SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen

Transkript

1 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Plats och tid Kommunhuset i Gislaved, onsdagen den 16 november 2016, kl , Beslutande Övriga deltagande Marie Johansson (S), ordf. Fredrik Johansson (S), tjänstgörande ersättare för Bo Kärreskog (S) Gunnel Augustsson (S) Tommy Stensson (S), ej närvarande Marie-Louise Dinäss (S) Jan-Erik Pohl (M), tjänstgörande ersättare för Niclas Palmgren (M) Agneta Karlsson (M) Maria Gullberg Lorentsson (M) Anton Sjödell (M) Peter Bruhn (MP) Carina Johansson (C) Bengt Petersson (C), tjänstgörande ersättare för Håkan Josefsson (C) Lennart Kastberg (KD) Anders Gustafsson (SD) Leif Andersson (-) Malin Aronsson, kommundirektör Maria Martini, ekonomichef Yvonne Thelin Karlsson, nämndsekreterare Anna Sanell, kontaktcenterchef, 356 Silsa Häggrot, praktiksamordnare arbetsmarknadsorganisationen, 357 Sara Steffensen, enhetschef arbetsmarknadsorganisationen, 357 Karin Gustafsson, senior rådgivare, Eva Gardelin-Larsson, kanslichef, Malin Larsson, utvecklingschef, , 374 Christina Ankarbranth, plantekniker, 365 Stanley Guldmyr, vd AB Gislavedshus, 374 Ann-Louis Edén, controller, 375 Utses justera Justeringens plats och tid Carina Johansson och Lennart Kastberg Kommunstyrelsekontoret den 17 november 2016 Underskrifter Sekreterare. Yvonne Thelin Karlsson Paragrafer Ordförande Marie Johansson Justerande... Carina Johansson, Lennart Kastberg Organ ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Paragrafer Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Underskrift Kommunstyrelsekontoret. Maria Thorup Datum för anslags nedtagande

2 (36) Ks 356 Dnr: KS Kontaktcenter i Gislaveds kommun Anna Sanell, kontaktcenterchef, informerar om införandet av kontaktcenter i Gislaveds kommun och hur långt man har kommit i arbetet. lägga informationen till handlingarna.

3 (36) Ks 357 Dnr: KS Utvärdering av feriepraktik för ungdomar 2016 Syftet med feriepraktiken är skapa sysselsättning åt ungdomar som av olika anledningar har svårt själva ordna feriearbete, samt låta ungdomar få prova på olika branscher i kommunens verksamheter där det framöver kommer finnas ett rekryteringsbehov. Ersättningsnivån var i år 55: -/timme för ungdomar upp till 15 år och 61: - /timme för ungdomar från 16 år och äldre. Nytt för i år är kommunstyrelsens beslut om fler av kommunens egna verksamheter ska bereda ett visst antal platser till förfogande för feriepraktikanter. Dessutom finansieras 20 platser via flyktingmedel och öronmärks till EKB-HVBhemmen. Verksamheten har riktat sig till ungdomar som slutat årskurs 8 och 9 i grundskolan och de som slutat årskurs 1 och 2 på gymnasiet, samt elever på särskolan. Ungdomar med särskilda behov och nyanlända som ska integreras i det svenska samhället ingår också i urvalet. Vi genomförde tre olika feriekul-projekt: Färg/form, Foto/Tidning och Media. Intresset ta emot feriepraktikanter i den kommunala verksamheten var stort. Elva föreningar och stiftelser i kommunen visade sitt intresse och tog emot feriepraktikanter. Kommunens bolag visade inget intresse för feriepraktiken och ställde således inga platser till förfogande. Arbetsmarknadsorganisationen har under 2016 administrerat 604 ansökningar. Av dessa erbjöds 438 feriepraktikplats. De tre största arbetsområdena som ungdomarna önskade ha feriepraktik på var förskola, vaktmästeri och äldreboenden. Det blev till slut 322 kommunala platser, en minskning med 14 platser från Föreningarna och Stiftelserna tog tillsammans emot 23 ungdomar. Sammanlagt fick 345 ungdomar feriepraktik under någon av de tre perioderna. Även i år har vi genomfört en handledarutbildning för dem som fick en KULanställning till sommarens projekt. Årets samverkan mellan feriepraktiken och KUL-verksamhet resulterade i tre FerieKUL-projekt med 58 feriepraktikplatser inom AMO:s regi. Rapport om feriepraktik 2016 daterad den 8 oktober 2016 Enkät från feriepraktikanter Enkät från arbetsplatser Information om feriepraktiken sommaren 2016 Tjänsteskrivelse daterad den 31 oktober 2016 lägga informationen till handlingarna.

4 (36) Ks 358 Dnr: KS Svar på motion om kommunal handlingsplan mot barnfigdom i Gislaved kommun Marie Johansson (S), Bo Kärreskog (S) och Ylva Samuelsson (S) har den 7 maj 2012 lämnat en motion om ta fram en kommunal handlingsplan mot barnfigdom i Gislaveds kommun. Motionärerna yrkar kommunfullmäktige beslutar uttala barnfigdom i Gislaved skall minska och på sikt avskaffas snarast utarbeta en handlingsplan mot barnfigdom snarast ta beslut införa barnbokslut utreda möjligheten göra kommunal barnbudget Motionärerna beskriver som bakgrund till motionen situationen för barn som lever i familjer med ekonomisk utshet. Exempel på åtgärder som separat eller systematiskt kan vidtas inom kommunens ansvarsområde beskrivs liksom sådana åtgärder bör ske systematiskt och samordnat. Samtidigt konstateras den ekonomiska utsheten för barnfamiljer har samband med såväl rikspolitik om samhällets förändringar i ett brett perspektiv. Detta utsluter dock inte lokala initiativ och aktiviteter för uppmärksamma och förbättra eller införa metoder för följa utvecklingen och effekter av vidtagna åtgärder. När motionen skrevs hade Rädda Barnen, sedan 2002 årligen utgivna rapporter, fått stort genomslag under 2011 genom bl. a. kampanjen Black. Bakgrunden till den ökade aktiviteten för skapa uppmärksamhet på frågan var bland annat såväl den absoluta som den relativa inkomst-ojämlikheten bland barn ökat. Det hade varit särskilt påtagligt på det nationella planet från 2006 och framåt vad gäller den relativa inkomst-ojämlikheten. Motionen har remitterats till kommunens samtliga nämnder. Alla utom byggoch miljönämnden ansåg sig berörda och avlämnade yttrande. Av yttrandena framgår allmänt de har insikt om problemen, åtgärder görs men samordningen kan förbättras i vissa avseenden, och de generellt ställer sig positiva till forts utvecklingsarbete med ta fram handlingsprogram. Ett par nämnder ställer sig avvisande eller tveksamma till metoderna barnbokslut och barnbudget, då de anses kunna bli administrativt betungande. Remissvaren är från och beskriver en då aktuell situation. Denna har i vissa avseende förändrats i positiv riktning vad gäller insatser, men beskrivningen kan i stora drag fortfarande anses relevant vad gäller behovet av helhetssyn i programform. Begreppet figdom är generellt svårdefinierat, och det finns ingen officiell definition i Sverige. SCB har en definition av ekonomiskt utsa hushåll. EU har en officiell definition av risk för figdom. Oavsett hur man mäter, finns det barn i familjer med ekonomisk uts situation, med eller utan försörjningsstöd, som riskerar få en svårare livssituation än barn som inte lever under sådana omständigheter.

5 (36) Ks 358 (forts.) Ett antal viktiga dokument stödjer arbetet för barns rätt till ett gott liv och goda uppväxtförhållanden. Hit hör naturligvis först och främst FN:s barnkonvention. På det nationella planet är folkhälsomålen ett betydelsefullt dokument. I ett antal mål lyfts frågor som direkt berör motionens syfte, men där det också finns mål som inte har direkt, men väl indirekt, koppling till barns totala livssituation. Arbetet med folkhälsomålen har alltmer kommit bli en viktig del i arbetet med det övergripande begreppet social hållbarhet, som i sin tur har sin grund i de tre globala hållbarhetsområdena, som senast manifesterades i FN:s Agenda Social hållbarhet är ett vitt och ett sammans begrepp, och som under senare tid har införts som en sammanfande rubrik även på Gislaveds kommuns arbete med bidra till människorna i kommunen ska kunna ha ett gott liv. Citatet är från ingressen till det första av de fyra utvecklingsområden, som utgör strukturen i Kommunomfande översiktsplan ÖP16 Gislaveds kommun. I ställningstagandena under rubriken Individ- och familjeomsorg återfinns bl. a. stöd till barn, unga och familjer ska utvecklas liksom förebyggande arbete ska prioriteras. I de handlingsprogram, som ska utarbetas som en följd av den antagna översiktsplanen, ska precisering och prioritering av åtgärder beskrivas och focusområden skapas för sedan samordnas i styrprocesser över förvaltningsgränser och i samarbete med externa aktörer. Åtskilligt arbete i denna riktning pågår sedan tidigare, men samordningen kan förbättras. Koordinationen av detta arbete ligger på kommunstyrelseförvaltningens avdelning för hållbar utveckling. Motionens yrkanden, som motionärerna föreslår kommunfullmäktige ska anta, faller in under samlingsbegreppet social hållbarhet. Motionen förslås besvarad genom yrkandena överförs och beaktas i tillämpliga program för utveckla social hållbarhet i Gislaveds kommun. Utgångspunkten för arbetet är den kommunomfande översiktsplanens ställningstagande och kommande handlingsplaner samt redan antagna strategier inom detta utvecklingsområde. Motion om en kommunal handlingsplan mot barnfigdom i Gislaveds kommun, daterad den 7 maj 2012 Kommunfullmäktige den 24 maj 2012, 80 Kommunstyrelsen den 5 juni 2012, 216 Räddningsnämnden den 3 oktober 2012, 37 Barn- och utbildningsnämnden den 5 november 2012, 109 Tekniska nämnden den 21 november 2012, 101 Kulturnämnden den 19 november 2012, 51 Socialnämnden den 29 november 2012, 193 Bygg- och miljönämnden den 14 augusti 2013, 127 Fastighetsnämnden den 3 september 2013, 86 Fritidsnämnden den 11 december 2013, 90 Förslag till Kommunomfande översiktsplan ÖP 16 Gislaveds kommun, daterad den 26 oktober 2016 Yrkande Anton Sjödell (M): Bifall till förslaget.

6 (36) Ks 358 (forts.) överlämna ärendet till kommande sammanträde med följande förslag: Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar de yrkanden, som motionärerna föreslår, ska överföras för beaktas i tillämpliga program för utveckla social hållbarhet i Gislaveds kommun. Utgångspunkten för arbetet är därvid den kommunomfande översiktsplanens ställningstaganden och kommande handlingsplaner till denna samt tidigare antagna strategier inom detta utvecklingsområde, samt motionen härmed är besvarad. Expedieras till: Kommunstyrelsen

7 (36) Ks 359 Dnr: KS Svar på motion om förändring av reglemente till Kommunala rådet för funktionshinder Peder Winnebrandt (SD) har den 27 augusti 2015 lämnat en motion med förslag om förändring av reglemente för Kommunala rådet för funktionshinder (KRF). Motionären föreslår ett antal förändringar i reglementet som skulle göra det mer i överensstämmelse med reglementet för Kommunala Pensionärsrådet (KPR). Han menar det reglemente som finns i dag antogs redan i november 2013, och detta gjordes utan remittera frågan till samtliga handikapporganisationer. Kommunstyrelsens arbetsutskott remitterade den 9 september 2015 motionen till socialnämnden för beredning. Socialnämnden har den 27 oktober 2015 yttrat sig över motionen och beslutat föreslå kommunfullmäktige anse motionen besvarad med hänsyn tagen till en revidering planeras inför 2017, samt i nästa revidering av reglementet för Kommunala rådet för funktionhinder överväga de förslag som inkommit i motionen. Kommunstyrelseförvaltningen beredde därefter motionen med beaktande av motionens innehåll och socialnämndens yttrande och fann då skäl föreslå översyn av reglementet görs snarast, eftersom strukturen i reglemente för de båda referensgrupperna KPR och KRF inte överensstämmer. Motivet till bedömningen är det är rimligt reglementena för de båda referensorganen har samma struktur och uppbyggnad, dvs. organisation och representation samt arbetssätt är likvärdiga, dock med hänsyn tagen till de specifika verksamhets-områdena. Det är också lämpligt översyn av reglementen görs så tidigt som möjligt under en mandatperiod. Reglementet för KPR omarbetades och antogs efter kompletterande beredningar i augusti 2015 av komunfullmäktige. Reglementet för KRF är antaget den 20 november 2013, dvs. under förra mandatperioden. Det skedde i samband med begrepps-förändring gjordes; från Handikapprådet till Kommunala rådet för funktionshinder (KRF). Båda reglementena borde ha överarbetats samtidigt. Slutsatsen av beredningen blev reglementet för KPF bör ses över snarast, varvid de synpunkter som motionären anfört ska, som socialnämnden också framför i sitt yttrande, övervägas. Kommunstyrelsen återremitterade den 20 april 2016 motionen till socialnämnden för bedömning av möjligheten bifalla motionen med angiven tidsplan. Kommunstyrelsens uppfning var förslag till svar på motionen borde vara bifalla den, såtillvida reglementet för KRF ska ses över snarast så det får en likartad struktur som reglementet för KPR. Vid denna översyn, som var ett uppdrag till socialnämnden, ska motionärens synpunkter övervägas. Inriktningen är reglementet ska vara antaget under 2016.

8 (36) Ks 359 (forts.) Socialnämnden har den 27 september 2016 besvarat återremissen genom överlämna ett förslag till nytt reglemente för KRF gälla från och med januari I socialförvaltningens beredning för ta fram förslag till reglemente, som är likvärdigt det för KPR, har avsnitt 4 tillagts, vilket tidigare saknades. Vidare har ett förtydligande gjorts KRF är ett referensråd för hela kommunen, även om det organisatoriskt hör till socialnämnden. Samtliga förslag i motionen har övervägts men några har inte tagits in; främst för de inte överensstämmer med reglementet för KPR. KRF har dock varit delaktigt i beredningen av förslaget till reglemente via rådsmöte och har haft möjlighet lämna skriftliga synpunkter, men några sådana har inte lämnats. Motionen kan genom socialnämndens förslag till reviderat reglemente för KRF anses vara bifallen. Förslag till reglemente för KRF föreläggs kommunfullmäktige för beslut i särskilt ärende efter kommunfullmäktige beslutat om motionssvaret. Motion om förändring av reglemente till Kommunala Rådet för funktionshinder Kommunfullmäktige den 27 augusti 2015, 97 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 9 september 2015, 125 Socialnämnden den 27 oktober 2015, 98 Reglemente för KRF, antaget av kommunfullmäktige den 20 november 2013, 142 Reglemente för KPR, antaget av kommunfullmäktige den 27 augusti 2015, 105 Kommunstyrelseförvaltningen: PM, daterad den 1 april 2016, Beredning av svar på motion om för ändring av reglemente för Kommunala rådet för funktionshinder Kommunstyrelsen den 20 april 2016, 138 Socialnämnden den 27 september 2016, 103 Utdrag ur protokoll från KRF den 23 augusti 2016, 7 Förslag till reglemente för Kommunala rådet för funktionshinder (KRF), daterat den 27 september 2016 Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 1 november 2016 Yrkande Maria Gullberg Lorentsson (M) med instämmande av Anders Gustafsson (SD): Bifall till förslaget. överlämna ärendet till kommande sammanträde med följande förslag:

9 (36) Ks 359 (forts.) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar motionen är bifallen genom socialnämndens åtgärd överlämna förslag till nytt reglemente, i vilket motionärens synpunkter är beaktade samt i huvudsak tillgodosedda. Expedieras till: Kommunstyrelsen

10 (36) Ks 360 Dnr: KS Reglemente för kommunala rådet för funktionshinder Med anledning av svar på motion om aktualisering av reglementet för Kommunala rådet för funktionshinder så det i sin struktur överensstämmer med det reglemente som finns för Kommunala Pensionärsrådet (KPR) har förslag till nytt reglemente tagits fram. Socialnämnden har i sin bredning av motionen överlämnat ett förslag till reglemente, i vilket motionärens synpunkter är beaktade samt i huvudsak tillgodosedda. Kommunstyrelseförvaltningen har i den fortsa beredningen gjort en redaktionell översyn som innefar aktualisering av organisatoriska begrepp och viss språklig förenkling. Därutöver har gjorts ett förtydligande av arvoderingen i det tillagda avsnitt 4. Detta avsnitt har i socialnämndens förslag ordgrant hämtats från KPR:s reglemente, varför förtydligandet i framtiden bör intas även i detta reglemente. Reglemente för KRF, antaget av kommunfullmäktige den 20 november 2013, 142 Reglemente för KPR, antaget av kommunfullmäktige den 27 augusti 2015, 105 Socialnämnden den 27 september 2016, 103 Förslag till reglemente för Kommunala rådet för funktionshinder (KRF), daterat den 27 september 2016 Förslag till reglemente för Kommunala rådet för funktionshinder (KRF), daterat den 31 oktober 2016 Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 1 november 2016 överlämna ärendet till kommande sammanträde med följande förslag: Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar godkänna reglemente för Kommunala rådet för funktionshinder, daterat den 31 oktober 2016, samt tidigare reglemente, beslutat den 20 november 2013, 142, därmed upphör gälla. Expedieras till: Kommunstyrelsen

11 (36) Ks 361 Dnr: KS Övergripande ärendehanteringsrutiner i Gislaveds kommun Ärendehanteringsprocessen och tillhörande rutiner är en del i styrning och ledning av kommunen. Det är en viktig demokratifråga ärendehanteringsprocessen ger förutsättningar för transperens kring beslutsgången, tydlig rollfördelning mellan politik och förvaltning samt underlag i beslutsprocessen är tillgängliga för förtroendevalda och invånare. Det är också väsentligt processen ger utrymme för kvalitetssäkra underlagen och ger en bra arbetsmiljö både för förtroendevalda och för förvaltningen. Mot ovanstående bakgrund har en översyn gjorts av ärendehanteringsprocessen och rutiner kring den och övergripande ärendehanteringsrutiner tagits fram. De övergripande gäller för samtliga förvaltningar och med dessa som grund ska varje nämnd/förvaltning göra sin beskrivning utifrån sina specifika förutsättningar. Information om de övergripande ärendehanteringsrutinerna lämnas till Kommunal samverkan den 14 november Respektive förvaltning samverkar sin specifika ärendehanteringsrutiner. Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 25 oktober Förslag till Övergripande ärendehanteringsrutiner, daterat den 25 oktober överlämna ärendet till kommande sammanträde med följande förslag: anta förslag till Övergripande ärendehanteringsrutiner i Gislaveds kommun, daterat den 25 oktober 2016, gälla för kommunstyrelsen och samtliga nämnder, samt uppmana de nämnder som har behov av förtydliga rutinerna ytterligare ta fram nämndspecifika ärendehanteringsrutiner med de övergripande ärendehanteringsrutinerna som grund. Expedieras till: Kommunstyrelsen

12 (36) Ks 362 Dnr: KS Ny styrmodell Gislaveds kommun Under 2016 påbörjades ett utvecklingsarbete kring kommunens arbete med styrning och ledning. En del i det har varit översynen av kommunstyrelseförvaltningens roll och uppdrag och en annan del är översynen av kommunens styrmodell. Styrmodellens övergripande syfte är tydliggöra en gemensam struktur och gemensamma arbetssätt för styrning och ledning av kommunen och dess verksamheter. Styrmodellen omfar hela kommunens organisation. Översynen av styrmodellen har utmynnat i ett förslag till revidering av nuvarande styrmodell. Revideringen handlar om öka delaktighet på alla nivåer, mindre detaljstyrning och färre mål. Ett ökat fokus på uppföljning med analys och slutsats. Styrmodellen för Gislaveds kommun bygger på mål- och resultatstyrning. Detta innebär ansvaret för planera och följa upp verksamhetens mål och resultat omfar samtliga organisatoriska nivåer. Med utgångpunkt från kommunens övergripande vision och värdegrund samt verksamhetens grundläggande uppdrag ska ansvaret för planera, utveckla och följa upp verksamheten ligga så nära medarbetare och medborgare som möjligt. Arbetet ska genomsyras av medskapande och ansvarstagande. Styrmodellen bygger på ytterligare några grundläggande tankar: Styrmodellen beskriver dels en struktur och dels ett arbetssätt för planering och uppföljning. Styrmodellen ska utgå från kommunens och verksamheternas uppdrag som finns beskrivet i de styrdokument som är beslutade, såväl statliga som kommunala. Styrmodellen ska kunna hantera alla typer av styrning. Styrning kan ske med t ex lagstiftning, regler, riktlinjer, principer, policys, vision, värderingar, mål, uppdrag, mm. Styrmodellen ska omfa samtliga delar av styrningen. Det ska inte finnas parallella modeller. Styrmodellen ska omfa både planering och uppföljning av verksamheten utifrån styrdokumenten. En framgångsfaktor är dock inte ställa krav på för detaljerad planering och uppföljning av mer operativ karaktär. Dessa ska kunna hanteras inom verksamheten utan krav på dokumentera inom ramen för styrmodellen. Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 31 oktober 2016 Förslag till Gislaveds kommuns styrmodell daterat den 3 november 2016

13 (36) Ks 362 (forts.) överlämna ärendet till kommande sammanträde med följande förslag: Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar anta Gislaveds kommuns styrmodell gälla fr.o.m. den 1 januari 2017, införandet av styrmodellen sker stegvis och ska vara införd i sin helhet fr.o.m. den 1 januari 2019, samt tidigare antagna dokument som beskriver Gislaveds kommuns styrmodell upphör gälla fr.o.m. den 1 januari Expedieras till: Kommunstyrelsen

14 (36) Ks 363 Dnr: KS Innehåll för kommunstyrelsens planering och uppföljningprocess I föreslagen process finns planering för kommunstyrelsens uppföljning 2017 samt planering och uppföljning 2018 och utblick Innehållet i planerings- och uppföljningsprocessen är gjorda för koppla samman planering och uppföljning på ett strategiskt sätt. Innehåll för kommunstyrelsens uppföljningsprocess 2017 samt planering- och uppföljningsprocess 2018 och utblick överlämna ärendet till kommande sammanträde med följande förslag: godkänna tidplan för kommunstyrelsens uppföljningsprocess 2017 samt planering- och uppföljningsprocess 2018 och utblick Expedieras till: Kommunstyrelsen

15 (36) Ks 364 Dnr: KS Yttrande över revisionsrapport- Granskning av delårsrapport PWC har översänt Granskning av delårsrapport Svar om åtgärder önskas inkomma senast 9 december Gislaveds kommuns revisorer har gett PWC i uppdrag granska kommunens delårsrapport för perioden Syftet med granskningen är ge kommunens revisorer ett underlag för sin bedömning av om delårsrapporten är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed samt om resultatet är förenligt med de mål som kommunfullmäktige fastställt. PWC:s sammanfande bedömning: Sammanfningsvis bedömer vi delårsrapporten med några undantag är utformad i enlighet med RKR:s rekommendation 22 och upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed i övrigt. Vår översiktiga granskning visar på prognostiserat resultat inte helt är förenligt med de finansiella målen som fullmäktige fastställt i Budget I samband med granskningen har dessutom kommunstyrelsen ( ) beslutat om föreslå kommunfullmäktige vid mötet ( ) besluta om höja det genomsnittliga resultatmålet till 30 mnkr. Det sker ingen samlad utvärdering om respektive prioriterat område bedöms uppfyllas eller inte. Vi bedömer den redovisning som sker i delårsrapporten är otillräcklig. Detta innebär vi likt tidigare år inte kan uttala oss om resultaten är förenliga med de av fullmäktige fastställda målen för verksamheten. Vi bedömer nuvarande hantering kan innebära en risk fullmäktige inte ges möjlighet använda delårsrapporten som ett underlag för ledning, styrning och kontroll. Vi ser det som angeläget åtgärder vidtas för de nämndsmål som delvis eller inte bedöms uppfyllas. Vi anser vidare delårsrapporten behöver utvecklas gällande vilka åtgärder som behöver genomföras för nå målen. Vi ser det som angeläget nämnderna håller sin tilldelade budget och åtgärdsplaner upprättas vid underskott och dessa realiseras och får önskad effekt. Kommunstyrelsens åtgärder: Kommunfullmäktige har tagit beslut höja det finansiella målet till 30 mnkr. Det har också föreslagits en anpassning av nämndernas budgetramar 2017 med motsvarande 1 %. I kommande års budgetarbete föreslås en anpassning årligen med 1 % för nå de finansiella målen. De nämnder som inte håller sin tilldelade budget rapporterar månadsvis till kommunstyrelsen. I rapporteringen finns åtgärdsplaner för komma tillrätta med underskott. Ks 364 (forts.)

16 (36) Nästkommande år finns ett förslag till revidering av styrsystemet där styrning och ledning tillsammans med planering, uppföljning och analys är i fokus. Styrkedja och roller ses över för en tydligare styrning i form av mål och uppdrag ska kunna ges. I förslaget till reviderat styrsystem bygger modellen på mål- och resultatstyrning. Uppföljningskedjan med processer, rapporter, roller och rutiner ses också över. Revisionsrapport - Granskning av delårsrapport 2016, Gislaveds kommun Revisionsutlåtande delårsrapport 2016 Missiv Granskning av delårsrapport Kommunstyrelseförvaltningens svar på revisorernas granskning av delårsrapport 2016, daterat den 31 oktober 2016 överlämna ärendet till kommande sammanträde med följande förslag: Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar anta yttrande över Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2016, Gislaveds kommun. Expedieras till: Kommunstyrelsen

17 (36) Ks 365 Dnr: KS Antagande av Kommunomfande översiktsplan ÖP 16 för Gislaveds kommun Förslag till kommunomfande översiktsplan ÖP 16 har ett utvecklingsperspektiv och fokuserar på fem olika områden. Rikt näringsliv, bredare utbildningsmöjligheter, utbyggd och förstärkt infrastruktur, fler och raktiva bostäder samt inkluderande samhälle. Förslag till kommunomfande översiktsplan har varit utsänt på samråd under tiden 7 mars maj Materialet har sänts ut via mail och post till ca 300 myndigheter, organisationer, grannkommuner m. fl. Materialet har även funnits tillgängligt på kommunens hemsida. En fyrsidig annonsbilaga har gått ut till alla hushåll i kommunen. Stormöten har hållits på 7 platser med ca 200 deltagare. I Gislaved, Smålandsstenar och Anderstorp har ordnats Drop in för träffa politiker vid sammanlagt 6 tillfällen. Sammanlagt beräknas ca 150 personer deltagit i dessa aktiviteter. Tjänstemän har åkt med bokbussen på 9 olika turer i kommunen och mött ca 200 invånare boende på landsbygden. Sammanlagt inkom 46 skriftliga yttranden. Planförslaget ställdes sedan ut för utställning. Planförslaget har varit på utställning från 8 augusti 2016 till den 7 oktober Kommunstyrelsens allmänna utskott har diskuterat inkomna synpunkter och förslag till förändringar har inarbetas. Den 16 november 2016 kommer kommunstyrelsen behandla planförslaget och sedan föreslå kommunfullmäktige om antagande. ÖP 16-planförslag, utställningsversion Utställningsutlåtande Länsstyrelsens granskningsyttrande daterat 7 oktober 2016 ÖP 16- planförslag, samrådsversion Samrådsyttrande Kommunstyrelsen den 21 juni 2016, 212 Kommunstyrelsen den 29 februari 2016, 70 Protokoll från styrgrupp KSAU överlämna ärendet till kommande sammanträde med följande förslag: Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar anta kommunomfande översiktsplan för Gislaveds kommun ÖP16, upphäva kommunomfande översiktsplan för Gislaveds kommun ÖP 06, Ks 365 (forts.)

18 (36) fördjupningen av översiktsplanen för Burseryds tätort antagen av kommunfullmäktige den 25 februari 1993, 21 ska fortsätta gälla, fördjupningen av översiktsplanen för Hestra tätort antagen av kommunfullmäktige den 26 februari 1998, 15 ska fortsätta gälla, fördjupningen av översiktsplanen för Reftele tätort antagen av kommunfullmäktige den 17 juni 1998, 62 ska fortsätta gälla, fördjupningen av översiktsplanen för Smålandsstenar/-Skeppshult tätort antagen av kommunfullmäktige den 19 augusti 1999, 66 ska fortsätta gälla, fördjupningen av översiktsplanen för Anderstorps tätort antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2005, 62 ska fortsätta gälla, fördjupningen av översiktsplanen för Broaryd tätort antagen av kommunfullmäktige den 22 maj 2008, 59 ska fortsätta gälla, fördjupad översiktsplan för Isabergsområdet antagen av och kommunfullmäktige den 13 december, 183, Gislaveds kommun och kommunfullmäktige den 20 december, 144, Gnosjö kommun ska fortsätta gälla, fördjupningen av översiktsplanen för Gislaved tätort antagen av kommunfullmäktige den 20 juni 2011, 76, och reviderad av kommunfullmäktige den 21 september 2015, 122 ska fortsätta gälla, samt upphäva Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) antagen av kommunfullmäktige 27 februari 2014, 31. Expedieras till: Kommunstyrelsen

19 (36) Ks 366 Dnr: KS Fastighetsreglering gällande del av Anderstorps Törås 2:64 och Anderstorps Törås 2:136, Månsakullen Fastigheten Anderstorps-Törås 2:136 bildades 1971 genom ett redan bebyggt bostadsvarter avstyckades och Anderstorps dåvarande kommun överlät marken till Stiftelsen Anderstorphus. Sedan 1983 finns ett arrendeavtal med ändamål grönområde och lekplats och sedan 1988 har del av Spårgatan och Månsgatan nyttjats av AB Gislavedshus för uppförande av garage och biluppställningsplats. Samtliga upplåtelser har varit utan ersättning. Då Gislavedshus fastighet ska överlåtas till ett dotterbolag har frågan ställts till kommunen om de befintliga avtal kan överlåtas på dotterbolaget. Avtalet från 1988 hanterar också skötsel av kommunala va-ledningar inom fastigheten Anderstorps-Törås 2:136. Området som ligger inom "arrendeområdet" från 1988 är delvis detaljplanelagt som kvartersmark och allmän platsmark. Marken söder och öster om bostäderna är också detaljplanelagt som kvartersmark och nyttjas som rekreationsområde och gräsytor. Kommunstyrelseförvaltningens förslag är inte överlåta arrendeavtalet utan istället sälja marken som är detaljplanelagt som kvartersmark, ca m2. Då marken sedan 1970-talet nyttjats av bolaget föreslår förvaltningen vidare frångå gällande tomtpris och istället sälja marken för 1 kr/m2 med anledning till det kommunala bolagets långa nyttjande. Vid fastighetsbildningen övergår också ansvaret för de "tidigare" kommunala ledningar till bolaget förutom venledningen i Spårgatan som säkras genom ledningsrätt. Förslag till fastighetsreglering med tillhörande karta Avtal om lägenhetsarrende daterat 16 februari 1988 Avtal om lägenhetsarrende daterat 18 oktober 1983 Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 8 november 2016 Yrkande Carina Johansson (C) med instämmande av Maria Gullberg Lorentsson (M), Marie-Louise Dinäss (S), Peter Bruhn (MP) och Leif Andersson (-): Bifall till förslaget. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar godkänna upprättat förslag till överenskommelsen om fastighetsreglering, samt uppdra till en av kommunens firmatecknare underteckna överenskommelse om fastighetsregleringen och därtill erforderliga köpehandlingar. Expedieras till: Kommunfullmäktige

20 (36) Ks 367 Dnr: KS Riktlinjer för alkoholservering i Gislaveds kommun Kommunen ska enligt 8 kap. 9 alkohollag (2010:1622) tillhandahålla information om vad som gäller enligt alkohollagen och anslutande föreskrifter samt riktlinjer för tillämpningen av föreskrifterna i kommunen. I Gislaveds kommun var det tidigare socialnämnden som ansvarade för ärenden rörande alkoholservering. Sedan den 1 januari 2015 är det istället bygg- och miljönämnden som har det ansvaret. De riktlinjer för alkoholservering som togs fram av socialnämnden och fastställdes av kommunfullmäktige den 27 september 2012 kräver därför en revidering. Förslag till riktlinjer för alkoholservering har varit utsänt på remiss till kommunstyrelsen, berörda nämnder och Polismyndigheten. Till följd av inkomna synpunkter har riktlinjerna därefter reviderats. Kommunstyrelsen beslutade den 10 augusti 2016 om återremiss med uppdrag till bygg- och miljöförvaltningen ta fram ett nytt förslag på skrivningen i delen idrottsanläggningar. Förvaltningen har därefter reviderat skrivningen i den delen i linje med kommunstyrelsens uppdrag (gulmarkerat s. 10). Riktlinjer för alkoholservering till allmänheten och slutet sällskap Bygg- och miljönämnden den 23 maj 2016, 114 Kommunstyrelsen den 10 augusti 2016, 231 Riktlinjer för alkoholservering till allmänheten och slutet sällskap, daterade den 28 oktober 2016 Bygg- och miljönämnden den 10 november 2016, 178 Yrkande Anton Sjödell (M) med instämmande av Carina Johansson (C) och Marie-Louise Dinäss (S): Bifall till förslaget. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar anta "Riktlinjer för alkoholservering till allmänheten och slutet sällskap", daterade den 28 oktober Expedieras till: Kommunfullmäktige

21 (36) Ks 368 Dnr: KS Taxa för ansöknings- och tillsynsavgifter enligt alkohollagen I samband med ansvaret för handläggning och tillsyn enligt alkohollagen flyttades från socialförvaltningen till bygg- och miljöförvaltningen har en revidering av Gislaveds kommuns riktlinjer för alkoholservering initierats. Under arbetet med riktlinjerna har det framkommit kommunen i enlighet med alkohollagens regler erbjuder allmänheten möjlighet ansöka om serveringstillstånd som det i dagens avgiftstaxa inte finns någon fastställd avgift för. Dagens avgiftstaxa har funnits sedan 2012 och bör därför ses över som helhet. Ansökningsavgifterna räknas enligt förslaget om på ett nytt sätt men behåller i stort samma utseende. Några nya ansökningsavgifter tillkommer för tillmötesgå de förfrågningar som kommit från allmänheten. Tillsynsavgifterna föreslås förändras från grunden när det gäller stadigvarande servering till allmänheten. Enligt förslaget ska tillsynsavgiften delas upp på en fast avgift beroende på restaurangens verksamhet och en rörlig avgift beroende på restaurangens skötsamhet. De övriga tillsynsavgifterna räknas om enligt bygg- och miljöförvaltningens timtaxa för tillsynsverksamhet men behåller i stort samma utseende. Bygg- och miljönämnden har den 23 maj 2016 beslutat föreslå kommunfullmäktige anta "Taxa för ansöknings- och tillsynsavgifter enligt alkohollagen", samt den nya taxan för ansöknings- och tillsynsavgifter ska gälla från den 1 januari Kommunstyrelsen beslutade den 10 augusti 2016 återremittera ärendet till bygg- och miljönämnden för i "Taxa för ansöknings- och tillsynsavgifter enligt alkohollagen" ta bort all underlagstext och istället ta fram ett utredningsdokument och ett taxedokument. Dessa dokument är nu framtagna och ligger för beslut. Bygg- och miljönämnden den 23 maj 2016, 115 Taxa för ansöknings- och tillsynsavgifter enligt alkohollagen Kommunstyrelsen den 21 juni 2016, 210 Kommunstyrelsen den 10 augusti 2016, 232 Utredningsdokument avseende taxor för serveringstillstånd, daterat den 13 oktober 2016 Taxa för ansöknings- och tillsynsavgifter enligt alkohollagen, daterad den 10 november 2016 Bygg- och miljönämnden den 10 november 2016, 179 Yrkande Anton Sjödell (M) med instämmande av Carina Johansson (C) och Marie-Louise Dinäss (S): Bifall till förslaget.

22 (36) Ks 368 (forts.) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar anta taxa för ansökan om serveringstillstånd och tillsynsavgifter avseende serveringstillstånd, daterad den 10 november 2016, taxan börjar gälla när beslutet vunnit laga kraft, samt taxa för ansökan om serveringstillstånd och tillsynsavgifter avseende serveringstillstånd ska inarbetas i kommunens taxesammanställning. Expedieras till: Kommunfullmäktige

23 (36) Ks 369 Dnr: KS Revidering av fastighet- och servicenämndens reglemente Kommunfullmäktige beslutade vid sitt sammanträde den 28 april 2016 om förändringar i uppgiftsfördelning mellan nämnder. För fastighetsnämndens del innebär det namnet ändras till fastighet- och servicenämnden och benämningen på förvaltningen blir fastighet- och serviceförvaltningen. Vidare ska den nya samlade IT-driftsorganisationen inklusive telefoniansvar för hela Gislaveds kommun flyttas till fastighet- och servicenämnden, liksom drift och verksamhet av matsalen i kommunhuset, ansvaret för fysisk tillgänglighet inklusive tillgänglighetsdatabas och inventeringar samt post, vaktmästeri och cyklar flyttas till fastighet- och servicenämnden. Fastighetsförvaltningen har i samråd med kommunstyrelseförvaltningen tagit fram förslag till reglemente för fastighet- och servicenämnden. Fastighetsnämnden beslutade den 23 augusti föreslå kommunfullmäktige anta reglementet. Kommunstyrelsen behandlade ärendet den 2 november 2016 och beslutade återremittera ärendet till kommunstyrelseförvaltningen med uppdraget se över benämningen på fastighet- och servicenämnden. Inga förändringar föreslås. Kommunfullmäktige den 28 april 2016, 68 Fastighetsnämnden den 23 augusti 2016, 124 Förslag till reglemente för fastighet- och servicenämnden från och med 1 januari 2017, daterat den 19 augusti 2016 Kommunstyrelsen den 2 november 2016, 345 Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 8 november 2016 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar anta reglemente för fastighet- och servicenämnden daterat den 19 augusti 2016 gälla från och med den 1 januari 2017, samt upphäva tidigare reglemente för fastighetsnämnden, antaget den 26 februari 2015, 27, från och med den 1 januari Expedieras till: Kommunfullmäktige

24 (36) Ks 370 Dnr: KS Revidering av bygg- och miljönämndens reglemente Kommunfullmäktige beslutade vid sitt sammanträde den 28 april 2016 om förändringar i uppgiftsfördelning mellan nämnder. För bygg- och miljönämndens del innebär det GIS-verksamheten flyttas över från kommunstyrelsen till bygg- och miljönämnden från och med den 1 januari Bygg- och miljönämnden beslutade den 6 oktober 2016 föreslå kommunfullmäktige anta reglementet. Kommunstyrelsen behandlade ärendet den 2 november 2016 och beslutade återremittera ärendet till kommunstyrelseförvaltningen med uppdraget se över benämningen på bygg- och miljönämnden. Inga förändringar föreslås. Kommunfullmäktige den 28 april 2016, 68 Bygg- och miljönämnden den 6 oktober 2016, 163 Förslag till reglemente för bygg- och miljönämnden, daterat den 6 oktober 2016 Kommunstyrelsen den 2 november 2016, 344 Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 8 november 2016 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar anta reglemente för bygg- och miljönämnden daterat den 6 oktober 2016 gälla från och med den 1 januari 2017, samt upphäva tidigare reglemente för bygg- och miljönämnden, antaget den 15 december 2014, 48, från och med den 1 januari Expedieras till: Kommunfullmäktige

25 (36) Ks 371 Dnr: KS Revidering av tekniska nämndens reglemente Kommunfullmäktige beslutade vid sitt sammanträde den 28 april 2016 om förändringar i uppgiftsfördelning mellan nämnder. För tekniska nämndens del innebär det från kommunstyrelsen flyttas mark- och exploateringsverksamheten inklusive förvaltning av kommunens skog och skötsel av allmän mark till tekniska nämnden. Operativt arbete med naturvård, kalkning, flyttas också till tekniska nämnden. I kommunstyrelsens ledningsfunktion ingår fortfarande leda och samordna mark- och bostadspolitiken och se till en tillfredsställande markberedskap upprätthålls samt bostadsförsörjningen och samhällsbyggandet främjas. Likaså kommunens övergripande miljö- och naturvårdspolitik. Kommunstyrelsen har också fortsättningsvis hand om strategiska etableringsfrågor för industri, handel och annan verksamhet samt köp och försäljning av fast egendom, dock inte ledig tomtmark. Kommunstyrelsen beslutade den 2 november 2016 återremittera ärendet till kommunstyrelseförvaltningen för göra vissa kompletteringar i reglementet. Kommunfullmäktige den 28 april 2016, 68 Tekniska nämnden den 21 september 2016, 103 Förslag till reglemente daterat den 21 september 2016 Kommunstyrelsen den 2 november 2016, 343 Förslag till reglemente daterat den 7 november 2016 Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 7 november 2016 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar anta reglemente för tekniska nämnden daterat den 7 november 2016 gälla från och med den 1 januari 2017, samt upphäva tidigare reglemente för tekniska nämnden, antaget den 14 december 2015, 179, från och med den 1 januari Expedieras till: Kommunfullmäktige

26 (36) Ks 372 Dnr: KS Översyn av namn på fastighetsnämnden och bygg- och miljönämnden Kommundirektören fick i uppdrag av kommunstyrelsen den 2 november 2016 snabbt utreda konsekvenser och förutsättningar för byta namn på byggoch miljönämnden samt fastighet- och servicenämnden. Bakgrunden till uppdraget är bygg- och miljönämndens arbetsutskott den 28 oktober fade beslut om föreslå kommunfullmäktige ändra namnet till samhällsbyggnadsnämnden och en efterföljande politisk dialog i frågan. Under 2016 har ett stort förändringsarbete pågått inom kommunstyrelseförvaltningen vilket har resulterat i nytt uppdrag för såväl bygg- och miljönämnden, fastighetsnämnden och tekniska nämnden. Bygg- och miljönämnden har fått ansvaret för GIS-frågorna och fastighetsnämnden har fått ansvaret för IT-driften och diverse övriga servicefrågor. Tekniska nämnden har fått ansvar för skog, mark- och exploatering samt kalkning. Mot bakgrund av dessa förändringar har namnfrågan också övervägts vilket innebär kommunfullmäktige beslutade den 28 april 2016 ändra namnet på fastighetsnämnden till fastighet- och servicenämnden fr.o.m. 1 januari Bygg- och miljönämndens samt tekniska nämndens namn har inte ändrats. Som princip gäller större förändringar i nämnders uppdrag ska göras efter dialog i parlamentariska kommittéen varför ovanstående förändringar måste anses utgöra undantaget då de syftade till renodla kommunstyrelsens uppdrag och möjliggöra mer fokus på uppsiktsplikt och uppföljning. Under översynen framkom önskemål om se över vilken nämnd som är kommunens samhällsbyggnadsnämnd och vilket uppdrag den i så fall skulle ha. Nämnder som skulle kunna beröras av en sådan förändring är bygg- och miljönämnden, fastighet- och servicenämnden samt tekniska nämnden. Med hänvisning till en sådan förändring skulle kunna medföra mycket genomgripande förändringar i nämndernas uppdrag valdes inte gå vidare med detta då frågan behöver lyftas i parlamentariska kommittéen först. Mot bakgrund av detta resonemang är det därför viktigt överväga nämndernas uppdrag innan namnet ändras. Att bygg- och miljönämnden skulle ges namnet samhällsbyggnadsnämnd lämnar ett frågetecken kring framförallt tekniska nämnden som också har ett stort samhällsbyggnadsansvar. Bygg- och miljönämnden är ett bra namn som tydligt beskriver vilka verksamheter som nämnden ansvarar för. Fastighet- och servicenämnden är också ett bra namn men man skulle kunna tänka sig endast servicenämnd skulle vara bättre. Det som talar emot är förvaltningschef just anställts med titel fastighet- och servicechef. Samtliga förvaltningschefer har idag samma namn som den nämnd man arbetar för och förvaltningarna bär också samma namn. Detta är en princip som bör behållas då den bidrar till en tydlighet vilken förvaltning som hör till vilken nämnd. Det pågår just nu ett genomgripande förändringsarbete inom bygg- och miljöförvaltningen. Syftet är bland annat arbeta mer tillsammans inom förvaltningen, samarbeta mer med andra kommunala förvaltningar samt förbättra bemötandet gentemot invånare och företagare. Det finns anledning först invänta vilka effekter detta arbete får innan ett namnbyte övervägs.

27 (36) Ks 372 (forts.) Bygg- och miljönämndens arbetsutskott den 28 oktober 2016, 170 Kommunfullmäktige den 28 april 2016, 68 Kommunstyrelsen den 2 november 2016, 352 Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 7 november 2016 Yrkande Carina Johansson (C): Bifall till förslaget. inte föreslå kommunfullmäktige några förändringar av nämnders och förvaltningars namn, samt uppmana parlamentariska kommittén se över nämndernas uppdrag och namn. Expedieras till: Bygg- och miljönämnden Kommunfullmäktige (meddelande)

28 (36) Ks 373 Dnr: KS Yttrande över revisionsrapport- Säkerhetsgranskning av kommunens säkerhet angående externt och internt dataintrång På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Gislaveds kommun och lekmannarevisorerna i Gislavedshus AB och Gislaved Energi AB har PwC granskat säkerheten angående externt och internt dataintrång, främst i form av interna riktlinjer och styrdokument. Revisionsfrågan för granskningen var: Är kommunstyrelsen//bolagsstyrelsernas styrningsmodell för IT- och informationssäkerhet för löpande identifiera prioriterade hot ändamålsenlig i förhållande till de prioriterade hoten? PwC:s svar på revisionsfrågan är kommunstyrelsens styrningsmodell för IToch informationssäkerhet för löpande identifiera prioriterade hot inte är ändamålsenlig i förhållande till de prioriterade hoten. I granskningsrapporten lämnas vissa rekommendationer. Ett skriftligt svar önskas senast den 22 november Revisionen vill inom ett år ta del av beslutade/genomförda åtgärder har vidtagits. Kommunstyrelseförvaltningen har utarbetat ett förslag till svar på granskningsrapporten och där förvaltningen har bemött de synpunkter som framförts i rekommendationerna. I den sammanfande kommentaren framförs bland annat följande: Kommunstyrelseförvaltningen instämmer inte helt i bedömningen som framförs i revisionsrapporten. Många av de rekommendationer som har lyfts fram ligger med bland de aktiviteter som redan pågår eller är planerade framåt. Vid revideringen 2014 av Policy och strategi för informationssäkerhet beslutade kommunfullmäktige år 2018 ska Gislaveds kommun ha ett arbetssätt kring informationssäkerhet som gör målen i strategin uppfylls (Kf , 20).Viktiga parametrar för i vilken takt det kan göras är resurser i form av tid och kompetens hos informationsägarna (förvaltningarna) i arbetet med systeminventering, systemsäkerhetsplaner och informationshanteringsplaner. Den omorganisation av kommunstyrelseförvaltningen som nu görs syftar bland annat till förstärka förvaltningens uppdrag leda/samordna, stödja och följa upp informationssäkerhetsarbetet. I revisionsrapporten framförs det bedrivs ett aktivt förbättringsarbete inom området och det ses som positivt. Vidare den fysiska säkerheten granskats utan väsentliga iakttagelser och en analys av tekniskt skydd i kommunens nätverk även genomförts utan väsentliga iakttagelser. Det framförs från revisionens sida det trots påpekade förbättringsmöjligheter finns god förståelse för IT- och informationssäkerhet inom kommunen. Missiv till revisionsrapporten daterat den 22 september 2016 Granskningsrapport, Övergripande säkerhetsgranskning av kommunens säkerhet angående externt och internt dataintrång, daterad augusti 2016 Kommunstyrelseförvaltningens svar på granskningsrapporten, daterat den 3 oktober 2016

29 (36) Ks 373 (forts.) Förvaltningsövergripande- och kommunstyrelseförvaltningens handlingsplan 2016/2017 Kommunstyrelsens allmänna utskott den 2 november 2016, 92 Yrkande Maria Gullberg Lorentsson (M) med instämmande av Carina Johansson (C), Marie-Louise Dinäss (S) och Peter Bruhn (MP): Bifall till förslaget. anta kommunstyrelseförvaltningens förslag till svar på granskningsrapport Övergripande säkerhetsgranskning av kommunens säkerhet angående externt och internt dataintrång, daterat den 3 oktober 2016, som kommunstyrelsens eget, samt påtala för nämnderna vikten av ha årliga handlingsplaner för sitt informationssäkerhetsarbete enligt Gislaveds kommuns Policy och strategi för informationssäkerhet. Expedieras till: Kommunrevisionen Kommunfullmäktige Respektive nämnd

30 (36) Ks 374 Dnr: KS Försäljning av bostadsfastigheter i AB Gislavedshus AB Gislavedshus har för avsikt ingå försäljning av bostadsfastigheter. De aktuella fastigheterna är: Gislaved Anderstorp 9:122, Gislaved Anderstorp 9:38, Gislaved Anderstorp 9:192, Gislaved Anderstorps-Törås 2:136, Gislaved Anderstorps-Törås 2:245, Gislaved Anderstorps-Törås 2:250. En dialog har skett med Gislaveds kommuns kommunledning och en avsiktsförklaring har upprättats. Ett förvaltningsavtal är upprättat för förvaltning av lägenheterna under en övergångsperiod. Ett dotterbolag är bildat, Törås Fastigheter AB, där ett införsäljningsavtal finns för försäljning av de aktuella fastigheterna. Ett aktieöverlåtelseavtal mellan AB Gislavedshus och Akka Egendom I AB har undertecknats den 11 november 2016 under förutsättning godkännande sker i AB Gislavedshus och kommunstyrelsen i Gislaveds kommun. Överenskommet fastighetsvärde är 140 Mnkr. Det överenskomna fastighetsvärdet ligger till grund för beräkning av den preliminära köpeskillingen ( kr) och den slutliga köpeskillingen. AB Gislavedshus har fått godkänt av kommunfullmäktige en inriktning som innebär AB Gislavedshus får sälja lägenheter i Anderstorps, Gislaveds och Smålandsstenars tätorter. AB Gislavedshus får bilda dotterbolag för bolagisering av valda försäljningsobjekt. Enligt beslut i kommunfullmäktige 25 februari 2016 delegerar kommunfullmäktige till kommunstyrelsen förslag till köpeavtal ska villkoras med kommunstyrelsens godkännande och avtal om försäljning ska underställas kommunstyrelsens prövning. Protokoll AB Gislavedshus daterat den 15 november 2016 Avsiktsförklaring daterat den 29 september 2016 Aktieöverlåtelseavtal AB Gislavedshus Akka Egendom I AB, daterat den 11 november 2016 Yrkande Maria Gullberg Lorentsson (M): Att godkänna avtal om försäljning av bostadsfastigheter i AB Gislavedshus. Marie-Louise Dinäss (S) med instämmande av Bengt Petersson (C), Carina Johansson (C), Peter Bruhn (MP), Lennart Kastberg (KD) och Leif Andersson (-): Bifall till Maria Gullberg Lorentssons (M) yrkande. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Maria Gullberg Lorentssons (M) yrkande och finner kommunstyrelsen beslutar enligt detta.