KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Sida 2 Dagordning Ärende 64. Redovisning av planen för långsiktig lokalplanering, mun

Transkript

1 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens arbetsutskott kallas till sammanträde och tid: kl. 13:00 Plats: Nämndhuset Nynäshamn, lokal: Landsort Vid förhinder kontakta: Eva Ryman, Sida 1

2 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Sida 2 Dagordning Ärende 64. Redovisning av planen för långsiktig lokalplanering, muntlig information 65.Information om planering för nytt äldreboende i Nynäshamn 66.Logotyp och grafisk profil för Nynäshamns kommun 67.Yttrande över transportutredningen, för information till arbetsutskottet 68.Erbjudande om förvärv av aktier och delägarskap i Inera AB 69.Utvärdering av folkhälsosatsningen Ansökan om strandskyddsdispens - Gång- och cykelväg Doppingen, Vikgatan 71.Godkännande av överlåtelse av Förnyat exploateringsavtal Kv Skonaren 72.Yttrande över tillägg till remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2017/2018 (T 18) 73.Remittering av promemorian Möjlighet att använda en särskild kvot vid placering i kommunala skolor, U2017/01031/S, svar senast 1 juni Ansökan om driftsbidrag för allmänna samlingslokaler Skadeståndsmål om yrkanden i sakfråga 76.Personuppgiftsombud 77.Svar på motion om utträde ur Mälardalsrådet 78. Svar på medborgarförslag - Bygg en inomhusskatepark 79.Ändrad sammanträdesdag för kommunstyrelsens temadag i september 2017 Sida

3 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott 80.Statusrapport folkhälsoprojektet Jaget, laget och uppdraget 81.Kompetensmiljonen - Ansökan för kompetenshöjande åtgärder i syfte att utveckla kommunens verksamheter, 31 januari Kompletterande ansökan 82.Personalfrågor Sida 3

4 Sida 1 KS/2017/0167/049-2 Tjänsteställe/handläggare Ekonomiavdelning Johan Westin E-post: Johan.Westin@nynashamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Erbjudande om förvärv av aktier och delägarskap i Inera AB Förslag till beslut 1. Av SKL Företag AB förvärva 5 (fem) aktier i Inera AB för en köpeskilling om kronor, i enlighet med aktieöverlåtelseavtalet. 2. Godkänna i ärendet redovisat aktieägaravtal och att inträda som part i aktieägaravtalet genom redovisat anslutningsavtal Ärendet Företaget Inera AB bildades 1999 och har hittills ägts gemensamt av alla landsting och regioner och verksamheten har varit inriktad på utveckling av e-hälsa. Verksamheten riktar sig till både invånare och medarbetare inom vård och omsorg. Genom bolaget sker samverkan kring gemensamma lösningar, gemensam infrastruktur och stöd för digitalisering. Bland de gemensamt utvecklade tjänsterna finns till exempel 1177 Vårdguiden, UMO (Ungdomsmottagning på nätet) och Journal via nätet. Frågan om ändrat ägande och ändrad verksamhetsinriktning för Inera AB har diskuterats under många år. Inte minst har företrädare för landsting och regioner uttalat sitt stöd för en förändring som innebär att verksamheten breddas och även omfattar kommunerna samt ger en närmare anknytning till SKL:s arbete med verksamhetsutveckling. Efter en omfattande förankrings- och beslutsprocess beslutade styrelsen för SKL den 7 oktober 2016 att godkänna att SKL Företag AB förvärvar merparten av aktierna i Inera AB. Samtliga landsting och regioner har sedan dess fattat beslut om att sälja 145 av sina 150 aktier i Inera AB. Efter den formella tillträdesdagen 16 mars 2017 kan nu landets kommuner erbjudas att köpa fem aktier vardera och bli delägare på samma villkor som landsting och regioner. Den ändrade inriktningen för bolaget finns formulerad i aktieägaravtal, bolagsordning och ägardirektiv. Styrningen över bolaget sker genom ägarråd och bolagsstämma. I bolagsstyrelsen finns 15 ledamöter, med politiska företrädare sex från kommunsidan, sex från landsting/regioner samt tre tjänstemän. Hittills har Ineras verksamhet alltså varit inriktad på hälso- och sjukvårdsområdet, men genom det breddade ägandet ska bolaget kunna verka inom betydligt fler verksamhetsområden, till exempel skola, omsorg och samhällsbyggnad. Genom att kommunen blir delägare i företaget, blir det möjligt att köpa tjänster från Inera AB, utan föregående upphandling (genom det så kallade Teckal-undantaget i upphandlingslagstiftningen). Som delägare kan kommunen också vara med och påverka

5 Sida 2 KS/2017/0167/049-2 utvecklingen av digitalisering i offentlig sektor. Ett breddat ägande ligger också i linje med SKL:s uppdrag är att främja och stödja samverkan mellan medlemmarna i verksamhetsutveckling genom digitala lösningar. Bakgrund Inera AB Sveriges landsting och regioner har sedan många år samverkat kring gemensamma lösningar, gemensam mjuk infrastruktur och stöd för digitalisering, genom det gemensamma aktiebolaget Inera. Bolaget bildades redan 1999, då under namnet Infomedica, med syfte att utveckla ehälsotjänster för invånarna. År 2000 grundade Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet, Vårdföretagarna och Apoteket bolaget Carelink med ändamålet att utveckla och samordna infrastrukturtjänster. År 2007 förvärvades Carelink av dåvarande Sjukvårdsrådgivningen SVR AB (tidigare Infomedica). År 2010 bytte bolaget namn till Inera AB. Sedan starten 1999 har Inera utvecklats, genom företagsförvärv och utökade uppdrag, till att idag ansvara för ett 40-tal landstingsgemensamma tjänster och projekt. Inera AB ägs i dag av SKL Företag AB och landets samtliga 21 landsting och regioner. Bolaget har en omsättning på drygt 600 miljoner kronor (2016). Verksamheten riktar sig gentemot både invånare och medarbetare i vård och omsorg. Beredning på nationell nivå Frågan om en överlåtelse av Inera AB till SKL-koncernen har diskuterats under ett antal år. Inom ramen för SKL:s arbete med gemensamma digitala lösningar för kommuner, landsting och regioner lyftes denna fråga fram som ett sätt för SKL att på bästa möjliga sätt stödja och hantera samspelet mellan kommuner, landsting och regioner, och möjliggöra att även kommuner kan arbeta med och erbjudas gemensamma tjänster och lösningar från Inera AB. Flera utredningar har gjorts för att säkra beslutsunderlaget. Hösten 2014 utfördes en förstudie (McKinsey) DELA: Samverkan för digitalisering i kommuner, landsting och regioner Beslutsunderlag för ett eventuellt förvärv av Inera. Hösten 2015 gjordes en juridisk utredning (Delphi) samt en revisionsutredning (Deloitte) kring Inera med syfte att finna en juridiskt och finansiellt hållbar förvärvslösning. Våren 2015 inrättades en styrgrupp för förändringsarbetet. Nätverken för landstingsdirektörer och kommundirektörer har fortlöpande informerats. Under våren och sommaren 2016 har förslag till bolagsordning, aktieägaravtal, ägardirektiv och aktieöverlåtelseavtal successivt utarbetats av kansliet med stöd av Cederquists advokatbyrå. Till kansliet har knutits en referensgrupp bestående av jurister från de tre största landstingen/regionerna (Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen samt Region Skåne) och de fyra största kommunerna (Stockholms stad, Göteborgs stad, Malmö stad samt Uppsala kommun). Kommunaljuridiska, upphandlingsjuridiska och konkurrensrättsliga frågor har särskilt belysts, och en second-opinion på de upphandlingsrättsliga övervägandena har inhämtats. Gemensamt digitaliseringsarbete i offentlig sektor

6 Sida 3 KS/2017/0167/049-2 Digitaliseringen anses vara den enskilt starkaste förändringsfaktorn i samhället fram till år Digitaliseringen är också en av de främsta möjliggörarna för att höja kvaliteten, förbättra effektiviteten och möta invånarnas förväntningar på välfärden. Att använda digitaliseringens möjligheter är nödvändigt för att möta de utmaningar som kommuner, landsting och regioner står inför, och ett viktigt verktyg för att skapa en vassare och smartare välfärd. SKL lät under våren 2016 göra en SIFO-undersökning om hur invånarna ser på digitalisering i välfärden. Undersökningen visar att tre av fyra tillfrågade är positiva till att kommuner, landsting och regioner kommunicerar och erbjuder service digitalt. Nästan lika många, sju av tio, ställer sig positiva till att digitala pedagogiska verktyg används i skolundervisningen. Sju av tio är också positiva till vård, konsultation och behandling med digital teknik. Betydligt färre, bara två av tio, anser att kommuner, landsting och regioner lever upp till deras förväntningar. Det är hög tid att förbättra den digitala servicen, anser två av tre. Ur ett internationellt perspektiv tappar digitaliseringen i det offentliga Sverige fart. Denna trend går hand i hand med avsaknad av nationella initiativ, samordning och grundläggande förutsättningar såsom standarder för informationsutbyte. Med syfte att öka den digitala förnyelsen av det offentliga Sverige antog regeringen och SKL hösten 2015 en avsiktsförklaring Digitalt först. Digitalt först innebär att digitala tjänster ska, när det är möjligt och relevant, vara förstahandsval i den offentliga sektorns kontakter med dem som bor i Sverige, med organisationer och med företag. Digitalt först innebär också att myndigheter, kommuner, landsting och regioner ska sätta invånaren och företagaren i centrum när nya tjänster tas fram. Kommuner, landsting och regioner uttrycker en önskan om och ser behov av och möjligheter med ökad samverkan och kraftsamling inom digitaliseringen. Att göra Inera AB till ett SKLföretag syftar samlat till att skynda på, stödja och möjliggöra en effektiv digitalisering i kommuner, landsting och regioner, som bidrar till att möta människors och verksamheters behov och förväntningar samt klara kvaliteten och effektiviteten i välfärden. Rätt använd kan digitaliseringen leda till bättre hälsa och lärande, högre tillväxt, fler jobb och en hållbar utveckling. SKL:s digitaliseringsarbete Centrala områden för kraftsamling och samverkan, som bidrar till att öka hastigheten, kvaliteten och effektiviteten i kommuners, landstings och regioners digitalisering är: Medlemsgemensamma digitala lösningar. Stärka medlemmarnas förmåga vid upphandling och gemensam kravställning. Stöd till förändringsledning och nya arbetssätt i medlemmarnas verksamheter. Medlemsgemensamma digitala lösningar I takt med tiden har det blivit tydligt att SKL:s och Ineras arbete i större utsträckning behöver hanteras i mer samordnat för att undvika suboptimerade insatser och öka nyttan för landsting och regioner. Genom Inera har landsting och regioner haft en gemensam plattform för den digitala utvecklingen, något som saknats för kommunerna. SKL har fått tydliga indikationer från kommunerna om att SKL bör agera för att ge liknande möjligheter för kommunerna, som för regioner och landsting. I grunden finns likartade behov av digitala tjänster för att stödja

7 Sida 4 KS/2017/0167/049-2 verksamheter, invånare och företag. Med samordnade och gemensamma digitala lösningar undviks också en alltför spretig flora av digitala tjänster som inte hänger ihop och som blir svåra för invånare och företag att överblicka och nyttja. Dessutom kan samarbete innebära sänkta utvecklings- och förvaltningskostnader, och utvecklingstakten kan höjas. Genom att förvärva Inera och därefter bredda ägandet, ökar förutsättningar för SKL att ta en större koordinerande roll och långsiktigt ansvar för gemensamma digitala lösningar inom alla verksamhetsområden, utan att själv behöva bygga upp all kompetens och de förmågor som detta kräver. Ineras infrastruktur och kompetens kan återanvändas till andra verksamhetsområden som medlemmarna ansvarar för och utgör därmed en viktig och unik strategisk resurs. Samtidigt är det viktigt att det är kommunernas, landstingens och regionernas behov som ska styra det som ska göras. Stärkt förmåga vid upphandling och gemensam kravställning Kommuner, landsting och regioner uttrycker en önskan om bättre samordning och ökad kompetens inom digitalisering för att bli starkare i beställarrollen. Här efterlyses tydliga och genomarbetade standarder, gemensamma kravspecifikationer och gemensamma upphandlingar att ansluta sig till. SKL Kommentus stödjer idag SKL:s medlemmar med upphandlingskompetens och genom att samordna upphandlingar. Upphandlingar av it-stöd och digitala lösningar har till viss del skett genom åren, men bedömningen är att det finns ökade behov här. SKL Kommentus, SKL och Inera kommer därför att ha en närmare samverkan för att stärka medlemmarnas roll som beställare genom att arbeta gemensamt kring standarder, krav och upphandlingar. SKL Kommentus upphandlingskompetens kan bidra till gemensamma insatser där SKL eller Inera är ansvariga, eller där kommuner väljer att själva upphandla. Stöd till förändringsledning och nya arbetssätt Regeringens Digitaliseringskommission beskriver i sitt betänkande Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden, SOU 2015:91 att digitaliseringen innebär en omvälvande transformering av samhället. För offentlig sektor kan vi idag se exempel på i form av flippade klassrum, läkarbesök på nätet och digital deklaration. Att ställa om och transformera verksamheter utifrån principen om digitalt först kräver ledning och stöd. Kommuner, landsting och regioner har visat stort intresse av att få stöd i sin förändringsresa och i arbetet med verksamhetsutveckling med stöd av digitalisering. Det handlar om vägledning och stöd kring de nya arbetssätt som kan leda till större nytta både för den enskilde invånaren och företaget, men också för den egna förvaltningen och medarbetare. SKL behöver driva på och bidra till sektorns digitala transformation och nya arbetssätt, genom att stödja medlemmarna på denna förändringsresa. Genomförande Genomförandet av affären sker i flera steg. I ett första steg förvärvade SKL genom SKL Företag AB majoriteten av aktierna i Inera. Detta genom att samtliga landsting och regioner sålde merparten av sina aktier i Inera AB och nu äger fem aktier vardera. I ett andra steg erbjuds nu Sveriges alla kommuner att köpa aktier från SKL för att bli delägare i bolaget. Parallellt pågår ett tydligare utvecklingsarbete där SKL, Inera och SKL Kommentus

8 Sida 5 KS/2017/0167/049-2 samverkar inbördes och med kommuner, landsting och regioner för att kravställa, upphandla, utveckla och tillhandahålla gemensamma lösningar och tjänster, inklusive stöd i den förändringsresa som kommer att behövas. Finansiering Inera AB har varit helägt av landsting och regioner, som vardera ägt 150 aktier i bolaget (totalt aktier). SKL Företag AB har köpt 145 aktier från respektive landsting/region (totalt aktier). Förvärvet har skett till bokfört värde, vilket per den 31 december 2015 var kronor per aktie (totalt 25,9 mnkr). Detta värde har varit oförändrat fram till överlåtelsedagen, 16 mars Nu äger SKL Företag AB 97 procent av aktierna, och landsting och regioner resterande 3 procent. Nu erbjuder SKL Företag AB respektive kommun att köpa 5 aktier, till bokfört värde kronor per aktie ( kronor). Om samtliga kommuner investerar i bolaget, kommer SKL Företag AB att få en återbetalning på 12,3 mnkr. Nettoinvesteringen för SKL Företag AB blir därmed 13,6 mnkr, motsvarande drygt 50 procent av det totala aktiekapitalet. Som ett led i överlåtelsen åtar sig SKL Företag att ge en förlustgaranti om 35 mnkr. I övrigt gör parterna inte några särskilda ekonomiska åtaganden i samband med affären. När det gäller bolagets finansiering, är projekten redan i dag i huvudsak självfinansierade. Det är innebörden av den affärsmodell som tillämpas och som avses tillämpas även i fortsättningen. Om ett projekt inte kan bära sina kostnader kommer konsekvensen ytterst att bli att projektet får läggas ned. I överlåtelseavtalet, som landsting och regioner skrivit under, ingår att de övergångsvis ställer ut vissa ekonomiska garantier att köpa tjänster för minst den summa som man köpt för i genomsnitt de tre senaste åren (år ). Detta ligger i linje med det åtagande landsting och regioner har i nuvarande aktieägaravtal för Inera AB, och är ett sätt att säkerställa att bolaget inte omgående ska hamna i ekonomiska svårigheter. Ett annat skäl är att Ineras modell för finansiering går från anslagsfinansiering till en ny finansieringsmodell (tjänstebaserad affärsmodell) som är under införande och har ännu inte införts fullt ut. SKL Företag AB tar genom den föreslagna ägar- och styrmodellen den ekonomiska risken för bolaget samtidigt som man genom aktieägaravtalet inte har ett dominerande inflytande över bolaget. Affären inkluderar också förändringar i övrigt när det gäller bolagets verksamhet och ägarstyrning. Vid den extra bolagsstämman den 16 mars 2017 antogs förslaget till ändrad bolagsordning. Nytt aktieägaravtal har utarbetats och godkänts av samtliga landsting och regioner, och kommunerna ska i samband med köp av aktier ansluta sig till detta (enligt anslutningsavtalet). Förslag till nytt ägardirektiv har tagits fram och beslutas vid ägarråd 21 april 2017, inför ordinarie bolagsstämma 7 juni 2017 (se bilagor). Tommy Fabricius kommundirektör Johan Westin ekonomichef

9 Beslutsunderlag Skickas till Kommunstyrelsen SKL Företag AB, Bilaga: Aktieöverlåtelseavtal, bilaga 1 Anslutningsavtal, bilaga 2 Aktieägaravtal, bilaga 3 Bolagsordning, bilaga 4 Ägardirektiv, bilaga 5 Årsredovisning Inera AB 2015, bilaga 6 KS/2017/0167/049-2 Sida 6

10 (3) Kommunstyrelseforvaltningen 1 Sid Arendenummer: 2016/0063/449 Handl6ggare: Anna Eklund Kommunstyrelsen Nynashamns folkhalsosatsning utvardering och ett framtidsperspektiv pa folkhalsoarbetet i kommunen Forslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att - godkanna rapporten. - ge kommunstyrelseforvaltningen i uppdrag att aterkomma med forslag pa hur kommunens folkhalsoarbete ska organiseras i fortsattningen. Bakgrund Nynashamns kommun initierade 2006 en satsning for att forbattra folkhalsan i kommunen. Motivet till folkhalsosatsningen var den ohalsa som Nynashamnsborna uppvisade enligt olika rapporter. Genom att anvisa sarskilda projektmedel ville man bromsa en negativ halsoutveckling och aven stimulera till utveckling av det halsoframjande och sjukdomsforebyggande arbetet i den kommunala organisationen. Under en tioarsperiod har ungefar 40 utvecklingsprojekt genomforts och ca Alta miljoner kronor har avsatts arligen. For att styra folkhalsosatsningen beslutades om sex folkhalsomal och nio prioriterade omraden som projekten skulle bidra till att uppna. Kommunstyrelsen beslutade den 23 mars 2016, 64 att genomfora en utvardering i syfte att fa en samlad bild av den tioariga satsningen. Utvarderingen skulle ge ett underlag for att utveckla det framtida folkhalsoarbetet i Nynashamn. Foljande fragestallningar formulerades for uppdraget: Tillbakablickande: Postadress BesOksadress Leveransadress NYNASHAMN Stadshusplatsen 1 Floravagen 6 Telefon Telefax Bankgiro Receptionen vx PlusGiro

11 2(3) 1. Hur har projektsatsningarna bidragit till att utveckla det sjukdomsforebyggande och halsoframjande arbetet inom den kommunala organisationen? Vilka är resultaten? 2. Har projektsatsningama genererat till synergieffekter eller andra ovantade resultat? 3. Ar sarskilt tilldelade medel raft sat att utveckla det sjukdomsforebyggande och halsoframjande arbetet i organisationen? 4. As projektorganisation raft sat att utveckla det halsoframjande och sjukdomsfbrebyggande arbetet i Nynashamn? Hur har projektformen fungerat? Framatriktade: 1. Vilka fjrhoppningar och farhagor finns infor for framtiden nar det galler folkhalsoarbetet i kommunen? 2. Pa vilket sat kan kommunens verksamheter arbeta for att uppna det kommunala malet "Kommunens invanare har en bra halsa"? Datainsamlingen har genomforts genom dokumentgranslcning, enkate, intervjuer, utvarderings-dialoger och dialogseminarium med framtidsfokus. Utvarderingen i den bifogade rapporten besvarar fragorna men ger inte nagra entydiga svar. Rapporten pekar pa att projekten har gett mojligheter att testa nya arbetssatt och bidragit till verksamhetsutveckling. Flera projekt uppger att det halsoframjande arbetet har utvecklats, t.ex. genom Halsoframjande skolutveckling, tryggare elever och aven uteblivna framtida kostnader (socioekonomiska berakningar). Andra resultat är okad kunskap om halsoframjande och sjukdomsforebyggande arbete och att projekten har bidrag till att utveckla samverkan mellan forvaltningar. Den flerariga satsningen har dad& bidragit till att bygga upp en Fang erfarenhet av folkhalsoarbete i kommunen som âr att utveckla. Folkhalsoarbetet i Nynashamn har ocksa blivit uppmarksammat i Sverige och starkt varunamnet Nynashamn. Samtidigt som det finns politisk enighet lcring vikten av insatser for folkhalsa sa firms det en svaghet i det faktum att det rader oenighet mellan majoritet och opposition om formen for arbetet. De involverade i satsningen upplevs ocksa sakna tydligt stod fran den hogsta tjanstemannaledningen. Det gör att folkhalsosatsningen mer har fatt bygga pa enskilda personer an pa systematik och strukturer. Ytterligare en svaghet är otydlighet i roller, ansvar och mandat. Det gör att insatsema har blivit lagprioriterade i organisationen och inte blivit en naturlig del av forvaltningarnas uppdrag. Satsningen upplevs komma frail sidan, eller uppifran och det finns en allmant utbredd projekttrotthet i den kommunala organisationen. Dessutom upplevs projekten ibland ha konkurrerat med ordinarie verksamhet om resurser. Det finns aven en bristande langsiktighet genom att flertal projekt upphor nar medlen upphor och flera talar om svarigheter att

12 3(3) implementera lyckade resultat. Slutligen dr en svaghet att folkhalsomalen bar andrats over tid vilket forsvarar saval styrning som uppfoljning. Det kan ocksa papekas att folkhalsomalen inte är sa kanda i organisationen och att flera av malen har varit mer av visionskaraktar och svara for projekten att bidra till att uppna. Utvarderingens rekommendation är att inleda en ny fas for kommunens folkhalsoarbete, en fas som tar fasta pa de lardomar som gjorts bland annat i utvarderingen. Har bor basen for folkhalsoarbetet vara i den ordinarie verksamheten och bygga ph en hallbar struktur och tydligt ledarskap. Folkhalsoarbetet kan med fordel bli en del av det sociala hallbarhetsarbetet och kopplas narmare fragor som jamstalldhet, jamlikhet, mangfald och manskliga rattigheter i stort. For att salcra langsiktighet och kvalitet behover saval mal som uppfoljning hanga ihop med ordinarie verksamhetsplaner och uppfoljningssystem. Uppdrag att utforma kommunens fortsatta arbete Utvarderingen lamnar flera iakttagelser och forslag som behover bearbetas inom kommunen. KommunstyrelsefOrvaltningen bor dad& fâ i uppdrag att ta fram ett forslag som redogor for hur organisering, roller och uppdrag ska utformas i fortsattningen. Forslaget ska vara forankrat i namndema och deras forvaltningar och redovisas senast i januari Tommy F. encius kommundirektor A Eklund planeringschef

13 Nynashamns kommun TJANSTEUTLATANDE Sida 1 Vat- beteckning KS/2016/0247/267B-5 Tjanstestalle/handlaggare Planering och samhallsutveckling Anna Eklund E-post: Anna.Eklund@nynashamn.se Beslutsinstans Kommunstyrelsen Ansokan om strandskyddsdispens - Gang- och cykelvag Doppingen, Vikgatan Forslag till beslut Dispens fran strandskyddet meddelas med stod av 7 kap. 18 c miljobalken. Arendet AnsOkan avser dispens for del av gang- och cykelvag som redan anlagts langs Nickstavikens strand, mellan Anggatan och Vikgatan i Nynashamns stad. Planfi5rutsattningar For fastigheten galler detaljplan S 107, antagen , omfattande ett strandskydd som galler 100 meter i vatten. Vidare galler detaljplan S 186, antagen , med sarskilt reglerat strandskydd som galler 100 meter i vatten och pa land, inom det omrade som markerats med svart heldragen linje pa plankartan. Historik Nar stadsplanen for stora delar av omradet som beror GC-vagen andrades 1960, lyftes fragan om tillgangligheten till stranden mellan Anggatan och Vikgatan. I beskrivningen till S 107 star aft lasa: Rekreationsomradena pa land bor helt naturligt forlaggas i anslutning till vattenomradena och stranderna dad& i storsta mojliga utstrackning goras tillgangliga for allmanheten. For an Ora omradet mer tillgangligt yore det onskvart med en gangvag langs stranden med anslutning till Anggatans ydstra del i non och till den utanfor liggande Vikgatan i soder. Mojligheten till gangvag hindrades dock av privata strandfastigheter bl.a. inom kvarteret Doppingen, sa fragan fick ansta andrades stadsplan for omradet dar GC-vagen nu mynnar ut i Vikgatans vandplan. PA plankartan finns den foreslagna gangvag langs stranden som redovisas i beskrivningen till andringen av stadsplanen.

14 Nynashamns kommun TJANSTEUTLATANDE Sida 2 Var beteckning KS/2016/0247/267B-5 I april 2007 tick kommunen mojlighet att kopa strandtomten inom kv. Doppingen. En markanvisningstdvling foregick planarbetet med syftet att koppla ihop Angsgatan och Vikgatan med en allmantillganglig strandpromenad for gang och cykeltrafik. GC-vagen utfordes av exploatoren inom planomradet och den resterande delen utfordes under 2014 av Nyndshamns kommun. GC-vagen, 2 meter bred och ca 290 meter lang, anlades i anslutning till befintlig gangstig langs stranden och kantades med belysningsstolpar for okad tillganglighet samt med strategiskt utplacerade parkbankar. GC-vagen ligger till storsta delen inom parkrnark i Dp S 107, men avslutas inom parkmark i Dp S 186 varfor ca 60 meter av vagen berors av strandskyddet. GC-vagen anlades inte som visats pa jungfrulig mark. Langs stranden fran fastigheten Doppingen fram till Vikgatan fanns redan en ca 1,5 meter bred gangstig fran slutet av 70-talet. Anldggandet av strandvagen har som framkommit varit ett onskvart mal anda sedan 60-talet och som sedan funnits med i kommunens fordjupade oversiktsplanering for Nyndshamns tatort. Bed6mning Särskilda skal foreligger for att medge dispens fran strandskyddet for den del av GC-vagen som berors av detaljplan S 186, a ytan behover tas i ansprak for att tillgodose ett angeldget allmant intresse som inte kan tillgodoses utanfor omradet, 7 kap. 18 c punkt 5, miljobalken. Ddrutover har omradet redan tagits i ansprak av det rorliga friluftslivet i enlighet med detaljplanens syfte. Livsbetingelserna for vaxt- och djurlivet bedoms inte heller paverkas av gangstigens breddning. I en avvagning mellan det enskilda intresset och det allmanna intresset bedoms att bada intressena i detta fall samverkar inom ramen for strandskyddets syfte. Tomtplatsavgreinsning Tomtplatsen for den berorda delen av GC-vagen utgors av den yta som redovisas med gra markering pa planritningen. Ytan omfattar vagen och det omrade dal belysningsstolpar är placerade, samt awn den skylt som anger gang- och cykelvdgens start vid Vikgatans vdndplan.

15 Nynashamns kommun TJANSTEUTLATANDE Sida 3 \far beteckning KS/2016/0247/267B-5 Underlag for beslut Ansokningsblankett. Planritning. S ektionsritning. Ovrig information i eirendet Atgarden är redan utford. Tomm Fabricius kommundirektor Anna Eklund planeringschef Bilagor Detaljplanekarta S 107 med beskrivning samt beslut om strandskydd. Detaljplanekarta S 186 med beslcrivning. Ldnsstyrelsens beslut om strandskydd 1980 med tillhorande karta. Detaljplanekarta Dp 836. Karta over berorda detalj planer i drendet. Ortofoto over GC-vagen med berord del Mom detaljplan S 186 angiven. Karta over Nyndshamns kommun. Beslutet delges Lansstyrelsens planenhet. Underrattelse av beslut per brev Kopior pa beslut skickas till Naturskyddsforeningen i Nyndshamn samt till Naturskyddsforeningen i Stockholm. Hur man overklagar Detta beslut kan overklaga skriftligt. Ange diarienummer, fastighetsbetecicning och skdlen till overklagandet, underteckna och namnfortydliga. Skrivelsen ska vara stalld till lansstyrelsen i Stockholms lan men skickas till Nynashamns Kommun, Kommunstyrelsen, Nynashamn. Skrivelsen maste ha kommit in till kommunen senast Mom tre veckor fran den dag ni tog emot beslutet.

16 Sida 1 KS/2016/0227/ Tjänsteställe/handläggare Mark och exploatering Beslutsinstans Caroline Thunström Kommunstyrelsen E-post: caroline.thunstrom@nynashamn.se Tel: Gokännande av överlåtelse av Förnyat exploateringsavtal Kv Skonaren Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att godkänna överlåtelse av exploateringsavtal för uppförande av ny bostadsbebyggelse i kvarteret Skonaren. Sammanfattning Kommunen har sedan tidigare ett exploateringsavtal med Odyssen Skonaren Mark AB. Nu vill exploatören överlåta alla aktier i bolaget till OBOS Mark AB och därmed överlåta exploateringsavtalet. Förvaltningen har utrett OBOS Marks AB:s förutsättningar att genomföra projektet och kan i nuläget inte se några risker med en överlåtelse av avtalet, utan ser det som en möjlighet att påbörja genomförandet av byggnationen i kvarteret Skonaren under Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade att godkänna Förnyat exploateringsavtal Kv Skonaren, undertecknat samt mellan Nynäshamns kommun och Odyssen Skonaren Mark AB. Odyssen Skonaren Mark AB(Odyssen) ägs av Villamarken Exploatering i Stockholm AB som i sin tur ägs till hälften av HSB Bostad AB och till hälften av IKANO Bostad AB. Odyssen, som äger samtliga aktier i Bolaget, har i februari 2017 ingått avtal om överlåtelse av dessa aktier till OBOS Mark AB(OBOS). Överlåtelsen är villkorad av att Kommunen godkänner OBOS som ny ägare i enlighet med paragraf 15 i Exploateringsavtalet. För att sådant godkännande erfordras att OBOS tillser att ny godtagbar säkerhet ställs i enlighet med paragraf 14 i Exploateringsavtalet. Kommunen har mottagit en borgensförbindelse där OBOS Sverige AB går i borgen för Odyssen Skonaren Mark AB/OBOS Mark AB:s åtaganden. Denna förbindelse ersätter tidigare förbindelse tecknad av Villamarken Exploatering AB. OBOS har för Kommunen uppvisat en trovärdig tidsplan samt företagspresentation. OBOS Mark AB och moderbolagsborgenären OBOS Sverige AB har en låg riskprognos enligt kreditupplysning vilket innebär att sannolikheten för att företaget kommer på obestånd inom 12 månader är extremt låg.

17 Sida 2 KS/2016/0227/ Förvaltningens bedömning Bifogad tidplan påvisar en vilja att genomföra färdigställande av byggnationen i kvarteret Skonaren snarast, vilket bedöms positivt för kommunens bostadsförsörjning. Förvaltningen har utrett OBOS Marks AB:s förutsättningar att genomföra projektet och kan i nuläget inte se några risker med en överlåtelse av avtalet, utan ser det som en möjlighet att påbörja genomförandet av byggnationen i kvarteret Skonaren under Tommy Fabricius Kommundirektör Sofia Hofstedt Mark- och exploateringschef Beslutsunderlag Förnyat exploateringsavtal Kv Skonaren Tidplan Skickas till Akten För kännedom: Akten Villamarken Exploatering i Stockholm AB OBOS Mark AB För åtgärd: Kommunstyrelseförvaltningen(mark- och exploateringsenheten)

18 _..i,,.s1-/a' 4-? Kommunstyrelseforvaltningen 1 (1) Sid Arendenummer: Handlaggare: Anna Eklund 1(0 Isil NYNASHAMNS KOMMUN Kommunsiyrelsen Kommunstyrelsen Dnr o Yttrande over tillagg till remiss infor trafikforandringar i SLtrafiken 2017/2018 (T 18) Forslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkanna forslaget till yttrande. Arendet Trafikforvaltningen har paborj at arbetet med trafikforandringar inf.& december I tillagg till redan besvarad remiss, KS 97, , har forvaltningen skickat ytterligare tvâ forslag till forandringar som berth- Nynashamns kommun. De foreslagna forandringarna beror linje 840 (Handenterminalen- Nacka Strand) som beraknas fä utokad trafik, samt linje 858 (Sandhamn- Nynashamns stnosmo- Spangbro- Sunnerby maim- Grodby) som foreslas fa en indragen tur kl fran Trollsta till Osmo pa vardagar. Skalet for indragningen är enligt Nobina att den pendeltagsavgang frail Osmo som turen avser matcha inte langre ska finnas, men det firms annu ingen uppgift om hur den indragna pendeltagsavgangen ska ersattas av Trafikforvaltningen. Synpunkter pa' forslaget Utover de redan framforda synpunkterna, se bilaga, anser Nynashamns kommun att det är oacceptabelt att minska utbudet av kollektivtrafik pa landsbygden. Den utokning som foreslas av linje 840 beror i en liten utstrackning kommunens invanare som har Nacka som malpunkt, medan forsamrade mojligheter att arbetspendla fran landsbygden i kommunen genererar bilberoende och riskerar att minska kommunens attraktivitet. Nynashamns kommun forutsatter att den indragna turen aterinfors da det är klart hur pendeltagen ska trafikera Nynasbanan fran A a Eklund planringschef Tom Fa Dricius komr4undirektor Bilaga: Kommunens yttrande KS 97, Postadress Besoksadress Leveransadress NYNASHAMN Stadshusplatsen 1 Floravagen 6 Telefon Telefax Bankgiro Receptionen vx PlusGiro

19 Sida 1 KS/2017/0134/609-3 Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelseförvaltningen Miriam Ingeson E-post: miriam.ingeson@nynashamn.se Beslutsinstans Kommunstyrelsen Remittering av promemorian Möjlighet att använda en särskild kvot vid placering i kommunala skolor, U2017/01031/S Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta förvaltningens yttrande som sitt eget. Bakgrund Den 7 mars 2017 fick Nynäshamns kommun promemorian Möjlighet att använda en särskild kvot vid placering i kommunala skolor på remiss. Svaret ska vara Utbildningsdepartementet tillhanda senast den 1 juni Utbildningsdepartementet föreslår att det ska införas en möjlighet för kommuner att göra undantag från närhetsprincipen vid placering av elever i vissa kommunala skolor för att ge större utrymme att fördela platser enligt de grunder kommunen beslutar och enligt vårdnadshavares önskemål. Möjligheten till undantag från närhetsprincipen ska vara begränsad till en viss andel platser, en särskild kvot, som ska uppgå till högst 5 procent av det högsta antal elever som kommunen beslutar ska tas emot vid skolenheten. Bestämmelserna om denna möjlighet ska finnas i en särskild lag med begränsad giltighetstid. Lagen föreslås träda ikraft den 1 februari 2018 och gälla till och med Den lag som föreslås införas kommer att vara frivillig att tillämpa för en kommun. Förslaget bedöms därför inte få några konsekvenser för kommunernas ekonomi eller självbestämmande. Ärendet Nynäshamns kommun fullgör genom Barn- och utbildningsnämnden kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn, unga och vuxna. Nämnden ska i egenskap av huvudman besluta om hur skolan ska organiseras och administreras samt hur resurserna ska fördelas och disponeras. Nämnden har den 20 april 2017 beslutat att anta Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande som sitt eget. Barn- och utbildningsförvaltningen har i yttrande den 30 mars 2017 framfört att ambitionen med förslaget är god och att det är av vikt att hitta lösningar som innebär en jämnare fördelning av elever vid kommunens skolor framförallt avseende vårdnadshavarnas utbildningsbakgrund. För Nynäshamns del skulle frångående av närhetsprincipen för att tillgodose behovet av likvärdig utbildning kunna innebära ökade kostnader för skolskjuts. En tillämpning av lagens möjlighet till frångående av närhetsprincipen skulle därför behöva föregås av en utredning av konsekvenserna. Under 2016 fattade Barn- och utbildningsnämnden beslut om ett nytt resursfördelningssystem för skolan, som ska börja tillämpas under Systemet väntas ha bredare och mer genomgripande kompensatoriska effekter än möjligheten att använda

20 Sida 2 KS/2017/0134/609-3 en särskild kvot för frångående av närhetsprincipen. På så sätt kan för effektivt resursutnyttjande och likvärdig utbildning tillgodoses med andra medel än den föreslagna kvoten. Sammanfattningsvis anförs att för Nynäshamns och andra landsbygdskommuners del skulle ökade kostnader för skolskjuts komma att påverka resursfördelningen vid ett frångående av närhetsprincipen. De kompensatoriska effekter som användandet av en särskild kvot skulle medföra för bostadssegregationen bedöms för Nynäshamns kommuns del vara begränsade. Kommunstyrelseförvaltningens synpunkter Barn- och utbildningsförvaltningen har preliminärt anfört att de kompensatoriska effekterna av en kvot för frångående av närhetsprincipen vid placering i kommunala skolor bedöms vara begränsade för Nynäshamns kommuns del. Lagförslaget syftar till att ge kommunerna större möjlighet att fördela elever på ett sätt som tar hänsyn till lokala förhållanden för att främja ett bättre resursutnyttjande. Då tillämpningen av den föreslagna kvoten föreslås vara frivillig påverkas inte kommunens möjlighet att ta hänsyn till lokala förhållanden negativt av lagförslaget. Tommy Fabricius Kommundirektör Miriam Ingeson Utredare Bilagor Utbildningsdepartementet, Promemoria U2017/01031/S, Möjlighet att använda en särskild kvot vid placering i kommunala skolor. Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande- Remissvar- Möjlighet att använda en särskild kvot vid placering i kommunala skolor, BUN/2017/0078/609-2 Protokoll Barn- och utbildningsnämnden , KS/2017/0134/609-2

21 Sida 1 KS/2017/0157/049-4 Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelseförvaltningen Beslutsinstans Kommunstyrelsen Ansökan om driftsbidrag för allmänna samlingslokaler 2017 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att 1. Sorunda Bygdegårdsförening ska erbjudas möjlighet till att teckna ett 1 årigt avtal med kommunen gällande bidrag för samlingslokaler. 2. kommundirektören får i uppdrag att underteckna avtalet. 3. inte utge bidrag för att möjliggöra för föreningen att anlita en målerifirma. Ärendet Kommunstyrelsen beslutade den 17 december 2014 att säga upp avtalen med föreningen Folkets Hus Nynäshamn och Ösmo och föreningen Sorunda Bygdegård avseende bidrag för samlingslokaler. Anledningen till att avtalen sades upp var att kommunstyrelseförvaltningen genomför en översyn av kommunens hantering av föreningsbidrag. Syftet med utredningen är bland annat att få en enhetlighet kring kommunens regler och riktlinjer rörande hanteringen av bidrag till föreningar. Beslut beträffande den genomförda översynen och förslag till nytt reglemente beräknas kunna fattas under våren 2017 med ikraftträdande från Av ansökan om bidrag till samlingslokaler från Sorunda bygdegårdsförening framgår även att styrelsen och årsmötet har beslutat att bygdegården ska målas om. Föreningen har inte de medel som behövs för att kunna köpa tjänsten och önskar om möjligt bidrag från kommunen för detta. Kommunstyrelseförvaltningens bedömning För att föreningen Sorunda Bygdegård ska kunna bedriva sin verksamhet även under år 2017 föreslås kommunstyrelsen besluta att föreningen ska erbjudas möjlighet att ingå ett 1-årigt avtal med kommunen med samma villkor som gällt i de tidigare avtalen mellan kommunen och föreningen. Avtalet föreslås gälla från den 1 januari 2017 till den 31 december 2017 utan möjlighet till förlängning. Avtalsvillkoren finns i bilaga Avtal om samlingslokaler, Sorunda. Beträffande frågan om möjligheten till bidrag för föreningens ommålning av bygdegården är det kommunstyrelseförvaltningens uppfattning att kommunstyrelsen inte har någon bidragsform som kan täcka en sådan kostnad. Med anledning av detta förelås att inget sådant bidrag betalas.

22 KS/2017/0157/049-4 Tommy Fabricius kommundirektör Annika Fri kanslichef Beslutsunderlag Avtal om samlingslokaler, Sorunda Expedieras till Sorunda Bygdegårdsförening Sida 2

23 Sida 1 KS/2017/0188/108-2 Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelseförvaltningen Beslutsinstans Kommunstyrelsen Skadeståndsmål om yrkanden i sakfråga Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att inte utge ersättning om 31 kronor. Ärendet Av brev ställt till kommunjuristen, daterat den 28 januari 2017, framgår bland annat följande: "Några informationsrader om yrkanden i sakfråga - Nynäshamn efter Palmemordet - kommer att utformas i min framställning till JK. Yrkande: 1 kr/utredningsår = 31 kronor." Motiveringen till yrkandet är enligt skrivelsen att JS saknat människovärde hos den svenska rättsstaten, det statsbärande partiet (s) och rättsvårdande myndighet Rikspolisstyrelsen. I brev ställt till kommundirektören den 22 mars 2017 framgår bland annat att: "Till kommunjurist Annika Fri har jag framställt om skadestånd i människovärde om 31 kr." Kommunstyrelseförvaltningens bedömning Såsom kommunstyrelseförvaltningen uppfattar de aktuella skrivelserna är bakgrunden till det inkomna ersättningsanspråket att JS upplever sig sakna människovärde hos Sverige som rättsstat, hos det socialdemokratiska partiet och en av de rättsvårdande myndigheterna. Kommunstyrelseförvaltningen kan inte se att det faller inom den kommunala kompetensen att ersätta JS på den grund JS anför. Tommy Fabricius kommundirektör Annika Fri kanslichef/kommunjurist Expedieras till: JS

24 Sida 1 KS/2007/0023/ Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelseförvaltningen Beslutsinstans Kommunstyrelsen Personuppgiftsombud Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att 1. entlediga Annika Fri från uppdraget som personuppgiftsombud för kommunstyrelsen 2. välja Yvonne Persson, kommunstyrelseförvaltningen, Nynäshamns kommun, till personuppgiftsombud för kommunstyrelsen. Ärendet All behandling av personuppgifter som är helt eller delvis automatiserad omfattas enligt 36 personuppgiftslagen (1998:204) av anmälningsskyldighet. Innan en sådan behandling ska en skriftlig anmälan göras till Datainspektionen. Om den personuppgiftsansvarige har anmält till Datainspektionen att man utsett ett personuppgiftsombud behöver en anmälan enligt 36 inte göras. Det nuvarande personuppgiftsombudet avslutar sin anställning vid kommunen varför ett behov av att utse någon annan som personuppgiftsombud uppstått. Uppgiften som personuppgiftsombud omfattar kommunstyrelsen, valnämnden, barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, socialnämnden och miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Ett entledigande måste beslutas av respektive nämnd likväl som beslut om att nytt personuppgiftsombud utses fattas av densamma. Kommunstyrelseförvaltningens bedömning Mot bakgrund av att nuvarande personuppgiftsombud avslutar sin anställning vid kommunen föreslår kommunstyrelseförvaltningen att istället utse Yvonne Persson som nytt personuppgiftsombud för kommunstyrelsen. Tommy Fabricius kommundirektör

25 Skickas till Datainspektionen KS/2007/0023/ Sida 2

26 Sida 1 KS/2016/0317/060-2 Tjänsteställe/handläggare Kansliavdelningen Susanne Wallgren Beslutsinstans Kommunstyrelsen Svar på motion om utträde ur Mälardalsrådet Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen. Ärendet En motion från Harry Bouveng (M) kom in den 12 december I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att Nynäshamns kommun begär utträde ur Mälardalsrådet. Bakgrunden är att förslagsställaren anser att Mälardalsrådet mest är en mötesplats för erfarenhetsutbyte och har spelat ut sin roll med hänvisning de regionala samverkansaktörerna Kommunförbundet Stockholms län (KSL) och Landstinget. Mälardalsrådet bildades 1992 då politiker från olika delar av Stockholms-Mälarregionen såg ett behov av större samverkan för att möta den tilltagande urbaniseringen och befolkningstillväxten i regionen. Rådet är en frivillig samverkansorganisation för kommuner och landsting i Stockholms, Uppsala, Örebro, Västmanlands och Södermanlands län. Rådet består av medlemmar från 57 kommuner och 5 landsting. Mälardalsrådets övergripande syfte och ambition är att vara en politisk mötesplats och plattform för storregionala frågeställningar internt i regionen såväl som internationellt. Rådet ska även företräda regionen i olika sammanhang. Arbetet bedrivs i nätverk mellan rådets medlemmar koncentrerat till tre områden: infrastruktur och kommunikationer kunskaps- och kompetensförsörjning internationella jämförelser och lärande. Nynäshamns kommun blev medlem i Mälardalsrådet 1 juni Den 11 november 1998 beslutade kommunstyrelsen att begära utträde ur rådet från och med den 1 januari Bakrunden till det var en skrivelse från Dick Larsson (C) föreslog kommunstyrelsen ett utträde då denne ansåg att viktiga frågor för Nynäshamns kommun mötts med svagt intresse från Mälardalsrådet. Nynäshamns kommun blev åter medlem i rådet år Syftet med Nynäshamns kommuns medlemskap är att tillsammans med Mälardalsrådets medlemmar arbeta för att kommunens och regionens intressen tas tillvara inom dessa områden. Mälardalsrådet har medfört gemensamma lösningar inom trafik- och infrastrukturområdet i regionen. Enligt en ny rapport från Mälardalsrådet väljer allt fler att arbetspendla tvärs över hela Stockholm-Mälarregionen, vilket visar på behovet av samverkan för att öka tillgängligheten till och genom regionen. Nyligen lämnade Mälardalsrådet in en storregional systemanalys En bättre sits till Trafikverket. I den har medlemmarna i Mälardalsrådet enats om de prioriterade infrastukturbehoven, vilka ska lyftas fram. Nynäshamns kommuns medlemsavgift består dels av en grundavgift på kronor, dels av en rörlig avgift på 0,85 kronor baserad på antalet kommuninvånare. Av Mälardalsrådets stadgar

27 Sida 2 KS/2016/0317/060-2 framgår att ett utträde ska ske vid utgången av ett kalenderår och att anmälan om utträde ska göras till styrelsen senast den 31 december året dessförinnan. Kommunstyrelseförvaltningens synpunkter Den direkta nyttan av ett medlemskap i Mälardalsrådet består i att valda representanter har möjlighet att delta på kostnadsfria seminarier, nätverksträffar och få utbyte med och skapa relationer med övriga aktörer i regionen. Kommunstyrelsen uttalade vid beslut om medlemskap den 22 september 2004 att det är av vikt att kommunen är medlem i rådet för att markera tillhörighet till huvudstadsregionen, samt att medlemskapet ger att söka stöd i utvecklingsfrågor som gynnar Stockholmsområdet och därmed Nynäshamns kommun. De allra flesta av länets kommuner är medlemmar i rådet. Exempel på, för Nynäshamns kommun viktiga frågor som drivits i Mälardalsrådet, är bland andra dubbelspår på Nynäsbanan, Norviks hamn och Citybanan. Mälardalsrådet är främst ett politiskt samarbetsnätverk och deltagandet för tjänstemän är idag för Nynäshamns kommuns del är i det närmaste obefintligt. Enligt svar på interpellation om Mälardalsrådet, den 19 oktober 2016, 144, ses Mälardalsrådet inte preliminärt som den viktigaste arenan att verka inom. Nynäshamns kommun deltar förutom i Mälardalsrådet i flera andra regionala och centrala sammanhang: Stockholms läns landsting, Kommunförbundet Stockholms län, Stockholm Business Alliance (SBA), EU:s regionkommitté, samt Södertörns samarbetskommitté. Kommunstyrelseförvaltningen bedömer att Nynäshamns kommun, genom sitt medlemskap liksom de flesta andra kommuner i Stockholms län, deltar i ett för storregionala frågor, viktigt politiskt nätverk. Därmed föreslås att Nynäshamns kommun behåller medlemskapet i Mälardalsrådet och att kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen. Tommy Fabricius kommundirektör Susanne Wallgren utredare Beslutsunderlag Motionen, Skickas till Motionären

28 Sida 1 KS/2016/0006/ Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelseförvaltningen Miriam Ingeson E-post: miriam.ingeson@nynashamn.se Beslutsinstans Kommunfullmäktige Svar på medborgarförslag. Bygg en inomhusskatepark Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget. Bakgrund Den 3 juni 2016 inkom ett medborgarförslag om att byggnaden som tidigare inhyste ICA Kvantum ska byggas om till en inomhusskatepark. Förslagsställarna menar att det skulle vara perfekt för skateboardåkning på vintern. Ärendet Byggnaden är idag privatägd. För att kunna bygga om byggnaden till skatepark skulle kommunen först behöva köpa in fastigheten för ombyggnad och anpassa stadsplanen. Idag finns en skatepark utomhus på Estö. Intentionen är att utveckla den och området runtomkring. Kommunstyrelseförvaltningens bedömning Det finns inte någon tillgänglig statistik på i vilken utsträckning skateparken på Estö används av de aktiva. Enligt uppgift från barn- och utbildningsförvaltningen har det dock inte inom ramen för fritidsverksamheten kommit några signaler på att parkens kapacitet skulle vara otillräcklig i förhållande till antalet användare. Kostnaden för och lämpligheten av förslagsställarnas förslag har inte utretts närmare, men det kan i vart fall antas att det skulle röra sig om en inte obetydlig ekonomisk satsning. Ytterligare satsningar på skateboard utöver skateparken på Estö kan i dagsläget inte prioriteras framför annan fritidsverksamhet inom kommunen. Förvaltningen föreslår att kommunfullmäktige redan på den grunden ska avslå medborgarförslaget utan vidare utredning. Tommy Fabricius Kommundirektör Miriam Ingeson Utredare Bilagor Medborgarförslaget Tjänsteutlåtande: Yttrande över medborgarförslag- Bygg en inomhusskatepark Skickas till Förslagsställarna Kultur- och Fritidsnämnden

29 Sida 1 KS/2016/0222/ Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelseförvaltningen Eva Ryman Beslutsinstans Kommunstyrelsen Ändrad sammanträdesdag för kommunstyrelsens temadag i september 2017 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att kommunstyrelsens sammanträde den 27 september ändras till den 25 september kl Ärendet Då flera ledamöter deltar i studieresa den 27 september behöver sammanträdestiden för kommunstyrelsens temadag ändras. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår måndagen den 25 september som ny sammanträdestid för kommunstyrelsens temadag. Temat för sammanträdet är delårsbokslut. Tommy Fabricius kommundirektör Eva Ryman kommunsekreterare

30 Sida 1 KS2015/0246/026 Tjänsteställe/handläggare Arbetsgivaravdelningen Linda Öhman E-post: linda.ohman@nynashamn.se Tel: 8202 Beslutsinstans Kommunstyrelsen Statusrapport folkhälsoprojektet Jaget, laget och uppdraget Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna statusrapport folkhälsoprojektet Jaget, laget och uppdraget nr 1. Bakgrund I januari 2016 startade folkhälsoprojektet Jaget, laget och uppdraget en strategi för ett friskt arbetsliv. Bakgrunden till projektet är kommunstyrelsens uppdrag till kommunstyrelseförvaltningen att genomföra åtgärder som vänder utvecklingen av de stigande sjuktalen och den ökade psykiska ohälsan bland medarbetarna i Nynäshamns kommun. Projektet syfte är att utveckla och pröva metoden Uppdragsdialogen. Metoden ska stödja chefer och medarbetare att skapa hälsofrämjande arbetsplatser. Uppdragsdialogen fokuserar på främjande arbetsmiljöarbete i linje med arbetsmiljöverkets föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4 samt svarar upp mot kunskapskraven kring ohälsosam arbetsbelastning. Under 2016 upphandlades extern konsult för att utveckla och pröva Uppdragsdialogen. Chefer och politiker intervjuades för att lokalt kunna anpassa metoden och externa utvärderare anlitades för att kommunen ska kunna få en opartisk bedömning av metodens resultat. Deltagande grupper i projektet har slumpmässigt valts från medarbetarundersökningen år 2015 med hjälp av nöjd medarbetarindex (NMI) och i dialog med berörda chefer. Dessutom har en planering för kartläggning av kommunens sjukfrånvaro och den arbetsrelaterade ohälsan genomförts. Planeringsfasen övergick därefter i genomförandefasen. Genomförandet fram till mars 2017 har omfattat: En kickoff för att tydliggöra vad satsningen innebär för deltagarna. Två gemensamma utbildningstillfällen för chefer, ledningsgrupper och politiker. Uppdragsdialoger i ledningsgrupper med temat hur styr och leder vi för hälsa och kvalité. Uppdragsdialoger i medarbetargrupper (cirka 100 medarbetare/chefer inom hemtjänsten samt cirka 60 medarbetare/chefer från Viaskolan). Chefscoachning för utvalda chefer. Två informationsträffar vardera för socialnämndens samt barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott. Politiska ledningsgruppen har deltagit som referensgrupp vid två tillfällen. Kommunledningsgruppen har deltagit som referensgrupp.

31 Sida 2 KS2015/0246/026 Flera deltagare har lyft att de tycker att arbete med Uppdragsdialogerna har blivit bra och att metoden bidrar till fördjupade diskussionerna kring arbetsmiljöfrågor. Även ledningsgrupper uppfattar Uppdragsdialogerna som bra. Utbildningsmaterial arbetas fram av extern konsult. Utbildningsmaterialet kommer att ägas av kommunen. Under 2017 fortsätter uppdragsdialogen att prövas inom pilotgrupperna. Uppdragsdialoger mynnar ut i handlingsplaner. Uppföljning och fördjupning av Uppdragsdialoger kommer även att erbjudas utifrån de behov som framkommer i grupperna. Utbildningsmaterialet ska färdigställas. Interna processtödjare ska utbildas i projektets metodik för att kunna stödja chefer och medarbetare i deras processer efter projektslut. Den kartläggning som SKL Uppdrag Psykisk Hälsa och Health Navigator genomför av sjukfrånvaron och den arbetsrelaterade ohälsa kommer att vara avslutad och rapporteras till kommunstyrelsen under Under 2018 kommer den externa utvärderingen att vara klar. Resultaten kommer att ligga till grund för den fortsatta implementeringen av metoden. Nästa statusrapport presenteras under hösten Slutrapport av projektet sker under hösten Tommy Fabricius kommundirektör Linda Öhman Projektledare

32 Sida 1 KS/2016/0332/ Tjänsteställe/handläggare Arbetsgivaravdelning Anders Hasselrot E-post: anders.hasselrot@nynashamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsens arbetsutskott Kompetensmiljonen - Ansökan för kompetenshöjande åtgärder i syfte att utveckla kommunens verksamheter, 31 januari Kompletterande ansökan Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att bevilja medel till följande ansökningar inom kompetensmiljonen: - MI Aktivitetshus Lövet och AUC med kr Ärendet Inför årets första ansökansperiod ( ) till kompetensmiljonen har nedanstående ansökan inte behandlats. Socialförvaltningen har ansökt om medel angående: - MI Aktivitetshus Lövet och AUC kr Särskilda yttranden per ärende MI Aktivitetshus Lövet och AUC Fortsatt utveckling av organisationen genom samverkan mellan två arbetsplatser för implementering av MI. Syftet är att kontinuerligt utveckla bemötandet av klienter med fokus på förändringsprocessen mot arbete/sysselsättning. MI-metoden effektiviserar och underlättar kartläggningen gällande var klienterna befinner sig i förhållande till sysselsättning/arbete/egen försörjning: bedöma och utveckla beredskap/motivation. Förvaltningschefens yttrande Verksamhetens utvecklingsarbete fortsätter och verksamhetens uppdrag är att få så många som möjligt att finna vägen till egen försörjning. Det vill säga, det viktigaste är att finna personens egna motivation, för att denne ska kunna göra den förändring som krävs, för denna utvecklingsresa. En förutsättning för att nå resultat i detta är att arbetssättet hos personalen behöver vila på samma kunskapsgrunder, för att personer ska få ett så adekvat stöd som möjligt. Det innebär också att stärka samsynen i klientarbetet samt fortsatt utveckling av organisationen genom samverkan mellan arbetsplatser. Utbildningen syftar till att få professionell hjälp att med detta utifrån en erkänd arbetsmetod. MI-metoden effektiviserar och underlättar kartläggningen gällande var klienterna befinner sig i förhållande till sysselsättning/arbete/egen försörjning: bedöma och utveckla beredskap/motivation. Bifall av ansökan föreslås med kr Kommunstyrelseförvaltningens yttrande Kommunstyrelseförvaltningen instämmer i förvaltningschefens förslag.

33 Sida 2 KS/2016/0332/ Bakgrund Kommunfullmäktige har sedan Mål och Budget 2008 årligen avsatt en miljon kronor för verksamheternas kompetensutveckling. Pengarna förvaltas av kommunstyrelsen men ska användas i hela kommunorgansationen. Fullmäktigebeslutet är formulerat på följande sätt KS får i uppdrag att genomföra kompetensutvecklande åtgärder i syfte att stärka chefer och deras arbetsenheter i arbetet med att utveckla sina verksamheter. För ändamålet avsätts 1,0 Mkr. Allmänna utgångspunkter Avsikten är att pengarna ska stödja kompetensutveckling som är direkt kopplad till verksamheten. Utvecklingsarbetet ska gynna kommuninvånarna/brukarna och samtidigt bidra till att kommunen uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Förslagen till och behovet av kompetensutvecklingsinsatser ska definieras och formuleras gemensamt, i dialog mellan chefer och anställda ute verksamheterna. Genom att kompetensutvecklingsinsatserna formuleras i dialog mellan chefer och medarbetare skapas delaktighet som bidrar till ökad arbetstillfredsställelse och trivsel. Tommy Fabricius Kommundirektör Anders Hasselrot Beslutsunderlag Skickas till För kännedom: Berörda förvaltningar och PA-konsult vid arbetsgivaravdelningen. Bilagaförteckning: KS/2016/0258/026-2 Motiverande samtal för klienter AUC