Idéskiss bredbandsbullerby

Transkript

1 Idéskiss bredbandsbullerby Sammanfattning Det råder en akut bostadsbrist i Sverige. Trots att landsbygden har mycket att erbjuda förekommer den inte alls i diskussionen om nybyggande. Föreliggande idé handlar om att bygga helt nya byar på landsbygden på temat hållbart leverne, ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Vi kallar dem bredbandsbullerbyar. Bakgrund I en undersökning som Ungdomsbarometern gjorde på uppdrag av Jordbruksverket visas att bland kvinnor i åldern vill 14 procent på på landet (Värmlands folkblad). Fler undersökningar talar samma språk och frågan är given: Varför flyttar då inte människor till landsbygden? Frågan har besvarats huvudsakligen med att det saknas arbete. Vi vill vidga svaret till att det saknas moderna boenden, kvalitetsarbeten och socialt avancerade miljöer på landsbygden. De boenden som finns idag i Norrlands glesbygder kommer ur tre ekonomiska epoker. Dels bondesamhället som det formades efter den sista skiftesreformen. De flesta gamla bondgårdar med jord och skog kvar är bebodda. Dels finns Per-Albintorpen som började byggas på 30- talet. Många av dem har kallställts och raserat. De förlorade sin ekonomiska funktion i och med nedläggelsen av småjordbruken och mekaniseringen av skogsbruket på 60-talet. Den tredje typen av gamla boenden finns i landsbygdens mindre tätorter. Det är lägenheter som mestadels byggdes av kommunala bostadsbolag för att ge arbetare vid anläggningar och fabriker någonstans att bo. Landsbygdens mindre tätorter är de stora förlorararna i befolkningsminskningen. I Norrland är det endast några städer efter kusten och Östersund som håller ställningarna även om en viss respit har givits av flyktingströmmarna till Sverige. Norrlands inland har en mycket stor potential som producent av kvalitetsmat. Långa, ljusa och kalla somrar ger mängder med omega 3 i växligheten och mimimalt behov av insektsbekämpning. Jordarna som lagts ned de senaste 25 år har till stora delar gödslats med naturgödsel. Mikrolivet är intakt och skogen som betespotential är enorm. Sveriges låga självförsörjningsgrad av livsmedel och en ökad medvetenhet om industrimatens begränsningar kommer sannolikt att öka efterfrågan på relationsmat från ansvarsfullt jorbrukande. Långtidsutredningen (SOU 2015:104) lyfter fram några aspekter på Sollefteå kommun som även är generella för Norrlands inland. Det handlar bland annat om en åldrande befolkning, låg utbildningsnivå och långt avstånd till kommunikationer. En klassisk periferiposition som riskerar att bli en självuppfyllande profetia. Det finns faktiskt fler centrum i Sollefteå. Främst

2 bland dem är nog den årliga Urkultsfestivalen som drar mängder av människor till bygden runt Näsåker. Nipakademins arbete med nyjorbruk är också ett slags centrum liksom de andelsjordbruk som nu växer fram i Ångermanland. En udda, men intressant, företeelse är Skogsnäskollektivet som byggts upp under drygt 40 år då en grupp gröna vågare bosatte sig utanför Ramsele. De förverkligade en dröm om hög självförsörjning, kultur och alternativt leverne mitt i skogen. Drömmen om gemenskap i en mindre by där man kan arbeta, bo och odla sin mat är stark. Innan laga skifte från 1827 bodde människor samlade i mindre byar. Skiftesreformen tog många år att genomföra men innebar en radikal förändring i människors boende genom att husen flyttades till de nya ägorna och byarna splittrades. Landsbygden behöver en återinflyttning av kreativa människor. Samhällen byggs av den tillit som utvecklas ur människors samarbete där en fungerande demokrati är en nyckelfaktor. Statsvetaren Robert Putnams teorier om socialt kapital som hemligheten bakom ekonomisk och social utveckling pekar på civilsamhällets betydelse (Den fungerande demokratin). Kulturteoretikern Stuard Hall har visat på betydelsen av migrerande välorganiserade grupper för uppkomsten av kreativa miljöer i historien (Creative cities in history). Ett brett partnerskap finns redan etablerat med ideella Nipakademin, företaget Rafanslakt AB, Sollefteås kommuns bostadsbolag Solatum och Landstingets Hola folkhögskola som centrala parter. Bredbandsbullerbyn finns redan i terorin. Föreningen Nipakademins mångåriga arbete för att utveckla jordbruket och lokalsamhället har skapat alla de delar som Bredbandsbullerbyn ska sättas samman av. Det handlar om kvalitetskött där helt nya kooperativ, slakteri och kontaktytor skapats vilka bygger på regenerativa jordbruk med kolinlagring och biologisk mångfald som resultat. Dels handlar om de nya andelsjordbruken som växer fram i området bland annat som ett resultat av Nipakademins kurs Gröna entreprenörer på Hola folkhögskola (landstinget). Skolan har redan genomfört en veckokurs om Hållbart leverne med bredbandsbullerbyn som tema. Fler kurser och sammankomster planeras. Men det handlar också om det intellektuella och kreativa miljö som en fungerande demokrati i de olika kooperativen och föreningarna genererar. Processerna finns närmare beskrivna i boken Rött kött på rätt sätt (Laxvik 2014). En rad företag är också med i rörelsen Rafnaslakt AB, Norrbete ek för, Slaktarn i Östersund AB, enskilda firmor och jordbruk. Historiskt har människor alltid bott samlade i byar. Skiftesreformerna under slutet och början av 1800-talet slog sönder de flesta byar när bönderna fick samlade marker och flyttade sina hus till dessa. Bland andra berömde professor Eli F Heckscher menade att en viktig anledning till detta var att kungen ville minska böndernas makt. När de inte kunde samlas enkelt för att diskutera, så förlorade de också i praktiken makt och inflytande.

3 Med vårt projekt vill vi gå ifrån laga skifte till bredbandsbullerbyar för att skapa hållbar utveckling och då inte minst ett lokal engagemang för att ta ansvar och återskapa den demokratiska makt även landsbygdens aktörer behöver. Detta ser vi som innovativt, inte bara i vår region utan också internationellt. Genom kontakter med SABO har framkommit att allännyttan inte på några platser i landet bygger nytt på landsbygden. Det nya är att kombinera arbete, boende och matproduktion på samma plats i byar som liknar de gamla men med med hi tec och den nya tidens regenerativa jordbruk. Men det främsta är nog att vi hittat system för att få lokal demokrati att fungera. En bok om detta håller på att sammanställas. Bredbandsbullerbyn ska vara öppen för lokalsamhället. Den uppkopplade arbetsplatsen ska stå till förfogande för människor utanför byn, andelsjordbruken ska sälja sin mat i grannskapet och förhoppningen är att få till stånd ett matens hus med förädling, restaurang och forskning. Ett embryo finns redan i Slow Food Ådalen som nyligen bildats. Syfte Syftet är att bygga attraktiva moderna bostäder för människor som vill leva hållbart. Sådana boenden förväntas leda till en återflyttning av kreativa och välutbildade människor till landsbygden. Mål Målen är: -att bygga en by med hushåll där människor kan bo, arbeta och äta kvalitetsmat från närområdet. -att skapa ett centrum för entreprenörskap kring matproduktion Matens hus -att genom forskninganknytning, seminariet etcetera skapa ett centrum för diskussionen om återbefolkning av landsbygden och hållbart leverne -att importera människor som kan arbeta uppkopplat Målgrupp Genom Solatums webenkät vet vi att de som är mest intresserade av att flytta till en bredbandsbullerby i Sollefteå är storstadsbor i åldrarna år. Målgruppen blir därför boende i Storstockholm med intresse för att utveckla hållbart leverne ur social, ekonomisk och ekologisk synvinkel. En inriktning ska vara att byn ska befolkas av människor med skilda kulturella referenser.

4 Antalet hushåll har begränsats till runt 25 av den anledningen att det är det antal medlemmar man kan vara i en förening för att en konsensusdemokrati ska kunna råda. Erfaraneheter från andra föreningar, ekobyar, föräldrakooperativ med mera visar att representativa demokratier i stort sett alltid åtföljs av stora problem. Att ytterligare belägga vilken storlek som är optimal för en fungerande Bredbandsbullerby, blir en viktig del av projektet. Genomförande Genom webankäten vet vi att bredband, närhet till vatten, någorlunda närhet (max minuter) till kommunal och kommersiell service (skola, dags, vårdcentral, mataffär) är grundläggande. Det ska också finnas tåg och flygförbindelser inom 40 minuter. Som tidigare redovisats är det många människor som vill bo på landet. Webenkät visar också att det finns stockholmare som kan tänka sig att bo i bredbandsbullerby i Sollefteå. Potentialen är naturligtvis mycket större om man vänder sig till människor utanför Sverige. Där man kan tänka sig att vildnaden har extra stor betydelse och att boende för den katagorin ska läggas extra avlägset. Grundtanken är att köpa en en jordbruksfastighet och bygga en ny by runt den. Det ska finnas en uppkopplad arbetsplats i mitten för att de som kan arbeta på distans ska kunna göra det. Där kan vi kanske importera 7-13 arbetstillfällen. Kring byn ska också skapas möjligheter att bygga upp andelsjordbruk. Det kan gälla grönsaksodlingar som kräver relativt små ytor till extensiv uppfödning av nöt, lamm, gris, fågel etcetera. Det kommer också att behövas ett produktionskök för förädling av primärprodukterna. Den konkreta utformningen av detta måste ske i smarbete med dem som ska bo i byn. Det är deras visioner som ska realiseras. En högkvalitativ primärproduktion av jordbruksprodukter samt förädling av dessa borde kunna ge 8-12 nya arbeten. Denna produktion kan bygga på samma principer som bönderna inom Norrbete har naturbetesdrift som gynnar kolinlagring och biologisk mångfald, spannmålsfri uppfödning av djur, långliggande vallar (ansvarsfullt jordbruk), relationsmat etcetera. Kring verksamheten ska byggas kunskapsproduktion så att aktivt reflektion blir en naturlig del av verksamheten. Det är viktigt att betona att det enda formellt gemensamma för de boende är ägandet av husen. Alla aktiviteter därutöver ska ske i former som de intresserade själva utvecklar och bestämmer. Jordbrukandet kanske sker i enskilda firmor som sluter sig samman i ett kooperativ för att driva produktionsköket. Den uppkopplade arbetsplatsen är kanske en förening som även tar in medlemmar från närområdet och gästboende distansarbetare. Men det är viktigt att inte verksamheterna begränsas till de ovan nämnda. Vattenbruk, 3Dutskrivande av byggmoduler i cellulosa, dataspelsutveckling och annat måste vara öppet för.

5 Därför att själva boendet grunden och kring det ska byggas verksamheter som de boende själva utvecklar. Boenden ska vara anpassat för alla kategorier av människor, för små och stora hushåll, för äldre och för barn. Ägande I Ekobyboken (Atlestam 2015) redovisas erfarenheter från byggandet ett 15-tal ekobyar. Det är slående hur lång tid det tagit att bygga byarna. Det framskymtar också att många byar saknat fungerande demokrati och system för konflikthantering. Det är viktigt att ägandet av husen sker i etablerade och beprövade former bostadsrätter, hyresrätter, kooperativa hyresrätter eller vilken form eller kombination av former som väljs. Men det är likla viktig att etablera en fungerande demokrati. Det kan göras genom kurser på Hola folkhögskola. Byggande Wingårds arkitekter tar tillsammans med Svensk Bostadsutveckling fram en modul som innehåller all grundteknik ett hus behöver värme, ventilation, el, vatten och avlopp. Den möjliggör egnahemsbyggande enligt klassiskt snitt. Man kan tänka sig att en del av husen är hyresrätter, en del kooperativa hyresrätter och andra egna hem. Få invandrare är vana att hyra sin bostad och vi vet att just ägandet av bostaden är en viktig entrébiljett till att bli en del av samhället. Med ett egnahemsbyggande kan man få ner byggkostnaden till ca kr per kvadratmeter. Hållbarhetstänket måste komma in redan här. Ska virket endast få komma från kontinuitetsskogsbruk? Hur ser ett avloppssystem ut där näringen återförs till jordarna? Med 250 kvm solpaneler kan vi få all hushållsel, uppvärming och energi till två elbilar om vi spjälkar vattnet och lagrar vätet. Här behövs konsulter. Placering Det finns tre tydliga områden som uppfyller de grundläggande kriterierna för närhet, vatten och uppkoppling. Det är Boteå/Undrom, Reselebygden och runt Helgumssjön. Med en annan målgrupp bör kommunens periferi komma ifråga. Projektering För att driva arbetet framåt behövs anställda med tydliga uppgifter. Dels behövs någon som driver den formella processen med avtal, kontrakt, finansierering etcetera. Dels behövs någon som driver rekryterings- och etableringsprocessen. Men det behövs också lokala entreprenörer som bidrar med sitt kunnande på olika sätt.

6 Det behövs en tydlig arbetsgivare men projektledarna förutsätts vara självgående. Solatum tillsätter en styrgrupp för arbetet. Projektledare 1 1. Inventering av potentiella områden för byggande av miniurbana byar längs med Ångermanälven från Multrå ner till Undrom - Kalknäs, i Resele - trakten samt vid Helgumssjöns norra sida och upp längs med Faxälven, under givna kriterier och förutsättningar enligt direktiv. 2. Undersöka intresse hos markägare för marköverlåtelse för ny bebyggelse samt överlåtelse eller arrende avseende jordbruksmark. Värdering samt förhandling om preliminär avsikt. 3. Samordna upphandling samt beställning av konsulter för särskilda uppdrag. 4. Undersöka planmässiga förutsättningar för byggande. Ansökan om förhandsbesked för planläggning. 5. Upprätta underlag till översiktliga kalkyler. 6. Framlägga förslag till Solatum för förvärv och arrende av lämpliga markområden. 7. Medverka till skrivning av ärenden för politiska beslut. 8. Upprätta avtal om markköp / arrende. Samordna tillträde. 9. Handlägga planärenden och bygglov samt plan/program för genomförande. 10. Biträda upphandling, beställning och genomförande av byggproduktion. 11. Biträda lansering och marknadsföring av Bredbandsbullerbyar. Projektledare 2 Denna projektledare ska driva rekryteringsprocessen samt leda etableringsprocessen. De konkreta arbetsuppgifterna blir: -ta fram informationsmaterial om boendet samt samla skapa intresse för tankarna i nämnda målgrupper, hålla informationsmöten, vara aktiv i sociala medier, skriva pressmeddelanden -genom kurser och träffar förberera de boende för inflyttning, skapa en fungerande demokrati med konfliktlösningsmodeller, vara en länk mellan lokalsamhället och de nyinflyttade -delta i etablerandet av de nya företagen och de föreningar som behövs Detta arbeta ställer mycket höga krav på att personen inte går in i en traditionell projekledarroll utan kan arbeta handledande.