KALLELSE TILL TILLVÄXTUTSKOTTET

Transkript

1 KALLELSE TILL TILLVÄXTUTSKOTTET Ordinarie ledamöter kallas till sammanträde med tillväxtutskottet, tisdag den 6 september 2016 kl i Lindesalen, brandstationen. Ledamot som är förhindrad att delta, bör själv kalla sin personlige ersättare. OBS! Tänk på våra allergiker och använd inte starkt doftande sprayer, parfymer eller rakvatten! Vid besök till Lindesbergs kommunhus för närvaro vid sammanträde och justering av protokoll, anmäl detta i växel/reception. Irja Gustavsson Ordförande Helena Randefelt Sekreterare Ledamöter Irja Gustavsson (S) ordförande Jonas Kleber (C) 1:e vice ordförande Jonas Bernström (S) Dan Walterson (S) Pär-Ove Linqvist (M) Jan Hansson (M) Virosa Viberg (SD) Ersättare Daniel Andersson (S) Kristine Andersson (S) Linda Svahn (S) Jenny Larsson (C) Ingrid Åberg (KD) Inger Griberg (MP) Mats Seijboldt (SD) Föredragningslista Nr. Ärende Dnr Föredragande Tid 1. Val av justerare 2. Presentation av ny enhetschef för arbetsmarknadsenheten Emil Chandorkar Rapport ferierarbete 2016 Magnus Sjöberg 4. Biblioteksplan för Lindesbergs kommun Kristina Öster Besöksplan 6. Turism och Tursam 7. Rapport uppdrag Kommunens Kvalitet i Korthet

2 8. Information om statstrafiken och statstrafikens turlistor 2016/289 Gunnar Jaxell Föreskrifter om hastighetsbegränsning för väg Ny detaljplan för Björkhagaskolan 2016/302 Jesper Almlöf Utredning av ridskoleverksamheten i Lindesberg 12. Bidragsansökan från Lindesbergs Tennisklubb om renovering av befintlig tennisanläggning och nybyggnation av en paddelbana 13. Svar på motion från Kristine Andersson (S) om en aktiv fritid för alla - möjligheten att låna sport- och fritidsutrustning 14. Svar på motion från Daniel Andersson (S) och Kristine Andersson (S) om att utveckla Prästryggen i Frövi 2015/314 Roger Sixtensson Jonas Andersson 2016/299 Jonas Andersson 2016/ /

3 1. Val av justerare Sida 2 av 21

4 2. Presentation av ny enhetschef för arbetsmarknadsenheten Emil Chandorkar kommer och presenterar sig, 9.00 Sida 3 av 21

5 3. Rapport feriearbete 2016 Föredragande: Magnus Sjöberg Sida 4 av 21

6 4. Biblioteksplan för Lindesbergs kommun Föredragande: Kristina Öster 9.30 Ärendebeskrivning Enligt Bibliotekslagen 2013: ska kommuner anta biblioteksplaner för sin verksamhet. Bibliotekslagen är utformad som en ramlag som anger övergripande principer och riktlinjer för det offentligt finansierade biblioteksväsendet. Detta ger också medborgarna möjlighet att i enlighet med 10 kap. 8 kommunallagen (1991:900) begära laglighetsprövning av ett beslut gällande biblioteksverksamheten. Under 2014 fick dåvarande Kultur- och fritidsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till biblioteksplan. Uppdraget gavs av Kommunstyrelsen för beslut av Kommunfullmäktige. Lindesbergs kommuns biblioteksplan är en kommunövergripande samordningsstrategi för biblioteksverksamhten för att möta dagens och morgondagens biblioteksbehov. Biblioteksplanen innehåller en analys av det uppdrag och den roll bibliotekens spelar för samhället och den enskilde medborgaren. Den innehåller också en analys av de lokala förhållanden som präglar Lindesbergs kommun och som påverkar biblioteksverksamheten. Kulturchef Kristina Öster inkom med förslag till biblioteksplan den 29 augusti 2016 med följande förslag till beslut: Synpunkter på biblioteksplanen inhämtas från övriga berörda nämnder nämligen Barn- och utbildningsnämnden och Socialnämnden. Biblioteksplanen återkommer till Tillväxtutskottet efter remissomgången för eventuell omarbetning och skickas sedan vidare för beslut i Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige Handlingar Tj biblioteksplan.pdf (inkluderad nedan) Biblioteksplan.pdf (inkluderad nedan) Sida 5 av 21

7 TJÄNSTESKRIVELSE p Dnr 2016/304 Tillväxtförvaltningen Kristina Öster Tillväxtutskottet Biblioteksplan för Lindesbergs kommun Förslag till beslut Förvaltningen föreslår utskottet besluta Synpunkter på biblioteksplanen inhämtas från övriga berörda nämnder nämligen Barn- och utbildningsnämnden och Socialnämnden. Biblioteksplanen återkommer till Tillväxtutskottet efter remissomgången för eventuell omarbetning och skickas sedan vidare för beslut i Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige. Ärendebeskrivning Enligt Bibliotekslagen 2013: ska kommuner anta biblioteksplaner för sin verksamhet. Bibliotekslagen är utformad som en ramlag som anger övergripande principer och riktlinjer för det offentligt finansierade biblioteksväsendet. Detta ger också medborgarna möjlighet att i enlighet med 10 kap. 8 kommunallagen (1991:900) begära laglighetsprövning av ett beslut gällande biblioteksverksamheten. Under 2014 fick dåvarande Kultur- och fritidsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till biblioteksplan. Uppdraget gavs av Kommunstyrelsen för beslut av Kommunfullmäktige. Lindesbergs kommuns biblioteksplan är en kommunövergripande samordningsstrategi för biblioteksverksamhten för att möta dagens och morgondagens biblioteksbehov. Biblioteksplanen innehåller en analys av det uppdrag och den roll bibliotekens spelar för samhället och den enskilde medborgaren. Den innehåller också en analys av de lokala förhållanden som präglar Lindesbergs kommun och som påverkar biblioteksverksamheten. Analysen utmynnar i följande förslag på prioriterade områden : Kommunens hela biblioteksverksamhet ska göras mer tillgänglig bland annat genom att öka öppettiderna på folkbiblioteket och garantera att alla elever i grundskolan har tillgång till en skolbibliotekarie. Ett systematiskt läsfrämjande arbete sjösätts där folkbiblioteket, förskolan, grundskolan och gymnasieskolan samverkar och utformar planer och arbetsmetoder som ökar läsförståelsen och skapar Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro Lindesberg Lindesberg fax

8 förutsättningar för läsupplevelser för alla barn och ungdomar. 2 Kommunens hela biblioteksverksamhet ska verka för integration genom ett interkulturellt förhållningssätt där människors möten, bildning, digitala delaktighet och fria åsiktsbildning understryker bibliotekens funktion som allas gemensamma rum. Uppföljning sker genom att Tillväxtförvaltningen, Barn- och utbildningsförvaltningen och Socialförvaltningen från och med 2017 formulerar i sina verksamhetsplaner hur målen i biblioteksplanen ska förverkligas i den egna verksamheten. Verksamhetsplanerna följs upp varje år utifrån biblioteksplanens intentioner och behandlas av respektive nämnd. Lindesbergs bibloteksplan revideras under 2019 och återkommer till Kommunfullmäktige 2020 tillsammans med en samlad analys av hur verksamheten utvecklats och hur intentionerna i planen förverkligats i de olika nämndernas verksamheter. Ärendets beredning Kulturenheten har varit ansvarig för ärendets beredning. Beredningen har skett i samråd med ledningsgrupperna för Barn- och utbildningsförvaltningen respektive Socialförvaltningen. Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet För Lindesbergs del finns två stora strukturella utmaningar, dels kommunens geografiska omfattning, dels behovet av att höja utbildningsnivån. Kommunens invånare och geografiska struktur innebär att prioriteringarna i denna biblioteksplan kretsar kring tillgänglighet, läsfrämjande arbete och integration. Konsekvenser De förslag som presenteras i biblioteksplanen får ekonomiska konsekvenser för i första hand Barn- och utbildningsförvaltningen och Tillväxtförvaltningen. Merit Israelsson Förvaltningschef Kristina Öster Kulturchef Bilagor: Förslag till Biblioteksplan för Lindesbergs kommun

9 Förslag till Biblioteksplan Strategi Plan/Program Riktlinje Regler och instruktioner

10 Fastställt av: Tillväxtförvaltningen Datum: För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige För eventuell uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för: Dokumentet gäller till och med: 2

11 Innehåll 1. Inledning Styrdokument Nationella och övernationella Regionala och kommunala Bibliotekens betydelse i samhället Biblioteksverksamheten i Lindesberg Mål Uppföljning

12 1. Inledning Bibliotekslagen (2013:801) ålägger alla kommuner att ha en biblioteksplan. Den ska antas av kommunfullmäktige och omfatta all biblioteksverksamhet kommunen är huvudman för. Planen ska bidra till att öka samordningen och höja kvaliteten i biblioteksverksamheten. Exakt hur biblioteksplanen ska se ut är det upp till varje kommun att utforma, utöver lagkravet att den ska präglas av samverkan och ha ett framträdande användarperspektiv samt vara utvärderingsbar. Lindesbergs kommuns biblioteksplan syftar till att främja tillgänglighet, läsfrämjande arbete och integration. 2. Styrdokument Lindesbergs kommuns biblioteksplan har viktiga kopplingar till styrdokument på olika nivåer. Nedan omnämns de viktigaste. 2.1 Nationella och övernationella * UNESCOs folkbiblioteksmanifest (1947 rev 1994) samt UNESCOs skolbiblioteksmanifest (1991) är viktiga internationella styrdokument som vägledning i arbetet med att utveckla biblioteksverksamheter. * Sveriges bibliotekslag 2014 (2013:801) är en anpassning av den tidigare bibliotekslagen (1996:1596) till de omvärldsförändringar som skett samt att tillgodose behovet av uppföljning. * Skollagen (2010:800) innehåller kravet på skolbibliotek till alla elever. * FN:s Barnkonvention understryker att alla barn har lika rättigheter och värde oavsett språk, kultur, religion och funktionshinder. 2.2 Regionala och kommunala * Region Örebro Läns Kulturplan påpekar att biblioteken därför behöver bli ännu mera attraktiva som mötesplatser och barnens rättigheter utifrån FN:s barnkonvention behöver implementeras ytterligare i folkbibliotekens arbete. * Region Örebro Läns Regionala biblioteksplan betonar läsfrämjande arbete bland barn och unga samt vill bidra till att folkbiblioteken utvecklas ytterligare mot att fungera som kulturella och gränsöverskridande demokratiska mötesplatser. * Ungdomspolitisk strategi i Lindesberg betonar betydelsen av de ungas möjligheter till delaktighet och inflytande över sin vardag och livssituation. * I Lindesbergs kommunvision Utvecklingsstrategi Vision 2025 betonas social hållbarhet genom ett brett utbud av kultur- och föreningsverksamhet ökar kommunens attraktivitet och bidrar till en levande kommun med en god folkhälsa. 4

13 * Avtal om samverkan för lokalt folkhälsoarbete mellan Hällefors, Ljusnarsbergs, Nora och Lindesbergs kommuner samt Örebro läns landsting ålägger Lindesbergs kommun att aktivt använda samhällsplanering och kommunal verksamhet för att främja en jämlik hälsa i befolkningen och motverka barnfattigdom. 3. Bibliotekens betydelse i samhället Biblioteken tillhör samhällets viktigaste kultur- och bildningsinstitutioner. Folkbiblioteken är ofta kommunens viktigaste offentliga rum där alla kan vistas på egna premisser. Folkbiblioteken finns till för alla och nyttjandet ska vara avgiftsfritt. Skolbibliotekens främsta uppdrag är att stödja skolans måluppfyllelse. Folk- och skolbiblioteken är en grundförutsättning för det demokratiska samhällets utveckling. Uppdraget innebär att främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. De svenska bibliotekens långa tradition och relativt kontinuerliga utbud och arbetssätt möter idag betydande samhällsutmaningar. Svåröverskådliga kulturella och ekonomiska segregeringsprocesser präglar samhället alltmer och migrationen medför att biblioteksanvändarnas behov ökar och breddas. Stora förändringar sker runt mediekonsumtion, informationsnyttjande, läsförståelse och kulturskapande. Dessa samhällsutmaningar påverkar bibliotekens roll i samhället och skapar ett förändringstryck på hela bibliotekssektorn. Att folkbibliotekens uppdrag även ska omfatta exempelvis det egna skapandet, den konstnärliga förnyelsen, yttrandefriheten, och folkbildningen har varit viktiga perspektiv i den nationella biblioteksdiskussionen under lång tid. Under senare år har det även i internationella sammanhang formulerats ökade behov av att förhålla sig till biblioteket som en offentlig samtalsarena och mötesplats. Kulturens ökade betydelse för städers attraktivitet och identitet har dessutom på många platser resulterat i att bibliotekens fysiska utrymmen utformats som offentliga upplevelse- och mötesplatser. Biblioteken har därmed blivit en del i orters och städers strategiska utveckling, som mötesplatser som bidrar till att nya samhälleliga relationer uppstår där kreativitet och innovation uppstår. Värt att nämna i sammanhanget är FN:s Barnkonvention som understryker att alla barn har lika rättigheter och värde oavsett språk, sin kultur och religion och funktionshinder. Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och få sin åsikt beaktad och respekterad. Barnens bästa skall alltid vägleda beslut som berör barnen. Då Sverige har ratificerat barnkonventionen aktualiseras bibliotekens viktiga uppdrag att ge alla barn rätt till utbildning, information och till ett aktivt deltagande i samhället samt rätt till lek och fritid. I Region Örebro Läns kulturoch biblioteksplaner beskrivs hur folkbiblioteken behöver implementera FN:s barnkonvention ytterligare och bli ännu mera attraktiva som mötesplatser. Vidare refererar man PISA rapporten 2013 att minskad läsförståelse bland unga behöver motverkas. Sverige har haft en bibliotekslag sedan Detta innebär att en av de största kommunala kultursatsningarna i alla kommuner, folkbiblioteken, har varit lagstadgade i snart 20 år. Den nya bibliotekslagen (2013:801) som trädde i kraft 1 januari 2014 kräveratt alla kommuner ska ha en av kommunfullmäktige antagen biblioteksplan och kravet på utvärderingsbara kommunövergripande biblioteksplaner har skärpts. Intentionerna i Unescos folkbiblioteksmanifest återspeglas tydligare i bibliotekslagen och här finns också kravet på att alla skolor ska ha ett tillgängligt skolbibliotek. Även Skollagen (2010:800) innehåller kravet på skolbibliotek till alla 5

14 elever. Dessutom finns det både i läroplanen för grundskolan (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011) och förskolan (Lpfö 98 Reviderad 2010) målsättningar som knappast kan uppnås utan ett fungerande biblioteksväsende. Det är skolan som ansvarar för skolbibliotekens utformning och kvalitet. 4. Biblioteksverksamheten i Lindesberg I bergslagskommunen Lindesberg bor ca invånare. Befolkningen ökar något. Kommunen är vidsträckt och inrymmer flera tätorter som tidigare utgjort egna kommuner. Tätorterna, som också betraktas som serviceorter, är Fellingsbro, Frövi, Lindesberg och Storå/Guldsmedshyttan. Ungefär invånare bor utanför någon av tätorterna. Detta ställer speciella krav på och utmaningar för den kommunala servicen. För folkbiblioteken innebär det att arbeta med decentraliserad verksamhet som kräver större resurser på många plan. För skolbiblioteksverksamhet är utmaningen likvärdigheten där eleverna i de många mindre byskolorna har samma rätt till en kvalitativ skolbiblioteksverksamhet som de som bor i centralorten, oavsett vilken skola de går i, vilket också kräver större resurser. Arbetstillfällena finns framförallt inom tillverkningsindustri och inom vård och omsorg. Befolkningsökningen sker i huvudsak inom gruppen utrikesfödda. Både medelåldern och antalet utrikesfödda är högre jämfört med riket i övrigt. Detta medför utmaningar som handlar om å ena sidan levnadsmönster som kan innefatta ovana att ta del av offentliga kultur- och bildningsresurser och å andra sidan betydande behov av språkstudier och levande mänskliga mötesplatser. Utbildningsnivån i kommunen är lägre än i riket. Det finns också en problematik med att en så stor andel som 25 % av de som slutade årskurs 9 år 2015 saknade gymnasiebehörighet. Att ha en god läsförmåga är en av de viktigaste kompetenserna för en elev i sin skolutveckling och arbetet med att nå läroplanens mål. Att främja läsintresset, både att läsa skönlitteratur och att ta del av faktatexter, är en framgångsfaktor i skolans uppdrag i att ge eleverna en god läskompetens. Grundskolan i Lindesberg arbetar läsfrämjande men ytterligare insatser behövs. Tillgänglighet till skönlitteratur och framför allt inspirerande personal med pedagogisk- och bibliotekariekompetens är viktiga faktorer för att skolan ska ge eleverna en god läsförmåga. Bibliotekariekompetensen bidrar också till att stärka elevernas media- och informationskompetens. Att många nyanlända barn och unga påverkas av hur förskolan och skolan, men också folkbiblioteken, arbetar med tillgänglighet, läsfrämjande och integration är i det närmaste en självklarhet. I Lindesberg kan den samlade biblioteksverksamheten bidra till betydande kunskapsförmedling och kompetenshöjning genom att ett systematiskt läsfrämjande arbete bedrivs där folkbiblioteket och skolbiblioteken samverkar och samfällt utformar arbetsmetoder som ökar läsförståelsen. Biblioteksverksamheten i Lindesbergs kommun är diversifierad. Två av kommunens förvaltningar bedriver biblioteksverksamhet där folkbiblioteken har den största och mest utåtriktade verksamheten. Förutom stadsbiblioteket som är fysiskt beläget i Lindesbergs centrum finns tre filialbibliotek i orterna Fellingsbro, Frövi och Storå och en bokbuss. Utöver detta finns ett gymnasiebibliotek och skolbiblioteksverksamhet i en del av kommunens grundskolor. Förutom Lindesbergs kommun finns även andra aktörer som bedriver biblioteksverksamhet inom kommunens geografiska område. Region Örebro län ansvarar för lasarettsbiblioteket och folkhögskolebiblioteket vid Fellingsbro folkhögskola. Kriminalvårdsstyrelsen som ansvarar för biblioteksverksamheten på kriminalvårdsanstalten Hinseberg. Denna biblioteksplan omfattar inte verksamheten som bedrivs av ovan nämnda 6

15 utomkommunala aktörer men flera biblioteksverksamheter utförda av olika aktörer understryker potentiella samordningsförtjänster. I anslutning till folkbiblioteket bedrivs också museiverksamhet. I en utredning från 2016 efterfrågas en högre grad av samordning mellan folkbiblioteksverksamheten och kulturarvsverksamheten. Utredningen betonar behovet av att stadsbibliotekets lokaler i högre grad bör fungera som en mötesplats, ett så kallat demokratiskt rum, för alla åldrar och intressen som främjar gemenskap, kunskap och upplevelser. Den digitala delaktigheten omfattar inte alla människor i Lindesberg. Det finns skäl att tro att en betydande del av innevånarna inte har vana eller tillgång till dator och Internet i hemmet. I Lindesberg behöver därför folkbiblioteksverksamheten göras mer tillgänglig för alla genom ökade öppettider på huvudbiblioteket och genom att filialer i serviceorterna utvecklas. En vedertagen uppfattning är att kulturella upplevelser som läsning verkar positivt på hälsan. Med tanke på att kommuninvånarna har en högre medelålder än i riket finns det därför många skäl att se till att även den äldre befolkningen i Lindesbergs kommun har en likvärdig tillgång till folkbibliotekets tjänster. För att säkerställa den likvärdiga tillgången är det viktigt att öka samverkan mellan socialförvaltningen och folkbiblioteken. För Lindesbergs del finns två stora strukturella utmaningar, dels kommunens geografiska omfattning och dels behovet av att höja utbildningsnivån. De potentiella resurserna ett fungerande integrationsarbete genom läsning, bildning, upplysning och kulturell verksamhet, kan frigöra kan inte överblickas. Kommunens sociala verksamhet är tillsammans med skolan mycket viktiga aktörer för att utforma framtidens bibliotek i Lindesberg. Kommunens innevånare och geografiska struktur innebär att prioriteringarna i denna biblioteksplan kretsar kring tillgänglighet, läsfrämjande arbete och integration. 5. Mål Lindesbergs kommuns biblioteksplan är en kommunövergripande samordningsstrategi för biblioteksverksamheten för att möta dagens och morgondagens biblioteksbehov. Under ska följande områden prioriteras: * Kommunens hela biblioteksverksamhet ska göras mer tillgängligt bland annat genom att öka öppettiderna i folkbiblioteket och garantera att alla elever i grundskolan har tillgång till en skolbibliotekarie. * Ett systematiskt läsfrämjande arbete sjösätts där folkbiblioteket, förskolan, grundskolan och gymnasiet samverkar och utformar planer och arbetsmetoder som ökar läsförståelsen och skapar förutsättningar för läsupplevelser för alla barn och ungdomar. * Kommunens hela biblioteksverksamhet ska verka för integration genom ett interkulturellt förhållningssätt där människors möten, bildning, digital delaktighet och fri åsiktsbildning understryker bibliotekens funktion som allas gemensamma rum. 6. Uppföljning 7

16 * Tillväxtförvaltningen, Barn- och utbildningsförvaltningen och Socialförvaltningen formulerar i sina verksamhetsplaner från och med 2017 hur målen i biblioteksplanen ska förverkligas i den egna verksamheten. Verksamhetsplanerna följs upp varje år utifrån biblioteksplanens intentioner och behandlas av respektive nämnd. * Lindesbergs kommuns biblioteksplan revideras under år 2019 och återkommer till fullmäktige under år 2020 tillsammans med en samlad analys av hur verksamheten utvecklats och hur intentionerna i planen förverkligats i de olika nämndernas verksamheter. 8

17 5. Besöksplan Strategi för idrottsturism ersätts med besöksplan 5.1. Handlingar Besöksplan Lindesberg.pdf (inkluderad nedan) Sida 6 av 21

18 Besöksplan Tillväxtutskottet Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

19 Fastställt av: Datum: För revidering ansvarar: För eventuell uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för: Dokumentet gäller till och med:

20 Varför en besöksplan?... 4 Ingångsjobb som stannar i Sverige... 4 Ökade marknadsandelar och export... 4 Omsättningen fördubblas på 10 år... 4 Destination Bergslagen... 4 Turismen i Lindesberg... 5 Lindesberg Bergslagens själ... 5 Vision... 5 Profil... 5 Position... 6 Marknader och målgrupper... 7 Idrottsturism... 8 Utbud- produkter, tjänster och upplevelser... 8

21 Varför en besöksplan? Besöksnäringen är världens snabbast växande näring och vi vill dra nytta av och bidra till denna tillväxt. Enligt UNWTO (World Tourism Organisation) kommer den årliga tillväxten att vara mellan 5-8%. Besöksnäringen är också den mest sysselsättningsintensiva av alla näringar. I Sverige har besöksnäringen årssysselsatta vilket är mer än Sveriges tolv största företag tillsammans. Ingångsjobb som stannar i Sverige Besöksnäringen är ofta inkörsporten för ungdomar till arbetsmarknaden. Det är den näring som kan erbjuda störst variation av arbetstillfällen för människor med olika utbildningsbakgrund. Det är också den näring där flest utlandsfödda svenskar får sina första jobb. Inte minst viktigt, det är svårt att flytta produktionen utomlands. Ökade marknadsandelar och export Sverige har stärkt sin position som attraktivt turistland och jämfört med våra konkurrenter har vi tagit marknadsandelar de senaste åren. Den turistiska omsättningen i Sverige år 2014 var 269 miljarder kronor. Vår turistiska export är 97 miljarder, vilket är mer än både trä & skogs-, järn & stål- fordons- och läkemedelsindustrin. Omsättningen fördubblas på 10 år I Sveriges nationella besöksstrategi är målsättningen att den turistiska målsättningen ska dubblerar från 2011 fram till år Exportandelen av detta ska tredubblas. Vilken utmaning och vilka möjligheter det ger för Sverige, Bergslagen och Lindesberg! Destination Bergslagen Redan nu ingår Lindesberg i Tursam, en ekonomisk förening bildad av KNÖL-kommunerna, med syfte att driva Destination Bergslagen. De fyra kommunerna har en strategi för besöksnäringen i Bergslagen. Tillsammans får vi ett större och intressantare utbud och kan erbjuda fler reseanledningar. Vi är en destination Vi är bergslagen. Vi ska fokusera på: Shopping unika produkter i trivsamma miljöer. Lockande kultur och attraktiva evenemang Aktiva naturupplevelser Njutning boende, mat och dryck i bästa klass Bergslagen Made Sweden vår historia

22 Målgrupper: Active family den aktiva familjen som värdesätter tid tillsammans på sin semester och har ett starkt intresse för kultur, naturupplevelser och olika sportaktiviteter. De efterfrågar ett utbud av aktiviteter där hela familjen kan delta. WHOPs - aktiva äldre med utflugna barn som vill ha passande upplevelser kopplade till natur och kultur, gärna bra boende och god mat. Deras nyfikenhet gör att de vill uppleva och lära nya saker. Här finns även de som gärna åker på bussresor i grupp. Active Meeting affärs och konferensturister som efterfrågar möten i kreativ miljö och gärna med tillgång till kvalitativa kringaktiviteter. Här finns en intern målgrupp hos de verksamma företagen i Bergslagen som tar emot gäster. Turismen i Lindesberg Lindesberg Bergslagens själ Förutom det goda samarbete som finns inom Tursam behöver vi titta närmare på och utveckla Lindesberg som besöksmål. Att kaxigt säga att vi är Bergslagens själ förpliktar. I det omfattande arbete som gjordes när vi tog fram vårt nya platsvarumärke kom några tydliga tillgångar och fördelar fram. Förutom den vackra Bergslagsnaturen och allt det andra som tas upp inom Tursam så lyftes Glöden och engagemanget är ett utmärkande drag för Lindesberg. Det rika förenings- och kulturlivet. Ett stort utbud av aktiviteter och evenemang. Idrottsturismen. Vision Lindesbergs vision bygger på invånarnas egna tankar och idéer. Visionen beskriver vad Lindesberg ska vara känt för nationellt och internationellt i framtiden. Lindesberg - välkänt för aktivitet och avkoppling i miljö där trolsk bergslagsnatur möter ljusa Mälardalen, samt dess unika förutsättningar för sportutövande. Profil Vår profil är vårt turistiska varumärke, det vi önskar att våra gäster ska förknippa oss med. Vad skulle vi känna stolthet över om våra gäster tänkte, tyckte och sa efter ett besök i Lindesberg? Värme och engagemang Aktiva upplevelser Vår historia Naturen Värme & Engagemang Vi vill att våra besökare ska förknippa Lindesberg med värme och engagemang. Dessa värden är utmärkande för platsen och bygger på en lång historia av samarbete, gemenskap och driv. Bergsmännen som brukade marken, skogen och bröt järnmalmen i gruvorna arbetade ofta i

23 kooperativ där de samarbetade för en gemensam sak. Att värme, engagemang och gemenskap är någonting som utmärker Lindesbergaren är tydligt än i dag, framför allt, genom det rika föreningslivet där människor brinner för och samarbetar inom ett gemensamt intresseområde. Aktiva upplevelser Lindesberg ska upplevas som en aktiv plats. Här händer det mycket och händelserna är vackert inramade av trolsk bergslagsnatur och charmig bebyggelse. Här finns en balans mellan aktivitet och lugn. Idrotten har en stor plats i Lindesbergarnas hjärta och det finns ett stort utbud av idrottsliga aktiviteter. Vår historia Tack vare vår historia av skogs- och bergshantering har vi idag många intressanta platser att besöka såsom hyttor, gruvor och industrimuseum. Vi Lindesbergare gillar att köra framåt men med ett öga i backspegeln och här kan du på nytt få uppleva 50-talet i vår Nostalgiby eller titta på stilfulla veteranfordon och coola raggarbilar på någon av alla våra motorträffar. Natur Historiskt sett är det de tillgångar som finns i naturen som ligger till grund för Lindesbergs utveckling. Skogen, Järnmalmen och de tillgängliga transportvägarna på sjöar och vattendrag skapade förutsättningar för människor att bosätta sig i området. Idag nyttjas inte längre de många vattendragen som transportmedel utan till bad, fiske och rekreation. Möjligheterna till avkoppling i naturen är idag en stor anledning till varför många väljer att besöka området. Position Den Ska uttrycka det som gör oss unika och vad våra starkaste konkurrensfördelar är relativt andra platser. Lindesbergs position är den aktiva Bergslagsbygden. Konkurrensfördelar: Idrottsarrangemang, idrottsläger och idrottsmöten Naturmiljöer Tillgängligt Kulturarrangemang

24 Marknader och målgrupper Turistbyråns arbete är att föra ihop utbud med efterfrågan. För Lindesberg betyder det att matcha aktörers erbjudanden (produkter och tjänster) mot utvalda marknader och målgruppernas livsstil, behov och intressen. Då vi har begränsade resurser för marknadsföring sker mycket av marknadsföringen i samarbete med Destination Bergslagen. Utland Sker i samarbete med Destination Bergslagen. Sverige Örebro län Västerås Arboga Ludvika, Borlänge, Falun, Gävle (Här finns ett samarbete med Sommarkortet som gör det billigt och enkelt att resa) Lindesbergs prioriterade målgrupper: Active family WHOPs Active meeting Idrottsturister Målgrupper- Nisch och intresse Nischade målgrupper består av potentiella besökare som har ett gemensamt intresse. Ofta är dessa lättare att nå då de läser samma media, går på specialarrangemang och mässor. Intresseområden för våra målgrupper: Fiske Idrott Trädgård Vandring Nostalgi och Industrihistoria Motor Kultur

25 Idrottsturism Tack vare våra fina idrottsanläggningar och vårt duktiga föreningsliv sker en massa läger, tävlingar, cuper och idrottsmöten som lockar till sig många besökare under hela året. Faktum är att idrotten är en av de största besöksanledningarna till Lindesbergs kommun och genererar ca gästnätter per år. Vi vill ta tillvara på och skapa bättre förutsättningar för dessa besökare att se och uppleva mer än bara idrottsanläggningen när de besöker oss. För att göra detta krävs ett nära samarbete mellan föreningsliv, turistbyrå, näringsliv och våra besöksmål. Vi har redan idag ett gott samarbete med länsidrotten och vill stärka det ytterligare för att locka hit fler idrottsarrangemang. Målsättningen är att Lindesberg, näst efter Örebro, ska vara bäst i länet på idrottsturism. Utbud- produkter, tjänster och upplevelser Den stora utmaningen när det gäller våra aktörers utbud är att få fram fler erbjudanden som är paketerade och bokningsbara och som matchar marknaden och målgrupperna. Vi behöver stärka de aktörer som redan finns men också lobba för att få fler aktörer genom att: Tillsammans med kommunens näringslivsenhet stärka de företag som jobbar med turism. Initiera ett nätverk mellan olika aktörer. Stärka redan befintliga arrangemang genom att erbjuda turistisk information. Ta fram turistiskt informationsmaterial för Lindesberg. Arrangera träffar för aktörer inom besöksnäringen. Regelbundet träffa idrottsföreningar för att bättre stötta deras arrangemang och ta vara på de besökare som idrotten lockar hit. Vara på plats med turistisk information vid större arrangemang. Stötta idrotten med att ta fram turistiskt material, vara behjälpliga med bokning av boende m.m. Vara en länk mellan aktörer och idrottsföreningar. Initiera paketering av kringaktiviteter för idrottsturister och andra besökare.

26 6. Turism och Tursam Sida 7 av 21

27 7. Rapport uppdrag Kommunens Kvalitet i Korthet Ärendebeskrivning För sjätte året i rad deltog Lindesbergs kommun i Sveriges Kommuner och landstings (SKL) jämförelse Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK). Syftet med KKiK är bland annat att kommuner ska använda måtten som en del i styrningen och verksamhetsutvecklingen samt i dialogen med invånarna. KKiK har medborgarfokus och är till för att kommunens invånare ska kunna se vilken kvalitet kommunen har inom olika verksamhetsområden. Nämnderna, utskotten och kommunfullmäktiges målområdesberedningar kan också använda resultat i sin dialog med medborgarna. Kommunstyrelsen beslutade den 16 februari 2016 att överlämna resultatet i Kommunens Kvalitet i Korthet till samtliga nämnder och kommunstyrelsens utskott för att nämnden/ utskottet kan prioritera vilka områden som verksamheten ska analysera vidare för att sätta in åtgärder för att förbättra resultatet. Tillväxtutskottet uppdrog i maj till förvaltningen att fördjupa sig i hur bibliotekets öppettider kan utvecklas utifrån den efterfrågan som finns, samt se över förvärvsarbetande invånare och samarbetsformer utifrån Masugnens verksamhet. Nyföretagande ska ses över parallellt med analysen av förvärvsarbetande invånare och samarbetsformer utifrån Masugnens verksamhet. Analys ska ske varför Lindesbergs kommun ligger som den gör i resultatmätningen, och vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra resultatet. Återrapport ska ske till tillväxtutskottet i september Förvaltningschef Merit Israelsson inkom med en rapport från tillväxtförvaltningen den 26 augusti Sida 8 av 21

28 7.1. Handlingar Svar paragraf 64.pdf (inkluderad nedan) Sida 9 av 21

29 TJÄNSTESKRIVELSE p Dnr Tillväxtförvaltningen Merit Israelsson Tillväxtförvaltningen Ärendebeskrivning För sjätte året i rad deltog Lindesbergs kommun i Sveriges Kommuner och landstings (SKL) jämförelse Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK). Syftet med KKiK är bland annat att kommuner ska använda måtten som en del i styrningen och verksamhetsutvecklingen samt i dialogen med invånarna. KKiK har medborgarfokus och är till för att kommunens invånare ska kunna se vilken kvalitet kommunen har inom olika verksamhetsområden. Nämnderna, utskotten och kommunfullmäktiges målområdesberedningar kan också använda resultat i sin dialog med medborgarna. Kommunstyrelsen beslutade den 16 februari 2016 att överlämna resultatet i Kommunens Kvalitet i Korthet till samtliga nämnder och kommunstyrelsens utskott för att nämnden/utskottet kan prioritera vilka områden som verksamheten ska analysera vidare för att sätta in åtgärder för att förbättra resultatet. Tillväxtutskottet uppdrog i maj till förvaltningen att fördjupa sig i hur bibliotekets öppettider kan utvecklas utifrån den efterfrågan som finns, samt se över förvärvsarbetande invånare och samarbetsformer utifrån Masugnens verksamhet. Nyföretagande ska ses över parallellt med analysen av förvärvsarbetande invånare och samarbetsformer utifrån Masugnens verksamhet. Analys ska ske varför Lindesbergs kommun ligger som den gör i resultatmätningen, och vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra resultatet. Återrapport ska ske till tillväxtutskottet i september Information från förvaltningen På grund av personalsituationen vid Masugnen där ny chef för AME inte börjar sin anställning förrän den 1 augusti kommer en rapport från förvaltningen om Masugnens verksamhet att lämnas först vid TU i oktober. Öppettider vid biblioteket TU önskar svar om hur bibliotekets öppettider kan utvecklas. Underlag saknas i protokollet för vilken efterfrågan som finns och hur många timmar det rör sig om. Utökade öppettider kan uppnås genom mer personal eller genom så kallade meröppna bibliotek. Med meröppna bibliotek menas att biblioteken är tillgängliga för besökare under vissa tider, även när det inte finns personal på plats. I båda fallen handlar det om ökade kostnader, personalkostnader eller investerings- och löpande kostnader. Skälet till att folkbibliotekens öppettider minskat är att bibliotekens budget minskat vilket innebar att en tjänst inte återbesattes under Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro Lindesberg Lindesberg fax

30 2 Nyföretagande Lindesbergs kommuns låga siffror gällande nyföretagande har med största sannolikhet flera orsaker. Det är i grunden viktigt med en allmänt positiv hållning till företag och företagande i kommunen där man förstår företagens värde och bidrag till vår välfärd. Intresset och nyfikenheten för företagande måste skapas redan i skolåldern. I dag finns ett antal initiativ i Lindesbergs kommun som bidrar till detta men som givetvis kan utvecklas ytterligare. Här är skolan och lärarna ytterst viktiga. Exempel är bland annat Ung Företagsamhet och Arbetsmarknadskunskap i skolan. Flera av dem drivs i samarbete med kommunens företag. För att fånga de som är intresserade av att starta företag är det viktigt att det i kommunen finns en organisation som kan bistå med rådgivning om affärsidé, budget och finansiering, marknadsföring osv. Våren 2015 etablerades Nyföretagarcentrum Bergslagen och vi kan redan nu se en avsevärd förbättring i siffrorna gällande nyföretagande i Lindesbergs kommun även om vi ännu inte nått uppsatt målsättning om 5 företag per 1000 invånare. Merit Israelsson Förvaltningschef

31 8. Information om statstrafiken och statstrafikens turlistor Föredragande: Gunnar Jaxell Ärendebeskrivning Tillväxtutskottet har tidigare önskat svar på följande frågor: Vem betalar för stadstrafiken? Vem fattar beslut om var bussarna ska trafikera och vilka målpunkter som ska angöras? Vem fattar beslut om dragning respektive indragningar av turer eller delar av turer? Vilka linjer finns och var och när trafikeras dessa? Infrastrukturansvarig Gunnar Jaxell informerar utskottet om att det är Region Örebro län som har det ekonomiska ansvaret för tätortstrafiken i Lindesbergs tätort, såväl som beslutsfattande som var och när bussarna ska trafikera. I den uppgiften ingår såväl indragningar som förändringar av turer och tidtabeller. En eller fler gånger per år kallas kommunerna till samråd för inhämtande av synpunkter och för att lämna information om förändringar, framförallt när det gäller den regionala busstrafiken. En eventuell förändring av kollektivtrafiken i stort ska i princip beslutas två år innan en förändring kan genomföras. Sådan information ska införas i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Stadstrafiken i Lindesberg består av två busslinjer; 380 och har två sträckningar som den trafikerar. Den ena går från Resecentrum till Stafettgatan via lasarettet och åter, och den andra går från Resecentrum förbi Kristinaskolan, Masugnen, längs Hagavägen och Hermanstorpsvägen runt Hagaberg och åter till Resecentrum. Sida 10 av 21

32 383 går från Ugglegränd till Stadsskogsskolan och åter. Under perioden mellan skolavslutning och skolstart måste resor med 380 förbeställas senast 2 timmar före avgång. Förvaltningen föreslår i en tjänsteskrivelse från infrastrukturansvarig Gunnar Jaxell daterad den 4 juli 2016 att utskottet ska besluta att genomföra en snabbremiss till de i kommunfullmäktige representerade partierna för att erhålla synpunkter på tätortstrafiken till utskottets sammanträde i september. Tillväxtutskottet beslutade den 16 augusti 2016 att återremittera ärendet till tillväxtutskottets sammanträde den 6 september 2016, då representant från LindeCity och en trafikplanerare från Länstrafiken ska bjudas in. Förvaltningen ska till utskottets sammanträde den 6 september 2016 ta fram en översiktsbild med punkter som folk drar sig till, så som arbete och affärer Handlingar Tillväxtutskottet Stadstrafiken i Lindesberg pdf (inkluderad nedan) Sida 11 av 21

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44 9. Föreskrifter om hastighetsbegränsning för väg 249 Ärendebeskrivning Trafikverket inkom den 7 juli 2016 med en remiss gällande förslag till nya föreskrifter för väg 249, Örebro län samt upphävande av Vägverkets föreskrifter (VVFS 2005:63) om hastighetsbegränsning på väg 249 i Örebro län. Remissen omfattar konsekvensutredning samt förslag till föreskrifter. Eventuella synpunkter ska lämnas skriftligen senast den 15 september Tillväxtutskottet beslutade den 16 augusti 2016 att uppdra till förvaltningen att skriva ett remissyttrande till utskottets sammanträde den 6 september 2016 där det ska framkomma att hastighetsbegränsningen ska fortsätta vara 80 och 90 km/h Handlingar Nya trafikföreskrifter väg 249.pdf (inkluderad nedan) Sida 12 av 21

45 REMISS Ärendenr: Enligt sändlista TRV 2016/42107 Trafikverket Region Öst Ulrika Linderborg Trafikmiljö Besöksadress: Tullgatan 8, ESKILSTUNA Telefon: trafikverket.se Direkt: p Dnr 2016/280 Förslag till nya föreskrifter för väg 249, Örebro län Denna remiss gäller förslag till nya föreskrifter för väg 249, Örebro län samt upphävande av Vägverkets föreskrifter (VVFS 2005:63) om hastighetsbegränsning på väg 249 i Örebro län. Remissen omfattar konsekvensutredning samt förslag till föreskrifter. Remissvar Eventuella synpunkter ska ha kommit in skriftligen senast den 15 september Var vänlig ange Trafikverkets diarienummer TRV 2016/ Frågor eller eventuella synpunkter skickas till: trafikverket@trafikverket.se eller med post till Trafikverket Borlänge 1(2)

46 Ärendenr: TRV 2016/42107 Ulrika Linderborg Enhet Trafikmiljö Bilagor Beredningsunderlag till förslag om hastighetsföreskrifter för väg 249, Örebro län och Konsekvensutredning enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning Förslag till föreskrifter Karta Sändlista Arboga kommun Handelskammaren Mälardalen Hällefors kommun Karlskoga kommun Köpings kommun Lindesbergs kommun Ljusnarsbergs kommun Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Örebro län Länstrafiken Örebro AB Motormännen Nora kommun NTF Polismyndigheten Region Mitt Polisregion Bergslagen Region Örebro län Riksförbundet för enskilda vägar Svensk Kollektivtrafik Svenska Naturskyddsföreningen Svenska Taxiförbundet Sveriges Bussföretag Sveriges MotorCyklister Sveriges Åkeriföretag Örebro kommun 2(2)

47 Trafikverket Trafikverkets föreskrifter om hastighetsbegränsning på väg 249 i Örebro län; TRVTFS : beslutade den Trafikverket föreskriver följande med stöd av 3 kap. 17 fjärde stycket trafikförordningen (1998:1276). I stället för hastighetsbegränsning enligt 3 kap. 17 tredje stycket trafikförordningen (1998:1276) ska den högsta tillåtna hastigheten på väg 249 i Örebro län vara enligt följande. Vägsträcka mellan och km/tim väg 860 Rya 500 meter väster om väg 845 Vedevåg meter söder om väg 839 Spångboda Västmanlands länsgräns 80 Dessa föreskrifter träder i kraft den 15 november 2016, då Vägverkets föreskrifter (VVFS 2005:63) om hastighetsbegränsning på väg 249 i Örebro län ska upphöra att gälla. På Trafikverkets vägnar LENA ERIXON Jörgen Nilsson (Verksamhetsområde Planering)

48 1) Nuvarande sträcka med 90 km/tim mellan väg 50 och Vedevåg föreslås få sänkt hastighet till 80 km/tim 2) Nuvarande sträckor med 90 km/tim Nuvarande sträcka med 70 km/tim mellan 180 meter söder om väg 839 och 300 meter öster om väg 831 i Frövi föreslås höjas till 80 km/tim Väg 831 Väg 839 Väg meter öster om väg 831 och 300 meter väster om väg 842. Och 600 meter väster om väg 839 och Västmanlands länsgräns föreslås få sänkt hastighet till 80 km/tim Väg 842 Nuvarande sträcka med 70 km/tim mellan 600 meter väster om väg 839 och 300 meter väster om väg 842 föreslås höjas till 80 km/tim

49 Ärendenummer Dokumentdatum TRV 2016/ Sidor 1(2) Konsekvensutredning till förslag om hastighetsföreskrifter på väg 249, Örebro län enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning Bakgrund Trafikverket föreslår nya hastighetsföreskrifter på väg 249 i Örebro län och befintlig föreskrift VVFS 2005:63 kommer då att upphävas. Väg 249 sträcker sig mellan väg 50 Rya i Lindesberg och Västmanlands länsgräns. Bakgrunden till förslaget utgår från Trafikverkets uppdrag och arbete med att fortsätta anpassa hastighetsgränserna till vägars säkerhetsstandard. Förslaget var en del i en bred remiss som skickades ut till länsplaneupprättare, kommuner m.fl. under mars-maj Mer information om denna remiss samt Trafikverkets sammanfattande kommentarer till inkomna remissyttranden: TDOK 2010:26 Mall_Brev v.3 (Fastställd av Trafikverket) Trafikverkets långsiktiga ambition för anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas standard innebär: att ej mötesfria vägar med måttlig och betydande trafik ska ha högst 80 km/tim att åtgärder för höjda hastighetsgränser ske utmed det utpekade funktionellt prioriterade vägnätet att hastighetsförändringen inte leder till överskridande av miljökvalitetsnormen för luftkvalitet att riktvärden för buller inte bör överskridas att anpassningen är motiverad med hänsyn till den transportpolitiska måluppfyllelsen Referenshastigheten på en väg eller del av väg bestäms av olika faktorer och framgår av Vägars och gators utformning, VGU, som används vid ny- eller ombyggnation. Undantag från VGU kan göras för befintlig väg av trafiksäkerhets- framkomlighets- eller miljöskäl. Väg 249 fortsätter i Västmanlands län och kommer även där att föreslås ändras från 90 till 80 km/tim. Vad är problemet och vad vill Trafikverket uppnå? Delsträcka 1 i förslaget håller inte den standard som krävs för den nuvarande hastighetsbegränsningen 90 km/tim och finns inte med i planerna för ombyggnad innan år 2025 och sänks därför till 80 km/tim. Trafikverket vill med regleringen uppnå att hastighetsbegränsningen ska överensstämma med vägens standard. Justeringen av begränsningspunkten från korsningen med väg 50 till väg 860 görs med anledning av att hastigheten på omgivande sträckor och på sträckan mellan korsningarna är 70 km/tim idag. Justeringen av begränsningspunkten i Vedevåg är för att undvika att det blir ett glapp mellan beslut om olika hastigheter. Delsträcka 2 i förslaget som i dag har 90 km/tim håller inte den standard som krävs för den nuvarande hastighetsbegränsningen 90 km/tim och finns inte med i planerna för ombyggnad innan år 2025 och sänks därför till 80 km/tim. Delsträckan med bashastighet mellan 570 meter norr om väg 845 i Vedevåg till 300 meter öster om väg 831 i Frövi håller sådan trafiksäkerhetsstandard att hastighetsbegränsningen kan höjas från 70 till 80 km/tim i den sydöstra delen mellan 180 meter söder om väg 839 och 300 meter öster om väg 831 i Frövi.

50 Ärendenummer Dokumentdatum TRV 2016/ Sidor 2(2) Delsträckan med bashastighet mellan 300 meter väster om väg 842 Ullersätter och 600 meter väster väg 839 Vesslingeby håller sådan trafiksäkerhetsstandard att hastighetsbegränsningen kan höjas från 70 till 80 km/tim. Trafikverket vill med regleringen uppnå att hastighetsbegränsningen ska överensstämma med vägens standard. Förslag till hastighetsbegränsningar # Sträcka Hastighet Ny hastighet 1 väg 860 Rya 500 meter väster om väg 845 Vedevåg 70/ meter söder om väg 839 Spångboda- Västmanlands länsgräns 70/90 80 Föreskriftsförslaget innehåller vissa redaktionella ändringar. Lokala trafikföreskrifter Förslaget gäller endast Trafikverkets hastighetsföreskrifter. Det finns lokala trafikföreskrifter om hastighet eller tättbebyggt område utmed vägen som påverkar hastighetsbegränsningen lokalt. Ansökan om förändringar av berörda lokala trafikföreskrifter utom tättbebyggt område kommer att skickas till länsstyrelsen i Örebro län. Alternativa lösningar Det finns inga alternativa lösningar. Sträckorna har en säkerhetsstandard för de föreslagna hastighetsgränserna. Vilka som berörs av regleringen Alla trafikanter som använder den aktuella vägen och andra som vistas i närheten berörs av regleringen. Kostnader och andra konsekvenser De direkta kostnadsmässiga konsekvenserna av de föreslagna föreskrifterna torde begränsas till kostnaderna för tillkännagivandet av föreskrifterna såsom sägs i 10 kap. 13 trafikförordningen (1998:1276) och utmärkning av föreskrifterna. Föreskrifterna bedöms inte få några effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Ikraftträdande och informationsinsatser Föreskrifterna föreslås träda i kraft den Det finns en kommunikationsplan framtagen för det nationella förslaget till hastighetsanpassning. Föreskrifterna kungörs i Svensk trafikföreskriftssamling, STFS som finns i den rikstäckande databasen, RDT. TDOK 2010:26 Mall_Brev v.3 (Fastställd av Trafikverket) Datum: Ulrika Linderborg Trafikingenjör Bilagor Karta Förslag till trafikföreskrift

51 10. Ny detaljplan för Björkhagaskolan Föredragande Jesper Almlöf Ärendebeskrivning Björkhagaskolan kommer under 2017 att byggas ut för att utöka möjligheten att ta in fler barn. För att möjliggöra eventuell framtida utbyggnad, säkra planerad utbyggnad samt se över möjligheten till utökat skolområde bör en ny detaljplan tas fram för Björkhagaskolan. Förvaltningen föreslår i en tjänsteskrivelse från mark- och exploateringsingenjören daterad den 22 augusti 2016 att tillväxtutskottet ska besluta En ny detaljplan för Björkhagaskolan tas fram. Kostnaden för detaljplanen tas inom ramen för näringslivsenhetens budget Handlingar Björkhagaskolan dp.pdf (inkluderad nedan) Sida 13 av 21

52 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr Näringsliv och utveckling Jesper Almlöf Tillväxtutskottet Ny detaljplan för Björkhagaskolan Förslag till beslut Förvaltningen föreslår nämnden besluta Att besluta om att en ny detaljplan för Björkhagaskolan tas fram. Att kostnaden för detaljplanen tas inom ramen för näringslivsenhetens budget. Ärendebeskrivning Björkhagaskolan kommer under 2017 att byggas ut för att utöka möjligheten att ta in fler barn. För att möjliggöra eventuell framtida utbyggnad, säkra planerad utbyggnad samt se över möjligheten till utökat skolområde bör en ny detaljplan tas fram för Björkhagaskolan. Ärendets beredning Näringslivsenheten Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet För att möta behovet av ombyggnation samt eventuella framtida ombyggnationer/tillbyggnader bör en ny plan tas fram. Detta är möjligt att genomföra på aktuellt område. Konsekvenser En grov uppskattad kostnad för detaljplanen är Denna tas från näringslivsenhetens budget för detaljplaner. Merit Israelsson Förvaltningschef Jesper Almlöf Mark och exploateringsingenjör Meddelas för åtgärd: Isabella Lohse Jesper Almlöf För kännedom: Maria Fossen BMB Näringslivsenheten FALAB Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro Lindesberg Lindesberg fax

53 11. Utredning av ridskoleverksamheten i Lindesberg Föredragande: Roger Sixtensson, Jonas Andersson Ärendebeskrivning Utifrån en motion från Magnus Ingwall (SD) och Thord Durnell (SD) om ett kommunalt finansierat ridhus till Föreningen Linde Ridskola beslutande tillväxtutskottet den 12 februari 2015 att uppdra till tillväxtförvaltningen att: Utreda vilka alternativa lösningar andra kommuner har använt sig av och vilka olika modeller av lösningar som kan vara aktuella för ridskoleverksamheten i Lindesbergs kommun. Utreda om Föreningen Linde Ridskola tillsammans med allmänna arvsfonden kan hitta finansieringsförslag till ett nytt ridhus. Återrapportering ska ske till tillväxtutskottet i två omgångar, senast i juni 2015 samt november Fritidskonsulent Jonas Andersson rapporterade den 2 juni 2015 om arbetet med ridskoleutredningen för tillväxtutskottet. Föreningen Linde Ridskola har bytt styrelse och påbörjat arbetet med att se över möjligheten att få ett ridhus. De arbetar med en ansökan om bidrag till Allmänna arvsfonden, har annonserat efter en ny ridskolechef, påbörjat samtal med socialförvaltningen om framtida samarbete samt även inlett samtal med Libo för att hitta lösningar inför framtiden. Föreningen behöver även teckna ett nytt arrendeavtal på minst 10 år. Tillväxtutskottet uppmanade fritidskonsulenten den 2 juni 2015 att fortsätta arbeta fram olika beslutsförslag som utskottet kan ta ställning till under hösten. Fritidskonsulet Jonas Andersson har överlämnat utredningen av ridskoleverksamheten i Lindesberg, daterad den 5 oktober Tillväxtutskottet beslutade den 2 mars 2016 att tacka för ridskoleutredningen och uppdrog till fritidskonsulenten att till tillväxtutskottets sammanträde i april 2016 göra en Sida 14 av 21

54 grov bedömning utifrån Föreningen Linde Ridskolas ansökan till Allmänna Arvsfonden och Sparbanksstiftelsen hur mycket medel kommunen skulle behöva avsätta i budgetprocessen samt hur ägarförhållandena skulle kunna se ut. Tillväxtutskottet efterfrågade även elevantal och hur många som i dagsläget använder Föreningen Linde Ridskolas anläggning samt ungefärligt beräknad driftkostnad för ett nybyggt ridhus. Fritidskonsulent Jonas Andersson överlämnade den 24 mars 2016 yttrande med förutsättningar och bedömning av inlämnade bidragsansökningar av Föreningen Linde Ridskola Tillväxtutskottet beslutade den 5 april 2016 att uppdra till VD för Fastigheter i Linde AB att utreda och räkna på driftskostnaderna för eventuellt ett nytt ridhus. Återkoppling ska ske till tillväxtutskottet i juni VD för fastigheter i Linde AB inkom med en skrivelse den 1 juni 2016 med förutsättningar för att i FALABs regi bygga en ridhusanläggning i Norslund, med hyreskalkyl Handlingar Ridhus Norslund rapport till TU pdf (inkluderad nedan) Ridsport i Lindesbergs kommun Uppdaterad pdf (inkluderad nedan) Synpunkter kiteborg.pdf (inkluderad nedan) Synpunkter FLR.pdf (inkluderad nedan) Synpunkter lindetrakten.pdf (inkluderad nedan) Synpunkter Johanna klockars.pdf (inkluderad nedan) bilaga 1 johanna klockars synpunkter.pdf (inkluderad nedan) bilaga 2 johanna klockars.pdf (inkluderad nedan) Sida 15 av 21

55 Ridhus Norslund. På uppdrag av Tillväxtutskottet har FALAB undersökt förutsättningarna för att i egen regi bygga en ridhusanläggning i Norslund. Utifrån det ridhus som föreningen Linde Ridskola har haft ute på anbudsförfrågan har FALAB gjort en hyreskalkyl med följande förutsättningar: Fastigheten byggs med FALAB:s intentioner runt låga driftskostnader baserade på en livscykelanalys. FALAB äger hela ridhuset och ansvarar för drift och underhåll. Föreningen Linde Ridskola erhåller externa bidrag på fem miljoner kronor som FALAB kan tillgodogöra sig för att sänka kapitallasten i projektet. Föreningen Linde Ridskola har tillgång till ridhallen följande tider: vardagar samt sex helger per år avsedda för tävlingar. Tillgången till tvåvåningsdelen med omklädningsrum, kontor, café, mm är föreningens till 100%. Övrig tid i hallen förutsätter FALAB att allmänheten inkl. LIBO:s framtida hyresgäster kommer ha full nyttjanderätt av. Föreningen Linde Ridskola ansvarar för invändig städning av samtliga ytor samt skötsel av ridhallens golv. Under ovanstående förutsättningar kan Lindebergs kommun förhyra ridhusanläggningen av FALAB för en årlig hyra av :-/år, inkl samtliga kostnader. Det blir ca 405:-/m2 och år att jämföras med Lindesberg Arena drygt 1.800:- (kommunens del) eller sporthallen i Frövi drygt 800:-/m2 och år. Den förhållandevis låga kvadratmeterkostnaden beror främst på det bidrag som sänker investeringskostnaden samt att FALAB kan lägga en del av hyran på de hyreslägenheter som LIBO skall bygga i området. FALAB kommer inte att bygga ett ridhus enbart baserat på LIBO:s framtida bostadsbyggnation i området. Vid en eventuell byggnation av ridhuset i FALAB:s regi kommer det att planeras/prioriteras in i vår övriga verksamhet varefter en tidplan kan presenteras. Roger Sixtensson Fastigheter i Linde AB

56 Jonas Andersson Tillväxtförvaltningen Utredning om ridskoleverksamhet i Lindesbergs kommun Bilder från ridsportverksamhet i Lindesbergs kommun 1

57 Innehållsförteckning UPPDRAGET FRÅN TILLVÄXTUTSKOTTET... 3 METODER... 3 AVGRÄNSNING... 3 HÄSTSPORTENS ORGANISATION... 4 FÖRENINGSTYPER SOM ÄR MEDLEMMAR I SVENSKA RIDSPORTFÖRBUNDET... 4 RIDSPORTVERKSAMHET I LINDESBERGS KOMMUN... 6 RIDSPORTFÖRENINGAR I LINDESBERGS KOMMUN... 6 PRIVAT RIDSKOLEVERKSAMHET... 7 SKILLNADER MELLAN FÖRENINGS- OCH PRIVATDRIVEN RIDSKOLA... 8 VILKEN DRIFTSFORM AV RIDSKOLA ÄR BÄST PÅ LÄNG SIKT? KOMMUNEN OCH RIDANLÄGGNINGAR HELÄGD KOMMUNAL RIDANLÄGGNING KOMMUNEN HAR GETT INVESTERINGSBIDRAG TILL FÖRENING SOM INVESTERAT I RIDHUS/RIDANLÄGGNING KOMMUNEN HAR GETT BORGEN FÖR LÅN SOM FÖRENING TAGIT FÖR ATT BYGGA RIDHUS/RIDANLÄGGNING KOMMUNEN GER DRIFTSBIDRAG TILL FÖRENING SOM BEDRIVER RIDSKOLEVERKSAMHET FÖR OCH NACKDELAR MED ETT KOMMUNALT ÄGD RIDHUS/RIDANLÄGGNING FÖRESLAGEN LÖSNING FÖR RIDSKOLEVERKSAMHET I LINDESBERGS KOMMUN DRIFTSKOSTNADEN FÖR ETT NYTT KOMMUNALT ÄGT RIDHUS

58 Uppdraget från Tillväxtutskottet Tillväxtutskottet ger tillväxtförvaltningen i uppdrag att utreda vilka alternativa lösningar för ridskoleverksamhet som andra kommuner har använt sig av och vilka olika modeller av lösningar som kan vara aktuella i Lindesbergs kommun. Metoder Insamling av uppgifter från kommuner och Svenska Ridsportförbundet och intervjuer med företrädare för kommuner, Svenska Ridsportförbundet, Örebro läns Ridsportförbund, SISU Idrottsutbildarna i Örebro, ridsportföreningar och privata ridskolor. Avgränsning Utredningen omfattar bara den typ av ridverksamhet som organiseras av Svenska Ridsportförbundet. 3

59 Hästsportens organisation Det finns ca hästar i landet vilket gör Sverige till ett av Europas hästtätaste länder. Hästar och hästsport fyller en viktig funktion för många människor och ridning är en mycket populär fritidsaktivitet. Det är en stor bredd på olika former av hästsport i Sverige där de största är ridning och trav. Det är en blandning av privat och föreningsdriven verksamhet. Trav och galopp är bl.a. organiserade i bolagsform under AB Trav och Galopp. Svenska Ridsportförbundet organiserar tävlingsverksamheten för ridning där bl.a. banhoppning, dressyr, voltige och fälttävlan ingår. Svenska Ridsportförbundet är en av 70 medlemsorganisationer i Riksidrottsförbundet och en del av svensk idrottsrörelse. Det är bara ideella föreningar som kan bli medlemmar i Svenska Ridsportförbundet. Föreningstyper som är medlemmar i Svenska Ridsportförbundet Svenska Ridsportförbundet har ca 930 medlemsföreningar som tillsammans har ca medlemmar. Hälften av medlemsföreningarna är privatryttarföreningar och hälften driver eller har koppling till en ridskola. Det är stor skillnad mellan olika ridsportföreningar och den verksamhet som de bedriver. Det är främst 3 olika typer av föreningar som är medlemmar i Ridsportförbundet. Privatryttarförening, förening som bedriver egen ridskoleverksamhet och förening som samarbetar med en privatägd ridskola. För att få tävla måste ryttaren vara medlem i en ridförening som är medlem i Svenska Ridsportförbundet. Har en förening licensierade tävlingsryttare är föreningen skyldig att arrangera tävlingar. Det kan ske enskilt eller tillsammans med andra föreningar. Detta är två orsaker som påverkar föreningsbildningen inom ridsporten. Nedan beskrivs de föreningstyper som är medlemmar i Svenska Ridsportförbundet. Privatryttarföreningar Är en förening där många av medlemmarna äger egen häst. Föreningens verksamhet består oftast av att skapa bra förutsättningar för ridning för föreningens medlemmar, Det kan ske genom att driva ridbana och i vissa fall ridhus. Föreningen äger inga egna hästar eller bedriver någon utåtriktad ridskoleverksamhet men ordnar tränings- och utbildningsverksamhet för föreningens medlemmar. Föreningens medlemmar kan tävla för föreningen och föreningen arrangerar också tävlingar. Barn- och ungdomsverksamheten i en privatryttarförening av varierande omfattning. Däremot kan föreningen arrangera tävlingar för barn och ungdomar. Föreningar som bedriver ridskoleverksamhet Ett stort antal föreningar bedriver egen ridskoleverksamhet med anställd personal och egna hästar. Verksamheten bedrivs på ägd eller arrenderad ridanläggning. Det finns även exempel på föreningar som har bolagiserat ridskoleverksamhet som bedrivs i ett av föreningen helägt aktiebolag. 4

60 En förening som bedriver ridskoleverksamhet har oftast också privatryttarverksamhet och arrangerar tävlingar. I Örebro län bedriver följande föreningar egen ridskoleverksamhet. Hallsbergs Ridklubb, Arrenderar kommunalt ägd ridanläggning. Folkatorp Ridsportssällskap, Kumla. Arrenderad ridanläggning. Föreningen Linde Ridskola. Kommunal ridanläggning med föreningsägt ridtält. Gyttorps Ridklubb, Nora. Föreningsägd ridanläggning. Karlskoga Ridklubb, Arrenderar kommunalt ägd ridanläggning Örebro Fältrittklubb. Arrenderar kommunalt ägd ridanläggning med ett föreningsägt ridhus. Förening som samarbetar med en privatägd ridskola Skillnaden mellan föreningar inom den här kategorin är stor. Allt från självständiga föreningar som bedriver en omfattande ridverksamhet till föreningar som mer eller mindre är rena pappersföreningar. För att illustrera skillnaderna ges här 3 exempel på föreningar inom den här kategorin. Föreningsexempel 1 Förening som äger ridanläggningen men som arrenderar ut ridskoleverksamheten till en privat aktör. Föreningen bestämmer innehåll, omfattning och kvalitet på ridskolan verksamhet samt är anordnare av verksamheten. Det kan vara krav på medlemskap i föreningen för att delta i ridskolans verksamhet. Föreningsexempel 2 En privatryttarförening har samarbetsavtal med en privat ridskola där föreningens medlemmar kan använda ridhuset vissa tider. Föreningen bestämmer själva över föreningens ridverksamhet och arrangerar tävlingar och utbildningar för föreningens medlemmar. Ridande på ridskolan kan bli medlem i föreningen och representera föreningen vid tävlingar. Föreningen har inget inflytande över den privata ridskolans verksamhet. Likväl som den privata ridskolan inte har något inflytande över föreningens verksamhet. Föreningsexempel 3 Det finns en privat ridskola. Ägaren tillsammans med ett par personer startar eller tar över en befintlig förening. Främsta skälet är att ridande på ridskolan ska kunna delta i tävlingar, ridskolans personal kan delta på utbildningar arrangerade av Svenska Ridsportförbundet samt möjligheten att söka bidrag i föreningens namn. Föreningen bedriver ingen egen ridverksamhet förutom att ha licensierade ryttare. Föreningens verksamhet består i stället av att stödja den privata ridskolan samt kan ha en viss social verksamhet för de ridande på ridskolan. Föreningen har ofta en mycket svag ställning i förhållande till den privata ridskolan och det är inte ovanligt att ägaren ingår i föreningens styrelse som adjungerad ledamot. Som exemplen visar kan en ryttarförening som har samarbete med en privat ridskola vara olika självständiga i förhållande till ridskolan. Det är ovanligt att en förening har inflytande på ridskoleverksamheten speciellt om ridanläggningen också ägs av samma person som driver ridskolans verksamhet. 5

61 Ridsportverksamhet i Lindesbergs kommun I Lindesbergs kommun finns tre föreningar som är medlemmar i Svenska Ridsportförbundet, En ridförening som är medlem i Svenska Handikappidrottsförbundet samt två privatdrivna ridskolor. Förutom dessa finns ett par företag som har turridning och lite annan utåtriktad häst/ridverksamhet men som inte omfattar verksamhet som organiseras av Svenska Ridsportförbundet. Följande ridsportföreningar och ridskolor finns i Lindesbergs kommun. Ridsportföreningar i Lindesbergs kommun Förening Linde Ridskola Förening som driver ridskola Ridhus: Tält från Mått 40x20 meter. Antal lektionshöstar: 8 st. Antal medlemmar: Ca 100 Antal uppsittningar per vecka: ca 70. Kommunala bidrag 2015: kr i driftsbidrag kr i aktivitetsbidrag. Bedriver ridskola med 8 ridskolehästar. Föreningen har även ett antal privatryttare och föreningen arrangerar tävlingar. Samarbetar under vissa tävlingar med Ramsbergs Ryttarsällskap. Bedriver verksamheten på Norslund som ägs av LIBO med ett föreningsägt ridtält. Lindetraktens Hästsportförening Förening som samarbetar med en privatägd ridskola Antal medlemmar; ca 90 Kommunala bidrag 2015: Föreningen har inte sökt något kommunalt bidrag. Bildades som en privatryttarförening för ca 10 år sedan. Har i dag samarbete med Klockarsgården vilket innebär i praktiken att föreningen inte bedriver någon egen organiserad ridverksamhet utan fungerar mer som en tävlingsförening för de som rider på Klockarsgården. Även föreningens egna tävlingar arrangeras av Klockarsgården. Föreningen har inget inflytande på ridskoleverksamheten eller någon annan ridverksamhet som bedrivs på Klockarsgården. Ramsbergs Ryttarkamrater Privatryttarförening Antal medlemmar: ca 45. Kommunala bidrag 2015: kr i driftsbidrag. Bedriver ridverksamhet för föreningens medlemmar samt arrangerar tävlingar. Har ett samarbete med Föreningen Linde Ridskola vad avser vissa tävlingsarrangemang. Har en fullstor ridbana med belysning vid Ramsbergs idrottsplats. Lindesbergs Handikapp Hästklubb Ridklubb/Ridskola Antal medlemmar: ca 50 Antal hästar: 5 Kommunala bidrag 2015: kr i driftsbidrag kr i aktivitetsbidrag. Ridverksamheten som bedrivs har tidigare helt varit riktad till särskolans elever i Lindesberg men sedan i år tar föreningen även emot andra barn. Verksamheten bedrivs på Ehnviksgården som ägs av Gun Ehnvik. Det är otydligt vilken verksamhet som bedrivs av föreningen eller 6

62 Ehnviksgården. Ägaren är huvudansvarig och dottern till ägaren är verksamhetsansvarig i föreningen. Föreningen är inte medlem i Svenska Ridsportförbundet utan i Svenska Handikappidrottsförbundet. Privat ridskoleverksamhet Klockarsgården, Lindesberg Ägare: Johanna Klockars Ridhus: Byggt Mått 60x20 meter. Antal lektionshästar: 10 st. Antal uppsittningar per vecka: ca 90. Bedriver verksamheten på heltid på den egna gården. Förutom ridskolan bedriver Klockarsgården även annan djurverksamhet där barn kan komma till gården och umgås med olika sorters djur. Har även annan ridverksamhet med bl.a. turridningar, uthyrning av hästar med mera. Samarbetar med Lindetraktens Hästsportförening. Vagnsbrohagens Gård, Vedevåg Ägare: Kicki Kiteborg Ridhus: Byggt Mått: 48x22 meter. Antal lektionshästar: 12 st. Antal uppsittningar per vecka:? Privat ridskoleverksamhet som bedrivs på hobbynivå då ägaren har ett annat heltidsjobb. Samarbetar inte med någon lokal ridsportförening i kommunen. 7

63 Skillnader mellan förenings- och privatdriven ridskola Med ridanläggning avses ridhus, ridbana, stall, hagar, omklädningsrum, utbildningslokaler med mera. Det avser alla de faciliter som behövs för att bedriva ridverksamhet. Ridskoleverksamhet har höga kostnader på grund av investeringar i hästar, inventarier, byggnader och övriga anläggningstillgångar. Avgörande för en ridskolas ekonomi är anläggningens kostnader och hur effektivt ridanläggningen används. En grundförutsättning för alla former av ridskoleverksamhet är att ridanläggning, personal, antal hästar med mera är dimensionerade utifrån de förutsättningar som finns för att generera inkomster. En stor ridanläggning med höga driftskostnader överlever inte på sikt om antalet ridande är för lågt. Rent verksamhets- och kvalitetsmässigt behöver det inte vara någon skillnad mellan privat och föreningsdriven ridskoleverksamhet. Avgifterna för ridlektioner m.m. behöver inte heller skilja sig åt. Det är däremot stor skillnad mellan privata och föreningsdrivna ridskolor när det gäller tillkomst och möjlighet för de ridande att påverka innehållet i verksamheten. En privat ridskola är startad på kommersiella grunder där ägaren ofta vill kombinera hobby med företagande. Engagemanget i ridverksamhet kan ske på hel eller deltid. I de flesta fall äger samma person en gärd som lämpar sig för ridverksamhet i olika former. Den privata verksamheten bedrivs i vinstsyfte. En förening som driver en ridskola är uppkommen från ett behov där föreningens medlemmar ser behovet av att bedriva ridskoleverksamhet. Verksamheten drivs inte med vinstsyfte utan verksamhetens eventuella överskott återinvesteras i ridanläggningen och föreningens verksamhet. Verksamheten bedrivs på demokratiska grunder där föreningens medlemmar bestämmer inriktningen. För att göra en rättvis bedömning av för- och nackdelar med respektive driftsform så måste ägandet av ridanläggningen vägas in. Ägarförhållandet har en stor betydelse för verksamhetens långsiktiga stabilitet. Vid en undersökning som Svenska Ridsportförbundet genomförde 2010 såg ägarförhållandet av ridanläggningarna ut så här för föreningar som bedriver ridskoleverksamhet eller föreningar som har koppling till en privat ridskola och som är medlemmar i Svenska Ridsportförbundet. Föreningsägd 35% Kommunalt ägd 27% Blandat ägande förening och kommun 9% Privatägd 29% Undersökningen visar att det är ganska jämt fördelat av ägandeformerna för ridanläggningar. 8

64 Nedan visas för- och nackdelar för respektive driftsform. Föreningsdriven ridskola på egen eller kommunal ridanläggning Fördelar Nackdelar Medlemmarna bestämmer innehåll och inriktning av föreningens verksamhet. De ridande får en demokratisk fostran i en ideell förening. Ridskolans personal kan garantera en kontinuitet i verksamheten även vid byte av styrelse. Föreningen kan mobilisera ideellt arbetande medlemmar till olika insatser i verksamheten. Kommunen kan ha insyn i verksamheten. Kommunen kan stödja verksamheten ekonomiskt Verksamheten bedrivs utifrån Ridsportförbundets och Riksidrottsförbundets riktlinjer för barn- och ungdomsidrott. Kan söka olika offentliga bidrag till utveckling av verksamheten och förbättringar av ridanläggningen. Medlemmarna kan välja en styrelse som inte har tillräcklig kompetens för att driva verksamheten. Olika viljor i föreningen kan leda till att verksamheten blir lidande. Privat ridskola på egen eller kommunalt ägd ridanläggning Fördelar Nackdelar Ett stort engagemang i verksamheten av ägaren för att verksamheten bedrivs kommersiellt. Ett konsumentförhållande mellan företag och ridande där de ridande inte kan juridiskt påverka verksamhetens innehåll eller inriktning. Inga kostnader för kommunen. Verksamheten kan påverkas negativt av t.ex. dålig ekonomi, sjukdom eller förändrade familjeförhållanden hos ägaren. Kommunen har ingen insyn i verksamheten. Kommunen kan inte stödja verksamheten ekonomiskt. Kan inte söka offentliga bidrag för att utveckla anläggning eller verksamhet. 9

65 Vilken driftsform av ridskola är bäst på lång sikt? Svaret är beroende på var verksamheten bedrivs. Den kan ske på egen ägd-, kommunalt ägdeller arrenderad ridanläggning. Om en ridskola inte är lönsam och ger underskott blir ofta resultatet att den privata verksamheten läggs ned medan en föreningsdriven verksamhet kan få stöd av kommunen och andra finansiärer för att kunna fortsätta bedriva verksamheten. En kommun kan bara stödja en ideell förening ekonomiskt. En kommun kan ställa krav på en förening om den fortsatt vill ha kommunalt ekonomiskt stöd. På lång sikt har en föreningsdriven ridskola större möjlighet att överlev än motsvarande privat verksamhet. Det finns många orsaker till att förhållandena kan ändras för en privat ägare vilket kan medför att ridskoleverksamheten läggs ned eller säljs till en annan privat aktör. Den stora fördelen med en föreningsdriven ridskoleverksamhet är att det är medlemmarna själva som bestämmer innehåll och inriktning av verksamheten. Ridande på en privat ridskola kan inte påverka verksamheten mer än i andra konsumentförhållanden. Det är en säljare/köpare relation och de ridande kan inte bestämma över innehåller och inriktning av verksamhet på samma sätt som de kan som medlemmar i en förening. De ridande i en föreningsdriven verksamhet får en skolning i föreningsdemokrati. Som medlem i Svenska Ridsportförbundet och Riksidrottsförbundet verkar föreningar under respektive förbunds riktlinjer för barn- och ungdomsidrott. Dessutom ligger föreningen under dessa organisationers stödprogram, tillsyn och kontroll. För att nå en långsiktig hållbar ridverksamhet är föreningsdrift det bättre alternativet förutsatt att verksamheten bedrivs på egen eller kommunalt ägd anläggning. En privat verksamhet som bedrivs på en kommunalt ägd ridanläggning har också på lång sikt en bättre chans att bedriva en stabil verksamhet. 10

66 Kommunen och ridanläggningar Vid genomgång om hur kommunerna stödjer ridsport och främst verksamheter som bedriver ridskola har följande former för kommunalt engagemang framkommit. Helägd kommunal ridanläggning Kommunen har byggt eller köpt in en befintlig ridanläggning. Anläggningen arrenderas ut i de flesta fall till en förening men det förekommer även att kommunen hyr ut till privatdriven verksamhet. Arrendevillkoren ser olika ut. Allt från en marknadsmässig hyra till att den är kraftigt subventionerna och t.o.m. i vissa fall är helt kostnadsfri. I det senare fallet är det vanligt att arrendatorn har allt fastighetsansvar för anläggningen och svara själva för underhåll och återinvesteringar. Men det finns även exempel på att ridanläggningen ligger under kommunal drift på samma sätt som t.ex. för kommunala idrottsplatser och ishallar. Kommunen har gett investeringsbidrag till förening som investerat i ridhus/ridanläggning Kommunen ger ett investeringsbidrag till en förening som bygger ett ridhus. Det kan vara på kommunal eller egenägd anläggning. Ett investeringsbidrag är ofta åtföljt av vissa villkor från kommen. Det kan vara krav på föreningens verksamhet och framtida åtaganden i förhållande till kommunen. Kommunen har gett borgen för lån som förening tagit för att bygga ridhus/ridanläggning Om föreningen inte själva äger marken där ridverksamheten bedrivs har föreningen små möjligheter att få lån av en bank. Därför har vissa kommuner gjort ett borgensåtagande på det lån som föreningen tar. Det är numer en ovanligare lösning. Kommunen ger driftsbidrag till förening som bedriver ridskoleverksamhet De flesta kommuner ger driftsbidrag till föreningar som självständigt bedriver ridskoleverksamhet. Det spelar ingen roll om verksamheten bedrivs på en kommunal, egenägd eller arrenderad ridanläggning. Storleken på driftsbidraget och villkor skiljer sig mycket åt. På en kommunalt ägd ridanläggning beror storleken av driftsbidraget på hur arrendeavtalet är utformat. Det har inte framkommit något fall där kommunen ger ekonomiskt eller annat stöd till privatdriven ridskoleverksamhet. 11

67 För och nackdelar med ett kommunalt ägd ridhus/ridanläggning Kommunen kan bygga eller köpa en befintlig ridanläggning. Kommunen arrenderar ut anläggning till antigen en förening eller till en privat aktör som bedriver ridverksamhet. Kommun har ingen inblandning i verksamheten som bedrivs på anläggningen. För och nackdelar med en kommunalt ägd ridanläggning ur ett kommunalt perspektiv Fördelar Ett kommunalt ägande garanterar en långsiktig hållbar lösning för ridverksamhet i kommunen. Kommunen väljer driftsvillkor och vem som arrenderar anläggningen. Kommunen har insyn i hur anläggningen sköts och används. Kommunen kan ha insyn i verksamheten som bedrivs på ridanläggningen. Om den som arrenderar ridanläggningen lägger ned verksamheten kan kommunen hitta en annan arrendator. Kommunen kan använda anläggningen till andra ändamål som t.ex. daglig verksamhet, skolverksamhet och arbetsmarknadsåtgärder. Kommunalt ägd ridanläggning Nackdelar En stor investeringskostnad om kommunen ska bygga eller köpa in en ridanläggning. Beroende på hur arrendeavtalet och skötselåtagande ser ut kan driftkostnaden vara hög. Kommunen har fastighetsansvaret. 12

68 Föreslagen lösning för ridskoleverksamhet i Lindesbergs kommun Som beskrivits ovan är kommunala lösningar för att stödja ridverksamhet och särskilt ridskolor begränsad. Kommunen kan välja att själva äga en ridanläggning eller så kan den ekonomiskt stödja föreningsdriven ridskoleverksamhet. Nedan lämnas förslag på de lösningar som bedöms vara bäst för ridsportens utveckling i Lindesbergs kommun. I dag äger Lindesberg kommun, via LIBO, en ridanläggning i Norslund. Anläggningen arrenderas av föreningen Linde Ridskola. Ridanläggningen har ett unikt läge i förhållande till tätorten Lindesberg. Det finns få så centralt belägna ridanläggningar i Sverige. Boende i tätorten har i princip gång eller cykelavstånd till ridanläggningen. Det innebär att barn och ungdomar kan ta sig till och från verksamheten i Norslund på egen hand. Vill Lindesbergs kommun ha en långsiktig hållbar lösning för ridsport riktad till kommunens barn, ungdomar och andra hästintresserade medborgare bör kommunen utveckla ridanläggningen i Norslund. Med sitt läge har anläggningen stor potential för att bli ett ridcentrum inte bara för kommunen utan för hela Bergslagen. För att Norslund ska bli ett ridcentrum för Bergslagen krävs nyinvestering i ett ridhus med tillhörande lokaler för omklädning, personal, möten med mera. På sikt behövs även en ny stallbyggnad. Det behövs även en driven arrendator av anläggningen som har visioner för att utveckla en verksamhet som når så många som möjligt. Det finns två alternativ för att bygga nytt ridhus i Norslund 1. Lindesberg kommun bygger och bekostar ett nytt ridhus. Kommunen kan välja vem som ska arrendera ridanläggningen. 2. Lindesbergs kommun ger Föreningen Linde Ridskola, som idag arrenderar anläggningen, ett investeringsbidrag till att bygga ett nytt ridhus. Som visats tidigare är den bästa lösningen för en hållbar långsiktig ridverksamhet i kommunen att en kommun äger hela ridanläggningen. Kommunen har då kontroll på skötsel och insyn i den verksamhet som bedrivs på ridanläggningen. Det är däremot en dyr lösning eftersom investeringskostnaden är relativt hög. Ett annat motiv till att kommunen är ägare och förvaltare av en ridanläggning är att kommunen också är det med andra idrottsanläggningar så som idrottsplatser, is- och idrottshallar. Alternativ 2 är också möjligt där finansiering kan komma från flera källor. Det blir en lösning mellan det offentliga, privata och föreningsliv. Det finns även möjlighet för föreningen att söka offentliga bidrag vilket en kommun inte kan. Nackdelen är att föreningen måste vara byggherre med alla krav på kompetens som det ställer. Dessutom är en förening inte redovisningsskyldig för mervärdesskatt vilket innebär att det blir 20 % dyrare att bygga ett nytt ridhus. Ett alternativ är att kommun utför en del förarbeten på anläggningen i stället för att betala ut hela beloppet i kontanta medel. 13

69 Driftskostnaden för ett nytt kommunalt ägt ridhus Driftskostnaden för en kommunalt ägd ridanläggning bestäms ofta genom förhandlingar mellan kommunen och arrendatorn. Det finns olika lösningar som kommer att kosta kommunen olika mycket. Idag betalar kommunen kr i driftsbidrag till Föreningen Linde Ridskola för driften av ridanläggningen i Norslund. Den totala driftskostnaden för Lindesbergs kommuns idrottsanläggningar, exklusive Lindesberg Arena, uppgår i dag till över 9 miljoner kronor per år. Det finns möjligheter att omdisponera dessa kostnader så totalkostnaden inte ökar om drift av ett ridhus tillkommer. 14

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

100

101

102

103

104

105

106

107

108

109

110

111

112

113

114

115

116

117

118

119

120

121

122

123

124

125

126

127

128

129

130

131

132

133

134

135

136

137

138

139

140

141

142

143

144

145

146

147

148

149

150

151

152

153

154 12. Bidragsansökan från Lindesbergs Tennisklubb om renovering av befintlig tennisanläggning och nybyggnation av en paddelbana Ärendebeskrivning Lindesbergs Tennisklubb har ansökt om investeringsbidrag på kr. Ansökan omfattar renovering av föreningens tennisanläggning i Lindesberg samt en nybyggnation av en Paddelbana. Totalkostnaden är beräknad till kr. Föreningen har sökt och blivit beviljade följande externa bidrag Allmänna arvsfonden Örebro läns Idrottsförbund Sparbanksstiftelsen Bergslagen kr kr kr Föreningen finansierar kr med egna medel varav kr är ett nytaget lån. Återstår att finansiera är kr. Fritidskonsulent Jonas Andersson inkom med en tjänsteskrivelse den 26 augusti 2016 där det framkommer att det inte finns utrymme i budget inom föreningsbidrag att finansiera det sökta bidraget på kr. Det återstår ca kr av avsatta medel för bidrag till integrations projekt. Förslaget är att återföra kr av dessa medel för att finansiera bidraget till Lindesbergs Tennisklubb. Förvaltningen föreslår utskottet besluta att: Bevilja bidrag med kr. Att återföra kr av avsatta medel till bidrag för integration som kan användas till bidrag till Lindesbergs Tennisklubb Handlingar Lindesbergs Tennisklubb Extra investeringsbidrag (1).pdf (inkluderad nedan) Sida 16 av 21

155 Bidragsansökan Lindesbergs TK pdf (inkluderad nedan) Sida 17 av 21

156

157

158 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr Tillväxtförvaltningen Jonas Andersson Till Tillväxtutskottet. Bidragsansökan från Lindesbergs Tennisklubb om renovering av befintlig tennisanläggning och nybyggnation av en paddelbana Förslag till beslut Förvaltningen föreslår utskottet besluta att Bevilja bidrag med kr. Att återföra kr av avsatta medel till bidrag för integration som kan användas till bidrag till Lindesbergs Tennisklubb. Ärendebeskrivning Lindesbergs Tennisklubb har ansökt om investeringsbidrag på kr. Ansökan omfattar renovering av föreningens tennisanläggning i Lindesberg samt en nybyggnation av en Paddelbana. Totalkostnaden är beräknad till kr. Se bifogad bilaga. Föreningen har sökt och blivit beviljade följande externa bidrag Allmänna arvsfonden Örebro läns Idrottsförbund Sparbanksstiftelsen Bergslagen kr kr kr Föreningen finansierar kr med egna medel varav kr är ett nytaget lån. Återstår att finansiera är kr. Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet Lindesbergs Tennisklubb äger en tennishall med en bana, 3 utomhusbanor med grusunderlag samt en klubbstuga. Allt ligger på mark som föreningen arrenderar av Lindesbergs kommun. Föreningen får driftsbidrag av Lindesbergs kommun fick de kr. Tidigare har bidraget legat kring kr per år. Föreningen söker också aktivitetsbidrag för barn och ungdomsverksamheten. Föreningen har en stabil verksamhet med tennisverksamhet för alla åldrar. De har, utifrån förutsättningarna, en bra barn- och ungdomsverksamhet. Anläggningen är i stort behov av renovering. Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro Lindesberg Lindesberg fax

159 2 Konsekvenser Det finns inget utrymme i budget inom föreningsbidrag att finansiera det sökta bidraget på kr. Det återstår ca kr av avsatta medel för bidrag till integrations projekt. Förslaget är att återföra kr av dessa medel för att finansiera bidraget till Lindesbergs Tennisklubb. Jonas Andersson Fritidskonsulent

160 13. Svar på motion från Daniel Andersson (S) och Kristine Andersson (S) om att utveckla Prästryggen i Frövi Ärendebeskrivning Daniel Andersson (S) och Kristine Andersson (S) föreslår i en motion daterad den 22 mars 2016 att möjligheten att utveckla Prästryggens bad och camping för att kunna erbjuda mer och bättre service, samt möjligheten att få högre klassificering enligt Svenska campingstandard för campingen ska ses över. Kommunfullmäktige beslutade den 19 april 2016 att remittera motionen till kommunstyrelsen. Motionen remitterades den 25 maj 2016 till tillväxtutskottet för yttrande. Fritidskonsulent Jonas Andersson inkom med yttrande den 25 augusti 2016 där det framkommer att Prästryggen är redan idag en bra badplats och campingplats som kan ta emot ett stort antal ortsbor och besökare. Området kring Prästryggen används även till en rad olika aktiviteter. Motionärerna tycker emellertid att det behövs en större strand och en uppgradering av campingen för att möta framtida behov och att locka nya besökare till området. Prästryggen bad och camping ligger idag under Bergslagens kommunaltekniks ansvar. Campingverksamheten är utarrenderad till föreningen Ung Effekt i Frövi. En utveckling av området och uppgradering av campingen kan innebära att det behövs en ny arrendator av campingverksamheten. Förvaltningen föreslår utskottet besluta att ge fritidskonsulenten, Christer Kallin och Kenneth Persson, BKT i uppdrag att utreda frågan om utveckling av badet och campingen som ska innehålla ett kostnadsförslag och finansieringsmöjligheter Handlingar Sida 18 av 21

161 Motion om att utveckla prästryggen i Frövi.pdf (inkluderad nedan) Tjänsteskrivelse Motion Prästryggen pdf (inkluderad nedan) Sida 19 av 21

162

163 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr Tillväxtförvaltningen Jonas Andersson Tillväxtutskottet. Svar på motion om att utveckla Prästryggens bad och camping i Frövi inlämnad av Kristine Andersson och Daniel Andersson (S). D-nr 2016/122. Förslag till beslut Förvaltningen föreslår utskottet besluta Att ge fritidskonsulenten, Christer Kallin och Kenneth Persson, BKT i uppdrag att utreda frågan om utveckling av badet och campingen som ska innehålla ett kostnadsförslag och finansieringsmöjligheter. Ärendebeskrivning Prästryggen är redan idag en bra badplats och campingplats som kan ta emot ett stort antal ortsbor och besökare. Området kring Prästryggen används även till en rad olika aktiviteter. Motionärerna tycker emellertid att det behövs en större strand och en uppgradering av campingen för att möta framtida behov och att locka nya besökare till området. Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet Prästryggen bad och camping ligger idag under BKT:s ansvar. Campingverksamheten är utarrenderad till föreningen Ung Effekt i Frövi. Konsekvenser En utveckling av området och uppgradering av campingen kan innebära att det behövs en ny arrendator av campingverksamheten. Jonas Andersson Fritidskonsulent Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro Lindesberg Lindesberg fax

164 14. Svar på motion från Kristine Andersson (S) om en aktiv fritid för alla - möjligheten att låna sport- och fritidsutrustning Ärendebeskrivning Kristine Andersson (S) föreslår i en motion daterad den 22 mars 2016 att Lindesbergs kommun ska starta en verksamhet för utlåning av sport- och fritidsutrustning som ett steg i att ge flera en möjlighet till en aktiv fritid. Kommunfullmäktige beslutade den 19 april 2016 att remittera motionen till kommunstyrelsen. Motionen remitterades den 25 maj 2016 till tillväxtutskottet för yttrande. Fritidskonsulent Jonas Andersson inkom med en tjänsteskrivelse den 26 augusti 2016 där det framkommer att Fritidsbanken är ett koncept som finns på ett 10-tal orter framför allt i västra sverige. Fritidsbanken lånar gratis ut beganad och insamlad fritidsutrustning till allmännheten. Lånetid bör max vara 2 veckor och allt inom fritidsområdet kan lånas ut. I konceptet är det ine tillåtet att köpa in ny utrustning för utlåning eller sälja utlåningsbar utrustning. Att gå med i konceptet Fritidsbanken är en engångskostnad på kr. Kommunen kan starta samma verksamhet under ett annat namn och bestämmer då själva hur verksamheten ska bedrivas. Kostnaden för kommunen kan variera beroende på förutsättningarna med partners, personal och lokaler. En bedömning är att kommunens driftskostnad per år för en Fritidsbank kan vara mellan upp till kr. En del av kostnaderna kan vara kostnader för arbetsmarknadsåtgärder som ligger inom ramen för Arbetsmarknadsenheten ordinarie budget. Förvaltningen föreslår utskottet besluta att ge fritidskonsulenten och kommunens arbetsmarknadsenhet i uppdrag att utreda förutsättningarna att starta en Fritidsbank eller liknande verksamhet i Lindesbergs kommun Handlingar Motion från Kristine Andersson (S) om en aktiv fritid för alla.pdf (inkluderad nedan) Sida 20 av 21

165 Tjänsteskrivelse Motion Fritidsbanken pdf (inkluderad nedan) Sida 21 av 21

166

167 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr Tillväxtförvaltningen Jonas Andersson Tillväxtutskottet. Svar på motion om att starta en Fritidsbank i Lindesbergs kommun inlämnad av Kristine Andersson (S). D-nr 2016/123 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår utskottet besluta Att ge fritidskonsulenten och kommunens arbetsmarknadsenhet i uppdrag att utreda förutsättningarna att starta en Fritidsbank eller liknande verksamhet i Lindesbergs kommun. Ärendebeskrivning Fritidsbanken är ett koncept som finns på ett 10-tal orter framför allt i västra sverige. Fritidsbanken lånar gratis ut beganad och insamlad fritidsutrustning till allmännheten. Lånetid för max vara 2 veckor och allt inom fritidsområdet kan lånas ut. I konceptet är det ine tillåtet att köpa in ny utrustning för utlåning eller sälja utlåningsbar utrustning. Att gå med i konceptet Fritidsbanken är en engångskostnad på kr. Kommunen kan starta samma verksamhet under ett annat namn och bestämmer då själva hur verksamheten ska bedrivas. Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet Tanken med en fritidsbank är tilltalande där man förutom återanvänder utrustning också tillhandahåller den gratis till allmänheten. Det är emellertid en resurskrävande verksamhet som behöver stora lokaler och personal. Organisationen av de Fritidsbanker som redan finns skiljer sig mycket åt. På vissa ställen har en ideell förening bildats där medlemmarna tillsammans med volontärer skoter verksamhet. På vissa håll drivs Fritidsbanken helt av kommuner. Enligt grundaren av Fritidsbanken fungerar det bäst där det är flera olika parter som driver verksamheten tillsammans. Det är en relativt lång startsträcka för att starta en Fritidsbank. Det ska sättas en organisation, hitta en lämplig lokal och skaffa personal samt samla in utrustning. Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro Lindesberg Lindesberg fax