KALLELSE TILL TILLVÄXTUTSKOTTET

Transkript

1 KALLELSE TILL TILLVÄXTUTSKOTTET Ordinarie ledamöter kallas till sammanträde med tillväxtutskottet, tisdag den 4 oktober 2016 kl i Lindesalen, brandstationen. Ledamot som är förhindrad att delta, bör själv kalla sin personlige ersättare. OBS! Tänk på våra allergiker och använd inte starkt doftande sprayer, parfymer eller rakvatten! Vid besök till Lindesbergs kommunhus för närvaro vid sammanträde och justering av protokoll, anmäl detta i växel/reception. Irja Gustavsson Ordförande Helena Randefelt Sekreterare Ledamöter Irja Gustavsson (S) ordförande Jonas Kleber (C) 1:e vice ordförande Jonas Bernström (S) Dan Walterson (S) Pär-Ove Linqvist (M) Jan Hansson (M) Virosa Viberg (SD) Ersättare Daniel Andersson (S) Kristine Andersson (S) Linda Svahn (S) Jenny Larsson (C) Ingrid Åberg (KD) Inger Griberg (MP) Mats Seijboldt (SD) Föredragningslista Nr. Ärende Dnr Föredragande Tid 1. Val av justerare Förslag: Jonas Bernström (S) med Virosa Viberg (SD) som ersättare. Justering sker torsdag den 6 oktober Redovisning av SFI och rapport från Masugnen Catrine Pernros Eriksson, Magnus Sjöberg Biblioteksplan för Lindesbergs kommun Kristina Öster Besök från beredningen för kultur- och fritidsfrågor 5. Framtagande av bryggprogram för kommunal mark utmed Bottenån och Lindesjön samt Jesper Almlöf 10.50

2 riktlinjer för anläggande av bryggor på kommunal mark 6. Internkontrollplan år 2017 för tillväxtförvaltningen Anette Persson Ekonomisk redovisning september 2016 Anette Persson 8. Statistik flyktingmottagande januariseptember Meddelanden

3 1. Val av justerare Förslag: Jonas Bernström (S) med Virosa Viberg (SD) som ersättare. Justering sker torsdag den 6 oktober Sida 2 av 12

4 2. Redovisning SFI och rapport från Masugnen Föredragande: Catrine Pernros Eriksson, Magnus Sjöberg 9.00 Sida 3 av 12

5 3. Biblioteksplan för Lindesbergs kommun Föredragande: Kristina Öster 9.30 Ärendebeskrivning Enligt Bibliotekslagen 2013: ska kommuner anta biblioteksplaner för sin verksamhet. Bibliotekslagen är utformad som en ramlag som anger övergripande principer och riktlinjer för det offentligt finansierade biblioteksväsendet. Detta ger också medborgarna möjlighet att i enlighet med 10 kap. 8 kommunallagen (1991:900) begära laglighetsprövning av ett beslut gällande biblioteksverksamheten. Under 2014 fick dåvarande kultur- och fritidsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till biblioteksplan. Uppdraget gavs av kommunstyrelsen för beslut av kommunfullmäktige. Lindesbergs kommuns biblioteksplan är en kommunövergripande samordningsstrategi för biblioteksverksamhten för att möta dagens och morgondagens biblioteksbehov. Biblioteksplanen innehåller en analys av det uppdrag och den roll bibliotekens spelar för samhället och den enskilde medborgaren. Den innehåller också en analys av de lokala förhållanden som präglar Lindesbergs kommun och som påverkar biblioteksverksamheten. Kulturchef Kristina Öster inkom med förslag till biblioteksplan den 29 augusti 2016 med följande förslag till beslut: Synpunkter på biblioteksplanen inhämtas från övriga berörda nämnder nämligen barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden. Biblioteksplanen återkommer till tillväxtutskottet efter remissomgången för eventuell omarbetning och skickas sedan vidare för beslut i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Tillväxtutskottet beslutade den 6 september 2016 att återremittera ärendet till förvaltningen för att förtydliga målformuleringarna i biblioteksplanen. Ärendet ska återkomma till tillväxtutskottets sammanträde i oktober 2016 innan remissomgång. Sida 4 av 12

6 Kulturchef Kristina Öster överlämnade ett reviderat förslag till biblioteksplan för Lindesbergs kommun den 26 september Handlingar biblioteksplan 3.0.pdf (inkluderad nedan) Sida 5 av 12

7 Förslag till Biblioteksplan Strategi Plan/Program Riktlinje Regler och instruktioner

8 Fastställt av: Tillväxtförvaltningen Datum: För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige För eventuell uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för: Dokumentet gäller till och med: 2

9 Innehåll 1. Inledning Styrdokument Nationella och övernationella Regionala och kommunala Bibliotekens betydelse i samhället Biblioteksverksamheten i Lindesberg Mål Uppföljning

10 1. Inledning Bibliotekslagen (2013:801) ålägger alla kommuner att ha en biblioteksplan. Den ska antas av kommunfullmäktige och omfatta all biblioteksverksamhet kommunen är huvudman för. Planen ska bidra till att öka samordningen och höja kvaliteten i biblioteksverksamheten. Exakt hur biblioteksplanen ska se ut är det upp till varje kommun att utforma, utöver lagkravet att den ska präglas av samverkan och ha ett framträdande användarperspektiv samt vara utvärderingsbar. Lindesbergs kommuns biblioteksplan syftar till att främja tillgänglighet, läsfrämjande arbete och integration. 2. Styrdokument Lindesbergs kommuns biblioteksplan har viktiga kopplingar till styrdokument på olika nivåer. Nedan omnämns de viktigaste. 2.1 Nationella och övernationella * UNESCOs folkbiblioteksmanifest (1947 rev 1994) samt UNESCOs skolbiblioteksmanifest (1991) är viktiga internationella styrdokument som vägledning i arbetet med att utveckla biblioteksverksamheter. * Sveriges bibliotekslag 2014 (2013:801) är en anpassning av den tidigare bibliotekslagen (1996:1596) till de omvärldsförändringar som skett samt att tillgodose behovet av uppföljning. * Skollagen (2010:800) innehåller kravet på skolbibliotek till alla elever. * FN:s Barnkonvention understryker att alla barn har lika rättigheter och värde oavsett språk, kultur, religion och funktionshinder. 2.2 Regionala och kommunala * Region Örebro Läns Kulturplan påpekar att biblioteken därför behöver bli ännu mera attraktiva som mötesplatser och barnens rättigheter utifrån FN:s barnkonvention behöver implementeras ytterligare i folkbibliotekens arbete. * Region Örebro Läns Regionala biblioteksplan betonar läsfrämjande arbete bland barn och unga samt vill bidra till att folkbiblioteken utvecklas ytterligare mot att fungera som kulturella och gränsöverskridande demokratiska mötesplatser. * Ungdomspolitisk strategi i Lindesberg betonar betydelsen av de ungas möjligheter till delaktighet och inflytande över sin vardag och livssituation. * I Lindesbergs kommunvision Utvecklingsstrategi Vision 2025 betonas social hållbarhet genom ett brett utbud av kultur- och föreningsverksamhet som ökar kommunens attraktivitet och bidrar till en levande kommun med en god folkhälsa. Social hållbarhet uppstår då medborgarna känner delaktighet och inflytande och kan påverka sin 4

11 livssituation. Genomförd utbildning och det livslånga lärande för att kunna vara en aktiv samhällsmedborgare lyfts fram liksom vikten av en trygg social utveckling och att främja en positiv hälsoutveckling för en befolkning som blir allt äldre. * Avtal om samverkan för lokalt folkhälsoarbete mellan Hällefors, Ljusnarsbergs, Nora och Lindesbergs kommuner samt Örebro läns landsting ålägger Lindesbergs kommun att aktivt använda samhällsplanering och kommunal verksamhet för att främja en jämlik hälsa i befolkningen och motverka barnfattigdom. 3. Bibliotekens betydelse i samhället Biblioteken tillhör samhällets viktigaste kultur- och bildningsinstitutioner. Folkbiblioteken är ofta kommunens viktigaste offentliga rum där alla kan vistas på egna premisser. Folkbiblioteken finns till för alla och nyttjandet ska vara avgiftsfritt. Skolbibliotekens främsta uppdrag är att stödja skolans måluppfyllelse. Folk- och skolbiblioteken är en grundförutsättning för det demokratiska samhällets utveckling. Uppdraget innebär att främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. De svenska bibliotekens långa tradition och relativt kontinuerliga utbud och arbetssätt möter idag betydande samhällsutmaningar. Svåröverskådliga kulturella och ekonomiska segregeringsprocesser präglar samhället alltmer och migrationen medför att biblioteksanvändarnas behov ökar och breddas. Stora förändringar sker runt mediekonsumtion, informationsnyttjande, läsförståelse och kulturskapande. Dessa samhällsutmaningar påverkar bibliotekens roll i samhället och skapar ett förändringstryck på hela bibliotekssektorn. Att folkbibliotekens uppdrag även ska omfatta exempelvis det egna skapandet, den konstnärliga förnyelsen, yttrandefriheten, och folkbildningen har varit viktiga perspektiv i den nationella biblioteksdiskussionen under lång tid. Under senare år har det även i internationella sammanhang formulerats ökade behov av att förhålla sig till biblioteket som en offentlig samtalsarena och mötesplats. Kulturens ökade betydelse för städers attraktivitet och identitet har dessutom på många platser resulterat i att bibliotekens fysiska utrymmen utformats som offentliga upplevelse- och mötesplatser. Biblioteken har därmed blivit en del i orters och städers strategiska utveckling, som mötesplatser som bidrar till att nya samhälleliga relationer uppstår där kreativitet och innovation uppstår. Värt att nämna i sammanhanget är FN:s Barnkonvention som understryker att alla barn har lika rättigheter och värde oavsett språk, sin kultur och religion och funktionshinder. Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och få sin åsikt beaktad och respekterad. Barnens bästa skall alltid vägleda beslut som berör barnen. Då Sverige har ratificerat barnkonventionen aktualiseras bibliotekens viktiga uppdrag att ge alla barn rätt till utbildning, information och till ett aktivt deltagande i samhället samt rätt till lek och fritid. I Region Örebro Läns kulturoch biblioteksplaner beskrivs hur folkbiblioteken behöver implementera FN:s barnkonvention ytterligare och bli ännu mera attraktiva som mötesplatser. Vidare refererar man PISA rapporten 2013 att minskad läsförståelse bland unga behöver motverkas. Sverige har haft en bibliotekslag sedan Detta innebär att en av de största kommunala kultursatsningarna i alla kommuner, folkbiblioteken, har varit lagstadgade i snart 20 år. Den nya bibliotekslagen (2013:801) som trädde i kraft 1 januari 2014 kräveratt alla kommuner ska 5

12 ha en av kommunfullmäktige antagen biblioteksplan och kravet på utvärderingsbara kommunövergripande biblioteksplaner har skärpts. Intentionerna i Unescos folkbiblioteksmanifest återspeglas tydligare i bibliotekslagen och här finns också kravet på att alla skolor ska ha ett tillgängligt skolbibliotek. Även Skollagen (2010:800) innehåller kravet på skolbibliotek till alla elever. Dessutom finns det både i läroplanen för grundskolan (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011) och förskolan (Lpfö 98 Reviderad 2010) målsättningar som knappast kan uppnås utan ett fungerande biblioteksväsende. Det är skolan som ansvarar för skolbibliotekens utformning och kvalitet. 4. Biblioteksverksamheten i Lindesberg I bergslagskommunen Lindesberg bor ca invånare. Befolkningen ökar något. Kommunen är vidsträckt och inrymmer flera tätorter som tidigare utgjort egna kommuner. Tätorterna, som också betraktas som serviceorter, är Fellingsbro, Frövi, Lindesberg och Storå/Guldsmedshyttan. Ungefär invånare bor utanför någon av tätorterna. Detta ställer speciella krav på och utmaningar för den kommunala servicen. För folkbiblioteken innebär det att arbeta med decentraliserad verksamhet som kräver större resurser på många plan. För skolbiblioteksverksamhet är utmaningen likvärdigheten där eleverna i de många mindre byskolorna har samma rätt till en kvalitativ skolbiblioteksverksamhet som de som bor i centralorten, oavsett vilken skola de går i, vilket också kräver större resurser. Arbetstillfällena finns framförallt inom tillverkningsindustri och inom vård och omsorg. Befolkningsökningen sker i huvudsak inom gruppen utrikesfödda. Både medelåldern och antalet utrikesfödda är högre jämfört med riket i övrigt. Detta medför utmaningar som handlar om å ena sidan levnadsmönster som kan innefatta ovana att ta del av offentliga kultur- och bildningsresurser och å andra sidan betydande behov av språkstudier och levande mänskliga mötesplatser. Utbildningsnivån i kommunen är lägre än i riket. Det finns också en problematik med att en så stor andel som 25 % av de som slutade årskurs 9 år 2015 saknade gymnasiebehörighet. Att ha en god läsförmåga är en av de viktigaste kompetenserna för en elev i sin skolutveckling och arbetet med att nå läroplanens mål. Att främja läsintresset, både att läsa skönlitteratur och att ta del av faktatexter, är en framgångsfaktor i skolans uppdrag i att ge eleverna en god läskompetens. Grundskolan i Lindesberg arbetar läsfrämjande men ytterligare insatser behövs. Tillgänglighet till skönlitteratur och framför allt inspirerande personal med pedagogisk- och bibliotekariekompetens är viktiga faktorer för att skolan ska ge eleverna en god läsförmåga. Bibliotekariekompetensen bidrar också till att stärka elevernas media- och informationskompetens. Att många nyanlända barn och unga påverkas av hur förskolan och skolan, men också folkbiblioteken, arbetar med tillgänglighet, läsfrämjande och integration är i det närmaste en självklarhet. I Lindesberg kan den samlade biblioteksverksamheten bidra till betydande kunskapsförmedling och kompetenshöjning genom att ett systematiskt läsfrämjande arbete bedrivs där folkbiblioteket och skolbiblioteken samverkar och samfällt utformar arbetsmetoder som ökar läsförståelsen. Biblioteksverksamheten i Lindesbergs kommun är diversifierad. Två av kommunens förvaltningar bedriver biblioteksverksamhet där folkbiblioteken har den största och mest utåtriktade verksamheten. Förutom stadsbiblioteket som är fysiskt beläget i Lindesbergs centrum finns tre filialbibliotek i orterna Fellingsbro, Frövi och Storå och en bokbuss. Utöver detta finns ett gymnasiebibliotek och skolbiblioteksverksamhet i en del av kommunens grundskolor. Förutom Lindesbergs kommun finns även andra aktörer som bedriver 6

13 biblioteksverksamhet inom kommunens geografiska område. Region Örebro län ansvarar för lasarettsbiblioteket och folkhögskolebiblioteket vid Fellingsbro folkhögskola. Kriminalvårdsstyrelsen som ansvarar för biblioteksverksamheten på kriminalvårdsanstalten Hinseberg. Denna biblioteksplan omfattar inte verksamheten som bedrivs av ovan nämnda utomkommunala aktörer men flera biblioteksverksamheter utförda av olika aktörer understryker potentiella samordningsförtjänster. I anslutning till folkbiblioteket bedrivs också museiverksamhet. I en utredning från 2016 efterfrågas en högre grad av samordning mellan folkbiblioteksverksamheten och kulturarvsverksamheten. Utredningen betonar behovet av att stadsbibliotekets lokaler i högre grad bör fungera som en mötesplats, ett så kallat demokratiskt rum, för alla åldrar och intressen som främjar gemenskap, kunskap och upplevelser. Den digitala delaktigheten omfattar inte alla människor i Lindesberg. Det finns skäl att tro att en betydande del av invånarna inte har vana eller tillgång till dator och Internet i hemmet. I Lindesberg behöver därför folkbiblioteksverksamheten göras mer tillgänglig för alla genom ökade öppettider på huvudbiblioteket och genom att filialer i serviceorterna utvecklas. Vision 2025 betonar vikten av att främja en positiv hälsoutveckling för en befolkning som blir allt äldre. En vedertagen uppfattning är att kulturella upplevelser som läsning verkar positivt på hälsan. Med tanke på att kommuninvånarna har en högre medelålder än i riket finns det därför många skäl att se till att även den äldre befolkningen i Lindesbergs kommun har en likvärdig tillgång till folkbibliotekets tjänster. För att säkerställa den likvärdiga tillgången är det viktigt att öka samverkan mellan socialförvaltningen och folkbiblioteken. För Lindesbergs del finns två stora strukturella utmaningar, dels kommunens geografiska omfattning och dels behovet av att höja utbildningsnivån. De potentiella resurserna ett fungerande integrationsarbete genom läsning, bildning, upplysning och kulturell verksamhet, kan frigöra kan inte överblickas. Kommunens sociala verksamhet är tillsammans med skolan mycket viktiga aktörer för att utforma framtidens bibliotek i Lindesberg. Kommunens invånare och geografiska struktur innebär att prioriteringarna i denna biblioteksplan kretsar kring tillgänglighet, läsfrämjande arbete och integration. För att nå framgång i valda prioriteringsområden betonas följande: för tillgänglighet bland annat vikten av goda öppettider, brett medieutbud, tillgång till bibliotekarier, närhet till bibliotek. för läsfrämjande arbete sjösätts ett systematiskt läsfrämjande arbete där förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och folkbiblioteketet samverkar och utformar planer och arbetsmetoder som ökar läsförståelsen och skapar förutsättningar för läsupplevelser för alla barn och ungdomar. för integration används ett interkulturellt förhållningssätt där människors möten, bildning, digital delaktighet och fri åsiktsbildning understryker bibliotekens funktion som allas gemensamma rum. 5. Mål Lindesbergs kommuns biblioteksplan är en kommunövergripande samordningsstrategi för biblioteksverksamheten för att möta dagens och morgondagens biblioteksbehov. Under prioriteras arbetet mot följande mål: 7

14 * Kommunens hela biblioteksverksamhet är tillgänglig. * Barn- och utbildningsförvaltningen och tillväxtförvaltningen skapar genom formaliserad samverkan förutsättningar för att alla barn och unga har god läsförståelse. * Kommunens hela biblioteksverksamhet verkar för integration. 6. Uppföljning * Tillväxtförvaltningen, Barn- och utbildningsförvaltningen och Socialförvaltningen formulerar i sina verksamhetsplaner från och med 2017 hur målen i biblioteksplanen ska förverkligas i den egna verksamheten. Verksamhetsplanerna följs upp varje år utifrån biblioteksplanens intentioner och behandlas av respektive nämnd. * Lindesbergs kommuns biblioteksplan revideras under år 2019 och återkommer till fullmäktige under år 2020 tillsammans med en samlad analys av hur verksamheten utvecklats och hur intentionerna i planen förverkligats i de olika nämndernas verksamheter. 8

15 4. Besök från beredningen för kultur- och fritidsfrågor Sida 6 av 12

16 5. Framtagande av bryggprogram för kommunal mark utmed Bottenån och Lindesjön samt riktlinjer för anläggande av bryggor på kommunal mark Föredragande: Jesper Almlöf Ärendebeskrivning Utmed bottenån och Lindesjön finns idag ett flertal bryggor på kommunal mark. Idag är det endast ett fåtal (2 st) som har efterfrågat tillstånd från markägaren (kommunen) att anlägga sin brygga. Flertalet av dessa bryggor har genom årens lopp ruttnat och förfallit och nya har tillskapats. Detta har lett till att det finns ett stort antal mycket nedgångna bryggor, avbrutna trä- och stålpålar etc. som förfular å-rummet och utgör en fara för badande i å och sjö. För att bestämma hur det offentliga å-rummet får och bör nyttjas föreslås att ett bryggprogram tas fram. Bryggprogrammet ska ge förslag på utformning samt områden där bryggor bör tillåtas, och var det inte bör finnas bryggor. Detta bör även påvisa förslag på hur Lindesbergs kommun kan utveckla å-rummet. Bryggprogrammet bör dels utgå från var det planlagts för bryggor, men även var det idag finns bryggor samt ta hänsyn till landskapsbilden och allmänhetens framtida möjligheter att nyttja å-rummet för bad och rekreation. Utgångspunkten i bryggprogrammet bör vara att ingen privatisering ska tillåtas av det gemensamma å-rummet inom kommunal mark Samtidigt som bryggprogrammet tas fram ska det även tas fram en riktlinje för bryggor, som ska bestämma mer exakt vad som gäller för anläggandet av bryggor. Riktlinjen ska ge möjligheter för tjänstemän att ge klara svar på frågor från allmänheten, samt fungera som stöd för medborgare som är intresserade av att nyttja en brygga. I riktlinjerna ska det framgå på vilka grunder kommunen tillåter bryggor, samt säkerhetsställa att ägare av bryggor tar bort dessa när de inte längre används. Det ska även stå klart för allmänheten och den aktuelle bryggägaren vilka möjligheter allmänheten har att använda dessa bryggor. Riktlinjerna ska också fungera som stöd för bygglov i godkännande av bryggor i det aktuella området. För att möjliggöra en rensning i ån, utifrån framtagna riktlinjer bör ett register tas fram med de bryggor som idag finns i ån, vem som disponerar respektive brygga och vilka bryggor som inte används. I samband med detta arbete bör en rensning ske där alla bryggor som idag inte används av någon, samt de som är placerade inom områden där bryggor inte tillåts tas bort. Sida 7 av 12

17 Förvaltningen föreslår i en tjänsteskrivelse från mark- och exploateringsingenjör Jesper Almlöf, daterad den 27 september 2016 att utskottet ska besluta: Att uppdra åt Bergslagens miljö- och byggnämnd, i samråd med Bergslagens kommunalteknik att ta fram ett bryggprogram för kommunal mark utmed Bottenån och Lindesjön, för vidare beslut i tillväxtutskottet Att uppdra åt Bergslagens miljö- och byggnämnd, i samråd med näringslivsenheten, att ta fram riktlinjer för anläggandet av bryggor på kommunal mark i Lindesbergs tätort för vidare beslut i tillväxtutskottet under hösten Att uppdra näringslivsavdelningen att upprätta ett register över befintliga bryggor samt ägare av dessa inom aktuellt område under vår sommar Att uppdra åt Bergslagens kommunalteknik, i samarbete med näringslivsenheten, att under våren 2018 rensa Bottenån samt Lindesjön på bryggor vars ägare ej registrerats i ovan register samt övriga bryggdelar utmed strand och å Handlingar tjänsteskrivelse bryggprogram.pdf (inkluderad nedan) Sida 8 av 12

18 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr Näringsliv och utveckling Jesper Almlöf Tillväxtutskottet Framtagande av bryggprogram för kommunal mark utmed Bottenån och Lindesjön samt riktlinjer för anläggande av bryggor på kommunal mark Förslag till beslut Förvaltningen föreslår utskottet besluta Att uppdra åt Bergslagens miljö- och byggnämnd, i samråd med Bergslagens kommunalteknik att ta fram ett bryggprogram för kommunal mark utmed Bottenån och Lindesjön, för vidare beslut i tillväxtutskottet Att uppdra åt Bergslagens miljö- och byggnämnd, i samråd med näringslivsenheten, att ta fram riktlinjer för anläggandet av bryggor på kommunal mark i Lindesbergs tätort för vidare beslut i tillväxtutskottet under hösten Att uppdra näringslivsavdelningen att upprätta ett register över befintliga bryggor samt ägare av dessa inom aktuellt område under vår sommar Att uppdra åt Bergslagens kommunalteknik, i samarbete med näringslivsenheten, att under våren 2018 rensa Bottenån samt Lindesjön på bryggor vars ägare ej registrerats i ovan register samt övriga bryggdelar utmed strand och å. Ärendebeskrivning Utmed bottenån och Lindesjön finns idag ett flertal bryggor på kommunal mark. Idag är det endast ett fåtal (2 st) som har efterfrågat tillstånd från markägaren (kommunen) att anlägga sin brygga. Flertalet av dessa bryggor har genom årens lopp ruttnat och förfallit och nya tillskapats. Detta har lett till att det finns ett stort antal mycket nedgångna bryggor, avbrutna trä- och stålpålar etc. som förfular å- rummet och utgör en fara för badande i å och sjö, se ett antal exempelbilder bilaga 1. För att bestämma hur det offentliga å-rummet får och bör nyttjas föreslås att ett bryggprogram tas fram, Bryggprogrammet skall ge förslag på utformning samt områden där bryggor bör tillåtas, och var det ej bör finnas bryggor. Detta bör även påvisa förslag på hur Lindesbergs kommun kan utveckla å-rummet. Bryggprogrammet bör dels utgå från var det planlagts för bryggor, men även var det idag finns bryggor samt ta hänsyn till landskapsbilden och allmänhetens framtida möjligheter att nyttja å-rummet för bad och Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro Lindesberg Lindesberg fax

19 rekreation. 2 Utgångspunkten i bryggprogrammet bör vara att ingen privatisering skall tillåtas av det gemensamma å-rummet inom kommunal mark Samtidigt som bryggprogrammet tas fram ska det även tillskapas en riktlinje för bryggor, vilken skall stipulera mer exakt vad som gäller för anläggandet av bryggor. Riktlinjen skall ge möjligheter för tjänstemän att ge entydiga svar på frågor från allmänheten, samt fungera som stöd för medborgare som är intresserade av att nyttja en brygga. I riktlinjerna ska det framgå på vilka grunder kommunen tillåter bryggor, samt säkerhetsställa att ägare av bryggor tar bort dessa när de ej längre används. Det ska även stå klart för allmänheten och den aktuelle bryggägaren vilka möjligheter allmänheten har att nyttja dessa bryggor. Riktlinjerna skall också fungera såsom stöd för bygglov i godkännande av bryggor i de aktuella området. För att möjliggöra en rensning i ån, utifrån framtagna riktlinjer bör ett register tas fram med de bryggor som idag finns i ån, vem som disponerar respektive brygga och vilka bryggor som ligger för fäfot. I samband med detta arbete bör en rensning ske där alla bryggor som idag ej nyttjas av någon, samt de som är placerade inom områden där bryggor inte tillåts tas bort. Ärendets beredning Tillväxtutskottet Jesper Almlöf BMB Stadsarkitektkontoret- BMB Miljökontoret-naturvård Bergslagens Kommunalteknik Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet I dagsläget är den situation som råder i ån ohållbar. Ett flertal bryggor ligger för fäfot och ett stort antal rör/brädor etc sticker upp ur botten på varierande djup. Flytblock, och hela bryggor släpper och flyter med strömmen ut i ån, eller fastnar utmed å-kanten. Flertalet bryggor utmed ån, på kommunal mark, har uppförts med t.ex. utemöbler, blommor, kylskåp etc vilket påvisar för allmänheten att detta är en privatbrygga och tillträde ej önskas. För att svänga om denna situation på ett sådant sätt att allmänheten och bryggägaren är införstådd med vilka skyldigheter och rättigheter de har vid byggnation, brukstid och när bryggan är uttjänt krävs ett krafttag från Lindesbergs kommun. Näringslivsavdelningen anser att en rensning av dessa bryggor, samt tecknande av avtal med alla parter är en utgångspunkt för att detta skall vara möjligt. Konsekvenser En bedömd kostnad under 2018, grov uppskattning, är ca kr för bortforslande av bryggor, pålar etc under försommaren.

20 Ett bryggprogram med tillhörande riktlinjer bedöms av BMB kosta ca kr. 3 Merit Israelsson Näringslivschef Jesper Almlöf Mark och exploateringsingenjör Meddelas för åtgärd: Bergslagens miljö och byggnadsförvaltning Bergslagens kommunalteknik Näringslivsavdelningen, Jesper Almlöf För kännedom: Isabella Lohse Enhetschef Stadsbyggnadskontoret Diana Nilsson Planhandläggare Stadsbyggnadskontoret Bilagor: Bilaga 1. Foton del av bottenån 2015

21 Bilaga 1) 4 Rasad brygga, bildäck samt delar av träpålar under vatten sommartid. Uppstickande gamla träpålar, den högra avruttnad och spetsig. Under vatten sommartid..

22 5 Gammal stålpåle, troligtvis fler under vattenytan. Avruttnade spetsiga träpålar

23 6 Flytbrygga som slitit sig och fastnat utmed ån. Risk för skador uppströms, framförallt vid höga flöden. Stålpåle strax under vattenytan, rasad brygga.

24 7 Övergiven brygga. Övergiven/risig brygga

25 8 Privatiserad brygga. Brygga utan spång Fallfärdig brygga

26 9 Fundament för segelbåt, övergiven? Övergiven halvrasad brygga.

27 Undermåligt underhållna bryggor. 10

28 6. Internkontrollplan år 2017 för tillväxtförvaltningen Ärendebeskrivning Internkontrollen är en viktig del av styrningen och utvecklingen av verksamheten. Det är också ett sätt för kommunstyrelsen att utöva sin uppsiktsplikt. Organisationen för internkontroll framgår av Reglemente för intern kontroll, antaget av kommunfullmäktige den 17 juni Syftet med reglementet är ytterst att säkerställa att kommunfullmäktiges beslut och fastställda mål uppfylls genom att kommunstyrelsen, nämnder och bolagsstyrelser upprätthåller en tillfredsställande intern kontroll, det vill säga att med rimlig grad av säkerhet säkerställa att följande uppnås: Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet Tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten Efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter och riktlinjer Nämnder och bolagsstyrelser ska varje år anta en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen. Planen ska tillsammans med en risk- och väsentlighetsanalys överlämnas till kommunstyrelsen tillsammans med nämndernas verksamhetsplanering för det kommande året. Ekonomienheten överlämnade förslag till internkontrollplan för tillväxtförvaltningen år 2017 den 27 september Tillväxförvaltningen har i uppdrag att kontrollera processer och rutiner i samband med delårs- och årsbokslut. Inför 2017 har Tillväxtförvaltningen valt ut tre områden Handlingar Internkontrollplan (Tillvaxt).pdf (inkluderad nedan) Sida 9 av 12

29 Internkontrollplan 2017 Tillväxt

30 Innehållsförteckning 1 Inledning Nämndens arbete med intern kontroll Nämndövergripande risker Kommande fokusområden för intern kontrollfel! Bokmärket är inte definierat. 5 Förslag till beslut... 4 Tillväxt, Internkontrollplan (4)

31 1 Inledning Tillväxförvaltningen har i uppdrag att kontrollera processer och rutiner i samband med delårs- och årsbokslut. Inför 2017 har Tillväxtförvaltningen valt ut tre områden. 2 Nämndens arbete med intern kontroll Internkontroll är en viktig del av styrningen och utvecklingen av verksamheten. Internkontroll syftar ytterst till att säkerställa att kommunfullmäktiges beslut och fastställda mål uppfylls genom att kommunstyrelsen, nämnder och bolagsstyrelser upprätthåller en tillfredsställande interkontroll, d.v.s. de ska med rimlig grad av säkerhet säkerställa att följande uppnås: Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet Tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten Efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer mm 3 Nämndövergripande risker Sannolikhet Konsekvens 1 2 Kritisk Medium Totalt: 3 Tillväxt, Internkontrollplan (4)

32 Kritisk Medium Låg Sannolikhet Konsekvens 4 Mycket stor Allvarlig 3 Stor Kännbar 2 Liten Lindrig 1 Mycket liten Försumbar Område Processer/rutiner Risknummer Risker Riskbedömning Ska kontrolleras Personal Arbetsmiljö 1 Att personal blir sjukskriven Hot och våld 2 Att personer inom Tillväxtförvaltningens verksamheter blir utsatta för hot och våld Ekonomi Kontanthantering 3 Att kontanter försvinner till obehörig person 6. Lindrig Ja 12. Allvarlig Ja 9. Kännbar Ja 4 Förslag till beslut Att Tillväxtutskottet antar internkontrollplanen för 2017 och överlämnar den vidare till kommunstyrelsen. Tillväxt, Internkontrollplan (4)

33 7. Ekonomisk redovisning september 2016 Sida 10 av 12

34 8. Statistik flyktingmottagande januari-september Handlingar Stats_IFO_2016 alla månader.pdf (inkluderad nedan) Stats_IFO_ pdf (inkluderad nedan) Sida 11 av 12

35 Statistik Viva IFO Utförd av Datum Tobias Skogdalen/Lindesberg Benämning Kategorier Syfte Datum/Period Gruppering Unikifiering Regler Registrerade ärenden Registrerade ärenden Månad Registerhållare Januari 24 Februari 22 Mars 17 April 20 Maj 35 Juni 26 Juli 7 Augusti 34 September 42 Summa 227 Antal unika poster (Månad) 9 Antal dokument fördelade på antal träffar Totalt antal unika registerhållare 224 Utskriven Sida 1(1) 2003, 1017, 1 ILAB Viva

36 Statistik Viva IFO Utförd av Datum Tobias Skogdalen/Lindesberg Benämning Kategorier Syfte Datum/Period Gruppering Unikifiering Regler Registrerade ärenden Registrerade ärenden Ålder Registerhållare Summa 42 Antal unika poster (Ålder) 28 Utskriven Sida 1(2) 2003, 1011, 1 ILAB Viva

37 Antal dokument 42 fördelade på antal träffar 42 Totalt antal unika registerhållare 42 Utskriven Sida , 1011, 1 ILAB Viva

38 9. Meddelanden 9.1. Handlingar Meddelandelista.PDF (inkluderad nedan) 2867.pdf (inkluderad nedan) Sida 12 av 12

39 MEDDELANDEN (händelser) Tillväxtutskottet Sida 1 (1) Lindesbergs kommun Kansliavdelningen Riktning Hid Besl.inst Info Ärendemening Diarienr Sammtr.dat Notering Handläggare Ut TU KS 168/ Samordning av barn- och 2016/287 AKK ungdomsarbetet i Lindesbergs kommun. Christer Lenke Winess Bardeli Datasystem :30 Antal:1 HAMED

40 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen KS 168 Dnr. 2016/287 Projektdirektiv för samordning av barn- och ungdomsarbetet i Lindesbergs kommun Beslut Projektdirektiv för samordning av barn- och ungdomsarbetet i Lindesbergs kommun daterat den 12 augusti 2016 antas. Kommunstyrelsens uppdrag till tillväxtutskott 222/2015 att samordna en utredning för ett ungdomens hus upphävs. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade i april 2014 att anta en ungdomspolitisk strategi som arbetats fram av en tillfällig ungdomsberedning. I strategin finns vision samt inriktningsmål för tre områden: Arbete/utbildning/boende, Samhörighet/fritidssysselsättning samt Inflytande/demokrati. Kommunstyrelsen beslutade i mars 2016 att uppdra till kommunchefen att utarbeta förslag till modell och arbetssätt för ett aktivt arbete med implementering av barnkonventionen och den ungdomspolitiska strategin. Folkhälsoteamet kommer att leda arbetet. Förslag till modell och arbetssätt redovisas vid utskottet för stöd och strategis sammanträde den 22 augusti Inför detta beslut hade kommunstyrelsens utskott för stöd och strategi diskuterat möjligheten och strategier för att barnsäkra de beslut som fattas i den kommunala organisationen. Folkhälsoteamet inkom den 15 augusti 2016 med förslag till projektdirektiv för samordning av barn- och ungdomsarbetet i Lindesbergs kommun. Syftet med projektet är att samordna kommunens pågående och planerade barn- och ungdomsarbete för att uppnå effektivitet, samsyn, implementera ungdomspolitisk strategi och barnkonventionen i kommunens organsation samt att uppnå goda livsvillkor, levnadsvanor och hälsa för barn och ungdomar. Projektet ska leverera ett samordnat arbetssätt och strategier för det samlade barn- och ungdomsarbetet i Lindesbergs kommun. Ett förslag till reviderad ungdomspolitisk strategi ska tas fram och även inbegripa strategier för kommunens arbete med barnkonventionen. Justerande Utdragsbestyrkande

41 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2 Kommunstyrelsen Utskottet för stöd och strategi beslutade den 22 augusti 2016 att föreslå att kommunstyrelsen ska besluta: Projektdirektiv för samordning av barn- och ungdomsarbetet i Lindesbergs kommun daterat den 12 augusti 2016 antas. Ledamöternas förslag till beslut Ordförande Irja Gustavsson (S) föreslår att kommunstyrelsen ska besluta enligt utskottet för stöd och strategis förslag med tillägget att kommunstyrelsens uppdrag till tillväxtutskott 222/2015 att samordna en utredning för ett ungdomens hus ska upphävas. Meddelas för åtgärd: Folkhälsoteamet Meddelas för kännedom: Tillväxtutskottet Justerande Utdragsbestyrkande