Föreläsare på FN-skolor

Transkript

1 Föreläsare på FN-skolor FN-skolor kan som ett av sina tillval välja att få en föreläsning på skolan. Ni får då besök av antingen en representant från Svenska FN-förbundet eller en extern föreläsare med gott renommé och expertkunskap som håller en föreläsning i något internationellt relaterat ämne. I denna föreläsningsmeny finner ni ett urval av de föreläsningar som vi på Svenska FN-förbundet kan erbjuda er samt tips på externa föreläsare som vi har anlitat tidigare. Föreläsningarna utgår huvudsakligen ifrån FN:s tre pelare: fred, säkerhet och nedrustning; utveckling och fattigdomsbekämpning samt mänskliga rättigheter.

2 Innehållsförteckning FN och FN-förbundet Förenta Nationerna idag 3 FN som aktör i världspolitiken 3 UNgt engagemang 3 Fred, säkerhet och nedrustning FN, säkerhet och nedrustning 4 Skyldighet att skydda hur förhindrar vi folkmord och andra folkrättsbrott 4 Projektet mot minor 4 FN:s fredsinsatser 5 Lärdomar och utmaningar från det syriska kriget 5 Kvinnors situation i Syrienkonflikten 5 Vilka är islamska staten (IS) och hur blev de så starka? 6 Genomgång av den syriska konflikten 6 FN och MINUSMA 6 Mänskliga rättigheter FN:s syn på Sveriges arbete mot rasism och etnisk diskriminering 7 Rasism och främlingsfientlighet var kommer det ifrån och hur kan vi bemöta det? 7 Migranters rättigheter - vilka är de och hur efterlevs de? 8 Min väg ut 8 Flickor, kvinnor och tonårsmödrar i Guatemala 8 Projektet Flicka 9 Francesco Kovacs berättelse 9 Demokrati och utveckling = sant? 9 Utveckling och fattigdomsbekämpning FN:s utvecklingsarbete en introduktion 10 FN och hållbarhetsmålen 10 Vad är hållbar utveckling välkommen till framtiden! 10 Har du koll på läget i världen? 11 Jämställdhet nyckeln till utveckling 11 Projektet skolmat 11

3 FN och FN-förbundet Förenta Nationerna idag min Elever och lärare Svenska Många är väl bekanta med hur och varför Förenta Nationerna blev till. Samtidigt frågar sig lika många vilken roll som organisationen spelar idag, 70 år efter bildandet, och om FN faktiskt kan leda världens länder mot de höga mål som organisationen, tillsammans med medlemsländerna, har satt. Världen har förändrats på ett genomgripande sätt sedan 1940-talet och FN har upprepade gånger blivit ifrågasatt. Så vilken roll spelar FN under Ban Ki-moon och vad är det som avgör denna roll? Vad är på gång i FN just nu? Utefter önskemål kan föreläsningen avslutas eller inledas med en introduktion till Svenska FN-förbundet och dess ungdomsverksamhet. FN som aktör i världspolitiken Aleksander Gabelic, ordförande, Svenska FN-förbundet min Elever och lärare Svenska FN är, efter ett par decennier i skuggan, åter en ledande aktör i världspolitiken. Klimatfrågorna, matkrisen och de militära konflikterna i Afrika är bara några av de frågor som ligger på världsorganisationens bord. Det krävs ett starkt, transparent och effektivt FN för att klara av alla dagens utmaningar. Men är det ens möjligt för en sådan stor organisation som FN? Hur skulle det i så fall gå till? Vilken är FN:s roll i världspolitiken i dag och vilka förutsättningar har FN att på längre sikt vara den centrala arenan för de globala frågorna? Träffa FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic för en interaktiv och informativ diskussion om FN:s roll i världen idag. UNgt engagemang min Elever Svenska eller engelska Det är roligt och givande att engagera sig lokalt i globala frågor men varför är det viktigt och hur gör man? Genom föreläsningen fokuserar vi på vad ungdomar själva kan göra på sin skola eller i sin FN-elevförening. Föreläsningen kan blandas med en workshop i något ämne, tex. mänskliga rättigheter eller hållbarhetsmålen. 3

4 Fred, säkerhet och nedrustning FN, säkerhet och nedrustning min Elever och lärare Svenska Vad är nedrustning? Hur fungerar FN som forum för nedrustning? Hur ser den globala nedrustningen ut? Vi går igenom FN vapenkonventioner samt FN:s arbete mot kärnvapen, för nedrustning och icke-spridningsavtalet. Skyldighet att skydda - hur förhindrar vi folkmord och andra folkrättsbrott? min Elever och lärare Svenska Efter 1990-talets folkmord och krigsförbrytelser på Balkan och i Rwanda blev det uppenbart för världssamfundet att folkrätten måste stärkas och trycket på stater och världssamfundet öka så att nya övergrepp kan förhindras. År 2005 antog därför FN:s medlemsländer principen skyldighet att skydda (Responsibility to Protect)som med hjälp av internationell lag fastställer att statlig suveränitet innebär även ett ansvar att skydda civilbefolkningar från folkmord, krigsbrott och brott mot mänskligheten. Men vad innebär principen egentligen? Vem ska skyddas och från vad? Vad finns det för samband mellan sexuellt våld som krigsföring i Demokratiska Republiken Kongo och den diskriminering av Romer vi ser i Sverige idag? Projektet mot Minor Ca 45 min Elever och lärare Svenska eller engelska Var tredje timme skadas eller dödas någon i en minolycka. 8 av 10 offer är civila och flera av dessa är barn. Denna tysta katastrof är ett stort problem i många utvecklingsländer och vi på FN-förbundet vill engagera så många som möjligt att förändra denna verklighet. Föreläsningen fokuserar på minproblematiken och varför det är de fattigaste som drabbas hårdast. Fokus är även på hur FN arbetar för att stoppa användandet och utplacering av explosiva ämnen och hur minröjning går till. 4

5 FN:s fredsinsatser min Elever och lärare Svenska Under de senaste decennierna har de väpnade konflikterna i världen ändrat karaktär - de har gått i riktning mot alltmer komplexa inbördeskrig med hög utsatthet för civilbefolkningen. FN är en fortsatt central aktör för fredsfrämjande. Men vad är Sveriges roll i det internationella fredsarbetet? Få känner till att Sverige nästan helt valt bort att delta i FN-ledda insatser och i stället prioriterar EU- eller Nato-ledda insatser. Vilka konsekvenser får detta? Vilka länder bidrar till FN:s fredsarbete? Och hur hänger utveckling och säkerhet samman? Lärdomar och utmaningar från det syriska kriget Joakim Medin, författaren och utrikeskorrespondent, som bevakar krigen i Mellanöstern min Elever och lärare Svenska De folkliga protesterna som inleddes mot regimen i Syrien 2011 utvecklades till ett blodigt världskrig, med katastrofala konsekvenser: en kvarts miljon döda, ödeläggelse av städer och vår tids största flyktingkatastrof där 12 miljoner lämnat sina hem. Kriget förvärrades när andra stater, inklusive västvärlden, blandade sig i konflikten och backade upp olika styrkor i en maktkamp mot varandra. Idag har den kanske mest extrema av miliserna, Islamiska staten, lagt under sig mer territorium än någon liknande grupp tidigare i historien, och etablerar en de facto ny stat med administrationer, skattesystem och brutala lagar. Bör västvärlden och Europa ta ett större ansvar för den syriska flyktingkrisen? Vilken roll kan världssamfundet spela i en framtida återuppbyggnad av Syrien? Hur ska världssamfundet behandla statsbildningen från IS, som är en brutal terrorgrupp, men vars sharialagar ibland är de samma som i det västallierade Saudiarabien? Och hur agerar världens stormakter, som sedan i höstas börjat sända sina egna soldater till allierade i Syrien? Kvinnors situation i Syrienkonflikten Joakim Medin, författaren och utrikeskorrespondent, som bevakar krigen i Mellanöstern min Elever och lärare Svenska Kvinnor brukar höra till de allra mest utsatta, i väpnade konflikter över hela världen. Det är kvinnor som ofta måste ta ett ännu större ansvar ifall familjen blivit flyktingar, särskilt ifall männen omkommit eller åkt iväg för att förbereda resor till säkrare områden. Kvinnor har också i långa tider utsatts för sexuellt våld som ett vapen i kriget. Det idag kanske mest kända exemplet på detta är det sexslaveri som jihadistgruppen Islamiska staten utsätter kvinnor från den yezidiska minoriteten för, i vad FN:s människorättsråd 2016 erkände är ett folkmord. Men i samma område, i Irak och Syrien, spelar kvinnor idag också en ny roll som aktiva motståndare till kvinnoförtrycket. Kurdiska kvinnliga gerillasoldater har blivit västvärldens mest framträdande allierade, i kampen mot IS. Vilka utmaningar och problem brukar särskilt kvinnor uppleva i konflikter? Kan dagens uppmärksammade utveckling leda till en förändring, eller åtminstone större syn på kvinnor än bara som offer? 5

6 Vilka är Islamiska staten (IS) och hur blev de så starka? Qais Fares, syrisk journalist 60 min Elever och lärare Engelska De senaste åren har Islamska Staten blivit kända för världen med sina militära segrar och brutala metoder. Denna föreläsning pratar om hur IS började, vilka de är och hur de uppnått den makt de nu har. Föreläsaren Qais Fares är en syrisk journalist bosatt i Malmö och har stor insikt i internationell och syrisk politik. Genomgång av den syriska konflikten Qais Fares, syrisk journalist 60 min Elever och lärare Engelska Den syriska konflikten påbörjar snart sitt femte år och blir alltmer komplex och svårlöslig för varje dag. Denna föreläsning pratar om bakgrunden till konflikten, dess aktörer och hur fredfulla demonstrationer senare tog formen av ett inbördeskrig. FN och MINUSMA Oscar Karlflo, FN-soldat i Mali min Elever och lärare Svenska Hur fungerar en FN-insats i praktiken och vad gör FN i Mali? Under 2015 tjänstgjorde Oscar i FN:s fredsframtvingande insats MINUSMA i Mali. MINUSMA är just nu den farligaste FNinsatsen i världen med över 70 stupade soldater. 6

7 Mänskliga rättigheter FN:s syn på Sveriges arbete mot rasism och etnisk diskriminering Ca 60 min Elever och lärare Svenska Föreläsningen ger en bild av FN:s arbete med mänskliga rättigheter och systemet med att utarbeta konventioner som staterna ges möjlighet att ansluta sig till. Till varje kärnkonvention finns en övervakningskommitté som regelbundet granskar staternas efterlevnad av de juridiskt bindande FN-texterna. I samband med att Sverige återkommande rapporterar till kommittén som är knuten till konventionen mot rasism och etnisk diskriminering, sammanställer Svenska FN-förbundet sedan några år alternativa rapporter för att ge en kompletterande bild av olika områden som bör uppmärksammas. De alternativa rapporterna behandlar både strukturella frågor som diskriminering på arbetsplatsen och frågor om hatbrott, rasistiska organisationer och minoriteters rättigheter. Under föreläsningen diskuterar vi FN:s möjligheter att förmå medlemsstaterna att följa de konventioner de anslutit sig till och att garantera sina medborgares mänskliga rättigheter. Dessutom tittar vi närmare på sakfrågan som rör brister i det svenska samhället när det gäller etnisk diskriminering och statens ansvar för att motverka främlingsfientlighet och utanförskap kopplat till etnisk tillhörighet. Rasism och främlingsfientlighet var kommer det ifrån och hur kan vi bemöta det? Klara Ljungberg, frilansande journalist och föreläsare 60 min Elever och lärare Svenska eller engelska Rädslan för den andre och det främmande tar sig många uttryck. Högerextrema partier växer sig idag starka över hela Europa med minskad eller stoppad invandring högst upp på dagordningen. Vissa går så långt som att föreslå dödsstraff för utlandsfödda brottslingar, eller tvinga människor från vissa folkgrupper bära en symbol på sina kläder för snabb igenkänning. Men vad kommer detta hat och denna rädsla ifrån? Och hur kan vi bemöta den? En viktig del i arbetet mot intolerans är att ta lärdom från historien, i föreläsningarna tar vi därför avstamp i Sveriges mörka historia vad gäller rasbiologisk forskning, tvångssterilisering och nazism. Sedan diskuteras rasismens olika skepnader idag och hur vi bäst kan bemöta och hantera den. 7

8 Migrantionens olika ansikten vilka är människorna bakom statistiken och vilka rättigheter har de? Klara Ljungberg, frilansande journalist och föreläsare 60 min Elever och lärare Svenska eller engelska Flyktingkrisen är på allas läppar. På nyheterna diskuteras ID-krav, andrum och volymer, men bakom nyheterna gömmer sig personliga livsöden. Människor som är beredda att riskera livet för en tryggare tillvaro i Europa. Till följd av bristen på lagliga vägar in i Europa har tusentals människor dött i sina försök att korsa havet i överfulla båtar. Men vilka rättigheter har de egentligen förflytta sig för att söka asyl eller arbeta? Och vem kan egentligen hållas ansvarig när rättigheterna inte efterlevs? Föreläsningen kretsar kring Ebrima, Souleymane och Mohammed. Tre unga män som med livet som insats söker en tryggare tillvaro i Europa, men som gång på gång stoppas, misshandlas och tvingas tillbaka. Min väg ut Adrian, frilansande föreläsare 60 min Elever och lärare Svenska Efter många år fyllda av trauma och hat berättar Adrian sin historia om hur hans trassliga uppväxt bidrog till hans väg in i nazismens hat, om brytpunkten och den hårda vägen tillbaka, och om varför han nu vill dela med sig av sin berättelse. Flickor, unga kvinnor och tonårsmödrar i Guatemala Shari Sabel Strandmark, regissör för teater och film. Ca min Elever och lärare Svenska eller engelska Sharis filmer har ett antropologiskt perspektiv på flickor och unga kvinnors situation i Centralamerika. Guatemala är ett av de länder där det mördas flest kvinnor per år. Hur ser situationen ut för flickor och unga kvinnor i en stark patriarkalt samhälle som Guatemala? Vilka är de största riskerna för kvinnors utveckling i detta samhälle? Hur ser möjligheterna ut och hur ser kvinnorna själva på sin situation? Föreläsningen har även ett centralamerikanskt perspektiv och tar inte endast upp situationen i Guatemala. 8

9 Projektet Flicka Ca 45 min Elever och lärare Svenska eller engelska På många håll i världen utsätts flickor och unga kvinnor för en systematisk och förödande diskriminering. Varje dag kränks flickors rättigheter. Flickor nekas skolgång, de gifts bort mot sin vilja och utsätts för våld och övergrepp. När flickor får tillgång till information och utbildning påverkas hela samhället i en positiv riktning. FN-förbundet vill med projektet Flicka öka kunskapen om flickors utsatta situation i världen och stärka flickors rättigheter och möjligheter. Francesco Kovacs berättelse Fransesco Kovacs, författare och föreläsare 60 min Elever Svenska Francesco Kovacs föddes 1929 i Ungern. Som 16-åring gick han med i partisanrörelsen men blev tillfångatagen av den Sovjetiska armén och deporterades till ett tvångsarbetsläger i Gulag. Han satt 9 år i läger och frigavs först efter Stalins död, Francesco kom till Sverige Genom att berätta sin historia vill Francesco öka kunskapen om det förgångna, värna om de mänskliga rättigheterna och öka förståelsen människor emellan. Demokrati och utveckling = sant? Albert Askeljung, projekthandläggare Världskoll, Svenska FN-förbundet. 60 min Elever och lärare Svenska eller engelska Demokrati är något vi tar för givet i många länder och antalet demokratiska länder har faktiskt ökat trots oron i världen. Men är demokrati det bästa sättet att styra ett land på? I många länder ses t.ex. demokrati som ineffektivt och byråkratiskt. I denna workshop får deltagarna kritiskt reflektera över demokrati och andra styrelseskikt ur ett globalt perspektiv. 9

10 Utveckling och fattigdomsbekämpning FN:s utvecklingsarbete en introduktion Ca 60 min Elever och lärare Svenska Att FN skulle arbeta med utveckling var inte givet när organisationen bildades i skuggan av andra världskriget Fred och säkerhet stod högst på den politiska agendan. FN:s utvecklingsarbete har gått från nödhjälp efter kriget till ett världsomfattande utvecklingssamarbete. Miljontals och åter miljontals människor har kommit i åtnjutande av FN:s biståndsinsatser. FN:s konferenser om kvinnor, barn, vatten, miljö, befolkningsfrågor, ökenutbredning och många andra områden har också påverkat utvecklingen i världen. FN och hållbarhetsmålen Ca min Elever och lärare Svenska eller engelska År 2000 enades världens ledare om åtta millenniemål som skulle nås till Millenniemålen handlar om människors överlevnad, bland annat utrotning av fattigdom och hunger. Från och med 2016 kommer världen att arbeta efter nya mål, de så kallade hållbarhetsmålen, för att uppnå en hållbar utveckling och en bättre värld. Hur gick det för millenniemålen? Vad innebär de nya hållbarhetsmålen och hur kommer de att påverka människors liv under de kommande 15 åren? Vad är hållbar utveckling? Välkommen till framtiden! David Collste, aktiv i UN major group for children and youth Ca 90 min Elever och lärare Svenska eller engelska År 2015 och 2016 är avgörande för mänskligheten och planetens framtid det är nu FNs nya utvecklingsagenda ska antas och börja implementeras. Den nya utvecklingsagendan ska vara socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar. Men vad innebär egentligen hållbar utveckling och hur ser en hållbar värld ut? Det är frågor som både diskuteras och prövas under denna interaktiva föreläsning. Välkommen till framtiden! 10

11 Har du koll på läget i världen? Albert Askeljung, projekthandläggare Världskoll, Svenska FN-förbundet min Elever och lärare Svenska eller engelska Läget i världen blir allt bättre men det är inte alla som vet hur det faktiskt ser ut. Hur många lever egentligen i extrem fattigdom? Blir världen en sämre plats att leva på för varje år som går eller går utvecklingen faktiskt framåt? Jämställdhet nyckeln till utveckling Ca 60 min Lärare och elever Svenska Flickor och kvinnor utgör mer än hälften av jordens befolkning. Att inte ta tillvara deras kunskap och erfarenheter i arbetet för en hållbar utveckling är ett gigantiskt slöseri med mänskliga resurser. Flickor och kvinnor är diskriminerade på olika sätt i olika länder. Hur kan vi stoppa kränkningarna av flickors och kvinnors rättigheter? Vad kan FN och du och jag göra för en mer jämställd värld både internationellt och lokalt? Projektet Skolmat Ca 45 min Elever och lärare Svenska eller engelska Kan skolmat spela någon roll i kampen mot fattigdom? Svaret är ja! Genom Svenska FNförbundets projekt Skolmat kan såväl privatpersoner som skolor och elevgrupper på ett lättillgängligt sätt engagera sig för att stoppa hunger och starta skolgång. Föreläsningen fokuserar på vad som händer när barn som lever i fattigdom får tillgång till gratis mat i skolan. 11