Dagvattenutredning PM

Transkript

1 Dagvattenutredning PM Detaljplan Fredspipan/Fröfjärden, Sundbybergs stad Kvartersmark och allmän platsmark Senast reviderad:

2 Uppdrag: Dagvattenutredning detaljplan Fredspipan/Fröfjärden Uppdragsnummer: 1489 Status: Slutgiltig handling Datum: Senast reviderad Uppdragsgivare: Skanska Konsult: Structor Uppsala AB Uppdragsansvarig: Elin Renstål Handläggare: Erika Hagström Granskning Jessica Stålheim, Ingela Filipsson, STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45, 3 tr Hemsida: UPPSALA U:\1489_Kv Fröfjärden\R\Dokument\Dagvattenutredning_Fredspipan Fröfjärden.docx Tel

3 1 SAMMANFATTNING Skanska planerar utveckla ett nytt bostadsområde inom detaljplan för fastighet Fredspipan 1, samt del av fastigheterna Fröfjärden 1, 7 och Sundbyberg 2:30 i närheten av Hallonbergens centrum, Sundbybergs stad. Planerad exploatering omfattar 770 bostäder, en förskola och allmänna mötesplatser. Inför antagande av detaljplan krävs en samlad plan för hur omhändertagande av områdets dagvatten kan ske på ett hållbart sätt. Structor Uppsala AB har fått i uppdrag att upprätta en dagvattenutredning för detaljplaneområdet med syfte att beskriva hur avrinningen förändras till följd av exploateringen. Dagvattenstrategi och målsättning I samband med exploatering kommer områdets hårdgörandegrad och markanvändning att öka vilket påverkar områdets avrinning, både avseende flöden och föroreningssituation. Dimensionering av nya dagvattensystem bör enligt Svenskt Vattens publikation P110 inkludera en klimatfaktor för att ta höjd för ökad nederbörd i samband med pågående klimatförändring. Sundbybergs stad har som målsättning att lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) ska tillämpas så långt det är möjligt inom utredningsområdet. Vidare får inte dagvattenflödena öka i samband med exploatering och rening måste ske inom kvartersmark och allmän platsmark innan utsläpp på kommunalt nät. Sundbybergs stad har även som önskemål att minska fosforbelastningen från utredningsområdet med 50% efter exploatering och rening. Målet är att minskade föroreningsmängder i dagvatten ska kunna bidra till en minskad föroreningsbelastning i Råstasjön såväl som i Brunnsviken. Rening av dagvatten utgör ett viktigt moment i arbetet med att erhålla god ekologisk och kemisk status i recipienter utifrån aktuella miljökvalitetsnormer. Åtgärdsförslag dagvattenhantering Efter exploatering föreslås LOD med rening och fördröjning inom respektive bostadskvarter, torgytor och kommunala gator. Aktuella åtgärdsförslag för dagvattenhantering utgörs av gröna lösningar som med rätt utformning, skötsel och underhåll skapar höga estetiska värden, bidra till ökad biologisk mångfald och rening genom ekosystemtjänster. I punktlistan nedan visas de åtgärder som föreslås inom utredningsområdet. Tak- och gårdsvatten avleds via stuprörsutkastare och höjdsättning av mark till växtbädd eller gräsyta för rening. Avvattning av gator sker mot trädplantering i skelettjord för rening och leds sedan vidare till parkytan sydöst om Ursviksvägen. Utvalda byggnader förses med gröna tak för viss fördröjning och rening. Samtliga reningsåtgärder förutsätter att dagvattnet kan spridas jämnt över ytan, därför är det viktigt att höjdsätta ytor så att de lutar mot grönytor och att stuprör placeras i anslutning till växtbäddar. Grönytor bör anläggas nedsänkta utan kantsten eller med släpp för en jämn fördelning över hela ytan. Föroreningar Resultat från föroreningsberäkningar visar att föroreningsmängderna förväntas minska efter exploatering, efter rening med föreslagna åtgärder. Fokus för rening är fosfor och resultat från beräkningarna visar att målsättningen om att minska fosforutsläppen med minst 50 % på årsbasis uppfylls för både kvartersmark och allmän platsmark. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA U:\1489_Kv Fröfjärden\R\Dokument\Dagvattenutredning_Fredspipan Fröfjärden.docx Tel

4 2 Extrema regn och översvämningsrisk I befintlig situations markanvändning och höjdsättning finns instängda områden inom utredningsområdet. Planerad exploatering kommer att innebära en ny höjdsättning av området så att tidigare instängda områden försvinner. Marken kommer höjas och en sekundär avrinning kommer att kunna ske ytledes på gator mot en potentiell översvämningsyta öster om Ursviksvägen. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA U:\1489_Kv Fröfjärden\R\Dokument\Dagvattenutredning_Fredspipan Fröfjärden.docx Tel

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund Krav på dagvattenhantering Områdesbeskrivning Geologi och geohydrologi Markföroreningar Recipient Befintliga ledningar Befintlig dagvattenhantering Planerad exploatering Dagvattenberäkningar Kvartersmark Markanvändning Dagvattenflöden Erforderlig fördröjningsvolym Föroreningar Allmän platsmark Markanvändning Dagvattenflöden Erforderlig fördröjningsvolym Föroreningar Dagvattenlösningar Genomsläppliga beläggningar Gröna tak Gräs- och planteringsytor Biofilter Trädplantering med skelettjordsmagasin Förslag till dagvattenhantering Kvartersmark Allmän platsmark Extrema regn Lärlingsgatan Kvarter E Nästa skede STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45, 3 tr Hemsida: UPPSALA U:\1489_Kv Fröfjärden\R\Dokument\Dagvattenutredning_Fredspipan Fröfjärden.docx Tel

6 1 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Ritningsbilagor X X R R Föroreningsberäkningar och modelluppbyggnad kvartersmark Föroreningsberäkningar och modelluppbyggnad allmän platsmark Befintliga VA-ledningar Befintliga ledningar Åtgärdsförslag dagvattenhantering kvartersmark Åtgärdsförslag dagvattenhantering allmän platsmark STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA U:\1489_Kv Fröfjärden\R\Dokument\Dagvattenutredning_Fredspipan Fröfjärden.docx Tel

7 1 1 BAKGRUND Sundbybergs stad planerar för en utveckling av stadsdelarna Hallonbergen och Ör i Sundbybergs stad. För detaljplanearbetet av fastighet Fredspipan 1 samt del av fastigheterna Fröfjärden 1, Fröfjärden 7 och Sundbyberg 2:30, har Structor Uppsala AB fått uppdrag av Skanska att upprätta en dagvattenutredning vars syfte är att beskriva befintlig situation och de förändringar som uppstår till följd av planerad exploatering. Utredningen omfattar hela detaljplaneområdet men hanterar kvartersmark och allmän platsmark separat. Vidare syftar utredningen till att föreslå framtida dagvattenhantering med fördröjnings- och reningsåtgärder. Detaljplaneområdet benämns hädanefter utredningsområdet. 1.1 KRAV PÅ DAGVATTENHANTERING I planbeskrivningen från har kommunen formulerat krav som reglerar utsläppet av dagvattnet från utredningsområdet enligt: - Dagvattenflödet inte får öka efter exploatering vilket innebär att flöden som överstiger befintlig situation måste fördröjas. - Fördröjningsanläggningar inom kvartersmark ska dimensioneras för att fördröja ett 10-årsregn med klimatfaktor 1,25. - Krav på dagvattenrening är enligt de övergripande nationella miljömålen samt gällande miljökvalitetsnormer för Råstasjön och Brunnsviken (Miljömål, 2015; VISS, 2014, 2016). Sundbybergs stad har för närvarande ingen aktuell dagvattenstrategi, men en dagvattenpolicy håller på att utarbetas. Ett krav som formulerats i dagvattenpolicyn och som redan gäller för utredningsområdet reningskravet på fosfor som ska uppgå till minst 50 % jämfört med motsvarande situation utan rening. Detta på grund av de stora övergödningsproblem som finns i Brunnsviken (se avsnitt 2.3). STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45, 3 tr Hemsida: UPPSALA U:\1489_Kv Fröfjärden\R\Dokument\Dagvattenutredning_Fredspipan Fröfjärden.docx Tel

8 2 2 OMRÅDESBESKRIVNING Utredningsområdet är cirka 4 ha stort och beläget strax norr om Hallonbergens centrum och avgränsas av Ursviksvägen i öster, Enköpingsvägen i norr, Östra Madenvägen i söder samt en befintlig kontorspark i väster. I dagsläget finns ingen permanent bebyggelse som berörs av planen. Marken i området består av hårdgjorda ytor i form av mindre vägar och parkeringar, samt grus och en del mindre vegetation. I figur 1 visas utredningsområdets ungefärliga avgränsning och befintlig markanvändning. Figur 1. Översikt av dagens markanvändning där röd markering visar aktuell utredningsområdesgräns. Flygfoto hämtat från Eniros karttjänst GEOLOGI OCH GEOHYDROLOGI Marken i området består av silt och fyllningsmassor enligt SGU:s jordartskarta, se figur 2. Infiltrationskapaciteten i siltjordar beräknas vara låg. I en utredning om tekniska förutsättningar gjord av Grontmij sammanfattas marken bestå av mindre lerdjup och mer berg i dagen i de nordöstra delarna och ökande lerdjup i väster och centralt. I dagsläget utgör området en lokal lågpunkt men i samband med exploateringen kommer marknivån att höjas. I en geoteknisk utredning gjord av KM Bygg & Anläggning AB observerades grundvattenytan på +4,5 till +6 m i de norra delarna och +4 till +5,5 m västerut och i de södra delarna, vilket motsvarar ett djup på cirka 1 m under befintlig markyta. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA U:\1489_Kv Fröfjärden\R\Dokument\Dagvattenutredning_Fredspipan Fröfjärden.docx Tel

9 3 Figur 2. Jordartskarta från SGU:s kartvisare. Hämtat Utredningsområdet är markerat med svart polygon. 2.2 MARKFÖRORENINGAR I kommunens markradonkarta är utredningsområdet utmärkt som eventuellt normalriskområde för markradon. I övrigt finns inga kända markföroreningar. 2.3 RECIPIENT Dagvattnet från utredningsområdet leds i dagsläget direkt till Norra Råstabäcken, även kallad Madenbäcken, som utgör en del av Råstasjöns avrinningsområde. Norra Råstabäcken är kulverterad under utredningsområdet. Nedströms mynnar Råstabäcken ut i Råstasjön och vidare till Brunnsviken. I gällande översiktsplan för Sundbybergs stad konstateras det att åtgärder krävs för att minska belastningen på Råstasjön gällande både flöde och föroreningar (Sundbybergs stad, 2013). Av denna anledning togs en utredning fram av Sundbybergs stad ( Naturvärden vid Norra Råstabäcken, 2015) som visar på hur Norra Råstabäcken kan utvecklas ur ett fördröjnings-, renings- och rekreativt hänseende. Råstasjön mynnar ut i Brunnsviken som är en bräckvattensjö med otillfredsställande ekologisk status enligt VISS klassning år 2009 (VISS, 2016). Tidsfristen för att uppnå god ekologisk status har förlängts till 2027 då de nödvändiga åtgärderna är mycket omfattande och kräver mer än lokala åtgärder. Sjöns miljöproblem är sammanfattade i två punkter. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA U:\1489_Kv Fröfjärden\R\Dokument\Dagvattenutredning_Fredspipan Fröfjärden.docx Tel

10 4 Övergödning och syrefattiga förhållanden Miljögifter, baserat på att prioriterade ämnen såsom kvicksilver, kadmium och bly m.fl. överskrider aktuella gränsvärden. Gällande övergödning av sjöar är det utsläpp av näringsämnen såsom kväve och fosfor som är av stor betydelse. Resultat som sammanställts av VISS visar på att den mest betydande diffusa kväve- och fosforkällan har sitt ursprung i urbana miljöer där dagvatten inkluderas. Av denna anledning ställer kommunen krav på att utsläppen av fosfor till Brunnsviken ska halveras för att förbättra dess miljö och minska övergödningen. Att tillräcklig rening på dagvattnet uppnås med fokus på fosfor kommer därför vara den kritiska faktorn för flödet ut från utredningsområdet snarare än kravet på fördröjning. 2.4 BEFINTLIGA LEDNINGAR Underlag för kommunens befintliga VA-nät fram till fastighetsgräns har tillhandahållits av Sundbybergs stad. Befintliga ledningsägare inom området är Skanova, Sundbybergs stadsnät opto, Ellevio elnät, Telenor tele, Colt opto samt Stokab opto, se figur 3 eller ritningsbilaga X Inom detaljplaneområdet har även Norrvatten och Vattenfall sekretessbelagda ledningar som därav inte kan redovisas i figur 3. Figur 3. Befintliga ledningar inom och i anslutning till utredningsområdet. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA U:\1489_Kv Fröfjärden\R\Dokument\Dagvattenutredning_Fredspipan Fröfjärden.docx Tel

11 5 2.5 BEFINTLIG DAGVATTENHANTERING I dagsläget avvattnas utredningsområdet direkt ut på kommunalt dagvattennät utan kända fördröjnings- och reningsåtgärder. Befintligt dagvattensystem i anslutning till utredningsområdet är i dagsläget överbelastat och saknar således kapacitet att hantera ökade flöden. I samband med exploatering inom utredningsområdet planeras nya lägen för en del av VA-ledningarna för att inte komma i konflikt med den ny bebyggelse. Vid omläggningen kan nya ledningar med större dimensioner användas vilket innebär att kapaciteten för ledningssystemet ökar. Den kulverterade bäcken kommer bland annat få ett nytt läge och läggas om genom utredningsområdet. Befintligt VA-nät redovisas i figur 4 eller ritningsbilaga R Figur 4. Befintligt VA-nät inom och i anslutning till utredningsområdet. 2.6 PLANERAD EXPLOATERING Inom utredningsområdet planeras fem nya bebyggelsekvarter med totalt cirka 770 nya bostäder, affärsverksamheter, förskola samt nya gator och torg, se figur 5. Den befintliga cirkulationsplatsen vid korsningen Gesällvägen-Ursviksvägen tas bort och Ursviksvägen får en ny, parkliknande karaktär. Gesällvägen ges en ny sträckning och Östra Madenvägen förlängs. Norra Råstabäcken, som är kulverterad under planområdet, ges en ny sträckning och öppnas upp inom parkområdet öster om Ursviksvägen. Genom öppen hantering av dagvattnet tillsammans med en genomtänkt utformning skulle naturområdet öster om Ursviksvägen och Råstabäcken kunna nyttjas som översvämningsområde i samband med extrema regn. Utformning och dimensionering av naturområdet ingår inte i denna dagvattenutredning då Sundbybergs stad planerar att ta ett helhetsgrepp kring områdets framtida funktion och utformning. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA U:\1489_Kv Fröfjärden\R\Dokument\Dagvattenutredning_Fredspipan Fröfjärden.docx Tel

12 6 Målet med planen är att omvandla området från en kontorspark i ett externt läge till en stadsmiljö integrerad med omgivningen. Inom samtliga kvarter kommer gröna tak att anläggas på delar av ny bebyggelse. Utredningsområdet har delats upp i kvartersmark och allmän platsmark (gator och torgyta) på grund av att dagvattenhantering vanligtvis projekteras, anläggs och driftas inom olika förvaltningar. I figur 6 visas områdesindelningen, för enkelhetens skull benämns kvarter med en bokstav från A till E. Figur 5. Planerad exploatering för utredningsområdet. Illustrationsplan erhållen av Skanska STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA U:\1489_Kv Fröfjärden\R\Dokument\Dagvattenutredning_Fredspipan Fröfjärden.docx Tel

13 7 Figur 6. Utredningsområdets områdesindelning mellan kvartersmark och allmän platsmark som inkluderar kommunala gator och torgytor. 3 DAGVATTENBERÄKNINGAR All typ av dimensionering inom ramen för denna utredning har utgått från Svenskt Vattens publikation P110 (Svenskt Vatten, 2016). Eventuella avvikelser från P110 gällande tillämpning eller bedömning beskrivs under respektive avsnitt i denna utredning. Förslag på dagvattenåtgärder inom utredningsområdet baseras på lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) och fördröjning och rening av regn med återkomsttid 10 år. Föroreningsberäkningar har utförts med dagvattenmodellen StormTac som baseras på schablonvärden för föroreningar i dagvatten. I modellen tas hänsyn till områdets markanvändning, avrinningskoefficienter och en genomsnittlig årsnederbörd på 640 mm/år. 3.1 KVARTERSMARK I detta avsnitt redovisas flödesberäkningar, föroreningsberäkningar och åtgärdsförslag för utredningsområdets kvartersmark; kvarter A-E Markanvändning Dagvattenberäkningar har utförts för kvartersmark utifrån dagens markanvändning (befintlig situation) samt efter exploatering för att beskriva vilka förändringar som planerad exploatering förväntas ge upphov till. I tabell 1 presenteras de ytor och avrinningskoefficienter som ligger till grund för beräkningarna och innefattar hela kvartersmarken. Information om markanvändning har erhållits från grundkartan, flygfoton samt illustrations- och situationsplaner. Avrinningskoefficienter har så långt möjligt tillämpats i enlighet med P110. Reducerad area avser den yta som aktivt bidrar till områdets avrinning, alltså den yta där hänsyn tagits till avrinningskoefficienter, STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA U:\1489_Kv Fröfjärden\R\Dokument\Dagvattenutredning_Fredspipan Fröfjärden.docx Tel

14 8 Φ. Den sammanvägda avrinningskoefficienten är ett mått på andel hårdgjord yta som aktivt bidrar till ett områdes avrinning. Till övriga hårdgjorda ytor har befintliga bjälklag, fundament och spont räknats in. Innergårdar på bjälklag har fått en avrinningskoefficient som baseras på underlag för markplanering inom kvarter A och E 1. Förgårdsmark har fått avrinningskoefficient som grundas på underlag för markplanering inom kvarter B och C 2. Av tabell 1 framgår att hårdgörandegraden kommer enligt aktuell situationsplan att öka inom kvartersmarken jämfört med befintlig situation vilket påverkar dagvattenflödena. Tabell 1. Markanvändning och avrinningskoefficienter, Ф inom kvartersmark för befintlig situation och situation efter exploatering. Markanvändning Avr. koeff. Ф Kvartersmark Befintlig situation [m 2 ] Tak 0, Gröna tak 0, Gårdsyta på bjälklag (1) 0, Gårdsyta utanför bjälklag (2) 0, Väg 0, Parkering 0, GC-väg 0, Övrig hårdgjord yta 0, Grus 0, Grönyta 0, Efter exploatering [m 2 ] Total area [m 2 ] Sammanvägd avr. koeff. Ф (3) 0,43 0,73 Total reducerad area [m 2 ] (1) Avser alla ytor på innergård; betongplattor, stenmjölsytor, planterings- och gräsytor. (2) Avser förgårdsmark och andra ytor utanför gårdsbjälklag eller tak. (3) Sammanvägd Ф=Total reducerad area/total area Dagvattenflöden Beräkning av dagvattenflöden har utförts med rationella metoden baserat på systemets koncentrationstid och dimensionerande regn enligt indata i tabell 2. I situation efter exploatering inkluderas en klimatfaktor på 1,25 i beräkningarna, detta för att ta höjd för ökade flöden som förväntas av pågående klimatförändring. Klimatfaktorn har multiplicerats med regnintensiteten för det dimensionerande 10-årsregnet. Tabell 2. Indata för flödesberäkningar, redovisad regnintensitet för 10-årsregn baseras på data över kortvariga regn från Stockholmsregionen enligt tabell 10.1 P110. Indata 10-årsregn Återkomsttid Blockregnsvaraktighet Regnintensitet befintlig situation Regnintensitet efter exploatering 10 år 10 min 235,5 l/s ha 294,4 l/s ha 1 L31_P01.dwg. Erhållen av Tengbom Kv B_Gård.dwg. Erhållen av Skanska STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA U:\1489_Kv Fröfjärden\R\Dokument\Dagvattenutredning_Fredspipan Fröfjärden.docx Tel

15 9 Resultat från flödesberäkningar redovisas i tabell 3 för respektive kvarter och hela kvartersmarken. Efter exploatering förväntas kvartersmarkens totala avrinning öka med drygt 200 l/s jämfört med befintlig situation (från 186 l/s till 395 l/s) utan hänsyn till fördröjningsåtgärder. Tabell 3. Beräknade dagvattenflöden från respektive kvarter och total kvartersmark för befintlig situation och situation efter exploatering. Efter exploatering har regnintensiteten räknats upp med en klimatfaktor 1,25. Dagvattenflöden 10-årsregn Kvartersmark Befintlig situation [l/s] Efter exploatering [l/s] A B C D E Total kvartersmark Erforderlig fördröjningsvolym För att uppfylla Sundbybergs stads krav får inte dagvattenflödena som släpps ut på kommunalt dagvattennät öka i samband med exploatering, vilket innebär att maximala utflödet inte får överstiga 186 l/s från kvartersmark (enligt tabell 3). Beräkning av erforderlig fördröjningsvolym har utförts med rationella metoden enligt metodik som beskrivs i P I tabell 4 redovisas fördröjningsbehovet för respektive kvarter samt hela kvartersmarken. Erforderlig volym inom kvarter har fördelats utifrån andel hårdgjord yta (se kolumn 2 i tabell 4). Totalt fördröjningsbehov inom kvartersmark är 61 m 3, givet samma utflöde motsvarande befintlig situation. Tabell 4. Erforderlig fördröjningsvolym för respektive kvarter och total kvartersmark. Kvartersmark Andel hårdgjord yta (1) Erforderlig fördröjningsvolym [%] [m 3 ] A 9 5,4 B 26 16,0 C 23 14,3 D 23 13,8 E 19 11,6 Total kvartersmark ,0 (1) Andel hårdgjord yta = Reducerad area kvarter X/Total reducerad area kvartersmark Föroreningar För befintlig situation antas dagvattnet inte genomgå någon betydande rening trots att viss rening kan ske i befintliga vegetationsytor. Efter exploatering antas dagvatten från kvartersmark fördröjas och renas i gräs- eller planteringsytor på innergårdar och förgårdsmark. Beräkningar har också utförts för rening av dagvatten i både grönytor på innergården och i översilningsyta i parkytan sydöst om Ursviksvägen (alternativ 2 i Tabell 7). Takytor som lutar ut mot kommunal gata och inte kan avvattnas mot gräs- eller planteringsyta antas inte genomgå någon rening på innergården, däremot rening i översilningsytan i alternativ 2. 3 s. 140, kapitel 10.6 Magasinvolymer beräknade med rationella metoden, P110. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA U:\1489_Kv Fröfjärden\R\Dokument\Dagvattenutredning_Fredspipan Fröfjärden.docx Tel

16 10 I tabell 5 presenteras resultat från föroreningsberäkningar för hela kvartersmarken. Förväntade mängder som lämnar området på årsbasis visas för befintlig situations markanvändning samt efter exploatering; innan och efter rening. För en mer utförlig beskrivning av föroreningskoncentrationer och indata för modellen hänvisas till bilaga 1. Tabell 5. Beräknade föroreningsmängder för befintlig situation samt situation efter exploatering; före och efter rening. Ämne Befintlig situation [kg/år] Före rening [kg/år] Efter rening i grönytor (1) [kg/år] Efter exploatering Efter rening i grönytor + översilningsyta (2) [kg/år] Reningseffekt (1) / (2) Fosfor 0,57 1,7 0,82 0, Kväve Bly 0,047 0,017 0,0065 0, Koppar 0,12 0,12 0,055 0, Zink 0,31 0,23 0,071 0, Kadmium 0,0015 0,0018 0,0005 0, Krom 0,035 0,027 0,017 0, Nickel 0,029 0,025 0,011 0, Kvicksilver 0, , , , SS Olja 2,7 0,9 0,87 0, PAH 16 0,0067 0,012 0,0031 0, (1) Avser reduktion föroreningar efter rening i grönytor på innergården jämfört med efter exploatering innan rening. (2) Avser reduktion föroreningar efter rening i grönytor på innergården och översilningsyta jämfört med efter exploatering innan rening. Resultaten visar att förväntad reningseffekt avseende fosfor uppgår till ungefär 65 % för rening i grönytor och i översilningsytan, jämfört med situation före rening, vilket uppfyller kraven för dagvattenhanteringen. Även för fallet där rening endast sker i grönytor uppnås en reningseffekt på 52 % vilket också uppfyller aktuellt krav. Däremot ger detta fall en försämring på ca 40 % för fosfor jämfört med befintlig situation. Alternativ 2 ger ett fosforutsläpp på ungefär samma nivå som befintlig situation. Med hänsyn till miljökvalitetsnormerna är det viktigt att utsläppet av fosfor inte ökar jämfört med befintlig situation. Det bör därför säkerhetsställas att parkytan sydöst om Ursviksvägen kan användas för dagvattenhantering. Vidare är beräknad reningseffekt helt beroende av att växtbäddar och gräsytor anläggs i den omfattning som beskrivs i denna utredning och att ytorna utformas så att dagvattnet kan passera genom dem. Om föreslagna reningsåtgärder inte tillgängliggörs för dagvattnet eller anläggs i mindre omfattning kommer reningseffekten att reduceras. [%] STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA U:\1489_Kv Fröfjärden\R\Dokument\Dagvattenutredning_Fredspipan Fröfjärden.docx Tel

17 ALLMÄN PLATSMARK I detta avsnitt redovisas flödesberäkningar, föroreningsberäkningar och åtgärdsförslag för allmän platsmark vilket innefattar samtliga kommunala gator och Frötorget Markanvändning Dagvattenberäkningar har utförts för allmän platsmark utifrån dagens markanvändning (befintlig situation) samt efter exploatering för att beskriva vilka förändringar som planerad exploatering förväntas ge upphov till. Ytkarteringen är utförd för varje gata separat men redovisas tillsammans för en mer överskådlig bild. I tabell 6 presenteras de ytor och avrinningskoefficienter som ligger till grund för beräkningarna och innefattar hela allmänna platsmarken. Information om markanvändning har erhållits från grundkartan, flygfoton samt erhållna illustrations- och situationsplaner. Avrinningskoefficienter har så långt möjligt tillämpats i enlighet med P110. Reducerad area avser den specifika yta som aktivt bidrar till områdets avrinning, alltså den yta där hänsyn tagits till avrinningskoefficienter, Φ. Den sammanvägda avrinningskoefficienten är ett mått på andel hårdgjord yta som aktivt bidrar till ett områdes avrinning. Hårdgörandegraden inom allmän platsmark kommer enligt aktuell situationsplan att öka vilket påverkar avrinningen. Samtliga gator med undantag från Ursviksvägen är gator som antingen byggs nya eller som byggs ut vilket ökar hårdgörandegraden. Den tänkta parkkaraktären för Ursviksvägen minskar däremot hårdgörandegraden för just det gatustråket. Tabell 6. Markanvändning och avrinningskoefficienter inom allmän platsmark för befintlig situation och situation efter exploatering. Markanvändning Avr. koeff. Ф Allmän platsmark Befintlig situation [m 2 ] Tak 0, Väg 0, Parkering 0, GC-väg 0, Plattor med fog 0,7 - - Grus 0, Grönyta 0, Parkmark 0, Torgyta 0,7 - - Efter exploatering [m 2 ] Total area [m 2 ] Sammanvägd avr. koeff. Ф (3) 0,56 0,70 Total reducerad area [m 2 ] Dagvattenflöden Beräkning av dagvattenflöden har utförts med rationella metoden baserat på systemets koncentrationstid och dimensionerande regn enligt indata i tabell 7. I situation efter exploatering inkluderas en klimatfaktor på 1,25 i beräkningarna, detta för att ta höjd för ökade flöden som förväntas av pågående klimatförändring. Klimatfaktorn har multiplicerats med regnintensiteten för det dimensionerande 10-årsregnet. För allmän platsmark har samma dimensionerings-förutsättningar tillämpats som för kvartersmark. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA U:\1489_Kv Fröfjärden\R\Dokument\Dagvattenutredning_Fredspipan Fröfjärden.docx Tel

18 12 Tabell 7. Indata för flödesberäkningar, redovisad regnintensitet för 10-årsregn baseras på data över kortvariga regn från Stockholmsregionen enligt P110. Indata 10-årsregn Återkomsttid Blockregnsvaraktighet Regnintensitet befintlig situation Regnintensitet efter exploatering 10 år 10 min 235,5 l/s ha 294,4 l/s ha Resultat från flödesberäkningar redovisas i tabell 8 för respektive gata, torgyta och hela allmänna platsmarken. Efter exploatering förväntas områdets totala avrinning öka med drygt 130 l/s jämfört med befintlig situation (från 290 l/s till 424 l/s) utan hänsyn till fördröjningsåtgärder. Tabell 8. Beräknade dagvattenflöden från respektive kommunal gata, torgyta och total allmän platsmark för befintlig situation och situation efter exploatering. Efter exploatering har regnintensiteten räknats upp med en klimatfaktor 1,25. Dagvattenflöden 10-årsregn Allmän platsmark Befintlig situation [l/s] Efter exploatering [l/s] Gesällvägen Lodgatan Frögränd Lärlingsgatan Ursviksvägen Östra Madenvägen Frötorget Total allmän platsmark Erforderlig fördröjningsvolym För att uppfylla Sundbybergs stads krav får inte dagvattenflödena öka efter exploatering jämfört med befintlig situation, vilket innebär att maximala utflödet inte får överstiga 290 l/s från allmän platsmark (enligt tabell 8). Beräkning av erforderlig fördröjningsvolym har utförts med rationella metoden enligt metodik som beskrivs i P I tabell 9 redovisas fördröjningsbehovet för respektive gata, Frötorget samt hela allmänna platsmarken. Erforderlig volym för gatorna och Frötorget har fördelats utifrån andel hårdgjord yta (se kolumn 2 i tabell 9). Totalt fördröjningsbehov inom allmän platsmark är 21 m 3. Tabell 9. Erforderlig fördröjningsvolym för respektive gata, torgyta och total allmän platsmark. Allmän platsmark Andel hårdgjord yta Erforderlig fördröjningsvolym [%] [m 3 ] Gesällvägen 20 4,2 Lodgatan 17 3,6 Frögränd 6 1,3 Lärlingsgatan 3 0,7 Ursviksvägen 34 7,1 Östra Madenvägen 10 2,1 Frötorget 9 2,0 Total kvartersmark ,0 4 s. 140, kapitel 10.6 Magasinvolymer beräknade med rationella metoden, P110. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA U:\1489_Kv Fröfjärden\R\Dokument\Dagvattenutredning_Fredspipan Fröfjärden.docx Tel

19 Föroreningar För befintlig situation antas dagvattnet inte genomgå någon betydande rening. Efter exploatering antas dagvatten från den allmänna platsmarken fördröjas och renas i trädplanteringar med skelettjordsmagasin. I tabell 10 presenteras resultat från föroreningsberäkningar för total allmän platsmark. Förväntade mängder som lämnar området på årsbasis visas för befintlig situations markanvändning samt efter exploatering; innan och efter rening. Eftersom tillräcklig reningseffekt inte uppnås för fosfor redovisas även beräkningar för rening i skelettjordsmagasin och i den planerade parkytan sydöst om Ursviksvägen, inlagd som översilningsyta (alternativ 2). Dit leds dagvattnet efter planerade dagvattenåtgärder i gatan. För en mer utförlig beskrivning av föroreningskoncentrationer och indata för modellen hänvisas till bilaga 1. Resultat I tabell 10 redovisas beräknade föroreningsmängder för befintlig situation och efter exploatering; före respektive efter rening för allmän platsmark. För mer detaljerad redovisning av beräknade föroreningskoncentrationer och mängder för respektive gata inom allmän platsmark hänvisas till bilaga 2. Tabell 10. Beräknade föroreningsmängder för befintlig situation samt situation efter exploatering; före och efter rening. Ämne Befintlig situation [kg/år] Före rening [kg/år] Efter rening i skelettjord (1) [kg/år] Efter exploatering Efter rening i skelettjord + översilningsyta (2) [kg/år] Reningseffekt (1) / (2) Fosfor 1,1 1,2 0,94 0, Kväve ,2 7, Bly 0,095 0,058 0,018 0, Koppar 0,27 0,26 0,066 0, Zink 1,1 0,68 0,15 0, Kadmium 0,0025 0,0028 0,0010 0, Krom 0,077 0,077 0,022 0, Nickel 0,059 0,050 0,019 0, Kvicksilver 0, , , , SS Olja 5,1 7,0 1,0 1, PAH 16 0,0086 0,0032 0, , (1) Avser reduktion föroreningar efter rening i skelettjordar jämfört med efter exploatering innan rening. (2) Avser reduktion föroreningar efter rening i skelettjordar och översilningsyta jämfört med efter exploatering innan rening. Resultat från föroreningsberäkningarna visar att reningseffekten för fosfor kan förväntas uppnås till cirka 60 % för utredningsområdets allmänna platsmark jämfört med motsvarande situation före rening, givet att dagvattnet renas i både skelettjordar och i översilningsytan. För rening i endast skelettjordar uppgår reningseffekten endast till 22 % med avseende på fosfor. Endast skelettjordar som reningsåtgärd är alltså inte tillräckligt med gällande krav. Det är därför viktigt att säkerhetsställa att parkytan sydväst om Ursviksvägen kan användas för dagvattenhantering för att uppnå de aktuella kraven. Även jämfört med befintlig situation minskar fosforutsläppen med över 50 % vilket förbättrar förutsättningen att uppnå god kemisk ytvattenstatus i Råstasjön. Vidare kan reningseffekten ökas i planerade skelettjordar genom att exempelvis blanda in biokol i jorden. Reningen ökar också av att dagvattnet infiltrerar från ytan och inte via brunnar. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA U:\1489_Kv Fröfjärden\R\Dokument\Dagvattenutredning_Fredspipan Fröfjärden.docx Tel [%]

20 14 4 DAGVATTENLÖSNINGAR Dimensionering av fördröjningsåtgärder inom utredningsområdet görs utifrån fördröjning av regn med 10 års återkomsttid och utflöde som motsvarar befintlig situations dagvattenflöde. För att minska behov av fördröjning och rening bör andelen hårdgjorda ytor begränsas och istället ge plats åt genomsläppliga material och grönytor. Hårdgjorda ytor och tak ska i största möjliga mån avvattnas mot grönytor då en trög avledning erhålls och rening kan ske på naturlig väg. Genom dessa åtgärder förlängs systemets rinntid och höga flödestoppar i samband med intensiva regn jämnas ut. Vidare bör växter med ett lågt näringsbehov väljas för att minska behov av gödning och därmed reducera läckage av näringsämnen, framförallt fosfor, till Råstasjön som i dagsläget har problem med övergödning. 4.1 GENOMSLÄPPLIGA BELÄGGNINGAR Inom utredningsområdet planeras genomsläppliga ytor i form av plattor med fog på torgytan vid Frötorget. Genomsläppliga beläggningar har högre infiltrationskapacitet än hårdgjorda ytor och kan därför bidra till att reducera flödestoppar i dagvattensystemet. För att minska risken för igensättning bör ytorna inte tillföras alltför förorenat dagvatten. Vidare bör ytorna inte anläggas i stark lutning då vattnet inte hinner infiltrera ytan. 4.2 GRÖNA TAK Inom samtliga bostadskvarter planeras anläggning av gröna tak i form av tunna sedumtak med tjocklek omkring 6-11 cm, se exempel i figur 7. Växttäcket på taken fördröjer dagvatten och reducerar flödestoppar i samband med regn. Avrinningen reduceras även via avdunstning och växtupptag. Tunna sedumtak kan generellt sett fördröja de första 5 mm, men det finns också exempel på tunna mosssedumtak som kan fördröja 20 mm nederbörd. På årsbasis är det en stor reduktion av avrinningen från takytan. När taket är vattenmättat blir avrinningen motsvarande ett vanligt tak. Beroende på utformning och placering kan gröna tak bidra till olika mervärden/ekosystemtjänster. Gröna tak kan utgöra livsmiljöer för exempelvis insekter, fjärilar och humlor och bidrar på så sätt till biologisk mångfald. Dessa värden skapas framför allt vid lite tjockare gröna tak. Genom evapotranspiration motverkar gröna tak den urbana värmeöeffekten och bidrar till ett bättre mikroklimat genom lokalt temperatursänkande effekt. Om taket ligger nära en föroreningskälla kan det även bidra till en förbättrad luftkvalitet då vegetationen kan ta upp föroreningar från luften. Förutom ekologiska fördelar kan gröna tak bidra till att höja ett områdes estetiska värden. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA U:\1489_Kv Fröfjärden\R\Dokument\Dagvattenutredning_Fredspipan Fröfjärden.docx Tel

21 15 Figur 7. Grönt sedumtak på SEB USIF arena, Uppsala. Foto: Erika Hagström (2016). Underhållsbehov Underhållsbehovet för gröna tak beror helt på vilken typ av tak som anläggs. Tunna sedumtak kräver underhåll 1 2 gånger per år i form av tillsyn och bortrensning av löv och ogräs. Sedumtak kan behöva gödsling en gång per år vilket kan leda till läckage av näringsämnen, framför allt fosfor. Eftersom fosfor är ett utpekat problem inom aktuellt detaljplaneområde bör fokus ligga på anläggning av gröna tak med så lågt gödslingsbehov som möjligt. Vidare bör inte gödsling ske precis innan förväntad kraftig nederbörd. 4.3 GRÄS- OCH PLANTERINGSYTOR BIOFILTER Gräs- och planteringsytor kan vid rätt utformning användas för fördröjning och rening av dagvatten. Rening av dagvattnet sker i form av filtrering genom jordmaterialet och växtupptag. Inom kvartersmark föreslås att gräs- och planteringsytor anläggs nedsänkta i överbyggnaden på innergårdar och i förgårdsmark så att dagvatten kan avledas dit med hjälp av höjdsättningen. För att säkerställa att dagvattnet hinner infiltrera vegetationsytan bör de anläggas med en ytlig fördröjningszon, se zon h1 i figur 8. I detta fall föreslås att grönytor anläggs med minst 5 cm djup fördröjningszon. Val av grönytor görs i första hand utifrån fördröjnings- och reningsbehov men ytorna kan även fylla andra funktioner såsom estetiska eller pedagogiska inslag i miljön. Utformning, såsom genomsläpplighet, djup och sammansättning i underliggande filtermaterial samt växtval bör göras utifrån recipientens känslighet, prioriterade föroreningar, lokala förutsättningar och utrymmesbehov. Gemensamt för alla växter som planteras i ytor som avses för dagvattenhantering är att de bör klara av både torka och att översvämmas under en kort tid. Efter ett regn bör vattnet hinna infiltrera inom de närmaste 36 timmarna för att undvika problem med myggor och lukt (Svenskt Vatten, 2011). I figur 9 visas två exempelbilder, i den vänstra bilden syns den extra fördröjningszonen tydligt. Det är viktigt att skydda planteringsytorna med erosionsskydd då dagvattenflödena tidvis kan bli stora. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA U:\1489_Kv Fröfjärden\R\Dokument\Dagvattenutredning_Fredspipan Fröfjärden.docx Tel

22 16 Figur 8. Principskiss växtbädd för takavvattning med tät botten och dräneringsrör. Växtbädden bör anläggas med bräddningsfunktion. Figur 9. Växtbäddar nedsänkta till gatunivå försedda med släpp i kantsten för dagvattnet. I den vänstra bilden syns fördröjningszonen tydligt. Underhållsbehov För att växtbäddar ska ha så lång livslängd som möjligt och fungera optimalt krävs en del underhåll vilket är viktigt att vara medveten om redan i projekteringsfasen. Skötselnivån är jämförbar med andra vegetationsytor (Movium Fakta, 2015), såsom bortrensning av ogräs och nyplantering av växter. Funktionen hos inlopp, utlopp, bräddavlopp och avvattningssystem måste kontrolleras regelbundet. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA U:\1489_Kv Fröfjärden\R\Dokument\Dagvattenutredning_Fredspipan Fröfjärden.docx Tel

23 17 Beroende på förorenings- och partikelbelastning kan det översta lagret av biofiltret behöva bytas för bibehållen infiltrationskapacitet. Det är viktigt att kontrollera gräsytor så att de inte kompakteras för mycket så infiltrationskapaciteten påverkar dagvattenhanteringen. Etablering och skötsel av växterna är i övrigt liknande en vanlig planteringsyta. För att underlätta skötsel och eventuell ansvarsuppdelning bör en skötsel- och underhållsplan upprättas i samband med planering/detaljprojektering av dagvattenanläggningarna. 4.4 TRÄDPLANTERING MED SKELETTJORDSMAGASIN Fördröjning och rening av dagvatten från kommunala gator och Frötorget föreslås ske i trädplanteringar med skelettjordsmagasin. Skelettjord utgörs av grova fraktioner makadam vilket ger upphov till en struktur med stor porvolym som underlättar trädens gasutbyte i marken och möjliggör att anläggningen kan nyttjas för fördröjning av dagvatten. Dagvattnet kan ledas ned i magasinet antingen från ytan eller under mark via brunnar och spridarledningar. Stockholms stad har de senaste åren blandat in biokol i skelettjorden med lyckat resultat i form av mer livskraftiga träd med stark tillväxt direkt efter plantering. Biokol är ett material som kan hålla vatten och lagra näringsämnen till träden vilket också bidrar till att skapa en mer gynnsam livsmiljö för träd i stadsmiljö. Trädplanteringar kan ge mervärden genom att bidra med skugga under soliga och varma dagar och därmed förbättra mikroklimatet. Detta har extra stor betydelse i stadsmiljö där det ofta är mycket hårdgjorda ytor. Träd kan även binda in föroreningar från luften och bidra till renare luft. I figur 10 visas exempel på hur trädplanteringar i skelettjord kan utformas. Figur 10. TV: Träd i skelettjord i ett sammanhängande stråk med vegetationstäcke. Bild från Bara mineraler, TH: Exempel på träd med skelettjord i en alléplantering på Ulls väg, Uppsala. Bild från Banach m.fl., Dimensionering Varje träd bör ha cirka 15 m³ skelettjordsvolym, detta kan dock minskas om träd planteras i en sammanhängande skelettjord. Skelettjordarna ger en ungefärlig fördröjningsvolym på 4,5 m³ per 15 m³ skelettjordsvolym. Skelettjorden bör vara ungefär en meter djup och kräver därför en area på 15 m² för att uppnå tillräcklig skelettjordsvolym, baserat på trädens behov. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA U:\1489_Kv Fröfjärden\R\Dokument\Dagvattenutredning_Fredspipan Fröfjärden.docx Tel

24 18 Underhållsbehov Skelettjordar kräver litet underhåll. Luftbrunnarna bör kontrolleras och rensas med jämna mellanrum, och skräp och ogräs behöver rensas bort vid behov. Om igensättning sker behöver detta åtgärdas så att en hög infiltrationskapacitet kan bibehållas. 5 FÖRSLAG TILL DAGVATTENHANTERING För att uppnå reningskravet med fokus på årsbelastning av fosfor, krävs reningsåtgärder innan dagvattnet släpps ut på kommunalt nät. Samtliga åtgärdsförslag i denna dagvattenutredning förutsätter att detaljprojektering av utredningsområdets dagvattenhantering sker i kommande skeden av exploateringsprocessen. Eventuella förändringar i lokalisering, areal eller utformning av byggnader och infrastruktur eller förändrad markanvändning kan påverka genomförbarheten av föreslagna åtgärder. Under projekteringen av LOD-lösningarna bör samplanering och ledningssamordning ske med övriga intressenter så att eventuella konflikter med nya anläggningar kan minimeras. 5.1 KVARTERSMARK Tak föreslås avvattnas via stuprör med utkastare mot nedsänkt gräs- eller planteringsyta för fördröjning och rening. Eftersom bostadsgårdarna ligger på bjälklag måste vattnet sedan samlas upp i en dräneringsledning för att avleda dagvattnet från bjälklaget och vidare till kommunal anslutningspunkt. Samtliga gröna tak antas vara av typ tunt sedumtak och förväntas kunna fördröja de första 5 mm av ett regn (5 l/m 2 ). När gröna taket är mättat avvattnas överskottsdagvatten till stuprör och föreslås omhändertas på samma vis som de hårdgjorda takytorna. Nedan presenteras fördröjnings- och reningsåtgärder för bostadskvarter A-E separat. Ytbehov som redovisas skall ses som minimibehov för att klara fördröjningsbehovet och kan alltså utökas om möjligt. En sammanställning av föreslagna åtgärder för detaljplaneområdets kvartersmark redovisas i figur 11, samt i ritningsbilaga (R ) till denna dagvattenutredning. I tabell 11 visas dimensioner för föreslagna dagvattenåtgärder som uppfyller aktuella fördröjnings- och reningskrav. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA U:\1489_Kv Fröfjärden\R\Dokument\Dagvattenutredning_Fredspipan Fröfjärden.docx Tel

25 19 Figur 11. Åtgärdsförslag för total kvartersmark. Figur erhållen från ritningsbilaga R STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA U:\1489_Kv Fröfjärden\R\Dokument\Dagvattenutredning_Fredspipan Fröfjärden.docx Tel

26 20 Tabell 11. Åtgärdsförslag för dagvattenhantering inom kvartersmark med area och fördröjningsvolym för respektive fördröjnings- och reningsåtgärd. Dagvattenåtgärd Kvartersmark Area Gröna tak (1) Fördröjningsvolym [m 3 ] Nedsänkta gräs- och planteringsytor (2) Area Fördröjningsvolym [m 2 ] [m 3 ] [m 2 ] A 598 3,0 50 2,5 B , ,5 C , ,5 D ,0 80 4,0 E ,5 60 3,0 Total kvartersmark , ,5 (1) Tunt sedumtak (6-11 cm), fördröjningskapacitet 5 mm (5 l/m 2 ). (2) Gräs- och planteringsytor på innergårdar och förgårdsmark, nedsänkt i marköverbyggnad med uppdämningsdjup 0,05 m. En förutsättning för att erhålla beräknad fördröjnings- och reningseffekt är att dagvattnet fördelas jämt över hela grönytan och inte avskärmas genom exempelvis kantstenar eller upphöjda grönytor. Enligt erhållet underlag planeras gröna tak på 80 % av total takyta. Vidare antas gräs- och planteringsytor som ska nyttjas för fördröjning och rening av dagvatten anläggas nedsänkta i marköverbyggnaden med ett uppdämningsdjup på 5 cm (0,05 m). Om allt dagvatten passerar genom denna typ av biofilter kan reningseffekten för fosfor överstiga 50 % totalt sett inom kvartersmarken. 5.2 ALLMÄN PLATSMARK Planerad exploatering innebär en ökad föroreningsbelastning från trafik då befintliga vägar byggs ut nya vägar anläggs. Längs kommunala gator planeras trädplanteringar, framförallt längs Ursviksvägen där en parkkaraktär eftersträvas. Förslagsvis planteras träden i skelettjord dit dagvattnet från både bil, gång- och cykelvägar kan avledas för rening. Om skelettjordar anläggs i den omfattning som beskrivs i denna dagvattenutredning är trädplanteringarna tillräckliga för att omhänderta och rena dagvattnet från kommunala gator. För Lärlingsgatan är utformningen dock fortfarande osäker och därför baseras beräkningarna på att ingen rening av dagvattnet sker inom Lärlingsgatans avrinningsområde. Föreslagna åtgärder inom allmän platsmark presenteras i figur 12. På Frötorget föreslås fördröjning och rening av dagvatten i planteringsytor. Till skillnad från kvarteren anläggs inte Frötorget på bjälklag vilket innebär att infiltration av dagvatten föreslås i den mån det är möjligt för att bevara grundvattenbalansen. I Tabell 12 visas dimensioner för föreslagna dagvattenåtgärder som uppfyller aktuella fördröjnings- och reningskrav. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA U:\1489_Kv Fröfjärden\R\Dokument\Dagvattenutredning_Fredspipan Fröfjärden.docx Tel

27 21 Figur 12. Åtgärdsförslag för allmän platsmark. Figur erhållen från ritningsbilaga R Tabell 12. Åtgärdsförslag för dagvattenhantering inom allmän platsmark med ytarea och fördröjningsvolym. Dagvattenåtgärd Allmän platsmark Trädplantering med skelettjordsmagasin (1) Area [m 2 ] Gesällvägen 50 6,0 Lodgatan 30 3,6 Frögränd 15 1,8 Lärlingsgatan 10 1,2 Ursviksvägen 60 7,2 Östra Madenvägen 20 2,4 Frötorget 20 2,4 Fördröjningsvolym [m 3 ] Total allmän platsmark 24,6 (1) Avser skelettjordsmagasin med djup >1 m och skelettjord med jordinblandning med porositet 0,12. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA U:\1489_Kv Fröfjärden\R\Dokument\Dagvattenutredning_Fredspipan Fröfjärden.docx Tel

28 22 6 EXTREMA REGN Vid regn som är större än vad dagvattensystemet är dimensionerat för är det viktigt att höjdsättningen utförs så att dagvattnet kan rinna ytledes mot säkra avrinningsvägar utan att skada byggnader eller viktig infrastruktur. I det här fallet kan detta göras genom att höjdsätta marken med lutningar bort från byggnader, mot låglinjer som kan avleda dagvattnet på ytan mot kommunala gator och översvämningsytor. I dagsläget finns instängda områden inom och kring utredningsområdet där stora volymer vatten kan ansamlas. I figur 13 visas riskområden för översvämning med vattenstånd mellan 0,1 m till över 1 m enligt Länsstyrelsen i Stockholms läns WebbGIS. En ny höjdsättning av området är helt avgörande för att kunna genomföra planerad exploatering eftersom nya byggnader ska uppföras mitt i befintliga lågpunkter. Figur 13. Områden som riskerar att översvämmas i samband med skyfall. Röd markering visar utredningsområdets ungefärliga utsträckning. Blå områden visar vattendjup i områdets befintliga lågpunkter enligt teckenförklaring till höger. Karta hämtad från Länsstyrelsen i Stockholms läns WebbGIS-verktyg (Länsstyrelsen, 2016). Inför detaljplan har förslag till ny höjdsättning tagits fram som medför att de instängda områdena byggs bort inom utredningsområdet, se figur 14. Enligt uppgifter från kommunen finns en skyfallskartering framtagen för Sundbybergs stad som kan användas för en mer ingående analys av översvämningsrisker i samband med extrema regn. Samtliga kvarter och tillhörande bjälklagsgårdar måste utformas så att avrinningsvägar skapas i form av låglinjer ut mot kommunala gator.avledning av dagvatten kan således ske via ytavrinning genom utredningsområdet på gator mot föreslagen översvämningsyta belägen i utredningsområdets sydöstra hörn. På detta vis kan en kontrollerad översvämning ske och risken för skador på byggnader och infrastruktur kan reduceras. Utformning och dimensionering av översvämningsytan har inte inkluderats i denna utredning då Sundbybergs stad planerar att ta ett helhetsgrepp kring naturområdet öster om Ursviksvägen framöver. Om parkmarken öster om Ursviksvägen planeras att användas som översvämningsyta vid extrema regn måste den utformas för att kunna omhänderta de flöden och volymer som skapas vid dessa tillfällen, alternativt sprider ut sig åt ett håll där det inte kan skada byggnader eller viktiga samhällsstrukturer. I tabell 13 visas indata för flödesberäkningar för regn med återkomsttid 50 år, 100 år samt 200 år och i tabell 14 redovisas resultat för kvartersmark, allmän platsmark och hela utredningsområdet. Samtliga markanvändningar inom fastigheten tilldelas avrinningskoefficient 1,0 då de antas snabbt bli vattenmättade. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA U:\1489_Kv Fröfjärden\R\Dokument\Dagvattenutredning_Fredspipan Fröfjärden.docx Tel

29 23 Figur 14. Förslag till låglinjer inom kvartersmark och allmän platsmark för avledning av dagvatten i samband med extrem nederbörd. Låglinjerna är framtagna från förslag till höjdsättning enligt illustrationsplan, erhållen av Skanska Tabell 13. Indata för flödesberäkningar, redovisad regnintensitet för 50-, 100- och 200-årsregn baseras på data enligt Dahlström (2010). Indata 50-årsregn 100-årsregn 200-årsregn Blockregnsvaraktighet 10 min 10 min 10 min Regnintensitet 388,4 l/s ha 488,8 l/s ha 615,2 l/s ha Klimatfaktor 1,25 1,25 1,25 Regnintensitet inkl. klimatfaktor 485,5 l/s ha 611 l/s ha 769 l/s ha STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA U:\1489_Kv Fröfjärden\R\Dokument\Dagvattenutredning_Fredspipan Fröfjärden.docx Tel

30 24 Tabell 14. Flöden vid extrema regn med återkomsttid 50 år, 100 år och 200 år. 50-årsregn 100-årsregn 200-årsregn Område [l/s] [l/s] [l/s] Kvartersmark A B C D E Allmän platsmark Gesällvägen Lodgatan Frögränd Lärlingsgatan Ursviksvägen Östra Madenvägen Frötorget Totalt utredningsområde LÄRLINGSGATAN Vid analys av figur 14 ses att Lärlingsgatan kommer behöver ha kapacitet att avleda stora delar av utredningsområdets dagvatten i samband med extrem nederbörd. Lärlingsgatans utformning blir således viktig för att säkerställa att gatan inte blir en flaskhals i systemet som orsakar dämning och i värsta fall översvämningar. I figur 15 visas ett förslag till gatusektion som har kapacitet att avleda regn med återkomsttid 100 år. Beräkning av flödeskapacitet i gatusektion har utgått ifrån metodik enligt P Förslag till gatusektion är utformad med 2,5 % lutning mot en nedsänkt planteringsyta som vid skyfall kan fungera som en öppen kanal för dagvattnet. Gatans längslutning antas vara 5 och planteringsytan behöver sänkas ned 0,30 m mot körytan och 0,38 m mot gångytan. Flödeskapacitet i sektionen förväntas uppgå till drygt 2300 l/s. För att inte underskatta flödet antas att hela utredningsområdet avvattnas via Lärlingsgatan. I projekteringsskedet av gator bör mer detaljerade utredningar göras för att identifiera flödesbegränsningar i gaturummet för att säkerställa en sekundär avrinning i samband med extrema regn. Figur 15. Förslag utformning Lärlingsgatan. Blå yta visar vattendjup i samband med ett 100-årsregn. 5 s. 83, kapitel Hydraulisk beräkning av flöden på asfalterade ytor, P110. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA U:\1489_Kv Fröfjärden\R\Dokument\Dagvattenutredning_Fredspipan Fröfjärden.docx Tel

31 KVARTER E På grund av att kvarter E har helt sluten bebyggelse måste det finnas bräddmöjligheter i samband med extrema regn. Beräkningsresultat visar att det skulle krävas en bräddledning med dimension 400 mm (längslutning 10 ) för att kunna hantera de flöden som förväntas uppstå vid ett 100-årsregn inom kvarter E. Tabell 15. Dagvattenflöden inom kvarter E i samband med 50-, 100- och 200-årsregn med klimatfaktor 1,25. Återkomsttid Dagvattenflöde Dimension bräddavlopp (1) 50 år 157 l/s 400 mm 100 år 197 l/s 500 mm 200 år 248 l/s 500 mm (1) Avser bräddledningens ytterdiameter (OD) på plaströr med antagen lutning på; 10 och fyllnadshöjd 80 %. Vid anläggning av bräddavlopp via brunn och tät ledning är en genomtänkt höjdsättning av mark och ledningssystem avgörande för att säkerställa anläggningens kapacitet. Vidare måste en säkerhetsnivå bestämmas för vilken återkomsttid som avses kunna avledas i bräddavloppet, med vetskap om risken att större regn kan inträffa. Entréer och färdig golvnivå bör höjdsättas så att en översvämning av innergård kan ske på ett sätt som minimerar risken för skador på byggnaden. 7 NÄSTA SKEDE Inför det fortsatta arbetet med detaljplanen och projektering är det viktigt att projektörer, landskapsarkitekter, entreprenörer och övriga intressenter blir informerade om anläggningarnas funktion för att säkerställa att de utformas på avsett sätt och i tillräcklig omfattning. Vid en eventuell framtida exploatering uppströms aktuellt detaljplaneområde är det viktigt att minimera översvämningsrisker nedströms genom en väl planerad höjdsättning och utformning av nya områden. Under byggskedet kan behov finnas för länshållning av dagvatten. En plan för detta bör tas fram som innehåller volymer och kvalitet på det vatten som behöver länshållas samt förslag på utsläppningspunkt efter eventuell rening. Länshållningsvattnets kvalitet bör ställas i relation till eventuell påverkan på recipient. Samråd bör ske med stadens miljökontor för att säkerställa att länshållningen sker på ett lämpligt sätt. Det är även viktigt att utreda vilken miljöpåverkan olika materialval kan ha på dagvattnets kvalitet både i samband och efter exploatering. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA U:\1489_Kv Fröfjärden\R\Dokument\Dagvattenutredning_Fredspipan Fröfjärden.docx Tel

32 26 8 REFERENSER Bara Mineraler, Hekla Poröst Pimpstensskelett. [online] Tillgänglig via: < [Hämtad ]. Länsstyrelsen, Länsstyrelsens WebbGIS Länskarta Stockholms län. [online] Tillgänglig via: < [Hämtad den 19 december 2016]. Miljömål, 2015, Regionala miljömål Stockholms län. [online] Tillgänglig via: < [Hämtad den 10 juni 2016]. Movium Fakta, Regnbäddar Biofilter för behandling av dagvatten. [pdf] Tillgänglig via: < [Hämtad den 16 augusti 2016]. Stockholm stad, Växtbäddar i Stockholm stad En handbok. [pdf] tillgänglig via: < [Hämtad den 15 september 2016]. Sundbybergs stad, Sundbybergs stads översiktsplan. [pdf] Tillgänglig via: < kt_antagen+2013.pdf> [Hämtad den 17 maj 2016]. Svenskt Vatten, Publikation P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering. Stockholm: Svenskt Vatten. Svenskt Vatten, Publikation P110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten. Stockholm: Svenskt Vatten. VISS, Råstasjön. [online] Tillgänglig via: < [Hämtad den 17 maj 2016]. VISS, Brunnsviken. [online] Tillgänglig via: < [Hämtad den 17 maj 2016]. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA U:\1489_Kv Fröfjärden\R\Dokument\Dagvattenutredning_Fredspipan Fröfjärden.docx Tel

33 Vi ser möjligheter i nya projekt, medarbetare, bolag och samarbeten. Vi drivs av att utveckla våra kunders projekt och visioner. Vår organisation är under ständig utveckling med nytt kunnande, nya bolag och nya kunder. Vi ser en styrka i att alltid erbjuda kunden det bästa teamet om det är så är med egna eller externa samarbetspartners. Structor Uppsala AB 0rg. Nr Dragarbrunnsgatan UPPSALA STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45, 3 tr Hemsida: UPPSALA U:\1489_Kv Fröfjärden\R\Dokument\Dagvattenutredning_Fredspipan Fröfjärden.docx Tel