Föreläsare på FN-skolor

Transkript

1 Föreläsare på FN-skolor

2 Förord FN-skolor kan som ett av sina tillval välja att få en föreläsning på skolan. Ni får då besök av antingen en representant från Svenska FN-förbundet eller en extern föreläsare med gott renommé och expertkunskap som håller en föreläsning i något internationellt relaterat ämne. I denna föreläsningsmeny finner ni ett urval av de föreläsningar som vi på Svenska FNförbundet kan erbjuda er tips på externa föreläsare som vi har anlitat tidigare. Föreläsningarna utgår huvudsakligen ifrån FN:s tre pelare: fred, säkerhet och nedrustning; utveckling och fattigdomsbekämpning samt mänskliga rättigheter.

3 Innehåll FN och FN-förbundet... 5 Förenta Nationerna idag... 5 FN som aktör i världspolitiken... 5 UNgt engagemang... 5 FN: en plats för unga att göra skillnad... 6 Med världen som arbetsplats... 6 Fred, säkerhet och nedrustning... 7 FN, säkerhet och nedrustning... 7 Skyldighet att skydda - hur förhindrar vi folkmord och andra folkrättsbrott?... 7 Projektet mot Minor... 7 FN:s fredsinsatser... 8 Lärdomar och utmaningar från det syriska kriget... 8 Kvinnors situation i Syrienkonflikten... 8 FN och MINUSMA... 9 Mänskliga rättigheter FN:s syn på Sveriges arbete mot rasism och etnisk diskriminering Rasism och främlingsfientlighet var kommer det ifrån och hur kan vi bemöta det? Migrationens olika ansikten vilka är människorna bakom statistiken och vilka rättigheter har de? Från nazist till antirasist Projektet Flicka Demokrati och utveckling = sant? Hanif Azizis resa Utveckling och fattigdomsbekämpning FN:s utvecklingsarbete en introduktion FN och hållbarhetsmålen Vad är hållbar utveckling? Välkommen till framtiden! Har du koll på läget i världen? Jämställdhet nyckeln till utveckling Projektet Skolmat... 14

4 Kan bistånd göra skillnad? FN:s globala mål - hur berör de mig? Världskollsutbildning/Workshop... 15

5 FN och FN-förbundet Förenta Nationerna idag min Elever och lärare Svenska Många är väl bekanta med hur och varför Förenta Nationerna blev till. Samtidigt frågar sig lika många vilken roll som organisationen spelar idag, 70 år efter bildandet, och om FN faktiskt kan leda världens länder mot de höga mål som organisationen, tillsammans med medlemsländerna, har satt. Världen har förändrats på ett genomgripande sätt sedan 1940-talet och FN har upprepade gånger blivit ifrågasatt. Så vilken roll spelar FN under Ban Ki-moon och vad är det som avgör denna roll? Vad är på gång i FN just nu? Utefter önskemål kan föreläsningen avslutas eller inledas med en introduktion till Svenska FN-förbundet och dess ungdomsverksamhet. FN som aktör i världspolitiken Annelie Börjesson, ordförande, Svenska FN-förbundet min Elever och lärare Svenska FN är, efter ett par decennier i skuggan, åter en ledande aktör i världspolitiken. Klimatfrågorna, matkrisen och de militära konflikterna i Afrika är bara några av de frågor som ligger på världsorganisationens bord. Det krävs ett starkt, transparent och effektivt FN för att klara av alla dagens utmaningar. Men är det ens möjligt för en sådan stor organisation som FN? Hur skulle det i så fall gå till? Vilken är FN:s roll i världspolitiken i dag och vilka förutsättningar har FN att på längre sikt vara den centrala arenan för de globala frågorna? Träffa FN-förbundets ordförande Annelie Börjesson för en interaktiv och informativ diskussion om FN:s roll i världen idag. UNgt engagemang min Elever Svenska eller engelska Det är roligt och givande att engagera sig lokalt i globala frågor men varför är det viktigt och hur gör man? Genom föreläsningen fokuserar vi på vad ungdomar själva kan göra på sin skola eller i sin FN-elevförening. Föreläsningen kan blandas med en workshop i något ämne, tex. mänskliga rättigheter eller hållbarhetsmålen. 5

6 FN: en plats för unga att göra skillnad Frida Lind. Föreläsare, korrespondent och masterstudent på Lunds universitet min Elever och lärare Svenska och Engelska Frida är nyligen hemkommen från en sex månaders praktik vid FN:s högkvarter i New York. Hon har också länge varit engagerad i FN-rörelsen i Sverige och berättar gärna mer om sina erfarenheter från FN. I denna föreläsning fokuserar Frida på hur det är att vara ung i FN och berör frågor som: Hur är det att praktisera vid FN:s högkvarter? Hur kan unga människor engagera sig för en bättre värld? Är FN en plats där unga kan göra skillnad och få sin röst hörd? Vad innebär de globala utvecklingsmålen? Vad kan du som ung göra för att engagera dig för en bättre värld? Detta är en föreläsning med bilder och en del interaktiva övningar, där elever och lärare har möjlighet att ställa frågor och själva delta aktivt. Med världen som arbetsplats Frida Lind. Föreläsare, korrespondent och masterstudent på Lunds universitet min Elever och lärare Svenska och Engelska Från Costa Ricas regnskog till FN i New York. De senaste fem åren har Frida bott, arbetat och studerat på fem av världens kontinenter. I denna föreläsning utgår hon från sina egna erfarenheter från världens hörn och inspirerar och tipsar unga studenter om vad de har för möjligheter att själva studera, volontärarbeta eller arbeta utomlands och vad man bör tänka på innan man ger sig ut. Detta är en föreläsning med bilder och en del interaktiva övningar, där elever och lärare har möjlighet att ställa frågor och själva delta aktivt. 6

7 Fred, säkerhet och nedrustning FN, säkerhet och nedrustning min Elever och lärare Svenska Vad är nedrustning? Hur fungerar FN som forum för nedrustning? Hur ser den globala nedrustningen ut? Vi går igenom FN vapenkonventioner samt FN:s arbete mot kärnvapen, för nedrustning och icke-spridningsavtalet. Skyldighet att skydda - hur förhindrar vi folkmord och andra folkrättsbrott? min Elever och lärare Svenska Efter 1990-talets folkmord och krigsförbrytelser på Balkan och i Rwanda blev det uppenbart för världssamfundet att folkrätten måste stärkas och trycket på stater och världssamfundet öka så att nya övergrepp kan förhindras. År 2005 antog därför FN:s medlemsländer principen skyldighet att skydda (Responsibility to Protect)som med hjälp av internationell lag fastställer att statlig suveränitet innebär även ett ansvar att skydda civilbefolkningar från folkmord, krigsbrott och brott mot mänskligheten. Men vad innebär principen egentligen? Vem ska skyddas och från vad? Vad finns det för samband mellan sexuellt våld som krigsföring i Demokratiska Republiken Kongo och den diskriminering av Romer vi ser i Sverige idag? Projektet mot Minor Ca 45 min Elever och lärare Svenska eller engelska Var tredje timme skadas eller dödas någon i en minolycka. 8 av 10 offer är civila och flera av dessa är barn. Denna tysta katastrof är ett stort problem i många utvecklingsländer och vi på FN-förbundet vill engagera så många som möjligt att förändra denna verklighet. Föreläsningen fokuserar på minproblematiken och varför det är de fattigaste som drabbas hårdast. Fokus är även på hur FN arbetar för att stoppa användandet och utplacering av explosiva ämnen och hur minröjning går till. 7

8 FN:s fredsinsatser min Elever och lärare Svenska Under de senaste decennierna har de väpnade konflikterna i världen ändrat karaktär - de har gått i riktning mot alltmer komplexa inbördeskrig med hög utsatthet för civilbefolkningen. FN är en fortsatt central aktör för fredsfrämjande. Men vad är Sveriges roll i det internationella fredsarbetet? Få känner till att Sverige nästan helt valt bort att delta i FN-ledda insatser och i stället prioriterar EU- eller Nato-ledda insatser. Vilka konsekvenser får detta? Vilka länder bidrar till FN:s fredsarbete? Och hur hänger utveckling och säkerhet samman? Lärdomar och utmaningar från det syriska kriget Joakim Medin, författaren och utrikeskorrespondent, som bevakar krigen i Mellanöstern min Elever och lärare Svenska De folkliga protesterna som inleddes mot regimen i Syrien 2011 utvecklades till ett blodigt världskrig, med katastrofala konsekvenser: en kvarts miljon döda, ödeläggelse av städer och vår tids största flyktingkatastrof där 12 miljoner lämnat sina hem. Kriget förvärrades när andra stater, inklusive västvärlden, blandade sig i konflikten och backade upp olika styrkor i en maktkamp mot varandra. Idag har den kanske mest extrema av miliserna, Islamiska staten, lagt under sig mer territorium än någon liknande grupp tidigare i historien, och etablerar en de facto ny stat med administrationer, skattesystem och brutala lagar. Bör västvärlden och Europa ta ett större ansvar för den syriska flyktingkrisen? Vilken roll kan världssamfundet spela i en framtida återuppbyggnad av Syrien? Hur ska världssamfundet behandla statsbildningen från IS, som är en brutal terrorgrupp, men vars sharialagar ibland är de samma som i det västallierade Saudiarabien? Och hur agerar världens stormakter, som sedan i höstas börjat sända sina egna soldater till allierade i Syrien? Kvinnors situation i Syrienkonflikten Joakim Medin, författaren och utrikeskorrespondent, som bevakar krigen i Mellanöstern min Elever och lärare Svenska Kvinnor brukar höra till de allra mest utsatta, i väpnade konflikter över hela världen. Det är kvinnor som ofta måste ta ett ännu större ansvar ifall familjen blivit flyktingar, särskilt ifall männen omkommit eller åkt iväg för att förbereda resor till säkrare områden. Kvinnor har också i långa tider utsatts för sexuellt våld som ett vapen i kriget. Det idag kanske mest kända exemplet på detta är det sexslaveri som jihadistgruppen Islamiska staten utsätter kvinnor från den yezidiska minoriteten för, i vad FN:s människorättsråd 2016 erkände är ett folkmord. Men i samma område, i Irak och Syrien, spelar kvinnor idag också en ny roll som aktiva motståndare till kvinnoförtrycket. Kurdiska kvinnliga gerillasoldater har blivit västvärldens mest framträdande allierade, i kampen mot IS. Vilka utmaningar och problem brukar särskilt kvinnor uppleva i konflikter? Kan dagens uppmärksammade utveckling leda till en förändring, eller åtminstone större syn på kvinnor än bara som offer? 8

9 FN och MINUSMA Oscar Karlflo, FN-soldat i Mali min Elever och lärare Svenska Hur fungerar en FN-insats i praktiken och vad gör FN i Mali? Under 2015 tjänstgjorde Oscar i FN:s fredsframtvingande insats MINUSMA i Mali. MINUSMA är just nu den farligaste FNinsatsen i världen med över 70 stupade soldater 9

10 Mänskliga rättigheter FN:s syn på Sveriges arbete mot rasism och etnisk diskriminering Ca 60 min Elever och lärare Svenska Föreläsningen ger en bild av FN:s arbete med mänskliga rättigheter och systemet med att utarbeta konventioner som staterna ges möjlighet att ansluta sig till. Till varje kärnkonvention finns en övervakningskommitté som regelbundet granskar staternas efterlevnad av de juridiskt bindande FN-texterna. I samband med att Sverige återkommande rapporterar till kommittén som är knuten till konventionen mot rasism och etnisk diskriminering, sammanställer Svenska FN-förbundet sedan några år alternativa rapporter för att ge en kompletterande bild av olika områden som bör uppmärksammas. De alternativa rapporterna behandlar både strukturella frågor som diskriminering på arbetsplatsen och frågor om hatbrott, rasistiska organisationer och minoriteters rättigheter. Under föreläsningen diskuterar vi FN:s möjligheter att förmå medlemsstaterna att följa de konventioner de anslutit sig till och att garantera sina medborgares mänskliga rättigheter. Dessutom tittar vi närmare på sakfrågan som rör brister i det svenska samhället när det gäller etnisk diskriminering och statens ansvar för att motverka främlingsfientlighet och utanförskap kopplat till etnisk tillhörighet. Rasism och främlingsfientlighet var kommer det ifrån och hur kan vi bemöta det? Klara Ljungberg, frilansande journalist och föreläsare 60 min Elever och lärare Svenska eller engelska Rädslan för den andre och det främmande tar sig många uttryck. Högerextrema partier växer sig idag starka över hela Europa med minskad eller stoppad invandring högst upp på dagordningen. Vissa går så långt som att föreslå dödsstraff för utlandsfödda brottslingar, eller tvinga människor från vissa folkgrupper bära en symbol på sina kläder för snabb igenkänning. Men vad kommer detta hat och denna rädsla ifrån? Och hur kan vi bemöta den? En viktig del i arbetet mot intolerans är att ta lärdom från historien, i föreläsningarna tar vi därför avstamp i Sveriges mörka historia vad gäller rasbiologisk forskning, tvångssterilisering och nazism. Sedan diskuteras rasismens olika skepnader idag och hur vi bäst kan bemöta och hantera den. Migrationens olika ansikten vilka är människorna bakom statistiken och vilka rättigheter har de? Klara Ljungberg, frilansande journalist och föreläsare 60 min Elever och lärare Svenska eller engelska Flyktingkrisen är på allas läppar. På nyheterna diskuteras ID-krav, andrum och volymer, men bakom nyheterna gömmer sig personliga livsöden. Människor som är beredda att riskera livet för en tryggare tillvaro i Europa. Till följd av bristen på lagliga vägar in i Europa har tusentals 10

11 människor dött i sina försök att korsa havet i överfulla båtar. Men vilka rättigheter har de egentligen förflytta sig för att söka asyl eller arbeta? Och vem kan egentligen hållas ansvarig när rättigheterna inte efterlevs? Föreläsningen kretsar kring Ebrima, Souleymane och Mohammed. Tre unga män som med livet som insats söker en tryggare tillvaro i Europa, men som gång på gång stoppas, misshandlas och tvingas tillbaka. I anslutning till föreläsningen Migrationens olika ansikten erbjuds workshopen När krisen står för dörren. Syftet med workshopen är att eleverna själva ska få tillfälle att diskutera och fundera kring ämnet migration och de dilemman som tagits upp på föreläsningen. I workshopen ställs eleverna inför en dystopisk fiktiv situation. Landet de bor i har delats i två delar efter en långdragen väpnad konflikt. Eleverna hade oturen att bli fast i den delen av landet där en autoritär ledare tog makten. De demokratiska mekanismerna har avvecklats i snabb takt, fattigdom och rädsla för regimen håller invånarna fast i ett järngrepp. Efter att ha lyssnat till situationen som uppstått får eleverna diskutera i mindre grupper hur de själva skulle agera. I diskussionen ombeds de ta ställning till konkreta frågeställningar som kretsar kring beslut om att fly, olika tillvägagångssätt och eventuella konsekvenser av sina beslut. Förutsättningarna som eleverna ställs inför anpassas efter orten som eleverna bor på för att öka igenkänningsfaktorn. Workshopen beräknas ta ca 90 minuter. Från nazist till antirasist Kimmie Åhlén, frilansande föreläsare 60 min med frågestund Elever och lärare Svenska/engelska Med skratt och tårar tar Kimmie Åhlén med er genom en berättelse om att växa upp som ung pojke i en bruksort med drömmar om att skriva poesi, genom skolår fyllda av mobbning och utanförskap tills jakten efter identitet och samhörighet blir så stark att den blir outhärdlig. Kimmie blir skinnskalle som tolvåring och fostras av vuxna nationalsocialister och alkoholism, som sjuttonåring är han ledare för det lokala gänget i Sveriges största nazistiska organisation och som nittonåring har han tröttnat på hela livet. Exiten blir fruktansvärd med amfetamin, kriminalitet och våld och slutar till slut i fängelse. Men någonstans finns poeten kvar och efter hjälp från civilsamhället lyckas rasismen, ilskan och missbruket övervinnas genom ett par till synes oskyldiga boxningshandskar. En berättelse om livet, om perspektiv vi inte är vana vid, om drömmar som aldrig kan besannas i ett samhälle där machoattityden har greppet, om kärlek, om sorg. En berättelse om att det går att vända varje misstag till något positivt och en berättelse om framtiden. Idag arbetar Kimmie Åhlén med ungdomsfrågor och driver eget företag som föreläsare. Han har bland annat föreläst för UNESCO, Erasmus, Kommunal, skolor i hela landet och 11

12 jobbar tillsammans med Segerstedtsinstitutet, Göteborgs Universitet kring frågorna om extremism och är flitigt bokad som föreläsare. Projektet Flicka Ca 45 min Elever och lärare Svenska eller engelska På många håll i världen utsätts flickor och unga kvinnor för en systematisk och förödande diskriminering. Varje dag kränks flickors rättigheter. Flickor nekas skolgång, de gifts bort mot sin vilja och utsätts för våld och övergrepp. När flickor får tillgång till information och utbildning påverkas hela samhället i en positiv riktning. FN-förbundet vill med projektet Flicka öka kunskapen om flickors utsatta situation i världen och stärka flickors rättigheter och möjligheter. Demokrati och utveckling = sant? Malin Persson, projekthandläggare Världskoll, Svenska FN-förbundet. 60 min Elever och lärare Svenska eller engelska Demokrati är något vi tar för givet i många länder och antalet demokratiska länder har faktiskt ökat trots oron i världen. Men är demokrati det bästa sättet att styra ett land på? I många länder ses t.ex. demokrati som ineffektivt och byråkratiskt. I denna workshop får deltagarna kritiskt reflektera över demokrati och andra styrelseskikt ur ett globalt perspektiv. Hanif Azizis resa Hanif Azizi, polis och föreläsare om radikalisering och våldsbejakande grupperingar 60 min Elever och lärare Svenska Hanif Azizi blev radikaliserad som ung och var nära att gå med i en tidigare terrorstämplad organisation. Idag arbetar han som polis och föreläser han om hur han var på väg att hamna snett i tillvaron och om vilka lärdomar man kan dra. Hanif anlände som ensamkommande till Sverige vid nio års ålder tillsammans med sin yngre bror. Han hamnade i en fosterfamilj, som utsatte honom för psykisk och fysisk misshandel. Skolan slog larm och myndigheterna placerade honom i en ny fosterfamilj. Trots den förbättrade tillvaron fanns ett ständigt tomrum efter de biologiska föräldrarna. När Hanif hade tagit studenten blev han arbetslös och hamnade i en djup personlig kris. Han började söka sina rötter och fann en identitet i Folkets Mujahedin i Irak. Han bestämde sig för att lämna Sverige och ansluta sig till organisationen, men när han var på väg att åka hände något som förändrade hans liv. Centrala begrepp: Tillhörighet, social identitet, extremism, meningsfullhet. Läs mer på 12

13 Utveckling och fattigdomsbekämpning FN:s utvecklingsarbete en introduktion Ca 60 min Elever och lärare Svenska Att FN skulle arbeta med utveckling var inte givet när organisationen bildades i skuggan av andra världskriget Fred och säkerhet stod högst på den politiska agendan. FN:s utvecklingsarbete har gått från nödhjälp efter kriget till ett världsomfattande utvecklingssamarbete. Miljontals och åter miljontals människor har kommit i åtnjutande av FN:s biståndsinsatser. FN:s konferenser om kvinnor, barn, vatten, miljö, befolkningsfrågor, ökenutbredning och många andra områden har också påverkat utvecklingen i världen. FN och hållbarhetsmålen Ca min Elever och lärare Svenska eller engelska År 2000 enades världens ledare om åtta millenniemål som skulle nås till Millenniemålen handlar om människors överlevnad, bland annat utrotning av fattigdom och hunger. Från och med 2016 kommer världen att arbeta efter nya mål, de så kallade hållbarhetsmålen, för att uppnå en hållbar utveckling och en bättre värld. Hur gick det för millenniemålen? Vad innebär de nya hållbarhetsmålen och hur kommer de att påverka människors liv under de kommande 15 åren? Vad är hållbar utveckling? Välkommen till framtiden! David Collste, aktiv i UN major group for children and youth Ca 90 min Elever och lärare Svenska eller engelska År 2015 och 2016 är avgörande för mänskligheten och planetens framtid det är nu FNs nya utvecklingsagenda ska antas och börja implementeras. Den nya utvecklingsagendan ska vara socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar. Men vad innebär egentligen hållbar utveckling och hur ser en hållbar värld ut? Det är frågor som både diskuteras och prövas under denna interaktiva föreläsning. Välkommen till framtiden! Har du koll på läget i världen? Malin Persson, projekthandläggare Världskoll, Svenska FN-förbundet min Elever och lärare Svenska eller engelska Läget i världen blir allt bättre men det är inte alla som vet hur det faktiskt ser ut. Hur många lever egentligen i extrem fattigdom? Blir världen en sämre plats att leva på för varje år som går eller går utvecklingen faktiskt framåt? 13

14 Jämställdhet nyckeln till utveckling Ca 60 min Lärare och elever Svenska Flickor och kvinnor utgör mer än hälften av jordens befolkning. Att inte ta tillvara deras kunskap och erfarenheter i arbetet för en hållbar utveckling är ett gigantiskt slöseri med mänskliga resurser. Flickor och kvinnor är diskriminerade på olika sätt i olika länder. Hur kan vi stoppa kränkningarna av flickors och kvinnors rättigheter? Vad kan FN och du och jag göra för en mer jämställd värld både internationellt och lokalt? Projektet Skolmat Ca 45 min Elever och lärare Svenska eller engelska Kan skolmat spela någon roll i kampen mot fattigdom? Svaret är ja! Genom Svenska FNförbundets projekt Skolmat kan såväl privatpersoner som skolor och elevgrupper på ett lättillgängligt sätt engagera sig för att stoppa hunger och starta skolgång. Föreläsningen fokuserar på vad som händer när barn som lever i fattigdom får tillgång till gratis mat i skolan. Kan bistånd göra skillnad? Frida Lind. Föreläsare, korrespondent och masterstudent på Lunds universitet min Elever och lärare Svenska och Engelska Kan bistånd göra skillnad? Detta undersökte Frida Lind under sin tre månaders fältstudie i Tanzania. Studien omfattade två organisationer som fokuserade på metoden självhjälp och gav unga kvinnor verktygen att på egen hand ta sig ur fattigdom. Studien är ett exempel på hur man kan arbeta med de Globala målen (framförallt mål 4 och 5). Frida berättar gärna mer om sin fältstudie i Tanzania, de Globala målen samt vad man ska tänka på som ung innan man åker iväg till ett annat land. Detta är en föreläsning med bilder och en del interaktiva övningar, där elever och lärare har möjlighet att ställa frågor och själva delta aktivt. FN:s globala mål - hur berör de mig? Frida Lind. Föreläsare, korrespondent och masterstudent på Lunds universitet min Elever och lärare Svenska och Engelska 2015 antog världens länder 17 globala mål som ska leda utvecklingen framåt till år Samtidigt överöses vi dagligen med nyheter om krig och konflikter, ojämlikheter, fattigdom och svält, men är detta verkligen en rättvis bild av världen? Frida har länge varit engagerad för 14

15 de globala målen och har arbetat, bott och studerat på fem av världens kontinenter. I denna föreläsning fokuserar Frida på hur man som ung kan engegera sig för de globala målen och ger exempel på hur hon har arbetat med de Globala målen, både på lokal nivå men även under sin fältstudie i Tanzania och sin praktik vid FN:s högkvarter. Föreläsningen berör frågor som: Vad är FN's Globala mål och vad innebär dem? Hur kan man använda sig av de globala målen i vardagen eller på sin skola? Kan små handlingar verkligen göra skillnad? Vad kan du göra för en bättre värld? Detta är en föreläsning med bilder och en del interaktiva övningar, där elever och lärare har möjlighet att ställa frågor och själva delta aktivt. Världskollsutbildning/Workshop 60 min Lärare Svenska Tillgänglig från februari 2018 Djupdyk tillsammans med vår projekthandläggare för världskoll i den nya hemsidans alla användningsområden. Inspireras av nya tips och tricks på hur ni kan påbörja eller arbeta vidare med global utveckling med era elever. Hur ser ni till att era elever förstår och analyserar sin egen roll i något som är så komplext? Hur kan hållbar utveckling bli en naturlig del av fler ämnen än samhälls- och naturkunskap? Verktygen världskoll.se och den tillhörande lärarhandledningen får sig ett rejält omtag under hösten De ska uppdateras och optimeras för att fungera ännu bättre som hjälpmedel och inspiration i klassrummen, när det gäller att lyfta stora ämnen som hållbar utveckling och globala målen. Perfekt fortbildning för skolor som vill implementera mer om hållbar utveckling i sin undervisning. Passar för alla ämnen. 15