Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN MCS, HeartMate 3

Transkript

1 Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Innehållsansvarig: Eva Ryrlén, Instruktör, Hjärtintensivvårdsavdelning Sahlgrenska (evary10); Pia Watson, Ivasjuksköterska, Thoraxintensivavdelning (piawa3) Godkänd av: Helena Rexius, Verksamhetschef, Verksamhetsledning thorax (helre3); Per Albertsson, Verksamhetschef, Verksamhet Kardiologi (peral2) Denna rutin gäller för: Verksamhet Kardiologi; Thoraxintensivavdelning SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET HeartMate 3 LVAD Detta PM ger information om de tekniska detaljerna kring HeartMate 3 och särskilda rutiner som utförs i vården av patienter med HeartMate 3. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia 1 (av 40)

2 Innehållsförteckning SYFTE... 4 BAKGRUND... 4 KONTRAINDIKATION... 4 KOMPLIKATION... 4 FUNKTION... 5 DRIVLINA... 7 STYRENHET... 8 STYRENHETENS SYMBOLER OCH KNAPPAR... 9 BATTERIKNAPP UTFÖRA KONTROLL AV BATTERISTATUS UTFÖRA SJÄLVTEST VILOLÄGE TYSTA LARMKNAPPEN DISPLAYKNAPPEN ANSLUTA DRIVLINAN TILL STYRENHETEN RESERVBATTERI 11-VOLTS INTERNT SYSTEMMONITOR PUMPFLÖDE (PUMP FLOW) PUMPHASTIGHET (PUMP SPEED) PULSATIVT INDEX (PULSE INDEX = PI) PULSATIVT EVENT (PI-EVENT) EFFEKT (PUMP POWER) STRÖMMODUL UTFÖRA SJÄLVTEST AV STRÖMMODUL STRÖMMODULENS LARM BATTERILADDARE BATTERI OCH BATTERIKLÄMMOR BYTA TILL BATTERIDRIFT MOBILE POWER UNIT (MPU) ANSLUTA PATIENT TILL MOBILE POWER UNIT MOBILE POWER UNIT LARM Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 2 (av 40)

3 BYTE AV BATTERIER MOBILE POWER UNIT POSTOPERATIV OMVÅRDNAD DOKUMENTATION RENGÖRING OCH RUTINMÄSSIG INSPEKTION OMLÄGGNINGSRUTIN DUSCH AV PATIENT AKUTA SITUATIONER ALLVARLIGA STYRENHETSLARM HLR ELKONVERTERING/DEFIBRILLERING ÖVRIG INFORMATION MAGNETKAMERA (MR) TRANSPORT PACEMAKER IMPLANTERBAR DEFIBRILLATOR (ICD) BILAGA 1 STYRENHETENS INFORMATIONSLARM BILAGA 2 STYRENHETENS VARNINGSLARM BILAGA 3 STRÖMMODULENS LARM BILAGA 4 MOBILE POWER UNIT LARM Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 3 (av 40)

4 SYFTE Detta PM ger information om de tekniska detaljerna kring HeartMate 3 och särskilda rutiner som utförs i vården av patienter med HeartMate 3. BAKGRUND HeartMate 3 Left Ventricular Assist Device (LVAD) ger mekaniskt understöd till vänster kammare vid grav hjärtsvikt orsakat av olika sjukdomstillstånd såsom dilaterad cardiomyopati, ischemisk cardiomyopati, myocardit, post hjärtinfarkt etc. Patienten är accepterad för hjärttransplantation och/eller är i ett sådant skick att annan medicinsk behandling inte är tillräcklig. KONTRAINDIKATION Sepsis eller annan allvarlig infektion, aortainsufficiens, avancerad multiorgansvikt, patienten tål ej antikoagulationsbehandling, malignitet, svår neurologisk sjukdom, oacceptabla sociala förhållanden. KOMPLIKATION Framför allt högerkammarsvikt, blödning, hemolys, infektion, njursvikt, leversvikt, stroke och embolier. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 4 (av 40)

5 FUNKTION HeartMate 3 pumpen som stöder vänster kammare är en centrifugalpump. HeartMate 3 är en aktiv pump, parallellkopplad med den nativa cirkulationen. Detta gör att pumpflödet varierar med hjärtcykeln. Pumpens inflödeskanyl är ansluten till apex i vänsterkammaren och pumpens utflödesgraft är anslutet till aorta ascendens. Utflödesgraft anslutet till aorta Pump ansluten till apex i vänsterkammare I pumpen finns en rotor som drivs av ett magnetfält. Rotorenheten drivs runt av åtta elektromagneter som genererar rotation till rotorn. Rotorn hålls på plats av magneterna och svävar helt fritt i pumphuset vilket ska ge ett minimalt blodtrauma. Rotorns rotation åstadkommer den drivkraft som driver blodet från vänster kammare genom pumpen och ut i den kroppsegna cirkulationen. Pumputflödet är beroende av rotorns rotationshastighet och tryckdifferensen mellan pumpens in- och utflödesdel. Förändringar av vänster kammares fyllnad (preload) och systemvaskulär resistans = SVR (afterload) påverkar direkt flödet i pumpen. En liten ökning av afterload eller en liten minskning av preload resulterar i ett minskat pumpflöde. Därför är det viktigt att följa preload och afterload för att få optimalt flöde. Rotorn drivs helt av magnetisk energi detta för att undvika kontaktytor som kan förorsaka trauma mot blodkropparna. Designen är konstruerad för att minska hemolys och negativ påverkan på blodkropparna. Pumpen ger varannan sekund en artificiell puls vilket inte syns på varvtalet på monitorn men kan ses på artärkurvan. Pumpen varvar då snabbt ner för att sedan snabbt varva upp, på så sätt sköljs pumpen igenom vilket ska minska risken för tromber. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 5 (av 40)

6 Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 6 (av 40)

7 DRIVLINA Pumpkabeln är ansluten till pumpen. Pumpkabeln löper genom buken och ansluter till modulkabeln utanför patienten. När pumpkabel och modulkabel är anslutna till varandra kallas de för drivlina eller perkutan kabel. Pumpkabel Modulkabel Drivlinan skickar ström och driftsignaler till pumpen. Den skickar även information från pumpen till styrenheten. Modulkontakt Det finns en modulkontakt som ansluter pumpkabeln och modulkabeln. Den har en låsmutter som håller båda kablarna anslutna och säkrade. Pumpkabel kannuleras i bukfettet vid inläggning av pumpen. Kabeln är täckt med ett speciellt material som möjliggör att hudceller kan växa in i kabeln. Hudtillväxt på kabeln är ett skydd som minskar risken för infektion. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 7 (av 40)

8 STYRENHET Styrenheten är en liten dator. Den styr och kontrollerar systemets funktion. Drivlinan kopplar ihop pumpen med styrenheten som finns på utsidan av kroppen. I aktivt läge lyser den gröna symbolen för Pump på och styrenheten har följande funktioner: Styr systemets funktion Innehåller reservfunktioner för drift av system Övervakar, tolkar och reagerar på systemet Utför diagnostisk övervakning Utlöser larm med lampor, ljud och skärmmeddelanden Registrerar och lagrar information i minnet (256 händelser) Överför information till systemmonitorn. För att ändra inställningar måste styrenheten vara tillkopplad systemmonitorn och strömmodul varifrån önskade kommandon kan utföras. Styrenheten har två stycken elkablar som kopplas till strömkälla. Båda kablarna tillför lika mycket ström men den vita kabeln överför även data mellan styrenheten och systemmonitorn. Det skall alltid finnas en reservstyrenhet i närheten av patienten. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 8 (av 40)

9 STYRENHETENS SYMBOLER OCH KNAPPAR Symbol för frånkopplad strömkabel Batteriknapp Batteristatus Symbol för Pump på Displayknapp Symbol för frånkopplad drivlina Tysta larm knapp Statussymboler Displayskärm Symbolen för Pump på lyser grönt när pumpen är igång Den röda hjärtsymbolen tänds när styrenheten påträffar ett allvarligt problem som kan orsaka allvarlig skada eller död. Detta är ett varningslarm. Läs anvisningar på skärmen när det röda hjärtat tänds och vidta omedelbart åtgärder. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 9 (av 40)

10 Batterinivåindikator, visar den ungefärliga laddningen hos den strömkälla som är ansluten till styrenhetens vita och svarta strömkabel. Gul rombsymbol tänds när det är mindre än 15 min batteritid kvar. Byt omedelbart strömkälla! Detta är ett informationslarm Den röda symbolen för svagt batteri tänds när det återstår mindre än fem minuter av batterinivån (gäller endast vid batteridrift med 14-volts litiumjonbatteri).detta är ett varningslarm. När den röda batterisymbolen tänds måste de svaga batterierna omedelbart ersättas med ett fulladdat par, eller så måste modulen för strömtillförsel kopplas till styrenheten. Den gula skiftnyckelsymbolen tänds när styrenheten påträffar ett mekaniskt-, elektriskt- eller programvarufel i systemet. Detta är ett informationslarm. Den gula lampan vid den svarta strömkabelkontakten tänds när den svarta strömkabeln har lossnat eller kopplats bort från styrenheten. Detta är ett informationslarm. Sätt omedelbart tillbaka den svarta strömkabeln om den har kopplats bort eller lossnat Den gula lampan vid den vita strömkabelkontakten tänds när den vita strömkabeln har lossnat eller kopplats bort från styrenheten. Detta är ett informationslarm. Sätt omedelbart tillbaka denvita strömkabeln om den har kopplats bort eller lossnat. Den röda lampan vid drivlinans kabelkontakt tänds när kabeln har lossnat eller kopplats bort från styrenheten. Detta är ett varningslarm. Sätt omedelbart tillbaka drivlinan om den har kopplats bort eller lossnat. Om drivlinan inte Den svarta triangeln indikerar att pumpen kör i pulsläge, en gång varannan sekund ändrar pumpen sin hastighet för att skapa en artificiell puls. Denna syns endast på displayen vid kontroll av inställd hastighet. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 10 (av 40)

11 BATTERIKNAPP Batteriknappen används för att: 1. Kontrollera batteristatus på tillkopplade batterier (ej backupbatteriet) 2. Utföra självtest 3. Försätta en aktiv styrenhet i viloläge (Kan endast göras då drivlina och extern strömkälla inte är tillkopplad styrenheten) UTFÖRA KONTROLL AV BATTERISTATUS Tryck snabbt på batteriknappen och läs av batteristatus på batteriindikatorn. Batteriknapp Batteriindikator UTFÖRA SJÄLVTEST Självtest utförs dagligen av ansvarig sjuksköterska. 1. Tryck in batteriknappen i 5 sekunder 2. Släpp knappen 3. Skärmen blir först vit sedan svart. Därefter kommer texten självtest upp. 4. Vid test skall alla lampor lysa med fast sken och en alternerande fast hög ton ljuda i 15 sekunder. 5. Skärmen blir därefter svart, självtestet är då avslutat och endast symbolen för Pump på lyser Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 11 (av 40)

12 VILOLÄGE Viloläge används för att försätta styrenheten i vila och används bl.a. vid byte av styrenhet. Gör såhär: 1. Koppla bort den aktiva styrenheten genom att avlägsna drivlina och extern strömkälla. 2. Håll batteriknappen intryckt i 5 sekunder, styrenheten övergår i viloläge. Reserv-styrenhet: För att sätta en reserv-styrenhet som är i laddningsläge (där enheten inte är kopplad till en patient) i viloläge, avlägsnas enbart den externa strömkällan. TYSTA LARMKNAPPEN Tysta larmknappen används för att: 1. Tysta ett aktivt larm 2. Visa de sex senaste styrenhetslarmen på skärmen. När ett larm kvitteras kommer symbolen för tystat larm att visas på skärmen. Displayknapp Tysta larm knapp. Om man trycker på Tysta larm knappen och Displayknappen samtidigt kan man trycka fram de sex senaste larmen på skärmen Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 12 (av 40)

13 DISPLAYKNAPPEN Displayknappen används för att aktivera displayskärmen och visar: Pumphastighet, Flöde, PI (pulsatilitetsindex), Effekt och Styrenhetens reservbatteri status. Triangel som visas i skärmen vid pumphastighet indikerar att pumpen körs i Puls Mode vilket innebär att pumpen varvar ner och upp. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 13 (av 40)

14 ANSLUTA DRIVLINAN TILL STYRENHETEN 1. För att ansluta drivlinan, se till så att säkerhetsspärren är öppen. (röda knappen skall synas). 2. Rikta in pilen på kabeln med pilen på systemstyrenheten. För in kabeln tills den klickar fast. 3. Stäng säkerhetsspärren genom att föra tillbaka den över den röda knappen 4. Kontrollera anslutningen genom att dra försiktigt i metalldelen på den perkutana kabeln. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 14 (av 40)

15 RESERVBATTERI 11-VOLTS INTERNT Reservbatteriet installeras i samband med implantation och har kapacitet att driva pumpen i minst 15 min. Batteriet laddas så fort styrenheten är kopplad till nätström eller externt batteri. Backup batteriet som sitter i reservstyrenheten måste laddas en gång var 6:e månad för att backup batteriet skall fungera optimalt. Dock kan inte pumpen starta på enbart reservbatteriet, det måste finnas strömförsörjning till pumpen från batteri eller strömmodul. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 15 (av 40)

16 SYSTEMMONITOR Systemmonitorn kommunicerar med blodpumpen och styrenheten via strömmodulen. Systemmonitorn visar information om systemets funktion, används för att göra ändringar av inställningar och för att avläsa larm. Monitorn används bara då patienten är på sjukhuset. Beräknat pumpflöde Pulsatilitet Index, PI Faktiska varvtalet Energi förbrukning Inställt varvtal. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 16 (av 40)

17 PUMPFLÖDE (PUMP FLOW) Systemets styrenhet tillhandahåller en uppskattning av blodflödet ut ur pumpen i liter/minut. Denna uppskattning är baserad på pumpens hastighet (Pump Speed), hur mycket ström (Pump Power) som levereras till pumpmotorn. Flödesprinciper som gäller är att minskad Pump Power leder till minskat beräknat flöde och vise versa. Pumpen presenterar beräknat flöde från 0 10 liter/min. Pumpflödet varierar oftast mellan 3-6 l/min. Om det beräknade flödet sjunker till mindre än 2,5 liter/min visas larmet WARNING: Low Flow (VARNING: Lågt flöde). Orsaker till detta kan t.ex. vara minskat preload (pga. av hypovolemi, arytmi, högersvikt, tamponad, blödning) hypertension, obstruktion av pumpens inflöde eller utflöde. PUMPHASTIGHET (PUMP SPEED) Pumpen körs med en inställd hastighet, Fixed Speed, som avgörs av läkare utifrån bl.a. ultraljud, cardiac output, wedge och CVP. Hastigheten mäts i varv/minut (rpm=revolution per minute). Flödes principer som gäller är att ökad hastighet ger ökat beräknat flöde. Varvtalen kan ställas in mellan rpm men den kliniska inställningen är oftast mellan rpm. Vid ökning eller sänkning av varvtal görs detta stegvis med 100 rpm. För ändring av varvtal väljer man Settings på monitorns touchskärm. På skärmen anges Pulse Mode-Speed Setpoint vilket är det inställda varvtalet. Pulse Mode anger att pumpen varvar ner och upp. Utöver pumphastigheten ställs även en låg hastighetsgräns in, Low Speed Limit. Om pumpen suger fast, vilket kallas pulsatilitet index event (PI-event), varvar pumpen ner till detta värde för att därefter öka hastigheten gradvis till den inställda hastigheten om inte ytterligare PIevent detekteras. Low Speed Limit ska ställas in på 400 rpm under inställd hastighet). PULSATIVT INDEX (PULSE INDEX=PI) Även ett mycket sjukt hjärta har förmågan att generera någon form av kontraktion och flödet över pumpen blir därför pulsativt. Pulsativt Index (PI) representerar flödesvariationen över pumpen under hjärtcykeln och är alltså ett resultat av det tryck vänster kammare genererar i systole. PI blir högt när vänster kammare genererar ett högt tryck i systole, såsom vid välfylld, dåligt avlastad och/eller stark kammare. PI blir lågt när vänster kammare inte klarar generera stora tryckförändringar, såsom vid tom, för väl avlastad kammare och/eller vid mycket grav vänster kammarsvikt. När pumpens hastighet ökas går PI ner och när hastigheten minskas går PI upp. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 17 (av 40)

18 Värden varierar normalt mellan 2 och 9. PI är individuellt och varierar från patient till patient. Variationer i PI kan vara orsakat av nedvarvning, hypovolemi, lägesändring, ökad alt. minskad kontraktilitet i VK. Variationer är normalt och föranleder inte alltid någon åtgärd. Vid stabila förhållanden i övrigt, kan en signifikant sänkning av PI vara tecken på att vänsterkammaren blivit hypovolem. Vid PI-värden omkring 10 eller högre måste läkare kontaktas för en eventuell justering av pumphastigheten. PULSATIVT EVENT (PI-EVENT) Pumpen är beroende av en välfylld vänsterkammare. Vid begränsad preload till vänster kammare påverkas det pulsativa flödet över pumpen. Om det pulsativa flödet förändras mer eller mindre än 45 % från tidigare mätvärdet kan detta registreras som ett PI-event. Vid ett PI-event varvar pumpen ner till Low Speed Limit och ökar hastigheten gradvis till inställd hastighet om inte ytterligare PI-event detekteras. Orsaker till begränsad preload kan vara högersvikt, arytmi, volymbrist, tamponad, blödning, kanylläge och lägesändring av patient. Frekventa PI-event (>1 gång/timma är mycket) orsakar hemolys och bör åtgärdas. Åtgärder kan vara att behandla högersvikt, frekvensreglering, volymtillförsel, sänka varvtal, behandla blödning eller lägesändring av patient. PI-event syns inte visuellt på monitorn eller i styrenheten. Dock kan nedvarvningen ibland synas på monitorn genom en snabbt övergående sänkning av Pump Speed. Kontroll och bedömning av eventuella PI-event görs av läkare. För att avläsa PI-event och andra händelser väljer man History på monitorns touch skärm och därefter event-log. EFFEKT (PUMP POWER) Effekten mäts i Watt, och visar hur mycket energi som går åt till att driva pumpen. Förändringar i pumpens hastighet, flöde eller fysiologiska krav kan påverka pumpeffekten. Under stabila förhållanden är effekt relaterad till hastighet dvs. ökad hastighet ger ökad effekt. Snabb ökning eller sänkning av effekt kan visas då pumpen hugger och/eller suger fast. Successiva ökningar i effekt (över timmar och/eller dagar) kan signalera en deponering eller tromb inuti pumpen. Effektvärden som är högre än 10 watt (W) kan indikera förekomst av en tromb. Successiv sänkning av effekt kan signalera obstruktion av utflödet. VIKTIGT: Enstaka pumpparametrar bör aldrig ersätta patientens sammanlagda kliniska status vid bedömning av hemodynamiken. Vid förändring av pump parametrar skall patientens totala kliniska status bedömas och vara det som avgör vid medicinska beslut Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 18 (av 40)

19 STRÖMMODUL Tysta larm knapp Skiftnyckel symbol lyser gult vid larm Indikator lyser grönt då tillkopplad ström Laddningsindikator för reservbatteri ska lysa grönt Larmsymbol för reservbatteri, lyser vid larm Strömkabel till strömmodulen Strömmodulen är konstruerad för att: Förse pumpen med ström under fastkopplad drift Förbinda systemmonitorn med styrenheten i övervakningsläge Förse monitor med ström Förstärka ljudlarm från styrenheten Strömmodulen har ett internt reservbatteri som kan förse pumpen med reservström i ca 30 minuter. Strömmodulen används på sjukhus. Den skall alltid vara kopplad till nätström. När patienten sover ska strömförsörjningen komma från strömmodulen. Förflytta aldrig patienten med strömmodulen som strömkälla. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 19 (av 40)

20 UTFÖRA SJÄLVTEST AV STRÖMMODUL Ett självtest utförs innan strömmodulen används första gången och därefter en gång dagligen för att kontrollera att strömmodulen fungerar som den ska. Utfört självtest dokumenteras på särskild checklista för HeartMate 3 1. Tryck på och håll in strömmodulens larmtystningsknapp i fem sekunder. 2. Lyssna efter den avbrutna ljudsignalen (3 pip) och se på strömmodulens framsida för att se om alla lamporna tänds i sekvens (dvs. en i taget: inte alla på en gång). 3. Om något av nedanstående inträffar kan det vara fel på strömmodulen: - Ingen ljudsignal - Annan ljudsignal - Alla lampor tänds samtidigt - Inga lampor tänds - En av lamporna tänds inte 4. Kontakta läkare/perfusionist om något av ovanstående inträffar. I annat fall har strömmodulen klarat självtesten. STRÖMMODULENS LARM Strömmodulens interna dator övervakar kontinuerligt strömmodulens funktion. Den avger larm vid fyra olika tillstånd: Växelströmsfel Varning LO BATT (svagt batteri) Larm om fara: LO BATT (kritiskt svagt batteri) STRÖMMODULSFEL Vid larm från strömmodulen kontrollera först att strömmodulens nätsladd sitter i ett vägguttag. För fortsatt felsökning se bilaga 3 Strömmodulens larm Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 20 (av 40)

21 BATTERILADDARE Batteriladdaren: Laddar upp till fyra batterier samtidigt Tomma batterier laddas upp på cirka 4 timmar Kalibrerar och testar batterierna Visar laddningsstatus Anger laddningscykler för ett batteri OBS! Låt batterierna sitta kvar i laddaren tills de används. Visar informationen om batteriets laddningsstatus och antalet laddningscykler om man trycker på knappen för batterifacket i fråga Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 21 (av 40)

22 BATTERI OCH BATTERIKLÄMMOR När patienten inte är kopplad till strömmodulen eller Mobile Power Unit drivs pumpen av två 14 volts litiumjonbatterier. Ett par nya 14 volts litiumbatterier kan driva systemet i upp till 17 timmar. Pumpen är optimerad för drift med två batterier och drar ström simultant från båda batterierna. Kontrollera alltid att ett batteri har laddats klart innan det tas i bruk genom att trycka på batterisymbolen på batteriet. Varje lampa representerar ca 20 % av den tillgängliga kraften. Vid omkoppling till batteridrift får endast en strömkabel åt gången tas från systemmonitorn och direkt kopplas till ett batteri. Batteriets spänningsmätare; tryck på batterisymbolen för att aktivera indikatorlamporna Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 22 (av 40)

23 BYTA TILL BATTERIDRIFT Minst en av styrenhetens strömkablar ska alltid vara kopplad till en strömkälla. Vid anslutning av kablar får kontakterna inte tvingas ihop utan att först ha riktats in korrekt mot varandra. Om felinriktade kontakter tvingas ihop kan kontakterna skadas! 1. Lägg två batteriklämmor, två fullt uppladdade batterier och de vita och svarta patientkabelkontakterna så att du lätt når dem. 2. Sätt i ett batteri i en batteriklämma genom att rikta in de röda pilarna på batteriet och batteriklämman mot varandra och tryck in batteriet tills det klickar till. OBS! Batteriet skall nu sitta fast i batteriklämman! 3. Sätt i nästa batteri på samma sätt. 4. Lossa styrenhetens vita kabelkontakt från den vita kabeln kopplad till strömmodulen. Larmet Elkabel bortkopplad aktiveras och monitorn slocknar. Detta är normalt. 5. Anslut omedelbart batterihållarens kontakt till styrenhetens vita strömkabelkontakt. Larmet upphör när styrenhetens vita strömkabel ansluts. 6. Upprepa punkt 4 och 5 med kabeln med den svarta kontakten. Turordningen spelar ingen roll. a) Vid återkoppling till strömmodulen kopplas styrenhetens vita kontakt till strömmodulens vita kontakt och svart motsvarande till svart kontakt. 7. Ta med reservstyrenheten och två stycken extra batterier vid alla transporter. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 23 (av 40)

24 MOBILE POWER UNIT (MPU) Mobile Power Unit är framförallt avsedd för patient i hemmet. Det är inte möjligt att koppla systemmonitorn till MPU. Mobile Power Unit: Förser styrenheten och pumpen med ström när ansluten till nätspänning. Är avsedd för att användas inomhus när patienten planerar att vila eller sova. Avger ljudlarm från styrenheten Högtalare Patientkabel Strömkabel Ojordat eluttag Symbol för driftstatus Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 24 (av 40)

25 ANSLUTA PATIENT TILL MOBILE POWER UNIT Patientkabel Strömkabel Mobile Power Unit VIKTIGT: Anslut inte en styrenhet till både Mobile Power Unit och Strömmodulen samtidigt eftersom det kan skada styrenheten och orsaka personskador på patienten. Anslut HeartMate 14 V batterier först. Starta alltid Mobile Power Unit innan anslutning till patient: 1. Anslut strömkabelns kontakt till strömingång på Mobile Power Unit. 2. Anslut Mobile Power Unit till nätspänning dock inte i ett grenuttag. VIKTIGT! Strömsymbolen ( ) lyser grönt när Mobile Power Unit fungerar korrekt. Följande händer när Mobile Power Unit ansluts till nätspänning: Mobile Power Unit utför automatiskt ett självtest. Den gröna lampan Ström på tänds. Den gula skiftnyckellampan och lampan för byte av batterier blinkar. Mobile Power Unit piper två gånger. När självtestet slutförts ska den gröna lampan för Ström på fortsätta att lysa. Mobile Power Unit klar för att användas. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 25 (av 40)

26 Minst en av styrenhetens strömkabelkontakt ska alltid vara kopplad till en strömkälla. Vid anslutning av kablar får kontakterna inte tvingas ihop. 1. Lägg styrenheten och de två tillkopplade batterierna så att du lätt når dem. 2. Lossa styrenhetens vita kabelkontakt från batteriet. Larmet Elkabel bortkopplad aktiveras. Detta är normalt. 3. Anslut den vita kontakten till den vita anslutningen på Mobile Power Unit s patientkabel. Larmet upphör när styrenhetens strömkabel ansluts. 4. Upprepa punkt 2 och 3 med kabeln med den svarta kontakten. Turordningen spelar ingen roll, bara man kopplar vitt till vitt och svart till svart. VIKTIGT! Om styrenhetens strömkablar inte är anslutna korrekt (vitt till vitt och svart till svart) kommer styrenheten att avge ett informationslarm för svagt batteri efter fem minuter. Anslut genast till två fulladdade HeartMate batterier. Återanslut till MPU och se till att strömkablarna är korrekt anslutna. MOBILE POWER UNIT LARM MPU kontrollerar systemet kontinuerligt och ett larm avges vid följande tillstånd Byt batterier i Mobile Power Unit Internt fel i Mobile Power Unit Alla larm för Mobile Power Unit åtföljs av en symbol och ett ljud. OBS! När Mobile Power Unit är ansluten till styrenheten kopierar Mobile Power Unit alla aktiva ljudlarm från Styrenheten. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 26 (av 40)

27 BYTE AV BATTERIER I MOBILE POWER UNIT Viktigt! Koppla alltid Styrenheten till en annan strömkälla innan batterier byts ut i Mobile Power Unit. 1. Säkerställ att strömkabeln inte är ansluten till Mobile Power Unit. 2. Använd en anpassad skruvmejsel eller ett mynt för att lossa skruven från den bakre panelen. 3. Dra försiktigt i det röda bandet för att ta bort de urladdade batterierna. 4. Placera tre stycken nya AA-batterier i batterifacket. 5. Sätt tillbaka luckan till batterifacket och dra åt skruven. Kontrollera att luckan är ordentligt stängd. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 27 (av 40)

28 POSTOPERATIV OMVÅRDNAD Den postoperativa vården av HeartMate 3 patienter följer den sedvanliga postoperativa vården som vid annan hjärtkirurgi. Dock ska man vara mycket uppmärksam på högerkammarsvikt vilken ska förebyggas. Vid inläggning av LVAD sjunker fyllnadstrycken på vänster sida. I och med att flödesmotståndet genom lungorna minskar så sjunker PA-trycken, vilket är höger kammares afterload. Höger kammare blir därmed hjälpt och får lättare att slå ut. Höger kammare får ökade flödeskrav med LVAD och om höger kammare inte pumpar tillräckligt med blod till vänster kammare kommer LVAD:en suga vänster kammare tom. Detta ger höger kammare en annan form (utspänd med septum som devierar åt vänster). När höger kammare har denna form pumpar den mycket sämre. Man kommer således in i en ond cirkel med förvärrad högerkammarsvikt. Förebyggande behandling av högerkammarsvikt: Flolanhinhalation startas ofta på operation. Flolan vasodillaterar i lungkärlen och på så sätt minskar afterload för höger kammaren Infusion Milrinon per- och postoperativt. Milrinon har förutom inotropa och systemdilaterande egenskaper även en god lungkärlsdilaterande effekt Infusion Noradrenalin för att styra MAP och ge tillräckligt perfusionstryck för coronarerna. HeartMate 3 är afterloadkänslig, så MAP får varken vara för högt eller för lågt. Ev. infusion Adrenalin i låg dos för att hjälpa höger kammare att pumpa Öka varvtalet på pumpen långsamt. Ökning av varvtalet sker under flera dagar Negativ vätskebalans Att patienten sitter i hjärtläge Tecken till högerkammarsvikt: Upprepade PI-event Lågt Cardiac Index (CI) Lågt SvO2 CVP stiger, > 15 mmhg PCWP lägre än CVP HeartMaten suger fast och varvar ner, visar ökad Pump Power eller fluktuerande Pump Flow trots att CVP inte är lågt. Timdiures minskar Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 28 (av 40)

29 Övrigt gällande cirkulation: Förändringar av afterload och preload påverkar direkt flödet i pumpen. En liten ökning av afterload eller en liten minskning av preload resulterar i ett minskat pumpflöde och vise versa. Pumpen är afterload känslig. Generell rekommendation av medelartärtryck (MAP) är mmhg. På cirkulatoriskt instabil patient kan dock MAP-intervallet behöva snävas av till t.ex eller mmhg. Det är också viktigt att följa höger kammares funktion och vänster kammares fyllnad, preload, genom att mäta wedge, följa cardiac output och CVP. En tumregel är att wedge alltid ska vara högre än CVP. Vid förmaksflimmer försämras högerkammarfunktionen vilket minskar flödet genom pumpen. Patienten ska därför behandlas för att återfå sinusrytm. Vid ventrikeltakykardi/ventrikelflimmer kommer flödet i pumpen att påverkas men viss cirkulation kommer att kvarstå. Starta inte hjärtkompressioner. Patienten behöver nödvändigtvis inte bli medvetslös direkt eftersom en viss cirkulation kvarstår. Defibrillera till sinusrytm snarast. Om patienten inte är medvetslös måste patienten sederas. Övrigt att tänka på postoperativt: Om patienten inte har invasiv blodtrycksmätning är det svårt att känna puls. Mät blodtryck med dopplerteknik. Värdet som då fås är MAP. Viktigt med infektionsprevention. Omläggning av exitsite enligt rutin. Daglig vägning av patient (styrenhet ingår i patientens vikt, men inga strömkablar). Aktsamhet av drivlinan, ska alltid vara fixera med minst 2 st GRIP-LOK. Följ PM för antibiotika behandling. Följ PM för antikoagulantiabehandling vid MCS. Följ PM för smärtbehandling vid MCS. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 29 (av 40)

30 DOKUMENTATION På TIVA dokumenteras varje timma följande parametrar på IVA-kurvan: Pumpflöde, Pulsindex, Pumpeffekt. Pumphastigheten dokumenteras kl 06 och då ändringar av varvtalen utförs. Självtest av strömmodul och styrenhet dokumenteras på särskild checklista. På HIA dokumenteras ovanstående parametrar på checklista för HM 3. I Melior upprättas en sårjournal daterad den dagen då implantationen sker. Personal som utför omläggningen dokumenterar i sårjournalen. RENGÖRING OCH RUTINMÄSSIG INSPEKTION Dagligen utförs självtest av styrenheten och strömmodulen. Kontrollera att kablar inte är knickade och att drivlinan är fixerad. En gång i veckan, i samband med omläggning kontrolleras samtliga HeartMate 3 komponenter av VAD-koordinator. Då kontrolleras att det inte uppstått några bucklor eller sprickor. Samtliga kablar kontrolleras så att de inte är knickade eller skadade på något sätt. Om någon komponent uppvisar skador så skall ansvarig läkare och perfusionist kontaktas. Rengör ytorna på systemets yttre delar efter behov med en lätt fuktad trasa. Vatten med eller utan tillsats av ett milt rengöringsmedel kan användas. Vatten får inte tränga in i komponenterna. Styrenhet som är tillkopplad patient kan rengöras vid behov med en lätt fuktad, luddfri trasa. Om mer noggrann rengöring behövs ska man använda varmvatten och ett milt rengöringsmedel. Vid blodstänk på utrustningen kan Virkon användas. VARNING! Sänk aldrig ned styrenheten eller någon av de andra komponenterna i vatten eller vätska. Nedsänkning i vätska kan leda till att pumpen slutar att fungera. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 30 (av 40)

31 OMLÄGGNINGSRUTIN Omläggning utförs normalt 2 ggr/vecka, måndagar och torsdagar av VAD-koordinator. Daglig inspektion av förband och drivkabeln görs av sjuksköterska och undersköterska som ansvarar för patient. Direkt postoperativt kan det behöva läggas om fler gånger pga. vätskande sår eller blödning. Stabilisera/immobilisera den perkutana kabeln vid exitsite för att gynna sårläkningsprocessen och därmed minska risken för infektioner. Mycket noggrann handhygien vid omläggningar är av yttersta vikt för att förhindra infektioner. Vätskande sår som kräver omläggning och tvätt mer än 2 gånger/vecka kan däremellan rengöras med Klorhexidinlösning 2 mg/ml. OBS! Aceton eller bensin får ej användas eftersom det kan påverka materialet! Gör så här: 1. Sprita händerna. 2. Ta på plastförkläde, mössa och rena handskar. 3. Avlägsna Grip-lock och rengör kabeln från eventuellt klister med vatten och tvållösning. 4. Avlägsna förbandet. Tvätta huden med DesCutan-svamp runt exit site och omgivande sårområde i 30 sekunder. Tvätta därefter ca cm upp på den perkutana kabeln. (Om omläggning är utöver rutinmässig omläggning kan DesCutantvätt uteslutas, endast tvätt med klorhexidinlösning ska då göras.) 5. Ta av handskar och sprita åter händerna. 6. Ta på sterila handskar. 7. Tvätta sårområdet ytterligare en gång med Klorhexidinlösning 2 mg/ml, på så sätt avläsnas gammalt hudepitel. Klorhexidinet kan nu bindas till en ren hudyta och bygga upp en antibakteriell långtidseffekt. 8. Torka torrt med steril kompress. 9. Linda aquacel och vid behov sterila kompresser runt den perkutana kabeln vid exitsite. 10. Sätt på Mepilex Border lite ett från varje håll. 11. Vid behov förstärks förbandet med kompress eller dyna. 12. Var noga med att fixera perkutana kabeln vid exitsite. Använd 2 st GRIP-LOK som placeras i 90 graders vinkel för att avlasta kabeln. För utförligare steg-för-steg bildserie kring omläggning se Heartmate 3 omläggning av drivlina i Heartmate II & 3 -pärmen. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 31 (av 40)

32 DUSCH AV PATIENT Patient med HeartMate kan duscha när patienten är mobiliserad och fysiskt orkar med proceduren. Under sjukhusvistelsen planläggs dusch, om patientens tillstånd så tillåter, samma dag som omläggning av drivlinan planeras. I samband med dusch är det viktigt att: Hålla drivlinans utgångsställe torrt. Fuktbarriär appliceras enligt rutiner på kardiologen. HeartMate duschväska Duscha endast vid batteridrift. Särskild duschväska för HeartMate måste användas för att skydda styrenhet och batterier från vatten och fukt. Duschväskan får inte sänkas ner i vatten. Patient med HeartMate får aldrig bada. Om patienten nedsänks i vatten stannar pumpen. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 32 (av 40)

33 AKUTA SITUATIONER HLR Risk föreligger att pumpens infästning till hjärtat och aorta kan skadas vid HLR. Detta kan ge stora blödningar. ELKONVERTERING/DEFIBRILLERING Det går bra att el-konvertera eller defibrillera patienter med HeartMate. Pumpen tar ingen skada av detta. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 33 (av 40)

34 ÖVRIG INFORMATION MAGNETKAMERA (MR) MR är kontraindicerad för patienter med HeartMate 3. TRANSPORT Vid transport skall HeartMate 3 alltid kopplas till batteri. Ta med reservstyrenheten och två stycken extra batterier vid alla transporter. PACEMAKER Pacemaker-kontroll skall göras efter implantation och innan utskrivning. IMPLANTERBAR DEFIBRILLATOR (ICD) Pumpen kan orsaka störningar. Om elektromagnetiska störningar uppstår kan det leda till felaktig ICD-behandling. Förekomsten av elektromagnetiska störningar med ICD-avkänning innebär att justeringar ska göras av ICD-dosans känslighet. Kontakta ICD-mottagningen för korrekt inställning och justering efter implantation och innan hemgång. DETTA PM ÄR EJ HELTÄCKANDE. FÖR ÖVRIGA FRÅGOR HÄNVISAS TILL HEARTMATE 3 HANDBOK Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 34 (av 40)

35 BILAGA 1 STYRENHETENS INFORMATIONS LARM Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 35 (av 40)

36 FORTSÄTTNING BILAGA 1 Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 36 (av 40)

37 BILAGA 2. STYRENHETENS VARNINGSLARM Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 37 (av 40)

38 BILAGA 3. STRÖMMODULENS LARM Larm Innebörd Vad du skall göra Strömavbrott Ström på -indikatorn lyser gult istället för grönt Och en pipande ljudsignal hörs. VARNING OM SVAGT BATTERI Den gula indikatorn för det interna reservbatteriet lyser Och ett pipande ljud hörs. Larm om fara! SVAGT BATTERI Den röda indikatorn för det interna reservbatteriet lyser Nätströmmen är avstängd eller frånkopplad. När det interna reservbatteriet är nytt kan det driva HM II i ca 30 minuter. Strömmodulens interna reservbatteri laddas inte upp under växelströmsfel. Det interna reservbatteriet har endast kraft kvar för mindre än 15 minuters drift. Det interna reservbatteriet har endast kraft kvar för mindre än 5 minuters drift. 1. Tryck på strömmodulens larmtystningsknapp för att tysta larmet (det förblir tystat för alltid eller tills det annulleras p.g.a. ett annat larm). 2. Koppla över till batteri 3. Kontakta läkare/perfusionist 1. Tryck på strömmodulens larmtystningsknapp för att tysta larmet det förblir tystat i 8 tim. 2. Koppla över till batteri 3. Kontakta läkare/perfusionist. 1. Koppla OMEDELBART över till batteridrift. 2. Kontakta läkare/perfusionist. och en ihållande ljudsignal hörs. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 38 (av 40)

39 VARNING OM FEL Gul skiftnyckelsymbol lyser och ett pipande ljud hörs. Ett inre fel har upptäckts i strömmodulen. 1. Koppla över till batteridrift 2. Kontakta läkare/perfusionist KRITISKT FEL Gul skiftnyckelsymbol lyser Och en ihållande ljudsignal hörs. Ett inre fel har upptäckts i strömmodulen 1. Koppla OMEDELBART över till batteridrift 2. Kontakta läkare/perfusionist Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 39 (av 40)

40 BILAGA 4. MOBILE POWER UNIT LARM Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 40 (av 40)