Styrdokument för krisberedskap i Vansbro kommun

Transkript

1 FÖRFATTNINGSSAMLING KS 2016/7 Styrdokument för krisberedskap i Vansbro kommun Dokumentnamn Styrdokument för krisberedskap i Vansbro kommun Diarienummer KS 2016/7 Dokumenttyp Plan Antagen KF 6 Senast reviderad Beslutsinstans Kommunfullmäktige Gäller från och med

2 Dnr: KS 2016/7 Styrdokument för krisberedskap i Vansbro kommun Beslutad av kommunfullmäktige

3

4 Innehåll INNEHÅLL... 3 INLEDNING... 4 AVGRÄNSNING... 5 ORGANISATION OCH ANSVAR... 5 UPPGIFTER ENLIGT LEH... 5 Risk- och sårbarhetsanalyser (RSA)... 5 Kontinuitetshantering... 6 PLANERING... 6 Årlig verksamhetsplanering... 6 Plan för hantering av extraordinära händelser... 6 KRISLEDNINGSPLAN FÖRVALTNINGAR/BOLAG/FÖRBUND... 7 Geografiskt områdesansvar... 7 Utbildning och övning... 7 Förvaltning, bolag, förbund... 7 Utbildnings- och övningsplanering... 7 Höjd beredskap... 7 RAPPORTERING... 8 Rapportering om det kontinuerliga arbetet och hur det påverkat krisberedskapen... 8 Rapportering vid samhällsstörningar och extraordinära händelser... 8 Rapportering vid höjd beredskap... 8 ÖVRIGT... 9 Kontinuerligt arbete med identifierade åtgärder... 9 REDOVISNING AV STATLIG ERSÄTTNING... 9 Budget och redovisning... 9

5 Inledning Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) reglerar den lokala krishanteringen i kommuner och landsting. Bestämmelserna i lagen syftar till att kommuner och landsting ska minska sårbarheten i respektive verksamhet och ha en god förmåga att hantera samhällsstörningar, extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Uppgifterna som beskrivs i lagen delas in i följande verksamheter: risk- och sårbarhetsanalyser planering geografiskt områdesansvar utbildning och övning rapportering höjd beredskap I kommunöverenskommelsen, det vill säga överenskommelsen mellan staten genom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om kommunernas krisberedskap preciseras ytterligare statens förväntningar på hur uppgifterna ska genomföras. Där regleras även kommunernas ersättning för de uppgifter kommunerna har enligt lagen. En av uppgifterna i kommunöverenskommelsen är att kommunen ska ha ett styrdokument för planering som ska innehålla: 1. en beskrivning av det arbete och de åtgärder som ska ske under mandatperioden för att reducera eller ta bort risker och sårbarheter samt för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet, 2. en beskrivning av hur kommunen avser att fullgöra åtaganden som beskrivs i denna överenskommelse samt hur ersättningen ska användas. Här ingår att särskilt redovisa hur samverkansersättningen ska användas, 3. en övnings- och utbildningsplan för mandatperioden samt 4. en plan för hur kommunen ska hantera extraordinära händelser som beskriver: - hur kommunen ska organisera sig under en extraordinär händelse, - hur kommunens organisation för krisledning leder, samordnar, samverkar samt säkerställer samband för att hantera en extraordinär händelse samt - vilka lokaler med nödvändig teknisk utrustning för ledning och samverkan som disponeras vid en extraordinär händelse. Detta styrdokument ska antas av kommunfullmäktige det första året i varje ny mandatperiod.

6 Avgränsning Syftet med detta styrdokument är att utifrån LEH och kommunöverenskommelsen beskriva kommunens arbete med krisberedskap och inriktningen för hur kommunen avser att fullgöra sina åtaganden samt redovisa hur den ekonomiska ersättningen ska användas under mandatperioden. Styrdokumentet inkluderar inte annat säkerhetsarbete eller uppgifter enligt annan lagstiftning, som exempelvis skydd mot olyckor, även om vissa åtgärder har koppling till annan lagstiftning. Organisation och ansvar Kommunfullmäktige fastställer kommunens mål och riktlinjer för verksamheten. Här ingår även att fastställa mål och riktlinjer för kommunens arbete med krisberedskap. Kommunen ska ha en krisledningsnämnd som vid behov har möjlighet att ta snabba beslut vid samhällsstörningar, extraordinära händelser och höjd beredskap. Kommunen har ett verksamhetsansvar som innebär att den ansvarar för att den samhällsviktiga verksamhet som kommunen bedriver även ska fungera vid samhällsstörningar, extraordinära händelser och höjd beredskap. Kommunen har ett geografiskt områdesansvar som innebär att den ska verka för att samverkan sker med externa aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område samt att samordning av information sker vid samhällsstörningar, extraordinära händelser och höjd beredskap. Arbetet med krisberedskap är tätt förbundet med övrigt kvalitetsarbete och ska ske som en kontinuerlig process för kommunkoncernens samtliga samhällsviktiga verksamheter. Kommunstyrelsen har det yttersta ansvaret för arbetet inom den egna verksamheten. Till stöd finns en beredskapssamordnare på sextio procent med uppgift att samordna arbetet med krisberedskap inom kommunen och som organisatoriskt tillhör räddningstjänsten. Uppgifter enligt LEH Här beskrivs det arbete och de åtgärder som ska ske under mandatperioden för att reducera eller ta bort risker och sårbarheter samt för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet och hur kommunen avser att fullgöra åtaganden som beskrivs i kommunöverenskommelsen. Risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) Kommunen ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys som ska fastställas av kommunstyrelsen. Kommunen ska under mandatperiodens första år revidera den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen. Kommunens risk- och sårbarhetsanalys ska leda till en stärkt krishanteringsförmåga genom att: - ge underlag för planering och genomförande av åtgärder för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet, - ge beslutsstöd för beslutsfattare och verksamhetsansvariga, - ge underlag för information om samhällets risker och sårbarheter till allmänheten samt

7 - bidra till att ge en bild över de risker och sårbarheter som finns i samhället i stort som kan påverka kommunens verksamhet och samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Arbetet med risk- och sårbarhetsanalys ska göras i enlighet med Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2015:5) om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser. Kommunkoncernens samhällsviktiga verksamheter ska delta i analysarbetet genom att ingå i den arbetsgrupp som arbetar med scenariobaserade analyser. Under mandatperioden ska behov av ytterligare fördjupade analyser ses över. Identifierade åtgärdsförslag ska följas upp. Åtgärdsbehoven som framkommit i arbete med riskoch sårbarhetsanalyser samt från övrigt arbete inom krisberedskap och krishantering finns i den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen. Ansvarig aktör ansvarar för att ta ställning till respektive åtgärdsförslag. Kommunstyrelsen ansvarar för att verksamheterna vid behov genomför risk- och sårbarhetsanalyser, att resultatet av dessa görs känt bland berörd personal samt att nödvändiga åtgärder vidtas. Kommunen bör även delta i regionalt samordnat arbete med risk- och sårbarhetsanalyser, när kommunens deltagande efterfrågas, och ha som mål att följa länets rekommendationer avseende arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser. Arbetet bör samordnas och integreras med det riskanalysarbete som sker i enlighet med annan lagstiftning, utifrån vad som anses lämpligt. Kommunen ska årligen svara på uppföljning av krisberedskap enligt bilaga i föreskrifterna för risk- och sårbarhetsanalyser samt uppföljning avseende åtgärder och därmed bedöma sin generella krisberedskapsförmåga. Kontinuitetshantering Kommunen ska under mandatperioden påbörja arbetet med kontinuitetshantering med målet att prioriterade samhällsviktiga verksamheter, som kommunen bedriver eller ansvarar för, ska kunna upprätthållas på en acceptabel nivå oavsett vilka störningar som inträffar. Planering Årlig verksamhetsplanering Kommunen ska inför varje år ta fram en verksamhetsplan som mer detaljerat än styrdokumentet ska beskriva det arbete som kommunen avser att genomföra inom området krisberedskap under kommande år. Plan för hantering av extraordinära händelser Kommunen ska enligt LEH fastställa en övergripande krisledningsplan som beskriver hur kommunen ska hantera samhällsstörningar, extraordinära händelser och höjd beredskap. Planen ska skrivas med beaktande av övrigt arbete inom krisberedskap. Kommunens övergripande krisledningsplan ska uppdateras och fastställas av kommunfullmäktige det första året i mandatperioden.

8 Krisledningsplan förvaltningar/bolag/förbund Respektive förvaltning/bolag/förbund inom kommunkoncernen som bedriver samhällsviktig verksamhet ska enligt en gemensam mall ha en krisledningsplan för den egna verksamheten. Krisledningsplanen ska uppdateras minst en gång per mandatperiod. Geografiskt områdesansvar Enligt LEH ska kommuner inom sitt geografiska område verka för att: 1. olika aktörer inom kommunens geografiska område samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet, 2. de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas samt 3. informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas. För att uppnå detta ska kommunen vara sammankallande för ett samverkansorgan där aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet bjuds in till minst en träff årligen i krisberedskapssyfte. Vid samhällsstörningar, extraordinära händelser och höjd beredskap ska kommunen ta fram en samlad lägesbild som även ska lämnas till länsstyrelsen samt verka för att information till allmänheten samordnas. Utbildning och övning För att upprätthålla och utveckla krishanteringsförmågan ska kommunen delta i utbildningar och övningar inom området. Samverkande aktörer deltar när det är lämpligt utifrån övningens art. Krisledningsnämndens ledamöter och ersättare ska minst en gång per mandatperiod delta i utbildning, övning eller annan träning i krisberedskapssyfte. Tjänstemannaledningen ska minst två gånger per mandatperiod delta i utbildning, övning eller annan träning i krisberedskapssyfte. Förvaltning, bolag, förbund Förvaltningars, bolags och förbunds krisledningar ska minst en gång per mandatperiod genomföra utbildning, övning eller annan träning i krisberedskapssyfte. Utbildnings- och övningsplanering Utbildning och övning sker fortlöpande efter behov, såväl internt som i samverkan med länsstyrelsen och andra externa aktörer. Den årliga planeringen beskrivs närmare i årsvisa verksamhetsplaner och utformas utifrån de behov som uppstår, exempelvis i samband med identifierade brister i risk- och sårbarhetsanalysen, erfarenheter från övningar eller verkliga händelser. Höjd beredskap Kommuner ska enligt kommunöverenskommelsen vidta de förberedelser som behövs för verksamheten under höjd beredskap. De förberedelser som avses är att kommunens ska säkerställa att krisledningen upprätthåller grundläggande kunskaper om kommunens uppgifter vid höjd beredskap.

9 Rapportering Rapportering om det kontinuerliga arbetet och hur det påverkat krisberedskapen Kommunen ska hålla länsstyrelsen informerad om vilka åtgärder som vidtagits enligt LEH och hur åtgärderna påverkat krisberedskapen. Det ska göras enligt fastställd tidsplan: Senast 31 oktober det första året i mandatperioden ska kommunen redovisa arbetet med risk- och sårbarhetsanalys till länsstyrelsen enligt gällande föreskrifter. Senast 31 december 2015 ska kommunen redovisa styrdokumentet för kommunens arbete med krisberedskap samt övergripande krisledningsplan till länsstyrelsen. Årligen senast den 15 februari, med start 2016, ska kommunen redovisa en årsuppföljning av kommunens krisberedskap. Redovisningen görs till länsstyrelsen och sker via ett särskilt rapporteringsverktyg. Redovisningen ska innehålla följande delar: - Svar på indikatorer som finns som bilaga till föreskrift (MSBFS 2015:5) för risk- och sårbarhetsanalys. - Redogörelse för åtgärder som vidtagits och hur de påverkat krisberedskapen. - Redogörelse för eventuella samhällsstörningar och extraordinära händelser som skett under året. - Redovisning av hur den statliga ekonomiska ersättningen använts inklusive vilka kostnader som är hänförliga till respektive ersättning. Rapportering vid samhällsstörningar och extraordinära händelser Kommunen ska vid samhällsstörningar och extraordinära händelser ge länsstyrelsen eller den myndighet som Regeringen bestämmer lägesrapporter och information om händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade utvecklingen samt om vidtagna och planerade åtgärder. Kommunen ska kunna ge länsstyrelsen en samlad rapport om risker och sårbarheter i kommunen och i möjligaste mån kunna informera om de lokala krisberedskapsaktörernas förberedelser inför samhällsstörningar och extraordinära händelser. Kommunens tjänstemannaledning ska ha som mål att vara samordnade med länsstyrelsen avseende nätverk, teknik och metodik för informationsdelning för att stödja samverkan i regionen. Rapportering vid höjd beredskap Enligt LEH ska kommunen under höjd beredskap hålla den myndighet som regeringen bestämmer informerad om beredskapsläget och de övriga förhållanden som har betydelse för det civila försvaret i kommunen.

10 Övrigt Kontinuerligt arbete med identifierade åtgärder Kommunen ska kontinuerligt bedriva arbete med att förbättra identifierade sårbarheter och brister genom de åtgärdsförslag som framkommit exempelvis utifrån risk- och sårbarhetsanalys, övningsutvärderingar och verkliga händelser. Redovisning av statlig ersättning Den statliga ekonomiska ersättningen ska användas enligt följande: Grundbelopp Grundbeloppet ska bekosta en funktion för samordning av kommunens uppgifter i krisberedskapssystemet. Verksamhetsersättning Verksamhetsersättningen ska bekosta arbetstid för genomförande av planering, risk- och sårbarhetsanalyser, övning m.m. Samverkansersättning Kommunen får en årlig ersättning för att stimulera samverkan med andra aktörer. Ersättningen ska användas för att uppnå följande mål: Geografiskt områdesansvar - Kommunens förberedelser inför en extraordinär händelse ska ske i samverkan med kommuner och andra aktörer utanför det egna geografiska området. Utbildning och övning - Kommunen deltar, i den utsträckning tillfälle ges, i planering, genomförande och utvärdering av samverkansövningar på regional och/eller nationell nivå. - Samverkansövningar med andra aktörer inom kommunen och/eller mellan kommuner genomförs med en genomtänkt periodicitet i förhållande till regional och nationell övningsplanering. Rapportering - Kommunernas beredskapsfunktioner är samordnade med övriga relevanta aktörer avseende nätverk, teknik och metodik för informationsdelning för att stödja samverkan i regionen vid en extraordinär händelse. Budget och redovisning Kommunen budgeterar och redovisar till länsstyrelsen hur den statliga ekonomiska ersättningen använts enligt överenskommelsen. Av redovisningen ska framgå vilka kostnader som är hänförliga till respektive ersättning. Bilagor Övergripande plan för Vansbro kommuns krisorganisation KS 2016/12 Övergripande verksamhetsplanering för mandatperioden Övergripande utbildnings- och övningsplanering för mandatperioden

11 Övergripande plan för Vansbro kommuns krisorganisation Stationshuset 1916 Plan för extraordinära händelser eller svår påfrestning i Vansbro kommun Beslutad av kommunfullmäktige

12 2

13 Innehåll Inledning... 4 Syfte... 4 Extraordinär händelse... 4 Kris... 4 Principer för arbete med extraordinära händelser och kriser... 4 Geografiskt områdesansvar... 4 Vansbro kommuns krisorganisation... 5 Krisledningsnämnd... 5 Krisledningsgrupp... 5 Information... 6 Praktiskt stöd och service... 6 Kommunala bolag och stiftelser... 6 Frivilliga resursgrupper FRG... 7 POSOM... 7 Krishanteringsråd... 7 Uppstart av krisorganisationen... 7 Aktivering av kommunens krisorganisation... 7 Fortsatt hantering av händelsen... 7 Lokaler... 7 Rapportering vid samhällstörningar och extraordinära händelser... 8 Planering... 8 Riskhanteringsgrupp... 8 Risk och sårbarhetsanalyser... 9 Utbildning och övning... 9 Ersättare... 9 Kontaktuppgifter... 9 Ekonomi... 9 Avveckling och efterarbete... 9 Höjd beredskap Detaljplanering Bilaga 1: Modell för krishantering Bilaga 2: Dagordning för samverkansmöte när krisledningsorganisationen är sammankallad Bilaga 3: Ordinarie politisk organisation Bilaga 4: Ordinarie förvaltningsorganisation

14 Inledning Syfte Syftet med denna plan är att Vansbro kommun ska ha en väl förberedd organisation som snabbt kan träda i funktion och effektivt begränsa och lindra konsekvenserna av en extraordinär händelse eller kris. Extraordinär händelse Händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Kris En kris hotar grundläggande funktioner och värden som exempelvis elförsörjningen, vår hälsa eller vår frihet. Det kan handla om att väldigt många människor drabbas eller att en händelse får så stora konsekvenser att samhället inte fungerar som det ska. Principer för arbete med extraordinära händelser och kriser Ansvarsprincipen Ansvarsprincipen innebär att den som har ansvar för en verksamhet också ansvarar för den vid en krissituation. Likhetsprincipen Likhetsprincipen innebär att en verksamhets organisation och lokalisering så långt som möjligt ska behållas vid en kris. Förändringar ska inte göras mer omfattande än vad som krävs med hänsyn till händelsens karaktär. Närhetsprincipen Närhetsprincipen innebär att krisen ska hanteras så nära de berörda som möjligt. Den instans som är närmast ansvarig ska svara för ledning av de åtgärder som krävs för att kunna hantera händelsen på ett effektivt sätt. Krishantering bör endast lyftas till högre beslutsnivåer om detta krävs för samordning och en rationell prioritering av olika åtgärder. Geografiskt områdesansvar Kommunen har enligt lag ett geografiskt områdesansvar. Detta innebär att kommunen ska verka för att samordningen fungerar mellan alla som är inblandande i krisberedskapen på lokal nivå. Dessa kan till exempel vara myndigheter, företag, frivilligorganisationer, trossamfund och föreningar. Kommunen ska också samordna informationen till allmänheten vid en kris. Däremot övertar inte kommunen ansvaret från någon annan. Myndigheter och organisationer behåller sitt ansvar inom sitt verksamhetsområde. 4

15 Vansbro kommuns krisorganisation Räddningschef i beredskap/tjänsteman i beredskap I räddningstjänstens organisation finns Räddningschef i beredskap(rcb). Räddningschef i beredskap är ständigt i beredskap. RCB är kommunens räddningsledare när det bedrivs räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor. RCB är även kommunens tjänsteman i beredskap(tib) vilket innebär att denna är kommunens funktion för omvärldsbevakning och initial aktivering av kommunens krisorganisation. All information i inledningsskedet av en händelse ska passera denna funktion tills dess att krisorganisationen är aktiverad. Detta för att säkerställa att rätt kontakter tas för att bedöma lämplig hantering av det inträffade. Vid misstanke om händelse som är/kan leda till en extraordinär händelse eller kris ska kommunens TIB informera kommunstyrelsens ordförande samt kommunchef. Dessa tar sedan ställning till vidare åtgärder. TIB ska kunna ge kommunstyrelsens ordförande samt kommunchef stöd vid inkallning av berörda befattningshavare. Krisledningsnämnd Vid en extraordinär händelse i Vansbro kommun, som inte faller under ansvaret enligt Lagen om skydd mot olyckor (2003:778), tas beslutsbefogenheter och ansvar för åtgärder och ledning över av krisledningsnämnden. Kommunstyrelsen är tillika kommunens krisledningsnämnd när en händelse bedöms så allvarlig att den klassas som en extraordinär händelse. Krisledningsnämndens uppgift är att ta ställning och besluta i strategiskt viktiga frågor kopplat till den aktuella händelsen. Krisledningsnämndens beslut ska anmälas till närmast följande fullmäktigesammanträde. Ordföranden (eller vice ordföranden då ordföranden har förhinder) i krisledningsnämnden bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden ska träda i funktion. Om både ordföranden och vice ordföranden har förhinder får nämnden sammankallas på begäran av enskild ledamot. Nämnden kan sedan besluta om den ska träda i funktion. Nämnden leds av kommunstyrelsens ordförande. Kommunstyrelsens ordförande har rätt att besluta i nämndens vägnar om ett ärende är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Kommunens ordinarie politiska organisation finns i bilaga 3. Krisledningsgrupp Kommunens ledningsgrupp är tillika kommunens krisledningsgrupp när en händelse bedöms så allvarlig att krisorganisationen aktiveras. Kommunchefen leder arbetet och formerar gruppen utefter den specifika händelsen. Kommunchefen ansvarar för att berörda befattningshavare och beslutsfattare kallas in, stöd kan fås via kommunens tjänsteman i beredskap. Viktigt att tänka på är att även knyta till sig sakkunniga och andra för händelsen viktiga nyckelfunktioner. Gruppen huvudsakliga uppgift är att leda det operativa arbetet och säkerställa funktioner för ledning, samband och information. Kommunens ordinarie förvaltningsorganisation finns i bilaga 4. 5

16 Information Informationsarbetet leds av kommunchefen med stöd av informatören. Arbetet och utgår från kommunens riktlinjer för krisinformation med tillhörande checklistor. Riktlinjerna behandlar bland annat: - Bemanning - Upplysningscentral - Media - Intern, extern information - Rapportering till andra aktörer ex. länsstyrelsen - Kommunens hemsida - Rakel - WIS Praktiskt stöd och service När kommunens krisledningsorganisation är aktiverad ska en bedömning göras om vilka behov av praktiskt stöd som finns. Bedömningen görs av krisledningsgruppen. Exempel på insatser som behövs kan vara enligt följande: - Iordningställande av ledningslokaler - Serva krisledningsorganisationen med förbrukningsmaterial - Upprätthålla datautrustningens funktion - Ansvara för matleveranser till kommunal personal - Svara för kommunens reservkraft - Vara växeln behjälplig med hanteringen av telefoner - Planera för uthållighet i stödfunktionerna innebärande bland annat behov av avlösning av ingående personal - I övrigt vad krisledningsgruppen bestämmer Checklistor ska finnas för de vanligt förekommande initiala åtgärderna. Kommunala bolag och stiftelser Kommunala bolag och stiftelser ansvarar för sitt verksamhetsområde vid krissituationer om inte krisledningsnämnden beslutat att överta hela eller delar av verksamheten. De kommunala bolagen ska upprätta riskanalyser och planer för att hantera kriser i den egna verksamheten och ansvarar för att dessa hålls aktuella. 6

17 Frivilliga resursgrupper FRG Kommunen har ett avtal med Westerdals Civilförsvarsförening om frivilliga resursgrupper. Detta innebär att kommunen har möjlighet att förstärka sin organisation med resurspersoner. Områden som dessa kan användas är bland annat bevakning, utrymning, transporter, matförsörjning etc. Dessa kan kallas in av RCB/TIB, kommunchef eller kommunstyrelsens ordförande, via civilförsvarsföreningens kontaktpersoner. POSOM POSOM-gruppen kan kallas in vid en akut händelse inom Vansbro kommuns geografiska område eller när Vansbrobor är inblandade eller indirekt berörda på annan plats och behöver psykosocial hjälp, då inte normal organisation bedöms vara tillräcklig. POSOM-gruppen kallas ut genom tjänsteman i beredskap. Krishanteringsråd Utifrån att kommunen har det geografiska områdesansvaret så ska ett krishanteringsråd eller motsvarande funktion finnas för att kunna utveckla samverkan och samarbete mellan de olika aktörer som finns i kommunen. I krishanteringsrådet ska det finnas representanter från aktörer som kan bli inblandade i en eventuell kris eller extraordinär händelse. Dessa kan till exempel vara myndigheter, företag, frivilligorganisationer, trossamfund och föreningar. Detta råd ska även kunna användas under en pågående kris. Uppstart av krisorganisationen Aktivering av kommunens krisorganisation För att aktivera krisledningsorganisationen kontaktas RCB/TIB. RCB/TIB kontaktar därefter kommunstyrelsens ordförande och kommunchefen. Kommunstyrelsens ordförande avgör vilka åtgärder som initialt ska vidtas i samråd med kommunchefen. Dessa ansvarar för att kontakt tas med övriga berörda inom krisledningsorganisationen. Stöd vid kontakter med övriga befattningshavare kan fås via TIB. Exempel för hur flödet kan se ut finns i bilaga 1. Fortsatt hantering av händelsen Kommunstyrelsens ordförande är den som bedömer om en händelse klassas som extraordinär och kallar därefter in kommunstyrelsen som vid en extraordinär händelse övergår till krisledningsnämnd. När krisledningsnämnden är på plats hålls ett första informations- och avstämningsmöte med krisledningsgruppen. Varje händelse är i sig unik vilket ställer olika krav på hantering. Ett förslag på hur ett första samverkansmöte kan gå till finns i bilaga 2. Efter det första informations- och avstämningsmötet gör krisledningsnämnden sin bedömning hur händelsen ska klassas och hanteras. Lokaler Kommunens krisorganisation har i förväg utsedda lokaler på Medborgarhuset som snabbt ska kunna göras i ordning för att användas vid en extraordinär händelse eller kris. Dessa lokaler ska vara försedda med reservkraft och övrig utrustning som behövs för att kommunens krisledningsorganisation ska kunna arbeta. 7

18 Lokalerna disponeras enligt följande: Vansbrorummet Järnarummet Äppelborummet Teatern Krisledningsgruppen Krisledningsnämnden Upplysningscentral Information till allmänhet och media vid många besökare Om Medborgarhuset av någon anledning inte kan användas formerar kommunens krisledning i brandstationen. Rapportering vid samhällstörningar och extraordinära händelser Kommunen ska vid samhällsstörningar och extraordinära händelser ge länsstyrelsen eller den myndighet som regeringen bestämmer lägesrapporter och information om händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade utvecklingen samt om vidtagna och planerade åtgärder. Detta sker främst genom: WIS (Webbaserat informationssystem) WIS är ett nationellt webbaserat informationssystem framtaget för att underlätta informationsdelning mellan aktörerna i det svenska krishanteringssystemet före, under och efter en kris. Radiokommunikation för effektiv ledning (RAKEL) Rakel är ett kommunikationssystem för trygg och säker kommunikation mellan medarbetare inom samhällsviktiga verksamheter. Systemet har en hög driftsäkerhet, täckning i hela Sverige. Kommunens krisorganisation har tillgång till 2 mobila RAKEL-terminaler. Dessa är avsedda för krisledningsgruppen och krisledningsnämnden. Planering Riskhanteringsgrupp Riskhanteringsgruppen består av kommunens ledningsgrupp och säkerhetssamordnare. Övriga kallas in till möte efter behov. Frågorna behandlas främst under ledningsgruppens ordinarie möten. Gruppen ska arbeta med följande: - Riskanalys enligt lag (2003:778) - Risk- och sårbarhetsanalyser enligt lag (2006:544) - Beredskapsförberedelser enligt lag (2006:544) - Försäkringsfrågor - Övriga frågor om internt skydd - Andra säkerhetsfrågor 8

19 Ledningsgruppen kan fatta beslut om att lyfta ur vissa områden och tillsätta arbetsgrupper som arbetar med dessa. Risk och sårbarhetsanalyser En årlig risk- och sårbarhetsanalys ska genomföras utifrån kommunens geografiska områdesansvar. Länsstyrelsens och Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps anvisningar ska ligga till grund för analysen. Risk och sårbarhetsanalysen ska förutom vid planeringen inför extraordinära händelser även kunna användas enligt lag om skydd mot olyckor, översiktplaner, detaljplaner och annan verksamhetsplanering i kommunen. Kommunstyrelsen och styrelserna för Stiftelsen Vansbrohem, Vansbro Teknik AB och Dala Vatten och Avfall AB ansvarar för att en risk- och sårbarhetsanalys genomförs inom sitt område. Utbildning och övning För att kommunen ska ha en väl förberedd organisation som snabbt kan träda i funktion och effektivt begränsa konsekvenserna och lindra effekterna av en extraordinär händelse eller kris är det nödvändigt att organisationen övas och utbildas. Övning- och utbildningsverksamheten genomförs enligt den utbildnings- och övningsplanering som tas fram inför varje mandatperiod. Planeringen revideras årligen av ledningsgruppen. Ersättare För varje befattningshavare eller nyckelfunktion i kommunens krisorganisation ska det finnas minst en utsedd namngiven ersättare. Ersättarna ska framgå i det separata dokumentet: kontaktuppgifter vid krissituationer. Kontaktuppgifter Kontaktuppgifter finns i separat dokument: kontaktuppgifter vid krissituationer. Dokumentet ska finnas tillgängligt i krisledningslokalerna samt distribueras till representanter i krisledningsgruppen, kommunens växel, RCB/TIB samt övriga nyckelpersoner i krisorganisationen inför varje ny mandatperiod eller vid väsentliga förändringar. Ekonomi I Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor kap.7 anges det att kommunen har rätt till ersättning av staten för kostsamma räddningsinsatser då räddningstjänstkostnaderna överstiger en självrisk. Med hänsyn till kostnadsredovisning är det nödvändigt att alla inblandade förvaltningar/bolag/förbund särredovisar kostnader för händelsen. Samtliga kostnader bör i princip redovisas på ett konto. Detta ger möjlighet att direkt se vad beslut och åtgärder kostat och underlättar arbetet om statsbidrag ska sökas. Avveckling och efterarbete Så snart den ordinarie organisationen har möjlighet att leda verksamheten ska kommunen återgå till normala verksamhetsformer. Utvärderingen av händelsen bör påbörjas snarast möjligt efter det att kommunen återgått till normal verksamhet. En eller flera personer utses att genomföra utvärderingen. I utvärderingsarbetet bör allt material i form av t.ex. dokument och anteckningar samlas in och katalogiseras. All personal som deltagit bör intervjuas och samverkande myndigheters och organisationers synpunkter på det genomförda arbetet inhämtas. Med stöd av de insamlade uppgifterna görs en analys av arbetet, som kan resultera i förslag på revideringar i organisationen och planer. Analysen med slutsatser och förslag på 9

20 förändringar redovisas för kommunstyrelsen som beslutar om åtgärder. Utvärderingen delges andra berörda parter. Höjd beredskap Denna plan ska efter viss komplettering under anpassningsperioden kunna användas vid höjd beredskap och krig. Detaljplanering Denna plan beskriver den övergripande planeringen inför extraordinära händelser och kriser. Varje aktör- och funktionsansvarig inom krisledningen ansvarar för detaljplanering inom sitt respektive ansvarsområde. 10

21 Bilaga 1: Modell för krishantering I denna bilaga finns ett exempel på hur den initiala hanteringen av en kris kan se ut. De olika åtgärderna kan variera beroende på händelse. Nedanstående figur illustrerar att en kris kan fortgå ganska länge innan den ordinarie organisationen övergår i den anpassade. Det är endast i den anpassade organisationen som Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap kan tillämpas. 1. Uppstart Tjänsteman i beredskap får kännedom om händelsen. Denna informerar kommunchef, kommunstyrelsens ordförande samt växel. 2. Telefonväxeln förstärks Vid en krissituation kan växeln snabbt bli överhopad med samtal och behöver då omedelbart förstärkas. Kommunchefen ska samtidigt underrättas. Om krissituationen inträffar när växeln är stängd ska den så snart som möjligt bemannas, om situationen så kräver. 3. Krisledningsgruppen sammankallas Krisledningsgruppen sammansätts av kommunens ledningsgrupp, säkerhetssamordnare samt berörda nyckelfunktioner. Kommunchefen ansvarar för att krisledningsgruppen sammankallas. 4. Informationspersonal kallas in Efter bedömning av krisledningsgruppen kallas informationspersonal in. 5. Eventuella samverkanspartners kontaktas Vilka dessa kan vara beror på situationen och vad som inträffat. Det kan vara länsstyrelsen, andra kommuner, landstinget, polisen, telefonileverantörer, bussbolag, FRG etc. 6. Kommunstyrelsens ordförande fattar beslut om krisledningsnämnden ska träda i funktion Om kommunstyrelsens ordförande bedömer att den inträffade händelsen är en extraordinär händelse inkallar ordförande krisledningsnämnden. 7. Ledningens genomgång Krisledningsgruppen informerar krisledningsnämnden om vad som har hänt och nuläge. 8. Informationsfunktionerna förstärks Om krisledningsgruppen bedömer att behov finns så förstärks informationsfunktionerna för att kunna ge den information som situationen kräver. 11

22 Bilaga 2: Dagordning för samverkansmöte när krisledningsorganisationen är sammankallad 1. Syfte med mötet 2. Agenda samt förväntad längd på mötet 3. Finns behov av akut informationsinsats? 4. Närvarokontroll 5. Föredragning av lägesbild av vidtagna åtgärder 6. Lägesbild a. Insatta resurser och tillgängligaresurser b. Behov på kort och lång sikt c. Samverkansbehov med annan aktör 7. Kommunikation a. Aktuellt kommunikationsläge b. Behov av kommunikativa åtgärder c. Finns något behov av gemensamma budskap? 8. Vilken är värsta tänkbara händelseutveckling? a. Skulle denna eventuella utveckling kräva särskilda samverkansbehov? b. Finns behov av fördjupad analys inom något område? 9. Redogör för konsekvenser för eller information till särskilt utsatta grupper 10. Sammanfattning och samlad lägesbild 11. Inriktningsbeslut eller definition av målbild 12. Övriga frågor Kommunchef alternativt dess ersättare leder mötet. Dagordningen följer den regionala strategin för samverkansmöten vilket innebär att mötet även kan ligga till grund för rapporteringen till länsstyrelsen. 12

23 Bilaga 3: Ordinarie politisk organisation Valnämnd Revision Valberedning Kommunfullmäktige 31 ledamöter Demokrati - Tillfälliga Tillfälliga beredning Tillfälliga beredning beredning Överförmyndar e Jävsnämnd 5 ledamöter/5 ersättare Styrning och ekonomi 4 ledamöter (ks Kommunstyrelsen 11 ledamöter/11 ersättare Leva & bo Utbildni ng & Omsorg 5 ledam. 13

24 Bilaga 4: Ordinarie förvaltningsorganisation FÖRVALTNINGSORGNISATION Kommunchef/Kansli Verksamhetsstöd ekonomi/ekonomichef Verksamhetsstöd personal/personalchef Samhällsbyggnad/verksamhetschef Vård och omsorg/verksamhetschef Utbildning och arbete/verksamhetschef 14

25 Övergripande utbildnings- och övningsplanering för mandatperioden Syfte Utbildnings- och övningsplaneringen ska ge förutsättningar för att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att de skall kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser i fredstid. Utbildnings- och övningsplaneringen ska säkerställa att utbildnings- och övningsverksamheten utförs regelbundet och systematiskt. Utbildnings- och övningsplaneringen ska användas som stöd vid den årliga rapporteringen till Länsstyrelsen. Utbildnings- och övningsplaneringen ska användas som underlag för ekonomisk planering av statsbidraget. Målgrupp Kommunens krisledningsgrupp Nyckelfunktioner inom kommunens förvaltning. Kommunens krisledningsnämnd Kommunala bolag Frivilliga resursgruppen, POSOM etc. Externa aktörer 1(5)

26 Planeringsförutsättning Utbildnings- och övningsplaneringen ska utgå från kommunens risk- och sårbarhetsanalys. Uppföljning av åtgärdsbehov som framkommit vid tidigare övningar. Händelser baserat på omvärldsbevakning inom olika riskområden kan påverka val utbildning. Projekt och beredskapshöjande åtgärder som kräver specifika utbildnings- eller övningsinsatser inom kommunens organisation. Inriktningsbeslut från berörda myndigheter. Planeringsprocess Utbildnings- och övningsplanen följer innevarande mandatperiod. Planeringen genomförs av kommunens beredskapssamordnare i samverkan med kommunens ledningsgrupp. Kommunens interna utbildning- och övningsplanering ska så långt som möjligt samordnas med de gemensamma övnings- och utbildningsinsatserna som genomförs i Länsstyrelsens regi. Övningsplanen uppdateras löpande utifrån uppkomna behov och/eller en förändrad riskbild. Utbildnings- och övningsplanering (5)

27 Aktivitet Datum Deltagare Utbildare Utbildning Övning Utbildnings syfte Tjänsteman i beredskap Räddningschef i MSB X X Rutiner och arbetssätt i rollen beredskap/tib som TIB. Information om kommunens åtaganden enligt LXO Information om kommunens åtaganden enligt LXO Ledningsgrupp/Krisledningsgrupp Kommunstyrelsen/Krisledningsnämnd Krishanteringssystemet Ledningsgrupp/Krisledningsgrupp Mätutbildning RADIAK Mätansvarig, Beredskapssamordnare Beredskapssamordnare X Tydligöra kommuns åtaganden utifrån lagen om extraordinära händelser samt genomgång av länets strategi för krishantering. Beredskapssamordnare X Tydligöra kommuns åtaganden utifrån lagen om extraordinära händelser samt genomgång av länets strategi för krishantering. MSB/Web X Genomgång av samhällets krishanteringssystem. Länsstyrelsen X Höja kunskapen kring mätning av radioaktiv bakgrundsstrålning. Landstingets PKL-grupper POSOM-grupp Landstinget X Ge POSOM-gruppen insikt i hur Landstingets PKL-grupper arbetar. Larmövning dammbrott RCB/TIB SOS alarm X Säkerställa larmrutiner vid dammbrott fungerar. Kommunens POSOMorganisation POSOM-grupp Beredskapssamordnare X Genomgång av plan, rutiner och checklistor. Table-top övning POSOM-grupp Beredskapssamordnare X Gemensamt diskutera och komma fram till lämplig hantering av en möjlig händelse. Startövning/Inringningsövning 2016 (2 tillfällen) Krisledningsgrupp, Krisledningsnämnd, POSOM, FRG Övning klimatrealterad händelse Kommunens ansvar vid kriser Krisledningsnämnd (Krisledningsgrupp) Beredskapssamordnare/ TIB X Uppskattning av inställelsetid, test av larmrutiner Krisledningsgrupp Länsstyrelsen X Pröva samverkan, planer, rapportering, tydligöra roller etc. Länsstyrelsen X Tydligöra kommunens ansvar inför och under krishändelser. 3(5)

28 Övning Becquerel (11) Krisledningsgrupp, sakkunniga, ev. info Länsstyrelsen X Samverka utifrån regional strategi. Tydligöra roller, ansvar och samverkan vid kärnteknisk olycka. Table-top övning Krisledningsgrupp Beredskapssamordnare Gemensamt diskutera och komma fram till lämplig hantering av en möjlig händelse. WIS, RAKEL, Hemsida, upplysningscentral 2016 Informationspersonal Informatör, Beredskapssamordnare X Utbildning om de tekniska system kommunen har att tillgå vid uppkomna kriser. RAKEL 2016 FRG gruppledare Beredskapssamordnare X Hantering av RAKEL-terminal (Kokvagnsövning) 2016 FRG:s kokvagnsgrupp Intern X X Hantering av kokvagn och tillhörande utrustning. Arbetsrelaterad övning 2016 FRG Beredskapssamordnare X Övning utifrån möjligt scenario. Kommunal krisberedskap 2016 FRG Beredskapssamordnare X Förmedla information om den kommunala krisberedkapen Krisstöd 2016 POSOM-grupp Extern utbildare X Grundläggande krishantering för att kunna skapa en god beredskap för medmänskligt och socialt stöd av drabbade människor Table-top övning 2016 POSOM-grupp Beredkapssamordnare X Gemensamt diskutera och komma fram till lämplig hantering av en möjlig händelse. Startövning/Inringningsövning 2017 (2 tillfällen) Krisledningsgrupp, Krisledningsnämnd, POSOM, FRG Beredskapssamordnare/ TIB Table-top övning 2017 Ledningsgrupp, Infopersonal Beredskapssamordnare Kommunikatör X X Uppskattning av inställelsetid, test av larmrutiner. Gemensamt diskutera och komma fram till lämplig hantering av en möjlig händelse. Utbildning 2017 POSOM-grupp Extern X Efter samråd med POSOMgruppen Övning 2017 POSOM-grupp Beredskapssamordnare X Efter samråd med POSOMgruppen. 4(5)

29 RAKEL 2017 FRG gruppledare Beredskapssamordnare X Hantering av RAKEL-terminal Arbetsrelaterad övning 2017 FRG Beredskapssamordnare X Övning utifrån möjligt scenario. (Kokvagnsövning) 2017 FRG:s kokvagnsgrupp Intern X Hantering av kokvagn och tillhörande utrustning. Media utbildning 2017 Ledningsgrupp, ev. infopersonal Extern X X Utbildning och övning kopplat till mediakontakter. Utbildning/Övning 2017 Informationspersonal Beredskapssamordnare X X Efter samråd med Information om kommunens åtaganden enligt LXO Startövning/Inringningsövning 2018 (2 tillfällen) 2017 Kommunstyrelsen/Krisledningsnämnd Krisledningsgrupp, Krisledningsnämnd, POSOM, FRG Kommunövergripande övning 2018 Krisledningsnämnd Krisledningsgrupp Informationspersonal Kommunala bolag Ev. Externa aktörer, FRG, POSOM Kommunikatör Beredskapssamordnare/ TIB Beredskapssamordnare ev. extern aktör X X X informationspersonalen. Tydligöra kommuns åtaganden utifrån lagen om extraordinära händelser samt genomgång av länets strategi för krishantering. Uppskattning av inställelsetid, test av larmrutiner Övergripande övning där kommunens krisorganisation övas i sin helhet. Utbildning 2018 POSOM-grupp Extern X Efter samråd med POSOMgruppen Övning 2018 POSOM-grupp Beredskapssamordnare X Efter samråd med POSOMgruppen RAKEL 2018 FRG gruppledare Beredskapssamordnare X Hantering av RAKEL-terminal Kommunal krisberedskap 2018 FRG Beredskapssamordnare X Förmedla information om den kommunala krisberedkapen Arbetsrealterad övning 2018 FRG Beredskapssamordnare X Övning utifrån möjligt scenario. Utbildning/Övning 2018 Informationspersonal Beredskapssamordnare Kommunikatör X X Efter samråd med informationspersonalen. 5(5)

30 Övergripande verksamhetsplanering för mandatperioden En beskrivning av det arbete och de åtgärder som ska ske under mandatperioden för att reducera eller ta bort risker och sårbarheter samt för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet, en beskrivning av hur kommunen avser att fullgöra åtaganden som beskrivs i överenskommelsen samt hur ersättningen ska användas, här ingår att särskilt redovisa hur samverkansersättningen ska användas. Den övergripande planeringen ligger som grund för den årliga verksamhetsplaneringen. Åtgärder Ansvar Medverkande Klar Kostnad Säkerhetssamordnare Lön /år Administrativt stöd 2000 kr/år Översvämningsdirektivet Samverkan med andra myndigheter Uppdatera befintliga planer för kommunens krisledning Intern utbildning Analyser Åtgärder Utvärdering Säkerhetssamordnare Berörda 2021 Säkerhetssamordnare Berörda Pågående Säkerhetssamordnare Berörda Vid behov Säkerhetssamordnare Pågående kr/år Uppbyggnad av kommunens organisation för kriskommunikation Utbildning/övning POSOM Säkerhetssamordnare Informatör Berörda Pågående Säkerhetssamordnare POSOM-gruppen 2 gång/ årligen kr/år Ledningsgruppsträffar POSOM Säkerhetssamordnare POSOMledningsgrupp 4 ggr/år kr/år Omvärldsbevakning Säkerhetsamordnare, kommunledning Berörda Pågående Lägesrapportering i WIS Säkerhetssamordnare TIB Pågående

31 Tjänsteman i beredskap Säkerhetssamordnare Räddningstjänsten Pågående Utveckling av krisinformationen på kommunens hemsida. Säkerhetssamordnare och informatör Kommunchef Pågående Genomförande av åtgärder i riks- och sårbarhetsanalysen tillsammans med kommunens förvaltning Kontaktperson FRG, frivillig resursgrupp Säkerhetssamordnare tillsammans med respektive verksamhetschef Säkerhetssamordnare Pågående Pågående Informationssäkerhet Sparade medel från tidigare år Aktuella kurser och konferenser Säkerhetssamordnare kr/år Kontinuitetshantering för kommunal samhällsviktig verksamhet Säkerhetssamordnare Berörda Påbörjas under mandatperioden.