Vi växlar upp och växlar över!

Transkript

1 SP PROCESSUM Verksamhetsberättelse 2015

2 LEDARE Vi växlar upp och växlar över! SP Processums utveckling sedan starten 2003 har varit helt fantastisk. Vi har under de senaste åtta åren sexdubblat vår storlek och är idag 19 anställda. Tillsammans med industri, akademi, inkubatorer och andra regionala aktörer i innovationssystemet har vår region nu på allvar etablerats som ett nationellt ledande nav för skoglig bioraffinaderiutveckling. Vi har skaffat oss ett varumärke och en attraktionskraft som gör att vi kan rekrytera de vassaste forskarna och projektledarna inom vårt fält och Allt man kan göra av olja kan vi göra bättre av träd vår infrastruktur för uppskalning av bioraffinaderiprocesser fortsätter att växa. Under 2016 kommer vi tillsammans med MoRe, Holmen och det israeliska företaget Melodea att bygga en världsunik pilotanläggning för framställning av nanokristallin cellulosa. Tekniken bakom piloten är framtagen vid Hebrew University i Jerusalem, och att man väljer att bygga den första piloten här på Domsjö utvecklingsområde är en riktig fjäder i hatten för den miljö vi gemensamt byggt upp. Att som nybliven VD nu få förtroendet att ta vid och leda verksamheten och utvecklingen av SP Processum känns därför mycket spännande och utmanande. Förutsättningarna för att växla upp ytterligare under 2016 ser mycket goda ut. Regeringen har deklarerat att Sverige siktar på att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer och det är med stolthet och glädje som vi nu hör vår gamla devis Allt man kan göra av olja kan vi göra bättre av träd från så väl skogsindustrin och kemiindustrin som från Damberg och Bucht. Under det gångna året har vi, och inte minst vår förre VD Clas Engström, jobbat hårt och framgångsrikt med att försöka hjälpa beslutsfattare att skapa förutsättningar för industrin att, med skogen som bas, ställa om vårt samhälle till en bioekonomi. Besök av ministrar, ett lyckat Innovationsrace som vi anordnade tillsammans med Skogsindustrierna och BioInnovation och ett inspel till FoI-proppen, som vi skickade in på inbjudan från regeringen, är bara några exempel. Vi ser resultaten av arbetet i de strategier som nu läggs fram och i regeringens påbörjade arbete med att ta fram handlingsplaner för Bioekonomin. Vårt Vinnväxtprojekt Framtidens Bioraffinaderi, som lagt grunden för den utveckling vi och regionen genomgått under de senaste åtta åren, löper ut i september Då Vinnova sett vilka viktiga tillväxtmotorer dessa regionala initiativ utgör ger man oss nu chansen att ansöka om att förlänga vårt projekt med tre år, under en så kallad överväxlingsperiod. För oss är detta en fantastisk möjlighet att nå i mål och realisera flera bioraffinaderiprocesser och produkter som vi utvecklat tillsammans med medlemsföretag och andra partners. Vi hoppas att under de kommande åren få se industriella anläggningar byggas, exempelvis för produktion av protein, etanol/ bioplast eller för upprening av strippermetanol. För att på bästa sätt kunna vara med och bidra till att detta realiseras har vi under 2015 jobbat fokuserat med att förankra vår överväxlingsansökan hos medlemsföretag och regionala medfinansiärer. Vi känner tydligt att vi har både medlemsföretagen och de lokala medfinansiärerna i ryggen. Det är därför med stor tillförsikt vi nu växlar upp, växlar över och tillsammans med övriga delar av vårt regionala innovationssystem lyfter vår region från en nationellt ledande till en internationellt ledande miljö för bioraffinaderiutveckling! Magnus Hallberg VD SP Processum AB PROJEKT PILOTER Innovation race Pilotanläggning för skogsmetanol Grönlutslam och gruvavfall Single cell går vidare Närodlad plast har gått i mål Internationella projekt Internationella projekt Nya projekt NanoSelect har avslutats Skogskemi har lagt grunden Bioraff Botnia svensk-finskt projekt Anläggning för kemiska synteser Demoanläggning för nanocellulosa Pilotparken växer Partner för bioraffinaderi Flera regeringsbesök Grön affärsutveckling Landstingets miljöpris Doktorand- och examensarbeten SP Processum i media SP Processum växer 2 SP Processum Verksamhetsberättelse 2015

3 Bioekonomin innebär en möjlighet att återindustrialisera Sverige och ligger väl i linje med tankarna kring ett innovationsråd, sa Mikael Damberg. INNOVATION RACE för realisering av bioekonomin Inom svensk skogsindustri och svensk kemiindustri pågår ett aktivt utvecklingsarbete för att utveckla framtidens nya produkter från skogen såsom bioplaster, biomaterial, nya textila material, biodrivmedel etc. En sådan satsning är Framtidens Bioraffinaderi inom vilket helt nya värdekedjor baserade på svensk skogsråvara utvecklats och bearbetats, framförallt ur ett tekniskt perspektiv. För att stimulera den innovativa processen arrangerade BioInnovation, Skogsindustrierna och SP Processum med hjälp av Innovation Plant under 54 timmar ett Innovation Race i Umeå med ett 70-tal centrala beslutsfattare från myndigheter, kommuner, universitet, institut och företag. Vid Innovationsracet utgick man ifrån några exempel på intressanta värdekedjor och utredde hur dessa ska Racet resulterade i nio olika förslag kunna realiseras och vilka förändringar i det svenska innovationssystemet som måste till för att bioekonomin skall förverkligas. Målet var att hitta en färdplan för hela värdekedjor för att se hur forskningsresultat kan förverkligas till lönsamma innovationer. Racet resulterade i nio olika förslag till en fortsättning av utveckling och hur man med olika styrmedel och plattformar kan bädda för att förverkliga bioekonomin i Sverige. Resultaten belyser de utmaningar och möjligheter som berörda svenska industrigrenar står inför när bioekonomin skall realiseras och hur man med politiska medel bör underlätta för att få genomslag. Dessa resultat fortsätter att jobbas med inom BioInnovationsplattformen och andra forum. Näringsminister Mikael Damberg deltog vid redovisningen av resultaten och uttryckte sitt stora intresse för de resultat som presenterades. Samma resultatredovisning skedde också en vecka senare i Stockholm i ett forum av generaldirektörer och beslutsfattare. Länk till filmer från racet. UTVALDA INNOVATIONER Svensk bioekonomi strategi för biobaserade tjänster och produkter Bioekonomi globala utmaningar och svenska lösningar Grön momsväxling en underbar möjlighet Ligninraffinaderi omvandling av lignin till biodrivmedel och kemikalier Den lilla kemifabriken re-industrialisering Träd till tråd Open bio plant entreprenörskap runt biobaserad utveckling Forest fish ny foderkälla med dubbel miljövinst Biosmart märkning av biobaserat innehåll bidrar till en bioekonomi 3 SP Processum Verksamhetsberättelse 2015

4 Pilotanläggning för upprening av SKOGSMETANOL byggs hos Metsä Board Husum Projektet Skogsmetanol tar nu nästa steg i och med att en pilotanläggning för upprening av s.k. strippermetanol byggs hos Metsä Board i Husum. Historien om Skogsmetanol är historien om när en forskare får en intressant idé, en stor aktör nappar på den och ett samarbete mellan företag tvärs över branschgränser skapar en process som nu testas i större skala. Metanol är en mångsidig kemikalie som är insatskemikalie för en lång rad produkter som formaldehyd, ättiksyra, dimetyleter, bränslen m.fl. Normalt tillverkas metanol i mycket storskaliga processer från naturgas eller kol samt vattenånga som råvaror. Men metanol bildas också i sulfatfabrikernas kokerier tillsammans med en del andra föreningar och samlas i kokarnas toppavdrag. I strippermetanolen finns också ett antal svavelföreningar, ammoniak, terpentin, vatten samt ett flertal oidentifierade ämnen. I mitten av 2000-talet analyserade Valmet AB (dåvarande Metso Power) metanolhalten i ett flertal av en sulfatfabriks procesströmmar. Efter att ha analyserat strömmarna föddes idén om att oxidera svavelkomponenterna i gasen för att rena strippermetanolen. I ett samarbetsprojekt mellan Valmet AB och Processum kunde ren metanol framställas ur strippergasen och då initierades ett större projekt vilket resulterade i ett patent för metoden år Projektet fick senare fart genom det stora Skogskemiprojektet, med Processum som initiativtagare och som finansierades av parterna (svenska kemi- och skogsindustrier samt forskningsinstitut) och Vinnova. Ett laboratorium byggdes vid Iggesunds Bruk och projektet Skogsmetanol går nu vidare med uppförandet av en pilotanläggning i Husum. Huvuddelarna i reningsanläggningen av strippermetanol är Valmets PuriMeth-system, en tillbyggnad av det befintliga metanolsystemet hos ett sulfatbruk. Strippergaserna leds in i PuriMeth-anläggningen och renas i en tvåstegsprocess. Metanolen samlas i metanoltanken för vidare användning/ leverans. I processen bildas ammoniumsulfat som följer med dranken till Skogsmetanol ger värdefull information inför vidare uppskalning bioreningen. De svavelhaltiga restgaserna bränns. Metoden ska testas i den projekterade pilotanläggningen för upprening av en delström i det befintliga metanolsystemet i Metsä Board Husum, berättar David Blomberg Saitton, SP Processum. Projektet sker i samarbete mellan Valmet AB, Metsä Board Husum, Perstorp AB, Holmen AB, SP Process Development och SP Processum med finansiering från parterna samt Kempestiftelserna och Vinnova. Nu får vi möjlighet att testa processen under kontinuerlig drift med industriell strippermetanol, vilket ger värdefull information inför vidare uppskalning. Anläggningen inryms i en tio meter hög rigg och ska ta hand om ett delflöde på ca 30 kg i timmen. Det är huvudsakligen Valmet som bygger anläggningen och parterna inom Skogsmetanolprojektet är med och utvärderar anläggningen. Enligt plan ska den tas i drift under april Håller tekniken vad arbetet hittills lovat så är processen ett bra exempel på att ett problem i en process kan omvandlas till en möjlighet då metanol kan användas som energikälla eller säljas som kemikalie. 4 SP Processum Verksamhetsberättelse 2015

5 PROJEKT Grönlutslam och gruvavfall möts i ett lyckat projekt Foto: Pär Odén, RagnSells Limpan byggs med en blandning av morän och grönlutslam. Sedan flera år har SP Processum tillsammans med partners från akademi och industri arbetat med att utveckla metoder för att använda grönlutslam för efterbehandling av gruvavfall. Framgångsrik forskning har tagit metoderna från idé och laboratorieskala till näst intill fullstor skala. Grönlutslam bildas som en del i massabrukens återvinningscykel av kokkemikalier. Slammet har hittills delvis använts för att täcka egna deponier men har i övrigt betraktats som ett kvittblivningsproblem. Gruvindustrin har å andra sidan problem med att hitta tillräckligt säkra och ekonomiska metoder för att täcka gruvavfall från nedlagda gruvor. Forskning vid Luleå tekniska universitet och Örebro universitet har visat att grönlutslam är användbart vid såväl täckning av gruvavfall som injektering för att undvika urlakning av tungmetaller och andra föroreningar. I ett tvåstegs-projekt lett av SP Processum och i samarbete med Boliden, Ragn-Sells, MTC, SCA Obbola, Domsjö Fabriker, Luleå tekniska universitet, Ecoloop och Ramböll har en metod utvecklats för att i stor skala täcka gruvavfall med en blandning av morän och grönlutslam. Det har visat sig att en inblandning av omkring tio procent grönlutslam är tillräckligt för att fullt ut dra nytta av slammets hydrauliska egenskaper och samtidigt få tillräcklig kompaktering av tätskiktet, berättar Gunnar Westin, projektledare för SP Processums projekt inom området. Sommaren 2014 gjordes en täckning av gruvfall i form av en limpa med måtten 8x45x2 m 3. Syftet var att se om metoden i större skala höll vad forskningsresultaten visat, det vill säga att skiktet fungerar som vattenoch syrebarriär, vilken minimerar oxidering och läckage av metaller över tid. Resultaten är mycket lovande Under 2015 har infiltration av vatten genom täckskiktet mätts och resultaten är mycket lovande. Limpan kommer att under många år följas upp och även fortsatt ge värdefull information till forskarna. I och med det lyckade resultatet har steg två påbörjats. Förarbetet är i full gång med att kunna efterbehandla gruvavfallet i Näsliden till våren/ sommaren 2016 med tätskikt av en blandning av morän och grönlutslam. Under 2015 fick projektet GLAD, Green Liquor Dregs VS Acid Rock Drainage, 5,9 miljoner kronor från Mistra för att fortsätta utvecklingen av metoder att efterbehandla gruvavfall med hjälp av grönlutslam från massaindustrin. Huvudsökande i projektet är Örebro universitet och Luleå tekniska universitet. SP Processum är också en av parterna i projektet. Man blir verkligen glad att Mistra satsar vidare på att universitet och företag tillsammans kan utveckla metoder för att täcka gruvavfall med hjälp av grönlutslam, säger Gunnar Westin. Vi har sedan tidigare täta samarbeten inom detta område med såväl Örebro universitet som Luleå tekniska universitet och jag ser fram emot de resultat som GLAD kommer att ge. Tillsammans har skogs- och gruvindustri samt avfallshanteringsföretag med hjälp av forskning lyckats hitta en vinn-vinn situation. Grönlutslam kan nu bli en råvara till nytta för gruvindustrin när det gäller att täcka en ökande mängd av gruvavfall. Globalt är potentialen för denna teknik mycket stor. Gunnar Westin visar torkat grönlutslam. 5 SP Processum Verksamhetsberättelse 2015

6 PROJEKT SINGLE CELL är inte längre singel Det som började med en idé att med hjälp av fermentering av en restström från ett bioraffinaderi eller massabruk kunna producera single cell protein, berättar Björn Alriksson, projektledare SP Processum. Det är nu en utvecklad teknik som drar till sig stort intresse och driver fram nya projekt med både svenska och internationella partners. Det hela började i laboratorieskala år 2011 och fortsatte i projektet Micro- Feed, ett EU-/Eurostarsprojekt kring produktion av single cell protein. Projektet var främst inriktat på att ta fram en ersättningsprodukt till fiskmjöl. Med hjälp av BioBo, SP Processums bioreaktor, kunde metoden utvecklas och därefter skalas upp för körning i demonstrationsanläggningen Biorefinery Demo Plant, som drivs av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Beviset för att inte bara processen som sådan fungerar i stor skala, utan också att det producerade proteinet är en fungerande del i ett lyckat fiskfoder, kom i och med att fiskar av arten Tilapia utfodrades och växte minst lika bra som med traditionellt fiskmjöl. Projektet belönades, som första svenska forskningsprojekt någonsin, år 2014 med EARTO Innovation Prize som en konsekvens av den stora potentialen en kommersialisering av teknik och produkt kommer att få. Vi har tittat på olika råvaror Under 2015 avslutades det stora, av SP Processums FoU-råd stödda, projektet SCP från skogsråvara, berättar Björn Alriksson. I projektet tittade vi på olika råvaror, både sådana som vi tidigare jobbat med och nya som vi inte analyserat på tidigare. Själva tekniken har vi utvecklat ytterligare så att vi nu står på ännu säkrare mark. Eftersom det i förlängningen handlar om att producera livsmedel för människor så finns det också andra faktorer än rent tekniska som påverkar när och hur produktion av single cell protein kan kommersialiseras. Lagstiftning och regelverk är exempel på sådana faktorer som vi studerat i projektet. Vi har också tittat på vilka slags aktörer som finns längs värdekedjan för produktion av fiskfoder, eftersom det är viktigt att ha kunskap om hela marknaden. Utvecklingen har gått dithän att man inte längre kan prata om bara ett projekt utan om ett projektträd, fortsätter Björn Alriksson. Single cell är alltså inte längre singel utan nu händer det mycket. Projektet ProffAqua är ett samarbete mellan Matis på Island och SP Processum samt andra nordiska aktörer och i det ska både fluglarver och single cell protein odlas för att sedan testas som foder för laxfiskar. I det svensknorska projektet Bioraff Mer av trä kommer single cell protein att produceras och användas för såväl fiskfoder som för annan livsmedelsproduktion. En marknads- och ekonomisk analys samt en LCA skall göras i en tät dialog med aktörer i hela värdekedjan, från skogsindustri till fiskfodermarknad. Single cells projektträd växer I takt med att de olika projekten bevisat att idén och den utvecklade tekniken håller, har det gett ett bra momentum i form av att andra parter visar intresse för området och vill samarbeta med oss. Single cells projektträd växer därför med nya grenar, vilka inte bara är forskningsgrenar utan nu har vi också möjlighet att på uppdragsbasis utföra projekt åt enskilda aktörer som vill in på detta intressanta område rent kommersiellt. Här i Örnsköldsvik har vi en unik uppsättning av utrustning i olika storlek, från laboratorieskala till fullstor demonstrationsskala, vilka tillsammans med vår kompetens inom området är attraktivt för aktörer intresserade av single cell protein för olika ändamål, slutar Björn Alriksson. Foto: Jonas Forsberg 6 SP Processum Verksamhetsberättelse 2015

7 PROJEKT NÄRODLAD PLAST har gått i mål Plast tillverkas idag i mycket stor utsträckning av olja. Med Närodlad Plast har förutsättningarna undersökts för att bygga upp en europeisk industri, där sidoprodukter från skogen tas om hand och omvandlas till bio-baserade plastprodukter. Produktion av biopolyeten som har sitt ursprung i skogen finns ingenstans i världen idag. Vi har nu knutit ihop säcken och avslutat projektet Närodlad plast, berättar Jonas Markusson, SEKAB och projektledare för Närodlad plast. Uppgiften har varit att identifiera tekniska utmaningar, identifiera och utvärdera de affärsmodeller som ger bästa förutsättningar samt göra en marknadsstudie och analys av förutsättningarna för realisering av värdekedjan. Detta för såväl slutprodukten biobaserad polyeten som för biprodukterna från processen. Vi har identifierat olika värdekedjor och nu vet vi var potentialen finns för att realisera produktion av skogsbaserad bioplast. Beroende på var man finns geografiskt så är förutsättningarna olika, vilket inte minst beror på transportavstånd för skogsråvaran och var de olika processtegen finns. Idag tillverkas all bioplast av råvaror från jordbruket men i en framtid skulle råvaran kunna komma från skogen, vilket inte skulle konkurrera med jordbruksmark. I analyserna har ingått att titta på ekonomiska risker vad gäller marknader för såväl huvudprodukten som för de olika biprodukterna. Vi har då kunnat konstatera att priset för den skogliga råvaran är betydligt mindre volatilt än den traditionella råvaran för den europeiska polyetenmarknaden. De deltagande aktörerna har nu all projektinformation så om och när våra resultat realiseras beror naturligtvis på faktorer som företagens investeringsplaner, strategier och möjliga synergier. För skogsråvara finns redan en rationell logistik från avverkning till industri medan motsvarande kostnadseffektiva logistik för jordbruksrester saknas. Dessutom är skogsråvaran tillgänglig året runt, medan tillgången på råvaror från jordbruket varierar under året. Projektet har skapat en kedja av svenska företag från skogen hela vägen ut till konsumentledet. Deltagande företag har varit Sveaskog, Holmen, Södra, SEKAB, Borealis, Trioplast, NorgesGruppen, Tetra Pak, ICA, Polarbröd och SP Processum. Genom projektet har en kunskapsöverföring skapats, där företagens teknologiska och affärmässiga förmågor bidragit till att undersöka värdekedjan från skog till plast. Dessutom ligger det också ett stort framtida värde i att parterna på detta sätt kommit samman i ett projekt av gemensamt intresse, slutar Jonas Markusson. Det är onekligen en kittlande tanke att vi skulle kunna producera plast i Sverige baserad på vår svenska skogsråvara Foto: SEKAB Foto: Trioplast 7 SP Processum Verksamhetsberättelse 2015

8 INTERNATIONELLA PROJEKT Internationella projekt viktiga för utbyte av erfarenheter Navet av resurser när det gäller kompetens, pilotanläggningar och industriella partners har satt SP Processum på kartan. När vi summerar de besök och de projekt som vi deltagit i under 2015 blir vi både stolta och ödmjuka och ser fram emot nya projektkonstellationer i framtiden. Den miljö som växer fram där vi kan gå från labbskala till demo för en industriell implementering är unik, liksom kompetens när det gäller att vidareförädla skogsråvaran både med starka spetsområden med disputerade forskare och med en kompletterande bredd i våra nätverk. MOBILE FLIP Mobile and Flexible Industrial Processing of Biomass MOBILE FLIP är ett EU-projekt som sträcker sig över 4 år där 12 organisationer, däribland SP Processum, från Sverige, Finland, Frankrike, Grekland och Estland medverkar. Det syftar till att utveckla och demonstrera mobila processer för behandling av underutnyttjad biomassa från jord- och skogsbruk. De processer som är i fokus är pelletering, torrefiering, långsam pyrolys, hydrotermisk förkolning och hydrotermisk förbehandling, där produkterna kan användas till bland annat bränsle i olika form, återföring av näringsämnen till jord, kemikalier till träpanelsindustrin samt intermediat till sockerplattformar. Målet med projektet är att reducera transportkostnader för dessa processer, där slutprodukten i många fall kan användas i området där den mobila enheten placeras. I de fall där slutanvändaren finns någon annanstans kan förädling av biomassa på plats minska transportvolym eller antalet gånger som den måste transporteras. SP Processum är delaktig i processen för hydrotermisk förbehandling av biomassa samt upprening och koncentrering av den erhållna produkten. AERTOs projektmöte hos SP Processum FibreJet Flygbränsle från skog SP Processum deltar tillsammans med Paper Province, Fly Green Fund, SkyNRG och en rad intressenter längs hela värdekedjan från skog till flygbränsle i projektet FiberJet. Syftet är att studera vilket system som passar bäst för Sverige med vårt klimat och vår skogsråvara, leveranssystem, teknik och konvertering för att kunna gå från rot till vinge. Förutom de tekniska och logistiska frågeställningarna ingår också att studera villkoren för att få så bra ekonomi som möjligt i ett helt flygbränslesystem baserat på skogsråvara och/eller sidoströmmar från skogsindustrin. AERTO, The Associated European Research and Technology Organisations, höll i november ett projektmöte hos SP Processum i Örnsköldsvik. Projektet syftar till att ta fram gröna kemikalier och material från lignocellulosa. Deltagarna kommer ifrån flera europeiska forskningsinstitut och vid mötet diskuterades resultaten hittills i de olika delprojekten samt de fortsatta planerna för dessa. 8 SP Processum Verksamhetsberättelse 2015

9 INTERNATIONELLA PROJEKT SP Processum leder WP 4 i Horizon 2020-projektet Erifore I september godkändes ansökan för Erifore-projektet inom Horizon SP Processum är ett av tretton deltagande organisationer från sammanlagt tio länder vilka ingår i projektkonsortiet. Syftet med projektet är att kartlägga den infrastruktur i form av pilot- och demonstrationsanläggningar som finns inom såväl konsortiet som i övriga Europa när det gäller att processa olika typer av biomassa. Erifore omfattar kartläggning av anläggningar som är öppna för vem som helst, berättar Karin Johnson, FoUingenjör SP Processum och ledare för WP 4. Projektet består av åtta delprojekt, s.k. WP, där WP 4 omfattar kartläggning av infrastrukturen för tillgängliga anläggningar för efterbehandling, s.k. downstream processing. När det är gjort ska en gap-analys göras för att definiera kommande behov samt se vad som saknas för att Europa ska kunna bli världsledande inom de bioraffinaderiområden som förväntas vara betydelsefulla nu och under kommande år. Hela Erifore har en budget på 2,6 miljoner euro och ska pågå under 25 månader. Erifore-projektet ska mynna ut i affärsmodeller och en behovsanalys för att beskriva hur Europa ska bli världsbäst i att processa olika typer av biomassa till material, produkter och tjänster. NordBIO hade nätverksmöte hos SP Processum NordBIO är ett nätverk inom biokemiområdet och består av Matis från Island, SINTEF från Norge samt Lunds universitet och SP Processum. Syftet med nätverket är att i möten diskutera och identifiera lämpliga forskningsområden och förbereda ansökningar inom dessa. Mötet hos oss var det första i en serie av tre, säger Björn Alriksson, FoU-ingenjör SP Processum och värd för mötet. De olika parterna presenterade sina verksamheter och eftersom vi var här i Örnsköldsvik så passade vi på att visa våra pilotutrustningar liksom Biorefinery Demo Plant. Givande besök från Dutch Biorefinery Cluster Tretton representanter från Dutch Biorefinery Cluster besökte SP Processum och medlemsföretagen i Domsjö Utvecklingsområde i juni för ömsesidiga presentationer, diskussioner och studiebesök. Besöket blev mycket givande för alla parter och möjligheter till framtida samarbeten finns. Vid mötet presenterade gästerna de ambitioner, strategier och aktiviteter inom bioekonomi som finns på nationell nivå liksom för Dutch Biorefinery Cluster, holländsk pappersindustri och kemisk industri. I mötet ingick också studiebesök hos Domsjö Fabriker och SP Processums piloter. Det var ett både intressant och inspirerande besök, säger Jonas Joelsson, forskningschef SP Processum. Andras idéer föder alltid nya idéer och jag ser fram emot fortsatta kontakter med dem. Eftersom deras fokus ligger på agroråvara tyckte de att det var intressant att se vad man kan göra med skogsråvara. Holland har, till skillnad från Sverige, en nationell strategi och koordinering för bioekonomi. Det finns definitivt förutsättningar för att vi kan utveckla ett samarbete med Dutch Biorefinery Cluster på olika områden och gemensamt delta i europiska samarbetsprojekt. SP Processums internationella nätverk inom bioraffinaderi växer 9 SP Processum Verksamhetsberättelse 2015

10 PROJEKT Optifuran, projekt för HMF som plattformskemikalie I projektet Optifuran studeras vägar att ur fruktos och glukos med hjälp av lämpliga katalysatorer ta fram hydroxymetylfurfural, HMF, som en plattformskemikalie. Som sådan kan den i fortsatta synteser fungera som byggblock för polymerer, bränsle eller lösningsmedel. Fokus har legat på att kunna göra detta i ett kontinuerligt system för att, även i tidig fas likna en verklig process. För att kontinuerligt analysera resultaten av försöken har ett analysinstrument för vätskekromatografi, HPLC, införskaffats. I projektet deltar universitet, institut och företag. Processkunnande för HTL-processer Ett projekt har startats för att bygga upp processkunnande och kunna utföra reaktioner under höga tryck och temperaturer för att termokemiskt omvandla vedråvara till flytande bränsle under säkra förhållanden. Inom projektramen ska en laborativ testbädd för HTL-processer byggas upp för att utreda metodens tekniska potential. Ur både tekniskt och ekonomiskt perspektiv bedöms så kallad hydrotermisk förvätskning, HTL, vara en intressant metod för att omvandla biomassa till en flytande råbioolja, berättar Tomas Gustafson. Under projektets gång anpassas ett mindre rum för denna typ av reaktion. Här ska olika strömmar från skogsindustrin kunna undersökas, t.ex. hydrolyslignin, bark och sågspån. Ett lyckat resultat av detta projekt skulle kunna leda till att en pilot byggs upp av ett konsortium för att ytterligare minska de tekniska riskerna. Nästa steg skulle sedan vara en demonstrationsanläggning i skalan > 1 MW och skulle då med fördel kunna integreras i ett massa- och pappersbruk där den producerade biooljan används som bränsle. Optimerad talloljeanvändning och maximerad utvinning gick i mål Nya material för digital tillverkning I ett treårigt samarbetsprojekt, +Project, värt 35 miljoner kronor ska forskare tillsammans med externa samarbetspartners utveckla teknik för att med hållbarhetsfokus minska miljöbelastningen vid husbyggen genom att använda material av lignocellulosa. Att bygga hus innebär en miljöbelastning, inte minst när betong används som material. SP Processum leder delprojekt 3D Trä. Inom 3D Trä är avsikten att vi ska hitta nya material som lämpar sig för additiv digital tillverkning med hjälp av 3D-utskrift av större eller mindre byggnadsdetaljer. Digital tillverkningsteknik ger en ny infallsvinkel och kan möjliggöra framtagning av strukturer som kan vara svåra att både föreställa sig och tillverka konventionellt, berättar Tomas Gustafsson, SP Processum. I vårt delprojekt ingår att ta fram prototypmaterial som ska vara nya och lätta. I ett första steg tittar vi på vilka material som behövs och deras kravspecifikationer och dels om vilka material som vi kan bidra med från SP Processums sida. Projektet leds av Umeå universitet Sliperiet och dessutom deltar, förutom SP Processum, representanter för SP Samhällsbyggnad samt Arkitekthögskolan i Umeå. Tretton sulfatmassabruk samt andra företag i förädlingskedjan, bland annat SP Processum och SunPine, har i ett samarbetsprojekt lett av Håkan Envall diskuterat och utbytt erfarenheter hur utvinningen av tallolja kan öka genom att förbättra utvinningsprocessen. Projektet syftade till att ge bruken ökad kunskap om process och möjligheter att förbättra kvalitet och öka utvinning av tallolja, säger David Blomberg Saitton. Jämförelser har gjorts av brukens processutrustning för utvinning av tallolja, liksom av utbyte och sammansättning. Lutar, såpa, tallolja och spjälkvätska från olika bruk har analyserats för att ytterligare öka förståelsen av processen. Bruken har tagit del av varandras resultat, problemområden och förbättringsåtgärder samt diskuterat de deltagande brukens problematik kring sina talloljeprocesser och baserat på detta gett förslag på förbättringar. 10 SP Processum Verksamhetsberättelse 2015

11 PROJEKT Foto: NanoSelect PROJEKTET NANOSELECT har avslutats med lyckat resultat Foto: NanoSelect Utifrån råvaror i form av träflis och fiberslam har nanokristallin cellulosa, CNC, och nanofibrer av cellulosa, CNF, framställts. Av de båda nanocellulosatyperna har vattenreningsfilter framställts och testats framgångsrikt i projektet NanoSelect. NanoSelect har under fyra år genomförts av ett internationellt konsortium lett av Luleå tekniska universitet och dessutom bestående av VTT, Imperial College London, EMPA, Univerza v Mariboru, Cemitec, Acondaqua, Alfa Laval och SP Processum. Syftet med projektet har varit att framställa porösa membran och skum av två nanocellulosatyper för rening av vatten genom selektiv absorption och testa dessa. Vår roll i projektet har varit att ta fram material för tillverkning av nanocellulosa, berättar Björn Alriksson, ansvarig för SP Processums del i projektet. I det arbetet har vi haft ett samarbete med MoRe Research och SEKAB. Membranprototyper har tillverkats med hjälp av MoRes experimentpappersmaskin. Det framtagna membranmaterialet ska, förutom att ha effektiva vattenreningsegenskaper, kunna framställas till låg kostnad, vara återvinningsbart och helt nedbrytbart, berättar Zoheb Karim, doktorand vid Luleå tekniska universitet. Under tre och ett halvt år har vi utvecklat membran som fungerat bra i labb- och pilotskala och nu skalar vi upp för att kunna tillverka dem för tester i större skala. Membran för vattenrening I MoRes experimentpappersmaskin producerades membran med olika mängder och funktionalitet av nanocellulosa, liksom olika membrankonfigurationer. De producerade membranprototypernas reningsförmåga av vatten har utvärderats hos vattenreningsföretaget Acondaqua i Spanien. Det är roligt att vi nu efter vi efter fyra års forskning inom NanoSelectprojektet kan framställa ett antal filterprototyper, säger Björn Alriksson. Resultaten från utvärderingen i Spanien var mycket positiva och nu arbetar vi i konsortiet med en ansökan om medel för ett nytt projekt för att realisera de goda resultaten i pilotskala. Om allt slår väl ut hoppas vi att så småningom kunna omsätta resultaten i filterprodukter för vattenrening, vilket skulle vara efterfrågat på många håll i världen där tillgången på bra vatten är bristfällig och behoven av att rena det vatten som finns stora. Fiberslam som hittills efter pressning endast ansetts ha ett energivärde i massaprocessen och därför eldats, kan genom detta och andra projekt visa sig vara en värdefull råvara till nyttiga produkter, slutar Björn Alriksson. Mer information finns på projektets hemsida; 11 SP Processum Verksamhetsberättelse 2015

12 PROJEKT SKOGSKEMI har lagt grunden för kommande satsningar Skogskemi, samarbetsprojektet mellan skogs- och kemiindustri samt akademi och institut, har avslutats och slutrapporten är klar. Arbetet pågick under tre år och omfattade ingående studier av tre värdekedjor för att ta fram dropin-kemikalier till kemiindustrin från svensk skog till kemi. I projektet har detaljerade tekniska processtudier gjorts och arbetet har mynnat ut i dels ett antal konkreta rekommendationer och dels i en fortsatt satsning på framställning av metanol från sulfatmassaprocessen och plast från cellulosaetanol. Två viktiga svenska kluster deltog: Kemiklustret i Stenungsund och SP Processums bioraffinaderikluster. Tre värdekedjor, butanol, metanol från sulfatmassabruk och olefiner baserade på skogsråvara och med potential för uppskalning till demonstratorer i Sverige studerades. Foto: Jonas Forsberg Vår slutsats är att tekniken för produktion av butanol och olefiner från etanol och metanol är mogen, och att sådana anläggningar skulle kunna börja byggas idag, säger Lena Heuts, Chalmers Industriteknik och projektledare för Skogskemi. Metanol och butanol skulle kunna användas både för kemikalieändamål och som drivmedel. Den ekonomiska analysen visar att värdekedjorna har potential att vara ekonomiskt bärkraftiga om produkten kan säljas som biodrivmedel med ett stöd motsvarande skattebefrielsen från den energi- och koldioxidskatt som finns. För kemimarknaden finns inte samma styrmedelsincitament och det är därför inte ekonomiskt fördelaktigt att sälja produkterna för kemiändamål. Det finns viktiga synergier mellan drivmedels- och kemikaliemarknaderna för förnybara produkter, men samtidigt är det tydligt att det är svårt att motivera produktion för kemikaliemarknaden om inte detta ges samma förutsättningar som användning för drivmedelsändamål, säger Lena Heuts. Det har varit ett positivt och öppet diskussionsklimat med engagerade representanter på hög nivå från de olika företagen, betonar Jonas Joelsson, SP Processum. Det är ju första gången i modern tid som de båda industrierna på allvar närmat sig varandra för att undersöka förutsättningarna för gemensamma projekt med produkter baserade på skogsråvara. Samarbetet har också resulterat i att vi går vidare med ett projekt om framställning av metanol från sulfatmassaprocessen, men har också inspirerat till andra projekt såsom Närodlad plast från cellulosabaserad etanol. Totalt deltog omkring 300 personer från ett stort antal företag vid ett antal seminarier under projektets gång. Resultatet av projektet presenteras i VIN- NOVA-rapporten VR 2015:02 From green forest to green commodity chemicals. SKOGSKEMI Skogskemi ingick i Vinnovas program Utmaningsdriven innovation. Deltagande parter var AkzoNobel, Bio4Energy, Borealis, Chalmers, Domsjö Fabriker, Holmen, Ineos, MoRe Research, Perstorp, SCA, SEKAB, SP Processum, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Sveaskog och Umeå universitet. Projektet finansierades av Vinnova och de deltagande parterna. 12 SP Processum Verksamhetsberättelse 2015

13 PROJEKT Foto: Jonas Forsberg BIORAFF BOTNIA ett samverkansprojekt mellan finska och svenska parter Bioraff Botnia är ett treårigt projekt för utveckling av bioraffinaderilösningar som startades under Ur restprodukter från skogsindustri och skogsbruk ska nya produkter i form av nya processer, tjänster, kemikalier och material tas fram. Projektpartners är Jyväskylä universitet/karleby universitetscenter Chydenius, Centria yrkeshögskola i Finland samt SP Processum. Möjligheterna att hitta nya produkter och processer baserade på skogsråvara ökar om man samarbetar, inte bara mellan företag och universitet i en region eller i ett land, utan även över landsgränser, säger Yvonne Söderström Nordin, SP Processum och projektledare för Bioraff Botnia. Genom att samverka och komplettera varandras kunskaper och tekniska utrustningar uppnås snabbare resultat. Bioraff Botnia är uppdelat på fyra delprojekt; Furaner, Produktion av L-arginin från lågvärdigt fiberslam, Ligninkonvertering till kemikalier och Skog till kemiindustri. I Furaner är syftet att ta fram levulinsyra, en produkt som i sin tur kan bli råvara för vidare förädling. Fiberslam från svenska och finska massabruk behandlas i delprojektet L-arginin med enzymatisk hydrolys vilket ger sockerrika hydrolysat. Genom fermentering av dessa med L-argininproducerande mikroorganismer bildas aminosyran L-arginin. Eftersom L-arginin är en byggsten i proteiner används det som kosttillskott för människor, i djurfoder samt i gödningsmedel. I ligninprojektet studerar SP Processum olika metoder att exempelvis tillverka bioolja av lignin och våra finska partners undersöker möjligheten att tillverka aktivt kol och kolfiber av den fasta återstoden. Bioolja är den miljömässigt hållbara varianten av råolja och genom att variera parametrarna tryck, temperatur samt upphettnings- och avkylningshastighet kan fördelningen mellan gas, flytande och fasta fraktioner styras. I projektet kommer SP Processum att studera hur den flytande fasen kan optimeras. Projektet Skog till kemi undersöker olika produktmöjligheter för extraktivämnen såsom tanniner, tallolja och terpentin. Tensider finns bl. a i tvättmedel och schampo och exempelvis undersöks möjligheterna att byta ut palmolja till tallolja vid tensidtillverkning. BIORAFF BOTNIA Bioraff Botnia finansieras av Botnia-Atlantica (ett EU-program som finansierar samarbetsprojekt mellan regioner i Sverige, Finland och Norge), Kvarkenrådet, Österbottens Förbund, Länsstyrelsen Västernorrland, Vinnova, Centria, Chydenius och SP Processum. Hela projektet omfattar ca 1,5 miljoner euro på tre år. 13 SP Processum Verksamhetsberättelse 2015

14 PILOTER UNIK UPPSÄTTNING PILOTER för kemiska synteser SP Processums pilotanläggning för att utveckla processlösningar för kemiska synteser har under året kompletterats med en 50 liters reaktor och ett batchsystem i ett flödeskemisystem som kan hantera gaser för exempelvis hydrogenerering. Hela anläggningen är inrymd i ett explosionsklassat rum som uppfyller alla krav på ett ATEX-laboratorium, säger Tomas Gustafsson, SP Processum. Allt är inkapslat och inga rörliga delar ska kunna orsaka gnistbildning som i värsta fall skulle kunna leda till antändning och en explosion om atmosfärens sammansättning i rummet tillfälligtvis skulle vara antändbar. Eftersom vi klarar säkerhetskraven så både kan och får vi hantera alla sorters lösningsmedel. I systemet ingår en batchreaktorer, en flödesreaktor, olika kolonner, ett oljebaserat värmesystem och ett styrsystem. Under året har utrustning tillkommit och modifierats som gör att anläggningen blivit mycket attraktiv för forsknings- och utvecklingsprojekt i samarbete med externa parter. Genom att kombinera de olika reaktorerna och systemen kan en lång rad olika processer utvecklas och testas. Vi har även installerat hydrogenereringskapacitet och kan därmed i den reducerande atmosfären mätta olika kemiska föreningar med vätgas. Med hjälp av två destillationskolonner som installerats kan vi rena upp organiska föreningar och extrakt ur råvara från såväl skog som jordbruk. I reaktorsystemen kan synteser av organiska molekyler ske liksom extraktion och fraktionering av exempelvis biomassa. Beroende på typ av projekt kan reaktorerna kombineras med en eller flera av SP Processums övriga piloter. I ATEX-labbet kan försök göras vid tryck upp till 15 bar och temperaturer upp till 230 C och resultaten i form av lösning, flytande eller fast produkt kan hanteras. Vi kan efterlikna en komplett fabriksprocess i liten skala så kunder kan, liksom vi själva i egna projekt, testa intressanta idéer. Ett viktigt komplement till pilotutrustningen i ATEX-rummet är vårt flödeskemisystem där man kan snäva in de viktiga parametrarna för den kemiska reaktionen innan försök görs i ATEX laboratoriet. Anläggningen är unik i Sverige eftersom den är tillgänglig för alla som vill lägga uppdrag här. Att Anläggningen är unik i Sverige och tillgänglig för alla skaffa motsvarande anläggning är en stor investering och då blir det väsentligt mycket billigare för universitet och företag att anlita oss för att under total sekretess testa intressanta process- och produktidéer. Anläggningen är utformad för utveckling av kontinuerliga processer. Genom att göra längre försök i vår pilotanläggning genereras värdefulla processdata om processen och olika processparametrar. Resultaten kan sedan användas som underlag för vidare uppskalning mot demonstrationsskala och i förlängningen industriell skala. Därför är ATEX laboratoriet och dess utrustning ett kostnadseffektivt sätt för industrin att utveckla processer och ta fram material för produkttester. Satsningen har visat sig vara mycket lyckad och beläggningsgraden har vida överträffat våra förväntningar. Eftersom anläggningen både är flexibel och klarar mycket högt ställda säkerhetskrav har såväl stora som små företag, liksom universitet, lagt många uppdrag hos oss, slutar Tomas Gustafsson. Foto: Jonas Forsberg I ATEX-labbet kan processer och produkter utvecklas kostnadseffektivt. 14 SP Processum Verksamhetsberättelse 2015

15 PILOTER Vår site stärks genom en stor pilotanläggning för NANOCELLULOSA Under 2015 togs beslutet om att förlägga en världsunik pilotanläggning för nanokristallin cellulosa till Örnsköldsvik och vår site. Anläggningen blir den första i sitt slag i Europa och är ett viktigt steg för att intresserade företag i stor skala ska kunna utveckla nanokristallin cellulosa ur cellulosabaserat material. Nanokristallin cellulosa har många intressanta materialegenskaper och kan användas som exempelvis byggmaterial, biokompositer, tryckt elektronik och färgtillsatser. Verksamheten i den kommande pilotanläggningen grundas på det israeliska startup-bolaget Melodeas teknologi. Nanocellulosa av olika slag är ett mycket hett område och forskning bedrivs på många håll i världen i laboratorieskala. För att kunna undersöka marknadspotentialen hos material med nanocellulosa är det viktigt att det finns En världsunik pilotanläggning tillräckliga mängder för att kunna göra större applikationsförsök, vilket hittills har varit svårt. Förutom rena forsknings- och uppskalningssyften i pilotanläggningen är en viktig funktion också att få en anläggning som kan producera tillräckligt stora mängder av nanokristallin cellulosa. Satsningen på nanokristallin cellulosa är viktig för att realisera hållbara materiallösningar och växla upp bioekonomiområdet, säger Magnus Hallberg, VD för SP Processum. För våra medlemsföretag kommer anläggningen att ge möjligheter att ur restströmmar utveckla nya högvärdiga produkter. Vår huvudägare SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut är verksamt inom många branscher vilket kommer att kunna bana väg för kommersiellt intressanta applikationer även utanför skogsindustrins traditionella gränser. I princip skulle denna pilot kunnat hamna på många ställen i världen, speciellt som tekniken inte utvecklats i Sverige. Det faktum att man ändå valt att lägga den här i Örnsköldsvik på den site där vi och flera medlemsföretag finns, visar att verksamheten här har en teknisk höjd och hög kompetens som attraherar internationella företag vilka satsar inom bioraffinaderiområdet. Sedan tidigare finns Biorefinery Demo Plant för utveckling av bioraffinaderiprodukter ur lignocellulosa. Dessutom finns analysresurser, inte minst hos MoRe Research, och möjligheter att på olika sätt ta en idé från laboratorieskala via pilot upp till demonstrationsskala. Majoritetsägare är SP Processum med Holmen, MoRe Research och Melodea som övriga delägare. Anläggningen stöttas finansiellt via Länsstyrelsen Västernorrland, Holmen, Kempestiftelserna, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Önnesjöstiftelsen. Bilden visar nanokristallin cellulosa som framställts med Melodeas teknik. I denna byggnad kommer pilotanläggningen för nanokristallin cellulosa att byggas. 15 SP Processum Verksamhetsberättelse 2015

16 PILOTER Foto: Jonas Forsberg Indunstaren kan köras kontinuerligt för koncentrering av olika strömmar. Den nya fermentorn tas i drift under våren Pilotparken växer För att kunna ta lovande idéer från laboratorieskala till pilotskala togs 2011 beslut att med stöd av EU:s regionala utvecklingsfond investera elva miljoner kronor i elva pilotutrustningar i Örnsköldsvik och Umeå för att bidra till utveckling inom bioraffinaderiområdet. Satsningen blev så lyckad att under 2014 tillkom en förbehandlingsreaktor och under 2015 ytterligare fem pilotutrustningar, vilka samtliga placerats i Örnsköldsvik. Liksom med övriga reaktorer är också dessa avsedda för användning av såväl SP Processum som av företag och universitet vilka behöver dem i sina forskningsprojekt. Med syfte att kunna producera material i större mängder, exempelvis i form av kemikalier och single cell protein, investeras i ett nytt och större fermentorsystem. Det består av feedtank, bioreaktor och uppsamlingstank liksom naturligtvis styr- och mätutrustning för att styra olika processparametrar och Under 2015 skaffades en större fermentor, en högtrycksreaktor, mikrovågsreaktor, ett flödeskemisystem samt en rullindunstare systemet är det största av de fem pilotinvesteringarna. Här finns också Biorefinery Demo Plant, berättar Björn Alriksson, SP Processum. Med investeringen i ett fermentorsystem i 600-literskala fylls ett storleksgap mellan BioBo och den stora demonstrationsanläggningen. Grundregeln vid uppskalning är att ta volymsteg på ungefär 1:10 mellan varje steg och nu kan vi göra försök i hela skalan, från några hundra ml upp till 5-10 m 3 i BDP. En högtrycksreaktor som klarar tryck upp till 350 bar och en temperatur på 350 C har installerats. Reaktorn värms via en mantel och har utrustats med möjlighet att arbeta med olika gaser som både kan möjliggöra reaktioner vid ett högre tryck men även exempelvis hydrogenereringsreaktioner. Med dessa kan exempelvis bioolja framställas ur lignocellulosa och omättade organiska föreningar kan reduceras. Ett flödeskemisystem med tubreaktorer och chipreaktorer för homogenfas- eller bifasreaktioner samt kolonnreaktorer för exempelvis fastfassynteser. Systemet klarar temperaturer upp till 260 C och tryck upp till 100 bar. Fördelar med systemet är att känsliga och/ eller farliga reaktioner kan testas i liten skala och att det kan vara ett snabbspår till uppskalning. En mikrovågsreaktor med snabb upphettning av lösningsmedel har införskaffats, vilket betyder att man kan åstadkomma en högre temperatur än det aktuella mediets kokpunkt. Fördelen med det är att man inte är begränsad av mediets kokpunkt utan kan tillföra mer energi till reaktioner och därmed öppna upp helt nya reaktionsvägar som kan ge nya produkter. En indunstare för avdrivning av vatten, etanol eller andra organiska lösningsmedel har installerats. Piloten erbjuder ett flertal möjligheter såsom att höja sockerinnehållet i en procesström, ta bort lösningsmedel ur en lösning, torka fasta material liksom att klara enklare destillationer. 16 SP Processum Verksamhetsberättelse 2015

17 SP Processum en partner för bioraffinaderi Foto: Jonas Forsberg Många känner till SP Processums projektverksamhet i samverkan med medlemsföretag, universitet och institut liksom med andra företag. Men det som SP Processum kan erbjuda är mer än så och under 2015 har det jobbats på olika sätt för att vi ska bli tydligare i allt det vi kan erbjuda, den kompetens vi besitter och de resurser vi har. SP Processum är ett internationellt positionerat bioraffinaderinav, när det gäller att förbehandla, bryta ner och omvandla lignocellulosa, speciellt med erfarenhet från den svenska skogsråvaran. Det har vi byggt upp tillsammans med medlemsföretag och den bank av kunskap och resurser vi har kan inte bara utnyttjas för samarbetsprojekt utan är även tillgängligt för enskilda uppdrag från företag och universitet. Under 2015 kompletterades pilotparken med fem nya pilotutrustningar. Det har också byggts upp en tydligare organisation runt kunduppdrag där Karin Johnson och Lisandro Bernardo är kontaktpersoner, en ny hemsida är även på gång att lanseras under Som alltid är sekretess, och att vi bedriver vårt forsknings- och utvecklingsarbete i stort Att vi dessutom tillhör Sveriges Tekniska Forskningsinstitut ger oss tillgång till expertis inom flera olika områden förtroende med våra samarbetspartner, väldigt viktigt. Att vi också under året har rekryterat Per Bjerndell som patentingenjör till vår organisation stärker vår position ytterligare. Att innovationssystemet både nationellt och regionalt har intensifierats ger oss även möjlighet att tillsammans med andra aktörer erbjuda mer till små och medelstora företag, både regionalt och nationellt. Satsningen på en regional inkubator från Åkroken Business Incubator och Uminova Innovations satsning på en miljötekniksinkubator, Cleaner Growth, är också viktiga händelser under 2015 som kommer att stärka regionen som bioraffinaderinav, säger Jennie Söderström som jobbar med innovations och kompetensfrågor på SP Processum. Foto: Jonas Forberg 17 SP Processum Verksamhetsberättelse 2015

18 SP Processum på regeringens agenda Ministrarna Mikael Damberg, Kristina Persson och Ibrahim Baylan besökte alla SP Processum under året Under året har Domsjö utvecklingsområde och SP Processum haft flera intressanta och intresserade besökare från regering och myndigheter. Området har en hög attraktionskraft som besöksmål eftersom här finns flera företag med storskalig produktion baserad på skogsråvara och företag som bedriver forskning och innovationer i framkant på utvecklingen inom bioraffinaderi. I mars besöktes området av Näringsminister Mikael Damberg. En del av besöket ägnades åt den bioraffinaderisatsning som görs med SP Processum som nav. Viktiga frågor för att säkerställa en grön omställning belystes av representanter för SP Processum, Domsjö Fabriker och SEKAB. Under året har även Framtidsminister Kristina Persson och vid ett annat tillfälle Energiminister Ibrahim Baylan besökt området. En stor betydelse med besök av regeringsledamöter och andra nyckelpersoner på hög nivå är att det ger möjlighet att beskriva verksamheten och samtidigt lyfta viktiga frågor för fortsatt bioraffinaderiutveckling och omställning till ett grönare samhälle. Det är oftast effektivare att i en liten grupp få framföra våra budskap och diskutera än att det sker i stora samlingar. Insikten är också stor att den politiska styrningen påverkar utvecklingen av bioekonomi inom flera olika områden. Vid samtliga besök har betydelsen av att det måste finnas en politisk vision och strategi för den svenska bioekonomin tagits upp. Tekniken finns i många fall men det krävs politiska insatser för att få tillräckligt långsiktiga spelregler så att projekt kan lyfta. När så sker kan mycket av det som utvecklas i klustret Framtidens Bioraffinaderi, och i andra projekt vi deltar i, omsättas i praktisk och storskalig handling till nytta för den nödvändiga gröna omställningen. Under 2015 var även SP Processums VD Magnus Hallberg inbjuden som talare i det nationella skogsprogrammet lett av landsbygdsministern Sven-Eric Bucht när de gjorde sin Sverigeturné. Emma Johansson visar förbehandlingsreaktorn för Energimyndigheten. Energimyndigheten besökte också Domsjö utvecklingsområde Energimyndighetens grupp Hållbar Industri gjorde i augusti ett studiebesök i Domsjö utvecklingsområde. Programmet omfattade presentationer av SP Processum, MoRe Research, SP Energi och bioekonomi, SEKAB och Domsjö Fabriker samt studiebesök hos företagen. Det känns mycket positivt att Hållbar industri hos Energimyndigheten förlade årets studieresa till Domsjö utvecklingsområde, säger Jennie Söderström, SP Processum. Energimyndigheten var huvudfinansiär till bygget av Etanolpiloten, numera Biorefinery Demo Plant, och har allt sedan dess varit en viktig finansiär i många projekt med energianknytning i vårt kluster. Från SP Processums sida visade vi våra pilotutrustningar som finns här, säger Emma Johansson som tillsammans med Lisandro Bernardo visade piloterna. Dessutom visades Biorefinery Demo Plant och SP Energi och bioekonomi berättade om verksamheten där. Besöket blev mycket lyckat och deltagarna uppskattade att få se resultat av satsningarna som Energimyndigheten deltagit i. Mikael Damberg var mycket intresserad att få kunskap om alla möjligheter som finns inom bioraffinaderi. Framtidsminister Kristina Persson hos SP Processum. 18 SP Processum Verksamhetsberättelse 2015

19 Ännu ett lyckat traineeprogram avslutat Ett traineeprogram med fyra företag och fyra traineer, som har hållits i 18 månader och avslutades med att de sista veckorna driva ett affärscase i Åkrokens inkubator i mars Alla traineer som genomgick programmet fick erbjudande om tjänst, en av traineerna redan innan avslutat program. Det här programmet är unikt och att bedriva det med flera olika aktörer och att det dessutom hölls på två olika orter har inneburit sina utmaningar men också gett en massa mervärden, konstaterar Jennie Söderström, projektledare för kompetens inom SP Processum. Delaktiga företag i den här omgången var SCA och Akzo Expancel i Sundsvall, samt Eurocon och Metsä Board i Örnsköldsvik. Åkroken Science Park har varit arbetsgivare och projektledare för programmet och vår roll har den här gången varit att som projektkoordinator biträda projektledaren på Åkroken och vara en nod för traineer och företag här i Örnsköldsvik. Utvecklingen hos dessa traineer är en otrolig resa. Vi har sett de som uttryckte sig som självklara specialister till att utvecklas till ledare och kompetenser som är eftertraktade inom våra medlemsföretag och våra trainees har fått unika nätverk. Ami Karlsson, Maria Karlström och Tomas Gardfors fick alla jobb efter traineeprogrammet. SP Processum medverkar i Fossilfritt Sverige Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Därför har regeringen startat initiativet Fossilfritt Sverige, där svenska aktörer ges möjlighet att synliggöra hur de bidrar till klimatarbetet. Initiativet samlar aktörer från näringslivet, kommuner, regioner och organisationer från hela landet. SP Processum är en av de cirka 150 organisationer som hittills skrivit under Fossilfritt Sveriges deklaration, ett initiativ som faller helt rätt i vår drivkraft i att ersätta fossila produkter till det som är baserat från skogsråvara, säger Jonas Joelsson Initiativet startades som ett svenskt inspel till Lima-Paris Action Agenda inför klimatmötet i Paris. Agendan kommer att fortsätta under kommande år och ha en central plats vid nästa klimatmöte i Marrakesh. Inom ramen för Fossilfritt Sverige samlar regeringen svenska aktörer som vill bidra till den internationella plattformen. Länk till Fossilfritt Sverige. Lyckad workshop serie i Grön affärsutveckling I fyra workshoppar under 2015 har representanter från företag inom Framtidens Bioraffinaderi arbetat med att beskriva vilka hållbara mervärden vi utvecklar och hur, samt vikten i att vi kommunicerar dessa till kunder och andra intressenter. Ökad kunskap om affärsmöjligheter kopplat till hållbar utveckling leder till ökad konkurrenskraft och bidrar till att stärka arbetet med varumärket för regionens biobaserade industri. Workshoparna leddes av affärs- och miljökonsulten Love Lönnroth från Goodpoint AB och SP Processums projektledare Jonas Joelsson. Deltog gjorde 18 personer från SP Processum och medlemsföretagen Domsjö Fabriker, Holmen, MoRe, MTC, SCA Obbola, SEKAB, Uminova och Valmet. Deltagarna arbetade i grupper med affärsutvecklingsprojekt som baserades på dissolvingmassa, bioetanol, grönlutslam och kartongförpackningar. Metoden för affärsutvecklingsprogrammet byggde dels på att identifiera gröna mervärden jämfört med konkurrerande produkter och dels på att jobba med affärsmodeller och kundvärdesanalys. Analysen av affärsmodeller och kundvärden gjordes med utgångspunkt i metoden Business Model Design. I utvärderingen av workshopparna framgick det att deltagarna tyckte det var givande att arbeta med olika case för att få konkreta exempel på hur man kan lyfta gröna mervärden, säger Jonas Joelsson.. Den strukturerade metodiken för affärsutveckling i form av Business Model Design var uppskattad och går dessutom att använda sig av i andra fall. Den ökade förståelsen av vinsten av att jobba med hållbarhet och gröna mervärden i affärsmodeller samt vikten av att kommunicera dessa värden var väldigt konkret framlagt och en ögonöppnare för deltagarna. 19 SP Processum Verksamhetsberättelse 2015

20 Miljöpris investeras i att inspirera högstadielärare I början av 2015 fick SP Processum motta Landstinget i Västernorrlands externa miljöpris för 2014, för att framgångsrikt tillsammans med sina medlemsföretag skapat ett bioraffinaderinav som på ett hållbart sätt vill hitta nya lösningar, produkter från skogsråvaran och främja en regional tillväxt. Förutom att priset gav en bekräftelse på att den utveckling vi bedriver uppskattas i ett regionalt perspektiv så innebar det också bidrag på SEK. Ett bidrag som SP Processum ville riktar mot barn- och ungdomsverksamhet. I samarbete med Umeå universitet identifierade vi att många lärare från de nordligaste länen i Sverige har svårt att få möjligheter att delta på nationella fortutbildningar. Även om kurserna är gratis måste läraren själv stå för resekostnader till och från utbildningen. En utlysning till högstadielärare gick ut om möjligheten att söka resestipendium till en kurs inom experimentell kemi under våren I början av juni utsågs två lärare från Västernorrland till att få varsitt resestipendium och förutom prissumman fick de även en dag med information och studiebesök om företagen på Domsjö utvecklingsområde. Vad gäller er visning av er verksamhet på SP Processum, fick jag en liten ögonöppnare. Jag har aldrig tänkt på vikten av att varje industri bedriver eget utvecklingsarbete, säger Peter Ramström lärare på Ådalsskolan i Kramfors, som var en av de som fick stipendium. Det värmer i hjärtat att läsa de reflektioner som de här lärarna har gett möjligheten att åka på en kurs för att utveckla sin undervisning inom kemi, konstaterar Jennie Söderström som är ansvarig för kompetensfrågor inom SP Processum. Vi är i det längre perspektivet bekymrade över hur få som söker till lärarutbildning i kemi och att intresset för natur- och teknikrelaterade ämnen fortsätter att sjunka i skolorna. Vi hoppas att den här lilla insatsen kan bidra till en förändring i positiv riktning och vi kommer att fortsätta även under 2016 med att dela ut stipendium. Clas Engström och Jennie Söderström från SP Processum tog emot Landstingets externa miljöpris. Marcus Sjöberg och Peter Ramström fick resestipendier för att delta i kursen Experimentell kemi arrangerad av bland andra Kungliga Vetenskapsakademien. 20 SP Processum Verksamhetsberättelse 2015

21 Doktorand- och examensarbeten ger VIKTIG KUNSKAP Examensarbete om återföring av biogasbehandlad aska Stina Kristofferssons examensarbete innebar att analysera aska som använts för uppgradering av biogas för att se om askan kan återföras till skogen. Biogas innehåller bl.a. koldioxid, svavelväte och metan så för att höja bränslevärdet vill man ta bort koldioxid och svavelväte, berättar Stina. Genom att låta biogas flöda genom en bädd av aska från träpellets höjs metanhalten eftersom askan tar upp koldioxid och svavelväte. Uppgiften med examensarbetet var att analysera behandlad aska, efter att den använts till att uppgradera biogas. Metoden har en påverkan på askan som liknar accelererad karbonatisering, vilket normalt tar upp till ett år. Metoden att uppgradera askan med biogas förkortar tiden avsevärt och askan kan snabbare återföras till skogen. Resultatet visar att askan uppfyller de gränsvärden för innehåll av näringsämnen och spårämnen för spridningsbar aska som finns. Examensarbete om utvinning av antimikrobiella ämnen ur bark och deras användning Jonna Almqvist vid Umeå universitet har gjort examensarbetet Utvinning av antimikrobiella ämnen ur bark och deras användning. Arbetet syftade till att extrahera fram antimikrobiella ämnen på ett effektivt sätt och applicera dessa i exempelvis färg för skydd mot mögel. Träd möglar inte när de växer eftersom bark inte bara skyddar mot väder och väta utan även mot angrepp från insekter och mikrobiella organismer, säger Jonna Almqvist. Därför finns antimikrobiella ämnen i barken och jag har med hjälp av olika lösningsmedel och metoder extraherat komponenterna ur bark från barr- och lövträd. En testplattform sattes upp för att utröna de extraherade ämnenas verkan genom att testa dem på en utvald hussvamp. I en förlängning kan exempelvis färger innehållande dessa extraktivämnen beredas för att förbättra skyddet för trähus. Examensarbete om återvinning av fosfor från skogsindustrin Målet med Ylva Carlborgs exjobb var att undersöka hur askkemin påverkades vid samförbränning av bioslam med träbränsle och vetehalm och få ut aska innehållande särskilda fosforföreningar som passar för återföring till skogen. Genom att analysera askan från samförbränningsexperiment kunde återvinningspotentialen för fosfor undersökas liksom analys av emissioner och slaggbildning göras. Fosfor kommer till massabruken med vedråvaran samt genom tillsatser i bioreningen. En stor del hamnar i bioslammet som bränns tillsammans med andra restprodukter och askan blir ofta jordförbättringsmedel eller deponitäckningsmaterial. Exjobbets viktigaste erfarenheter var lovande resultat gällande återvinning av fosfor från massaindustrins restströmmar. Samtidigt visades att bioslam har potential med bl. a. höjd temperatur för att ge minskade problem med slaggbildning. Doktorandarbete om ny flisningsteknik SP Processum är en av fem parter i ett industridoktorandprojekt med syfte att utvärdera potentialen för en nyutvecklad flishugg av trumtyp. Jessica Gard Timmerfors är industridoktorand vid Umeå universitet och stationerad i Örnsköldsvik. Multi-Channel Sweden har utvecklat en ny typ av flishugg där knivarna sitter på en trumma. I doktorandarbetet framställ flis, med såväl en traditionell skivhugg som med den nyutvecklade flishuggen av trumtyp, i olika dimensioner och för olika ändamål och processer. De olika flistyperna kokas i MoRe Research pilotkokeri eller behandlas i SP Processums bioraffinaderipiloter. Målen för doktorandarbetet är att utveckla forskningen om fliskvalitetens betydelse för såväl massaframställning som bioraffinaderiprocesser, säger Leif Jönsson, Umeå universitet. Arbetet syftar också till att underlätta kommersialisering av denna teknik för flisning med trumhugg och samtidigt stärka industri och akademi i regionen som ett centrum för forskning inom vedbaserad bioraffinaderiteknik. 21 SP Processum Verksamhetsberättelse 2015

22 Mer frekvent i media än någonsin En mediabevakning kan aldrig bli heltäckande såsom medialandskapet ser ut idag. Nyheter publiceras ibland bara på nätet, ibland på nätet och i pappersmedia, ibland endast på prenumererade nätsidor och så vidare. Under 2015 har SP Processum synts i artiklar, samt i radio och TV-inslag, sammanlagt ett 80-tal gånger i många sammanhang. Det är mer än under något annat år hittills. Vi har under under de senaste åren aktivt sökt kommunicera det som händer inom klustret genom pressmeddelanden och nyhetsbrev liksom på Facebook och LinkedIn. God hjälp har vi också av att projektpartners i allt högre grad kommunicerar om projekt där SP Processum är en väsentlig partner och delfinansiär. Fiskfoder i TV 4-nyheterna SP Processums prisade projekt att ur restströmmar från ett massabruk producera single cell protein för fiskfoder har uppmärksammats på många håll och den 24 september visades i TV 4-nyheterna ett inslag i serien Framtidens mat där möjligheterna med single cell protein presenterades av Björn Alriksson, SP Processum. Projektet var ett av tre banbrytande projekt som erhöll ett EARTO Awards Den 10 september intervjuades Magnus Hallberg och Björn Alriksson i lokalradioprogrammet Morgon i P4 Västernorrland om SP Processums verksamhet. På uppdrag av NRK i Oslo producerade Sebra Film ett TV-program som presenterar utvecklingen av bioekonomi/ bioenergi i Norden. Inspelning pågick på ett flertal platser i Norge, Sverige och Finland. En del av inspelningen skedde augusti i Örnsköldsvik med intervjuer av bland andra Clas Engström, SP Processum. Programmet sändes inför toppmötet i Paris om klimatet, COP 21, i december och har därefter spridits till internationella TV-kanaler, universitet, skolor med flera. SVT:s regionala nyhetsprogram i Västernorrland sände inför klimatmötet i Paris en serie inslag som visar olika regionala initiativ för att ersätta olja med förnybar råvara. I inslaget intervjuades Magnus Hallberg, VD SP Processum. Intervjun gjordes i samband med en körning i bioreaktorn. Björn Alriksson och Magnus Hallberg intervjuas i programmet Morgon i P4 Västernorrland. 22 SP Processum Verksamhetsberättelse 2015

23 SP Processum växer Verksamheten växer och därmed ökar behovet av ytterligare kompetens. Under 2015 anställdes därför Karin Johnson som FoU-ingenjör inom gruppen för organisk kemi och Per Bjerndell som patentingenjör. Karin Johnson kommer närmast från ett kemikonsultbolag och arbetade dessförinnan nio år inom AstraZenecas forskningsavdelning i Södertälje. Hon har en gedigen kemiutbildning från flera engelska universitet. Masterstudier och examen togs på University of Manchester Institute of Science and Technology varefter fyra års doktorandstudier följde vid University of Southampton innan flytten gick till London för en post doc-befattning vid School of Pharmacy. År 2004 började hon på AstraZenecas forskningsavdelning i Södertälje som läkemedelskemist och arbetade där tills avdelningen stängdes Per Bjerndell är auktoriserat Europapatentombud med tjugofyra års erfarenhet av patent och varumärken och är sedan den 1 oktober är anställd som patentingenjör hos SP Processum. I tjänsten ingår att sköta såväl SP Processums som fem medlemsföretags patentverksamhet. På uppdrag kan Per också anlitas av andra parter i patentärenden. Per är civilingenjör i kemiteknik från Chalmers och har omväxlande arbetat på patentavdelningar hos EKA Chemicals, Trelleborg och AstraZeneca på industrisidan samt hos Albihns, Zacco och Bergenstråhle & Partners på patentbyråsidan. Jag är väldigt stolt över att vi kunnat rekrytera så erfarna och kompetenta personer, betonar Magnus Hallberg, VD SP Processum. Med anställningen av Karin har nu gruppen för organisk kemi tre disputerade kemister. Per är en av Sveriges mest rutinerade patentkonsulter och rekryteringen av honom gör att vi ytterligare kan expandera vår verksamhet på patentsidan och förse både koncernen och medlemsföretag med expertis och kompetens av absolut högsta kvalitet. Per Bjerndell, Patentingenjör Foto: Jonas Forsberg Karin Johnson, FoU-ingenjör 23 SP Processum Verksamhetsberättelse 2015

24 SP Processum AB Box 70, Örnsköldsvik Tel: SP Processum Verksamhetsberättelse 2015