Förslag till uppdragsbeskrivning gällande barn- och ungdomsmedicinska mottagningar

Transkript

1 HSN p 7 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN Handläggare: Kajsa Westling Förslag till uppdragsbeskrivning gällande barn- och ungdomsmedicinska mottagningar Ärendet I budgeten för 2008 fanns ett uppdrag till förvaltningen att ta fram en gemensam uppdragsbeskrivning, ersättningsmodell samt uppföljningsplan för länets barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM). I samband med detta har en översyn av uppdraget gjorts. Ärendet har beretts i programberedningen för barn och unga den 6 maj, 19 augusti och den 8 oktober. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna bilagd uppdragsbeskrivning, uppföljningsplan samt ITbilaga för barn- och ungdomsmedicinska mottagningar. Förvaltningens synpunkter Bakgrund Ärendet berör de 23 barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna i länet. Av dessa tillhör 12 Karolinska universitetssjukhuset, 4 Södersjukhuset, 4 Stockholms läns sjukvårdsområde, 1 Sjukvården Salem Nykvarn Södertälje och 2 drivs i privat regi efter avknoppningar. Mottagningarna varierar mycket i storlek. Den största har 8 läkare, medan de minsta bara har en läkare. Totalt finns ca 70 läkare anställda på mottagningarna. Årskostnaden för BUMM uppgår till ca 152 mkr. Dessutom finns 18 privata barnläkare i länet. Behovsbeskrivning Det bor ca barn och ungdomar mellan 0-17 år i Stockholms län. BUMM tar emot de barn som har behov av öppen pediatrisk specialistvård. Behovet av denna vård har ökat under senare år då allt fler patientgrupper hänvisas från barnklinikerna ut till närsjukvården. Dessutom har antalet Bilagor 1 Uppdragsbeskrivning BUMM 2 Uppföljningsbilaga BUMM 3 WIM-enkät BUMM 4 Tjänsteutlåtande ersättningsmodell BUMM 5 It-bilaga BUMM 6 Allmänna Villkor BUMM

2 2 (4) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN nyfödda barn ökat och fortsätter att öka varför också antalet läkarbesök och utredningar förväntas öka. En viktig uppgift för BUMM är de neuropsykiatriska utredningarna. Väntetiden för att få en neuropsykiatrisk utredning är idag lång på vissa mottagningar. I december 2007 hade ca 300 barn väntat på utredning i mer än 90 dagar. Barn och ungdom med obesitas tillhör idag mottagningarnas målgrupp men omhändertagandet variera mellan mottagningarna i länet. Vid 7 års ålder har 2-4 procent av barnen i SLL fetma. Detta motsvarar barn. Tvärprofessionell behandling har prövats och gett positiva resultat. Ett införande av sådan behandling på alla BUMM innebär dock stora satsningar för att möta det omfattande behandlingsbehovet. Nuvarande uppdrag BUMMs uppdrag är att bedriva specialistvård med tonvikt på sjukdomstillstånd hos spädbarn, kroniskt sjuka och funktionshindrade barn. Akut sjuka barn, främst barn under sex månader och kroniskt sjuka barn som kräver barnläkare för utredning, behandling och vård men som inte kräver akutsjukvårdens resurser ska också tas emot. Barnläkarna har också i uppdrag att medverka i neuropsykiatriska utredningsteam. De största diagnosgrupperna på mottagningarna är astma och allergi följt av infektionssjukdomar och magtarmssjukdomar. Förändringar i uppdraget Neuropsykiatriska utredningar Med anledning av Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut (HSN ) om förbättrat omhändertagande av barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder föreslås följande förändringar för BUMM: De BUMM som får ansvar för neuropsykiatriska utredningar kommer, till skillnad från idag, att ha en psykolog knuten till mottagningen. Utredande enhet kommer också att ansvara för de fortsatta insatser barnet behöver avseende till exempel medicinering, intyg och liknande uppgifter som

3 3 (4) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN kräver läkarnärvaro i behandlingen. Varje barn ska dessutom ha en patientansvarig läkare och en individuell vårdplan ska upprättas. Medel finns avsatta i budgeten för år för samordning och utökade beställningar av neuropsykiatriska utredningar för barn och ungdomar. Strukturerat omhändertagande av obesitas hos barn och ungdom BUMM ska följa SLLs handlingsprogram mot fetma och övervikt. Handlingsprogrammet revideras av förvaltningen och förväntas vara klart i mars. I handlingsprogrammet beskrivs ett successivt införande av en strukturerade behandlingsmodell för feta barn. Denna behandlingsmetod har tidigare prövats i ett projekt som nu utvidgas till flera mottagningar i länet. Detta ger en ungefärlig geografisk spridning av vård över länet. Ambitionen är att alla mottagningar på längre sikt ska erbjuda en strukturerad behandling av obesitas hos barn och ungdom. Enhetligt namn BUMM benäms olika saker på olika mottagningar i länet. Förvaltningen föreslår att alla mottagningar ska kallas barn- och ungdomsmedicinska mottagningar då även ungdomar upp till 18 år går på mottagningen. Flexibel åldersgräns I det nya uppdraget ges en möjlighet för individer med särskilda behov, tex. funktionshinder, att få vara kvar på mottagningen även efter man har fyllt 18 år. Vidare inkluderas ett krav på ett strukturerat överlämnande till annan vårdgivare när barnet närmar sig 18 år. Ny ersättningsmodell Förslag till en ny ersättningsmodell har behandlats och godkänts i Allmänna Utskottet den 18 september (se bilaga för kännedom). Modellen består av 80% rörlig ersättning och 20% fast ersättning. Mottagningarnas verksamhetsinnehåll kommer att registreras enligt KVÅ-systemet (Klassificering av vårdåtgärder) där varje vårdåtgärd registreras enligt en specifik KVÅ-kod. KVÅ-registrering tillsammans med diagnosregistrering ligger till grund för efterföljande viktning i DRG-systemet (Diagnosis

4 4 (4) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN Related Groups) där ersättning utgår per DRG enligt ett generellt definierat system. Ersättningsmodellen föreslås införas i skarpt läge 2010 för att säkerställa tillräckligt hög kvalitet i registreringen. Under kommer mottagningarna att skuggregistrera. Miljökonsekvenser av beslutet Beslutet medför följande konsekvenser för miljön: Förslaget förväntas minska verksamheternas miljöpåverkan då samtliga verksamheter får skärpta miljökrav i sina avtal, miljöuppföljningen förbättras och ett målrelaterat vite för miljöpåverkan införs. Jämlik vård En enhetlig uppdragsbeskrivning, ersättningsmodell och uppföljningsplan ger bättre förutsättningar för jämlik vård över länet. Jämlik vård kommer även att belysas när mottagningarnas verksamhetsinnehåll följs upp. Catarina Andersson Forsman Olle Olofsson

5 Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning UPPDRAGSBESKRIVNING Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning i närsjukvården Dnr ADA xxx Sida 1 (6) UPPDRAG FÖR BARN- och UNGDOMSMEDICINSK MOTTAGNING I NÄRSJUKVÅRDEN 1 Mål och inriktning Vårdgivaren skall erbjuda barn- och ungdomsmedicinsk mottagningsverksamhet i närsjukvården. Målen för uppdraget är att: främja hälsa och livskvalitet hos barn och ungdomar i målgruppen genom att förebygga och tidigt åtgärda försämring av hälsotillstånd på grund av sjukdom eller handikapp inom ramen för uppdraget öka kunskapen om barns och ungdomars sjukdomar och problem genom konsultationer till andra vårdgivare och vårdgrannar. Samverkan skall leda till att alla barn och ungdomar omhändertas enligt LEON-principen (Lägsta Effektiva Omhändertagande Nivå) inom ansvarsområdet medverka till att avlasta barnklinikerna sådan vård som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser och verka för bästa möjliga barnmedicinska sjukvård och resursutnyttjande (LEON). Verksamheten skall ge insatser med god kvalitet, god tillgänglighet, kontinuitet, gott och respektfullt bemötande och god service. Insatserna skall alltid ges i samråd med patienten och föräldrar eller vårdnadshavare. Vårdgivaren skall följa FN: s barnkonvention och därtill hörande artiklar. 2 Målgrupper Verksamheten skall riktas till barn och ungdomar i åldrarna 0-17 år som har behov av bedömning, utredning, vård eller annan åtgärd där barnmedicinsk

6 Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning UPPDRAGSBESKRIVNING Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning i närsjukvården Dnr ADA xxx Sida 2 (6) kompetens, men inte sjukhusets resurser krävs. Målgruppen är bland annat barn och ungdomar med kroniska sjukdomar och/eller funktionshinder och tillfälligt sjuka barn som är yngre än sex månader. Om särskilda skäl finns kan även ungdomar som fyllt 18 år tas emot på mottagningen. 3 Vårdtjänst I uppdraget ingår: Mottagningsverksamhet Verksamheten skall främst bedrivas via tidsbeställd mottagning. Akuttider skall erbjudas till barn yngre än sex månader samt till tillfälligt sjuka barn och ungdomar med kroniska sjukdomar och/eller funktionshinder. Telefonrådgivning Vårdgivaren skall erbjuda rådgivning per telefon i barnmedicinska frågor. Rådgivningen riktas till föräldrar/vårdnadshavare samt barn och ungdomar som tillhör mottagningens målgrupp. Konsultationer till primärvården Vårdgivaren skall ge konsultationer i enskilda patientärenden till allmänläkare och sjuksköterskor inom de verksamheter i primärvården som har avtal med Stockholms läns landsting. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser Vårdgivaren skall delta i Stockholms läns landstings arbete med att utveckla strategier för förebyggande arbete där insatser kan förhindra ohälsa och sjukdom Vårdgivaren skall följa utvecklingen av ohälsan bland barn och ungdomar i målgruppen. Hälsoundersökning av adoptivbarn Vårdgivaren skall utföra hälsoundersökningar av nyanlända adoptivbarn.

7 Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning UPPDRAGSBESKRIVNING Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning i närsjukvården Dnr ADA xxx Sida 3 (6) Specialistinsatser i barnhälsovården Vårdgivaren skall vid behov utföra läkarinsatser i barnhälsovården. Detta uppdrag regleras genom särskilda överenskommelser med ansvariga för barnhälsovården. Utredning och behandling av barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder Vårdgivaren skall: tillsammans med barn- och ungdomspsykiatrin och övriga berörda aktörer medverka i samverkansforum (remissgrupp) för gemensam remissbedömning samt ömsesidig konsultation kring barn och ungdomar med neuropsykiatriska frågeställningar ansvara för multiprofessionell utredning och diagnosticering av barn och ungdomar med misstänkt neuropsykiatriskt funktionshinder som remitterats till eller på annat sätt aktualiserats inom vårdgivarens verksamhet ansvara för de fortsatta insatser barnet alternativt ungdomen behöver efter utredning avseende till exempel medicinering och intyg erbjuda varje barn och ungdom en patientansvarig läkare. Uppföljningsansvaret fram till 18 år ska vara tydligt för barnet alternativt ungdomen samt dess familj För att upprätthålla en god kvalitet i verksamheten är målet att varje mottagning skall ha möjlighet/kapacitet att slutföra minst 35 neuropsykiatriska utredningar per år. Barn och ungdomar med fetma Vårdgivaren har ansvar för behandling av barn och ungdomar som har utvecklat fetma samt för överviktiga barn och ungdomar med särskilda riskfaktorer. 4 Läkemedel Vårdgivaren skall förskriva de läkemedel som krävs för behandling av verksamhetens patienter inklusive läkemedel för behandling av patienter med ADHD.

8 Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning UPPDRAGSBESKRIVNING Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning i närsjukvården Dnr ADA xxx Sida 4 (6) 5 Tillgänglighet Verksamheten skall vara tillgänglig för barn och ungdomar som remitteras från andra vårdgivare samt för barn och ungdomar som tillhör målgruppen och vars föräldrar/vårdnadshavare själva kontaktar mottagningen. 5.1 Öppettider Vårdgivaren skall anpassa telefon- och mottagningstider efter krav på god tillgänglighet samt svara för att det finns lättillgänglig och lättförståelig information om öppettider och tidsbeställning. Vid de tider då Vårdgivaren inte har öppet skall telefonsvarare ge information om mottagningens öppettider samt hänvisa till alternativa vårdgivare och/eller till Vårdguiden på Internet. Tid för besök skall kunna bokas både via telefon och på mottagningen. Verksamheten skall minst vara öppen under vardagar mellan kl. 08:00-17: Kommunikation God tillgänglighet skall finnas på telefon under hela öppettiden för rådgivning i barnmedicinska frågor och för bokning av tid. Finns inte möjlighet att svara skall meddelande kunna tas emot för kontakt senare samma dag eller nästkommande vardag. Verksamheten skall vara tillgänglig per telefon för konsultation till primärvården under hela öppettiden. 5.3 Mina Vårdkontakter Vårdgivaren skall vara ansluten till tjänsten Mina Vårdkontakter. 6 Kompetens För att utföra vård inom ramen för detta uppdrag erfordras läkare med specialistkompetens inom barnmedicin samt minst en sjuksköterska med specialistutbildning i hälso- och sjukvård för barn och ungdomar. Vårdgivaren ansvarar för att psykologresurs är knuten till mottagningen.

9 Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning UPPDRAGSBESKRIVNING Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning i närsjukvården Dnr ADA xxx Sida 5 (6) Vårdgivaren skall ha tillgång till eller kunna hänvisa till logoped, arbetsterapeut, dietist och sjukgymnast. 7 Kunskapsbaserad vård Vårdgivaren skall följa för uppdraget tillämpliga nationella riktlinjer, SBUrekommendationer, regionala samt lokala vård- och handlingsprogram. Aktuella vård- och handlingsprogram finns på Uppdragsguiden. Vårdgivaren skall rapportera till relevanta kvalitetsregister. För detta uppdrag avses för närvarande BORIS (Barnobesitasregister i Sverige). 8 Samverkan Vårdgivaren skall känna till och följa de beslut, riktlinjer, överenskommelser och policies som rör samverkan mellan Stockholms läns landsting och andra huvudmän, se Uppdragsguiden. Vårdgivaren skall delta i arbetet med att anpassa och utveckla dessa till lokal nivå. Vårdgivaren skall samverka med andra vårdgivare och myndigheter i frågor som rör barns och ungdomars hälsa. Rutiner skall finnas för samverkan med husläkarverksamhet, barnhälsovård, BUP, Handikapp & Habilitering, förskola, skola inklusive skolhälsovård och socialtjänst. Vårdgivaren skall aktivt bidra till samverkan för patienter som har behov av vård och omsorg från flera vårdgivare och huvudmän. Vårdgivaren skall säkerställa att vårdkedjan, ur patient- och föräldraperspektiv är så sammanhängande som möjligt. För samtliga barn och ungdomar som har en långvarig kontakt med Vårdgivaren (längre än 6 mån) skall en vårdplan upprättas i samråd med barnet eller ungdomen och dess föräldrar. Om barnet alternativt ungdomen berörs av insatser från flera vårdgivare/vårdgrannar ansvarar Vårdgivaren för att en

10 Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning UPPDRAGSBESKRIVNING Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning i närsjukvården Dnr ADA xxx Sida 6 (6) samordnad vårdplanering sker. I vårdplanen skall det tydligt framgå vem som ansvarar för vilken insats. Vårdgivaren ansvarar för att det finns tydliga rutiner för överförande av vårdansvaret till annan vårdgivare då patienten fyller 18 år.

11 Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning UPPFÖLJNINGSPLAN Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar ADA xxx Sid 1(6) Uppdragsgemensam uppföljningsplan Denna plan kan revideras årligen i en skriftlig överenskommelse mellan parterna. Syfte Uppföljning syftar till att granska om Vårdgivaren uppfyller åtagandena enligt detta avtal. Uppföljning syftar också till att skapa en grund för gemensam utveckling av det uppdrag som Vårdgivaren arbetar med. Uppföljning Uppföljning kan ske på olika nivåer. Detta dokument beskriver återrapportering av de nyckeltal 1 som Beställaren kommer att följa Vårdgivaren på. Dessa nyckeltal kommer att ligga till grund för diskussioner vid uppföljningsmöte som skall äga rum minst en gång per år. Beställare åtar sig att skicka ut dagordning för uppföljningsmötet senast 2 månader före utsett mötesdatum. Fördjupad uppföljning, främst inom kvalitetsperspektivet, sker med hjälp av beställarrevisioner och utvärderingar. Beställaren meddelar Vårdgivaren vilka beställarrevisioner och utvärderingar som kommer att ske under aktuellt år. Uppgifter till uppföljning kommer att hämtas från befintliga register som Vårdgivaren åtar sig att rapportera till enligt avtalets tillhörande informationsbilaga. Se bilaga Rapportering av verksamhetsinformation samt IT-relaterade frågor. Uppgifter som inte kan inhämtas från befintliga register inhämtas via en webbaserad inrapporteringsmall (WIM). Vårdgivaren ansvarar för kvalitetssäkring av de inrapporterade uppgifterna Uppföljningsmodell Uppföljningsplanen är indelad i fem perspektiv enligt leverantörsuppföljningsmodellen, LUM, samt uppföljning av miljökrav. De fem perspektiven är: Behov Prestationer Kvalitet Kostnader Effekter Uppföljningsperspektiven bygger på att det för en beställning av vårduppdraget föreligger ett behov i befolkningen av en viss vårdinsats/prestation. Avsikten med prestationen är att uppnå en effekt i patientens hälsa eller inom hälso- och sjukvårdsystemet. Prestationen är förknippad med olika kvalitetsaspekter och genererar även en viss kostnad för SLL. 1 Nyckeltal = Ett nyckeltal väger ihop information från minst två variabler, dvs att ett värde sätts i relation till något annat för att göra enheterna jämförbara.

12 Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning UPPFÖLJNINGSPLAN Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar ADA xxx Sid 2(6) Leverantörsuppföljningsmodellen, L.U.M Behov Kvalitet Kunskapsbaserad Säker Patient fokuserad Jämlik Effektiv Rimlig tid Prestation Effekt Behov i befolkning Utförda och beställda Patienteffekter Vårdtyngd Utförda ej beställda Systemeffekter Åtgärder Kostnad Direkta Indirekta För att en verksamhet skall kunna förbättras krävs att man vet hur den egna kvaliteten och de egna resultaten står sig i jämförelse med målet och i jämförelse med andras resultat. Nyckeltalen som preciseras i uppföljningsplanen kommer Vårdgivaren att kunna följa både på det egna resultatet över tid och jämföra sig med andra Vårdgivare med samma uppdrag genom beställarens webbaserade Leverantörsuppföljningsdatabas (L.U.D). I tabellen nedan framgår om nyckeltalet ligger till grund för målrelaterad ersättning (M), se ersättningsbilagan.

13 Stockholms läns landsting UPPFÖLJNINGSPLAN Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar ADA xxx Sid 3(6) Förslag till Uppdragsgemensam uppföljningsplan för barnmedicinsk mottagning Behov Nyckeltal Varför följs nyckeltalet Frekvens Källa Behov i befolkningen Vårdtyngd Andel patienter med fetma Andel patienter med neuropsykiatrisk diagnos Andel patienter med astma/allergidiagnos Andel besök med tolk Andel akuta besök (oplanerade, inom 24 h) Förklara olika resursåtgång hos vårdgivaren Månatligen Månatligen Månatligen Månatligen Månatligen GVR GVR GVR GVR GVR Prestation Nyckeltal Varför följs nyckeltalet Frekvens Källa Grundnivå Bonusnivå Vitesnivå % Utförda och beställda Mottagn.besök läkare/bef 0-17 år Mottagn.besök ssk/bef 0-17 år Mottagn.besök psykolog/bef 0-17 år Antal telefonkontakt/bef 0-17 år Tolkbesök/bef 0-17 år Antal slutförda neuropsykiatriska utredn./bef 0-17 Vårdkonsumtion används till planeringsunderlag samt för utveckling av ersättningssystem Månatligen Månatligen Månatligen Månatligen Månatligen Månatligen GVR GVR GVR GVR GVR GVR

14 Stockholms läns landsting UPPFÖLJNINGSPLAN Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar ADA xxx Sid 4(6) Utförda ej beställda Utförd volym/beställd volym Följsamhet till uppdraget Månatligen GVR Kunskaps-baserad och ändamålsenlig vård Vården skall bygga på evidensbaserad kunskap och formas för att möta den individuella patienten behov på bästa möjliga sätt. Säker vård Skador i samband med vård undviks genom ett aktivt förebyggande arbete. Patientfokuserad vård Vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, önskemål och värderingar. Effektiv vård Vården utformas och ges i samverkan med Diagnosregistreringsgrad Andel registrerade patienter med diagnos fetma i kvalitetsregistret för BORIS Andel nya patienter för mottagningen av totalt antal Underlag för att bl a följa patientgrupper i vårdkedjan Ökad rapportering stärker registrets nytta för forskning Följer att nya patienter tas emot Månatligen Årligen GVR BORIS Månatligen GVR Bonus -nivå Kvalitet Nyckeltal Varför följs nyckeltalet Frekvens Källa Gru ndnivå Vitesnivå % x x x x

15 Stockholms läns landsting UPPFÖLJNINGSPLAN Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar ADA xxx Sid 5(6) övriga vårdaktörer, så att onödig förbrukning av alla slags resurser undviks. Jämlik vård Vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor till alla patienter oavsett kön, ålder, funktionshinder, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell läggning. patienter Andel av astmapatienter som fått spirometri utförd Samtliga nyckeltal där så är relevant redovisas resultat uppdelat på ålder, kön och geografiskt område I enlighet med regionalt vårdprogram, allergi och astma hos barn och ungdomar Ålder, kön och geografiskt område tas fram i samband med beställarnas nyckeltalsberäkning GVR Månatligen Vård i rimlig tid Inga patienter skall behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som de har behov av. Registreringsgrad i Centrala Väntetids Registret, (CVR) Andel patienter som väntat på första mottagningsbesök mer än 30 dagar Följsamhet till aktuell vårdgaranti Månatligen Månatligen CVR CVR x x x x Andel patienter som väntat på första mottagningsbesök mer än 90 dagar Månatligen CVR Andel mottagningar som är anslutna till Mina Vårdkontakter Årligen Vårdguiden

16 Stockholms läns landsting UPPFÖLJNINGSPLAN Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar ADA xxx Sid 6(6) Kostnad Nyckeltal Varför följs nyckeltalet Frekvens Källa Mål Direkta kostnader Uppdragskostnader/bef 0-17 år Budget och kostnadsutveckling skall vara i balans. Månatligen Raindance Indirekta kostnader Kostnad för läkemedel/bef 0-17 år Kostnad för hjälpmedel/bef 0-17 år Kostnad för sjukresor/bef 0-17 år Kostnad för med. service/bef0-17 år Kostnad för tolk/bef 0-17 år Kostnadskontroll Månatligen Månatligen Månatligen Månatligen Månatligen VAL RES FUMS Effekter Nyckeltal Varför följs nyckeltalet Frekvens Källa Grundnivå Bonusnivå Vitesnivå % Patienteffekt Systemeffekt

17 Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning WIM-ENKÄT Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning Sida 1(5) Barnmedicinsk mottagning Rapportering av nedanstående uppgifter skall ske senast den 31 januari påföljande år i den webbaserade inrapporteringsmallen, WIM. Mallen görs tillgänglig via en länk som sänds till Vårdgivaren per e-post och är öppen för rapportering under kalendermånaden januari. Rapportering kan endast ske vid ett tillfälle, närmare instruktioner kommer att medfölja e-posten. Kvalitet Uppgifter Definition Mätperiod Kunskapsbase rad och ändamålsenlig vård Patientfokuser ad vård Säker vård Finns rutin för avvikelsehantering? Om ja, omfattar rutinen - exempel på vad som är en avvikelse i verksamheten - dokumentation (t ex avvikelseblankett) - ansvarsfördelning för fastställande och åtgärd av orsakerna - ansvarsfördelning för att följa upp vidtagna åtgärders effekt - ansvarsfördelning för att sammanställa negativa Definitioner enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården: - avvikelse negativ händelse eller tillbud - negativ händelse händelse som medfört vårdskada - tillbud händelse som hade kunnat medföra vårdskada - vårdskada lidande, obehag, kroppslig eller psykisk skada, sjukdom eller död som orsakas av

18 Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning WIM-ENKÄT Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning Sida 2(5) och positiva erfarenheter från avvikelsehanteringen - ansvarsfördelning för att återföra sammanställningen av negativa och positiva erfarenheter från avvikelsehanteringen till verksamhetens personal och andra berörda - hur erfarenheterna från avvikelsehanteringen kan användas i det förebyggande riskhanteringsarbetet - hur förslag och klagomål från patienter, närstående och personal tas till vara - ansvarsfördelning för anmälningsskyldighet enligt Lex Maria - hur avvikelser som inträffat hos andra vårdgivare/ huvudmän och som har uppmärksammats i samverkan skall rapporteras Är rutinen dokumenterad? hälso- och sjukvården och som inte är en oundviklig konsekvens av patientens tillstånd - risk möjligheten att en negativ händelse skall inträffa Som stöd för händelse- och riskanalys kan Händelseanalys och riskanalys Handbok för patientsäkerhetsarbete, 2005, användas. Denna är framtagen av Socialstyrelsen, Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF), Sveriges kommuner och landsting (SKL), Stockholms läns landsting och Landstinget i Östergötland Finns rutin för riskhantering? Om ja, omfattar rutinen - identifiering av riskerna i verksamheten - analys och bedömning av riskerna i verksamheten - ansvarsfördelning för åtgärder av orsaker till riskerna - ansvarsfördelning för en särskild riskbedömning vid väsentliga förändringar av verksamheten Är rutinen dokumenterad? Finns rutin för hur nya metoder inom diagnostik, vård och behandling - introduceras, - implementeras Med nya metoder menas metoder som anges lämpliga att använda och är fastställda i SBU-rapporter, nationella riktlinjer och regionala vårdprogram

19 Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning WIM-ENKÄT Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning Sida 3(5) - följs upp Omfattar rutinen även hur inaktuella metoder skall identifieras och avvecklas? Är rutinen dokumenterad? Effektiv vård Antal patienter med fetma som har en långvarig kontakt (längre än sex månader) med mottagningen och har en skriftlig vårdplan för vårdperioden Antal patienter med astma som har en långvarig kontakt (längre än sex månader) med mottagningen och har en skriftlig vårdplan för vårdperioden Antal patienter med neuropsykiatrisk diagnos som har en långvarig kontakt (längre än sex månader) med mottagningen och har en skriftlig vårdplan för vårdperioden Miljöinsatser Läkemedel Hur många anställda läkemedelsförskrivande medarbetare har deltagit i utbildningen Läkemedels miljöpåverkan? - antal medarbetare med förskrivningsrätt. - varav som sedan 2005 deltagit i utbildningen Läkemedels miljöpåverkan Enligt SLL Läkemedelscentrums definition, se Uppdragsguid länkat till Janusinfo. Anges med antal. Anges med antal och andel. Hur många kg kasserade läkemedel exkl stickande, skärande och smittförande avfall skickades för destruktion under föregående år Endera fråga besvaras, inkl eller exkl stickande, skärande och smittförande avfall. Hur många kg kasserade läkemedel inkl stickande, skärande och smittförande avfall skickades för destruktion

20 Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning WIM-ENKÄT Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning Sida 4(5) under föregående år Styrmedel Är Vårdgivaren miljöcertifierad enligt ISO-standard (eller EMAS/motsvarande)? Om ja: Datum för certifiering: Datum för senaste recertifiering Små vårdgivare dvs de med en sammanlagd ersättning från beställaren understigande 15 Mkr/år kan som alternativ till miljöcertifiering ansöka om diplomering hos beställaren ( se uppdragsguiden) Vilket certifieringsorgan har utfärdat certifikatet: AAA Certification AB BMG Trada Certifiering AB Bureau Veritas Certification DNV Certification AB LRQA Sverige AB SEMKO Certification AB SFK Certifiering AB SP Certifiering ÅF-TÜV Nord AB Annan: På anmodan ska kopia på certifikatet alternativt kopia på senaste revisionsbeslutet eller recertifieringsbeslutet skickas till Hälsooch sjukvårdsnämndens förvaltning. Miljökompetens Antalet nu anställda: - varav antal som gått grundkurs i miljökunskap Se uppdragsguiden för vidare information Patienteffekt Antal atsmapatienter som följts upp beträffande

21 Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning WIM-ENKÄT Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning Sida 5(5) hälsorelaterad livskvalitet med instrumentet EQ5D eller annat instrument

22 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Koncernledningen TJÄNSTEUTLÅTANDE LS Handläggare: Rune Ekman Landstingsstyrelsen Ersättningssystem för barnmedicinska mottagningar i närsjukvården Ärendet I detta ärende framläggs förslag till ersättningssystem för de barnmedicinska mottagningarna i närsjukvården, med införande den 1 januari. Ärendet kommer att behandlas i centrala samverkansgruppen den xxxx Förslag till beslut Allmänna utskottet föreslår landstingsstyrelsen besluta att godkänna förslaget till ersättningssystem för de barnmedicinska mottagningarna i närsjukvården att ersättningssystemet införs from den 1 januari att fortlöpande utvärdera effekterna av ersättningssystemet Verksamhet som omfattas Förslaget berör de 23 barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna i länet. Av dessa tillhör 12 Karolinska universitetssjukhuset, 4 Södersjukhuset, 4 Stockholms läns sjukvårdsområde, 1 Sjukvården Salem Nykvarn Södertälje och 2 drivs i privat regi efter avknoppningar. Mottagningarna varierar mycket i storlek. Den största har 8 läkare, medan de minsta bara har en läkare. Totalt finns ca 70 läkare anställda på mottagningarna. Bilagor Ev miljöbedömning

23 2 (5) TJÄNSTEUTLÅTANDE LS Årskostnaden för de barnmedicinska mottagningarna uppgår till ca 152 mkr. Utöver barnläkarna vid de barnmedicinska mottagningarna finns i öppen vård utanför sjukhus 18 privata barnläkare med anslutning till den nationella läkarvårdstaxan, vid 15 mottagningar. Vårdavtal har ingåtts med 11 av dessa läkare. Årskostnaden för barnläkare med vårdavtal eller ersättning enligt den nationella taxan uppgår till ca 35 mkr, exklusive medicinsk service. Nuvarande ersättningssystem Alla landstingsdrivna barn- och ungdomsmedicinska mottagningar får nu ersättning genom ett årligt anslag. De två privata barn- och ungdomsmedicinska mottagningar ( i Täby och vid Stureplan) som har samma uppdrag om de landstingsdrivna har i det ena fallet 100 % rörlig ersättning och i det andra fallet ca 80 % rörlig ersättning. I de vårdavtal som ingåtts med barnläkare som är anslutna till den nationella taxan har ett antal åtgärder lagts till utöver de som finns i den nationella taxan. Den nationella barnläkartaxan innehåller endast 6 särskilda åtgärder utöver det s k normalarvodet. Fördelning av barnläkare inom länet Barnläkarna vid de barnmedicinska mottagningarna är förhållandevis jämnt fördelade över länet och finns i alla kommuner utom de allra minsta kommunerna. Detta har dock medfört att mottagningarna i de flesta fall är mycket små och därmed sårbara. Av barnläkarna som arbetar enligt den nationella taxan eller med vårdavtal återfinns 8 i innerstaden och 10 i övriga länsdelar. Målsättning med ett nytt ersättningssystem Utformningen av ett nytt ersättningssystem bör ske med målsättningen att - väntetiderna minskar - jämförbarheten mellan vårdenheterna förbättras

24 3 (5) TJÄNSTEUTLÅTANDE LS - registreringen av verksamhetsinnehåll förbättras Alternativa ersättningssystem Inför valet av framtida ersättningssystem har ett antal alternativ utvärderats. Den nationella läkarvårdstaxan har enligt ovan mycket få specificerade åtgärder utöver de besök som genererar ett sk normalarvode. Taxan är därför inte anpassad för den verksamhet som bedrivs på de barnmedicinska mottagningarna, med den tyngdpunkt på barn med kroniska åkommor och de allra minsta barnen som dessa mottagningar har. Registrering av verksamhetsinnehåll enligt KVÅ/DRG sker nu vid de lokala barnmedicinska mottagningar som tillhör Karolinska sjukhuset, samt vid mottagningen på Södertälje sjukhus. Sådan registrering sker således inte vid mottagningarna som tillhör Södersjukhuset eller SLSO. Ersättning enligt KVÅ/DRG sker redan vid sjukhusens öppenvårdsmottagningar för barn, såväl för planerade som akuta besök. Som ett alternativ till ersättning enligt KVÅ/DRG har diskuterats att utarbeta en åtgärdslista för de mest frekventa åtgärderna vid en barnmedicinsk mottagning och prissätta dessa åtgärder. Skälet för detta skulle vara att KVÅ-registreringen är tidskrävande och att systemet är onödigt omfattande för en barnmedicinsk mottagning i primärvården. Efter kontakt med Karolinska Universitetssjukhuset och Södertälje sjukhus kan konstateras att registreringen inte bedöms vara mer tidskrävande än att den kan motiveras av den detaljerade beskrivning av verksamhetens innehåll som KVÅ-registreringen ger. KVÅ-registrering föreslås påbörjas snarast möjligt vid de barnmedicinska mottagningar där detta inte redan sker. Registrering bör ha skett under ett års tid innan priser sätts. Erfarenheterna från införandet av KVÅ vid sjukhusen, med stora initiala svårigheter, talar för att en relativt lång tid av registrering krävs som underlag för prissättningen. Fast ersättning Behovet av en viss andel fast ersättning i en verksamhet är beroende av hur väl den rörliga ersättningens olika typer av prissatta åtgärder täcker

25 4 (5) TJÄNSTEUTLÅTANDE LS verksamhetens innehåll. Genom KVÅ-registreringen och efterföljande viktning i DRG-systemet kommer verksamhetens innehåll vid en barnmedicinsk mottagning att avspeglas relativt väl. För att täcka in även aktiviteter som inte är direkt patientrelaterade bör dock en viss andel av ersättningen att vara fast. Denna andel föreslås vara 20 %. Den fasta ersättningen fastställs efter det att verksamhetsvolymer överenskommits liksom priset på en DRG-poäng. Den erhålls genom att överenskomna vårdvolymer multipliceras med DRG-priset, varefter 20 % utgår som fast ersättning. Prissättningen Även om KVÅ-registrering redan sker inom vissa av de barnmedicinska mottagningarna så har den inte skett med den uttalade målsättningen att den skall ligga till grund för framtida prissättning. Detta kan påverka kvaliteten i registreringen. Mycket talar därför att registrering bör ha skett under hela och att priser sätts till år 2010, med års kostnader och verksamhetsvolymer som grund. Med utgångspunkt från verksamhetsvolymer och kostnader för de verksamheter som redan registrerar verksamhetsinnehåll enligt KVÅ kan ett första preliminärt pris framräknas. Detta kan användas för en försöksverksamhet, med registrering och utbetalning under. Målrelaterad ersättning Målrelaterad ersättning föreslås utgöra 3-5 % av den totala årliga ersättningen och utbetalas efter redovisning av uppnådda kvalitetsmål. De kvalitetsmål som är ersättningsgrundande skall väljas ut bland de mål som ingår i avtalens uppföljningsplan. Den målrelaterade ersättningen bör utformas som en bonus för vårdenheter som uppnår mycket goda resultat på de i uppföljningsplanen angivna variablerna. Om vårdgivaren når specificerade bonusnivåer utgår bonus med i uppföljningsplanen angivna procentsatser. Om vårdgivaren inte når specificerade vitesnivåer föreslås vårdgivaren få betala ett vite med i uppföljningsplanen angivna procentsatser.

26 5 (5) TJÄNSTEUTLÅTANDE LS Kostnadskontroll Ersättning efter prestation medför risker för en försämrad kostnadskontroll. För den rörliga delen av ersättningen måste ersättningstak finnas. Ett visst incitament bör finnas för att öka besöken även efter det att avtalade vårdvolymer överskridits. Ersättningsnivån däröver föreslås begränsas till 10 % av överenskomna ersättningsnivåer. Administrativa konsekvenser (något om det tekniska införandet kommer)

27 Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning 1 (4) Bilaga xx Rapportering av verksamhetsinformation samt IT-relaterade frågor 1 Allmänt I denna bilaga beskrivs de krav och anvisningar som avser verksamhetsrapportering och ITrelaterade frågor. Dokumentet består av fem delar Lokala IT-system Gemensamma IT-tjänster i SLL Verksamhetsrapportering Gemensam vårddokumentation SLLnet I tabellerna under punkt 2-4 beskrivs de krav på användning av lokala IT-system, gemensamma IT-tjänster samt verksamhetsrapportering som är kända vid avtalets tecknande. Beställaren äger rätt att ändra, lägga till eller ta bort delar av dessa krav under avtalets giltighetstid. System eller tjänst som är obligatorisk att använda är markerad med ordet Krav i vänstra kolumnen. System eller tjänst som det är önskvärt att vårdgivaren använder är markerad med Önskvärt. System eller tjänst som är tillgänglig för vårdgivaren efter eget fritt val är markerad med Möjligt. I Uppdragsguiden finns en detaljerad beskrivning av krav Vårdgivaren skall följa avseende information, termer, format, teknik, mm. Där framgår även eventuell transaktionskostnad eller andra avgifter som är knutna till användningen. 2 Lokala IT-system Vårdgivaren skall, där så framgår av tabellen, använda IT-system för att utföra vissa uppgifter, till exempel föra journalanteckningar. Vårdgivaren har eget kostnadsansvar för dessa system. Krav/ Önskvärt/ Möjligt System eller tjänst Förutsätter SLLnet Krav Datoriserat journalsystem Nej Krav E-fakturering Nej Krav E-post 1 Nej Krav Åtkomst till Internet Nej 3 Gemensamma IT-tjänster i SLL SLL tillhandahåller ett antal gemensamma IT-tjänster för att öka kvaliteten i informationen, underlätta informationssamverkan, effektivisera det lokala arbetet eller för att ge högre kvalitet i hanteringen av patienten 1 Vårdgivaren ska kunna kommunicera med Beställare och andra vårdgivare med e-post. Vårdgivare som har en SLLnet-anslutning kan använda SLLs e-postsystem Lotus Notes.

28 Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning 2 (4) Bilaga xx Krav/ Önskvärt/ Möjligt System eller tjänst Förutsätter SLLnet Krav Beställningsportalen Avser beställning av hjälpmedel Nej Krav BoS 2 Nej Krav DRG-SLL 3 Ja Krav EDI-växel Nej Krav EK elektronisk katalog med uppgifter om verksamhet och personal Ja Krav E-recept 4 - Digital överföring av recept till Apoteket AB Nej Krav FUMS Uppföljning av kostnader för medicinsk service Ja Krav HEJ återrapportering av faktureringsunderlag Ja Krav Kodservern 5 Nej Krav Läkemedelsinformation 6 Nej Krav PU Personuppgiftsregister med utdelning av reservnummer Nej Möjlighet RES patientreskontra med påminnelsebrev mm avseende patientavgifter Ja Krav Sjukresor beställningsrutin Nej Krav Uppdragsguiden Information för vårdgivaren Nej Krav Vårdguiden Medverkan i Mina Vårdkontakter Nej 4 Verksamhetsrapportering Verksamhetsrapporteringen syftar till att ge underlag för ersättning till vårdgivaren, för medicinsk uppföljning samt för uppföljning av volymer och produktivitet. All information som rapporteras till SLLs centrala system skall följa de anvisningar avseende innehåll, terminologi, frekvens, mm som är publicerade i Uppdragsguiden. Vårdgivaren ansvarar för att all rapportering innehåller en verksamhetsidentifiering (kombika) som på ett korrekt sätt kopplar informationen till rätt uppdrag. Vårdgivaren skall ta del av loggar och information om avvisade poster för att kunna säkerställa att den information som tas emot av SLLs system är fullständig och korrekt. 2 Gemensamt system för remiss och svar. Kan användas fristående eller integrerat i journalsystemet. 3 Tjänst som utgående från diagnos och åtgärdskodifiering grupperar och skapar rätt ersättningskod. Används då vården ersätts enligt DRG-systemet. 4 Normalt skall tjänsten vara integrerad med vårdgivarens lokala journalsystem. 5 Kodservern är SLLs gemensamma uppsättning av de kodsystem som skall användas vid all rapportering. Vårdgivaren skall använda enbart de koder som är definierade i kodservern. SLL-ägd verksamhet ansvarar själv för att underhålla verksamhetsinformation i kodservern, i första hand kombikakoder med egenskaper. Övriga skall rapportera enligt Beställarens anvisningar om ändringar som skall föras in i kodservern. 6 Svensk Informationsdatabas för Läkemedel, SIL, kommer att integreras i befintliga journalsystem och skall användas som underlag vid ordination och förskrivning av läkemedel.

29 Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning 3 (4) Bilaga xx Krav/ Önskvärt/ Möjligt System eller tjänst Förutsätter SLLnet Krav CVR Centrala väntetidsregistret Nej Krav GVR rapportering av besök, vårdtillfällen, mm Ja 7 Krav Nationella kvalitetsregister 8 Nej Krav Patientenkät (Beställaren ansvarar) Nej Krav WIM Rapportering av verksamhetsinformation som ej inhämtas på annat sätt Nej Krav Vårdmarknad Nej 5 Sammanhållen patientinformation För att effektivisera IT-användningen i vården behöver flera frågor lösas i samverkan mellan alla aktörer inom vården. Landstingen och kommunerna i Sverige har kommit överens med staten om en nationell IT-strategi för vård och omsorg. Strategin innebär att: Informationen ska följa patienten och vara tillgänglig för behörig vårdpersonal oavsett var och när den skapats. IT-stödet ska vara lätt för personalen att använda. Informationen ska vara lättillgänglig för patienterna. Inom SLL och nationellt pågår en intensiv utveckling av nya gemensamma IT-tjänster och anpassning av befintliga för att nå visionen. I takt med att gemensamma funktioner blir tillgängliga kommer vårdgivare att erbjudas funktioner som t.ex. behörighetsadministrativ funktion som reglerar behörighet och åtkomst till patientinformation för att leva upp till den nya patientdatalagen, funktion för provtagningar, patientens uttagna läkemedel och på sikt den nationella patientöversikten. Vårdgivaren skall anpassa sina rutiner efter sådana förändrade krav, vissa funktioner kommer att vara obligatoriska såsom det regelverk som kommer att gälla för behörighet för att få tillgång till annan vårdgivares information vilket också medför att vårdpersonalen måste ha e-tjänstkort. 6 SLLnet 6.1 Rätt att använda SLLnet SLLnet är SLLs gemensamma kommunikationsnät. Alla vårdgivare som har avtal med SLL har rätt att ha en anslutning till SLLnet. För vissa vårdgivare är denna rättighet även en skyldighet och är då kostnadsfri, se nästa punkt. 6.2 Kostnader för SLLnet Anslutning till SLLnet är kostnadsfri för de vårdgivare som använder system eller IT-tjänster vilka i kapitel 2-4 är markerade med Krav. Kapacitet och servicenivå anpassas till vad som krävs för att klara den obligatoriska användningen av SLLnet. 7 Kommunikationsrutin som inte kräver SLLnet planeras vara i drift under Samtliga kvalitetsregister presenteras i Uppdragsguiden med uppgift om vilka som är obligatoriska att rapportera till för varje uppdragstyp.

30 Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning 4 (4) Bilaga xx Om det inte längre är nödvändigt att vara ansluten till SLLnet för att rapportera information enligt detta avtal kommer anslutningen till SLLnet att upphöra att vara en kostnadsfri tjänst. 6.3 Särskilda bestämmelser Vårdgivare som är ansluten till SLLnet är skyldig att följa de säkerhetsbestämmelser som SLL har utfärdat. Dessa beskrivs i Uppdragsguiden.

31 1(15) Kapitel 3 Allmänna villkor Allmänna villkor 1 Allmänna utgångspunkter Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv skall genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling. Den som söker hälso- och sjukvård skall få den vård, behandling och rådgivning som bedöms relevant i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Vårdgivaren skall bedriva ett aktivt riskförebyggande arbete för att förhindra vårdskador. Vården skall ges med respekt för alla patienters lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Verksamheten skall präglas av hög etisk medvetenhet. Vårdgivaren skall tillhandahålla en vård på lika villkor oavsett kön, ålder, funktionshinder, social position, etnisk eller religiös tillhörighet samt sexuell identitet. Vården skall ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar och dessa skall vägs in i de kliniska besluten. Landstingsfullmäktige har fastställt policydokumenten "Vård i Dialog", "Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting" samt Handikappolitiskt program för Stockholms läns landsting, se Uppdragsguiden ( Dessa dokument skall säkerställa att vården utmärks av hög kvalitet och helhetssyn, där patienten och dennes närstående ges ett värdigt omhändertagande och gott bemötande samt visas omtanke och respekt. Vårdens resurser skall användas på ett så effektivt sätt att de kommer så många behövande som möjligt till nytta. LEON-principen, som innebär att vård ges på lägsta effektiva omhändertagandenivå, skall tillämpas. Vården i Stockholms läns landsting (SLL) är indelad i följande nivåer: Vårdguiden på telefon och Internet med sjukvårdsinformation och sjukvårdsrådgivning samt råd och stöd för egenvård. Vårdguiden kan också lotsa patienten till rätt vårdnivå. Primärvården utgör första linjens hälso- och sjukvård för barn och vuxna både för somatiska och psykiska sjukdomar, inklusive beroendevård. Inom primärvården finns också jourverksamhet kvällar, nätter och helger. Specialiserad vård innefattar: öppen och sluten geriatrisk vård, öppen och sluten psykiatrisk vård inklusive barn- och ungdomspsykiatri och beroendevård, somatisk öppen och sluten vård utanför sjukhusen, öppen och sluten vård på sjukhusen, samt avancerad hemsjukvård. Högspecialiserad vård som framför allt ges vid universitetssjukhus.

32 2(15) Kapitel 3 Allmänna villkor 2 Vårdgaranti Vårdgivaren skall tillämpa SLL:s vid varje tidpunkt beslutade besöks- och vårdgarantier och delta i uppföljningar av besöks- och vårdgaranti samt väntetider enligt Beställarens anvisningar, se Uppdragsguiden. Vårdgivaren åtar sig att ha rutiner för information till patienter om deras rätt gällande vård- och besöksgarantier. 3 Patientnämnden Landstingets Patientnämnd handlägger ärenden som rör den hälso- och sjukvård som Vårdgivaren svarar för. Vårdgivaren skall snarast, och utan kostnad, ge nämnden den information och svar på ställda skrivelser som begärs. 4 Remisser Vårdgivaren skall följa de krav och regler SLL har för utfärdande av remisser, se Uppdragsguiden. 5 Tillgänglighet Vårdgivaren skall svara för att det finns lättillgänglig och lättförståelig information om öppettider och tidsbeställning. Vårdgivaren skall göra verksamheten i alla avseenden tillgänglig för personer med olika funktionsnedsättningar, även kognitiva funktionsnedsättningar. Vårdgivaren ansvarar för att det finns för verksamheten ändamålsenliga och verksamhetsanpassade lokaler och utrustning. De lokaler och den utrustning som är avsedda för patienter skall vara anpassade och tillgängliga för personer med olika funktionsnedsättningar. Vårdgivaren skall följa Plan- och Bygglagens krav och Boverkets föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder. Vårdgivaren äger inte rätt att utan Beställarens medgivande reducera tillgänglighet eller öppettider under semestrar, helger eller vid andra tidpunkter. Det skall vara möjligt för Beställaren, andra vårdgivare och samarbetspartners att kommunicera med Vårdgivaren via telefon, brev, telefax och e-post.

33 3(15) Kapitel 3 Allmänna villkor 6 Asylsjukvård Med asylsökande m.fl. avses i detta avsnitt asylsökande enligt lag 2008:344 Hälso- och sjukvård till asylsökande m.fl. 4. Asylsökanden skall erbjudas vård som inte kan anstå. Asylsökande och gömda som inte har fyllt 18 år skall erbjudas vård i samma omfattning som den som erbjuds den som är bosatt inom landstinget. För vuxna asylsökande finns i primärvården särskilda mottagningar. Kostnaderna för sjukvård enligt ovan faktureras Beställaren i särskild ordning, se Uppdragsguiden. 7 Katastrofsituation och höjd beredskap Vårdgivaren är skyldig att delta i totalförsvarsplanering, överläggningar och övningar för att kunna verka även under katastrofer, kriser och krig. Vårdgivaren skall vid höjd beredskap, katastrof-, kris- och krigsläge samt epidemiläge 3 (influensapandemi eller motsvarande katastrofläge) följa direktiv ställda av SLL för utförande av tjänsterna. Vårdgivaren skall medverka vid av SLL organiserade övningar i sådan omfattning att Vårdgivaren kan bedriva en fortsatt verksamhet även i kritiska lägen. Vårdgivaren skall lämna SLL de upplysningar som kan behövas för totalförsvarsplaneringen. 8 Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet Vårdgivaren skall inrätta ett ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i enlighet med Socialstyrelsens föreskrift Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, SOSFS 2005:12. 9 Information och marknadsföring Vårdgivaren ansvarar för att informera om sin verksamhet till invånare, patienter, samverkansparter och andra intressenter. Vårdgivaren ansvarar för att de egna uppgifterna i SLL:s Elektroniska Katalog (EK) är korrekta och aktuella. Vårdgivaren ansvarar för att marknadsföring av verksamheten är saklig och följer Beställarens riktlinjer för marknadsföring, se Uppdragsguiden.

34 4(15) Kapitel 3 Allmänna villkor 10 Informationsmöten Vårdgivaren skall vara representerad på informationsmöten Beställaren kallar till. 11 Patientjournaler Vårdgivaren skall upprätta, hantera och bevara patientjournaler enligt gällande lagar och förordningar. Vid utlämnande av kopior av patientjournal till patient skall Vårdgivaren följa SLL:s regler om avgiftsbeläggning vid utlämnande av kopior av allmän handling. Vårdgivaren skall, om patientens medgivande finns, utlämna kopia av patientjournal till annan vårdgivare som lämnar vård till patienten. Vårdgivaren äger inte rätt till någon ersättning för detta. Vårdgivaren skall i journalsystem registrera diagnoser och vårdkontakter enligt av SLL fastställd terminologi, se Uppdragsguiden. Med patientjournal avses journaler oavsett vilka media de är lagrade på. När en samordnad patientjournal blir aktuell skall Vårdgivaren följa kommande anvisningar från SLL avseende detta. 12 Personal Vårdgivaren skall ha personal i sådan omfattning som krävs för att utföra uppdraget i enlighet med Avtalet. Vårdgivaren skall tillse att personalen har för uppdraget adekvat utbildning och får den fortbildning/vidareutbildning som erfordras för att upprätthålla kompetensen. Vårdgivaren skall skriftligen informera Beställaren om byte av verksamhetschef. Vårdgivaren ansvarar för att personal (inklusive vikarier och ersättare) inte uppbär ersättning från nationella taxan under den tid de är verksamma hos Vårdgivaren och utför tjänster enligt Avtalet. Personal med patientkontakt skall tala och förstå svenska.