Delgeneralplan för Poikel vindkraftpark

Transkript

1 VINDIN AB OY EDSVIK VINDKRAFTPARK AB Delgeneralplan för Poikel vindkraftpark Planbeskrivning FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY P20387

2

3 Planbeskrivning I (IV) Salomaa Kristina Innehållsförteckning 1 INLEDNING PLANLÄGGNINGENS OCH BESLUTSPROCESSENS SKEDEN SAMT TIDTABELL INTRESSENTER OCH DELTAGANDE UTREDNINGAR NULÄGE Planläggningsområde och beskrivning av näromgivningen Läge Bebyggelse Markägoförhållanden Trafik Radar- och kommunikation Elnät Planer som berör området Riksomfattande mål för områdesanvändningen (VAT) Österbottens landskapsplan Etapplandskapsplaner General- och detaljplaner Byggnadsordning Övriga planer och beslut Naturmiljö Berggrund och jordmån Yt- och grundvatten Flora och värdefulla naturtyper Fauna Skyddsområden Fågelbestånd IBA- och FINIBA-områden Landskap och kulturmiljö Allmänt Nationellt värdefulla landskapsområden Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 2009) Byggda kulturmiljöer av landskapsintresse (RKY 1993) Områden som är nationellt värdefulla med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården Områden som är värdefullt för landskapet eller regionen med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården... 24

4 Planbeskrivning II (IV) Salomaa Kristina Fornlämningar PLAN FÖR VINDKRAFTPARKEN Vindkraftparkens konstruktioner Teknisk plan i planutkastet Teknisk plan i planförslaget Teknisk plan i godkännandeskedet PROJEKTETS ANKNYTNING TILL ANDRA PROJEKT, PLANER OCH PROGRAM Vindkraftparker i drift i näromgivningen Vindkraftparker som planeras i näromgivningen PLANERINGSMÅL DELGENERALPLANEPROCESSEN SAMT FÖRÄNDRINGAR SOM HAR GJORTS UNDER PROCESSENS GÅNG Planläggningen anhängig samt PDB Delgeneralplaneutkast Delgeneralplaneförslag Delgeneralplan till godkännandebehandling AVGÖRANDEN, BETECKNINGAR OCH BESTÄMMELSER I DELGENERALPLANEN Planens centrala innehåll Beteckningar och bestämmelser som berör områdesanvändningen Beteckningar och bestämmelser som berör uppförandet av vindkraftparken Område som är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald Andra beteckningar och bestämmelser Allmänna bestämmelser DELGENERALPLANENS KONSEKVENSER Allmänt om konsekvensbedömning Typiska konsekvenser för vindkraft Bullerkonsekvenser Riktvärden och metoder Konsekvenser under anläggningen och demonteringen Konsekvenser under driften Skuggningskonsekvenser Riktvärden och metoder Konsekvenser under driften Konsekvenser för berggrund och jordmån Konsekvenser för yt- och grundvatten Konsekvenser för flora Konsekvenser för faunan... 46

5 Planbeskrivning III (IV) Salomaa Kristina 11.9 Konsekvenser för skyddsområden Konsekvenser för fågelbeståndet Häckande fågelbestånd Flyttande fågelbestånd IBA- och FINIBA-områden Konsekvenser för markanvändning, näringar och människors levnadsförhållanden Konsekvenser för landskap och kulturmiljö Metoder och granskningsområden Konsekvenser för landskap och kulturmiljö Konsekvenser för fornlämningar Konsekvenser för trafiken Konsekvenser för luftövervakning och flygsäkerheten Konsekvenser för kommunikationsförbindelser Konsekvenser av den externa kraftledningen inom planområdet Konsekvenser för säkerheten Sammantagna konsekvenser Buller Skuggningar Landskap Fågelbestånd Trafik Människors levnadsförhållanden DELGENERLPLANEN I FÖRHÅLLANDE TILL BEFINTLIGA PLANER De riksomfattande målen för områdesanvändning Österbottens landskapsplan och etapplandskapsplaner Innehållskrav för generalplaner Särskilda innehållskrav för generalplaner som gäller utbyggnad av vindkraft GENOMFÖRANDE AV DELGENERALPLANEN Bilagor: Bilaga 1. Program för deltagande och bedömning (reviderad, ) Bilaga 2. Bullermodelleringar 2/2016. Bilaga 3. Skuggbildningsmodelleringar 12/2015. Bilaga 4. Synlighetsanalys och fotomontage 12/2015. Bilaga 5. Naturutredningar (endast för myndighetsbruk). Bilaga 6. Fladdermusutredningar. Bilaga 7. Arkeologiska inventeringar. Bilaga 8. Bemötanden till inkommen respons över planförslaget. Bilaga 9. Protokoll över II myndighetssamråd Bilaga 10. Bemötanden till inkommen respons av skilt hörande i enlighet med MBF 32.

6 Planbeskrivning IV (IV) Salomaa Kristina KONTAKTUPPGIFTER Korsnäs kommun Strandvägen Korsnäs, Finland Ulf Granås, teknisk chef FCG Design och planering Ab Företagaregatan 14 / PB Vasa Kristina Salomaa kristina.salomaa@fcg.fi Planerare, FM VindIn Ab Oy Adress: Närpesvägen Närpes Finland Kontaktperson: Christina Hillforth Telefon: E-post: christina.hillforth@vindin.se

7 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 1 (77) Delgeneralplan för Poikel vindkraftpark 1 INLEDNING VindIn Ab Oy och Edsvik Vindkraftpark Ab planerar uppföra en vindkraftpark bestående av åtta (8) vindkraftverk öster om Korsnäs kommuncentrum. Delgeneralplaneområdet är ca 800 hektar stort. Området Poikel har i Österbottens etapplandskapsplan för vindkraft (fastställd ) betecknats som ett område för en vindkraftpark av regional betydelse. Planläggningstillstånd för vindkraft har beviljats på Korsnäs kommunstyrelses sammanträde för området Edsvik i södra Poikel (KST 277) samt för området Korsnäs Kyrka (KST 278) i norra Poikel. Program för deltagande och bedömning för Korsnäs Kyrka vindkraftpark var framlagd under , efter vilket vindkraftparkens namn ändrades till Norra Poikel vindkraftpark. Program för deltagande och bedömning för området Södra Poikel (Edsvik) var framlagd till påseende under Korsnäs kommunstyrelse har under sitt sammanträde (KST 233) beslutat att planläggningen för vindkraftparkerna Norra Poikel och Södra Poikel går vidare som en gemensam delgeneralplan vid namn Poikel vindkraftpark. ELY-centralen i Södra Österbotten har beslutat att ett miljökonsekvensförfarande inte behöver tillämpas för de separata projekten (Norra Poikel och Södra Poikel ). Motiveringen för besluten grundar på MBK-lagen som från och med inte fodrar en miljökonsekvensbedömning när projektet omfattar mindre än 10 vindkraftverk eller en sammanlagd effekt på under 30 MW. Beslutet innebär att konsekvenserna för projektet kan utvärderas i samband med delgeneralplaneringen. Målsättningen med delgeneralplanen är att möjliggöra uppförandet av vindkraftparken. Vindkraftparken består förutom kraftverken även av servicevägar till kraftverken och av en elstation som byggs på området. Via elstationen överförs elen vidare till 110 kv elnätet. Vid delgeneralplanläggningen av vindkraftparken strävar man till att ta omgivningens särdrag i beaktande. Delgeneralplanen uppgörs så att man på dess grund kan bevilja bygglov för vindkraftverken enligt MBL 77a. Delgeneralplanen uppgörs med rättsverkan och godkänns av Korsnäs kommunfullmäktige. 2 PLANLÄGGNINGENS OCH BESLUTSPROCESSENS SKEDEN SAMT TIDTABELL Planläggningen anhängig Korsnäs kommunstyrelse har godkänt programmet för deltagande och bedömning (PDB) för Korsnäs Norra Poikel vindkraftpark. PDB:n har varit framlagt under tiden Programmet för deltagande och bedömning för Södra Poikel vindkraftpark har godkänts och varit framlagt under tiden Inledningsskedets myndighetssamråd för Norra Poikel ordnades ett arbetsmöte med berörda myndigheter har ordnats Inledningsskedets myndighetssamråd för Södra Poikel ordnades Korsnäs kommunstyrelse har under sitt sammanträde beslutat att delgeneralplaneringen för projekten förs vidare som en gemensam delgeneralplan för Poikel vindkraftpark, bestående av 9 kraftverk enligt justerad layout.

8 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 2 (77) Delgeneralplanens utkastskede (december 2014 mars 2015) Ett arbetsmöte med berörda myndigheter ordnades Delgeneralplanutkastet var till påseende under tiden Över utkastet inlämnades sju åsikter och 10 utlåtanden. Responsen sammanställdes och bemöttes i samband med planförslaget. Delgeneraplanens förslagsskede (april juli 2015) Ett andra myndighetssamråd ordnades (bilaga 9). På mötet behandlades inkommen respons över planutkastet samt justeringar inför planförslaget. Planförslaget var till påseende under tiden Över planförslaget inlämnades 11 utlåtanden och 10 anmärkningar. Responsen har sammanställts och bemötts i bilaga 8 till planmaterialet. Delgeneralplanen godkänns (mars 2016) Korsnäs tekniska nämnd har på sitt sammanträde (TN 139) och Korsnäs kommunstyrelse på sitt sammanträde (Kst 337) behandlat den respons som inkommit angående planförslaget och beslutat om att antalet kraftverk minskas till 8 och att två kraftverk justeras i förhållande till sina lägen i planförslaget. Justeringarna av tv-1- områden i planen berör enskilt intresse i enlighet med MBF 32 och därmed har de berörda parterna hörts skilt. Bemötanden till inkommen respons finns som bilaga 10 till planmaterialet. Korsnäs kommunstyrelse och kommunfullmäktige godkänner delgeneralplanen och godkännandebeslutet kungörs officiellt. 3 INTRESSENTER OCH DELTAGANDE Enligt markanvändnings- och bygglagen 62 skall planläggningsförfarandet ordnas så att markägarna på området och de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen samt de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen (intressent) har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt om saken. Om planförslaget kan intressenten lämna in en skriftlig anmärkning. Innan ett planförslag läggs fram offentligt har en intressent möjlighet att föreslå närings-, trafik- och miljöcentralen samråd om huruvida programmet för deltagande och bedömning är tillräckligt. Om programmet är uppenbart bristfälligt, ska närings-, trafik- och miljöcentralen utan dröjsmål ordna samråd med kommunen för att utreda behoven av att komplettera programmet (MBL 64 ). Intressenter vars boende, arbete eller övriga förhållanden planen kan påverkas betydligt: De invånare, företag och näringsidkare samt användare av rekreationsområden som finns inom planens konsekvensområde. Markägare och -innehavare inom planens konsekvensområde Sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen: Sammanslutningar som representerar invånare, t.ex. boendeföreningar eller byaråd

9 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 3 (77) Sammanslutningar som representerar ett visst intresse eller en viss befolkningsgrupp, t.ex. naturskydds- och jaktföreningar Föreningar som representerar näringsidkare och företag Sammanslutningar som sköter specialuppgifter, t.ex. energi- och vattentjänstverk samt radiofrekvensers användare och operatörer (vattentjänstverket i Korsnäs, Suomen Erillisverkot Oy, Meteorologiska institutet, Finavia Oyj, Fingrid Oyj, Fortum Oyj, Digita Ab, Ukkoverkot Oy, TeliaSonera Finland Oyj, Elisa Oyj, DNA Oy, lokala radioentreprenörer, Fartygstrafikservicen Bothnia VTS) Myndigheter vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen: Kommunens nämnder och förvaltningsorgan samt sakkunniginstanser Södra Österbottens NTM-central, Österbottens NTM-central, Österbottens förbund, Österbottens räddningsverk, trafikverket och trafiksäkerhetsverket Trafi, Museiverket, Österbottens museum, Försvarsmakten, grannkommunerna (Närpes stad och Malax kommun), Forststyrelsen, Österbottens naturskyddsdistrikt, LUKE 4 UTREDNINGAR Som grund för delgeneralplanearbetet har det uppgjorts följande utredningar: Korsnäs Kyrka arkeologisk inventering, K-P:n ArkeologiaPalvelu, Vindkraftutredning för Korsnäs Kyrka vindkraftpark, FCG Design och planering Ab, Korsnäs Kyrka fladdermusutredning, Thomas Lilley, Korsnäs Norra Poikel naturutredning, FCG Design och planering Ab, 2/2014 (endast för myndighetsbruk) Södra Poikel arkeologisk inventering, K-P:n ArkeologiaPalvelu, Korsnäs Södra Poikel fladdermusutredning. Thomas Lilley & Jenni Prokkola Södra Poikel naturutredning, FCG Design och planering Ab 12/2014 (endast för myndighetsbruk) Bullermodellering 2/2016. FCG Design och planering Ab. Skuggmodellering 12/2015. FCG Design och planering Ab. Poikel vindkraftpark synlighetsanalys och fotomontage 12/2015, FCG Design och planering Ab Uppföljning av fiskgjuse 6/2015. FCG Design och planering Ab. (Bilaga 5, Naturutredningar. Endast för myndighetsbruk) Vid bedömningen av konsekvenser för det flyttande fågelbeståndet har man utnyttjat utredningar och material som har uppgjorts i samband med Molpe-Petalax MKB (FCG 2014, samt Kalax MKB (FCG 2014, I planläggningen utnyttjas också befintliga utredningar/inventeringar och annat material. Österbottens etapplandskapsplan II, Förnybara energiformer och deras placering i Österbotten, omfattar bl.a. följande material: Förnyelsebara energikällor och deras placering i Österbotten Objektbeskrivningar 1-26 Objektbeskrivningar Österbottens vindkraft och specialtransporter Områdesvis konsekvensbedömning Naturabedömning

10 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 4 (77) Övriga utredningar och material som gäller området: Österbottens förbund 2010; Österbottens landskapsplan. Södra Österbottens förbund 2005; Södra Österbottens landskapsplan. Statens miljöförvaltning. Miljö- och geodatatjänsten OIVA. Museiverket Byggda kulturmiljöer av riksintresse RKY. Vindatlas Inventeringar på landskapsnivå (Museiverket) 5 NULÄGE 5.1 Planläggningsområde och beskrivning av näromgivningen Läge Planläggningsområdet är cirka 800 ha stort och är beläget i Österbotten i Korsnäs kommun, öster om Korsnäs kommuncentrum. Strandvägen (673) löper intill planeområdet på den västra och norra sidan. I förhållande till vindkraftverken är avståndet till kommuncentrum cirka 2 kilometer och avståndet till Strandvägen som närmast cirka 2 kilometer. Avståndet till Malax kommungräns från planläggningsområdet är cirka fyra kilometer mot öst Bebyggelse Figur 5.1. Planområdet är beläget öster om Korsnäs kommuncentrum. Planläggningsområdet består i huvudsak av skogsbruksdominerad mark. På planområdet finns även Stormossens återvinningsstation i samband med Edsvik gamla

11 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 5 (77) avstjälpningsplats. Bebyggelsen i omgivningen är koncentrerad till Korsnäs kommuncentrum i väst och Korsbäck by i öst. Inom 1,5 kilometer från de planerade kraftverken finns det enligt Lantmäteriverkets databas 18 fasta bostäder och 1 fritidsbostad. Avståndet till närmaste bostad är 1,2 km. Enligt YKR 2010 klassificeras planområdet delvis som landsbygd medan de mittersta delarna av planområdet inte har klassificerats. Korsnäs kommuncentrum är klassat som en tätort, Korsbäck och Bjurbäck som byar och Västanlid norr om planområdet som en liten by. Figur 5.2. Bosättning och samhällsstruktur kring planområdet Markägoförhållanden Trafik Markägare på området är Korsnäs församling samt privatpersoner. Projektörerna VindIn Ab Oy samt Edsvik Vindkraftpark Ab erbjuder arrendeavtal med markägare på området. Planeområdet för Poikel vindkraftpark omges av Strandvägen (673) till väst och norr samt Korsbäckvägen (6781) till öst. Trafikmängden på Strandvägen intill planeområdet var år 2014 cirka 1306 fordon per dygn och på Korsbäckvägen var motsvarande cirka 210 fordon per dygn. Antalet tunga fordon på Strandvägen var 79 fordon per dygn. (Trafikverket,

12 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 6 (77) På planeområdet finns det körvägar och körstigar som breddas och utnyttjas vid anläggningen och driften av vindkraftparken Radar- och kommunikation Konsekvenser för kommunikationsförbindelserna är relativt sällsynta. All radiokommunikation formar en förbindelse mellan sändarantennen och mottagarantennen med elektromagnetiska vågor. Vågen påverkas av alla elledande material såsom metall, jord och vid frågan om större frekvenser också av fuktig luft och skog. Vindkraftverk har i vissa fall konstaterats orsaka störningar i tv-signalen i närheten av kraftverken. Förekomsten av störningar beror bland annat på kraftverkens läge i förhållande till sändarmasten och TV-mottagarna, styrkan och riktningen av sändarens signal samt på terrängens former och på eventuella andra hinder mellan sändaren och mottagaren. Generellt sett är risken för störningar mindre vad gäller digitala sändningar än analoga. Radio- och TV- sändarnas positioner har utretts på basen av Digitas ( och SveaTVs databaser ( Enligt Digita Ab:s karttjänst täcker inte tv-sändningen från Vasa och Bötombergens sändarstationer hela Korsnäsområdet. SveaTV:s sändning täcker kusten från Närpes till Karleby Elnät Figur 5.3. Digita Abs och SveaTVs sändningsområden i Korsnäs. Anslutningspunkten för Poikel vindkraftpark har i detta skede inte ännu fastställts. Alternativa anslutningspunkter för vindkraftparken är elstationerna i Petalax eller Taklax. Elöverföringen inom och utanför vindkraftparken kommer att ske med jordkablar. Jordkablarna inom vindkraftparken placeras i mån av möjlighet i samband med servicevägarna.

13 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 7 (77) 5.2 Planer som berör området Riksomfattande mål för områdesanvändningen (VAT) De statliga och kommunala myndigheterna ska beakta de riksomfattande målen för områdesanvändning (Statsrådets beslut , de justerade målen vann laga kraft ) samt främja förverkligandet av dem. Myndigheterna ska också bedöma konsekvenserna av sina åtgärder sett ur de riksomfattande målen för områdesanvändningens perspektiv. För delgeneralplanen för Poikel vindkraftpark gäller särskilt följande delar av de riksomfattande målen för områdesanvändning: Fungerande regionstruktur: Allmänt mål: Genom områdesanvändningen stödjer man en balanserad utveckling av regionstrukturen och förstärker näringslivets konkurrenskraft samt landets internationella ställning genom att i så stor utsträckning som möjligt utnyttja befintliga strukturer och främja en förbättring av livsmiljöns kvalitet och ett hållbart nyttjande av naturresurserna. Särskilt mål: Vid planeringen av områdesanvändningen ska försvarsmaktens och gränsbevakningens behov beaktas och tillräckliga regionala förutsättningar skall garanteras för (...) försvarets och gränsbevakningens övriga verksamhetsbetingelser. Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön: Allmänt mål: Genom områdesanvändningen främjas den ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella hållbarheten i samhällena och livsmiljöerna. Allmänt mål: Vid planeringen av områdesanvändningen identifieras befintliga eller förväntade miljöolägenheter och exceptionella naturförhållanden och verkningarna av dem förebyggs. Vid områdesanvändningen skapas förutsättningar för anpassningen till klimatförändringen. Särskilt mål: Vid områdesanvändningen skall energisparande samt betingelser för att använda förnybara energikällor och förbruka fjärrvärme främjas. Kultur och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser: Allmänt mål: Med hjälp av områdesanvändningen bidrar man till att kulturmiljön och byggnadsarvet samt deras regionalt skiftande karaktär bevaras. Allmänt mål: Med hjälp av områdesanvändningen främjas bevarandet av områden som är värdefulla och känsliga i den levande och den livlösa naturen och säkerställs att deras mångfald bevaras. Bevarandet av ekologiska förbindelser mellan skyddsområden och vid behov mellan skyddsområden och övriga värdefulla naturområden främjas. Särskilt mål: I samband med områdesanvändningen skall säkras att nationellt sett betydelsefulla värden inom kulturmiljön och naturarvet bevaras. Vid områdesanvändningen skall de riksomfattande inventeringar 1 som myndigheterna genomfört beaktas som utgångspunkter för planeringen av områdesanvändningen. 1 ) Med dessa avses riksomfattande inventeringar av kulturmiljön och naturarvet som myndigheterna genomfört som baserar sig på en tillräckligt övergripande beredning. När detta beslut fattas finns följande inventeringar: landskapsområden som är betydelsefulla för hela landet (Miljöministeriet, miljövårdsavdelningen, betänkande 66/1992), kulturhistoriska miljöer som är betydelsefulla för hela landet (RKY 2009) och förhistoriska skyddsområden som är betydelsefulla för hela landet (Inrikesministeriet, planläggnings- och byggnadsavdelningen, meddelande 3/1983).

14 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 8 (77) Särskilt mål: Vid planeringen av områdesanvändningen skall behovet av skydd för grund- och ytvattnen beaktas, likaså behoven av förbrukning. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning: Allmänt mål: Inom områdesanvändningen tryggas behoven inom energiförsörjningen på riksnivå och möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor gynnas. Särskilt mål: Vid markanvändningen i omgivningen runt flygplatser bör faktorer som anknyter till säkerheten inom flygtrafiken beaktas, i synnerhet höjdbegränsningarna för flyghinder. Särskilt mål: Vid planeringen skall beaktas såväl de nya ledningar som behövs liksom även behoven av att förbättra och bygga ut det gamla nätet. När nya kraftlinjer dras skall i första hand de befintliga korridorerna användas. Särskilt mål: Vindkraftverken skall i första hand koncentreras till enheter som omfattar flera kraftverk Österbottens landskapsplan Österbottens landskapsplan gäller på projektområdet. Österbottens landskapsplan är fastställd av Miljöministeriet I Österbottens landskapsplan har det betecknats ett förbindelsebehov för kraftledning (z) och ett förbindelsebehov för naturgasledning (k) som går genom planområdet. Planområdet är beläget på ett område med turistattraktioner/utvecklingsområde för turism och rekreation (mv-13). Området avser Hinjärv sjö, myrmarker och kusten ur natursynvinkel och bebyggelsen i byarna samt ladlandskapen ur kultursynvinkel. Strandvägen (673) som går genom Korsnäs kommuncentrum och vidare förbi planområdet i sydvästlig-nordostlig riktning har betecknats som regional väg eller huvudgata (st) i landskapsplanen. Korsbäckvägen öster om projektområdet har klassificerats som förbindelseväg (yt). Strandvägen har även betecknats som kulturhistoriskt betydande vägsträckning och invid den löper en cykelled. Det löper ytterligare en datakommunikationsförbindelse (tl) och överföringsavloppsförbindelse (jv) söder om Strandvägen. Väster om projektområdet i Korsnäs kommuncentrum finns beteckningar för bl.a. område för tätortfunktioner (A), område för centrumfunktioner (c), industri- och lagerområde (t), avloppsreningsverk (et-j) samt en punktbeteckning för rekreationsobjekt/turistattraktion. Hela Korsnäs kommuncentrum har även betecknats med rasterbeteckningen för ett område som är nationellt värdefullt med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården. Vid planering och användning av samt byggande i områdena skall bevarandet av de värden som hänför sig till kultur- och naturarvet främjas. Korsungfjärden norr om planområdet har betecknats som ett område som är särskilt viktig med tanke på naturens mångfald (luo). Med beteckningen anges viktiga fågelområden utanför skyddsområden (Halsö grund). Halsö grund hör till Finlands viktiga fågelområden. Direkt sydost om planområdet har det i landskapsplanen betecknats ett SL2-område och Natura 2000-område. Området, Degermossen, är ett naturskyddsområde som tillhör myrskyddsprogrammet.

15 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 9 (77) I landskapsplanen finns även tre vindkraftsområden, två ytterom Korsnäs och Sidebys kust samt ett på Bergö. Figur 5.4. Planområdet i förhållande till Österbottens landskapsplan. Planområdets riktgivande läge har betecknats med blått på kartan Etapplandskapsplaner I samband med landskapsplanen uppgörs även nya etapplandskapsplaner. Dessa består av etapplandskapsplan I (lokalisering av kommersiell service) och etapplandskapsplan II (förnyelsebara energikällor och deras placering i Österbotten). Etapplandskapsplan I fastställdes av Miljöministeriet och i planen har inga beteckningar angetts för planområdet. Etapplandskapsplan II fastställdes av Miljöministeriet I etapplandskapsplan II är tyngdpunkten på vindkraften. Målsättningen är att anvisa de lämpligaste områdena för vindkraften för en period fram till år Program för deltagande och bedömning var till påseende Etapplandskapsplanens första utkast var till påseende Utifrån responsen på utkastet gjordes planförslaget som var framlagt Naturabedömningen för etapplandskapsplanen var framlagd På basen av Naturabedömningen togs tre vindkraftområden bort ur den fortsatta planläggningen; Gillermossen, Blaxnäs och Sidlandet. Förslaget till etapplan 2 godkändes vid Österbottens förbunds landskapsfullmäktiges möte Miljöministeriet fastställde Etapplandskapsplan II. Områden som lämnades utan fastställelse var Västervik och Arstu i Kristinestad, Molpe i Korsnäs och Malax, Torkkola i Vasa och Naarajoki i Storkyro.

16 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 10 (77) Med beteckningen anvisas markområden som lämpar sig för byggande av flera vindkraftverk eller vindkraftparker (tv-1). Vid planering och byggande samt vid användning av områdena ska uppmärksamhet fästas vid boende och rekreation, kulturlandskap, fåglar, trafikleder och trafikarrangemang, flygplatsernas flyghinderbegränsningar, elöverföring, tryggandet av förekomsten av arter tillhörande habitatdirektiv IV a samt vid tryggandet av förutsättningarna för primärproduktion och marktäkt. Korsnäs Poikel planområde är beläget på ett markområde som lämpar sig för byggande av vindkraft. Figur 5.5. Planområdet i förhållande till Österbottens etapplandskapsplan II, vindkraft (enligt landskapsfullmäktiges godkännande 2014). Planområdet har betecknats med blått på kartan General- och detaljplaner På planområdet finns inga generalplaner med rättsverkningar. Den närmaste generalplanen är Korsnäs strandgeneralplan som täcker hela Korsnäs kustlinje och skärgård. Strandgeneralplanen har fastställts Strandgeneralplanen styr markanvändningen längs med kusten norr och väster om planområdet. Beteckningar som anvisats i strandgeneralplanen i närheten av planområdet är jord- och skogsbruksdominerade områden (M), rekreationsområden (V), bostadsområden (A), områden för fritidsbostäder (RA), och båthamnsområden (LV-1). Avståndet från planområdet är knappa 1,4 kilometer.

17 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 11 (77) Figur 5.6. Planområdet i förhållande till Korsnäs strandgeneralplan. Planområdet har betecknats med blått på kartan. Detaljplaner finns i Korsnäs kommuncentrum samt vid Vägviksfjärden. Som närmast är ett detaljplanerat område knappa 900 meter från Poikel planområde, medan avståndet till närmaste vindkraftverk är dryga 2 km.

18 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 12 (77) Byggnadsordning Figur 5.7. Detaljplanerade områden i närheten av Poikel planområde. Korsnäs kommuns byggnadsordning har trätt i kraft den Övriga planer och beslut I Österbottens landskapsöversikt 2040 strävar man till att entydiga och snabba beslut skall medge planläggning av vindkraftsområden och byggnad av vindkraftverk. Därmed skall tilltron till det egna teknologiska kunnandet i Österbotten stärkas. Enligt landskapsprogrammet skall investeringar i infrastruktur för vindkraftsteknologins transporter, installation av marina vindkraftverk samt för eldistributions- och transmissionsnät främjas. I enlighet med har Österbottens förbund utarbetat Etapplandskapsplan II för förnybara energiformer och deras placering i Österbotten som har skickats till Miljöministeriet för fastställande. En av målbilderna 2040 i Österbottens landskapsstrategi är att Österbotten är självförsörjande på energi. El- och värmeproduktionen samt trafiken är koldioxidneutrala. För att bli energisjälvförsörjande krävs att landskapets energiproduktion nästan helt grundar sig på förnybara energikällor. Enligt landskapsprogrammet ska målet förverkligas bl.a. genom att främja byggandet av vindkraft och beredskapen att utnyttja vindkraftspotentialen regionalt.

19 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 13 (77) 5.3 Naturmiljö Berggrund och jordmån Berggrunden på planområdet består huvudsakligen av glimmergnejs och jordmånen av blandade fraktioner av sten. På planområdet finns det inga värdefulla bergsområden. Sura sulfatjordar förekommer längs med Finlands kust inåt land längs med den linjen som i forna tider uppgjort kusten till Litorina havet. I Österbotten förekommer sura sulfatjordar i huvudsak på områden belägna under 60 m.ö.h (Österbottens förbund 2010). Poikel planområde är i sin helhet beläget inom denna kustremsa och därför är det möjligt att det förekommer sura sulfatjordar inom planområdet. Utifrån en kartgranskning finns planområdet på ett område där sannolikheten för att det förekommer sura sulfatjordar är mycket liten (GTK 2014, preliminär tolkningskarta 1: ) Yt- och grundvatten Planområdet är beläget på Bottenhavets huvudavrinningsområde (83). Huvudavrinningsområdet är indelat i mindre enheter, varav planområdet överlappar Storbäckens avrinningsområde (83.106) i öst och Innerfjärd dikets (83.104) avrinningsområde i väst. Genom planområdet i nord-sydlig riktning flyter Poikeldiket och myrmarkerna som förekommer på planeområdet är utdikade för skogsbrukets behov. Grundvatten förekommer inte på planområdet, de närmaste är Boviksanden A och B cirka två kilometer väst om planeområdet Flora och värdefulla naturtyper I Finlands växtlighetsgeografiska regionindelning för skogstyper placerar sig planområdet för Poikel vindkraftpark i sydborealiska växtlighetszonen som hör till Österbottens kustområde. Sydborealiska växtlighetszonen sträcker sig längs med kusten ungefär från Björneborg till Jakobstad. Växtligheten och naturtyperna har karterats i de norra delarna av planområdet under maj-juni 2012 och i de södra delarna av området i juni 2014 (bilaga 5). På basen av flygfoton och kartor över området fäste man speciellt uppmärksamhet på områden som kunde ha naturvärde, som t.ex. äldre skogsområden, bäckar och trädfattiga myrmarker. Planområdet är huvudsakligen i ekonomiskogsanvändning. Största delen av skogarna är monotypiska plantskogar i olika ålder. I de norra delarna av planområdet, väster om Poikeldiket, finns ett mindre mönster av äldre lundartad moskog av Oxalis Myrtillustyp. I de mellersta och södra delarna av planområdet finns det två outdikade mossar, Lövismossen och delar av Högmossen. Mossarna har vid naturkarteringarna klassats som andra naturskyddsmässigt värdefulla objekt och som ökar mångfalden på planområdet. I de mellersta delarna av planområdet har det förekommit flygekorre. På området har det dock utförts avverkningar vid vilka man endast har besparat flygekorrens hålträd. Vid karteringarna upptäckte man inte hotade, missgynnade eller sällsynta naturtyper.

20 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 14 (77) Fauna Figur 5.8. Högmossen i de södra delarna av planområdet. Vanliga djurarter och stora rovdjur Faunan på området har karterats i samband med naturutredningarna 2012 och Vanliga däggdjur i Österbotten är älg, lo, räv, skogshare, mårdhund och utter. Vanligen förekommande djur på området är även bl.a. sork, mus, mård, ekorre och grävling. Vid karteringarna observerade man inte däggdjur, men under karteringarna 2012 observerade man liggplatser för älg. Webbportalen riistahavainnot.fi, som upprätthålls av RKTL, visar den generella förekomsten av stora rovdjur (rutor 10 km x 10 km). Enligt webbportalen och den ruta som täcker planområdet har man observerat spår av lo i november På området förekommer det inte öppna vatten förutom mindre bassänger i samband med den gamla avstjälpningsplatsen. Enligt observation är insektfaunan på området vanligt förekommande i ekonomiskogar. Arter som är hotade eller missgynnade samt arter i habitatdirektivets bilagor Flygekorre Allmänt Uppgifterna om flygekorrens levnadssätt är bristfälliga. Individerna rör sig utanför boet vanligen i skymningen på kvällen och efternatten, och idag bygger taxeringen av flygekorre uteslutande på observationer av spillning. Flygekorrens biotop är grandominerade blandskogar med mångsidig åldersstruktur och inslag av stora aspar.

21 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 15 (77) Honornas revir är cirka åtta hektar, hanarnas i medeltal 60 hektar (Jokinen m.fl. 2007, Miljöministeriet 2010). Flygekorren förekommer i huvudsak i södra och mellersta Finland. Utbredningsområdets norra gräns går i Uleåborg-Kuusamotrakten. Exakta uppgifter om antalet individer finns inte. Enligt en undersökning publicerad år 2006 finns det flygekorrhonor i Finland (Hanski 2006). Enligt Sulkava m.fl. (2008) ligger det verkliga antalet närmare Flygekorrstammen vid den österbottniska kusten är Finlands tätaste (Hanski 2006). Flygekorren har i Finland klassificeras som en sårbar art och enligt naturvårdslagen (NVL 49 ) är det förbjudet att förstöra och försämra platser där flygekorren förökar sig och rastar. Lagen ålägger bl.a. skyldighet att lämna ett tillräckligt trädbestånd omkring flygekorrens bo. Avvikelser från förbuden i det strikta skyddssystemet får endast göras på de grunder som anges i artikel 16 i habitatdirektivet. Tillstånd till avvikelse beviljas i enstaka fall, och den regionala ELY-centralen fattar beslut om tillstånden med stöd av NVL 49 3 mom (Miljöministeriet 2005). Enligt UHEX-registret har flygekorren förekommit i de mellersta delarna av planområdet år Flygekorrens utbredningsområden Flygekorrens utbredningsområden har karterats under maj-juni 2012 och i juni 2014 (bilaga 5). Under karteringarna fann man inte spillning av flygekorre. Området där man observerat flygekorre år 2006 har avverkats och på området finns endast hålträdsasparna kvar. Kring asparna fanns inte längre övrigt trädbestånd och troligen har reviret ödelagts vid tillfället. Fladdermus Finlands fladdermusbestånd I Finland har 13 fladdermusarter påträffats och de är alla fridlysta med stöd av naturvårdslagen (NVL 29 ). De hör också till de arter som tas upp i bilaga IV (a) till EU:s habitatdirektiv. Det är förbjudet att förstöra och försämra de platser där arterna förökar sig och rastar. Av de fladdermusarter som förekommer i Finland är endast fem allmänna. Den nordligaste utbredningen har den nordiska fladdermusen (Eptesicus nilssonii), som förekommer upp till den 69 breddgraden. Fladdermössen trivs vanligen i småskaliga landskap med gamla byggnader och ihåliga träd som används som daggömmor samt frodiga fångstområden, såsom stränder och strandskogar vid vattendrag (Chiropterologiska föreningen i Finland r.f. 2013). Fransfladdermus har i Finland klassats som starkt hotad (EN) och trollfladdermus har klassats som sårbar (VU) enligt Rassi m.fl Lokala populationer och områden som används av fladdermöss Fladdermusen karterades på de norra delarna av området och Under karteringen upptäcktes tre olika fladdermusarter; nordisk fladdermus, vattenfladdermus och mustaschfladdermus. Sammanlagt gjordes tio fladdermusupptäckter under karteringen, men inga viloplatser hittades. Det låga antalet upptäckta exemplar och det att man inte upptäckte ungar, tyder på att det inte finns viloplatser på området. Lokala fladdermöss har karterats i de södra delarna av

22 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 16 (77) Skyddsområden planområdet under 19.6, 21.6., 10.7., 11.7., och Under denna kartering observerade man enskilda nordiska fladdermöss samt som fåtaligare mustaschfladdermus. Vattenfladdermus observerades inte på området. Även den södra delen av planområdet konstaterades vara av låg kvalitet för fladdermöss. (Bilaga 6) Flyttande fladdermöss Flyttande fladdermöss har karterats med passivdetektor i de mellersta delarna av planområdet. På basen av karteringen under perioden maj-september 2014 flyttar fladdermöss inte alls över området, vilket är ovanligt för karteringar som har utförts i närheten av kusten. Det är troligt att det inte finns samlingsplatser eller klara ledlinjer i terrängen som skulle styra fladdermössens flytt över området. (Bilaga 6) På planeområdet för Poikel vindkraftpark finns det inga områden som hör till Natura 2000-nätverket eller andra skyddsområden. Natura 2000-områden som finns inom tio kilometer från planområdet är Degermossen (FI ), Kvarkens skärgård (FI ), Kackurmossen (FI ), Närpes skärgård (FI ) samt Hinjärv träsk (FI ). Degermossen är belägen invid planområdet, cirka 650 meter sydost om närmaste planerade vindkraftverk och tillhör även skyddsprogrammet för myrar (SSO100263). Naturaområdes skydd har genomförts genom upprättande av privata skyddsområden (Degermossen 1-19) och är skyddat med stöd av habitatdirektivet (SCI). Kvarkens skärgård finns knappa 4 kilometer nordväst om närmaste vindkraftverk och hör även till skyddsprogrammet för stränder (RSO100058) och skyddsprogrammet för fågelvatten (LVO100212). Naturaområdet Kvarkens skärgård är till sin areal hektar stort och den består av större områden i Korsnäs, Korsholm, Vasa, Malax samt Vörå. Kvarkens skärgård infördes sommaren 2006 på UNESCOs världsarvslista och är Finlands enda geologiska världsarv. Naturaområdet är skyddat med stöd av fågeldirektivet och habitatdirektivet SPA/SCI. Kackurmossen är belägen cirka 6,5 kilometer öst om närmaste kraftverk och tillhör samtidigt skyddsprogrammet för myrar (SSO100262). Området är skyddat med stöd av fågeldirektivet och habitatdirektivet SPA/SCI. Närpes skärgård tillhör även skyddsprogrammet för stränder (RSO100056) och finns på knappa 8 kilometers avstånd väst om närmaste vindkraftverk. Naturaområdet är skyddat med stöd av fågeldirektivet och habitatdirektivet SPA/SCI. Hinjärv träsk är beläget på ett avstånd av knappa åtta kilometer från närmaste kraftverk. Hinjärv träsk är en till sitt avrinningsområde litet och humushaltigt träsk beläget ca 10 kilometer från havet. De södra delarna av träsket har betydelse som livsmiljö för vattenfåglar. Naturaområdet består av två delområden, varav det andra är beläget väster om träsket. Norrmossen är en ung och karg myrmark. Naturaområdet är skyddat med stöd av fågeldirektivet och habitatdirektivet SPA/SCI. Hinjärv träsk ingår även i skyddsprogrammet för fågelvatten. De privata och statliga skyddsområdena i närheten av området sammanfaller med Natura 2000-områdena.

23 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 17 (77) Fågelbestånd Häckande fågelbestånd Det häckande fågelbeståndet har karterats under 18.5., och samt Dessutom utnyttjades öppna databaser, den lokala ornitologiska föreningens publikationer och observationer, miljöförvaltningens databaser, Helsingfors universitets ringmärkningsbyrås uppgifter samt häckningsinformation om skyddsvärda arter av Naturhistoriska centralmuseet (åren ). Man fäste uppmärksamhet på alla skyddsmässigt värdefulla arter som upptas i Röda boken 2010 över utrotningshotade och nära hotade arter, i fågeldirektivets bilaga I, Finlands naturskyddslag och naturskyddsförordning, utrotningshotade arter och arter som arter som bör skyddas samt arter Finland har internationellt specialansvar för. Dessutom observerade man speciellt arter som kan anses orsakas risker av vindkraften. Planområdet är i Finlands tredje fågelatlas (Valkama m.fl. 2011) beläget i rutan Korsnäs-Harrström. I rutan häckar säkert 43 arter, troligen 61 arter och möjligen 9 arter (sammanlagt 113 arter). Av rovfåglarna häckar säkert brun kärrhök, duvhök och tornfalk i atlasrutan. Troliga häckande fågelarter är bl.a. sparvhök och silltrut. Anmärkningsvärt är att fiskgjuse, havsörn och ormvråk inte häckar i rutan. En ruta i fågelatlaset är 10 x 10 km stor. Enligt UHEX-registret och ringmärkningsbyråns data finns det inte observationer av hotade arter eller arter som finns upptagna i fågeldirektivets bilaga 1. De närmaste kända havsörnsbona är belägna på ett avstånd av knappa 4 km nordväst om det nordligaste kraftverket. Boet har varit aktivt Nordväst om planområdet på Halsön finns det även ett flertal observationer som är från år 2006 eller äldre. Det närmaste fiskgjuseboet finns sydost om planområdet på ett avstånd av 1,75 km från närmaste kraftverk. Boet har varit aktivt 2012 då häckningen har lyckats och man har ringmärkt ungarna. I juni 2015 utfördes en uppföljning av fiskgjuseboet under 8 dagar mellan perioden Vid utredningen observerade man sammanlagt 17 flygningar ur boet, varav 87,5 % riktades söderut och mot sydsydost och endast 12,5 % mot väst över de sydligaste delarna av vindkraftparken. På basen av tillbakaflygningarna till boet kan man anta, att de flygningar som riktas mot söder kommer tillbaka från samma håll, medan de flygningar som riktas mot väst kommer tillbaka från västnordväst och därmed via en lite annan riktning än utflygningen. På basen av utredningen riktas fiskgjusens födosök huvudsakligen mot söder och endast sporadiska eller 1/8 av flygningarna över eller i den omedelbara närheten av de södra kraftverken. Under karteringarna 2012 tolkade man 48 arter som häckande på planområdet och under 2014 var det motsvarande antalet 29 arter. Arterna är huvudsakligen typiska för finska skogar i ekonomibruk. Under karteringarna 2012 observerade man på planområdet nio skyddsvärda fågelarter och under karteringarna 2014 observerade man på planområdet fyra arter med skyddsstatus. Orre observerades 2014 på Högmossen och dess avföring på Lövismossen, som båda är gynnsamma livsmiljöer för arten.

24 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 18 (77) Tabell 5.1. Fågelarter som observerats på planområdet eller precis invid under karteringarna av det häckande fågelbeståndet. Art Skyddsstatus Karteringsår Storspov EVA 2012 Göktyta NT 2012 Rödstjärt EVA 2012 Spillkråka dir 2012 Törnskata dir 2012 Rosenfink NT 2012 Järpe dir 2012, 2014 Grönsångare NT 2012 Orre NT, dir. EVA 2012, 2014 Ängspiplärka NT 2014 Ljungpipare dir 2014 Skyddsstatus: NT= nära hotade arter (IUCN kategori), dir. =upptas i EU:s fågeldirektivs bilaga I, EVA = arter Finland har internationellt specialansvar för. Flyttande fågelbestånd Vårflyttningen har följts upp under mars-maj 2013 (24 dagar) i samband med naturutredningarna för Kalax vindkraftpark i Närpes (söder om Poikel planområde) och Molpe-Petalax vindkraftpark i Korsnäs och Malax (nordost om Poikel planområde). Höstflyttningen observerades från samma områden som vårflyttningen under september-november 2012 under 19 dagar. Flyttande fågelbeståndet observerades av de erfarna ornitologerna Turo Tuomikoski och Harry Lillandt. Målet med flyttfågelobservationerna är inte att observera alla flyttfåglar under en viss säsong, utan att bilda en överblick över huvudflyttsträcken i närheten av den planerade vindkraftparken. Väderleken inverkar i stor mån på flyttsträcken och huvudflyttens tidpunkter. Speciellt fästes uppmärksamhet på arter som är i risk att kollidera med vindkraftverken samt på arter som är fåtaliga eller utrotningshotade samt hur planområdet är beläget i förhållande till viktiga flyttrutter. Det är även möjligt att dra slutsatser på basen av vilka arter man inte observerat under uppföljningarna. På basen av flyttdata flyttar betydande mängder trana, säd- och grågås samt havsörnar i närheten av planområdet. Man observerade även sångsvan och fjällvråk vid uppföljningarna. Storlom och skrattmås observerades inte i betydande mängder, fastän det i Naturabedömningen för Etapplan II konstaterats att dessa arter är riskbenägna för kollisioner i Poikelområdet.

25 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 19 (77) Figur 5.9. Observationsplatser för det flyttande fågelbeståndet. Under våren observerade man i Gålören och i Petalax rikligt med gäss medan man observerade mindre antal i Närpes. Från Närpes styrs flytten sannolikt öster om planområdet. Svanarna flyttade enligt observation längs med motsvarande flyttsträck på våren. Under hösten flyttade gässen mot sydväst i närheten av planområdet och även i Närpes längre västerut. Materialet över svanarnas höstflytt indikerar att arten flyttar öster om planområdet på hösten. Tranans flyttsträck går på våren närmare riksväg 8 öster om planområdet. Under höstflytten riktas de i Sverige häckande tranornas flyttsträck norr om Korsnäs i närheten av planområdet. Vid uppföljningarna observerade man troligen de viktigaste flyttdagarna för tranor, eftersom antalet var relativt rikligt. Flyttmängderna ökas dock av att man i Petalax och Närpes även observerat tranor som rörde sig mellan födo- och vilo-områden. I den direkta närheten av Poikel finns det dock inte stora åkerområden som kunde fungera som vilo- och födoområden.

26 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 20 (77) Figur Rutter och flyttriktningar för gäss enligt observationer vid Kalax projektområde hösten 2012 och våren 2013 (Kalax MKB). Figur Rutter och flyttriktningar för gäss enligt observationer vid Molpe-Petalax projektområde hösten 2012 och våren 2013 (Molpe-Petalax MKB). Figur Rutter och flyttriktningar för trana enligt observationer vid Kalax projektområde hösten 2012 samt potentiella rutter mellan kända övernattnings och födo-områden (Kalax MKB).

27 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 21 (77) Figur Rutter och flyttriktningar för trana enligt observationer vid Molpe-Petalax projektområde hösten 2012 samt våren 2013 (Molpe-Petalax MKB). Havsörnens flyttsträck löper invid Bottenhavets kustlinje. Under våruppföljningen i Närpes observerade man havsörnens flytt ca två kilometer västerut från observationsplatserna och likaså västerut från observationsplatsen i Petalax. Vid observationsplatsen i Gålören var flytten mer spridd till både öst och väst. Fjällvråkens flytt observerades löpa längs med kusten i likhet med havsörnens, medan man inte observerade större mängder andra flyttfåglar. Vid flyttfågeluppföljningarna observerade man endast små mängder vadare, vilket indikerar att deras flytt löper längre ut till havs IBA- och FINIBA-områden IBA-områdena, dvs. internationellt viktiga fågelområden, är BirdLife Internationals projekt för att identifiera och skydda viktiga fågelområden. I världen har cirka internationellt viktiga fågelområden identifierats. Dessa är viktiga också för den övriga biologiska mångfalden (Heath & Evans 2000). FINIBA-områdena är viktiga fågelområden i Finland. Områdena har valts ut utifrån kartläggningar som gjorts av Finlands miljöcentral och BirdLife Finland (Leivo m.fl. 2001). FINIBA-projektet är inte ett skyddsprogram, men största delen av FINIBA-områdena hör till skyddsprogrammet för fågelvatten eller till förslaget till Natura 2000-nätverket. FINIBA- och IBA-områden som finns i närheten av planeområdet är Halsön matalikot (FINIBA ), Kvarkens skärgård (FINIBA , IBA) och Harrström (FINIBA ). Närmast av dessa områden finns Halsön matalikot som är beläget cirka 2 kilometer norr om närmaste vindkraftverk. Kvarkens skärgård finns nordväst om planområdet, som närmast på ett avstånd av knappa 4 kilometer. FINIBA-området Harrström är beläget dryga 4 kilometer sydväst om planområdet. 5.4 Landskap och kulturmiljö Allmänt Indelat i landskapsområden ligger planområdet i Österbotten, i Södra Österbottens kustregion. Karaktäristiskt för Södra Österbottens kustregion är tämligen smala ådalar med odlingsområden, mellan vilka det finns karga moränåsar (Miljöförvaltningen 2013). Poikel planområde omges på västra och östra sidorna av byastruktur och tillhörande mindre koncentrationer av odlingsmark. Kusten präglar landskapet norr och väster om

28 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 22 (77) planområdet, medan planområdet i sig består av odlad skogsmark. Höjdförhållandena i närheten av kusten är jämna. Korsnäs byggnadsstruktur är koncentrerad längs med Strandvägen (673), i huvudsak till väster om vägen. Planområdet är beläget öster om Strandvägen, där sikten från vägen till Poikel planerade vindkraftpark till stora områden skyms av skog Nationellt värdefulla landskapsområden På planeområdet för Poikel vindkraftpark finns det inga nationellt värdefulla landskapsområden. Det nationellt värdefulla landskapsområdet som finns närmast planeområdet är Övermalax-Åminne landskapsområde (MAO100109). Området är beläget i Malax kommun på ett avstånd av 21 kilometer från närmaste kraftverk, nordost om planeområdet. En uppdaterande och kompletterande inventering av de nationellt värdefulla landskapsområdena pågår som bäst vid miljöministeriet. Huvudmålsättningen för de uppdaterande och kompletterande inventeringarna är att granska områdesurvalet, värdeklassificeringen samt avgränsningarna, så att de motsvarar de förnyade mekanismerna för genomföring och styrning av landskapsvård. På basen av inventeringarna uppgörs förslag om nationellt betydande landskapsområde. Områdena revideras och fastställs under Inom 12 km från de planerade kraftverken finns kulturlandskapet vid Harrström ådal. Harrström ådal representerar ett ungt landskap som sent har stigit ur havet, där kustbyarnas kulturella särdrag förenas med åkerslätten längs ådalen med sitt laduhav. I Harrströms bylandskap har många av kustbyarnas utmärkande kulturdrag bevarats; fiskehamnen med sina gamla fiskeskjul och båthus, kvarnbacken med sina väderkvarnar och ekonomibyggnader. (Kuoppala m.fl. 2013) Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 2009) På planeområdet finns inga byggda kulturmiljöer av riksintresse. Objekt inom 0-5 km från planområdet Korsnäs kyrka och prästgård (RKY 4807) består av Korsnäs kyrka, Korsnäs kyrka klockstapel och prästgård. Avståndet från kyrkonejden till närmaste kraftverk är ca 2,5 kilometer. Figur Korsnäs kyrka och prästgård, bild MV/RHO Tuija Mikkonen 2007.

29 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 23 (77) Korsnäs kyrka är en av de korskyrkor i trä som ritades på intendentskontoret i början av 1800-talet och byggdes under ledning av den kända österbottniska kyrkosläkten Kuorikoski. I miljön kring kyrkan ingår den samtidigt uppförda prästgården med ekonomibyggnader. Korsnäs kyrka och prästgård utgör en enhetlig bebyggd kyrkomiljö som bevarats intakt. (Museiverket, 2009) Harrström by och fiskehamn (RKY 2043) är beläget sydväst om planeområdet, 4,5 kilometer från närmaste kraftverk. Fiskehamnen skildrar näringshistorian i Österbotten och består av en by, naturlig hamn samt tiotals små strand- och båtbodar. I byn finns välbevarade småskaliga gårdar. (Museiverket, 2009) Objekt inom 5-12 km från planområdet Molpe fiskehamn (RKY 2044) är belägen på knappa 9 kilometers avstånd från närmaste kraftverk, nordost om planområdet. Fiskehamnen i Molpe by har varit ett av de största hamnområdena längs den österbottniska kusten med tanke på sjöfart och fiske. Båtoch nothusen av olika åldrar ligger utspridda i en lång rad längs Finnhamnsvikens och Finnhamnens stränder. (Museiverket, 2009) Fyr- och lotsöarna i Kvarkens skärgård (RKY 5110) är belägna på det område som även inkorporerats i UNESCOS världsarv. Fyr- och lotsöarna skildrar hur viktig sjöfarten har varit för området och hur fyrtekniken har utvecklats. Lotsöarna är belägna nordväst om planområdet, 12,5 kilometer från närmaste kraftverk. (Museiverket, 2009) Objekt inom km från planområdet Objekt Adolf Fredriks postväg Bergö hamnar och skärgårdsby Bränno by Malax kyrka och prästgård Åminne fiskehamn Industritida gårdar i Österbotten, Åminneborg Avstånd till kraftverk 17 km 20 km 23 km 24 km 24 km 24 km Byggda kulturmiljöer av landskapsintresse (RKY 1993) På planområdet finns inga värdefulla byggda kulturmiljöer av landskapsintresse. Objekt inom 0-5 km från planområdet: Korsnäs kyrkonejd (RKY 1650) finns väster om planeområdet och överlappar största delen av Korsnäs kommuncentrum. Objektet motsvarar Korsnäs kyrka och prästgård som beskrivits ovan. Avståndet till närmaste kraftverk är 2,3 kilometer. Harrström by och fiskehamn (RKY 1651) finns på ett avstånd av ca 4 km och är lite större till sin avgränsning än det motsvarande RKY 2009-objektet. Objekt inom 5-12 km från planeområdet: Inom 12 km från planområdet finns två värdefulla byggda kulturmiljöer av landskapsintresse, Molpe fiskeby (RKY 1334), och Petalax kyrkonejd (RKY 1686). Avstånden till objekten från närmaste kraftverk är ca 8 km och 9 km. Objekten i

30 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 24 (77) Harrström och Molpe är större till avgränsningen än de motsvarande RKY objekten. Petalax kyrkonejd finns nordost om planområdet. Petalax träkyrka är byggd 1805 och till kyrkonejdens helhet hör dessutom en gammal prästgård och ett sockenmagasin. (Museiverket 1993) Objekt inom km från planområdet Objekt Närpes ådal kulturlandskap Pörtom kyrka med omgivning Bergö öbosättning Malax ådal kulturlandskap Avstånd till kraftverk 16 km 18 km 19 km 21,5 km Områden som är nationellt värdefulla med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården Områden som har betecknats som nationellt värdefulla med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården i Österbottens landskapsplan är: Objekt Korsnäs kyrkoby Harrström Molpe Petalax kyrkoby Avstånd till kraftverk 2,3 km 4 km 7,8 km 9 km Områden som är värdefullt för landskapet eller regionen med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården Områden som har betecknats som värdefullt för landskapet eller regionen med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården i Österbottens landskapsplan är: Objekt Korsbäck Råbacken Helenelund Lolax Vägviksfjärden Avstånd till kraftverk 2,5 km 3,7 km 5 km 11 km 11,5 km Fornlämningar Enligt fornlämningsregistret finns det inga kända fornlämningar på området.

31 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 25 (77) I de norra delarna har det utförts en arkeologisk inventering och i de södra delarna Under inventeringarna fann man inte nya fornlämningar eller andra kulturhistoriskt värdefulla lämningar. (Bilaga 7) 6 PLAN FÖR VINDKRAFTPARKEN 6.1 Vindkraftparkens konstruktioner Ett vindkraftverk består av ett torn som förankras i fundamentet, en rotor med rotorblad och ett maskinrum. Vindkraftverkens navhöjd är ca 140 meter och rotorns diameter är ca 120 meter. Rotorbladens längd skulle då vara ca 60 meter och vindkraftverkets totalhöjd knappa 200 meter. I modeller och utredningar som gjorts i samband med planläggningen har en sannolik kraftverkstyp använts. För modelleringarna har använts kraftverket Nordex N117 (navhöjd 141 m och rotordiameter 117 m, källjud 106 db(a)). För anläggningen av vindkraftverken behövs ett internt vägnät som kan användas året runt. I mån av möjlighet utnyttjar man det befintliga nätverket av skogsbilvägar och förstärker dem efter behov. För att klara specialtransporterna skall vägytan vara ca 5 m bred. Beroende på terrängen anläggs därtill dikerenar om upp till 2 meter. Uppskattningsvis behövs cirka m 3 grus per kilometer ny väg då vägens slitlager är 20 cm och bärlagret 40 cm tjockt. Motsvarande mängd för att iståndsätta befintliga skogsbilvägar är cirka m 3 per kilometer väg. Längs vägarna transporteras byggmaterial och materiel som behövs för resningen av vindkraftverken. Efter anläggningen används vägnätet för service- och övervakningsåtgärder vid vindkraftverken. Vid varje kraftverksplats byggs ett uppställningsområde för resande av vindkraftverket. Vindkraftverkets komponenter transporteras och lagras i uppställningsområdet och inför installationen av kraftverket monteras en mobil lyftkran. En 500 tons lyftkran som kan anses räcka till för arbetet behöver en operationsyta på cirka 40 x 60 meter. Därtill förutsätter resandet av komponenteran ytterligar en yta på cirka 20 x 150 meter. Utöver kraftverksområdet kommer ankomstvägen till kraftverksområdet att utnyttjas vid resningen av komponenter. I anläggningsskedet röjs därmed trädbeståndet på ett cirka ett hektar stort område för att man ska kunna bygga fundamentet och resa vindkraftverket. Det röjda uppställningsområdets storlek beror på val av vindkraftsleverantör. Under byggnadsskedet krävs därtill ett cirka 30 x 60 meter stort plant gruslagt kontorsområde för byggnadsbaracker och upplagring av arbetsredskap. Elöverföringen utanför vindkraftparken avgörs via en separat EMV-process. 6.2 Teknisk plan i planutkastet Enligt den plan som utarbetats för vindkraftsparken Poikel kan nio vindkraftverk placeras på området. Vindparken kommer utöver vindkraftverken att omfatta också en elstation, byggnads- och servicevägar samt jordkablar som förenar alla kraftverken. Jordkablarna följer väglinjerna i mån av möjlighet. Vid planeringen av vindkraftverkens placering har uppgifter från vindmätning, naturförhållanden, terrängformer, byggd miljö m.m. i området utnyttjats. Vid planeringen har utredningar och inventeringar som gjorts med tanke på planläggningen utnyttjats liksom också annat befintligt material. Värdefulla objekt i planområdet har lämnats utanför byggandet. Vid placeringen av vindkraftverken har också fästs uppmärksamhet vid minimeringen av buller- och skuggeffekterna.

32 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 26 (77) 6.3 Teknisk plan i planförslaget Till planförslaget har man justerat ett kraftverk norrut på basen av inlämnad åsikt. Tv- 1-området vid fastigheten Snickars har justerats norrut så att det inte överlappar fastigheten i fråga. I övrigt är den tekniska planen för vindkraftparken samma som i planutkastskedet. 6.4 Teknisk plan i godkännandeskedet I enlighet med Korsnäs tekniska nämnds beslut (TN 139) och Korsnäs kommunstyrelses beslut (Kst 337) har den tekniska planen för vindkraftparken justerats inför godkännande av planen. Inför godkännande består vindkraftparken av 8 vindkraftverk med tillhörande konstruktioner. Figur 6.1. Teknisk plan för vindkraftparken inför godkännande. 7 PROJEKTETS ANKNYTNING TILL ANDRA PROJEKT, PLANER OCH PROGRAM 7.1 Vindkraftparker i drift i näromgivningen Inom 20 kilometer från Poikel planerade vindkraftpark finns det två vindkraftverk i drift, Korsnäs 1 och Korsnäs 3. Vindkraftverken ägs av VS Vindkraft Ab och deras effekt uppgår till 200 kw respektive. (VTT 2014) 7.2 Vindkraftparker som planeras i näromgivningen Inom 20 kilometer från Poikel vindkraftpark finns det 11 planerade vindkraftprojekt. Projekten och deras basinformation presenteras i tabellen nedan. (VTT 2014)

33 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 27 (77) Tabell 7.1. Vindkraftsprojekt som planeras inom 20 km från Poikel vindkraftspark. Projekt Status Antal Avstånd vindkraftverk till Poikel Molpe-Petalax Planläggning 15 st (50 MW) 5,5 km VindIn Ab Oy Granskog Planläggning 5 st 5 km Otsotuuli Harrström Godkänd plan 4 st (12 MW) 6 km Smålands Miljöenergi Ab Petalax Ribäcken Planläggning, 5 st ( km Österbottens Miljöenergi Ab förslagsskede MW) Björkliden Planläggning 20 st 14 km Prokon Wind Energy Finland Oy Hedet Planläggning 10 st 15 km Prokon Wind Energy Finland Oy Korsnäs Miljökonsekvensbedömning, ( km WPD Finland Oy avbrutet 800 MW) Långmossa Wind Planläggning 9 st 16 km Sidlandet, EPV Planläggning, avbrutet st (30-17 km Tuulivoima Oy 60 MW) Norrskogen EPV Tuulivoima Oy Bygglov 24 st 18 km

34 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 28 (77) 8 PLANERINGSMÅL Figur 7.1. Vindkraftprojekt som planeras i närheten av Poikel vindkraftpark. Poikel planområde har markerats med blått på kartan. Målsättningen med delgeneralplanen är att möjliggöra uppförandet av Poikel vindkraftpark i Korsnäs kommun med beaktande av naturvärden på planområdet samt miljökonsekvenser. Målsättningen med vindkraftparken är i sin tur att främja de klimatpolitiska mål Finland har bundit sig till. Finlands mål är att höja den mängd energi som produceras med vindkraft till MW fram till år (VTT 2014) Under planläggningen strävar man även till att beakta möjliga andra behov för områdesanvändningen samt de målsättningar som uppstår under planeprocessens gång.

35 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 29 (77) Delgeneralplanen uppgörs så att man på dess grund kan bevilja bygglov för vindkraftverken enligt MBL 77a. Delgeneralplanen uppgörs med rättsverkan och godkänns av Korsnäs kommunfullmäktige. 9 DELGENERALPLANEPROCESSEN SAMT FÖRÄNDRINGAR SOM HAR GJORTS UNDER PROCESSENS GÅNG 9.1 Planläggningen anhängig samt PDB Under processens gång har planen för vindkraftparken behandlats i samråd med myndigheter och Korsnäs kommuns tjänstemän. Planen för vindkraftparken har justerats under processens gång Korsnäs kommunstyrelse beviljat planläggningstillstånd för vindkraft i området Poikel (KST 277 och 278) ELY-centralen i Södra Österbotten har beslutat att ett miljökonsekvensförfarande inte behöver tillämpas, norra delområdet ELY-centralen i Södra Österbotten har beslutat att ett miljökonsekvensförfarande inte behöver tillämpas, södra delområdet Program för deltagande och bedömning för norra delområdet framlagd Första myndighetssamråd för norra delområdet Första myndighetssamråd för södra delområdet. Arbetsmöte för norra delområdet med berörda myndigheter Korsnäs kommunstyrelse beslöt att vindkraftplanerna på området Poikel förs framåt som en gemensam delgeneralplan efter att program för deltagande och bedömning för södra delområdet varit framlagd Program för deltagande och bedömning för södra delområdet framlagd Arbetsmöte med berörda myndigheter 9.2 Delgeneralplaneutkast Delgeneralplanutkastet var till påseende under tiden Över utkastet inlämnades sju åsikter och tio utlåtanden. Utlåtanden lämnades in av Korsnäs kommuns tillsynsnämnd, Malax kommun, Närpes stad, Forststyrelsen, Österbottens Räddningsverk, Västkustens miljöenhet, Österbottens museum, Trafiksäkerhetsverket Trafi, Österbottens förbund samt Försvarsmakten. Åsikterna gällde bl.a. avståndet till bebyggelsen, skuggnings- och bullerkonsekvenser samt konsekvenser för växthusnäringen. 9.3 Delgeneralplaneförslag Delgeneralplanförslaget har uppgjorts på basen av utlåtanden och åsikter om planutkastet samt myndighetssamrådet Justeringar som har gjorts är följande:

36 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 30 (77) Plankarta: - Tv-1-området invid fastigheten Snickars har justerats så att den inte överlappar fastigheten. Planutkast Planförslag - De riktgivande placeringarna av kraftverken har betecknats på plankartan. Kraftverkens fundament har betecknats med en punkt och den ungeförliga rotordiametern med en streckad linje. Tv-1-områdena har avgränsats så, att kraftverket inte är möjligt att flytta närmare bosättningen. - Från planområdet har man exkluderat hörnet av fastigheten på basen av NTM-centralens önskemål. - M-1-områdesbeteckningen kompletteras med att det på området är möjligt att bygga byggnader i anknytning till jord- och skogsbruket: Området är huvudsakligen reserverat för jord- och skogsbruk. På området får placeras vindkraftverk på områden som anvisats särskilt för dem (tv) samt servicevägar och tekniska nätverk i anslutning till vindkraftverken. På området får byggas en elstation samt uppföras byggnader i anknytning till jord- och skogsbruket. - Tv-1-områdesbestämmelsen utökas med en bestämmelse om högsta möjliga källjud samt högst tillåtna rotordiameter: Med beteckningen anvisas områden där det är möjligt att placera vindkraftverk. Talet anger hur många vindkraftverk som får placeras i området. Vindkraftverkens totala höjd får vara högst 200 meter och dess rotordiameter högst 120 meter. Vindkraftverken ska ha enhetliga tornkonstruktioner. Vindkraftverkens färgsättning ska vara enhetlig och ljus. Vindkraftverkets källjud får vara högst 106 db(a). - Till de allmänna bestämmelserna har man tillsatt att Åtgärdsgränsen vid buller enligt Social- och hälsovårdsministeriets förordning 545/ skall utredas i samband med ansökan om bygglov. - Den allmänna bestämmelsen När vindkraftverken har tagits ur bruk ska deras delar ovan jord rivas inom en rimlig tid som fastställs av byggnadstillsynen har tagits bort på basen av Miljöministeriets anvisning. Enligt Miljöministeriet regleras rivningen av vindkraftverken på basen av MBL 166 (underhåll av byggnader) samt 170 2:a moment (Oavslutat byggnadsarbete eller övergivna byggnader). - En riktgivande beteckning för den externa elöverföringen mot Taklax har inkluderats.

37 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 31 (77) Planbeskrivningen: - Kompletteringar angående planförslagsskedet. - Skuggningsmodelleringen har uppdaterats med en mindre rotordiameter för att minska på skuggningskonsekvenserna som uppkommer väster om planområdet. Delgeneralplanförslaget var till påseende under perioden Figur 9.1. Delgeneralplanförslag för Poikel vindkraftpark. 9.4 Delgeneralplan till godkännandebehandling Över planförslaget inkom 11 utlåtanden och 10 anmärkningar. Inkommen respons har sammanställts och bemötts i bilaga 8 till planmaterialet. Korsnäs tekniska nämnd har på sitt sammanträde (TN 139) och Korsnäs kommunstyrelse på sitt sammanträde (Kst 337) behandlat den respons som inkommit angående planförslaget och beslutat om att antalet kraftverk minskas till 8 och att två kraftverk justeras i förhållande till sina lägen i planförslaget. Justeringarna av tv-1- områden i planen berör markägarnas enskilda intresse och inverkar inte på vindkraftparkens konsekvenser, förutom att buller- och skuggningskonsekvenserna minskar då antalet vindkraftverk minskats. I enlighet med MBF 32 har de markägare som berörs av justeringarna hörts skilt. Den respons som inlämnats i samband med det enskilda hörandet har sammanställts och bemötts i bilaga 10 till planmaterialet. Eftersom justeringarna berörde enskilt intresse och markägare har hörts skilt behövdes inte ett nytt framläggande av planförslaget i enlighet med MBF 32.

38 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 32 (77) Justeringar som har gjorts i förhållande till planförslaget är följande: Planförslag Plan till godkännande Det nordligaste tv-1-området i enlighet med planförslaget 7/2015 har avlägsnats. Det näst nordligaste tv-1-området i enlighet med planförslaget 7/2015 har justerats mot sydost. Det tredje nordligaste kraftverket i enlighet med planförslaget 7/2015 har justerats inom tv-1-området.

39 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 33 (77) Det sydligaste tv-1-området i enlighet med planförslaget 7/2015 har justerats mot sydväst. I planförslaget fanns två alternativa placeringar för elstation samt extern elöverföring; en elstation i de nordliga delarna av planområdet samt en extern elöverföring mot öst; och en elstation i de centrala delarna av planområdet med en extern elöverföring söderut längs med befintlig väg. I förhållande till planförslaget 7/2015 har elstationens riktgivande norra placering avlägsnats och den riktgivande dragningen för den externa jordkabeln mot öst har justerats till elstationen i de centrala delarna av planområdet. Dragningen av den alternativa externa jordkabeln löper huvudsakligen längs med servicevägen. I och med justeringarna i layouten har det uppgjorts nya modelleringar för buller, skugga och synlighet. Planbeskrivningen har uppdaterats i enlighet med gjorda justeringar. Den allmänna bestämmelsen angående Försvarsmaktens godkännande har justerats till Före resandet av vindkraftverken skall projektet ha Försvarsmaktens godkännande.

40 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 34 (77) 10 AVGÖRANDEN, BETECKNINGAR OCH BESTÄMMELSER I DELGENERALPLANEN 10.1 Planens centrala innehåll Planen har utarbetats med den preliminära planeringen, utredningarna, programmet för deltagande och bedömning samt responsen över planutkastet som grund. De centrala bestämmelserna i generalplanen är anvisningarna för byggandet av vindkraftparken. Ytterligare har områdets naturvärden och kulturmiljö beaktats. Planen har utarbetats som sådan generalplan med rättsverkningar som avses i 77 a i markanvändnings- och bygglagen. Delgeneralplanen kan i enlighet med generalplanen användas som grund för att bevilja bygglov för vindkraftverken på områden som anvisats för dem (tv-1 -områden). Planområdets yta är cirka 800 hektar. Generalplanen möjliggör att bygga 8 vindkraftverk på Poikel planområde i Korsnäs kommun. Vindkraftverkens totala höjd får inte överskrida 200 meter. Planbestämmelsen lämnar på ett ändamålsenligt sätt utrymme för valet av kraftverkstyp. Med detta hänvisas till markens byggbarhet. På basen av utförda skuggningsmodelleringar har man även inkluderat en övre gräns för kraftverkets rotordiameter, för att minska på skuggningskonsekvenserna. I delgeneralplanen anvisas även servicevägarnas och jordkablarnas placering samt elstationen. I planeringen av vägnätet har man strävat till att utnyttja det befintliga vägnätet i mån av möjlighet. I delgeneralplanen har man i bestämmelserna för tv-1-områden fastställt vindkraftverkens högsta källjud samt i de allmänna bestämmelserna konstaterat, att vindkraftverken inte får överskrida uppställda riktvärden. Målet med dessa bestämmelser är att vindkraftparken byggs med en lösning som med marginal underskrider de riktvärden som finns uppställda för verksamheten Beteckningar och bestämmelser som berör områdesanvändningen JORD- OCH SKOGSBRUKSDOMINERAT OMRÅDE. Området är huvudsakligen reserverat för jord- och skogsbruk. På området får placeras vindkraftverk på områden som anvisats särskilt för dem (tv-1) samt servicevägar och tekniska nätverk i anslutning till vindkraftverken. På området får byggas en elstation samt uppföras byggnader i anknytning till jord- och skogsbruket Beteckningar och bestämmelser som berör uppförandet av vindkraftparken OMRÅDE FÖR VINDKRAFTVERK. Med beteckningen anvisas områden där det är möjligt att placera vindkraftverk. Talet anger hur många vindkraftverk som får placeras i området. Vindkraftverkens totala höjd får vara högst 200 meter och dess rotordiameter högst 120 meter. Vindkraftverken ska ha enhetliga tornkonstruktioner. Vindkraftverkens färgsättning ska vara enhetlig och ljus. Vindkraftverkets källjud får vara högst 106 db(a). RIKTGIVANDE PLACERING AV VINDKRAFTVERK.

41 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 35 (77) RIKTGIVANDE DRAGNING AV NY JORDKABEL. Jordkablarna ska i första hand placeras längs servicevägarna. RIKTGIVANDE PLACERING FÖR EXTERN ELÖVERFÖRING. Extern elöverföring skall förverkligas med jordkabel. RIKTGIVANDE DRAGNING AV NY VÄG. Med beteckningen anvisas nya servicevägar för vindkraftverken. RIKTGIVANDE PLACERING AV ELSTATION Område som är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald Vid naturinventeringarna observerades inga lagenliga skyddsobjekt ur natursynvinkel Andra beteckningar och bestämmelser DELGENERALPLANENS GRÄNS. OMRÅDESGRÄNS. BEFINTLIG VÄG / VÄG SOM SKA FÖRBÄTTRAS 10.6 Allmänna bestämmelser Denna generalplan är uppgjord i enlighet med MBL 77a som en rättsverklig generalplan. På basen av delgeneralplanen kan man bevilja bygglov för vindkraftverken i enlighet med de områden som betecknats som områden för vindkraftproduktion (tv- 1). Före uppförandet av vindkraftverken ska projektet godkännas av Försvarsmaktens huvudstab. Före uppförandet av vart och ett av kraftverken ska ett flyghindertillstånd i enlighet med 158 i luftfartslagen sökas. Högst 8 vindkraftverk får placeras på de områden som anvisats för vindkraftverk i generalplanen. Vindkraftverken bör ej orsaka buller som överskrider ikraftvarande rikt- eller planeringsriktvärden. Vindkraftverken bör ej heller orsaka blinkningar eller skuggningar som överskrider ikraftvarande rekommendations- eller riktvärden. För att försäkra detta bör man i samband med bygglovet framföra buller- och skuggningsmodelleringar uppgjorda enligt vald kraftverkstyp. Ifall modelleringarna påvisar att ikraftvarande riktvärden, planeringsriktvärden eller rekommendationer överskrids ska konsekvenserna granskas i miljötillstånd.

42 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 36 (77) Åtgärdsgränsen vid buller enligt Social- och hälsovårdsministeriets förordning 545/ skall utredas i samband med ansökan om bygglov. 11 DELGENERALPLANENS KONSEKVENSER 11.1 Allmänt om konsekvensbedömning I samband med delgeneralplaneringen värderas de centrala konsekvenserna i enlighet med markanvändnings- och bygglagen. Vindkraftverken orsakar konsekvenser för sin omgivning genom att förändra landskapet och producera buller och skuggningar. Byggandet av vindkraft kan även ha konsekvenser för naturvärden och människans livsmiljö. Konsekvensbedömingen baseras på gjorda utredningar och expertbedömningar. Vid konsekvensbedömningen har man utnyttjat miljöministeriets riktlinjer angående byggandet av vindkraft och bedömningen av dess konsekvenser. Beroende på konsekvenstypens natur och uttrycksform har konsekvenserna olika stora konsekvensområden. Vissa konsekvenser begränsas intill byggnadsområdet (bl.a. konsekvenserna för vegetationen och fornlämningar), vissa konsekvenser begränsas till ett smalare bandformat område (bl.a. konsekvenserna av servicevägarna och jordkablarna) och en del konsekvenser sträcker sig över större områden (bl.a. konsekvenserna för landskapet och fågelbeståndet) Typiska konsekvenser för vindkraft Konsekvenser som är typiska för vindkraft är buller- och skuggningskonsekvenser, konsekvenser för landskapet samt konsekvenser för flyttfåglar. Dessa är konsekvenser som huvudsakligen uppstår under vindkraftparkens drift och varar därmed i ca 25 år. Konsekvenser som är kortvarigare är konsekvenser som uppstår under anläggningen och demonteringen, som t.ex. konsekvenser för trafiken och bullerkonsekvenser av byggarbetet Bullerkonsekvenser Riktvärden och metoder Bullermodelleringarna samt beräkningarna av det lågfrekventa bullret för Poikel vindkraftpark har uppgjorts i enlighet med Miljöministeriets anvisningar (2/2014). Utgångsbullernivån för det modellerade kraftverket Nordex N117 är 106 db(a). För att säkerställa att inga hälsoeffekter uppkommer till följd av ett vindkraftprojekt har social- och hälsovårdsministeriet rekommenderat att det utförs noggranna bullermodelleringar för området inom två kilometer från vindkraftverken (Keinänen & Pekkola 2014). De genomsnittliga ljudnivåerna vid bostäder jämförs med de planeringsvärden miljöförvaltningens anvisningar för vindkraft anger (Miljöministeriet 2012) eller senare anvisningar om så finns tillgängliga. Om bullret från vindkraftverken innehåller tonala, smalbandiga eller impulsartade komponenter eller om det är tydligt amplitudmodulerat, ska man enligt anvisningarna tillägga fem decibel till modelleringsresultatet innan man jämför det med planeringsriktvärdet. Eftersom riktvärdet redan innehåller buller som är karaktäristiskt för vindkraftverk, ska ovan nämnda ljudkaraktäristika vara ovanligt kraftiga från vindkraftverk för att det ska vara nödvändigt att tillägga fem decibel till modelleringsresultatets ljudstyrka. Enligt tillverkarens anmälan innehåller det modellerade kraftverkets utljud inte dessa komponenter. Ifall kraftverkstypen förändras

43 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 37 (77) under processens gång och man kan konstatera att kraftverkstypen innehåller dessa ljud beaktas ett tillägg på 5 decibel enligt miljöministeriets anvisningar. Tabell Planeringsriktvärden för buller för vindkraftsprojekt enligt miljöministeriets anvisningar 2012 (MM 4/2012). Planeringsriktvärden för utomhusbuller vid utbyggnad av vindkraft Utomhus L Aeq kl L Aeq kl Områden som används för boende, områden som används för fritidsboende i tätorter, rekreationsområden 45 db 40 db Områden utanför tätorter som används för fritidsboende, campingområden, naturskyddsområden* 40 db 35 db Övriga områden (t.ex. industriområden) tillämpas inte tillämpas inte *Nattvärdet tillämpas inte för naturskyddsområden som i allmänhet inte används för vistelse eller naturobservationer under natten. Statsrådets förordning om riktvärden för utomhusbuller från vindkraftverk 1107/2015 trädde i kraft Enligt förordningen tillämpas riktvärdet 40 db på alla byggnader i boendeanvändning. I förordningen tillämpas inte längre riktvärden på naturskyddsområden, utan endast på nationalparker. För Poikel delgeneralplan tillämpas enligt förordningen Miljöministeriets planeringsriktvärden 4/2012 för buller eftersom planförslaget var till påseende före då förordningen trädde i kraft. Den nya förordningen tillämpas dock på t.ex. bygglovsansökningar. De modellerade lågfrekventa ljudnivåerna jämförs till de nivåer som angivits i Socialoch hälsovårdsministeriets anvisningar om boendehälsa (Social- och hälsovårdsministeriet 2003). Social- och hälsovårdsministeriets förordning 545/2015 trädde i kraft Enlig förordningen tillämpas åtgärdsgränserna enligt samma nivåer som presenterats i SHM:s riktvärden för boendehälsa Tabell Lågfrekventa ljudets riktvärden i bostäder inomhus (SHM 2003). Ters, Hz , Medelljudnivå L Zeq,1h, db Medeljudnivå som A-viktad L Aeq,1h, db Om man på basen av de utförda bullermodelleringarna kan anta att ljudnivåerna inte underskrider givna riktvärden för buller, skall man enligt Miljöministeriets anvisningar (2/2014 Modellering av buller fån vindkraftverk) göra en mer noggrann modellering före miljö- eller byggnadstillstånd kan ges för vindkraftverken. Bullret från vindkraftverkens driftstid har modellerats med programmet WindPRO 2.9 enligt standarden ISO I bullerkalkylen beaktades det totala antalet kraftverk, placeringen, navhöjden, rotorns diameter och den hypotetiska ljudnivån från vindkraftverket. I modelleringen användes som kraftverkets utgångsbullernivå enligt kraftverksleverantörerna uppgifter, som vindens hastighet 8 meter per sekund, som lufttemperatur 15 C, som lufttryck 101,325 kpa och som luftens relativa fuktighet

44 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 38 (77) 70 %. I modelleringen gjordes inga amplitudmodulationer och utgångsljudet antogs sprida sig i alla riktningar. Resultatet av modelleringen har åskådliggjorts med en karta över spridningen. Kartan visar kurvor för spridningen av bullrets medelljudnivå (35, 40 och 45 db(a)). I modelleringen har också ljudnivåerna i bullerkänsliga objekt i omgivningen kring vindkraftverket räknats ut separat. Det bör beaktas att modelleringen inte tar i beaktande bakgrundsljud, som t.ex. vindar, trafikljud etc. Modelleringsprogram och vindkraftverkets ljudeffektnivåer: UPPGIFTER OM MODELLERINGSPROGRAMMET Modelleringsprogram och version: WindPRO version Modelleringsmetod: ISO VINDKRAFTVERKETS (VINDKRAFTVERKENS) UPPGIFTER Vindkraftverkets tillverkare: Nordex Typ: N117 Serienummer: - Nominell effekt: 3 MW Navhöjd:141 m Rotordiameter:117 m Torntyp: stål Möjligheter att påverka vindkraftverkets bullerutsläpp under drift och åtgärdens inverkan på bullret Reglering av bladvinkeln Rotationshastighet Annat, vad Ja - db Ja - db Noise mode justering: - Nej Nej Noise mode, källjud: - AKUSTIKA DATA/BERÄKNINGENS UTGÅNGSDATA Ljuddatan grundar sig på dokumentet F008_244:A04_EN_Rev02 och F008_244_A07_EN_Rev01 Per oktav [Hz], db(a) Per 1/3 oktav [Hz], db(a) 31, , , , , , , , ,5 31,5 107, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , db(a) , , Mätning och observationer av ljuddatas särdrag: Smalbandighet / Tonalitet Impulsartat Betydelsefullt pulserande (amplitudimodulation) Annat, vad?: +2 db tillägg (markytans höjd >60m) Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej

45 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 39 (77) Använda modelleringsparametrar i ISO beräkningarna: AKUSTIKA DATA/BERÄKNINGENS UTGÅNGSDATA Beräkningshöjd ISO : 4,0 m Relativ fuktighet Beräkningsrutans storlek [m m] 25x25 m Temperatur 70 % Annat, vad och varför: ISO : 15 C Terrängmodellens källa och noggrannhet Terrängmodellens källa: LMV terrängdatabas Vågrät upplösning: 1,0 Lodrät upplösning: 0,5 Beaktande av absorption och reflektion vid mark- och vattenytan, använda faktorer ISO ,4 OBS Atmosfärens stabilitet i beräkningen/meteorologisk korrigering Neutral, (0): Neutral Annat, vad och varför: Beaktande av väderförhållandena; vindriktning och hastighet som används i beräkningen Vindens riktning: Vindens hastighet: 8 m/s (ref. 10 m) Kraftverksljudets riktningsverkan och dämpning Fri rymd: Ja Annat, vad och varför:- Vindkraftverkens lågfrekventa buller ( Hz) beräknades utgående från det valda vindkraftverkets käll-ljuds angivna oktavband omvandlat till tredjedelsoktavband. Därefter modellerades den lågfrekventa ljudspridningen till det bostadshus där ISO modellen påvisade den högsta bullernivån. Omvandlingen och modelleringen gjordes av Paulina Kaivo-oja med ett Excel baserat program utvecklad av FCG Design och planering Ab, Ing. Mauno Aho. Bullermodelleringens resultat samt beräkningarna av det lågfrekventa ljudet presenteras i bilaga Konsekvenser under anläggningen och demonteringen Konsekvenserna av buller under byggandet av vindkraftparken är lokala och tämligen kortvariga och bedöms inte orsaka någon betydande olägenhet med tanke på bosättning. Mest konsekvenser av buller under anläggningstiden uppstår i bostads- och fritidsbyggnaderna närmast de planerade vindkraftverken. Under anläggningen av vindkraftsparken kan bosättningen i Korsnäs kommuncentrum samt Korsbäck utsättas för måttliga bullerkonsekvenser på grund av de ökade tunga transporterna. Konsekvensen bedöms dock vara kortvarig och reversibel eftersom transporterna upphör efter anläggningstiden Konsekvenser under driften Inga fasta bostäder eller fritidsbostäder är belägna inom bullerområdet 40 db(a). Naturskyddsområdet är beläget utanför bullerområdet 40 db(a). Eftersom skyddsområdet inte används för nattiakttagelser tillämpas inte planeringsriktvärdet för vindkraftbuller nattetid. Det finns fyra privata skyddsområden belägna inom området där bullernivåerna överstiger 35 db(a). De privata skyddsområdena är belägna i samband med Natura 2000-området Degermossen.

46 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 40 (77) Enligt Lantmäteriverkets databas är alla bostäder även belägna utanför bullerområdet 35 db(a). Miljöministeriets planeringsriktvärden för buller underskrids vid alla närliggande bostäder. Bullerkonsekvenserna bedöms vara lindriga, eftersom miljöministeriets planeringsriktvärden för utomhusbuller inte överskrids vid en enda fast bostad eller fritidsbostad. Figur Bullermodellering för Poikel vindkraftpark. Bullermodelleringen för kraftverket som har använts i planen beaktar inte speciellt störande frekvenser eller amplitudmodulation. Tabell Antalet objekt i de olika bullerzonerna. Bullermodelleringen har utförts med ett kraftverk vars utgångsbullernivå är 106 db(a). Utomhusbuller 35 db(a) 40 db(a) 45 db(a) Fasta bostäder 0 st 0 st 0 st Fritidsbostäder som är belägna inom områden som har planlagts för fritidsboende 0 st 0 st 0 st Övriga fritidsbostäder 0 st 0 st 0 st Campingområden, naturskyddsområden 4 st 0 st 0 st Lågfrekvent buller Eftersom det inte i detta skede kan definieras hur väl närliggande bostäder är isolerade har man beräknat det lågfrekventa ljudet till en punkt som är belägen utanför huset och även jämfört detta värde med de riktvärden som gäller inomhus. Det lågfrekventa

47 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 41 (77) ljudet inomhus har därefter räknats ut genom att använda en standardvägg enligt den danska förordningen Bekendtgørelse om støj fra vindmøller BEK nr 1284, Dessa resultat jämförs med Social- och hälsovårdsministeriets riktvärden för boendehälsa. I tabell 11.4 har man sammanställt beräkningarna och jämfört dem till riktvärde. Social- och hälsovårdsministeriets riktvärde har även jämförts med den lågfrekventa ljudnivån som har beräknats till utanför bostaden. Ifall riktvärdet överskrids eller underskrids kan man läsa från den högra kolumnen i tabellen. Social- och hälsovårdsministeriets riktvärden för boendehälsa underskrids vid alla objekt. Vid pälsfarmen överskrider det lågfrekventa ljudet utomhus de riktvärden som SHM har fastställt för bostäder inomhus. Riktvärdet gäller dock inte anläggningar för djur och det finns inte tillgänglig forskning om hur pälsdjur uppfattar det lågfrekventa ljudet från vindkraftverk, varpå man inte kan bedöma konsekvenserna av lågfrekvent ljud för pälsdjuren. Det finns stora skillnader i hur väl byggnaderna isolerar de lågrekventa ljuden, men det är mycket sannolikt att riktvärden för buller inomhus underskrids vid alla objekt och vid alla terser. Den isoleringsstandard som har använts vid beräkningarna anger en isolering som i allmänhet är mindre än en normal yttervägg i Finland. Tabell De mest hörbara terserna utom- och inomhus jämfört med SHM-riktvärden för boendehälsa. Bokstäverna anger modellerat bostad i bilaga 2. Ljudnivå ute Ljudnivå inne Byggnad L eq,1h - L eq,1h - riktvärde Hz riktvärde Hz inne inne A Bostad (Nykärr) 1, ,9 50 B Bostad (Björklund) 0, ,0 50 C Bostad (Innerfjärden) 0, ,9 50 D Bostad (Andtfolk) 1, ,5 50 E Bostad (Maars) 0, ,5 50 F Bostad (Härinjärtat) -3, ,1 50 G Korsnäs farmområde -0, ,5 50 H Bostad (Holtlund) 0, ,7 50 I Bostad (Holtti) 0, ,8 50 J Bostad (Hofman) 0, ,7 50 Vindkraftparken begränsar bostads- och semesterbyggandet i vindparksområdet och dess omedelbara närhet då sådan byggnation inte kan placeras på ett område där riktvärdena för buller överskrids. Detta område är det område där bullernivåerna från vindkraftverk överskrider 40 db(a). Bullernivåerna på vindparksområdet medför inga hälsorisker för dem som exempelvis idkar friluftsliv eller jakt i området. Bullret från vindkraftverken hindrar inte att området används, men enligt bedömningen kan områdets rekreationsvärde försämras på grund av bullret. Ifall man upplever buller från vindkraftverken som störande är individuellt Skuggningskonsekvenser Riktvärden och metoder I Finland har myndigheterna inte utfärdat några allmänna bestämmelser om den maximala varaktigheten av skuggbildningen som orsakas av vindkraftverk eller om

48 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 42 (77) grunderna för bedömningen av skuggbildningen. I Miljöministeriets anvisningar för planering av vindkraftsutbyggnad föreslås att man använder sig av de rekommendationer som andra länder har gett om begränsning av blinkeffekter (Miljöministeriet 2012). En rekommendation som ursprungligen kommer från Tyskland (förordningen WEA- Schattenwurf-Hinweise) innebär att den teoretiska skuggtiden för störningskänslig bebyggelse, vilken omfattas av bostads- och fritidshus med tillhörande tomter, inte bör överstiga 30 timmar per år och att den faktiska skuggtiden inte bör överstiga åtta timmar per år och 30 minuter om dagen. Skuggningseffekterna från vindkraftverken modellerades med programmet WindPRO. Modelleringen utgick från den så kallade verkliga situationen (real case). Modelleringen har uppgjorts för en situation som inte beaktar befintlig skog. Modelleringen beaktar höjdskillnaderna i terrängen. Som utgångsdata för solskensmängderna användes de månatliga solskensmängder som mätts i samband med långtids-uppföljningen vid väderstationen i Umeå i Sverige. Resultaten från skuggmodelleringen åskådliggörs med en karta. Skuggningseffektens omfattning (1, 8 och 20 timmar i året) framgår av kartan. I modelleringen har också effekterna för känsliga objekt i omgivningen kring vindkraftparken räknats ut separat. Skuggningsmodelleringens resultat presenteras i bilaga Konsekvenser under driften Inför planförslaget har man modellerat skuggningskonsekvenserna med ett kraftverk vars navhöjd är 141 meter och vars rotordiameter är 117 m. På konsekvensområdet där skuggtimmarna har modellerats uppgå till över 20 h/a eller 8 h/a finns det inga fasta eller fritidsbostäder. Inom skuggningsområdet som överstiger 1 h/a finns det enligt modelleringen 14 fasta bostäder och en fritidsbostad. Rekommendationsvärdet 8 h/a överskrids inte för befintliga bostäder. Som mest uppgår skuggtimmarna till 1 timme 49 minuter vid bostad A (Nykärr). Tabell Modellerade skuggningar till närliggande objekt. Skuggtimmarna har modellerats utan att beakta omkringliggande skog. Bostad A Bostad (Nykärr) B Bostad (Björklund) C Bostad (Andtfolk) Modellerad skuggningsnivå (h/a) Real case, no forest 1 h 49 min 1 h 26 min 1 h 55 min D Bostad (Innerfjärden) 0:00 E Bostad (Maars) 0:00 F Bostad (Härinjärtat) 0:00 G Korsnäs farmområde 1 h 13 min H Bostad (Holtlund) 0:00 I Bostad (Holtti) 1 h 1 min J Bostad (Hofman) 0:00

49 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 43 (77) Figur Skuggningsmodellering för Poikel vindkraftpark. Modelleringen beaktar höjdförhållanden men inte omkringliggande skog Konsekvenser för berggrund och jordmån Vindkraftparkens konsekvenser för jord- och berggrunden anses vara små. På vindparksområdet finns inga värdefulla eller skyddade bergsområden eller objekt vars jordmån bör skyddas, vilka skulle kunna utsättas för konsekvenser. Ifall byggnadsingrepp för vindkraftparken görs på områden med sura sulfatjordar, kan det leda till att det via oxidering frigörs surhet och metaller till jordmånen och vattendragen från de svavelhaltiga sulfidsedimenten som förekommer naturligt i jordmånen. Det kan ha en negativ konsekvens för jordmånen och ytvattnets kvalitet. På grund av planområdets läge och markytans höjdnivå är det möjligt att det finns sura sulfatjordar på planområdet. Alla kraftverken, kabeldiken och servicevägarna är belägna på områden där sannolikheten för sura sulfatjordar har utvärderats vara mycket liten. Sura sulfatjordar är lera, mjäla eller finmo och innehåller ofta även gyttja och deras geotekniska egenskaper är ofta svaga (Geologiska forskningscentralen 2014c). Eftersom det inte finns forskningsdata om förekomsten av sulfatjordar på områdena som ska byggas, kan man inte exakt bedöma de eventuella konsekvenserna i form av försurning av jordmånen eller ytvattnet som beror på sulfatjordarna. Risken för försurning på grund av sulfatjordar bedöms dock vara osannolik.

50 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 44 (77) 11.6 Konsekvenser för yt- och grundvatten I anslutning till byggandet av vindkraftverkens fundament, vägar och jordkablar kan indirekta olägenheter för ytvattnen förorsakas i närliggande områden. Avlägsnandet av ytjorden under byggarbetet ökar tillfälligt erosionen av den schaktade jorden, vilket kan öka avrinningen och sedimentbelastningen i vattendragen. Vindkraftparkens konsekvenser för ytvattnet anses vara små. Det finns inga sjöar och vattendrag som är värdefulla eller skyddade med tanke på naturskyddet, fiskerihushållningen eller vattenlagen på planområdet. Under servicen av kraftverken hanteras maskinolja och andra kemikalier, men konsekvenserna för vattendragen av underhållet anses vara obetydliga och lokala. Vid anläggning av servicevägar anläggs vägtrummor för att inte förändra avrinningsriktningarna av t.ex. skogsdikningar. Eftersom det inte finns grundvattenområden på projektområdet eller i dess närhet uppstår det inte konsekvenser för grundvattenområden Konsekvenser för flora Resultaten från naturinventeringarna har beaktats i planeringen av vindkraftparken så att de preliminära platserna för kraftverken och vägarna är placerade på områden med generella naturvärden och värdefulla naturobjekt lämnas utanför byggnadsåtgärder. Naturmiljön på det område som krävs för att bygga vindkraftverken blir byggd miljö. Runt vart och ett vindkraftverk röjs skog för byggnads- och installationsarbetena samt på området för elstationen. Det är möjligt att huvudsakligen utnyttja befintliga skogsbilvägar på området, vilket minskar på arealen av naturenliga områden som behöver röjas. Området är i skogsbruksanvändning och därmed är motsvarande bearbetningar av skogen sedvanliga för området.

51 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 45 (77) Figur Naturobjekt på och i närheten av planområdet. Naturobjekten som vid inventeringarna har klassats som värdefulla är belägna i närheten av befintliga skogsbilvägar. Förbättrande av de befintliga vägdragningarna

52 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 46 (77) bedöms inte orsaka betydande konsekvenser för objektens vattenhushållning och där igenom för objektens värde. Därmed är konsekvenserna för de värdefulla naturobjekten och floran överlag lindriga Konsekvenser för faunan Vanliga djurarter och stora rovdjur Konsekvenserna för regionalt typiskt förekommande djurarter bedöms vara små, eftersom den livsmiljö som går förlorad är typiskt förekommande i regionen och till ytan väldigt liten. Olägenheterna som uppstår vid byggandet av vindkraftparken och människornas ökade verksamhet leder troligtvis till att de stora rovdjuren undviker området. Djuren kommer sannolikt att vänja sig vid det ljud som uppstår från vindkraftverken och övriga störande effekter och det är möjligt att djuren återvänder till området när anläggningsskedet har avslutats. Man kan utgå ifrån att djurarterna i området redan i någon mån har anpassat sig till de förändringar i livsmiljön som härrör från skogsbruket. Enligt uppskattning kommer den konsekvens i form av splittring av skogsområdena som åtföljs av vindkraftsparken endast obetydligt att förstärka de konsekvenser som skogsbruket redan har medfört. Förändringarna är mycket lokala och begränsar sig närmast till byggplatsernas omedelbara närhet. Omfattande utredningar som har gjorts i Europa tyder dessutom på att vindkraftverk med tillhörande förbindelsevägar inte nämnvärt påverkar ekologiska korridorer (Rydell m.fl. 2012). Arter som är hotade eller missgynnade samt arter i habitatdirektivets bilagor Flygekorre Området där man tidigare har observerat flygekorre har avverkats och för tillfället finns endast hålträden kvar. Området har troligen övergetts i samband med avverkningarna. Ifall trädbeståndet kring hålträden växer är det möjligt att området kan vara passande som livsmiljö för flygekorren. Som närmast är ett kraftverk eller en väg planerat på ett avstånd av nästan 400 meter från det avverkade området. Även om flygekorren skulle återvända till det gamla området så är konstruktionerna belägna på ett tillräckligt avstånd för att det inte skall uppstå betydande konsekvenser för flygekorre. Fladdermöss På basen av antalet observerade fladdermöss bedöms planområdet inte vara betydande för de lokala fladdermössen. Vid karteringarna observerade man främst nordisk fladdermus och inga ungar, vilket även tyder på att det på eller i närheten av området inte finns viloplatser för fladdermusen. Eftersom området har ringa betydelse för arten bedöms vindkraftparken inte heller orsaka konsekvenser för fladdermössen. På basen av karteringen av flyttande fladdermöss flyttar fladdermössen inte över området och därmed uppstår det inga konsekvenser för de flyttande fladdermössen. Åkergroda Inga åkergrodor påträffades i planområdet och anläggningen av vindkraftparken medför inga direkta eller indirekta konsekvenser för eventuell förekomst av åkergroda, eftersom byggnationer inte placeras på ett område som kunde tänkas vara en potentiell livsmiljö för arten. Utifrån befintliga uppgifter förstör eller försämrar inte realiseringen av projektet åkergrodans fortplantnings- eller rastområden.

53 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 47 (77) 11.9 Konsekvenser för skyddsområden Natura 2000 I samband med uppgörandet av Österbottens etapplandskapsplan II för vindkraft uppgjordes även en naturabedömning för valda områden, av vilka området Poikel var ett. Den uppskattade genomsnittliga kollisionsrisken överskrider enligt Naturabedömningen 1 individ per år för lomfåglar, skrattmås och trana. För havsörn var den beräknade kollisionsrisken 0,2 individer/år. Vid Naturabedömningen har man beräknat antalet kraftverk till 2,5 per kvadratkilometer, vilket är högre än det planerade antalet vindkraftverk. I bedömningen har konsekvenserna för Naturaområden i närheten av Poikel bedömts bli små. Enligt bedömningen kan måttliga konsekvenser uppkomma för lomfåglar samt för häckande och flyttande havsörn. Av de 13 vindkraftområden som bedömdes i Naturabedömningen för etapplan II bedömdes Poikel orsaka näst lägsta konsekvenser. Natura 2000-området Degermossen är beläget på ett avstånd av som närmast 660 meter från närmaste vindkraftverk. Degermossen är ett Naturaområde vars skydd är baserat på habitatdirektivet (SCI). Kraftverken som är placerade i närheten av Naturaområdet är belägna invid befintliga vägdragningar, vilket betyder att anläggningen av vindkraftverken eller tillhörande konstruktioner inte i betydande mån bedöms förändra ytvattnets avrinning och därmed inte heller myrnaturtyperna på skyddsområdet. Inga konsekvenser bedöms uppstå för de växt- och däggdjursarter som anges i skyddsgrunderna för Naturaområdet. Eftersom utbredningen och representativiteten av de naturtyper som förekommer i Naturaområdet enligt gjorda bedömningar inte kommer att förändras, kommer inte heller helheten av Naturaområdet enligt bedömningen att påverkas av några signifikanta konsekvenser. Det närmaste Naturaområdet som har skyddats som ett SPA-område är Kvarkens skärgård på ett avstånd av knappa fyra kilometer till närmaste vindkraftverk. En stor del av områdets kriteriefågelarter är arter som är bundna vid skärgården eller som flyttar genom skärgården och över havsområdena (dvs. inte över planområdet). Med beaktande av de häckande arternas ekologi och beteende samt avståndet mellan vindkraftsparken och Naturaområdet och flyttfågelarternas huvudsakliga flyttningsrutter anses konsekvenserna av vindkraftsprojektet för fåglarna på Naturaområdet Kvarkens skärgård bli små. Planområdet är beläget på så långt avstånd från Naturaområdet Kackurmossen (SCI) att inga konsekvenser bedöms uppstå för naturtyper eller växt- och däggdjursarter som anges i skyddsgrunderna för Naturaområdet. Eftersom utbredningen och representativiteten av de naturtyper som förekommer i Naturaområdet enligt gjorda bedömningar inte kommer att förändras, kommer inte heller helheten av Naturaområdet enligt bedömningen att påverkas av några signifikanta konsekvenser. De nordligaste delarna av Naturaområdet Närpes skärgård är beläget väster om planområdet på ett avstånd av ca åtta kilometer. En stor del av områdets kriteriefågelarter är arter som är bundna vid skärgården eller som flyttar genom skärgården och över havsområdena. Det är inte heller sannolikt att stannfågelarterna på Naturaområdet i betydande mån skulle besöka planområdet. Konsekvenserna för Natura 2000-området bedöms vara små. Skyddsprogram Skyddsprogrammen inkluderas huvudsakligen i Natura 2000-områdena nämnda ovan. Konsekvenserna för skyddsprogrammen motsvarar de konsekvenser som har bedömts

54 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 48 (77) ovan för Naturaområdena. Eftersom strandskyddsprogrammen är belägna på långa avstånd från den planerade vindkraftparken uppstår det inte konsekvenser för dessa Konsekvenser för fågelbeståndet Häckande fågelbestånd Det häckande fågelbeståndet är vanligt för finska skogar som är i skogsbruksanvändning. Andelen mark vars användning förändras eller som röjs är liten i förhållande till hela projektområdet. Vid planeringen av vindkraftparken har man strävat till att avgränsa de områden som kan anses vara viktiga livsmiljöer för det häckande fågelbeståndet. De områden som man ämnar ta i bruk för vindkraftparkens konstruktioner anses inte vara värdefulla biotoper. Sparvfågelbeståndet, till vilket konsekvenserna huvudsakligen riktas, är vanliga i Finland och allmänna sparvfåglar har en god förmåga och möjlighet att finna nya häckningsområden i motsvarande livsmiljöer. Vid anläggning av vindkraftparken kan den ökade andelen mänsklig aktivitet på området temporärt dock inverka på de häckande fåglarnas häckningssuccé. Konsekvenserna som orsakas av vindkraftparkens anläggning kan liknas vid motsvarande konsekvenser som uppstår av skogsbruket. Då man i samband med skogsvården gallrar och avverkar skog måste de häckande fåglarna finna nya livsmiljöer. Man kan anta att vindkraftparkens splittrande effekt är mindre och även orsakar mindre konsekvenser för sammanhållna livsmiljöer än kalhyggena, eftersom arealen för ett kraftverks konstruktioner är mindre än ett kalhygge. Vid anläggningen av vindkraftparken utnyttjar man även det befintliga nätverket av skogsvägar för att minimera de konsekvenser som uppstår för det häckande fågelbeståndet. Konsekvenserna som orsakas för fåglarnas livsmiljöer är bestående för den tid som vindkraftparken är i drift. Planområdets läge, fågelbeståndets storlek samt artbeståndet inverkar på fåglarnas kollisionsrisk. Konsekvenserna är störst för de arter som är långlivade, förökar sig långsamt och vars artbestånd är litet, som till exempel havsörnen. Det häckande fågelbeståndet bedöms inte vara utsatt eller känsligt för kollisioner med vindkraftverkens rotorblad. På de preliminära byggplatserna häckar inga arter som är skyddsvärda eller speciellt känsliga för förändringar i livsmiljön. Naturtyper som är värdefulla för fågelbeståndet samt habitat för värdefulla arter (t.ex. livsmiljön för myrmarksfåglar) har lämnats utanför byggområden. På planområdet observerade man inte förekomster av tjäder. Av de andra skogshönsfåglarna observerade man orre och järpe vid karteringarna. På Högmossen observerade man orre på ett avstånd av dryga 100 meter från närmaste planerade kraftverk och på Lövismossen observerade man spillning på ett avstånd av dryga 300 meter från närmaste kraftverk. Anläggningen av vindkraftparken ökar endast i liten mån den splittring som skogsbruket har medfört på området och har inte konsekvenser för de myrmarker som på projektområdet har bedömts vara passande livsmiljöer för arten. Observationen av järpe gjordes i planområdets utkanter, där man inte har planerat utföra byggåtgärder. Konsekvenserna för hönsfågelarterna bedöms inte vara betydande. I de västra delarna av planområdet observerade man tornfalk. Mindre rovfåglar, som tornfalken, bedöms vara flexibla i fråga om sin livsmiljö, eftersom de ofta häckar i miljöer som har bearbetats av människan och även i bebodda trakter. Det närmaste kända havsörnsboet finns ca fyra km nordväst om planområdet. Det finns en risk för att

55 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 49 (77) havsörn vid jakt och födosök skulle kollidera med vindkraftverk. Risken för kollision är ökad när individerna de samlar in höjd cirklande på områden där det finns uppvindar t.ex. bergsområden, trädlösa, solbelysta områden och branta sluttningar (WWF 2010). Sådana regelbundna termikflygningsområden eller områden med kraftiga uppåtstigande vindar förekommer enligt kartgranskning och bedömning inte på planområdet. Havsörnarnas flygrutter bedöms huvudsakligen riktas mot kusten, eftersom det inte finns passande födosökningsområden öster om planområdet. En uppföljning av fiskgjusens födosökningar under häckningstid har utförts för fiskgjuseboet på Degermossen under 8 dagar i juni På basen av uppföljningen riktades födosöken huvudsakligen söderut till Hinjärv träsk och endast var åttonde flygning riktades över de södra delarna av planområdet. På basen av utredningen bedöms vindkraftparken inte orsaka betydande konsekvenser för fiskgjusen Flyttande fågelbestånd Poikel vindkraftpark bildar ett dryga en kilometer brett och 3,5 km långt hinder för det flyttande fågelbeståndet. Vindkraftparken är belägen i riktning med kusten och även de nuvarande flyttriktningarna, vilket betyder att de flyttande fåglarna sannolikt relativt enkelt kan flyga förbi den planerade vindkraftparken. Det finns möjlighet för flyttfåglarna att väja till väst eller öst om vindkraftparken. Att kringgå vindkraftverken leder på sin höjd till någon extra kilometers flygning och en extra energiåtgång som inte torde vara värd att nämna i relation till den upp till tusental kilometer långa flyttningen. Flyttstråken för ett flertal arter löper genom skärgården och över havsområdet. Vid observationerna i samband med Molpe-Petalax och Kalax vindkraftparker observerade man att flytten för t.ex. sjöandar som alfågel och sjöorre, lomfåglar, storskarvar, vadare och måsar koncentreras klart till havsområdet väster om kusten. Påverkan för dessa arter bedöms vara försumbar eller låg. Att en fågel flyger genom de roterande rotorbladen på ett vindkraftverk innebär inte i sig dödlig utgång, utan de flesta fåglar klarar sig oskadda. Då vindkraftsparken byggs kommer den sannolikt i någon mån att öka vuxendödligheten bland de arter som flyttar via vindkraftsparken. Enligt en svensk litteratursammanfattning är det observerade antalet fågelkollisioner i Europa och Nordamerika i genomsnitt 2,3 fåglar per kraftverk och år (Rydell m.fl. 2012). Detta skulle teoretiskt innebära en dödlighet på knappa 20 fåglar per år. Enligt en allmän uppskattning är största delen av de fåglar som kolliderar med vindkraftverken vanliga lokalt häckande fåglar som rör sig i närheten av kraftverken under en längre tid än flyttfåglarna som passerar via området två gånger om året. Det bedöms inte vara troligt att en sällsynt eller utrotningshotad flyttfågelart skulle kollidera med ett vindkraftverk i Poikel vindkraftspark. På projektområdet finns inte sådana terrängformationer (åsar, vattendrag) som de fåglarna som helst flyttar över landområdena skulle följa under sin flytt. Små och medelstora fågelarter löper dock mindre risk för kollisioner tack vare sina fysiska egenskaper (t.ex. förmåga att snabbt byta riktning). De vanliga arternas känslighet för kollisionskonsekvenser reduceras också av deras goda ungproduktion, korta generationer och stora populationer. Dessutom flyttar de flesta småfågelarterna typiskt under rotorbladens höjd och bedöms också därför inte vara speciellt utsatta för kollisionsrisk. Populationerna av dessa vanliga arter är så stora att det skulle krävas extremt många kollisioner under en flytt för att arterna ska påverkas negativt på populationsnivå.

56 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 50 (77) Störst kollisionsrisk för flyttande fåglar föreligger för stora arter som flyttar i stora mängder igenom eller i närheten av projektområdet. Arter av denna typ observerades i samband med observationerna vid Molpe-Petalax projektområde vara gäss, trana speciellt på hösten, havsörn och också fjällvråk. I samband med observationerna i Kalax var motsvarande arter sångsvan och gäss, trana speciellt på hösten och havsörn på våren. Kollisionsrisken för gäss, svanar och tranor är dock minskad vid Poikel vindkraftpark, eftersom det inte finns några betydande rastplatser eller vilo-områden som skulle innebära en ökad rörelseaktivitet mellan kusten och fastlandet och därmed uppstå kollisionsrikser med vindkraftverken. Havsörnens flyttstråk löper ofta nära kusten, speciellt från observationspunkten vid Gålören gjorde man rikligt med observationer av havsörnar som rörde sig i närheten av kusten. Enligt observationerna koncentrerades flytten dock till Petalax. I Kalax observerade man att ca hälften av havsörnarna flög öster om projektområdet, d.v.s. längs med Närpes ådal. Det är svårt att fastställa örnarnas huvudflyttstråk, då arterna vid sin flyttning utnyttjar det lyft som varmare luftströmmar ger. Då kan flyttstråken variera märkbart (Nousiainen 2013). Antalet havsörnar i Finland som övervintrar och flyttar har uppskattats till individer. Häckande havsörnar är stannfåglar som håller sig inom sina revir året om. Kringströvande örnar rör sig på området året runt, eftersom fåglar som inte häckar samt ungfåglar inte är bundna till något häckningsrevir. Studier som gjorts utomlands visar att den rovfågeldödlighet som orsakas av vindkraftverk som helhet betraktad är obetydlig (Garvin m.fl. 2011). Det är sannolikt att de rovfåglar som flyttar via projektområdet kommer att ta sig runt vindkraftverken eller flyga över dem. Vid observationerna i samband med respektive Molpe-Petalax och Kalax vindkraftparker konstaterade man att sångsvanen i regel flyttade på relativt låg höjd, vilket minskar på kollisionsrisken för arten. Artens häckningsbestånd är dock livskraftigt i Österbotten och utveckling av populationen är ökande i hela Finland, varför eventuella enstaka kollisioner inte kännbart kommer att påverka arternas populationsnivå. Tranans huvudflyttrutter i närheten av Molpe-Petalax och Kalax observerades löpa längs med Petalax ådal och Närpes ådal. På basen av flygsättet (långsam, kretsande flygstil) anser man generellt att tranan är en av de arter som är mest riskbenägen för att kollidera med vindkraftverkens rotorer. Artens flytt bedöms dock inte i betydande mån löpa precis i närheten eller över Poikel vindkraftpark, vilket minskar på den möjliga kollisionsrisken. Tranorna flyttar dock vanligen på mycket hög höjd och vid klart väder då sikten är god. Detta reducerar risken för att de ska kollidera med kraftverken IBA- och FINIBA-områden Konsekvenserna för FINIBA-området Halsön matalikot bedöms vara obetydliga. Kriteriarter är sothöna och bergand, som är bundna vid skärgårdsbiotoper och med beaktande av dess ekologi och det beteende som kännetecknar dem förmodas de inte i nämnvärde utsträckning röra sig på vindkraftparkens område. Flyttrutterna för båda fågelarterna är belägna vid kusten eller i skärgården och man observerade inte någondera av arterna i samband med flyttobservationerna. Deras flyttrutter löper sannolikt inte i betydande grad via vindkraftsparken som är belägen på fastlandet. Konsekvenserna för IBA- och FINIBA-området Kvarkens skärgård bedöms obetydlig. Området ligger så långt ifrån projektområdet för vindkraftsparken (4 km) att dess fågelbestånd inte antas vara utsatt för några signifikanta störningar under bygg- eller driftsperioden. Dessutom är största delen av kriteriearterna i området arter som är så bundna vid skärgården och kusten att de med beaktande av den ekologi och det

57 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 51 (77) beteende som kännetecknar dem inte i nämnvärd utsträckning förmodas röra sig på den planerade vindkraftsparkens område. Av kriteriearterna kan man endast anta att fiskgjuse och måsfåglarna även rör sig utanför IBA-området vid häckningstid. Flyttrutterna för kriteriefågelarterna är belägna vid kusten eller i skärgården och löper sannolikt inte i betydande grad via vindkraftsparken som är belägen på fastlandet. Arterna som observerades i samband med Molpe-Petalax flyttfågelobservationer var endast en del sångsvanar, storskrake och fiskmås samt en rödbena. De möjliga kollisions- och hinderkonsekvenser som kan uppstå för dessa arter bedöms förbli så små, att det inte bedöms uppkomma konsekvenser för IBA-området för dessa arters del heller. Konsekvenserna för FINIBA-området Harrström är likaså sannolik obetydliga. Områdets kriterieart är kärrsnäppa, som är bunden vid skärgårdsbiotoper och med beaktande av dess ekologi och det beteende som kännetecknar arten förmodas den inte i nämnvärd utsträckning röra sig på vindkraftparkens område Konsekvenser för markanvändning, näringar och människors levnadsförhållanden Markanvändning Projektet strider inte mot de riksomfattande målen för områdesanvändningen. I enlighet med de riksomfattande målen för områdesanvändningen utnyttjar projektet bland annat förnybara energikällor och vindkraftverken har placerats i grupper med flera kraftverk. Således är konsekvenserna positiva. På planområdet har man i Österbottens landskapsplan betecknat förbindelsebehov för kraftledning och naturgasledning. Förbindelsebehovet för kraftledning anknyter till behov för vindkraft och därmed förverkligar Poikel delgeneralplan Österbottens landskapsplan. Anläggningen av vindkraftparken förhindrar inte heller sträckningen av naturgasledningen. Vindkraftparken är belägen på ett område som i Österbottens landskapsplan har betecknats som ett utvecklingsområde för turism och rekreation. Ur natursynvinkel härrör beteckningen till Hinjärv sjö söder om planområdet, myrmarkerna och kusten. Ur kultursynvinkel härrör beteckningen till byarna och ladlandskapen. Vindkraftparken inhägnas inte, vilket betyder att området även i fortsättningen kan användas för rekreation, vilket främst härrör till olika former av utnyttjande av allemansrätten. Det är dock möjligt att ljudet från vindkraftverken samt deras synlighet upplevs ha en minskande inverkan på hur gärna man använder området till rekreation. Ifall man upplever vindkraftverken som störande för rekreation är dock individuellt. Eftersom området Poikel även är betecknat i etapplandskapsplan II som ett område för vindkraft bedöms inte vindkraftparken ha en försvagande eller förhindrande inverkan på mv-13 beteckningen i Österbottens landskapsplan. Vindkraftverken som planeras på Poikel vindkraftpark är belägna inom tv-1- området som har anvisats som ett område som lämpar sig för byggande av fler vindkraftverk eller en vindkraftpark. I etapplandskapsplan II har gränsen för en regionalt betydande vindkraftpark bedömts vara 10 kraftverk eller fler. Poikel vindkraftpark ligger därmed under gränsen för en vindkraftpark av regional betydelse, men beteckningen i etapplandskapsplan II stöder vindkraftparkens läge som passande. Vid konsekvensbedömningen för delgeneralplanen har man fäst uppmärksamhet och bedömt konsekvenserna för boende och rekreation, kulturlandskap, fåglar, trafikleder och trafikarrangemang, flygplatsernas flyghinderbegränsningar, elöverföring, tryggandet av förekomsten av arter tillhörande habitatdirektiv IV a samt vid tryggandet av förutsättningarna för primärproduktion.

58 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 52 (77) Poikel vindkraftpark står inte i konflikt med andra planer eller planläggning som gäller området eller dess närområden. Då vindkraftparken är i drift begränsar det boendeoch fritidsboende i närheten av vindkraftverken. Anledningen till detta är bullret från vindkraftverken, vilken kommer att överstiga miljöministeriets anvisningar i den omedelbara närheten av kraftverken. Miljöministeriets anvisning är 40 db för fasta bostäder. Inom planområdet finns inga general- eller detaljplaner. I vindparksområdet finns det inte heller kända markanvändningsplaner som inte är fastställda och för vilka projektet kunde medföra negativa konsekvenser. Vindkraftparken bedöms inte ha negativa konsekvenser för den framtida utvecklingen av samhällsstrukturen eller boende i Korsnäs kommun. Enligt kommunen utvidgas kyrkbyn främst väster om Strandvägen, vilket inte står i konflikt med planerna för vindkraftparken. Tillväxten i Korsbäck by sker likaså i samband med befintlig struktur och bullerområdet 40 db(a) är beläget på ett tillräckligt avstånd från byn för att det inte skall uppstå konsekvenser. Vindkraftparken planeras på ett område som lämpar sig för verksamheten och grundar sig till stor del på befintlig infrastruktur. Samhällsstrukturen splittras inte, eftersom inga nya bostads-, arbetsplats- eller serviceområden måste byggas för projektet. Planområdet är obyggt och huvudsakligen skogsbruksområde och förverkligandet av vindkraftparken utgör inga hinder för skogsbruksverksamheten med undantag av områden för själva vindkraftverken och servicevägarna. Utgångspunkten är att vindkraftparken inte ska inhägnas. Vindkraftparken hindrar inte att man rör sig på området eller använder det för rekreation som jakt och friluftsliv. Byggandet av vindkraftparken ändrar dock på områdets karaktär. De som rör sig i området kan uppleva att vindkraftverken stör rekreationsbruket. Konsekvenserna för rekreationen och trivseln som kraftverken hör samman med personliga erfarenheter och känslor. Näringar Planens konsekvenser för sysselsättningen och regionalekonomin anses vara positiva. Vindkraftverken har en sysselsättande effekt särskilt under byggskedet. Under drifttiden sysselsätter projektet närmast service- och övervakningspersonal. Näringar som bedrivs på området är huvudsakligen skogsbruk. Det trädbestånd som ska fällas för att få rum för konstruktionerna är litet i förhållande till hela vindkraftområdet. Projektet bedöms medföra endast små konsekvenser för bedrivandet av skogsbruk i området. I de centrala delarna av vindkraftparken finns en gammal avstjälpningsplats som har sanerats efter att verksamheten har upphört. På området finns i dagens läge en återvinningsstation som är öppen en dag i veckan. Återvinningsstationen är belägen inom ett område där bullernivåerna överskrider 45 db(a). I närheten av återvinningsstationen finns även annan verksamhet där tunga arbetsmaskiner är i användning. Återvinningsstationen samt annan befintlig verksamhet kan fortsätta på området även efter att vindkraftparken är i drift.

59 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 53 (77) Figur Stormossens återvinningsstation är belägen i de södra delarna av planområdet. Figur I närheten av återvinningsstationen finns även annan verksamhet, i samband med vilken det används tunga arbetsmaskiner.

60 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 54 (77) Enligt bullermodelleringen för Poikel vindkraftpark är alla pälsfarmer eller förläggningsplatser som är kända belägna utanför bullerområdet 35 db(a) och skuggningsområdet 8 h/a. Alla kända pälsfarmer är belägna på ett avstånd av minst ca 1,2 km. Till pälsfarmen belägen norr om vindkraftparken har bullret modellerats till 30,5 db(a) och skuggningarna till 1 h 13 min per år. Finlands Pälsdjursuppfödares Förbunds (FPF) rf har rekommenderat ( ) ett minimiavstånd, som beroende på kraftverkets storlek bör vara minst meter. Enlig förslaget kan eventuella skadliga effekter av buller, isslungning och andra miljökonsekvenser elimineras genom att multiplicera den teoretiska iskastformen ((HH+RD)*1,5) med två, där HH står för rotornavets höjd från markytan och RD för rotorns diameter. ProFur har gett en ny rekommendation på 1500 meter för avståndet mellan pälsfarm och vindkraftparker. Figur Bullermodelleringen i förhållande till närliggande pälsfarmer eller förläggningstillstånd.

61 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 55 (77) Figur Skuggningsmodelleringen i förhållande till närliggande pälsfarmer eller förläggningstillstånd. Människors levnadsförhållanden Med konsekvenser för levnadsförhållandena och trivseln avses konsekvenser som riktar sig mot människor, olika samfälligheter och samhället och som ger upphov till förändringar i människornas dagliga liv och i trivseln i boendemiljön (s.k. sociala konsekvenser). Konsekvenserna av projektet kan rikta sig direkt mot människors levnadsförhållanden och trivsel, men de kan också rikta sig mot till exempel naturen och landskapet och på så sätt påverka människorna indirekt. Enligt opinionsundersökningar är finländarna positivt inställda till en utbyggnad av vindkraften. Till exempel är 91 procent av de personer som besvarade undersökningen finländarnas energiattityder (n = 1 501) positivt inställda till en utbyggnad av vindkraften, medan endast två procent är negativt inställda. Av de olika energiformerna förhöll man sig mest positivt till en utbyggnad av vindkraften. (Yhdyskuntatutkimus Oy och ÅF-Consult Oy, 2009). Faktorer som riktar sig mot människornas levnadsförhållanden är huvudsakligen bullerskuggnings- och landskapskonsekvenser, som har bedömts i kapitlen 11.3, 11.4 och Konsekvenserna för dessa bedöms inte bli betydande, vilket innebär att konsekvenserna för människornas levnadsförhållanden inte heller bedöms bli betydande.

62 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 56 (77) Konsekvenser för landskap och kulturmiljö Metoder och granskningsområden Konsekvenserna för landskapet bedöms på basen av kart- och flygfotogranskningar, synlighetsmodellering samt fotomontage. Synlighetsanalysen är en kalkylmodell över kraftverkens synlighet. I modelleringen har navhöjden använts som högsta punkt och vingen har således inte beaktats i kalkylen. I verkligheten kan kraftverken synas vid goda väderförhållanden också längre bort ifrån vindkraftparken än resultaten från synlighetsanalysen visar. Med ökat avstånd försvagas kraftverkens synlighet och deras dominans i landskapet minskar. Den färg som har etablerats för vindkraftverken är en gråvit nyans som har konstaterats lämpa sig bäst för olika ljus- och väderförhållanden. Kraftverken syns oftast mot en ljus bakgrund och den gråaktiga färgen jämnar då ut kontrasterna (Weckman 2006). Fotomontage har uppgjorts från närliggande platser kring den planerade vindkraftparken (bilaga 4). För bedömningen av landskapskonsekvenserna och särskilt de visuella konsekvenserna har man grovt definierat fem avståndszoner i detta arbete. Vindkraftparkens konsekvenser för landskapet är av olika betydelse i de olika zonerna. I konsekvensbedömningen har avståndszoner använts, som ovan nämns. I konsekvensbedömningen har man betonat det så kallade närområdet och mellanområdet, där landskapskonsekvenserna är störst. Vad gäller det teoretiska maximala synlighetsområdet har en översiktlig bedömning gjorts. Nedan definieras storleken på granskningsområdena mer ingående. 1) Omedelbart konsekvensområde: avståndet från vindkraftverken cirka meter. Främst skuggbildning, buller, konsekvenser under anläggningen. 2) Närområde: avståndet från vindkraftverken cirka 0 5 km. Ett synligt kraftverk är ett dominerande element i alla typer av områden. 3) Mellanområde: avståndet från vindkraftverken cirka 5 12 km. Kraftverket är väl synligt i omgivningen, men det kan vara svårt att uppfatta dess storlek eller avståndet till det. 4) Fjärrområde: avståndet från vindkraftverken cirka km. Kraftverket syns, men de övriga landskapselementen minskar dess dominans i takt med att avståndet växer. Vindkraftparkens konstruktioner smälter in i fjärrlandskapet. 5) Teoretiskt maximalt synlighetsområde: km från vindkraftverken. Tornet kan urskiljas i goda förhållanden Konsekvenser för landskap och kulturmiljö Planområdet är till sin prägel låglänt skogsmark. Då man tittar mot vindkraftsområdet från öppna jordbrukslandskap eller havsområden är vindkraftsparkens konsekvenser för landskapet som störst, eftersom vindkraftverken syns bäst i dessa områden. I de här områdena kan vindkraftverken upplevas som dominerande element i landskapet då de är synliga.

63 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 57 (77) Figur Synlighetsanalys för Poikel vindkraftpark i förhållande till närliggande bosättning. Vindkraftparkens närområde sträcker sig till 5 km och mellanområdet från 5-12 km.

64 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 58 (77) Figur Synlighetsanalys för Poikel vindkraftpark samt värdeobjekt i närheten. Vindkraftparkens konsekvenser på närområdet: avståndet från vindkraftverken cirka 0-5 km Jordbrukslandskap var ifrån kraftverken kommer att vara synliga i närområdet enligt synlighetsanalysen är belägna väster om planeområdet i Norra Innerfjärden, i byarna Bjurbäck och Taklax sydost om planområdet samt från Korsbäck öster om planområdet. Dessutom kommer kraftverken enligt synlighetsanalysen delvis att vara synliga till Korsnäs kommuncentrum. Bosättningen i närområdet är även huvudsakligen belägen i dessa nämnda områden. Trädbeståndet längs med Strandvägen skymmer huvudsakligen sikten in mot vindkraftparken. Den omgivande skogen innebär även att vindkraftverken är synliga endast delvis till den omgivande bosättningen. För bosättningen uppstår de största landskapskonsekvenserna vid Norra Innerfjärden, där landskapet mellan bosättning och vindkraftverk huvudsakligen är åkerområden och därmed öppna. Från området har det uppgjorts två fotomontage, nr. 5 och 6. Några av

65 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 59 (77) bostäderna i Norra Innerfjärden är belägna inom vindkraftverkens landskapsmässiga dominansområde, som enligt Weckman definieras som 10 x navhöjden. Avståndet från fotoplatserna 5 och 6 till närmaste kraftverk är 1,5-1,6 km. Till Norra Inderfjärdsvägen är sex vindkraftverk av åtta synliga. De kraftverk som syns är synliga till stora delar av kraftverket. De två nordligaste vindkraftverken är belägna närmast, varav det nordliga är synligt. De övriga vindkraftverken är belägna på avstånd som överskrider 2 km. Landskapskonsekvenserna kan närma sig betydande för någon av de närliggade bostäderna, men eftersom kraftverken även delvis skyms av skog och är belägna på över 2 km avstånd är landskapskonsekvenserna till Norra Innerfjärden helhetsmässigt minst måttliga till måttliga. Figur Fotomontage draft (draft=kraftverken presenterade i förgrunden med omcirklade rotorblad) 5 från Norra Innerfjärden. Avstånd till närmaste vindkraftverk är 1,6 km.

66 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 60 (77) Figur Fotomontage draft (draft=kraftverken presenterade i förgrunden) 6 från Norra Innerfjärden. Avståndet till närmaste kraftverk är 1,5 km. Till bosättningen i Korsnäs kommuncentrum är landskapskonsekvenserna små till måttliga, eftersom trädbestånd och byggnader huvudsakligen skymmer en rak insikt till vindkraftparken. Till kommuncentrum är möjligen något rotorblad synligt, medan kraftverken i övrigt inte syns. Figur Fotomontage draft (draft=kraftverken presenterade i förgrunden) 4 från Korsnäs kommuncentrum. Avstånd till närmaste kraftverk är 2,5 km. Till en del av bosättningen som är belägen längs med Strandvägen är landskapskonsekvenserna högst måttliga, eftersom gårdarna och vägarna omges av växtlighet och byggnation och därmed bildar ett mer slutet landskapsrum varifrån utsikten till vindkraftparken inte är direkt. Till Korsbäck by är vindkraftparken synlig till bosättningen som är belägen i de östra delarna av byn. Norr om Korsbäck finns jordbruksområden från vilka kraftverken är synliga, dock inte till betydande andelar av kraftverkets torn. Till bosättningen som är belägen intill Korsbäckvägen i de västra delarna av Korsbäck by syns kraftverken inte, eftersom skogen kantar vägen och hindrar en öppen utsikt till vindkraftparken. Till Bjurbäck by sydost om Poikel är kraftverk synliga till södra delar av byn, eftersom det finns åkerområden i den direkta närheten av gårdarna. Kraftverken är även synliga till Degermossen. Till Taklax by söder om planområdet är enligt synlighetsanalysen kraftverk synliga, men gårdarna och bostäderna är belägna på områden dit kraftverkens synlighet skyms av skog. Enligt synlighetsanalysen är alla kraftverk synliga till Degermossen sydost om planområdet. Myren är ca 1,7 km bred och som närmast är de främre kraftverken belägna på under en kilometers avstånd, som längst är de mest avlägsna kraftverken belägna på ett avstånd av dryga 5 kilometer. Antalet människor som rör sig på myren är troligen relativt litet och koncentreras till människor som använder myren för

67 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 61 (77) rekreation eller naturupplevelser. Speciellt vintertid är det möjligt att röra sig på myren med skidor. För dessa personer kan landskapskonsekvenserna upplevas som negativa, eftersom de närmaste kraftverken är belägna nära och eftersom myren är trädfattig är kraftverken även synliga till nästan hela myrområdet. Ifall landskapskonsekvenserna upplevs som mycket negativa inverkar det även negativt på rekreationsanvändningen av Degermossen. Antalet människor som kan förväntas använda området är dock förhållandevis litet och därmed bedöms konsekvenserna även förbli små. Enligt synlighetsanalysen är Poikel vindkraftpark inte synlig till fritidsbosättningen längs med Korsnäs kust och endast till enstaka fritidsbostäder vid Halsöns kust. Helhetsmässigt är landskapskonsekvenserna av Poikel vindkraftpark måttliga i parkens närområde. Landskapskonsekvenserna för några av de närliggande bostäderna kan lokalt vara minst måttliga eller närma sig betydande. Hur betydande konsekvensen är för invånarna i området kan dock variera, eftersom landskapskonsekvenserna är upplevda och högst beroende av ifall man ser vindkraftverken i landskapet som neutrala eller ifall man upplever dem som negativa. Nationellt värdefulla landskapsområden Kulturlandskapet vid Harrström ådal har föreslåtts som ett nationellt värdefullt landskapsområde. Slutligt beslut om vilka områden som kommer att lyftas till nationellt värdefulla har inte ännu gjorts. Enligt synlighetsanalysen är kraftverken synliga till Harrström by samt till de sydvästra delarna av objektet, till Helenelunds åkerområden. Dessa åkerområden är dock redan belägna på ett avstånd som överskrider 5 km. Eftersom avståndet är relativt långt och kraftverken endast synliga till en mindre del av objektet är konsekvenserna högst måttliga. Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 2009) Den närmaste byggda kulturmiljön av riksintresse, Korsnäs kyrka och prästgård, ligger i Korsnäs kommuncentrum på ca 2,5 kilometers avstånd från närmaste kraftverk. På basen av fotomontage och synlighetsmodellering är kraftverken inte synliga till den bebyggda kulturmiljön av riksintresse, utan skog och kraftverk skymmer utsikten till vindkraftparken. Figur Fotomontage draft (draft=kraftverken presenterade i förgrunden) 2 från Korsnäs prästgårdsmuseum. Från prästgården har uppgjorts två fotomontage, 2 och 3. Kraftverken är inte alls synliga från gårdsmiljön, eftersom befintlig byggnation skymmer kraftverken helt. Fotopunkt 2 och 3 är tagna intill varandra från Kyrkobyvägen. Växtligheten och byggnaderna skymmer utsikten mot vindkraftparken och inga kraftverk är synliga från punkterna. Landskapskonsekvenserna är mycket lindriga.

68 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 62 (77) Harrström fiskehamn och by är beläget på ett avstånd av 4,5 km. Enligt synlighetsanalysen är kraftverk synliga till mindre delar av objektet. På basen av flygfoto är det dock inte sannolikt att det från objektet bildas klara insynsvinklar mot vindkraftparken. Landskapskonsekvenserna är små. Byggda kulturmiljöer av landskapsintresse (RKY 1993) De byggda kulturmiljöerna av landskapsintresse motsvarar kulturmiljöerna av riksintresse, men är större till sin utsträckning. Korsnäs kyrkonejd motsvarar nästan hela kommuncentrum. Enligt synlighetsanalysen är kraftverken synliga till stora delar av objektet, men den verkliga synligheten är sannolikt mindre, eftersom det finns mycket träd- och byggbestånd som skymmer insikten. Detta är situationen även för Harrström by och fiskehamn. Konsekvenserna för objekten är högst måttliga. Områden som är nationellt värdefulla med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården Objekten motsvarar RKY 1993-objekten Korsnäs kyrkonejd samt Harrström by och fiskehamn och har bedömts ovan. Områden som är värdefullt för landskapet eller regionen med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården Till objekten Korsbäck, Råback och Helenelund är kraftverken huvudsakligen inte synliga och därmed är konsekvenserna små. Den kulturhistoriskt betydande vägsträckningen Strandvägen (673) omger planeområdet till väst och norr. Från Strandvägen är kraftverken synliga främst vid Korsnäs kommuncentrum, vilket har åskådliggjorts i fotomontage från fotopunkterna 4 och 7. Sett från kommunbiblioteket på Silverbergsvägen är det svårt att urskilja kraftverk bland den befintliga samhällsstrukturen. Byggnader, lyktstolpar och träd skymmer sikten. Från de södra delarna av kommuncentrum, från fotoplats 7, är kraftverken som mest synliga till 2/3. Från fotopunkten är landskapet öppet, även om det finns skog och en lagerbyggnad i förgrunden. Vindkraftparkens konsekvenser på mellanområdet: avståndet från vindkraftverken cirka 5-12 km I mellanområdet finns det bosättning främst i Petalax, Molpe och Töjby samt fritidsbosättning läns med kusten och på öarna utanför kusten. Övrig bosättning är mer spridd längs med vägar. Enligt synlighetsanalysen är kraftverken synliga till centrala delarna av Petalax by, men inte till Molpe eller Töjby. På grund av avståndet är landskapskonsekvenserna för bosättningen små i mellanområdet. Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 2009) Byggda kulturmiljöer av riksintresse i mellanområdet är Molpe fiskehamn och Fyr- och lotsöarna i Kvarkens skärgård. Enligt synlighetsanalysen är kraftverken inte synliga till Molpe, medan de nog är synliga till Svettgrund, som är del av fyr- och lotsöarna i Kvarkens skärgård. Avståndet överskrider dock just 12 km och därmed uppstår det endast små konsekvenser då kraftverken inte mera dominerar landskapet. Byggda kulturmiljöer av landskapsintresse (RKY 1993) Molpe fiskeby och Petalax kyrkonejd är belägna i mellanområdet. Avgränsningarna täcker hela byarna. Enligt synlighetsanalysen är kraftverken synliga endast till Petalax by. Det är dock mycket sannolikt att kraftverken på grund av sitt avstånd och befintligt

69 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 63 (77) trädbestånd inte är synliga till Petalax kyrka. Konsekvenserna är lindriga för Petalax kyrkonejd och det uppstår inga landskapskonsekvenser för Molpe fiskeby. Områden som är nationellt värdefulla med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården Objekten motsvarar RKY 1993-objekten Molpe fiskeby och Petalax kyrkonejd och har bedömts ovan. Områden som är värdefullt för landskapet eller regionen med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården Objekt på mellanområdet är Lolax och Vägviksfjärden. Kraftverk är inte synliga till objekten och det uppstår därmed inga konsekvenser. Vindkraftparkens konsekvenser på fjärrområdet: avståndet från vindkraftverken cirka km I fjärrområdet kan kraftverken synas men andra element i landskapet minskar deras dominans i takt med att avståndet växer. Konsekvenser för landskapet på fjärrområdet bedöms inte uppkomma eller så bedöms de vara mycket lindriga. Inom området finns det ett nationellt värdefullt landskapsområde, Övermalax-Åminne. Avståndet till landskapsområdet är 21 km och kraftverken är inte synliga till området. Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 2009) Objekt Avstånd till kraftverk Synlighet och konsekvens Adolf Fredriks postväg 17 km Inte synligt, inga konsekvenser. Bergö hamnar och skärgårdsby 20 km Inte synligt, inga konsekvenser. Bränno by 23 km Inte synligt, inga konsekvenser. Malax kyrka och prästgård 24 km Inte synligt, inga konsekvenser. Åminne fiskehamn 24 km Inte synligt, inga konsekvenser. Industritida gårdar i Österbotten, Åminneborg 24 km Inte synligt, inga konsekvenser. Byggda kulturmiljöer av landskapsintresse (RKY 1993) Objekt Avstånd till kraftverk Synlighet och konsekvens Närpes ådal kulturlandskap 16 km Inte synligt, inga konsekvenser. Pörtom kyrka med omgivning 18 km Inte synligt, inga konsekvenser. Bergö öbosättning 19 km Inte synligt, inga konsekvenser. Malax ådal kulturlandskap 21,5 km Inte synligt, inga konsekvenser.

70 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 64 (77) Vindkraftparkens konsekvenser på det teoretiska maximala synlighetsområdet: avståndet från vindkraftverken cirka km Projektet medför inga konsekvenser på det teoretiska maximala synlighetsområdet. Avståndet är så långt att inga särskilda negativa konsekvenser kan uppstå ens vid klart väder Konsekvenser för fornlämningar Enligt fornlämningsregistret samt på basen av utförda inventeringar finns det inte fornlämningar på planområdet. Därmed uppstår det inte konsekvenser för fornlämningar Konsekvenser för trafiken Vindkraftparkens konsekvenser för trafiken och trafiksäkerheten är mest betydande under anläggningstiden och gäller närmaste anslutningar och allmänna vägar i omgivningen. Specialtransporterna medför dock längs hela sin rutt betydande men kortvariga och förbigående olägenheter för trafiken. De olägenheter som specialtransporterna orsakar vägtrafiken är mycket beroende av transportrutten och tidpunkten. Tunga transporterna till planområdet sker via riksväg 8 samt via Strandvägen (673). Både riksväg 8 och förbindelsevägen har kapacitet att ta emot den ökade trafiken. Det finns befintliga skogsbilvägar som utnyttjas som servicevägar på planområdet. Degermoss skogsbilväg löper in till planområdet i sydväst och en befintlig skogsbilväg förenar planområdet med Standvägen i norr. De slutliga transportlederna bestäms bl.a. enligt från vilken hamn vindkraftverkens komponenter transporteras till planområdet och varifrån det byggmaterial som behövs för projektet transporteras. Enligt utredningen Österbottens vindkraft och specialtransporter : Av Korsnäs vindkraftområden är Poikel tillgänglig via privatvägar som ansluter eller anläggs direkt till regionväg 673. Till området Poikel kan man också köra via Degermoss skogsväg som utgår från förbindelseväg Det finns inga hinder på förbindelsevägen före skogsfordonsvägen från förbindelseväg 673:s håll. Transporterna till områdets norra delar kan också genomföras via förbindelseväg Under anläggningen av vindkraftsparken kan bosättningen längs Strandvägen utsättas för måttliga konsekvenser på grund av de ökade tunga transporterna. Konsekvensen bedöms dock vara kortvarig och reversibel eftersom transporterna upphör efter anläggningstiden. Under vindkraftparkens drifttid består trafiken endast av servicetrafik. Servicetrafiken är begränsad och kortvarig, varför den inte bedöms ha några betydande konsekvenser för trafikfunktionerna och -smidigheten och säkerheten, eller orsaka buller- eller dammolägenheter. I de mellersta delarna av planområdet planerar man efter anläggningen att sätta upp en bom för att förhindra genomfartstrafik genom vindkraftparken. Syftet med bommen är att förhindra att ökad trafik orsakar störningar för pälsfarmen norr om planområdet.

71 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 65 (77) Tabell Trafikmängder som anläggningen av vindkraftparken medför under anläggningstiden. Förklaring Poikel vindkraftpark Antal kraftverk 8 Antal tunga transporter Antal specialtransporter 110 Tabell I tabellen presenteras den maximala trafik som orsakas i omgivningens vägar under vindkraftparkens anläggning. Väg Strandvägen MDT 2014 Fordon / dygn Trafik som orsakas av projektet Fordon / dygn Andel av hela trafiken % MDT 2014 Tung trafik Fordon / dygn Tung trafik som orsakas av projektet Fordon / dygn Andel av hela tunga trafiken % , Lätt trafik Den ökade trafikmängden vid transporter under den tid då vindkraftverket byggs försämrar i viss mån säkerheten för gång- och cykeltrafiken. Trafikökningen består främst av tung trafik och den upplevda trafiksäkerheten bland fotgängare och cyklister kan försvagas som följd av trafikens karaktär. Specialtransporterna, som tar mer utrymme än vanlig trafik, är dessutom inte vanliga inslag i trafiken kring planområdet och därmed är bilister, fotgängare och cyklister inte vana med dessa. Strandvägen är bred och har god sikt fram till planområdet. Strandvägen löper söder om byn Molpe och det finns även en separat transportled för den lätta trafiken söder om byn. Trafiksäkerheten längs transportlederna kan när det gäller fotgängare och cyklister påverkas till exempel genom information och skyltar. Vindkraftverkens transporter kan också planeras till en viss tidpunkt under dygnet då mängden fotgängare och cyklister är liten. Transporterna kan t.ex. ske under skoldagen eller på kvällen Konsekvenser för luftövervakning och flygsäkerheten Utlåtande om att få uppföra vindkraftverk på området för vindkraftparken har begärts av Försvarsmakten. Enligt huvudstabens utlåtande (AK /73/2014) motsätter sig Försvarsmakten inte byggandet av vindkraftverken. Enligt flyghinderutlåtande ( /521/2013) av Finavia inverkar vindkraftverken inte på flygsäkerheten. Dock skall kraftverken förses med flyghinderljus Konsekvenser för kommunikationsförbindelser Vindkraftverk har i vissa fall konstaterats orsaka störningar i tv-signalen i kraftverkens närhet. Förekomsten av störningar beror bland annat på kraftverkens läge i förhållande

72 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 66 (77) till sändarmasten och TV-mottagarna, styrkan och riktningen av sändarens signal samt på terrängens former och på eventuella andra hinder mellan sändaren och mottagaren. Det har förekommit färre störningar i digitala sändningar än i analoga. Enligt Digita Ab:s karttjänst täcker inte tv-sändningen från Vasa och Bötombergens sändarstationer hela Korsnäsområdet i nuläget. SveaTVs närmaste sändarstationer finns i Töjby och i Malax och områdena kring vindkraftparken täcks troligen av dessa stationer. SveaTVs sändningar bedöms troligen inte förorsakas konsekvenser av vindkraftparken. Privata radiolänkar, så som elnätets fjärrkontroll, kan utsättas för konsekvenser om de går genom vindkraftsparken. Meterologiska institutets närmaste väderradar är belägen i Vindala (Vimpeli) vid Lakeaharju. Avståndet till väderradarn är cirka 170 km och vindkraftsprojektet väntas inte ha någon inverkan på radarn Konsekvenser av den externa kraftledningen inom planområdet Elöverföringen från vindkraftparken till stamnätet sker via jordkabel till Petalax elstation eller alternativt till Taklax elstation. På planområdet förverkligas en elstation. Inom vindkraftparken löper kraftledningen längs med befintlig vägstruktur. För Taklaxalternativet löper jordkabel för hela sträckan längs med befintlig vägdragning inom planområdet. På en sträcka av under en kilometer löper jordkabeln till Petalax i skogsmark. Jordkabeln förutsätter ett 5-10 m brett trädfritt område. Elöverföringen inom vindkraftparken innebär inte nämnvärt ökade konsekvenser för markanvändningen, naturen eller ytvattenförhållandena än de konsekvenser som uppstår i samband med anläggningen av vindkraftparken. Kraftledningens konsekvenser för näringsverksamheten gäller främst skogsbruket. När kraftledningen placeras på ett skogsområde ändras skogsbruksmark till impediment och en enskild markägare kan förlora den skog som han eller hon har skött om. I skogsområdena är den negativa konsekvensen långvarig, eftersom man inte kan odla skog i ett kraftledningsområde. Vid kabeldragningen bör befintliga dikningar i området beaktas för att inte orsaka konsekvenser för ytvatten i området. Elöverföringsledningen orsakar buller under byggtiden. Bullerkonsekvenserna under byggandet av kraftledningen kan anses vara lokala och kortvariga, eftersom byggplatsen förflyttas inom en mycket kort tid, i genomsnitt inom några dagar förbi det objekt som är känsligt för buller. De mest betydande konsekvenserna gäller ställen där det finns fasta bostäder intill kraftledningen. Byggandet av elstationen orsakar normalt byggbuller som är lokalt mer påtagligt och mer långvarigt än bullret från kraftledningsbygget. Det finns ingen bosättning i närheten av kraftledningen eller elstationen. Under driften ger kraftledningen inte upphov till ljud Konsekvenser för säkerheten De säkerhets- och miljörisker som hänför sig till vindkraftverken är mycket små, men möjliga. För människor som rör sig i närområdet kan farliga situationer uppstå till följd av att delar lossnar från vindkraftverket när det är i drift. Risken är enligt den befintliga informationen dock mycket liten. Enligt den skotska organisationen Caithness Windfarm Information Forum har det skett ca 1600 olyckor med vindkraftverk världen över sedan början av 1990-talet. Av dessa har 125 olyckor lett till att människor kommit till skada enligt CWIF-statistiken.

73 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 67 (77) De mest frekventa olyckorna har med rotorbladen att göra. Sedan år 2000 fram till september 2014 har CWIF registrerat 264 fall av tappade eller trasiga vingar. Vid något tillfälle har ett rotorblad flugit så långt som 400 meter innan det nått markytan. Det näst mest frekventa vindkraftshaveriet är brand. CWIF har bokfört 230 bränder från 2000 till och med september Det tredje vanligaste problemet är att tornet eller turbinen kollapsar i mycket hårt väder. Dock har det också hänt mer oförklarliga olyckor då vindkrafttorn rasat eller turbiner kollapsat. Endast 26 fall med iskast har rapporterats sedan början av år Enligt CWIF har längst iskast som rapporterats varit 140 meter. I dagsläget finns över MW vindkraft installerat olika länder världen runt, vilket uppskattningsvis motsvarar minst vindkraftsverk. År 2013 registrerades 165 haverier orsakade av vindkraftverk. Mindre än 1 av 1000 kraftverk i drift förväntas orsaka något haveri under ett år. Det ringa antalet registrerade olyckor visar på att skaderisken i anknytning till vindkraftverk är mycket liten. Till exempel har miljödomstolen i Sverige med hänvisning till de negativa konsekvenserna för miljön i sitt beslut (M ) fastställt att vindkraftverk inte får inhägnas för att förbättra säkerheten. I motiveringen konstateras att säkerhetsriskerna i anknytning till kraftverken i praktiken är mycket små. Dessutom konstateras att man till följd av EU:s maskindirektiv (artikel 5) numera iakttar mycket hårda säkerhets- och hälsokrav vid anläggningen och underhållet av kraftverk. Arbetet med att anlägga och resa vindkraftverken är förknippat med säkerhetsrisker för arbetstagarna. Dessa risker kan minimeras genom att man iakttar bygg- och arbetarskyddsbestämmelserna Sammantagna konsekvenser Buller Poikel vindkraftpark bedöms huvudsakligen kunna bilda sammantagna och kumulativa konsekvenser med övriga vindkraftparker som planeras i närheten av Poikel. Vindkraftprojekten i Harrström, Molpe-Petalax och Granskog är belägna på ett avstånd av över 5 kilometer från Poikel vindkraftpark. VS Tuulivoima Oy planerar två moderna vindkraftverk på Bredskäret på ett avstånd av 11 kilometer. I övrigt är vindkraftparker som planeras i närheten belägna på ett avstånd av över 14 kilometer. Poikel vindkraftpark orsakar inte sammantagna bullerkonsekvenser med någon planerad vindkraftpark i närheten, eftersom avståndet mellan projekten är relativt långt Skuggningar Landskap Poikel vindkraftpark orsakar inte sammantagna skuggningskonsekvenser med någon planerad vindkraftpark i närheten, eftersom avståndet mellan projekten är relativt långt. Eftersom projekten Molpe-Petalax och Granskog är belägna så nära inpå varandra är det svårt att urskilja kraftverken på Granskog från kraftverken på Molpe-Petalax. I praktiken finns det mycket få platser där dessa projekt skulle vara synliga från samma punkter. Huvudsakligen begränsas dessa platser till Korsnäs norra kust och de öppna

74 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 68 (77) havsområdena. Från havet är det möjligt att vindkraftparkerna Poikel, Molpe-Petalax och Granskog är synliga. Havsområdena mellan Halsön och fastlandet är de enda havsområden som är belägna inom 5 km från kraftverk på Poikel, Molpe-Petalax och Granskog. Den befintliga skogen mellan kusten och projekten innebär dock att kraftverken endast är synliga till små delar av tornet och rotorbladen. Till övriga havsområden är vindkraftparkerna synliga så att något av projekten är belägna i förgrunden och det andra i bakgrunden. Eftersom projekten är belägna på ett avstånd av 5 km från varandra, innebär det att det projektet som blir i bakgrunden av det andra i regel finns på ett avstånd av 12 km eller mer. Därmed förstärker det projektet som finns i bakgrunden inte landskapskonsekvenserna i betydande mån. De sammantagna landskapskonsekvenserna till havsområdena är högst måttliga. I övrigt är de ställen dit Molpe-Petalax, Granskog och Poikel är synliga Petalax bycentrum, Häggvik by och de västra delarna av Korsnäs kommuncentrum. Till de områden i Petalax och Korsnäs kommuncentrum dit dessa vindkraftparker är synliga finns det växtlighet och trädbestånd på gårdar och längs med vägkanter som utgör ställvisa hinder för den direkta insikten mot vindkraftparkerna. Till byarna som finns mellan projekten, d.v.s. Häggvik och Korsbäck, är vindkraftparkerna inte synliga i samma vy. Skogen utgör även en skymmande faktor och kraftverk är sannolikt synliga endast till mindre delar. Poikel är delvis synlig till Harrström by, vilket betyder att både Harrström och Poikel vindkraftparker kan synas ställvis. Till byarna Taklax och Helenelund, belägna öster och sydost om Harrström vindkraftpark samt söder om Poikel vindkraftpark, är troligen båda vindkraftparkerna synliga. De sammantagna landskapskonsekvenserna bedöms dock vara små, eftersom det finns skogsområden mellan vindkraftparkerna och bosättningen. Avståndet från Poikel till Helenelund by är över 7 km, vilket betyder att landskapskonsekvenserna förblir lindriga Fågelbestånd Vid bedömningen av de sammantagna konsekvenserna har man särskilt granskat konsekvenserna för stora flyttfågelarter som är känsliga för vindkraftsparkernas konsekvenser, såsom tranor, svanar, gäss, skogshönsfåglar och rovfåglar. Vid bedömningen utnyttjades utredningar av flytt- och häckfågelbeståndet som har gjorts för vindkraftsprojekten samt andra utredningar av fåglarnas flyttstråk och viktiga rastområden som gjorts i Österbotten och Satakunta (bl.a. Nousiainen & Tikkanen 2013, Nousiainen 2013, Vilén m.fl. 2012, Ahlman & Luoma 2013, BirdLife 2014). Flera av de vindkraftsparker som planeras i Bottenhavets kustområde ligger helt eller delvis på ett flyttstråk för fåglar. Flera vindkraftsparker på samma flyttstråk kan ge upphov till sammanlagda (kumulerade) konsekvenser för de fåglar som flyttar via kustområdet och deras populationer. Konsekvenserna uppkommer främst i form av eventuella kollisioner och förändringar i fåglarnas flyttstråk. Delvis andra arter och andra individer flyttar i kust- och havsområdet än i vindparksområdet på fastlandet och därför är bedömningen att de havsvindparker som planeras i Bottenhavet inte märkbart ökar de sammanlagda konsekvenserna tillsammans med de vindkraftsparker som planeras på land. Poikel vindkraftpark och de vindkraftparker som planeras i närheten av Poikel är belägna på sångsvanens, havsörnens, sädgåsens, tranans och fjällvråkens vårflyttstråk som är betydande på riksnivå (BirdLife 2014). Dessutom är vindkraftparkernas områden även belägna på platser där tranans höstflyttstråk löper (BirdLife 2014). På

75 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 69 (77) den lokala nivån styrs fåglarnas flyttrutter till stor del av terrängformer och rådande vindriktningar. Vindkraftparkerna Molpe-Petalax, Granskog och Harrström ökar möjligheterna för sammantagna konsekvenser, trots att det mellan dessa projekt lämnas en bred flyttled som flyttfåglarna kan utnyttja för att väja till nordväst och sydost. Dessa parker utgör tillsammans hinder i fåglarnas naturliga flyttriktning. Denna sammanlagda hindereffekt lindras dock av att vindkraftparkerna är belägna efter varandra i enlighet med fåglarnas naturliga flyttriktning. De hinder som vindkraftparkerna utgör är belägna i flera etapper, vilket betyder att fåglarna vid varje park ställs framför valet att väja eller flyga igenom vindkraftparken. För svanarnas och gässens del, som vid normala omständigheter flyger på meters höjd, är det inte antagbart att de skulle lyfta sin flyghöjd till 200 meter och flyga över vindkraftparkerna. Det är inte heller troligt att fåglarna skulle flyga mellan trädtopparna och rotorytan, eftersom man kan anta att den rörelse som orsakas av de roterande rotorbladen är en tillräcklig avskräckning för fåglarna för att de skall flyga runt vindkraftparkerna redan på ett längre avstånd. Från flera håll ute i världen finns det starka antydningar på att fåglarna väjer för vindkraftparkerna på ett tillräckligt avstånd för att de skall undvika att kollidera. Man har kunnat konstatera att fåglarna väjer för vindkraftverken både till havs och till land och till och med under natten. Endast en liten del av de observerade fåglarna flög vidare genom vindkraftparkerna. Det är mer troligt att tranorna och rovfåglarna flyger över vindkraftparkerna, eftersom dessa arters naturliga flyghöjder är högre än svanarnas och gässens. Speciellt tranornas, medelstora rovfåglarnas och gässens flyttrutt kommer troligen att styras till öster om projektområdena, där låglänta skogsområden och åkrar bildar den ganska naturliga flyttrutt som de använder i nuläget. Vid projektområdet är Bottenvikens kustlinje ganska splittrad, vilket innebär att de fågelarter som undviker stora öppna havsområden även troligen flyttar öster om vindkraftparkerna. Havsörnens nuvarande huvudflyttrutt har sin tyngdpunkt vid kusten, vilket innebär att artens flyttrutt skulle styras mer mot kusten ifall man förverkligade vindkraftparkerna. Fjällvråkens och tranans flytt som riktas mot nordväst (till Sverige) kan ske söder om Poikel eller motsvarande norr eller söder om Molpe-Petalax. Mellan projektområdena förblir ca 5-8 km breda områden som är fria från vindkraftverk.

76 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning 70 (77) Figur Möjliga rutter och flygriktningar för flyttfåglar i förhållande till existerande och planerade vindkraftparker i närheten av Poikel vindkraftpark (Bild: Molpe-Petalax MKB-beskrivning). Etapplaneområdet Molpe fastställdes inte av Miljöministeriet. Även naturliga orsaker kan resultera i att tranornas och gässens flyttstråk förflyttas. Då det råder väst-sydvästlig vind sker flytten längre österut än vanligt. Flytten bland fåglar som flyttar över fastlandet i Syd-Österbotten styrs oftast av ådalar samt myrar och våtmarker som lämpar sig som födo- och rastområden (Nousiainen 2013). Om flyttstråken förflyttas kan betydelsen av bl.a. rastområdena i Petalax som samlingsställe försämras, medan betydelsen av åkerområdena längre österut kan öka (Tikkanen m.fl. 2013). När det råder nordostlig och ostlig vind kan flyttstråken förtätas väster om vindkraftsparkerna och då framhävs betydelsen av samlingsställena i närheten av kusten (Tikkanen m.fl. 2013). Man har strävat efter att beakta viloområden i planeringen av de olika vindkraftsprojekten. Det är dock inte troligt att en eventuell förflyttning av flyttstråken har någon särskilt stor betydelse, eftersom den extra flygsträckan runt vindkraftsparkerna är ganska kort jämfört med den tusentals kilometer långa flyttsträckan som fåglarna redan har flyttat. En förlängd flygsträcka bedöms i allmänhet inte ha någon stor inverkan på fåglarnas