Blott du mig älskar. Ett utbildningsmaterial om våld i samkönade relationer

Transkript

1 Blott du mig älskar Ett utbildningsmaterial om våld i samkönade relationer

2 Blott du mig älskar Ett utbildningsmaterial om våld i samkönade relationer

3 Blott du mig älskar ISBN Matador kommunikation AB Tryck: Kph Trycksaksbolaget, 2015 Nationellt centrum för kvinnofrid, 2010.

4 Innehåll Inledning... 4 Bakgrund och syfte... 4 Materialet... 5 Centrala begrepp... 5 TEMA 1. Makt, kön och våld... 6 Scener: Makt, kön och våld... 7 Övning 1.1 Utsatthet för våld i samkönade relationer... 8 Fördjupningsövning 1.2 Utsatthet och intersektionella perspektiv... 8 TEMA 2. Heteronormativitet... 9 Scener: Heteronormativitet...10 Övning 2.1 Heterosexualitet...11 Fördjupningsövning 2.2 Heteronormativitet...12 TEMA 3. Minoritetsstress och särskild sårbarhet...13 Scener: Minoritetsstress och särskild sårbarhet...14 Övning 3.1 Särskild sårbarhet...15 Fördjupningsövning 3.2 Minska minoritetsstressen...15 TEMA 4. Isolering, ordlöshet och internalisering...16 Scener: Isolering, ordlöshet och internalisering Övning 4.1 Motverka isolering och ordlöshet...18 Fördjupningsövning 4.2 Internalisering av homofientlighet...18 TEMA 5. Samhällets ansvar och bemötande...19 Scener: Samhällets ansvar och bemötande...20 Övning 5.1 Ett bra bemötande...20 Fördjupningsövning 5.2 Att ställa frågor om våld...22 Lästips och referenser...23 Hjälp och stöd till våldsutsatta personer...24

5 Inledning BAKGRUND OCH SYFTE Våld i samkönade relationer har inte tidigare uppmärksammats i lika stor utsträckning som våld i heterosexuella relationer och det finns begränsat med stöd och hjälp för våldsutsatta hbt-personer. Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet är ett nationellt kunskaps- och resurscentrum som på regeringens uppdrag arbetar med att sammanställa, utveckla och sprida kunskap om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Blott du mig älskar är en utbildningsfilm som har tagits fram för att kunna användas i utbildningssammanhang och är den första av sitt slag i Sverige som skildrar hur personer som utsätts för våld i samkönade relationer är särskilt sårbara på grund av heteronormativitet, homofientlighet och bristande kännedom om hbt-personers livssituation. Syftet med filmen är att höja kunskapen om och att förbättra bemötandet av våldsutsatta homosexuella, bisexuella och transpersoner. Detta pedagogiska material tillhör filmen och har tagits fram som ett underlag för en fördjupad teoretisk och praktisk förståelse av våld i samkönade relationer. Med utgångspunkt i olika scener och teman i filmen introduceras ämnen för diskussion. Materialet är framtaget med forskning om våld i nära relationer som grund och är ett pedagogiskt verktyg för att höja medvetenheten om den komplexa problematik som omgärdar våld i samkönade relationer. Filmen Blott du mig älskar och det pedagogiska materialet är framtagna inom ramen för regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer (skr. 2007/08:39). Materialets författare är Emma Lundqvist, Amphi Produktion i samarbete med Emilia Åkesson, NCK. Referensgrupp: Annika Björck, Lina Ploug, Ann Mari Wallberg, Ulrika Helldén och Ann-Marie Tung Hermelin, NCK. Förslagen på frågor inom hälso- och sjukvården har tagits fram i samråd med läkaren Anna Berglund, NCK. 4 Blott du mig älskar

6 MATERIALET Informationen och övningarna i det här materialet syftar till att ge utbildningsledaren användbara verktyg för att utveckla deltagarnas kunskaper om våld i samkönade relationer. Innehållet i det pedagogiska materialet bygger på forskning på området och ger filmens berättelse ett teoretiskt ramverk. Övningarna och diskussionsunderlaget ger deltagarna ökad kunskap om hur heteronormativa strukturer påverkar det bemötande och den hjälp som våldsutsatta personer erhåller, samt om hur dessa strukturer kan motverkas. Materialet är utformat kring fem teman: Makt, kön och våld Heteronormativitet Minoritetsstress och särskild sårbarhet Isolering, ordlöshet och internalisering Samhällets ansvar och bemötande. Varje tema utgår ifrån scener ur filmen. Tanken är att deltagarna ska se filmen i sin helhet innan de gör övningarna och sedan få möjlighet att se de utvalda scenerna igen. Till varje tema finns diskussions- och fördjupningsfrågor samt övningar i två nivåer. Materialet kan användas under ett utbildningstillfälle om cirka två timmar eller mer och är utformat för att hjälpa utbildningsledaren att guida deltagarna genom både kunskapsinhämtning och reflektion. CENTRALA BEGREPP Några begrepp som kan vara bra att känna till vid användande av materialet är hbt, normer, heteronormativitet, normkritisk pedagogik, särskild sårbarhet och intersektionalitet. Hbt är en förkortning som används för att beteckna homosexuella, bisexuella och transpersoner. Begreppet norm syftar till vad som anses vara normalt i ett samhälle eller i ett visst sammanhang. Normer förändras över tid och signalerar vad och vilka som tillåts ha inflytande och makt i samhället. Heteronormativitet innebär föreställningen att heterosexualitet är naturligt och eftersträvansvärt vilket gör att andra former av sexualiteter och begär betraktas som avvikande. Normkritisk pedagogik innebär att i undervisning synliggöra normer och privilegier, i stället för att som inom vad som kallas toleranspedagogik uppmärksamma och lära sig om det som är avvikande. Begreppet särskild sårbarhet syftar till att synliggöra hur personer som avviker från normen kan vara utsatta för våld och diskriminering på sätt som kräver särskilda stödinsatser. Intersektionalitet är en term som syftar till att synliggöra hur olika maktordningar samverkar och skapar olika typer av utsatthet beroende på faktorer såsom kön, sexualitet, klass, utbildning, religion och funktionalitet. Blott du mig älskar 5

7 TEMA 1 Makt, kön och våld Våld i samkönade relationer innebär att en person utövar våld mot sin partner för att få makt och kontroll över denna. Våldet utgörs av psykiskt, fysiskt, sexuellt och materiellt våld samt hot och tvång. Våld i samkönade relationer sker i en heteronormativ kontext vilket påverkar våldets uttryck och konsekvenser. Den heteronormativa kontexten kan användas av förövaren vid olika typer av våldsutövande. Exempel på det är när kränkningar och hot fokuserar på den våldsutsatta personens sexualitet eller identitetsuttryck. Föreställningar om kön påverkar också våldets uttryck och effekter, liksom hur våldet tolkas av offer, förövare och samhället. Till exempel påverkar föreställningar om att män är fysiskt starka tolkningen av huruvida män kan vara offer för våld i nära relationer. På samma sätt har omgivningen ofta svårt att se att kvinnor kan utöva grovt fysiskt våld eftersom vår förståelse av kvinnlighet bygger på att kvinnor är fysiskt svaga och icke-aggressiva. Det här temat fokuserar på hur makt, kön och våld påverkar våldsutsatta personer i samkönade relationer. 6 Blott du mig älskar

8 SCENER: MAKT, KÖN OCH VÅLD Nedan följer exempel på scener där Los våldsutövande tar sig olika uttryck. HEMMAFESTEN På festen hemma hos Katja och Lo utövar Lo psykiskt våld mot Katja genom förminskning och förnedring av hennes livsval och person. PÅ PUBEN Lo isolerar Katja genom att inte respektera hennes vilja att träffa vänner och prioritera fler sociala sammanhang än parrelationen. UTANFÖR MINGELFESTEN Lo utövar psykiskt och sexuellt våld mot Katja genom att skrämma henne och kränka hennes fysiska och sexuella integritet. VID SPÅRVAGNSHÅLLPLATSEN Exempel på hot, tvång och våld där Lo hotar Katja genom att påminna henne om tidigare misshandel. I TAXIN Lo hotar och tvingar Katja att stanna i taxin genom att skrämma henne och hindra henne från att öppna bildörren. Katja upplever att hon inte har något val. DATORN Genom att först köpa och sedan förstöra Katjas dator utövar Lo psykiskt och materiellt våld. Detta påverkar Katja på flera plan och bidrar också till hennes isolering eftersom det försvårar hennes möjlighet att klara studierna. MISSHANDEL SOM GRANNARNA HÖR När grannarna hör Lo utöva våld tolkar de situationen som mindre allvarlig eftersom det är två kvinnor de hör, och inte en man och en kvinna. DISKUSSIONSFRÅGOR Vilka mönster kan urskiljas i Los våldsanvändning? Hur reagerar omgivningen på det våld som de anar? Hur skulle våldet kunnat upptäckas och motverkas tidigare? FÖRDJUPNINGSFRÅGOR På vilket sätt påverkas Los våldsutövande av heteronormativa strukturer? Hur påverkar föreställningar om kön tolkningen av våldet när det utövas av en kvinna mot en annan kvinna eller av en man mot en annan man i en samkönad relation? Blott du mig älskar 7

9 ÖVNING 1.1 UTSATTHET FÖR VÅLD I SAMKÖNADE RELATIONER Gå igenom varje scen och definiera tillsammans med gruppen vilka former av våld som Katja utsätts för. Skriv gärna upp dem på tavlan. Deltagarna kan sedan i grupp eller två och två diskutera hur Katjas situation påverkas av att våldet utövas i ett heteronormativt samhälle. Hur påverkar det hennes möjligheter att få den hjälp och det stöd som hon behöver? Bra att tänka på Det är lätt att hamna i ett jämförande mellan våld i heterosexuella relationer och våld i samkönade relationer. Det behöver inte vara fel men riskerar att skapa förenklade förklaringsmodeller där sexualitet blir som ett tillägg när man talar om hbt-personer. Komplexiteten i diskussionerna kan öka genom att problematisera antaganden som annars ofta tas för givna. FÖRDJUPNINGSÖVNING 1.2 UTSATTHET OCH INTERSEKTIONELLA PERSPEKTIV Ge deltagarna i uppgift att diskutera Katjas situation. De kan sitta i par, i mindre grupper eller helgrupp. Be dem analysera situationen utifrån ett intersektionellt perspektiv, det vill säga hur Katjas situation påverkas av faktorer som ålder, klass, hudfärg, kön, härkomst, yrke och sexualitet. Ni kan sedan diskutera på vilket sätt ett intersektionellt perspektiv är användbart att anamma i deltagarnas studier eller yrkesliv; formulera två sätt. Bra att tänka på Om deltagarna tenderar att värdera vilka kategorier som är viktigast att synliggöra eller vilka positioner som är mest stigmatiserade, lyft gärna upp att ett sådant resonemang inte är intersektionellt. I stället kan deltagarna uppmuntras att reflektera och analysera utan att värdera. 8 Blott du mig älskar

10 TEMA 2 Heteronormativitet Normer signalerar vad som är önskvärt och vad som anses normalt i ett visst sammanhang eller på en viss plats. Heteronormativitet innebär att heterosexualitet är norm i samhället, det vill säga att alla människor i första hand förväntas vara heterosexuella och att andra sexuella preferenser klassificeras som avvikelser. Heteronormativitet får diskriminerande effekter eftersom heterosexuella personer får en mer självklar och naturlig position i samhället än icke-heterosexuella. De behöver inte komma ut med sin sexuella läggning och riskerar inte att utsättas för våld och diskriminering på grund av sin sexualitet. Heteronormativitet skapar en blind fläck för andra erfarenheter än de heterosexuella och gör att kunskapen om homo-, bi- och transpersoner osynliggörs. Detta kan i sin tur förhindra att samhällets institutioner ger hbtpersoner och heterosexuella personer ett likvärdigt bemötande och likvärdig behandling. Blott du mig älskar 9

11 SCENER: HETERONORMATIVITET Scenerna nedan visar på situationer i Katjas och Los liv där heteronormativa strukturer gör sig påminda. POLISBESÖK Poliserna utgår från att paret i lägenheten består av en man och en kvinna och att kvinnan de träffar i dörren är brottsoffret. När de inser att det är två kvinnor vet de inte vem som är offer och vem som är förövare och polisernas agerande blir otydligt. MÖTE MED GRANNARNA Grannarna är glada över sina nya grannar men visar också en slags fascination över att Lo och Katja är ett lesbiskt par, vilket definierar dem som annorlunda/ avvikande. SAMTAL MED STUDIEKAMRATER En av Katjas studiekamrater bemöter det faktum att Katja lever med en kvinna som att det är något i grunden annorlunda än att leva med en man. Detta antyder något som brukar kallas för föreställningen om en lesbisk utopi. SAMTAL MED KATJAS MAMMA Vi får inte veta så mycket om vad Katjas mamma säger till sin dotter. Vad innebär det för Katja om mamman inte accepterar Katjas sexualitet? VID SPÅRVAGNSHÅLLPLATSEN Situationen är allmänt hotfull och i scenen blir det tydligt hur den är ännu mer hotfull för Katja och Lo än för det andra kärleksparet på perrongen. LÄKARBESÖK Läkaren har misstankar om att Katja inte berättar sanningen om hur hon skadats men utgår från att Lo är hennes väninna och inte hennes partner. Därmed missar läkaren också det möjliga faktumet att det är Lo som skadat Katja. DISKUSSIONSFRÅGOR På vilket sätt påverkar heteronormativa föreställningar i omgivningen Katjas situation? Vad har samhället för ansvar att motverka heteronormativa strukturer? Diskutera gärna utifrån diskrimineringslagstiftningen. 10 Blott du mig älskar

12 FÖRDJUPNINGSFRÅGOR Hur kan de heteronormativa strukturerna se ut inom olika samhällsområden och vad får dessa strukturer för konsekvenser för patienter/brukare/ vårdtagare/målsägande och andra? ÖVNING 2.1 HETEROSEXUALITET Be deltagarna att associera fritt kring begreppet heterosexualitet. Anteckna gärna orden som kommer upp och ställ fördjupningsfrågor så att deltagarna får möjlighet att utveckla sina associationer. Övningen kan göras både före och efter filmvisningen. Vilka är de första associationerna till begreppet heterosexualitet? Går dessa att utveckla? Vad har heterosexualitet för funktion i samhället? På vilket sätt? Vilka handlingar och sammanhang är heterosexualitet kopplat till? Hur då? Vilken betydelse har heterosexualitet i kultur, religion och historieskrivning? Utveckla gärna resonemanget. Är det någon som ser det på ett annat sätt? Vilken betydelse har heterosexualitet för utformningen av samhällets institutioner? Utveckla gärna resonemanget. Denna associationsövning kan följas upp med en diskussion om normalitet, familjebildning, samliv, sex, med mera och hur det kan kopplas till en heterosexuell preferens. Hur skapas en struktur där icke-heterosexuella preferenser konstrueras som avvikande/underordnade? Bra att tänka på Sexualitet är ett tema som många upplever spänningar omkring. Alla tankar och kommentarer kan och bör diskuteras, men det är viktigt att markera om någon uttalar sig nedsättande eller kränkande. Ta i så fall ansvar för det och var tydlig med att det inte är en åsiktsfråga huruvida alla människor har lika värde, rättigheter och skyldigheter. Blott du mig älskar 11

13 FÖRDJUPNINGSÖVNING 2.2 HETERONORMATIVITET Dela in deltagarna i mindre grupper för att utifrån scenerna gemensamt diskutera hur heteronormativa föreställningar påverkar Katjas och Los situation. Diskutera hur deltagarnas egen studie- eller yrkesverksamhet påverkas och är formad av heteronormativa föreställningar. Diskussionen kan avslutas genom att låta deltagarna formulera tre aspekter av hur deras egen verklighet inom studier eller yrkesliv påverkas av heteronormativitet. Bra att tänka på Hjälp deltagarna att fokusera på generella mönster och att inte fastna i enskilda, individuella erfarenheter eller åsikter. Ett sätt kan vara att uppmuntra dem att själva ställa sig frågan: Är mitt resonemang relevant på ett generellt eller strukturellt plan? 12 Blott du mig älskar

14 TEMA 3 Minoritetsstress och särskild sårbarhet Minoritetsstress innebär den psykosociala stress som är en konsekvens av att befinna sig i en minoritetsposition i ett samhälle. Att leva i ett heteronormativt majoritetssamhälle där det förekommer diskriminering, homofientlighet och hatbrott kan för hbt-personer innebära psykosocial stress, exempelvis i form av rädsla för att utsättas för brott eller diskriminering. Rädslan kan i förlängningen yttra sig i ett beteende som begränsar sociala relationer eller vardagsliv genom att man exempelvis inte berättar om icke-heterosexuella relationer för personer i omgivningen. Det innebär en särskild sårbarhet att vara utsatt för våld i en nära relation och samtidigt vara i en minoritetsposition. Särskild sårbarhet kan innebära att stödsökande känner rädsla för att berätta om sin våldsutsatthet. Risken att bemötas heteronormativt av samhällets instanser kan leda till en ökad rädsla att berätta att man lever i en icke-heterosexuell relation. Blott du mig älskar 13

15 SCENER: MINORITETSSTRESS OCH SÄRSKILD SÅRBARHET Följande scener illustrerar hur minoritetsstress påverkar Katjas och Los liv och visar hur Katjas är särskilt sårbar i vissa situationer. PÅ SPÅRVAGNSHÅLLPLATSEN Minoritetsstress aktualiseras i den här scenen eftersom både Lo och Katja är medvetna om att personerna runt omkring dem kan utgöra ett hot om de visar sin relation öppet. MINGELFESTEN När Lo avvisar Katja och förlöjligar henne under festen använder hon homofientliga kommentarer som speglar minoritetsstress. Los agerande blir ett sätt att svika Katja och samtidigt påföra henne skuld och skam relaterad till hennes sexualitet. LÄKARBESÖK Hos läkaren blir Katjas särskilda sårbarhet tydlig. Det är möjligt att läkaren har mycket kunskap om våld i nära relationer men att hon missar Katjas utsatthet för att hennes livssituation inte uppfyller heteronormativa förväntningar. GRANNARNAS REAKTIONER När grannarna hör att Katja utsätts för våld väljer de att inte agera trots att de är oroliga. Föreställningar om att kvinnor inte utövar våld bidrar till att grannarna inte agerar på det sätt som de kanske gjort om Katjas partner var en man. Detta bidrar till Katjas särskilda sårbarhet. DISKUSSIONSFRÅGOR Hur påverkas Katja och Lo av minoritetsstress? Hur kan man säga att Katja har en särskild sårbarhet? På vilka sätt kan olika personer deltagarna möter i sina yrken eller verksamheter vara påverkade av minoritetsstress? FÖRDJUPNINGSFRÅGOR Reflektera över särskild sårbarhet utifrån ett intersektionellt perspektiv. Reflektera över olika möjligheter och hinder för att minska effekterna av minoritetsstress i olika typer av yrkesutövning eller studiesituationer. 14 Blott du mig älskar

16 ÖVNING 3.1 SÄRSKILD SÅRBARHET Diskutera Katjas särskilda sårbarhet i varje scen, i helgrupp, i mindre grupper eller i par. Deltagarna kan fokusera på samhällets ansvar för att minska individers särskilda sårbarhet. Är ansvaret samhälleligt/politiskt, individuellt eller på myndighetsnivå? Beroende på var ansvaret ligger, vad kan göras för att motverka Katjas utsatthet? Bra att tänka på Hjälp deltagarna att hålla en praktisk och studie- eller verksamhetsnära nivå på samtalen. Även om mycket av ansvaret för att motverka olika former av diskriminering ligger på en strukturell, politisk nivå går det att bryta ner ansvaret till enkla, vardagliga handlingar. FÖRDJUPNINGSÖVNING 3.2 MINSKA MINORITETSSTRESSEN Be deltagarna att associera fritt kring begreppet norm. Vad innebär det att vara norm i olika sammanhang? Kan den som uppfyller normen förvänta sig att samhällets instanser agerar för att garantera ens säkerhet och trygghet? Deltagarna kan sedan diskutera hur olika verksamheter kan utvecklas för att hbt-personer, när de kommer i kontakt med verksamheten, ska uppleva att de får ett likvärdigt bemötande. Övningen kan avslutas genom att deltagarna i mindre grupper formulerar förslag på åtgärder som sedan presenteras inför övriga gruppen. Bra att tänka på Låt varje grupp göra en kort sammanfattning av de gemensamma associationerna genom att de väljer ut och skriver ihop några centrala begrepp till en mening. Meningen kan sedan fungera som ledstjärna i arbetet att ta fram åtgärder för att motverka minoritetsstress. Blott du mig älskar 15

17 TEMA 4 Isolering, ordlöshet och internalisering Det faktum att många hbt-personer ingår i sociala nätverk som ofta innefattar andra hbt-personer kan innebära att en samkönad relation blir mer isolerad än en heterosexuell relation. Det kan finnas motstånd mot att söka stöd hos en organisation som arbetar med hbt-frågor, då risken finns att exempelvis vänner till ens partner eller före detta partner arbetar där. Isoleringen kan öka om en eller båda parter inte har berättat för sina anhöriga om sin kärleksrelation, eller om anhöriga inte accepterar relationen. Precis som i heterosexuella relationer kan det finnas svårigheter för hbt-personer som varit utsatta för våld i en nära relation att sätta ord på sina upplevelser och sin utsatthet. Dessa svårigheter kan förstärkas av den okunskap som finns om våld i samkönade relationer och föreställningar om att exempelvis kvinnor inte kan slåss, eller att män inte kan bli våldtagna. Internaliserad homofientlighet är en form av minoritetsstress, som innebär att införliva heteronormativa föreställningar i sin egen självbild. 16 Blott du mig älskar

18 SCENER: ISOLERING, ORDLÖSHET OCH INTERNALISERING Följande scener gestaltar olika tecken på isolering, ordlöshet och internaliserat förtryck i Katjas och Los livssituationer. MINGELFESTEN Det våld och förtryck som Lo använder mot Katja på mingelfesten är ett uttryck för internaliserat förtryck. Hon ger uttryck för ett sorts förakt både mot sig själv och gentemot Katja när hon antyder att Katja är för tydlig eller uppenbar med sin sexualitet. LO HÄMTAR KATJA PÅ STUDENTPUBEN Lo isolerar Katja genom att tvinga henne med sig, skrämma henne och sedan skuldbelägga henne. SAMTAL MED STUDIEKAMRATER När studiekamraterna diskuterar sina relationer tas det för givet att alla lever heterosexuellt. Samtalen tar en annan riktning när Katja berättar att hon är ihop med en kvinna och det blir svårare för Katja att vara kritisk till sin relation eller att prata om den på det sätt hon skulle behöva. Scenen illustrerar ordlöshet. SAMTAL MED KATJAS MAMMA Lo är irriterad över att Katja pratar i telefon med sin mamma. Om Katja hindras i sina relationer till andra kan det bidra till hennes isolering. LÄKARBESÖK Eftersom varken läkaren eller Katja har ord att använda för att fråga om eller beskriva situationen skapas aldrig något samtal om Katjas behov av hjälp. DISKUSSIONSFRÅGOR Hur blir Katja isolerad? På vilket sätt internaliserar Katja homofientlighet? Vad kan man inom olika verksamheter göra för att motverka ordlöshet och isolering av personer som utsätts för våld i samkönade relationer? FÖRDJUPNINGSFRÅGOR Hur påverkar internalisering av förtryckande sociala strukturer individens möjlighet att själv skydda sina intressen och sin integritet? Hur bidrar samhället till internalisering och vad kan göras för att motverka det? Blott du mig älskar 17

19 ÖVNING 4.1 MOTVERKA ISOLERING OCH ORDLÖSHET Be deltagarna att individuellt lista de olika verksamheter och personer där Katja skulle kunna få hjälp att bryta sin isolering. Skriv upp alla förslag och ställ följdfrågor om hur deltagarna tänkt kring de olika alternativen. I nästa steg kan gruppen fundera över vad som skulle krävas av dessa verksamheter och personer för att Katja ska få den hjälp hon behöver. Dela in deltagarna i grupper. Varje grupp tilldelas antingen en verksamhet eller en person utifrån alternativen som framkommit. Gruppernas uppgift är att formulera tre rutiner som skulle behöva införas i verksamheten, respektive tre stödinsatser som personen skulle kunna erbjuda Katja. Grupperna kan sedan reflektera över för- och nackdelar med förslagen. Varje grupp presenterar sina förslag vid sina verksamheter. Förslagen kan sedan diskuteras gemensamt. Bra att tänka på Välkomna alla förslag och lyft upp både för- och nackdelar med dem. Syftet är att gruppdeltagarna själva ska få möjlighet att reflektera över effekten av olika lösningar. Led gruppen i ett normkritiskt tänkande. Om de hamnar i ett toleranstänkande, hjälp dem genom att återkoppla till kunskapen om heteronormativitet. ÖVNING 4.2 INTERNALISERING AV HOMOFIENTLIGHET Internaliserad homofientlighet är en form av minoritetsstress, som innebär att man införlivar heteronormativa föreställningar i sin egen självbild. Utgå ifrån definitionen ovan. Deltagarna kan delas in i grupper för att med egna ord få förklara begreppet internaliserad homofientlighet för varandra och enas om en gemensam förklaring. Låt sedan deltagarna ge exempel på internaliserad homofientlighet som de stött på i sin vardag, i sina studier eller yrkesverksamhet och formulera hur sådan internalisering kan motverkas. 18 Blott du mig älskar Bra att tänka på En reflektionsövning kan ytterligare fördjupa förståelsen av internalisering. Övningen kan gå till så att deltagarna får tio minuter att i tysthet fundera över vilka föreställningar de själva har internaliserat i sin självbild. Det kan till exempel vara föreställningar om kvinnligt och manligt, om etnicitet och vithet, klasstillhörighet, sexualitet och funktionsfullkomlighet. Reflektionsövningen kan göras individuellt och deltagarna behöver inte berätta om sina reflektioner för varandra.

20 TEMA 5 Samhällets ansvar och bemötande Att vara utsatt för våld i en nära relation innebär ett brott mot mänskliga frioch rättigheter. Samhället har ett ansvar att tillhandahålla stöd och hjälp till den som varit utsatt för våld. Detta ansvar innefattar också att ge ett likvärdigt och adekvat bemötande i alla led. För att ge hbt-personer som varit utsatta för våld i en nära relation ett likvärdigt bemötande krävs det kunskap. Med utbildning kan diskriminering och missuppfattningar i möten med exempelvis socialtjänst, hälso- och sjukvård och rättsväsende undvikas. Att ha otillräcklig kunskap behöver inte betyda att man inte vill ge ett bra bemötande. Det är arbetsgivarens ansvar att varje professionell aktör har den kompetens som krävs för att den som söker stöd ska få ett adekvat bemötande. Blott du mig älskar 19

21 SCENER: SAMHÄLLETS ANSVAR OCH BEMÖTANDE Följande scener behandlar olika aspekter av samhällets ansvar för att hjälpa personer som utsätts för våld i samkönade relationer. POLISBESÖK Polisernas agerande påverkas av att det våld som de misstänker har utövats av en kvinna mot en kvinna. LÄKARBESÖK Läkarens möjlighet att hjälpa Katja försvåras av att hon inte ställer öppna frågor till Katja om vad som har hänt. Katjas utsatthet ökar då hon återvänder hem tillsammans med Lo. DISKUSSIONSFRÅGOR Hur kan det komma sig att läkaren inte förmår att hjälpa Katja bättre? Hur kan polisernas beteende tolkas? Hur hade myndighetspersonerna i filmen kunnat agera för att ge Katja ett bättre bemötande och därmed hjälpa henne att förändra sin situation tidigare? FÖRDJUPNINGSFRÅGOR Vilka faktorer, utöver bristande kunskap, kan göra det svårt att ge hbt-personer ett likvärdigt bemötande? Hur kan dessa faktorer motverkas? Vilken kompetens behöver yrkespersoner för att kunna agera korrekt i relation till personer som utsätts för eller utövar våld i samkönade relationer? ÖVNING 5.1 ETT BRA BEMÖTANDE Dela in deltagarna i grupper om förslagsvis tre till fyra personer där varje grupp väljer en av frågorna nedan. Utgångspunkt för diskussionen är den kunskap om våld i samkönade relationer som förvärvats genom filmen och efterföljande diskussioner. På vilka sätt bidrar frågor om våldsutsatthet från hälso- och sjukvårdspersonal till att våldsutsatta personer får ett adekvat stöd och bemötande? På vilket sätt motverkar sådana frågor minoritetsstress, isolering, särskild sårbarhet och internalisering av homofientlighet? Hur skulle liknande frågor kunna se ut inom andra berörda verksamheter som till exempel socialtjänst, polis och rättsväsende? 20 Blott du mig älskar

22 Tre bra sätt att ställa frågor om våld inom hälso- och sjukvården Ifrågasätt berättelsen Jag tycker inte att skadorna stämmer riktigt med din beskrivning. Paus för att ge patienten möjlighet att utveckla Jag ser i din journal att du sökt vård för andra skador tidigare. För att jag ska kunna hjälpa dig skulle jag behöva veta vad det är som har hänt. Vill du berätta så lyssnar jag gärna. Fråga om familjesituation och hänvisa till hjälp Hur har du det hemma, bor du tillsammans med någon? Förslag: Kan din partner ibland bli aggressiv och våldsam mot dig? Det finns hjälp att få om det är så att du utsätts för våld eller hot och trakasserier av din partner. Vill du att jag ska hjälpa dig att kontakta någon som du kan prata med? (Alternativt: som kan ge dig stöd och råd?) Föreslå återbesök och planera ett flödesschema Jag bokar in en tid för återbesök. Fundera tills dess på vad du skulle vilja ha hjälp med för att liknande händelser inte ska ske igen (alternativt: för att kunna förändra din situation). Jag ska undersöka hur jag skulle kunna hjälpa till. Har du någon med dig nu som du kan tala med och få stöd hos som inte var inblandad i att du blev skadad? Vill du ringa någon som kan komma och möta dig? Känner du till RFSL:s brottsofferjour? Om det är så att det är din partner som skadar dig tycker jag att du ska kontakta dem, de kan hjälpa dig både med stödsamtal och med hur du kan gå vidare för att förändra din situation. Blott du mig älskar 21

23 Bra att tänka på Lyft upp att det är medvetenheten om varför man ställer frågor och vilka svar som man förväntar sig som är det centrala. Det går inte att säga att vissa frågor alltid är rätt och andra alltid fel, men med rätt kompetens kan deltagarna själva analysera och avgöra vilka konsekvenser olika frågor och olika typer av bemötande får. FÖRDJUPNINGSÖVNING 5.2 ATT STÄLLA FRÅGOR OM VÅLD Be deltagarna att diskutera vad som skulle kunna hända om Katja och Lo kom i kontakt med deltagarnas egen verksamhet eller framtida profession. Du kan dela in gruppen i par eller mindre grupper alternativt leda diskussionen i helgrupp. Utgå gärna från följande frågor: I vilket sammanhang skulle Katja, Lo eller de båda kunna komma i kontakt med olika verksamheter? Vad kan olika verksamhetsrepresentanter hjälpa Katja och Lo med? Vilka skyldigheter har olika typer av verksamhetsrepresentanter i relation till Katja och Lo om de får kännedom om deras situation? När deltagarna skrivit ner ett möjligt scenario kan de, utifrån frågorna i övning 5.1, formulera egna frågor som de skulle kunna ställa i liknande situationer i syfte att få fram nödvändig information för att möjliggöra ett adekvat och likvärdigt bemötande. Bra att tänka på Om ni har gott om tid kan övningen fortsätta med att deltagarna får träna på att ställa sina frågor till varandra. De kan sedan analysera effekterna: vad får de för svar, hur upplevs frågorna att ställa och hur upplevs de av dem som får dem ställda till sig? 22 Blott du mig älskar

24 Lästips och referenser Abdullah-Khan, Noreen (2008) Male Rape. The Emergence of a Social and Legal Issue. New York: Palgrave Macmillan. Bromseth, Janne & Darj, Frida (red.) (2010) Normkritisk pedagogik: makt, lärande och strategier för förändring. Stockholm: RFSL. Dahl, Ulrika (2005) Det viktigaste är inte vad extremisterna tycker utan vad den stora majoriteten gör : från hatbrott och homofobi till heteronormativitet och intersektionalitet: en kunskapsintventering och situering av forskning. Stockholm: Forum för levande historia. Darj, Frida & Nathorst-Böös, Hedvig (2008) Är du kille eller tjej? En intervjustudie om unga transpersoners livsvillkor. Stockholm: RFSL Ungdom. de los Reyes, Paulina & Mulinari, Diana (2005) Intersektionalitet. Kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap. Malmö: Liber. Enander, Viveka & Holmberg, Carin (2005) Varför går hon? Om misshandlade kvinnors uppbrottsprocesser. Malmö: Kabusa böcker. Gårdfeldt, Lars (2003) Kvinna slår kvinna, man slår man: homosexuell partnermisshandel. Stockholm: Nationellt råd för kvinnofrid. Heimer, Gun & Sandberg, David (red.) (2008) Våldsutsatta kvinnor samhällets ansvar. Lund: Studentlitteratur. Holmberg, Carin & Stjernquist, Ulrica (2005) Våldsamt lika och olika: om våld i samkönade parrelationer. Stockholms universitet: Centrum för genusstudier. Island, David & Letellier, Patrick (1991) Men Who Beat the Men Who Love Them. New York: Harrington Park Press. Knutagård, Hans (2009) men du har ju blivit våldtagen : om våldtagna mäns ordlöshet. SRHR:s rapport 2009:4. Lundgren, Eva m.fl. (2001) Slagen dam. Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige: en omfångsundersökning. Umeå: Brottsoffermyndigheten. Magnusson Knöfel, Anna (2009) Det ingen vill se. En bok om våld i samkönade parrelationer. Stockholm: Brottsofferjourernas riksförbund. Blott du mig älskar 23

25 Nationellt centrum för kvinnofrid (2009) Våld i samkönade relationer en kunskaps- och forsknings översikt. NCK-rapport 2009:2. Uppsala universitet: Nationellt centrum för kvinnofrid. Nationellt centrum för kvinnofrid (2010) Att fråga om våldsutsatthet som en del i anamnesen. NCK-rapport 2010:4. Uppsala universitet: Nationellt centrum för kvinnofrid. Nationellt centrum för kvinnofrid. NCK:s kunskapsbank. Ristock, Janice L. (2002) No More Secrets: Violence in Lesbian Relationships. New York: Routledge. Rosenberg, Tiina (2002) Queerfeministisk agenda. Stockholm: Atlas. Sokoloff, Natalie J. & Pratt, Christina (red.) (2005) Domestic Violence at the Margins: Readings on Race, Class, Gender, and Culture. New Brunswick, N.J.: Rutgers University Press. Sveriges kvinnojourers riksförbund (2007) Våld i samkönade relationer: en handbok från SKR. Stockholm: Sveriges kvinnojourers riksförbund. Tiby, Eva & Sörberg, Anna-Maria (2006) En studie av homofoba hatbrott i Sverige. Stockholm: Forum för levande historia. Ungdomsstyrelsen (2010) Hon hen han: en analys av hälsosituationen för homosexuella och bisexuella ungdomar samt för unga transpersoner. Ungomsstyrelsens skrifter 2010:2. Stockholm: Ungdomsstyrelsen. HJÄLP OCH STÖD TILL VÅLDSUTSATTA PERSONER BOJ (Brottsofferjourernas riksförbund). DO (Diskrimineringsombudsmannen). Hopp (Riksorganisationen mot sexuella övergrepp). Kvinnofridslinjen RFSL:s brottsofferjour Roks (Riksorganisationen för Sveriges kvinno- och tjejjourer). SKR (Sveriges Kvinnojourers riksförbund) Blott du mig älskar

26 Detta pedagogiska material är framtaget för att användas tillsammans med utbildningsfilmen Blott du mig älskar och syftar till att skapa en fördjupad praktisk och teoretisk förståelse av våld i samkönade relationer. Med utgångspunkt i olika scener i filmen introduceras ämnen för diskussion, såsom heteronormativitet, minoritetsstress och internalisering. Informationen och övningarna i materialet ger användbara verktyg för att utveckla deltagarnas kunskaper om den komplexa problematik som omgärdar våld i samkönade relationer. Materialet bygger på forskning om våld i nära relationer och om hbt-personers utsatthet för våld. Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet är ett nationellt kunskapsoch resurscentrum som på regeringens uppdrag arbetar med att sammanställa, utveckla och sprida kunskap om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Filmen Blott du mig älskar och det pedagogiska materialet är framtagna inom ramen för regeringens handlingsplan, skr. 2007/08:39.