Dagordning Kallelse Kallelse Folkhälsokommittén Beslutsärenden 20 Delårsrapport mars Lokal krishanteringsplan folkhälsokommitté

Transkript

1 Mötesbok: Folkhälsokommittén ( ) Folkhälsokommittén Datum: Plats: Bohusgården, Nordens väg 6, Uddevalla Kommentar:

2 Dagordning Kallelse Kallelse Folkhälsokommittén Beslutsärenden 20 Delårsrapport mars Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén Remissvar av policy för styrning i Västra Götalandsregionen Svar på granskningsrapport om föreningsbidrag från folkhälsokommittén Remissvar För en god och jämlik hälsa - En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket Ansökan om medel för kompetensutvecklingsinsats med fokus på flerspråkighet och samverkan i mångfaldens förskolan Ansökan om projektstöd - Främja jämlikt lärande , Orust kommun och Dals-Ed kommun projektansökan - KF Länken Göteborg Blomsterbindaraktivitet PRO Lundby Helhetshälsa - Ett hållbart arbetsliv Områdesbaserat socialt samverkansteam Ansökan om projektstöd - Hjärnkoll i Västra Götaland Se sju diskrimineringsgrunderna ur ett äldreperspektiv En frisk generation. Sjumilaskolan samt en Frisk Generation Göteborg Ansökan om projektstöd - Scenkonst Gerlesborg Fortsättningsansökan år 2 Hälsolänken Fortsättningsansökan - Våldsförebyggande arbete med genusperspektiv Fortsättningsansökan Projekt Trestad 347 Delegeringsärenden Korrigering av Folkhälsokommitténs klassificeringsstruktur 360 Ansökan om medel för att dokumentera och sprida modellen Schyssta Kompisar 361 Anmälningsärenden Protokollsutdrag regionstyrelsen, Internrevisionens granskning av regionstyrelsens ägarstyrning samt av kommittéernas arbetsformer, Rapport från regionstyrelsens internrevision Information 364

3 Folkhälsokommittén ( ) - FHK Kallelse Folkhälsokommittén : Kallelse Folkhälsokommittén (3) Kallelse/Föredragningslista Sammanträde med Folkhälsokommittén den 21 april 2017 Plats: Bohusgården, Nordens väg 6, Uddevalla Tid: Kl. 08:30-16:00 Om du inte har möjlighet att närvara vid sammanträdet, meddela detta snarast til l Ann-Sofie Mellqvist, ann-sofie.mellqvist@vgregion.se Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Beslutsärenden 1. Delårsrapport mars 2017 FHK Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén FHK Remissvar av policy för styrning i Västra Götalandsregionen FHK Svar på granskningsrapport om föreningsbidrag från folkhälsokommittén FHK Remissvar För en god och jämlik hälsa - En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket FHK Ansökan om medel för kompetensutvecklingsinsats med fokus på flerspråkighet och samverkan i mångfaldens förskola FHK Projektansökningar: 7. Främja jämlikt lärande , Orust kommun och Dals-Ed kommun. FHK Postadress: Box Göteborg Besöksadress: S:a Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhalsa@vgregion.se

4 Folkhälsokommittén ( ) - FHK Kallelse Folkhälsokommittén : Kallelse Folkhälsokommittén Föredragningslista från Folkhälsokommittén, (3) 8. KF Länken Göteborg FHK Blomsterbindaraktivitet PRO Lundby FHK Helhetshälsa - Ett hållbart arbetsliv FHK Områdesbaserat socialt samverkansteam FHK Hjärnkoll i Västra Götaland FHK De sju diskrimineringsgrunderna ur ett äldreperspektiv FHK En frisk generation. Sjumilaskolan samt en Frisk Generation Göteborg FHK Scenkonst Gerlesborg FHK Fortsättningsansökan år 2 - Hälsolänken FHK Fortsättningsansökan - Våldsförebyggande arbete med genusperspektiv FHK Fortsättningsansökan - Projekt Trestad FHK Övriga frågor Delegeringsärenden 1. Korrigering av Folkhälsokommitténs klassificeringsstruktur FHK Ansökan om medel för att dokumentera och sprida modellen Schyssta Kompisar FHK

5 Folkhälsokommittén ( ) - FHK Kallelse Folkhälsokommittén : Kallelse Folkhälsokommittén Föredragningslista från Folkhälsokommittén, Anmälningsärenden 1. Protokollsutdrag regionstyrelsen, Internrevisionens granskning av regionstyrelsens ägarstyrning samt av kommittéernas arbetsformer, Rapport från regionstyrelsens internrevision FHK Information A. Folkhälsochefens information - Fullföljda studier B. Presidiets information C. Rapporter och konferenser Gunnel Adler Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt ( 3 (3)

6 20 Delårsrapport mars FHK Delårsrapport mars 2017 : Delårsrapport mars (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FHK Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Agneta Eriksson Telefon: E-post: agneta.eriksson@vgregion.se Till Folkhälsokommittén Delårsrapport mars 2017 Förslag till beslut 1. Folkhälsokommittén godkänner delårsrapporten för mars Sammanfattning av ärendet Folkhälsokommitténs budget följs enligt plan och det beräknade nollresultatet vid kommande årsskifte ligger kvar. Koncernkontoret Elisabeth Rahmberg Folkhälsochef Bilaga Delårsrapport folkhälsokommittén mars komplett rapport delas på mötet Besluten skickas till Regionstyrelsen: regionstyrelsen@vgregion.se Postadress: Box Göteborg Besöksadress: S:a Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhalsa@vgregion.se

7 20 Delårsrapport mars FHK Delårsrapport mars 2017 : Delårsrapport mars 2017 FHK Sida 1(7) Folkhälsokommittén Datum Diarienummer FHK Delårsrapport folkhälsokommittén mars Sammanfattning Folkhälsokommittén ska med sina insatser bidra till en hållbar regional utveckling i Västra Götaland. Regionutvecklingsuppdraget utgår från en helhetssyn på de miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensionerna, där alla tre är högt prioriterade och integrerade i varandra. Nämnder och kommittéer som arbetar med regional utveckling har tillsammans en unik genomförandekraft för att uppnå en hållbar utveckling och ett gott liv för invånarna i hela Västra Götaland. Folkhälsokommittén kommer under 2017 arbeta med de av regionfullmäktige prioriterade målen: - Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska - Den psykiska ohälsan ska minska Fokus kommer att ligga på utvecklingsarbetet inom ramen för Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland, med prioritet på arbete för att skapa trygga- och goda uppväxtvillkor, ökat arbetsdeltagande och psykisk hälsa/suicidprevention. Kopplat till det regiongemensamma arbetet med fokusområdet Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv kommer folkhälsokommittén att ansvara för att samla och förstärka arbetet för att alla elever lämnar grundskolan och gymnasiet med fullständiga betyg. Det som har kommit att kallas Kraftsamling fullföljda studier. Därtill ger kommittén verksamhetsstöd, utvecklingsmedel samt ett årligt folkhälsostipendium. 2. Verksamhet 2.1 Viktigaste händelserna under perioden Arbetet med fullföljda studier är ett område som knyter samman strategidokumenten Västra Götaland 2020 (VG2020) och Framtidens hälso- och sjukvård. Utbildning och utmaningen kring barn och ungas studier är en välfärdsfråga där många aktörers gemensamma insatser är det som kan vända trenden i hela Västra Götaland. Regionstyrelsen beslutade att anta handlingsplan för fullföljda studier (RS ). Regionfullmäktige fastslog beslutet den 31 januari Folkhälsokommittén fick uppdraget att samordna det övergripande arbetet för fullföljda studier och årligen återrapportera uppdraget. Tre viktiga aktiviteter har påbörjats jan-mars 1) Bildandet av en koncernövergripande processorganisation för genomförande, koordinering och uppföljning. 2) Konferens den 27/2 där hundratals personer från olika verksamheter diskuterade i seminarier utifrån fem identifierade problemområden. 3) Fortsatt fördjupad samverkan mellan VGR och kommunalförbund, kommuner, frivilligsektorn, akademin, näringsliv.

8 20 Delårsrapport mars FHK Delårsrapport mars 2017 : Delårsrapport mars 2017 FHK Sida 2(7) Folkhälsokommittén Datum Diarienummer FHK Mål och fokusområden 3.2 Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Människors hälsa är viktig som både mål och medel för individer och samhälle. En god och jämlik folkhälsa är en av grundstenarna i alla de tre perspektiven för en hållbar utveckling. Folkhälsokommittén vill 2017 i samverkan med regionala, nationella och internationella aktörer arbeta med att utveckla kunskaper som skapar tydligare förståelse för sambanden mellan hälsa och samhällsutveckling så att nya tvärsektoriella lösningar kan uppnås. Internationell samverkan har under årets första månader skett via WHO Regions for Health Network och WHO Healthy Cities nätverket. Folkhälsokommitténs ordförande samt representant för avdelningen har deltagit i medlemsmöten och med Europeiska kollegor aktivt presenterat och diskuterat kraftsamling för fullföljda studier. Hur vi på regional nivå tar oss an FN s hållbarhetsmål har också varit en viktig diskussionspunkt. En förbättrad folkhälsa är en viktig strategisk framtidsfråga och en framgångsfaktor för hela regionen. Det förebyggande arbetet med tidiga insatser ska prioriteras och skillnaderna i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper i regionen minska. Folkhälsokommittén arbetar utifrån Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland med fokus på kraftsamling kring fullföljda studier. Kraftsamling fullföljda studier 1. Samordna Västra Götalandsregionens arbete och leda den övergripande processen kring Kraftsamling för fullföljda studier. Anordna folkhälsokommitténs februarikonferens på tema Fullföljda studier Konferensen genomfördes 27 februari med 425 deltagare från VGR, kommuner och idéburna organisationer. Stödja prioriterade processer i aktivitetsplan Bygga upp och utveckla en elevhälsodatabas med fokus på metoder för användning. Projektet Elevhälsa i fokus syftar till att göra det möjligt att följa barn och ungdomars hälsa och utveckling. Målet är att alla skolor i Västra Götaland har ett likartat arbetssätt med samma elevhälsoenkät och använder sig av gemensamma elevhälsodata när 2018 övergår till Inbjudan till fortsatt dialog i frågan har skickats ut från folkhälsochefen till kommunerna. Trygga och goda uppväxtvillkor

9 20 Delårsrapport mars FHK Delårsrapport mars 2017 : Delårsrapport mars 2017 FHK Sida 3(7) Folkhälsokommittén Datum Diarienummer FHK Utveckla och kvalitetssäkra tidiga hälsofrämjande insatser i syfte att öka antalet personer som lämnar grundskolan med fullständiga betyg, med särskilt fokus på barn och unga i familjer som lever med små ekonomiska resurser. Utvecklingsarbete riktat mot förskolor som hälsofrämjande arena genom att skala upp pilotprojektet. Pilotprojektet som startade med fyra kommuner under hösten 2015 pekar tydligt ut viktiga områden att arbeta vidare med. Utifrån resultatet kommer en uppföljande satsning för nya och gamla kommuner i form av kompetensutveckling för personal med ansvar för arbetsuppgifter kring/på förskola i kommunen och som arbetar för att främja samverkan mellan barnhälsovård (BVC) och förskola. Kompetensutvecklingen består av en föreläsningsserie, workshopar, handledning och aktiviteter i den egna verksamheten under april september Delta i process för att kvalitetssäkra familjecentraler. Den regionala översynen av familjecentraler som genomfördes på uppdrag av folkhälsokommittén har förmedlats och använts som kunskapsunderlag. Planering finns att skapa regionala/delregionala nätverk med familjecentraler och de som arbetar med familjecentrerat arbetssätt. Diskussion förs om behovet av gemensamma konferenser/utbildningsdagar. 2. Systematisera, tillgängliggöra och utveckla kunskap om barn och ungas hälsa. Utveckla den longitudinella studien Västra Götalands barn om ungas livsvillkor och hälsa i Västra Götaland för att följa utvecklingen av ojämlikhet i hälsa bland barn och unga. Under första kvartalet har antalet skolor utökats till andra delar i regionen, som Fyrbodal. Information via kommunalförbundet. Information om kohorten sker löpande. Totalt har 220 nya elever tillkommit under första kvartalet. Spridningskonferens för kunskapsunderlag om Papperslösa barns vardagsstrategier. Kunskapsunderlaget används som en del i föreläsningsserien i förskoleprojektet. Fortsätta följa och ge stöd till de satsningar som beviljats medel under 2015 och 2016 samt utveckla en samhällsekonomisk beräkningsmodell. Vi har under första kvartalet arbetat fram en ny modell för sociala investeringsmedel som består av tre delar: utlysning, partnerskap och att testa en beprövad insats tillsammans med Göteborgsregionens kommunalförbund. I januari startade fyra nya sociala investeringar upp sin verksamhet. Vi har haft uppstartsmöte med dem och samtalat om hur man mäter och följer sociala och ekonomiska effekter. Vi har även haft uppstartsmöten om partnerskapet med vårdsamverkan barn och unga i Fyrbodal. Kommunforskning i Västsverige kommer att följeforska partnerskapet.

10 20 Delårsrapport mars FHK Delårsrapport mars 2017 : Delårsrapport mars 2017 FHK Sida 4(7) Folkhälsokommittén Datum Diarienummer FHK Ökat arbetsdeltagande 1. Öka antalet personer som lämnar grundskolan och gymnasieskolan med fullständiga betyg. Bidra till samordning, nätverksbyggande och kunskapsstöd gällande hälsofrämjande insatser i samverkan med kommunerna och kommunalförbunden. En processledningsgrupp har formerat sig för att samordna det regionövergripande arbetet för fullföljda studier i enlighet med regionstyrelsens uppdrag till folkhälsokommittén. Konferens om fullfölja studier i februari Konferensen genomfördes 27 februari på temat Fullföljda studier med 425 deltagare från VGR, kommuner och idéburna organisationer. Starta upp projektet Plug in yngre GR har efter en förstudie tagit fram en ansökan om medel för projekt Plug Innan som beslutas i RUN under april. Projektet omfattar delprojekt spridda över Västra Götaland. Medverka i den gemensamma ytan med kommunalförbunden för att minska skolavhopp, ESF projekt. Detta innefattar bland annat workshops och processtöd. Ett förslag till upplägg för den gemensamma samverkansytan har tagits fram och lyfts till Västgruppen (initiativtagare) under april. I förslaget knyts i första hand ESFprojekten En skola för alla (Fyrbodal, Sjuhärad och Skaraborg) och Fullföljda studier (GR), Plug Innan (under förutsättning att medel beviljas) samt eventuellt SIM2 Fyrbodal till samverkansytan. 2. Förbättra förutsättningarna för delaktighet på arbetsmarknaden för grupper som har svag eller ingen anknytning till den. Medverka i projektet Hälsolänken Avdelning folkhälsa har fortsatt kontakt med KFUM Göteborg kring Hälsolänken som har bidrag från Folkhälsokommittén. Utredning kulturtolkar Utredningen pågår och beräknas färdigställas under april. Finnas med i samverkansnätverk med arbetsförmedling, försäkringskassa, samordningsförbund och kommunalförbund Folkhälsochefen och en regionutvecklare deltar i VG Samverkan respektive beredningsgruppen. Under maj planeras en dialogdag för utbyte mellan samordningsförbunden och VGR koncernstab regional utveckling att genomföras och i juni är folkhälsochefen värd för en afterwork på temat fullföljda studier för samverkansnätverket Åldrande med livskvalitet

11 20 Delårsrapport mars FHK Delårsrapport mars 2017 : Delårsrapport mars 2017 FHK Sida 5(7) Folkhälsokommittén Datum Diarienummer FHK Bidra till att fler grupper äldre är socialt delaktiga. Genomföra en hälsoekonomisk beräkning på den hälsofrämjande insatsen sociala mötesplatser som riktas till äldre. Den hälsoekonomiska beräkningen har inte påbörjats ännu. Men kontakt har tagits med Centrum för hälsoekonomi och AgeCap, vilka båda är kopplade till Göteborgs universitet. Delta i omvärldsanalysen avseende äldre som genomförs nationellt i samverkan med Kairos Future. Samarbetet med Kairos Future angående omvärldsanalys har avbrutits eftersom inriktningen på arbetet förändrades. Goda levnadsvanor 1. Systematisera, tillgängliggöra och utveckla kunskap om goda levnadsvanor. Sprida/översätta forskningsresultat och erfarenheter internt och externt. Kartläggning av pågående aktiviteter i Västra Götaland gällande kost och fysisk aktivitet. Pilotprojektet gällande underlätta hälsosamma val i butik har påbörjats i stadsdelen Noltorp i Alingsås. Psykisk hälsa och suicidprevention 1. Arbeta för en bättre psykisk hälsa genom att intensifiera jämlikhetsarbetet. I samverkan med andra aktörer driva på arbetet med att belysa och analysera kopplingarna mellan psykisk hälsa och jämlikhet. Några initiativ till aktiviteter har ännu inte påbörjats. 2. Öka kunskapen om förebyggande insatser inom området Våld i nära relationer och förutsättningarna för stöd till de som blivit utsatta. Fortsätta arbetet med kompetenshöjning inom det våldsförebyggande arbetet, i samverkan mellan interna och externa samverkanspartner. Genom stöd till Tjejjouren Väst bidrar folkhälsokommittën till att kompetenshöjning sker inom det våldsförebyggande arbetet. 3. Bidra till en långsiktig utveckling av befolkningsinriktad suicidprevention i Västra Götaland med fokus på skolan som arena. I samverkan med kommuner, idéburna organisationer och andra samhällsaktörer arbeta för att förverkliga folkhälsokommitténs handlingsplan för befolkningsinriktad suicidprevention. Avdelning folkhälsa har följt upp erfarenheterna från de kommunerna som fått stöd för

12 20 Delårsrapport mars FHK Delårsrapport mars 2017 : Delårsrapport mars 2017 FHK Sida 6(7) Folkhälsokommittén Datum Diarienummer FHK att starta eller utveckla ett suicidpreventivt arbete. Suicidprevention i Väst (SPiV) som handlett kommunerna har också bidragit med sina erfarenheter. Båda parters erfarenheter kommer att ligga till grund för ett utvecklat koncept för de nya kommuner som anmält sitt intresse för en motsvarande process till hösten. En första träff för detta är planerad till maj. Diskussioner pågår också med SPiV om hur samarbetet mellan folkhälsokommittén och dem kan se ut framöver. Skövde, Åmål och Strömstad har anmält sitt intresse för att pröva metoder med fokus på skolan som arena. Skövde och Åmål har även anmält intresse för gruppen 65 år och äldre. Avdelningen har haft ett möte med Skövde kommun och kommer att arbeta vidare för att gå till handling. Möten är även inbokade med Åmål och Strömstad. En student skriver under våren en mastersuppsats som kommer att bidra till att ta fram ett förslag på folkhälsomodell av Aktion livräddning. Undersöka förutsättningarna att ta fram ett teknikbaserat stöd för aktörer inom offentlig och privat sektor, samt inom civilsamhället, som vill arbeta med suicidprevention Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv Kraftsamling fullföljda studier 1. Samordna Västra Götalandsregionens arbete och leda den övergripande processen kring Kraftsamling för fullföljda studier. Anordna folkhälsokommitténs februarikonferens på tema Fullföljda studier Konferensen genomfördes 27 februari med 425 deltagare från VGR, kommuner och idéburna organisationer. Stödja prioriterade processer i aktivitetsplan Ekonomiska förutsättningar Siffrorna blir tillgängliga först den 20 april varför de ekonomiska texterna kompletteras och delas inför mötet. 5.1 Ekonomiskt resultat 5.3 Eget kapital 5.4 Investeringar

13 20 Delårsrapport mars FHK Delårsrapport mars 2017 : Delårsrapport mars 2017 FHK Sida 7(7) Folkhälsokommittén Datum Diarienummer FHK Bokslutsdokument och noter

14 21 Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén - FHK Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén : Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FHK Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Ann-Sofie Mellqvist Telefon: E-post: ann-sofie.mellqvist@vgregion.se Till folkhälsokommittén Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén Förslag till beslut 1. Folkhälsokommittén antar Krishanteringsplan för folkhälsokommittén Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionen är en del av rikets krishanteringsorganisation och folkhälsokommittén inom Västra Götalandsregionen har i uppgift att upprätta en organisation för att hantera händelsen/befarad händelse (krishanteringsorganisation) i sin egen verksamhet inom ramen för den regionala krishanteringsplanen (Dnr RSK ). Syftet med planen är att klargöra roller, ansvar och uppgifter före, under och efter en händelse som påverkar folkhälsokommittén. Planen bygger bland annat på Lagen om extra ordinära händelser (SFS 2006:544). Beredning Lokal krishanteringsplan är avstämd med presidiet för folkhälsokommittén den 7 april Koncernkontoret Elisabeth Rahmberg Folkhälsochef Bilaga Krishanteringsplan för folkhälsokommittén Kriskommunikationsplan för Västra Götalandsregionen Besluten skickas till Regionstyrelsen, för kännedom regionstyrelsen@vgregion.se Postadress: Box Göteborg Besöksadress: S:a Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhalsa@vgregion.se

15 21 Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén - FHK Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén : Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén.docx 1 (4) Lokal krishanteringsplan Datum Diarienummer FHK Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Ann-Sofie Mellqvist Telefon: E-post: ann-sofie.mellqvist@vgregion.se Krishanteringsplan för folkhälsokommittén Västra Götalandsregionen är en del av rikets krishanteringsorganisation och folkhälsokommittén inom Västra Götalandsregionen har i uppgift att upprätta en organisation för att hantera händelsen/befarad händelse (krishanteringsorganisation) i sin egen verksamhet inom ramen för den regionala krishanteringsplanen (Dnr RSK ). Syftet med denna plan är att klargöra roller, ansvar och uppgifter före, under och efter en händelse som påverkar folkhälsokommittén. Planen bygger bland annat på Lagen om extra ordinära händelser (SFS 2006:544). Sveriges krishantering Alla myndigheter och organisationer har ansvar för sin egen verksamhet. Krishanteringen i Västra Götalandsregionen bygger på tre principer. Ansvarsprincipen. Den som ansvarar under normala förhållanden ansvarar även under kris och krig. Närhetsprincipen. Krisen ska hanteras där den inträffar och av närmast berörda och ansvariga. Likhetsprincipen. Innebär att en verksamhets lokalisering och organisation så långt som möjligt ska vara densamma under kris som under normala förhållanden. Syftet med krishantering inom folkhälsokommittén Syftet med krishanteringen är att trygga människors liv och hälsa, att förhindra eller begränsa skador på egendom och miljö samt att upprätthålla samhällsviktiga verksamheter. I förlängningen innebär detta även ett skydd av grundläggande värden, som demokrati, jämlikhet, rättvisa, integritet och förtroende. Syftet är även att ha en förmåga att sprida tillräcklig och korrekt information om händelsen. En kris har flera dimensioner. Den första är att hantera själva krisen med dess konsekvenser. Den andra är att kunna hantera bilden av krisen. Västra Götalandsregionen ska kunna ge korrekt information till medborgare och anställda. Förebyggande arbete Avdelningschefen ansvarar för att nämndens krishanteringsplan är aktuell samt att: Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

16 21 Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén - FHK Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén : Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén.docx Lokal krishanteringsplan för folkhälsokommittén (4) Verksamheten minst vartannat år ska göra en risk- och sårbarhetsanalys inom sitt ansvarsområde. Förebyggande åtgärder ska vidtas utifrån analysens framkomna brister/svagheter. Organisation för krishantering ska upprättas, utbildas och övas. Verksamheten ska ha funktionen Tjänsteman i beredskap (TiB) eller motsvarande1. Utbyta kontaktinformation och skapa samverkan med kommuner, myndigheter, samverkanspartner och andra som kan bli berörda vid en händelse/befarad händelse (kris). Kontaktvägar inom folkhälsokommittén Kommunikationslistor för interna och externa kontakter skall vara uppdaterade, se bilaga. Ansvaret för att hålla kommunikationslistorna uppdaterade har kommitténs ansvarige tjänsteman. Kommunikationsplan Kommunikationsplanen ska säkerställa att kommunikationen fungerar både internt och externt, vid olika typer av händelse/befarad händelse (kris). Den ska också tydliggöra roller, ansvar och behov av samordning. Det ska finnas en person som har ett tydligt uppdrag att stödja kriskommunikationen. Regionstyrelsen beslutade om en ny kriskommunikationsplan för Västra Götalandsregionen den 7 februari Den kompletteras i sin tur med en lokal kriskommunikationsplan för folkhälsokommittén, se bilaga. Under en händelse/befarad händelse Vid en händelse/befarad händelse (kris) ska verksamheten: Aktivera organisationen för krishantering. Aktivera kriskommunikationsplan. Informera regional tjänsteman i beredskap (RTiB/TiB) och regionens pressjour om händelsen/befarad händelse (krisen). Upprätta samverkan och dialog med berörda parter. Upprätta lägesbild och kommunicera den till övriga berörda aktörer. Fortlöpande dokumentera krisarbetet. Kontaktyta Vid en händelse/befarad händelse ska folkhälsokommittén kontaktas via ansvarig tjänsteman för folkhälsokommittén, det vill säga avdelningschefen. Dokumentation Vid en händelse/befarad händelse är det viktigt att kontinuerlig dokumentation sker. Ansvarig för dokumentationen är avdelningschefen. Beslutsmandat och beslutsfattande vid en händelse/befarad händelse Vid en händelse/befarad händelse har avdelningschefen mandat att fatta beslut inom folkhälsokommitténs verksamhet. 1 Det finns ett förslag om tjänsteman i beredskap TiB i den Kriskommunikationsplan som preliminärt kommer att beslutas under hösten Funktionen kan inrättas först efter beslut.

17 21 Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén - FHK Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén : Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén.docx Lokal krishanteringsplan för folkhälsokommittén Information Vid en händelse eller befarad händelse i folkhälsokommittén har avdelningschefen det yttersta ansvaret för interna och externa informationshanteringen. Folkhälsokommitténs presidium ska vara informerad om händelsen/befarade händelsen. Vid en händelse/befarad händelse (kris) kan regiondirektören via regionens kommunikationsavdelning begära in lägesbild/ lägesrapport om händelsen/befarade händelsen (krisen). Uthållighet Då en händelse/befarad händelse kan komma att pågå under längre tid ska en arbetsfördelning ske internt inom folkhälsokommittén Avdelning folkhälsa. Detta för att kunna arbeta under en längre tid och upprätthålla den robusthet och kvalitet som händelsen/befarade händelsen ställer på ledningen för folkhälsokommittén. Nedprioritering av andra arbetsuppgifter Om det finns behov av att prioritera bort andra arbetsuppgifter i verksamheten fattas beslutet av avdelningschefen. Viktigt är att omfattningen av händelsen/befarad händelse analyseras och beaktas innan beslut fattas. Efter en händelse/befarad händelse Verksamheten ska efter en händelse/befarad händelse: Verksamheten ska återuppbyggas Utvärdera arbetet och återrapporteras till regiondirektören Tillvarata erfarenheterna och utvärderingen som lärande inför framtiden. Inom folkhälsokommittén ansvarar avdelningschefen för att utvärderingen och uppföljning genomförs. 3 (4)

18 21 Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén - FHK Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén : Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén.docx Lokal krishanteringsplan för folkhälsokommittén Bilaga Kontaktuppgifter: Internt folkhälsokommittén Funktion Avdelningschef och ansvarig tjänsteman Enhetschef Avdelning folkhälsa Telefonnummer Elisabeth Rahmberg: Jörgen Hansson: Internt i Västra Götalandsregionen Funktion Presstjänsten Kommunikatör i beredskap Koncernstab regional utveckling, regionutvecklingsdirektör Telefonnummer Helen Lundberg Nilsson: Externa aktörer Funktion Polis, akuta larm Polis, anmälan Telefonnummer (4)

19 21 Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén - FHK Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén : Kriskommunikationsplan för Västra Götalandsregionen Kriskommunikationsplan för VästraGötalandsregionen Regionstyrelsen RS Kriskommunikationsplan för Västra Götalandsregionen

20 21 Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén - FHK Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén : Kriskommunikationsplan för Västra Götalandsregionen Innehåll 1 2 Inledning... 3 Sammanfattning Grundläggande principer och samverkan Gemensamt mål Lokala förvaltningsplaner och ansvar Kommunikationsdirektörens ansvar Samverkan RTiB och koncernkontorets presstjänst/kib Ansvar för lägesbild och dokumentation Budskap Utgångspunkter Kriskommunikationens syfte Principer och förhållningssätt Lagar, offentlighet och sekretess Arbetssätt och rutiner Organisation och ansvar Samverkan Intern kommunikation Målgrupper Informationskanaler Omvärldsbevakning Tekniska verktyg för samverkan Loggbok Uppföljning och utvärdering Utbildningar och övningar Begreppet störning Bilagor Bilaga: Lokal plan för kommunikation vid störningar Bilaga: Loggbok Bilaga: Lägesbild Bilaga: Kommunikativ lägesbild Kriskommunikationsplan Regionstyrelsen Västra Götalandsregionen

21 21 Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén - FHK Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén : Kriskommunikationsplan för Västra Götalandsregionen Inledning I samband med händelser som innebär störningar i verksamheten är det viktigt med väl fungerande kommunikation. Förmågan att sprida tillräcklig och korrekt information påverkar förståelsen för situationen och dess konsekvenser. Framgångsrik kommunikation kännetecknas av samordning, struktur, förberedelse, utbildning och övning. Så mycket som möjligt bör vara förberett innan händelsen, redan i vardagen, eftersom tid oftast är en faktor i sig. I enlighet med Regionfullmäktiges beslut om Västra Götalandsregionens regionala krishanteringsplan (DNR: RS ) har en kriskommunikationsplan tagits fram. Den omfattar utgångspunkter, principer, ansvar och arbetssätt för kommunikation vid en kris eller störning. Kriskommunikationsplanen ska vara ett stöd i både beredskaps- och krisarbetet. Planen vänder sig till de chefer och medarbetare som är en aktiv del av Västra Götalandsregionens störnings- och krisberedskap. För att underlätta samverkan och hantering mellan olika samhällsaktörer har delar av länsstyrelsens dokument Kriskommunikationssamverkan i Västra Götalands län, inriktning och rutiner, inkluderats i denna kriskommunikationsplan. Länsstyrelsens dokument är baserat på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps dokument Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörning, vilket i sin tur har stor påverkan på den svenska krisberedskapen och krishanteringen. I kriskommunikationsplanen kompletteras begreppet kris med det bredare begreppet störning. En störning påverkar verksamheten utöver vardagen men kan till skillnad från krisen vara både vara positiv och planerad. En störning är ingen kris men kan i beredskapssyfte kräva planering och stora insatser för att inte utvecklas till en krissituation. Kriskommunikationsplan Regionstyrelsen Västra Götalandsregionen

22 21 Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén - FHK Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén : Kriskommunikationsplan för Västra Götalandsregionen Sammanfattning Västra Götalandsregionens regionala kriskommunikationsplan är en utgångspunkt, inriktning och ett stöd för kommunikation vid kriser och störningar. Planen är framtagen i enlighet med Regionfullmäktiges beslut om Västra Götalandsregionens regionala krishanteringsplan (DNR: RS ) 2.1 Grundläggande principer och samverkan I en krissituation har alla aktörer samma ansvar för information och kommunikation som under normala förhållanden. Krisen hanteras i första hand där den inträffar (närhet). Verksamheten fungerar, så långt det är möjligt, på samma sätt som i vardagen (likhet). Den som normalt ansvarar för ledning och kommunikation bär även ansvaret i en krissituation (ansvar). Förvaltningar och bolag är skyldiga att samverka med andra aktörer (utökade ansvarsprincipen). Aktörerna har ett gemensamt ansvar att kontakta varandra, för att både begära och erbjuda hjälp. Denna kontakt ska ske redan i ett tidigt skede och i första hand mellan verksamheter som liknar den egna. När krisen riskerar att hota Västra Götalandsregionens varumärke kan regiondirektören besluta om undantag från de tre grundprinciperna (närhet, likhet och ansvar) och ta över ägandet och ledningen av kommunikationen. 2.2 Gemensamt mål Det gemensamma målet är att hantera krisen så bra som möjligt, totalt sett. En helhetssyn ska prägla kriskommunikationsarbetet. Det ska finnas förståelse för olika perspektiv och en lyhördhet för andra aktörers behov, förutsättningar och arbetssätt. 2.3 Lokala förvaltningsplaner och ansvar Alla förvaltningar ska ha en plan för hur de hanterar kommunikation vid störningar och kriser. Planen ska vara en del av, eller en bilaga till, förvaltningens egen krishanteringsplan eller den katastrofmedicinska beredskapsplanen. Den ska omfatta rutiner för larm och kontakt med lokal tjänsteman i beredskap/motsvarande (LTiB), regional tjänsteman i beredskap (RTiB) samt koncernkontorets presstjänst och kommunikatör i beredskap (KiB). Förvaltningens planering ska omfatta uthållighet över tid och försäkran om möjlighet till förstärkning, i första hand lokalt, i andra hand regionalt. En förvaltning som befinner sig i kris ska ha stöd av en funktion med ett tydligt uppdrag att hantera krisens kommunikativa aspekter. Funktionen ska vara en självklar del i krishanteringen. Funktionen ansvarar lokalt för kommunikationsanalys, planering, omvärldsbevakning, samordning, ledning och genomförande av så väl intern som extern kommunikation. Funktionen upprätthåller pressjour och kommunikatör i beredskap. Kriskommunikationsplan Regionstyrelsen Västra Götalandsregionen

23 21 Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén - FHK Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén : Kriskommunikationsplan för Västra Götalandsregionen Kommunikationsdirektörens ansvar Kommunikationsdirektören ansvarar för att den regionala kommunikativa krisberedskapen är god. På regional/regiongemensam nivå ansvarar kommunikationsdirektören för kommunikationsanalys, samordning, ledning, planering, omvärldsbevakning och genomförande av regiongemensam så väl intern som extern kommunikation. Kommunikationsdirektören ansvarar även för regional uthållighet över tid och stöd till enskilda förvaltningar. Vid regionala störningar och kriser ansvarar kommunikationsdirektören för kommunikationsstöd till regiondirektören, Regional särskild sjukvårdsledning och Regional krisledningsstab, liksom för samverkan med regional tjänsteman i beredskap (RTiB), beredskapschef och koncernsäkerhetschef. 1 I samband med lokal kriser ansvarar kommunikationsdirektören för att, efter förfrågan, stötta den lokala krisledningen tills det lokala kommunikationsstödet upprättats enligt plan. 2.5 Samverkan RTiB och koncernkontorets presstjänst och KiB Regional tjänsteman i beredskap (RTiB), ansvarar initialt för samhälls- och verksamhetsstörningar med regional påverkan Koncernkontorets presstjänst hanterar initialt förtroendestörande regionala händelser. Utanför kontorstid ansvarar Kommunikatör i beredskap (KiB) för den initiala krisberedskapen. RTiB, presstjänsten/kib har ömsesidigt kontaktansvar samt ansvar för larm och information till berörda direktörer, chefer och verksamheter. 2.6 Ansvar för lägesbild och dokumentation En lägesbild ska alltid upprättas i händelse av kris. Vid verksamhets- eller samhällsstörningar samt katastrofmedicinsk händelse ska den drabbade förvaltningen förmedla larm och lägesbild till RTiB. Om händelsen är en ägar- eller förtroendefråga ska den drabbade förvaltningen larma och förmedla lägesbild till Koncernkontorets presstjänst/kib. Som ett komplement bör den drabbade förvaltningen även upprätta en kommunikativ lägesbild för händelsens kommunikativa aspekter, aktiviteter, målgrupper, kanaler och budskap med mera. Lägesbilder ska uppdateras av den drabbade förvaltningen så länge händelsen pågår. 1 Från den 1 januari 2017 kommer de två tjänsterna, koncernsäkerhetschef och beredskapschef, att ersättas av en tjänst med titeln beredskaps- och säkerhetschef. Kriskommunikationsplan Regionstyrelsen Västra Götalandsregionen

24 21 Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén - FHK Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén : Kriskommunikationsplan för Västra Götalandsregionen Vid en regional händelse ansvarar koncernkontorets presstjänst/kib för att upprätta en regional kommunikativ lägesbild. Alla aktiviteter och beslut som har koppling till en krishändelse ska snarast möjligt dokumenteras i en elektronisk loggbok. Loggboken gör det möjligt att följa upp och utvärdera händelserna och främjar samverkan med övriga aktörer. 2.7 Budskap När en störning eller kris involverar flera aktörer är det viktigt med samstämmiga budskap. Varje aktör lämnar endast information om den egna verksamheten. Vid behov går det att komma överens om en annan hantering. Ansvarig ledning för krisen beslutar vilka målgrupper och informationskanaler som ska prioriteras. Eftersom kriskommunikationens uppgift i första hand är att ge stöd åt krishanteringen samt att stilla oro bör framförallt två typer av målgrupper prioriteras: interna målgrupper samt medier. Kriskommunikationsplan Regionstyrelsen Västra Götalandsregionen

25 21 Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén - FHK Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén : Kriskommunikationsplan för Västra Götalandsregionen Utgångspunkter 3.1 Kriskommunikationens syfte Syftet med krishantering är att trygga människors liv och hälsa, förhindra eller begränsa skador på egendom och miljö samt att upprätthålla samhällsviktiga verksamheter. I förlängningen innebär detta även ett skydd av grundläggande värden som demokrati, jämlikhet, rättvisa, integritet och förtroende. En viktig del i krishanteringen är även förmågan att sprida tillräcklig och korrekt information om händelsen. Det övergripande syftet med kommunikationen och kommunikationsarbetet vid en händelse är att vara ett stöd för hanteringen av händelsen och dess konsekvenser. Ett andra syfte är att hantera "bilden av händelsen". Västra Götalandsregionen ska kunna ge korrekt information till medarbetare och allmänhet i syfte att bidra till största möjliga förståelse för situationen, dess konsekvenser och dess hantering. God kriskommunikation hjälper till att bygga upp förtroendet hos medarbetare, allmänhet och media. Med ett högt förtroende ökar möjligheten att hantera händelsen på bästa sätt. Syftet för kommunikationen vid en kris är att ge målgrupperna en god bild av händelsen och dess konsekvenser ge kunskap som grund för gruppers och individers agerande och arbete motverka panik eller onödig oro visa handlingskraft Det viktigaste att initialt förmedla vid en kris är vad som hänt händelsens omfattning händelsens konsekvenser vidtagna åtgärder planerade åtgärder kontaktpersoner i organisationen var och när ny information ges Kommunikationen vid en händelse ska vara sann snabb faktabaserad öppen lättillgänglig trovärdig lätt att förstå även under stress målgruppsanpassad Kriskommunikationsplan Regionstyrelsen Västra Götalandsregionen

26 21 Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén - FHK Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén : Kriskommunikationsplan för Västra Götalandsregionen Att informationen är snabb och öppen står inte i motsatsförhållande till att den ska vara sann, faktabaserad och trovärdig. Det gäller att så snabbt som möjligt informera om så mycket som möjligt och att kontinuerligt informera om händelseutvecklingen. Etiska övervägningar är nödvändiga men man får aldrig avstå helt från att informera med hänvisning till att man inte är säker på alla uppgifter. Istället ska det tydligt framgå i informationen vad man inte kan svara på och om det råder osäkerhet om den bild eller de uppgifter man har vid ett givet tillfälle. 3.2 Principer och förhållningssätt Agera som i vardagen ansvar, likhet, närhet Ansvaret för Västra Götalandsregionens kriskommunikation styrs av samma tre principer och inriktning som ligger till grund för det svenska krishanteringssystemet. Ansvarsprincipen: Den som har ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden har ansvaret också under en störning. I ansvaret ligger även att samverka med övriga berörda aktörer. Likhetsprincipen: En verksamhet ska så långt det som möjligt fungera på liknande sätt vid en störning som i vardagen. Verksamheten ska så långt det som möjligt även utföras på samma plats som under normala förhållanden. Närhetsprincipen: En störning ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. De grundläggandande principerna, ansvar, närhet och likhet innebär i praktiken att alla aktörer, interna som externa, även har samma informationsansvar under en störning som vid normala förhållanden. Skyldighet att samverka och stödja Utökade ansvarsprincipen Ytterligare en grundläggande princip är den så kallade utökade ansvarsprincipen. Enligt denna har varje aktör ansvar och skyldighet att i en krissituation samverka med och stödja andra. Principen gäller även för samverkan kring kommunikation. Principen gäller så väl internt, mellan Västra Götalandsregionens verksamheter, som mellan Västra Götalandsregionen och externa aktörer. Vid en lokal störning ska kommunikationssamverkan i första hand ske på lokal nivå med lokala aktörer. Vid en regional störning eller samhällsstörning sker samverkan på regional nivå. Internt bör Västra Götalandsregionens verksamheter främst söka kriskommunikationssamverkan med en verksamhet som liknar den egna, och som arbetar inom det egna verksamhetsområdet. Detta eftersom det hos en liknande verksamhet finns en större kunskap och förståelse för uppgift och funktion samt troligen en någorlunda samstämmig bild och vana av hur kriser som drabbar verksamheten kan och bör hanteras. Kriskommunikationsplan Regionstyrelsen Västra Götalandsregionen

27 21 Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén - FHK Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén : Kriskommunikationsplan för Västra Götalandsregionen Gemensamt kontaktansvar Vid en kris bör man tidigt be om stöd om de egna resurserna inte räcker till. Ansvaret är ömsesidigt. Verksamheter som har möjlighet har även skyldighet att tidigt erbjuda stöd och hjälp till den drabbade verksamheten. Kontaktansvaret gäller även mot externt samverkande myndigheter och aktörer Helhetssyn och perspektivförståelse I en krissituation är det sällan enbart den egna verksamheten som påverkas. Därför bör arbetet vid en krissituation alltid präglas av lyhördhet för andra aktörers behov, förutsättningar, arbetssätt och tolkning av krisen. Att se händelsen ur flera perspektiv och som helhet underlättar samverkan med andra aktörer. 3.3 Lagar, offentlighet och sekretess Offentlighetsprincipen, Tryckfrihetsförordningen, Offentlighet- och sekretesslagen och alla andra lagar och förordningar gäller på samma sätt i en kris som i vardagen. De som har en kommunikationsuppgift i beredskapsorganisationen ska ha goda kunskaper i offentlighet och sekretess för att kunna hantera situationen vid en störning Allmän handling Kommunikation på exempelvis intranätet, via e-post, fax eller SMS är i de flesta fall allmän handling och ska efter sekretessprövning skyndsamt lämnas ut. Beslut som fattas av krisstab eller -ledning kan vara allmän handling. Varje förfrågan ska prövas med stöd av Västra Götalandsregionens juridiska kompetens. En krisstab bör därför upprätta en kontakt med jurist. Vid olyckor med skador och avlidna vill medierna komma i kontakt med patienter och anhöriga. Västra Götalandsregionen måste på alla sätt värna patientsekretessen. Det dock kan finnas tillfällen då man kan medverka till att underlätta kontakten mellan patienter eller anhöriga och media Västra Götalandsregionen inte allmän plats Västra Götalandsregionens lokaler, fastigheter och verksamheter är inte allmän plats. Utgångspunkten är därför att den som vistas inom Västra Götalandsregionens verksamhet eller egendom måste ha ett ärende som har en koppling till VGR:s verksamhet för att vistas där. Detta gäller så väl patienter, besökare som allmänhet och journalister Generellt fotoförbud Generellt råder även fotoförbud inom Västra Götalandsregionens sjukvårdsverksamheter. Lokala undantag, bestämmelser och rutiner är dock tillåtna och fastställs av förvaltningarna. Tillstånd för fotografering kan lämnas av förvaltningschef. Kriskommunikationsplan Regionstyrelsen Västra Götalandsregionen

28 21 Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén - FHK Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén : Kriskommunikationsplan för Västra Götalandsregionen Arbetssätt och rutiner 4.1 Organisation och ansvar Funktion för kommunikation En förvaltning som befinner sig i kris ska ha stöd för sin kommunikation av en funktion med ett tydligt uttalat uppdrag att kommunicera. Kommunikation är en stödfunktion och ska vara en självklar del i krisarbetet. Om en krisledningsgrupp/stab upprättas ska funktionen ingå i denna. En funktion med kommunikationsansvar ska hantera omvärldsbevakning och kommunikativ analys dokumentera kommunikationsarbetet samordna kommunikationen formulera budskap hantera publicering på webbsidor och sociala media ta hand om presskontakter göra utskick av pressmeddelanden kalla media till eventuella presskonferenser Lokalt förvaltningsansvar Enligt ansvars-, närhets- och likhetsprincipen ska en händelse hanteras av den förvaltning där den inträffar. Varje förvaltning och bolag ansvarar för att beredskapen inför händelser och kriser är god. Förvaltningar och bolag ska genomföra en risk- och sårbarhetsanalys upprätta lokal kommunikationsplan för störningar som bilaga till, förvaltningens egen krishanteringsplan eller den katastrofmedicinska beredskapsplanen upprätta rutiner för larm och kontakt med lokal tjänsteman i beredskap, LTiB/motsvarande utpekad kontaktfunktion. Saknas LTiB ska rutiner för larm upprättas med RTiB. Vid en kris ska berörd förvaltning eller bolag upprätthålla funktionen pressjour/kommunikatör (eller motsvarande) i beredskap ge kommunikationsstöd till förvaltningens krisstab/-ledning sörja för uthållighet över tid och försäkra sig om att det finns möjlighet till förstärkning, i första hand lokalt, i andra hand regionalt. samordna och leda det lokala kommunikationsarbetet vid händelsen samordna kommunikationsarbetet och kommunikationsinsatser med interna och externa aktörer Kriskommunikationsplan Regionstyrelsen Västra Götalandsregionen

29 21 Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén - FHK Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén : Kriskommunikationsplan för Västra Götalandsregionen hantera om-/invärldsbevakning dokumentera arbetet i en elektronisk loggbok som enkelt kan sparas och delas (Se vidare avsnitt 4.8 Loggbok). Observera att dokumentation i en kris kan vara sekretessbelagd. larma och informera RTiB informera kommunikationsdirektören eller koncernkontorets presstjänst/kib I en krissituation är det bättre att, om det är möjligt, ta i för mycket i början eftersom det är svårt att hinna ikapp när krisen är ett faktum och lever sitt eget liv. Undantag för skydd av varumärket Kommunikation vid kriser hanteras som regel av den verksamhet som är drabbad. Inom Västra Götalandsregionen kan dock regiondirektören besluta om undantag. Om händelsen riskerar att starkt påverka Västra Götalandsregionens varumärke och anseende kan regiondirektören fatta beslut om att överta ägandet och ledningen av kommunikationen i samband med krisen Regionalt ansvar Regionalt ansvarar kommunikationsdirektören för att den regionala kommunikativa krisberedskapen inför händelser och kriser är god. Kommunikationsdirektören ansvarar för övergripande struktur och uppbyggnad av en fungerande kommunikation vid störningar, anpassad till Västra Götalandsregionens krishanteringsprocess Vid regionala händelser ansvarar kommunikationsdirektören för kommunikationsstöd till regiondirektören, Regional särskild sjukvårdsledning (RSSL) och Regional krisledningsstab samverkan med RTiB, beredskapschef och koncernsäkerhetschef att vid behov upprätta 24-timmars jourberedskap/pressjour att upprätta en regional kommunikationsplan att samordna och leda kommunikationsarbetet vid störningar som berör flera förvaltningar, bolag eller hela Västra Götalandsregionen att vid en kris eller hot om kris upprätta funktion för regional samordning av kommunikation i vissa fall ledning och styrning av kriskommunikation att vid behov samordna regional kommunikation och budskap att, efter förfrågan och under ett initialskede, stötta lokal krisledning i en förvaltning eller ett bolag till dess det egna kommunikationsstödet upprättats enligt lokal kommunikationsplan regional uthållighet över tid samt stöd till enskilda förvaltningar att samordna kommunikationsarbete och -insatser med externa regionala aktörer kommunikationsstöd till regionalt eller nationellt upprättad krisledning Kriskommunikationsplan Regionstyrelsen Västra Götalandsregionen

30 21 Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén - FHK Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén : Kriskommunikationsplan för Västra Götalandsregionen Kommunikatör i beredskap För att ytterligare förstärka beredskapen inrättas under 2017 funktionen Kommunikatör i beredskap (KiB). Funktionen innebär att det finns en utsedd kommunikatör i beredskap även utanför presstjänstens öppettider, helgfria vardagar kl Med KiB höjer koncernkontoret tillgängligheten för massmedia samt Västra Götalandsregionens tjänstemän och politiker och kan snabbt, utan fördröjning, starta ett kommunikationsarbete/-insats. Verksamhetsstörande händelser Samhälls- och verksamhetsstörningar som involverar den regionala nivån, hanteras initialt RTiB. RTiB ansvarar för att omgående informera, beredskapschef, koncernsäkerhetschef, kommunikationsdirektör, koncernstabsledning samt koncernkontorets presstjänst/kib. Vid allvarliga fall ska RTiB informera regiondirektören. Förtroendestörande händelser Vid förtroendestörande händelser, som involverar den regionala nivån, hanteras händelsen initialt av koncernkontorets presstjänst/kib. Presstjänsten/KiB ansvarar för att omgående informera, RTiB, koncernsäkerhetschef, kommunikationsdirektör, samt koncernstabsledning. Vid allvarliga händelser ska presstjänsten/kib informera regiondirektören. 4.2 Samverkan Samordnade budskap För att undvika att organisationens förtroende skadas är samstämmiga uppgifter och budskap en av de viktigaste delarna vid kriskommunikation. Splittrad eller motsägelsefull information skapar förvirring och osäkerhet. Vid en händelse där flera aktörer är inblandade behöver kommunikationen därför samordnas. Ansvarig chef eller krisledning är även ytterst ansvarig för kommunikation och samordning av budskap och kommunikationsinsatser. Det är ansvarig chef som beslutar om vilken information som ska lämnas och av vem. I enlighet med ansvars- och likhetsprinciperna är varje förvaltning ansvarig för informationen om sin verksamhet. Detsamma gäller samverkande samhällsfunktioners kommunikation externt. Principen är att varje organisation och förvaltning endast lämnar information om det den ansvarar för men det kan i vissa fall vara nödvändigt att samverkande aktörer lämnar överenskommen information om andra verksamheter, framförallt till media, för att minska trycket totalt Larm upprätta och förmedla lägesbild Vid kris eller hot om kris ska verksamhetsansvarig omgående se till att en lägesbild tas fram. Vid samhälls- och verksamhetsstörande samt katastrofmedicinska händelser ska larm och lägesbild förmedlas till RTiB. Om händelsen är en ägar- eller Kriskommunikationsplan Regionstyrelsen Västra Götalandsregionen

31 21 Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén - FHK Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén : Kriskommunikationsplan för Västra Götalandsregionen förtroendefråga ska larm och lägesbild förmedlas till Koncernkontorets presstjänst/kib. Lägesbilden ska, förutom läget även innehålla information om risk för den medicinska säkerheten inom hälso- och sjukvården eller annan fara för skyddsvärda objekt eller resurser. Berörda förvaltningar ansvarar för att hålla uppdatera och kontinuerligt förmedla lägesbilden vidare till RTiB och koncernkontorets presstjänst/kib. RTiB och presstjänst/kib ansvarar för larm till VGR-interna aktörer däribland kommunikationsdirektören, koncernsäkerhetschefen och beredskapschefen samt vid en allvarlig händelse regiondirektören. Bild: Illustration larmvägar Kommunikativ lägesbild För att stötta kommunikationsarbetet vid en kris kan lägesbilden kompletteras med punkter som belyser krisens kommunikativa delar en kommunikativ lägesbild. Den kommunikativa lägesbilden sammanfattar bland annat identifierade kommunikationsbehov, genomförda och planerad kommunikationsinsatser, resurser för kommunikationsarbete, behov av samverkan samt hur krisen beskrivs och uppfattas av omvärlden. upprättas av kommunikationsfunktionen i samverkan med ansvarig krisledning främjar samverkan mellan flera aktörer så väl interna som externa används med fördel när det, i samverkan mellan flera aktörer, finns behov av en samlad lägesbild och samstämmiga budskap Kriskommunikationsplan Regionstyrelsen Västra Götalandsregionen

32 21 Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén - FHK Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén : Kriskommunikationsplan för Västra Götalandsregionen Vid en regional händelse ansvarar koncernkontorets presstjänst/kib för att upprätta en första kommunikativ lägesbild. Se vidare bilagorna 5.3 Lägesbild och 5.4 Kommunikativ lägesbild Samverkan med externa aktörer Vid en störning har Västra Götalandsregionen, inom sitt ansvarsområde, skyldighet att samverka med andra samhällsfunktioner. Samverkande samhällsfunktioner kan vara SOS Alarm, polis, räddningstjänst, länsstyrelse, kommuner, Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet och andra landsting/regioner i Sverige och utomlands. Det kan också vara företag eller andra aktörer beroende på händelsens art. För Västra Götalandsregionens del ansvarar RTiB för samordning med regionala aktörer och myndigheter exempelvis länsstyrelsen, Polismyndigheten och trafikverket. För att få till stånd en god samverkan har vissa aktörer ett särskilt ansvar för samordningen av berörda aktörer inom en sektor eller ett geografiskt område. Sektorsansvar innebär att alla myndigheter och organisationer har ansvar för sitt verksamhetsområde. Statliga myndigheter på central nivå ansvarar för samordningen mellan olika nivåer inom den sektor de verkar i. Till exempel har Socialstyrelsen ett nationellt ansvar att samordna hälso-och sjukvårdssektorn. Geografiskt områdesansvar innebär att samordna de olika sektorernas arbete inom ett geografiskt område. På lokal nivå är det kommunerna, på regional nivå länsstyrelserna och på nationell nivå är det regeringen som har det geografiska områdesansvaret. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, utövar i praktiken flera av de uppgifter som ligger inom regeringens geografiska områdesansvar vid samhällsstörningar. Sektorsansvar och geografiskt områdesansvar innebär också ett samordningsansvar för kriskommunikation. Det innebär däremot inte att ta över någon annans informationsansvar det handlar endast om samordning och stöd Länsstyrelsens samordningsansvar för information När det gäller samverkan vid samhällsstörningar som berör hela länet har Länsstyrelsen en nyckelroll, och ska verka för att information till allmänhet och media samordnas. Det främsta syftet med Länsstyrelsens insatser är att möjliggöra och underlätta kommunikationssamverkan vid större krishändelser i länet. När och om Länsstyrelsen har ett direkt ansvar för hela eller delar av en händelse, har Länsstyrelsen också ansvar för att kommunicera aktuellt läge och åtgärder till allmänhet och medier. Kriskommunikationsplan Regionstyrelsen Västra Götalandsregionen

33 21 Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén - FHK Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén : Kriskommunikationsplan för Västra Götalandsregionen Om Länsstyrelsen kallar till en regional samverkanskonferens bör kommunikationsansvariga hos berörda aktörer delta. På samverkanskonferensen redogör respektive aktör för sin organisations lägesbild och ska då även kunna beskriva den kommunikativa lägesbilden utifrån sin organisations perspektiv. För Västra Götalandsregionen kallas RTiB till Länsstyrelsens regionala samverkanskonferens. 4.3 Intern kommunikation Vid en händelse är det viktigt att prioritera intern kommunikation. Medarbetare, chefer och förtroendevalda behöver få information om händelsen både för att kunna hantera störningen mer effektivt men även för att minska felkällor och ryktesspridning, bidra till arbetsro och trygghet samt stilla oro och nyfikenhet. Många av medarbetarna inom Västra Götalandsregionen använder samma sociala medier och nyhetsmedier som allmänheten för att få information. Därför kan i traditionella medier övervägas och användas för information även till medarbetare om de interna kanalerna inte fungerar. 4.4 Målgrupper Kommunikationen vid en händelse måste fungera både internt och externt. Eftersom resurser och tid oftast är begränsade måste både innehåll och målgrupper prioriteras. I första hand bör kommunikation med personer och grupper som behöver kunskap för att på bästa sätt hantera störningen prioriteras. Beslut om prioriteringen fattas av ansvarig krisledning. Exempel på målgrupper vid en störning är medarbetare förtroendevalda samverkande myndigheter, företag och organisationer journalister/medier allmänhet drabbade anhöriga 4.5 Informationskanaler Västra Götalandsregionen har tillgång till ett stort antal kanaler för kommunikation vid en störning eller kris. Det är lokala krisledningen som bestämmer vilka informationskanaler som primärt ska användas. Valet ska kommuniceras till alla som medverkar i krisarbetet. Detta är särskilt viktigt när det gäller intern kommunikation. Kriskommunikationsplan Regionstyrelsen Västra Götalandsregionen

34 21 Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén - FHK Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén : Kriskommunikationsplan för Västra Götalandsregionen Medarbetare Medarbetare är en viktig kanal för kommunikation inom den egna målgruppen men också för kommunikation med andra målgrupper. Västra Götalandsregionen har närmare medarbetare som alla i en kris, i alla fall hypotetiskt, skulle kunna sprida information vidare till andra, även utanför organisationen, till exempel anhöriga, vänner och grannar. Varje anställd har rätt till sin egen version av en händelse och rätt att sprida den till exempelvis media. Detta gäller dock inte sekretesskyddad information exempelvis patientinformation Interna webbsidor/intranät Det regiongemensamma intranätet (insidan) och/eller de lokala intranäten kan vara en viktig informationskanal, framförallt vid en långvarig störning. En kommentarsfunktion för återkoppling kan vara värdefull i arbetet med kommunikation vid störningar för att se om mottagarna uppfattar budskapet rätt. Alert-funktion: I Västra Götalandsregionens webbpubliceringssystem, EpiServer, är det möjligt att aktivera en så kallad alert-funktion. Med funktionen är det möjligt att samtidigt publicera samma information på samtliga förvaltningars intranät Talespersoner Redan tidigt i en kris kan det vara viktigt att utse en talesperson. Talespersonen är den som officiellt uttalar sig för organisationen. Att utse en talesperson innebär inte att man lägger munkavle på andra medarbetare. Syftet är att få en tydlig ingång i organisationen för medias frågor. Det ger också organisationen möjlighet att förmedla ett gemensamt och samordnat budskap för händelsen. Att utse en talesperson kan också bidra till att övrig personal kan fokusera på att lösa händelsen istället för att bli upptagen av att svara på frågor Sociala medier Sociala medier utgör en allt större del av informationsspridningen i samhället och är en viktig kanal vid störningar. Via egna konton kan Västra Götalandsregionen sprida information i en störning men även, via meddelande- och kommentarsfunktioner, kommunicera med olika målgrupper och på så sätt få en bild av de frågor som uppkommer i samband med händelsen. Sociala medier är inte en kanal utan flera och behöver etableras innan störningen sker. Sociala media bygger på att kontaktnätet redan är utbyggt innan störningen inträffar Massmedia De traditionella medierna, tidningar och etermedier, är initialt en av de viktigaste kanalerna vid en kris. Genom medierna kan organisationen snabbt nå stora grupper i samhället, både externt och internt. Kriskommunikationsplan Regionstyrelsen Västra Götalandsregionen

35 21 Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén - FHK Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén : Kriskommunikationsplan för Västra Götalandsregionen Medierna arbetar snabbt och under tidspress. De har krav på sig att vara först med nyheter och vill ha intervjuer och bilder. För att nå ut med vår information måste vi försöka möta mediernas önskemål i så stor utsträckning som möjligt. Men medias önskemål får aldrig äventyra sekretess och integritet. Kommunikatörer och andra medarbetare som arbetar med kommunikation vid kriser ska ha goda kunskaper om var organisationens gränser går när det gäller offentlighet och sekretess. En presskonferens kan vara ett effektivt sätt att samordna information till medierna. Vid större störningar eller kriser är det också ett effektivt sätt att samordna information från flera aktörer. Vid ett stort och långvarigt medietryck kan ett presscenter underlätta arbetet. Detta gäller inte minst vid händelser som drar till sig ett stort intresse från nationella och internationella medier Externa webbsidor Våra främsta kanaler till allmänheten vid en störning är i de flesta fall medierna och Västra Götalandsregionens externa hemsidor. Media har hög prioritet men informationen ska också finnas på hemsidor där det finns möjlighet att ge en mer fördjupad information och hänvisningar. I vissa fall kan även information publiceras på se Information på webbsidor ska utformas på ett sådant sätt att den enkelt och snabbt kan läsas även i mobiltelefon och läsplatta. På externa hemsidor måste informationen vara så lätt att förstå att även de som inte har svenska som förstaspråk kan ta del av den. Det är också här vi i första hand ska publicera information på andra språk och i anpassad form. En kommentarsfunktion där mottagare av informationen har möjlighet att ge återkoppling kan vara värdefullför att se hur mottagarna uppfattar budskapet Krissida på webben Alla verksamheter ska planera för hur information publiceras på Internet och intranätet vid en kris. Många av VGR:s verksamheter har idag flera kanaler för kommunikation med allmänhet och medarbetare t ex verksamhetens hemsida, en eller flera Facebooksidor, Linked In och Twitter. I planeringen ska det finnas en huvudsida där all information om händelsen publiceras, som övriga kanaler kan hänvisa till Telefonväxlar Telefonväxlarna kan vara en viktig informationslämnare vid en störning. Personalen i telefonväxlarna ska därför tidigt ha en god kunskap om händelsen, stabsfunktioner, talespersoner och samverkande samhällsfunktioner. Varje telefonväxel bör vid en störning utse en kontaktperson för kommunikation med den krisledning som hanterar störningen. Kriskommunikationsplan Regionstyrelsen Västra Götalandsregionen

36 21 Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén - FHK Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén : Kriskommunikationsplan för Västra Götalandsregionen Kontinuerligt uppdaterade kommunikéer kan lämnas till telefonväxlarna som kan läsas upp eller skickas vid förfrågan för att avlasta hanteringen. Telefonväxlarna har dock inte kapacitet för längre samtal därför bör information till växlarna kombineras med andra kanaler exempelvis hänvisning till en webbsida med mer information. Sidan måste då ha en enkel adress som kan uttalas och förstås på ett enkelt sätt Callcenter Om trycket av frågor via telefon är eller förväntas bli stort kan ett callcenter avlasta kommunikationsarbetet. Vid behov kontakta RTiB för mer information Vårdguiden 1177 Vårdguiden är en väletablerad kanal för sjukvårdsinformation. Kanalen kan användas även vid en händelse om informationen berör sjukvård. Kunskapsdatabasen kan användas även i en kris Krisinformation.se Vid en störning samverkar ofta flera myndigheter och organisationer och det kan vara svårt för allmänheten att veta vem som kan ge svar på olika frågor. Vid en allvarlig händelse kan en särskild sida skapas på krisinformation.se där allmänheten får en översiktlig bild av vad som har hänt och vägledning för att snabbt hitta den information de söker genom länkar till de aktörer som hanterar störningen. Krisinformation.se är en nationell webbsida för information om hur samhället hanterar störningar. Bakom informationen står ansvariga myndigheter. Krisinformation.se kan användas som ett komplement till de egna websidorna vid en störning Informationsmeddelande VMA För att förebygga och begränsa skador på människor, egendom eller miljö kan Västra Götalandsregionen begära att ett informationsmeddelande sänds i radio- och TVkanaler. Begäran kan göras via SOS Alarm AB hos Sveriges Radios sändningsledning eller direkt hos lokal kanal. RTiB eller Koncernkontorets presstjänst/kib kan hjälpa till i begäran av informationsmeddelanden. Radio- och TV-företagen avgör själva när informationsmeddelandet ska sändas. Som en utbyggnad av VMA är det idag möjligt att sända SMS till mobiltelefoner som finns inom ett visst geografiskt område. Tjänsten aktiveras av RTiB via SOS Alarm Kommunikativt svaga grupper I beredskapsplaneringen är det viktigt att ställa frågan om hur organisationen ska kommunicera med olika kommunikationssvaga grupper. Tilliten till kommunikation Kriskommunikationsplan Regionstyrelsen Västra Götalandsregionen

37 21 Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén - FHK Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén : Kriskommunikationsplan för Västra Götalandsregionen via webb och etablerade medier är stor men hur kommunicerar man målgrupper inte nås på detta sätt? Det kan gälla grupper med olika former av handikapp, personer som saknar Internet eller tillgång till medier men även grupper som inte läser eller talar svenska. Den regionala kriskommunikationsplanen pekar ut inte någon speciell grupp som kommunikationssvag men rutiner för kommunikation med svaga grupper bör utredas och förberedas som en del av beredskapsarbetet Övriga kanaler Förutom de kanaler som nämnts ovan finns ytterligare informationskanaler som i kan bli användbara i en kris exempelvis anslag på anslagstavlor och dörrar receptioner kundservice biljettkassor störningsinformation bud grupp- och stormöten Skype/Lync Alternativa kanaler Om de "vanliga" kommunikationskanalerna inte fungerar vid exempelvis ett el-, teleeller it-avbrott måste man hitta andra sätt att kommunicera. I beredskapsplaneringen är det därför viktigt att förbereda alternativa kanaler om till exempel el-, tele- eller nätkommunikationen slutar fungera eller strömmen försvinner under en längre tid. 4.6 Omvärldsbevakning Med mer fakta och kunskap ökar möjligheten att fatta riktiga och strategiska beslut, därför är in-/omvärldsbevakning, att vara lyhörd för omvärldens reaktioner och handlande, mycket viktigt i en krissituation. Vad säger medier, sociala medier och andra myndigheter om händelsen, hur reagerar personalen? Omvärldsbevakningen är en viktig del för att hålla lägesbilden uppdaterad och för att får en bättre total helhetsbild av störningen och kommunikationsbehoven. Varje organisation ska förbereda hur omvärldsbevakningen ska ske vid störningar, både när det gäller hur och vad som ska bevakas men också vem som har uppgiften att genomföra bevakningen. Kriskommunikationsplan Regionstyrelsen Västra Götalandsregionen

38 21 Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén - FHK Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén : Kriskommunikationsplan för Västra Götalandsregionen Tekniska verktyg för samverkan Telefonkonferens/Skype Internt Västra Götalandsregionen tillgång till telefon- och konferensverktyget Skype (Lync). Verktyget fungerar så väl internt som externt. I systemet är det möjligt att dela ljud, bild och dokument WIS Det webbaserade informationssystemet WIS är ett system för utbyte av information vid en störning inom en myndighet eller mellan myndigheter. Systemet handhas av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB. WIS är placerat utanför Västra Götalandsregionens nätverk och tillgängligt för Västra Götalandsregionens verksamheter. Administration och behörigheter hanteras inom av Koncernkontoret Rakel Rakel är Sveriges nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning och förvaltas av Myndigheten för samhällsberedskap, MSB. Rakel är ett krypterat och robust system som ska fungera även när andra kommunikationssystem, till exempel telefon och e-post, inte fungerar. Rakel används inte generellt inom Västra Götalandsregionen men finns tillgängligt på alla akutmottagningar, i ambulanser och hos RTiB/Prehospitalt Katastrofmedicinskt Centrum i Göteborg Telefoncenter VGR IT kan vid behov och efter förfrågan från RTiB sätta upp en särskild telefonkö med avdelad personal för att hantera stora mängder förfrågningar via telefon. Se även avsnittet Callcenter 4.8 Loggbok Vid en händelse ska alla beslut, aktiviteter och viktiga delar i omvärldsbevakningen så snart det är möjligt dokumenteras i en förberedd och tillgänglig elektronisk loggbok. Detta gäller även händelser, beslut och åtgärder som berör kommunikationen kring en händelse. Loggboken är viktig av flera orsaker. Den kan användas som ett stöd vid hanteringen av händelsen, för analys men även för dokumentation och analys efter en kris, för uppföljning, allmänhetens granskning och insyn samt ett framtida lärande. En elektronisk loggbok är i sin enklaste form ett ordbehandlingsdokument exempelvis Word eller liknande. Det finns även stöd för delning av loggböcker i gemensamma dokumentationssystem, till exempel WIS (se avsnitt 4.7.2) Att Kriskommunikationsplan Regionstyrelsen Västra Götalandsregionen

39 21 Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén - FHK Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén : Kriskommunikationsplan för Västra Götalandsregionen loggboken är elektronisk gör att den enkelt kan delas och göras tillgänglig för flera personer. 4.9 Uppföljning och utvärdering Varje verksamhet ska utarbeta rutiner för uppföljning och utvärdering. Utvärderingen är viktig för uppföljningen och helhetsbilden av händelsen men också för att dokumentera erfarenheter och främja lärande. I utvärderingsarbetet har loggböckerna en central roll eftersom de i efterhand kan ge viktiga bidrag om hur en kris hanterades, vilka beslut som fattades av vem och när. Länsstyrelsens krisinformationsråd har tillsammans med Göteborgs Universitet tagit fram mallar för utvärdering av kriser. Mallarna kan fås av Länsstyrelsen eller finns på Västra Götalandsregionens intranät Utbildningar och övningar Vid en händelse måste alla delar i hanteringen fungera både var och en för sig och tillsammans och ju mer man förberett sig inför eventuella störningar och händelser desto mer kraft finns att hantera händelsen när den kommer. Utbildningar och gemensamma övningar är därför en avgörande faktor för att nå framgång. Alla personer som har eller kan få en kommunikativ uppgift vid en händelse ska ha utbildning så att de är väl förtrogna med vad som ska göras och hur det ska göras. Utbildningen ska också innehålla ansvar och befogenheter samt lagar och förordningar. Liksom kommunikatörens uppgift övas kräver även andra stabsuppgifter utbildning och övning. Övning bör ske vart annat år. Koncernkontorets koncernstab kommunikation och externa relationer ska samordna och erbjuda möjligheter till förvaltningarnas kommunikationsavdelningar att genomföra gemensamma övningar Begreppet störning I kriskommunikationsplanen har begreppet störning införts. Begreppet är hämtat från uttrycket samhällsstörning som används både regionalt och nationellt. Begreppet har en bredare användning än ordet kris. Det kan användas för situationer, både positiva och negativa, som påverkar verksamheten utöver vardagen och där samma utgångspunkter, planering och genomförande kan behövas som inför eller vid en kris. En störning innebär inte nödvändigtvis en kris för verksamheten även om extra insatser kan behövas. Störningen kan dock vara startpunkten för en fullt utvecklad kris. Övergången från störningen till ett krisläge är, som vid alla eskalerande kriser, flytande. Ett exempel på störning kan vara ett stort sportevenemang. Evenemanget är Kriskommunikationsplan Regionstyrelsen Västra Götalandsregionen

40 21 Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén - FHK Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén : Kriskommunikationsplan för Västra Götalandsregionen i grunden positivt men kan vid exempelvis vackert väder med höga temperaturer eller en större olycka innebära en kris om verksamheten inte är förberedd för ett ökat antal skadade. Kriskommunikationsplan Regionstyrelsen Västra Götalandsregionen

41 21 Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén - FHK Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén : Kriskommunikationsplan för Västra Götalandsregionen Bilagor 5.1 Bilaga: Lokal plan för kommunikation vid störningar Varje förvaltning ska ha en egen plan för sin kommunikation vid händelser och störningar. Planen kan vara en bilaga eller ingå i förvaltningens krishanteringsplan. Planen ska bygga på genomförd risk- och sårbarhetsanalys. De saker som särskilt ska beaktas i planeringen är: Beredskap. Vilken beredskap finns för att klara förvaltningens kriskommunikation initialt och möjlighet till uthållighet över tid? Larmkedja. Hur larmas nyckelfunktioner/personer och finns uppdaterade kontaktlistor tillgängliga? Målgrupper. Vilka är förvaltningens primära och sekundära målgrupper för kommunikation vid störning? Kanaler. Vilka är de huvudsakliga kanalerna för kommunikation vid störning? Samverkan internt och externt. Med vilka ska samverkan ske inom förvaltningen, med andra regionverksamheter och med andra aktörer? Mandat att fatta beslut. I en krissituation är utgångspunkten likhetsprincipen. Den som vanligtvis fattar beslut gör det även i en krissituation. Om det finns särskilda mandat utifrån en hur krisarbetet organiseras bör dessa mandat fastslås i den lokala planen. Utbildning och övning. Har kommunikationsansvariga i beredskapsorganisation relevant utbildning och övning för att kunna fungera i sin roll vid en störning? Alternativ/reservrutiner. Vilka alternativ och reservrutiner finns? Om-/invärldsbevakning. Hur ska om-/invärldsbevakningen fungera, vilka redskap finns till hands och hur ska bevakningen presenteras? Uthållighet. Hur ska kommunikationsfunktionen upprätthållas i ett längre perspektiv om krisen varar i tre dagar, en vecka eller längre? 5.2 Bilaga: Loggbok En loggbok ska innehålla följande uppgifter: Datum Tid Vad/händelse Information från Kriskommunikationsplan Regionstyrelsen Västra Götalandsregionen

42 21 Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén - FHK Lokal krishanteringsplan folkhälsokommittén : Kriskommunikationsplan för Västra Götalandsregionen Information till Beslut Åtgärd Vem/ansvarig Uppföljning av beslut Övrigt 5.3 Bilaga: Lägesbild Detta har hänt Informationens källa, från vem kom informationen Händelsens omfattning Händelsens konsekvenser Vidtagna åtgärder Planerade åtgärder Kontakter (tagna och planerade) När och av vem ges mer information Eventuellt budskap Lägesbild skapad av (namn klockslag - telefonnummer) 5.4 Bilaga: Kommunikativ lägesbild Den kommunikativa lägesbilden skapas genom att följande frågor besvaras: Hur beskriver vi kortfattat vad som har hänt och vilka åtgärder vi har vidtagit? Vilka målgrupper behöver vi kommunicera med? Hur ser gruppernas informationsbehov ut på kort och lång sikt? Vilka kommunikationsåtgärder har vi vidtagit? Hur ser omvärldens bild av händelsen ut? Är denna bild korrekt? Hur stort är informationstrycket från allmänhet och medier? Vilka vanliga frågor får vi via sociala medier/växel/e-post/upplysningscentral? Vilka kommunikationsinsatser har vi planerat för? Räcker våra kommunikationsresurser på kort och lång sikt? Kriskommunikationsplan Regionstyrelsen Västra Götalandsregionen

43 22 Remissvar av policy för styrning i Västra Götalandsregionen - FHK Remissvar av policy för styrning i Västra Götalandsregionen : Remissvar av policy för styrning i Västra Götalandsregionen 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FHK Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Elisabeth Bengtsson Telefon: E-post: elisabeth.m.bengtsson@vgregion.se Till folkhälsokommittén Remissvar av policy för styrning i Västra Götalandsregionen Förslag till beslut 1. Folkhälsokommittén ställer sig bakom utskickat remissförslag om Policy för styrning i Västra Götalandsregionen Sammanfattning av ärendet Regionstyrelsen gav den 8 mars regiondirektören i uppdrag att lämna förslag till policy för intern styrning och kontroll som ska ersätta nuvarande riktlinje för intern kontroll. Policyn för intern styrning och kontroll omfattar Västra Götalandsregionens samtliga nämnder och styrelser. Folkhälsokommittén är remissinstans för förslaget som är framtaget av Koncernkontoret. Folkhälsokommittén ställer sig bakom utskickat remissförslag i sin helhet. Koncernkontoret Elisabeth Rahmberg Folkhälsochef Bilaga Förslag till policy för styrning i Västra Götalandsregionen, RS Besluten skickas till regionstyrelsen@vgregion.se Postadress: Box Göteborg Besöksadress: S:a Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhalsa@vgregion.se

44 22 Remissvar av policy för styrning i Västra Götalandsregionen - FHK Remissvar av policy för styrning i Västra Götalandsregionen : Remiss - av policy för styrning i Västra Götalandsregionen (RS ) Beslutadav: Fullmäktige, ÅÅÅÅ-MM -DD Diarienummer:RS Giltighet: från ÅÅÅÅ-MM -DDtill ÅÅÅÅ-MM -DD Policyför styrning i Västra Götalandsregionen Dokumentför remiss Policyngällerför: VästraGötalandsregionen Innehållsansvar:Koncernavdelningärendesamordningoch kansli Dokumentetersätter: nytt dokument

45 22 Remissvar av policy för styrning i Västra Götalandsregionen - FHK Remissvar av policy för styrning i Västra Götalandsregionen : Remiss - av policy för styrning i Västra Götalandsregionen (RS ) 2 Sammanfattning Policy för styrningomfattarvästragötalandsregionens samtliganämnderoch styrelseroch majoritetsägda bolag.den är framtagenför att översiktligt beskrivade grundläggande principernaför styrning i VästraGötalandsregionen och visar att organisationens olika delar bildar en helhet. Policyn tar sin utgångspunkti kommunallagenoch dessbestämmelse om nämnderna s ansvarför verksamhetenoch att nämndernaskase till att deninternakontrollenär tillräcklig samtatt verksamhetenbedrivspå ett i övrigt tillfredsställandesätt. Policyn läggergrundenför styrandedokument/styrningpå en mer detaljeradnivå

46 22 Remissvar av policy för styrning i Västra Götalandsregionen - FHK Remissvar av policy för styrning i Västra Götalandsregionen : Remiss - av policy för styrning i Västra Götalandsregionen (RS ) 3 Policyför styrningi Västra Götalandsregionen Policyn innehållergrundläggandeprinciperför styrningi VästraGötalandsregionen. Policyn gäller för nämnder,styrelseroch kommittéersamtmajoritetsägdabolag.i detta dokumentskrivs fortsättningsvisnämnderoch styrelser. Nämnderoch styrelserskaha en styrningav verksamhetensom säkerställeratt värdeför invånarnauppnås.det innebäratt; uppdragfullgörs och mål uppnåsi enlighetmed regionfullmäktiges beslut överenskommelser och uppdraggenomförs gällandelagaroch andraförfattningarföljs styrandedokumentför VästraGötalandsregionen är kändaoch efterlevs verksamhetenär effektivt och ändamålsenligtorganiserad det finns fastställdafunktioneroch processerför intern kontroll Nämndersoch styrelsersstyrning skavara tillräcklig för att planeraverksamhetenutifrån givna uppdragoch resurser genomföraverksamheten följa upp verksamhetenutifrån väsentligaaspekter analyseraverksamhetensom grundför åtgärderoch fortsattutveckling Intern kontroll är en naturlig del av styrningeni VästraGötalandsregionen. En tillräcklig intern kontroll innebärett struktureratarbetssättsom integrerasi organisationen. Riktade kontrollåtgärderutförs för att inom rimliga gränsersäkerställaatt styrningenär tillräcklig, att målenmedverksamheten kan nåsoch att dettaskerpå ett effektivt sätt.den skaäven säkerställaatt regler och riktlinjer följs samtatt rapporteringoch informationi och om organisationen är tillförlitlig. Den internakontrollenskavaraett redskapför ständigförbättring genomatt identifiera,värderaoch hanterarisker följa upp, rapporteraoch åtgärdarisker och avvikelser Regionstyrelsenbeslutarom de riktlinjer som behövsför att stödjapolicynsintentioner.

47 22 Remissvar av policy för styrning i Västra Götalandsregionen - FHK Remissvar av policy för styrning i Västra Götalandsregionen : Remiss - av policy för styrning i Västra Götalandsregionen (RS ) 4 Styrprinciperi VästraGötalandsregionen. Regionfullmäktigei relation till nämnder och styrelser Regionfullmäktigetillsätter de nämnderoch styrelsersom utöverregionstyrelsenbehövsför att fullgöra Västra Götalandsregionens uppgifter1. Regionfullmäktigebeslutarom reglementenför nämnders/styrelsers verksamhetoch arbetsformer.i reglementenfördelasoch förtydligasansvaroch förutsättningar.regionfullmäktigebeslutarävenom ägardirektivför de majoritetsägdabolagen. Regionfullmäktigeskabeslutai ärendenav principiell beskaffenheteller av störrevikt, exempelvismål och riktlinjer 2 för verksamheten, budgetoch andrastyrande dokument. Nämnderoch styrelserskarapporteratill regionfullmäktigeenligt regionstyrelsens anvisningar.regionfullmäktige beslutarom ansvarsfrihetför nämnderoch styrelser. Regionstyrelseni relation till nämnder och styrelser Regionstyrelsenhar uppsiktsplikt över nämnderoch styrelseroch vakar över att Västra Götalandsregionen fullgör sinaåliggandeninom olika verksamheterutifrån fullmäktigesbeslutsamt enligt lag och andraförfattningar. Regionstyrelsenhar ett övergripandesamordningsansvar för VästraGötalandsregionen s samladeverksamhet.samordningsansvaret utövasexempelvisgenomatt regionstyrelsenär VästraGötalandsregionens personalorgan, att man ansvararför medelsförvaltningenoch att man beslutarom gemensamma riktlinjer i syfte att säkerställaen sammanhållen, ändamålsenligoch effektiv styrningav VästraGötalandsregionens verksamheter. Regionstyrelsenhar ett särskilt ansvarför samordningav verksamhetersom bedrivsi egen regi. Regionstyrelsenbeslutarom riktlinjer för verksamheti egenregi utifrån regionfullmäktigeseller behöriganämndersinriktningsbeslut.regionstyrelsensvararför ägarstödtill verksamheteri egenregi samtövergripandesamordningav stöd- och servicefunktioner.regionstyrelsenföreträdervästragötalandsregionen i egenskapav vårdgivareför hälso-och sjukvårdsverksamheter i egenregi. 1 Den politiska organisationenbeståendeav nämnderoch styrelserbeslutasinför varje mandatperiod.heloch majoritetsägdabolagreglerasi särskildabeslut 2 VästraGötalandsregionen har en beslutadstruktur för styrandedokument.begreppetriktlinjer i kommunallagensmeningmotsvarasi denbeslutadestrukturenav vision, måldokument,policy, budgetsamt plan beslutadav regionfullmäktige.

48 22 Remissvar av policy för styrning i Västra Götalandsregionen - FHK Remissvar av policy för styrning i Västra Götalandsregionen : Remiss - av policy för styrning i Västra Götalandsregionen (RS ) 5 Relationermellan nämnder och styrelsersamt andra aktörer Utifrån det ansvarsom regionfullmäktigehar f ördelattecknarnämnderoch styrelser; överenskommelser med varandra. avtal medandraaktörer. Beställningaroch uppdrag,i form av överenskommelser tecknasinom Västra Götalandsregionen eller medav VästraGötalandsregionen majoritetsägdabolag. Överenskommelsermellan nämnderoch styrelserskaf öregåsav samrådoch ömsesidigt bekräftasinom fastställdtidsram. Avtal medandraaktörerkan tecknasefter upphandlingeller inom ramenför lagenom valfrihetssystem(lov ). Inom ramenför delsdet statligauppdragetatt bedrivaregional utvecklingoch delsför kulturområdetssamverkansmodell gesocksåuppdragtill externa verksamheter. Relationen till nämndens/styrelsensförvaltning Nämnderoch styrelsersäkerställeratt den egna styrningenverkställsblandannatgenombeslutom egnastyrandedokumentoch beslutom instruktion till förvaltningschefeller VD. I delegeringsordning kan nämnden/styrelsen överförabeslutsrätttill annan. Nämnderoch styrelserskaävensäkerställaden egnastyrningengenomlöpande uppföljning och riktade kontrollåtgärder. Förvaltningschefeller VD ansvararundernämnd/styrelseför att uppdragetutförs.

49 23 Svar på granskningsrapport om föreningsbidrag från folkhälsokommittén - FHK Svar på granskningsrapport om föreningsbidrag från folkhälsokommittén : Svar på granskningsrapport om föreningsbidrag från folkhälsokommittén 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FHK Koncernkontoret Handläggare: Elisabeth Bengtsson Telefon: E-post: elisabeth.m.bengtsson@vgregion.se Västra Götalandsregionen Till folkhälsokommittén Svar på granskningsrapport om föreningsbidrag från folkhälsokommittén Förslag till beslut 1. Folkhälsokommittén noterar rekommendationerna från revisionens granskningsrapport om föreningsbidrag. 2. Folkhälsokommittén beslutar att lyfta frågan till regionstyrelsen avseende kommitténs uppdrag att fördela bidrag till organisationer. 3. Folkhälsokommittén ger folkhälsochefen i uppdrag att se över handläggarrutinerna samt att delta i det koncernövergripande utvecklingsarbetet. Sammanfattning av ärendet Folkhälsokommittén fördelar bidrag i form av organisationsbidrag, verksamhetsbidrag och utvecklingsprojektbidrag. Utifrån likställighetsprincipen är det viktigt att bidragen fördelas på ett transparant sätt och att alla organisationer behandlas lika. Västra Götalandsregionens revisionsenhet har genom en nämndfördjupning granskat om det finns en tydlighet, transparens och kontroll av hur föreningsbidrag fördelas samt om det finns en tillräcklig uppföljning av fördelade föreningsbidrag. Granskningsrapporten är baserad på en dokumentationsstudie av folkhälsokommitténs riktlinjer och rutiner för utdelning av föreningsbidrag. Intervjuer har genomförts med handläggare av bidrag inom koncernkontoret. Rapporten lyfter fram tre rekommendationer till folkhälsokommittén. 1. Vi rekommenderar att kommittén lyfter frågan till regionstyrelsen avseende kommitténs uppdrag att fördela bidrag till organisationer. 2. Vi rekommenderar att formen för verksamhetsbidrag ses över för att säkerställa att likställighetsprincipen beaktas. 3. Vi rekommenderar att rutinerna för handläggningen dokumenteras för att säkerställa en enhetlig handläggning samt att annonseringen för bidragen breddas för att nå ut till en större målgrupp. Postadress: Box Göteborg Besöksadress: S:a Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhalsa@vgregion.se

50 23 Svar på granskningsrapport om föreningsbidrag från folkhälsokommittén - FHK Svar på granskningsrapport om föreningsbidrag från folkhälsokommittén : Svar på granskningsrapport om föreningsbidrag från folkhälsokommittén Datum Diarienummer FHK (2) Fördjupad beskrivning av ärendet Folkhälsokommittén delar ut organisationsbidrag, utvecklingsprojektbidrag samt verksamhetsbidrag. Granskningen finner att det inte finns angivet i folkhälsokommitténs reglemente att kommittén har rätt att besluta om fördelning av bidrag till organisationer. I kommitténs detaljbudget för 2016 framgår däremot att folkhälsokommittén har regionfullmäktiges uppdrag att fördela organisationsbidrag till NTF, Kvinnojourer i Väst samt till Länsnykterhetsförbundet i Västra Götaland. Den enda annonsering som görs av utvecklingsprojektbidragen är på folkhälsokommitténs webbplats, de övriga bidragen annonseras inte alls då de heller inte går att söka för fler än de förbestämda organisationerna. I övrigt finner granskningen att det saknas nedskrivna rutiner för hur handläggningen kring bidragen skall hanteras. Handläggning och rutiner kring projektbidragsansökningar har tidigare varit föremål för utredningar inom koncernstab regional utveckling och delar av förvaltningen (kultur och mänskliga rättigheter) har börjat skapa gemensamma rutiner. Ett uppdrag har getts till regionala utvecklingsdirektören: att bidra till en utvecklad, rättssäker och mer enad projektprocess för koncernstaben att höja regionutvecklarnas kompetens kring projektprocessen att utgöra sakkunniggrupp i relation till systemstödsfrågor En arbetsgrupp kommer att tillsättas med representanter från varje avdelning där Avdelning folkhälsa kommer att ingå. Avdelning folkhälsa har dessutom under våren 2017 påbörjat ett internt utvecklingsarbete kring ett projektdatastöd för handläggningsrutiner som förväntas vara klart i maj Koncernkontoret Elisabeth Rahmberg Folkhälsochef Bilaga Revisionsenhetens Granskningsrapport: Folkhälsokommitténs fördelning av föreningsbidrag

51 23 Svar på granskningsrapport om föreningsbidrag från folkhälsokommittén - FHK Svar på granskningsrapport om föreningsbidrag från folkhälsokommittén : Granskningsrapport föreningsbidrag FHK 1 (3) Granskningsrapport, föreningsbidrag Datum Västra Götalandsregionen Revisionsenheten Handläggare: Karin Elgh Telefon: E-post: karin.norrman.elgh@vgregion.se Granskningsrapport: Folkhälsokommitténs fördelning av föreningsbidrag Bakgrund Folkhälsokommittén fördelar bidrag i form av organisationsbidrag, verksamhetsbidrag och utvecklingsprojektbidrag. Utifrån likställighetsprincipen är det viktigt att bidragen fördelas på ett transparant sätt och att alla organisationer behandlas likadant. Syfte och avgränsning Nämndfördjupningen syftar till att granska om det finns en tydlighet, transparens och kontroll av hur föreningsbidrag fördelas samt om det finns en tillräcklig uppföljning av fördelade föreningsbidrag. Ansvarig nämnd/styrelse Revisionsobjekt för nämndfördjupningen är folkhälsokommittén. Revisionskriterier Kommunallagen 2 kap 2 Likställighetsprincipen Kommunallagen 6 kap 7 Nämnders ansvar Reglemente för folkhälsokommittén Metod Nämndfördjupningen är baserad på en dokumentationsstudie av folkhälsokommitténs riktlinjer och rutiner för utdelning av föreningsbidrag. Intervjuer har även genomförts med handläggare av bidrag inom koncernkontoret. Projektorganisation Ansvarig för nämndfördjupningen är Karin Elgh

52 23 Svar på granskningsrapport om föreningsbidrag från folkhälsokommittén - FHK Svar på granskningsrapport om föreningsbidrag från folkhälsokommittén : Granskningsrapport föreningsbidrag FHK Granskningsrapport föreningsbidrag, (5) Granskningens resultat Beskrivning och iakttagelser Folkhälsokommittén delar ut organisationsbidrag, utvecklingsprojektbidrag samt verksamhetsbidrag. I folkhälsokommitténs reglemente finns det inte angivet att kommittén har rätt att besluta om fördelning av bidrag till organisationer. I kommitténs detaljbudget för 2016 framgår däremot att folkhälsokommittén har regionfullmäktiges uppdrag att fördela organisationsbidrag till NTF, Kvinnojourer i Väst samt till Länsnykterhetsförbundet i Västra Götaland. Den enda annonsering som görs av utvecklingsprojektbidragen är på folkhälsokommitténs hemsida, de övriga bidragen annonseras inte alls då de heller inte går att söka för fler än de förbestämda organisationerna. Det saknas nedskrivna rutiner för hur handläggningen kring bidragen skall hanteras. Organisationsbidrag Organisationsbidrag fördelas till särskilda paraplyorganisationer som regionfullmäktige har beslutat om och gett folkhälsokommittén i uppdrag att dela ut till. Besluten om att dessa organisationer ska få bidrag samt att folkhälsokommittén ska fördela bidragen fattades år 1999 för NTF och Länsnykterhetsförbundet samt år 2005 för Kvinnojourer i Väst. Folkhälsokommittén beslutar om bidragens omfattning utifrån den ram som fullmäktige avsatt. Uppräkningen av organisationsbidraget ska enligt beslut av kommittén, FHK , ske med samma årliga uppräkning som kommitténs budget. Verksamhetsbidrag Verksamhetsbidrag delas i dagsläget ut till Motorförarnas helnykterhetsförbund Väst och till Suicidprevention i Väst. I beslutet att bevilja Motorförarnas helnykterhetsförbund bidrag framgår att bidraget beviljas till organisationer som är nyckelaktörer och har en unik ställning inom ett specifikt område som främjar folkhälsan i Västra Götaland. I de utgångspunkter som kommittén har för verksamhetsbidrag framgår vidare att bidraget inte går att söka utan planeras och utformas i dialog mellan kommittén och aktuell organisation. Kommittén började dela ut verksamhetsbidrag De två organisationer som i dagsläget får verksamhetsbidrag har sedan tidigare haft samarbete med regionen genom folkhälsokommittén. Utvecklingsprojektbidrag För att få ta del av bidraget behöver projektet vara inriktat på någon form av utveckling. Kommittén fördelar därmed inte bidrag till redan utvecklade och utvärderade modeller utan det krävs att det sker någon utveckling i modellen. För att bidraget skall delas ut måste projektet vara anknutet till VGR:s arbete med en jämlik hälsa i Västra Götaland och de med sämst hälsa ska gynnas. Projektet skall även verka inom någon av kommitténs prioriteringar: fullföljda studier, psykisk hälsa eller våld i nära relationer. Barn och unga är prioriterade. Därtill skall det finnas ett regionalt mervärde och lämpligen fler samfinansierande parter utöver regionen. Postadress: Revisionsenheten Västra Götalandsregionen Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: revision@vgregion.se

53 23 Svar på granskningsrapport om föreningsbidrag från folkhälsokommittén - FHK Svar på granskningsrapport om föreningsbidrag från folkhälsokommittén : Granskningsrapport föreningsbidrag FHK Granskningsrapport föreningsbidrag, (5) På kommitténs hemsida finns riktlinjer för ansökan om projektmedel för att utveckla folkhälsoområdet i Västra Götaland. I dessa riktlinjer framgår vilka som kan söka medel från kommittén, vad syftet med projektstödet är, vad ansökan ska innehålla samt vilka formella krav som ställs på de organisationer som söker, såsom demokratiska principer, stadgar, styrelse och revisorer m.m. I riktlinjerna framgår även de prioriteringar som kommittén har gjort avseende projektstöd under Vid årets slut begär kommittén in en rapport från de organisationer som har blivit beviljade bidrag. Det saknas ett standardformulär för uppföljningen, däremot måste organisationerna svara på vissa frågor utifrån vad som stod i ansökan så som syftet, utfall och vad som har skett i projektet. Bedömning och slutsats Organisationsbidragen som kommittén fördelar är det enda bidrag för vilket det finns ett uppdrag från fullmäktige. Eftersom beslutet om att ge kommittén i uppdrag att fördela organisationsbidrag fattades för många år sedan bedömer vi att en genomgång av detta uppdrag är på sin plats, samt att uppdraget istället ska framgå utav kommitténs reglemente. På samma sätt bedömer vi att det finns risk för att kommittén överskrider sina befogenheter genom att fördela utvecklingsprojektbidrag och verksamhetsbidrag till organisationer, då det saknas ett uppdrag från fullmäktige för detta. Vi bedömer att det finns risk att verksamhetsbidraget strider mot likställighetsprincipen då bidraget inte kan sökas i en öppen process. Handläggningen behöver dokumenteras för att säkerställa att kriterierna för beviljande av bidrag beaktas och att handläggningen blir densamma oberoende av vem som handlägger ärendet. För att säkerställa att alla organisationer utvärderas utifrån samma grunder bör även en uppföljningsblankett utarbetas. Vi bedömer vidare att den annonsering som görs av projektbidrag och verksamhetsbidrag bör utvidgas för att säkerställa att fler organisationer ges möjlighet att söka bidrag. Rekommendationer Vi rekommenderar att kommittén lyfter frågan till regionstyrelsen avseende kommitténs uppdrag att fördela bidrag till organisationer. Vi rekommenderar att formen för verksamhetsbidrag ses över för att säkerställa att likställighetsprincipen beaktas. Vi rekommenderar att rutinerna för handläggningen dokumenteras för att säkerställa en enhetlig handläggning samt att annonseringen för bidragen breddas för att nå ut till en större målgrupp. Postadress: Revisionsenheten Västra Götalandsregionen Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: revision@vgregion.se

54 utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket - FHK Remissvar För en god och jämlik hälsa - En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket : Remissvar För en god och jämlik hälsa - En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FHK Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Ylva Bryngelsson Telefon: E-post: ylva.bryngelsson@vgregion.se Till folkhälsokommittén Remissvar För en god och jämlik hälsa - En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket Förslag till beslut 1. Folkhälsokommittén föreslår regionstyrelsen avge yttrande enligt förslag i bilaga. 2. Paragrafen justeras omedelbart. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionen har blivit ombedda att bidra som remissinstans för SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket och lämna synpunkter på förslagen i betänkandet. Betänkandet är en del av den nationella Kommissionen för Jämlik hälsas regeringsuppdrag att lämna förslag som kan bidra till att hälsoklyftorna minskar i Sverige. Förslagen i delbetänkandet innebär i korthet ett ökat fokus på jämlikhet i hälsa, ett tydligare nationellt folkhälsomål samt förändring av målområdesstrukturen från elva till åtta målområden som ska förses med strategier, del- och effektmål. Uppföljningssystemen föreslås utvecklas för att möjliggöra analys av ojämlikhet i hälsa. Vidare föreslås en stärkt tvärsektoriell struktur inom regeringskansliet och förtydliganden av olika myndigheters roll och uppdrag för att ett folkhälso-/jämlik hälsa-perspektiv ska integreras i alla relevanta departement och myndigheters arbete. Även samarbetet med det civila samhället och näringslivet kring god och jämlik hälsa föreslås stärkas. Slutligen föreslås att kommuner, landsting och regioner bör prioritera ett långsiktigt tvärsektoriellt arbete för en god och jämlik hälsa och ges statligt stöd i detta arbete. Remissärendet har hanterats genom en workshop med deltagande från koncernstab regional utveckling (avdelning folkhälsa och avdelning mänskliga rättigheter), koncernavdelning data och analys (samhällsanalys) samt koncernstab hälso- och sjukvård (kunskapscentrum för jämlik vård). I yttrandet beskrivs att Västra Götalandsregionen i huvudsak är positiva till förslagen i betänkandet. Synpunkter ges bland annat kring formuleringen av målområden, betydelsen av strategier med delmål och etappmål, delaktighet av berörda vid uppföljning av ojämlikhet i hälsa bland grupper i särskilt utsatta situationer, angående förslag om att utöka Länsstyrelsens folkhälsopolitiska roll Postadress: Box Göteborg Besöksadress: S:a Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhalsa@vgregion.se

55 utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket - FHK Remissvar För en god och jämlik hälsa - En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket : Remissvar För en god och jämlik hälsa - En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket Datum Diarienummer FHK samt behovet av integrering av arbete för jämlik hälsa i olika myndigheters uppdrag. Koncernkontoret Elisabeth Rahmberg Folkhälsochef Bilaga Förslag till remissyttrande Delbetänkande: För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket Besluten skickas till Folkhälsokommitténs beslut skickas till regionstyrelsen: regionstyrelsen@vgregion.se Regionstyrelsens beslut skickas till socialdepartementet Regionstyrelsens beslut skickas till folkhälsokommittén för kännedom folkhalsa@vgregion.se 2 (2)

56 missvar För en god och jämlik hälsa - En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket - FHK Remissvar För en god och jämlik hälsa - En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket : Yttrande SOU För en god och jämlik hälsa 1 (3) Förslag till remissyttrande Datum Diarienummer FHK Mottagare: Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket Socialdepartementets diarienummer S2017/00671/FS Västra Götalandsregionen har hanterat remissen genom en workshop med deltagande från koncernstab regional utveckling (avdelning folkhälsa och avdelning mänskliga rättigheter), koncernavdelning data och analys (samhällsanalys) samt koncernstab hälso- och sjukvård (kunskapscentrum för jämlik vård). Västra Götalandsregionen är i huvudsak positiva till förslagen i betänkandet men vill framföra följande synpunkter: Förslag: En förtydligad målstruktur med ett förstärkt fokus på jämlik hälsa - Den nya målformuleringen upplevs vara tydligare än dagens och betoningen på utfall är bra. - Förslaget att minska de elva målområdena till åtta upplevs i grunden bra och målområdena relevanta. - Namnet på det första målområdet Det tidiga livets villkor uppfattas vara luddigt och riskerar att associeras till enbart de allra yngsta barnen. Den tidigare formuleringen Barns och ungas uppväxtvillkor upplevs vara tydligare och omfatta hela barn- och ungdomstiden vilket anses vara önskvärt. - När det gäller målområdet En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård menar vi att det är ett viktigt målområde samtidigt som vi vill betona att även annan samhällsservice, som t.ex. socialtjänst, bör göras jämlik, jämställd och hälsofrämjande. - Västra Götalandsregionen är mycket positiva till att strategier med delmål och etappmål ska tas fram och tror att de kan bidra till tydlighet och en kraftfull koppling mellan det lokala, regionala och nationella arbetet för en jämlik hälsa. - Den föreslagna processen för att ta fram dessa är omfattande och det är viktigt att den stora, och viktiga, delaktigheten inte medför att formuleringarna genom kompromisser blir alltför vaga och otydliga. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

57 missvar För en god och jämlik hälsa - En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket - FHK Remissvar För en god och jämlik hälsa - En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket : Yttrande SOU För en god och jämlik hälsa Förslag: Ett utvecklat uppföljningssystem som möjliggör en analys av ojämlikhet i hälsa - När det gäller regelbunden och strukturerad uppföljning av ojämlikhet i hälsa bland grupper i särskilt utsatta situationer vill vi betona vikten av nära samverkan med/delaktighet av berörda grupper och att deltagarstyrd forskning kan vara ett bra komplement. Förslag: En stärkt tvärsektoriell struktur för arbetet för en god och jämlik hälsa i Regeringskansliet - Västra Götalandsregionen är positiva till den helhet kring organisering av den nationella nivån som presenteras i delbetänkandet. - Västra Götalandsregionen vill betona betydelsen av att förtydliga departementens och myndigheternas ansvar, roll och uppdrag att arbeta med frågan inom sina ordinarie uppdrag samt ingå i samverkan med varandra. - Den interdepartementala gruppen blir avgörande för arbetet med strategierna, det är dock viktigt att gruppen får ett tydligt mandat. - Västra Götalandsregionen föreslår att en referensgrupp med representation från regional och lokal nivå kopplas till den GD-grupp som folkhälsoministern föreslås leda. - Förslaget om ett råd för jämlik hälsa upplevs positivt då kopplingen mellan forskning, teori och praktik behöver utvecklas. Förslag: Folkhälsomyndighetens samordnande och stödjande roll bör förtydligas och stärkas - Västra Götalandsregionen vill betona att det är viktigt att folkhälsomyndighetens uppdrag och mandat utökas och förtydligas till att leda utvecklingsarbetet, framförallt när det gäller uppföljningen. Förslag: Länsstyrelsernas uppdrag inom folkhälsopolitiken bör förtydligas - Västra Götalandsregionen upplever inte att det finns ett behov av, och att det dessutom kan bli problematiskt, att utöka Länsstyrelsens folkhälsopolitiska roll regionalt. Förslag: Relevanta myndigheter bör ges i uppdrag att bidra i arbetet med en god och jämlik hälsa - Västra Götalandsregionen anser att en tydlig ansvarsfördelning är av stor betydelse liksom betoningen på integrering av arbete för jämlik hälsa i olika myndigheters uppdrag. På regional och lokal nivå finns motsvarande behov av att uppdrag kring jämlik hälsa hanteras inom respektive förvaltnings styrning, budget och uppföljning för att uppnå långsiktig positiv utveckling. Förslag: Kommuner, landsting och regioner bör prioritera ett långsiktigt tvärsektoriellt arbete för en god och jämlik hälsa och ges stöd i detta arbete - Västra Götalandsregionen vill betona betydelsen av att den nationella folkhälsopolitiken blir tillämplig och upplevs relevant på regional och lokal nivå för att få en samlad kraft. - Den nationella folkhälsopolitiken ger i sig mandat för folkhälsoarbete och prioritering av arbetet för jämlik hälsa regionalt och lokalt. - Nationellt stöd är av stor betydelse för effektiviteten på samma sätt som Västra Götalandsregionen strävar efter att ge stöd till den lokala nivån. 2 (3)

58 missvar För en god och jämlik hälsa - En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket - FHK Remissvar För en god och jämlik hälsa - En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket : Yttrande SOU För en god och jämlik hälsa (3) - Avseende en folkhälsolag instämmer Västra Götalandsregionen kring behovet av ytterligare utredning bland annat kring funktionalitet, incitament och eventuella sanktioner. Förslag: Samarbetet för en god och jämlik hälsa med det civila samhället och näringslivet bör stärkas - Västra Götalandsregionen vill betona betydelsen av det civila samhället som part i arbetet för en jämlik hälsa då de når grupper i samhället som den offentliga sektorn har få kontakter med samt har en tradition av delaktighetsskapande och demokratiska arbetsformer. Regionstyrelsen Västra Götalandsregionen Johnny Magnusson Regionstyrelsens ordförande Ann-Sofi Lodin Regiondirektör

59 28 Ansökan om medel för kompetensutvecklingsinsats med fokus på flerspråkighet och samverkan i mångfaldens förskolan 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FHK Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Annika Nilsson Gren Telefon: E-post: annika.nilsson-green@vgregion.se Till Folkhälsokommittén Ansökan om medel för kompetensutvecklingsinsats med fokus på flerspråkighet och samverkan i mångfaldens förskola Förslag till beslut 1. Folkhälsokommittén beviljar Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet, kr för kompetensutveckling av förskolans personal, i enlighet med resultatet av pilotstudien. 2. Finansieringen sker inom ramen för kommitténs folkhälsobudget. Sammanfattning av ärendet Förskolan är en hälsofrämjande arena och merparten av barnen deltar i förskolans verksamheter. I förskoleåldern grundläggs barns kognitiva, sociala, språkliga, emotionella och motoriska kompetenser. En pilotstudie med fyra kommuner inom Västra Götaland har genomförts hösten 2015 våren 2016 med syfte att undersöka förskolan som resurs för barns välbefinnande och lärande. Pilotstudiens största bidrag är att den tydligt pekar ut viktiga områden att arbeta vidare med. Utifrån resultatet kommer en uppföljande satsning i form av kompetensutveckling för förskolans personal med fokus på flerspråkighet under våren 2017 till september Fördjupad beskrivning av ärendet Under 2016 har Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet presenterat rapporten av pilotstudien för de kommuner som deltog i studien. Det finns forskning som visar att förskolan och kvalitén i förskoleverksamheten är allra viktigast för barn från resurssvaga miljöer och barn i behov av särskilt stöd. Förskolan och innehållet i den kan alltså ha en avgörande betydelse för barns framtid och på det sättet är förskolan en motkraft till segregation och ojämlikhet. Sett ur ett forskningsperspektiv är de tidiga åren fram till åtta års ålder en avgörande period i hjärnans utveckling. Denna kompetensinstas med fokus på flerspråkighet och samverkan i förskolan är ett led i att utveckla en mer jämlik förskola. Postadress: Box Göteborg Besöksadress: S:a Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhalsa@vgregion.se

60 28 Ansökan om medel för kompetensutvecklingsinsats med fokus på flerspråkighet och samverkan i mångfaldens förskolan Datum Diarienummer FHK Koncernkontoret Elisabeth Rahmberg Folkhälsochef Bilaga x Ansökan Göteborgs universitet Besluten skickas till x Anne Kultti, Göteborgs universitet: anne.kultti@ped.gu.se 2 (2)

61 28 Ansökan om medel för kompetensutvecklingsinsats med fokus på flerspråkighet och samverkan i mångfaldens förskolan Ansökan om medel för kompetensutvecklingsinsats med fokus på flerspråkighet och samverkan i mångfaldens förskolan Anne Kultti & Ingrid Pramling Samuelsson, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet Mot bakgrund av en pilotstudie om Förskolan som resurs för barns välbefinnande, lärande och hälsa, ansöker vi om medel för att genomföra en uppföljande satsning i form av kompetensutveckling för förskolans personal. Bakgrund: Denna kompetensutvecklingsinsats för förskollärare arrangeras i samarbete mellan Göteborgs universitet, inst. för pedagogik, lärande och kommunikation och Västra Götalandsregion, avd. Folkhälsa. Insatsen baseras på en genomförd pilotstudie Förskolan som resurs för barns välbefinnande, lärande och hälsa. Utifrån resultat som studien visar (Kultti, Pramling Samuelsson & HarjuLuukkainen, 2016) riktas nu fokus på flerspråkighet och samverkan i förskolan som idag är en mötesplats för personer med olika språkliga och kulturella bakgrunder, som ett led i att utveckla en mer jämlik förskola för alla barn. Syfte: Deltagande i denna insats syftar till att skaps kunskap om 1) sociokulturellt perspektiv på lärande och utveckling med fokus på lärande av och på flera språk, 2) tillämpning av språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, 3) granskning och analys av det egna förhållningssättet till flerspråkiga barns lärande och samverkan, samt av den egna lärandemiljön i förskolan, och 4) samverkan med vårdnadshavare gällande flerspråkighet och interkulturalitet. Tidsplan och deltagare: Insatsen pågår från april -17 till september -18 och har följande målgrupper: 1. Personal i kommuner inom Västra Götaland med ansvar för och arbetsuppgifter kring/på förskola i kommunen och som arbetar för att främja samverkan mellan barnhälsovård (BVC?) och förskola (det finns möjlighet att ha upp till 100 deltagare). Att föra samman de olika grupperna är relativt unikt. Denna grupp deltar i fyra föreläsningar under aprilnovember Förskolepersonal samt en person med ansvar för förskolefrågor i både de tidigare och nya

62 28 Ansökan om medel för kompetensutvecklingsinsats med fokus på flerspråkighet och samverkan i mångfaldens förskolan medverkande kommunerna deltar i de inledande föreläsningarna samt i fortbildning med föreläsningar, workshopar och aktiviteter i den egna verksamheten under april 17 september -18. Innehåll: Innehållet i fortbildningsinsatsen bygger på resultaten från pilotstudien och annan forskning om tidiga kognitiva och språkliga insatsers betydelse för senare skolgångframgång och därmed mer jämlika möjligheter i samhället. Föreläsningar (4 st) som insatsen inleds med berör innehållet i relation till språk och berättande i relation till digitala teknologier men också papperslösa barn. Därefter följer en handledningsdel med föreläsningar, workshopar och aktiviteter att genomföra i den egna praktiken för förskollärare och med support av förskolechefer i tre förskolor i sex kommuner. Teman för denna del är två utvecklingsområden: a) föräldrasamverkan i mångkulturella förskolemiljöer och b) språklärande och modersmålsstöd genom bl.a. bokläsning. I handledningsdelen tillämpas resultat från ett forskningsprojekt kring flerspråkighet och samverkan i mångkulturella förskolemiljöer (se Kultti & Pramling Samuelsson, 2016). Deltagare i handledningsleden tar del av föreläsningar, workshopar, aktiviteter att genomföra i den egna verksamheten och kommunen samt och den litteratur som bearbetas. Avslutningsvis presenterar deltagare hur innehållet förankrats i den egna kommunen, eller hur planeringen för detta arbete ser ut. För intentionen är att de som deltar i fortbildningen för en jämlikare förskola och en bättre möjligheter till lärande och välbefinnande ska föra detta vidare på sina respektive förskolor och/eller i större skala i deras kommuner. Den avslutande presentationen genomförs i form av konferens där samtliga deltagare för insatsen inbjuds. Projektansvarig: Anne Kultti, anne.kultti@ped.gu.se Handledare: Anne Kultti, Ingrid Pramling Samuelsson Föreläsare: Anne Kultti, Ingrid, Pramling Samuelsson, Annika/Titti, Åsa Wahlström Smith, Malin Nielsen, Ewa Skantz Åberg Plats: Pedagogen, Läroverksgatan 15, Göteborg. Tidsplan: x x x Föreläsningar för 100 personer: Handledning för 24 personer i 6 kommuner: Avslutande konferens för samtliga deltagare: april-november -17 januari-juni -18 september -18 Ansökta medel: kr Kostnader för insatser, se separat kalkyl 2

63 ommun och Dals-Ed kommun. - FHK Ansökan om projektstöd - Främja jämlikt lärande , Orust kommun och Dals-Ed kommun. : Ansökan om projektstöd - Främja jämlikt lärande , Orust kommun och Dals-Ed kommun. 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FHK Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Åsa Enkvist Telefon: E-post: ase.enkvist@vgregion.se Till Folkhälsokommittén Ansökan om projektstöd - Främja jämlikt lärande Förslag till beslut 1. Folkhälsokommittén beviljar Orust kommun kronor för år 1 i projektet Främja jämlikt lärande Kostnaden belastar folkhälsokommitténs konto för utvecklingsprojekt. Sammanfattning av ärendet Projektet syftar till att höja skolresultaten, särskilt för pojkarna, och att säkra att fler elever går ur grundskolan med fullföljda betyg. Projektet är tvåårigt och de ansökta medlen från folkhälsokommittén är kronor fördelade på kronor för år 1och kronor för år 2. Projektets totalkostnad är kronor och finansieras, utöver kommitténs projektbidrag, med kommunala medel. Målgruppen för arbetet är grundskoleelever på Orust och i Dals-Ed samt den pedagogiska personalen på de deltagande skolarna. För att öka kunskapen om orsakssambanden och därigenom skapa en metod för utveckling inom området har Orust kommun tillsammans med Dals-Ed etablerat en forskningssamverkan med Högskolan Väst där två forskare med tvärvetenskaplig inriktning ska undersöka hur pojkar och flickor ser på skolan, sitt lärande och sin framtid. Utifrån denna kunskapsinhämtning vill man hitta framgångsfaktorer att arbeta vidare med för att, i första hand, öka pojkarnas lust till lärande. Projektet ska producera användbart material inom området i form av en vetenskaplig rapport som ska ges ut i en tillgänglig version för att kunskapen ska omsättas inom skolorna i Västra Götaland. Fördjupad beskrivning av ärendet Inledning Skolverket (Skolverket.se) belyser att skillnaden mellan flickors och pojkars slutbetyg i grundskolan ökar. Andelen flickorn som uppnått kunskapskraven i alla ämnen ökar medan pojkarna halkar efter. Statistiken visar också att färre pojkar blir behöriga till gymnasieskolan. I Västra Götaland har 78,6 % av alla flickor uppnått kunskapskraven i alla ämnen i grundskolan medan motsvarande siffra hos pojkarna är 68,1 % (Skolverket Grundskolan Betygsstatistik). Postadress: Box Göteborg Besöksadress: S:a Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhalsa@vgregion.se

64 ommun och Dals-Ed kommun. - FHK Ansökan om projektstöd - Främja jämlikt lärande , Orust kommun och Dals-Ed kommun. : Ansökan om projektstöd - Främja jämlikt lärande , Orust kommun och Dals-Ed kommun. Datum Diarienummer FHK Projektets syfte och mål Projektet syftar till att höja skolresultaten, särskilt för pojkarna och att säkra att fler elever går ur grundskolan med fullföljda betyg. Projektet är tvåårigt och de ansökta medlen från folkhälsokommittén är kronor fördelade på kronor för år 1och kronor för år 2. Projektets totalkostnad är kronor och finansieras, utöver kommitténs projektbidrag, med kommunala medel. Målgruppen för arbetet är grundskoleelever på Orust och i Dals-Ed sam den pedagogiska personalen på de deltagande skolarna (se bilaga 1). Projektets innehåll Många kommuner ser en ökande skillnad mellan pojkarnas och flickornas resultat i grundskolan. Flickornas resultat är bättre och pojkarna tenderar att halka efter mer och mer. Kommunerna Orust och Dals-Ed har skillnader som är större än i riket som helhet och klyftan växer och blir större för varje årskull som lämnar grundskolan. För att öka kunskapen om orsakssambanden och därigenom skapa en metod för utveckling inom området har Orust kommun tillsammans med DalsEd etablerat en forskningssamverkan med Högskolan Väst där två forskare med tvärvetenskaplig inriktning ska undersöka hur pojkar och flickor ser på skolan, sitt lärande och sin framtid. Utifrån denna kunskapsinhämtning vill man hitta framgångsfaktorer att arbeta vidare med för att, i första hand, öka pojkarnas lust till lärande. Projektet kommer att genomföras i Dals-Ed, Ellös, Varekil och Henån. Resultaten kommer att delges övriga kommuner i Västra Götaland. Detta är angeläget då många kommuner har liknande skillnader mellan pojkars och flickors skolresultat. Resultatuppföljning kommer att genomföras under projektets gång. Även om effekterna är långsiktiga så kommer även kortsiktiga effekter att mätas för att ge svar på om färdriktningen är den rätta. Projektet ska producera användbart material inom området i form av en vetenskaplig rapport som ska ges ut i en tillgänglig version för att kunna omsättas i arbete ute i verksamheterna. Bedömning Projektet ligger helt i linje med Västra Götalandsregionens styrdokument VG2020 där det betonas att mer än hälften av ungdomarna i Västra Götaland ska påbörja eftergymnasial utbildning och att skillnaderna mellan kvinnor och män och olika delar av regionen ska minska. För att göra detta möjligt är det, bland annat, viktigt att arbeta med metodutveckling för att stödja pojkarnas förutsättningar till fullföljd studiegång i grundskolan. I Handlingsplan fullfölja studier, beskrivs i delområde 5 Stimulera intresset för studier att ungdomar som löper risk att hoppa av skolan ofta upplever den som meningslös och ointressant, eftersom de har svårt att se tydliga kopplingar mellan sina studier och framtida mål. För de här eleverna är det viktigt att skolan arbetar med motivation. Här kan projektet bidra med ytterligare kunskap och modeller för verksamhetsutveckling. Idag finns en genusmedvetenhet i många skolor. Kunskapen om normers betydelse är kartlagd men det finns få kunskapsunderlag där pojkars och unga mäns röster är hörbara. Projektet efterhör detta och får vetenskaplig tyng i och 2 (3)

65 ommun och Dals-Ed kommun. - FHK Ansökan om projektstöd - Främja jämlikt lärande , Orust kommun och Dals-Ed kommun. : Ansökan om projektstöd - Främja jämlikt lärande , Orust kommun och Dals-Ed kommun. Datum Diarienummer FHK med sin samverkan med Högskolan Väst. Metoder och modeller för att skapa förutsättningar för alla elever att lämna skolan med fullföljd studiegång ger ett kunskapsbidrag till Kraftsamlingen för fullföljda studier varför avdelning folkhälsa föreslår att projektansökan beviljas. Genomförande av beslut Projektet ska delredovisas årligen på folkhälsokommitténs uppföljningsblankett för ekonomiskt bidrag och slutredovisas senast tre månader efter projektet avslutats. Koncernkontoret Elisabeth Rahmberg Johansson Avdelningschef Bilaga x Bilaga 1 Ansökan om projektstöd Främja jämlik lärande Besluten skickas till x För genomförande: Lars Jansson lars.jansson@orust.se 3 (3)

66 mmun och Dals-Ed kommun. - FHK Ansökan om projektstöd - Främja jämlikt lärande , Orust kommun och Dals-Ed kommun. : Ansökan om projektstöd - Främja jämlikt lärande , Orust kommun och (Dals-Ed kommun)

67 mmun och Dals-Ed kommun. - FHK Ansökan om projektstöd - Främja jämlikt lärande , Orust kommun och Dals-Ed kommun. : Ansökan om projektstöd - Främja jämlikt lärande , Orust kommun och (Dals-Ed kommun)

68 mmun och Dals-Ed kommun. - FHK Ansökan om projektstöd - Främja jämlikt lärande , Orust kommun och Dals-Ed kommun. : Ansökan om projektstöd - Främja jämlikt lärande , Orust kommun och (Dals-Ed kommun)

69 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FHK Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Åsa Enkvist Telefon: E-post: Till Folkhälsokommittén Projektansökan - KF Länken Göteborg Förslag till beslut 1. Folkhälsokommittén avslår projektansökan från KF Länken Göteborg. Sammanfattning av ärendet KF Länken är en ideell kamratförening med inriktning mot alkohol- och drogmissbruk. Projektansökan innehåller önskemål om medel för att utveckla ett program för information om alkohol, kriminalitet och våld som vänder sig till elever i 4-5 klass. KF Länken önskar också medel att under 2017 börja upprustningen av sitt rehabiliteringshus och till sin dagliga öppna verksamhet (se ansökan bil 1). Folkhälsokommittén har varit i kontakt med KF Länken för att få ett förtydligande av ansökans innehåll. KF Länken berättade då att de är i akut behov av ekonomisk hjälp till sin verksamhet i enlighet med det beskrivna i ansökan. Folkhälsokommittén stödjer utvecklingsprojekt inom de prioriterade områdena fullföljda studier, skapa förutsättningar för trygga och goda uppväxtvillkor och främja psykisk hälsa. Kommittén ger inte ekonomiskt stöd till verksamheters drift och underhåll/reparationer. Att arbeta med informationsmaterial till grund- och gymnasieskola är ett väl beprövat och utvärderat koncept och därmed inte att betrakta som utvecklingsarbete. Med ledning av detta avslår folkhälsokommittén ansökan. Avdelning folkhälsa Elisabeth Rahmberg Johansson Avdelningschef Bilaga x Ansökan om projektbidrag för att bland annat kunna informera elever i årskurs 4 och 5 om alkohol, kriminalitet och våld. Besluten skickas till x För kännedom till Leo Mikkonen, lanken@telia.com Postadress: Box Göteborg Besöksadress: S:a Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhalsa@vgregion.se

70 0 projektansökan - KF Länken Göteborg - FHK projektansökan - KF Länken Göteborg : KF. Länkens Gbg:s Distrikt - ansökan om projektbidrag för att bland annat kunna informera elever i årskurs 4 och 5 om alkohol, kriminalitet och våld

71 31 Blomsterbindaraktivitet PRO Lundby - FHK Blomsterbindaraktivitet PRO Lundby : Blomsterbindaraktivitet PRO Lundby 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FHK Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Åsa Enkvist Telefon: E-post: ase.enkvist@vgregion.se Till Folkhälsokommittén Blomsterbindaraktivitet PRO Lundby Förslag till beslut 1. Folkhälsokommittén avslår ansökan från PRO Lundby avseende projektet Blomsterbindaraktivitet. Sammanfattning av ärendet PRO Lundby ansöker om kronor för att genomföra en studiecirkel i blomsterbindning. Studiecirkeln ska bidra till deltagarnas kompetensutveckling, att stärka deras livskvalité och förebygga samt utjämna skillnader i livsvillkor och hälsa (se ansökan bil.1 och komplettering bil.1a). Folkhälsokommittén beviljar projektmedel för utvecklingsprojekt inom de prioriterade områdena fullföljda studier, skapa förutsättningar för trygga och goda uppväxtvillkor och främja psykisk hälsa. Projekten ska ha också bidra till förutsättningar för jämlik hälsa och vara möjliga att applicera på andra orter i Västra Götaland. Föreliggande ansökan är inte ett utvecklingsprojekt då blomsterbindning sedan tidigare förekommer inom andra PRO-verksamheter i Västra Götaland. Det innebär att verksamheten är provad och spridd i regionen. Det är heller inte ett område som ryms inom ramen för folkhälsokommitténs prioriteringar. Med anledning av detta föreslås folkhälsokommittén avslå ansökan. Avdelning folkhälsa Elisabeth Rahmberg Johansson Avdelningschef Bilaga x x Ansökan bil. 1, från Pro Lundby Ansökan - komplettering bil. 1a Besluten skickas till x För kännedom till Lage Reftel lage.reftel@comhem.se Postadress: Box Göteborg Besöksadress: S:a Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhalsa@vgregion.se

72 31 Blomsterbindaraktivitet PRO Lundby - FHK Blomsterbindaraktivitet PRO Lundby : Komplettering till dokument 1 - Ansökan skriven på FHK:S ansökningsblankett Blomsterbindningsaktivitet hos PRO Lundby Bjurslätt

73 31 Blomsterbindaraktivitet PRO Lundby - FHK Blomsterbindaraktivitet PRO Lundby : Komplettering till dokument 1 - Ansökan skriven på FHK:S ansökningsblankett Blomsterbindningsaktivitet hos PRO Lundby Bjurslätt

74 PRO Lundby - FHK Blomsterbindaraktivitet PRO Lundby : Blomsterbindaraktivitet PRO Lundby/Bjurslätt - 5 ggr på vår- respektive hösttermin. En hälsofrämjande studiecirkel som förebygger och minskar skillnader i livsvillkor och hälsa

75 PRO Lundby - FHK Blomsterbindaraktivitet PRO Lundby : Blomsterbindaraktivitet PRO Lundby/Bjurslätt - 5 ggr på vår- respektive hösttermin. En hälsofrämjande studiecirkel som förebygger och minskar skillnader i livsvillkor och hälsa

76 PRO Lundby - FHK Blomsterbindaraktivitet PRO Lundby : Blomsterbindaraktivitet PRO Lundby/Bjurslätt - 5 ggr på vår- respektive hösttermin. En hälsofrämjande studiecirkel som förebygger och minskar skillnader i livsvillkor och hälsa

77 PRO Lundby - FHK Blomsterbindaraktivitet PRO Lundby : Blomsterbindaraktivitet PRO Lundby/Bjurslätt - 5 ggr på vår- respektive hösttermin. En hälsofrämjande studiecirkel som förebygger och minskar skillnader i livsvillkor och hälsa

78 PRO Lundby - FHK Blomsterbindaraktivitet PRO Lundby : Blomsterbindaraktivitet PRO Lundby/Bjurslätt - 5 ggr på vår- respektive hösttermin. En hälsofrämjande studiecirkel som förebygger och minskar skillnader i livsvillkor och hälsa

79 32 Helhetshälsa - Ett hållbart arbetsliv - FHK Helhetshälsa - Ett hållbart arbetsliv : Helhetshälsa - Ett hållbart arbetsliv 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FHK Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Åsa Enkvist Telefon: E-post: ase.enkvist@vgregion.se Till Folkhälsokommittén Helhetshälsa - Ett hållbart arbetsliv Förslag till beslut 1. Folkhälsokommittén avslår ansökan från Medborgarskolan Region Väst avseende projektet Helhetshälsa Ett hållbart arbetsliv. Sammanfattning av ärendet Medborgarskolan Region Väst ansöker om kronor för ett treårigt projekt med målsättningen att återföra människor till arbetslivet efter långvarig sjukskrivning, arbetslöshet eller bådadera. Målgruppen för projektet är människor som på grund av ohälsa står långt ifrån arbetsmarknaden. Projektets föreläsningar, seminarier etc. ska genomföras på Rantens kvarn i Falköping och den praktiska delen på Skattgården i Järla som är en ekologisk gård. Deltagarna kommer att ha en individuell planering och blanda praktiska och teoretiska delar genom att delta i arbetet på Skattegården två dagar i veckan och ha en individuell planerad verksamhet på medborgarskolans lokaler två dagar i veckan. Utifrån folkhälsokommitténs tidigare engagemang och kunskapsinhämtande inom området, genom företagsinkubatorn SFINX och Västra Götalandsregionens verksamhet Grön rehab, föreslår Avdelning folkhälsa att ansökan avslås då metod och modell för arbetet redan finns tillgänglig. Fördjupad beskrivning av ärendet Medborgarskolan Region Väst ansöker om kronor för ett treårigt projekt med inriktning på att återföra människor till arbetslivet efter långvarigt sjukskrivning, arbetslöshet eller bådadera (se bilaga 1). Projektbidraget fördelar sig x År kronor x År kronor x År kronor Målet med projektet är att förbättra individens hälsostatus så att denne får ett ökat arbetsdeltagande och på sikt når egen försörjning. Projektet syftar också till att prova en ny metod samt att utveckla befintliga metoder för människor som står långt från arbetsmarknaden. Målgruppen för projektet är människor som på grund av ohälsa står långt ifrån arbetsmarknaden. Deltagare kan anvisas från Försäkringskassan, Socialtjänst eller Arbetsförmedling. Deltagarperiod är tre månader med möjlighet till ytterligare tre Postadress: Box Göteborg Besöksadress: S:a Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhalsa@vgregion.se

80 32 Helhetshälsa - Ett hållbart arbetsliv - FHK Helhetshälsa - Ett hållbart arbetsliv : Helhetshälsa - Ett hållbart arbetsliv Datum Diarienummer FHK månader och arbetet ska ske i två parallella grupper om vardera fem-sex personer. Totalt beräknas åttiofyra deltagare nås av projektet (se bilaga 2). Projektets innehåll Projektets föreläsningar, seminarier etc. ska genomföras på Rantens kvarn i Falköping och på Skattgården i Järla som är en ekologisk gård. Deltagarna kommer att ha en individuell planering och blanda praktiska och teoretiska delar genom att delta i arbetet på Skattgården två dagar i veckan och ha individuell planerad verksamhet på medborgarskolans lokaler två dagar i veckan. Den femte dagen kommer att planeras individuellt. Samarbetspartner och finansiering Inledande samtal har förts med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Där har klargjorts att behov av insatser för målgruppen finns. Dock avvaktar man besked från folkhälsokommittén innan vidare steg tas. Samarbetsparterna förväntas stå för ersättning till deltagarna och Medborgarskolan medfinansierar i form av lokaler, datorer och till viss del personal. Uppföljning, utvärdering och spridning Deltagarna kommer att utvärdera arbetet veckovis och månadsvis. Projektledaren skriver månadsrapporter om projektets framsteg och utmaningar. Blir projektet framgångsrikt kommer Medborgarskolan att ha möjlighet att genomföra liknande projekt i övriga delar av Västra Götaland och Halland. Bedömning Människor som på grund av ohälsa står lång ifrån arbetsmarknaden är en målgrupp för folkhälsokommittén genom sitt uppdrag med att skapa förutsättningar för god och jämlik hälsa. Det är också ett område där flera projekt, med samma inriktning och målgrupp som föreliggande projektansökan, framgångsrikt genomförts. Ett exempel är den företagsinkubator SFINX som Coompanion Göteborg startade med folkhälsokommittén som samverkanspartner. Där införlivades ett utbildningsområde Hälsa där deltagarna fick individuellt utformade samtal och planer samt utbildningar och workshops inom relevanta områden som stress, sömn, mat etc. se bifogad länk. %20inkubator%20rapport%20om%halsosparet.pdf Det genomförandes också praktiska moment så som stavgång, promenader, att gå på gym etc. Modellen är utvärderad och flera spridningsseminarier har genomförts. Vidare har folkhälsokommittén via ekonomiskt stöd bidragit till att Grön rehab i dag är en ordinarie verksamhet inom Västra Götalandsregionen. Verksamheten vänder sig till människor, anställda inom VGR, med långvarig ohälsa baserad på stress och/eller depression. Modellen är liknande den som föreliggande projekt innehåller med inriktning på praktiskt arbete i trädgård varvat med utbildningar/workshop och individuella planer och samtal. 2 (3)

81 32 Helhetshälsa - Ett hållbart arbetsliv - FHK Helhetshälsa - Ett hållbart arbetsliv : Helhetshälsa - Ett hållbart arbetsliv Datum Diarienummer FHK Utifrån folkhälsokommitténs tidigare engagemang och kunskapsinhämtande inom området föreslår Avdelning folkhälsa att ansökan avslås då metod och modell för arbetet redan finns tillgänglig. Koncernkontoret Elisabeth Rahmberg Johansson Avdelningschef Bilaga x x x x Ansökan om projektmedel Budget augusti 2017 juni 2019 Presentation av projektet, Helhetshälsa Ett hållbart arbetsliv Komplettering till ansökan Besluten skickas till x För kännedom. Andreas Berglund, andreas.berglund@medborgarskolan.se 3 (3)

82 32 Helhetshälsa - Ett hållbart arbetsliv - FHK Helhetshälsa - Ett hållbart arbetsliv : Ansökan om projektmedel, Helhetshälsa - Ett hållbart arbetsliv

83 32 Helhetshälsa - Ett hållbart arbetsliv - FHK Helhetshälsa - Ett hållbart arbetsliv : Ansökan om projektmedel, Helhetshälsa - Ett hållbart arbetsliv

84 29 Helhetshälsa - Ett hållbart arbetsliv - FHK Helhetshälsa - Ett hållbart arbetsliv : Presentation av projektet, Helhetshälsa - Ett hållbart arbetsliv Helhetshälsa För ett hållbart arbets liv Presentation av projektägare Medborgarskolan Region Väst är ett studieförbund och en ideell förening. Medborgarskolan har 16 kontor och ca 200 anställda. Som studieförbund bedriver Medborgarskolan kurser inom bland annat hälsa, hantverk och språk samt arbetar med att stötta föreningar och grupper i sin verksamhet. Medborgarskolan har även ca 30 års erfarenhet av att arbeta med arbetssökande i syfte att stötta dem på vägen mot nytt arbete eller studier. Medborgarskolan driver även Franska skolan i Göteborg samt 6 förskolor i regionen. Verksamheten lutar sig mot en humanistisk värdegrund med väl förankrade kärnvärden: Individen i Centrum Utveckling i samverkan Kunskapens egenvärde Ömsesidig respekt Medborgarskolan region väst är anslutet till FN Global Compact samt miljöcertifierade. Inom Medborgarskolan Region Väst är jämställdhets - samt tillgänglighetsfrågor prioriterade områden. Under senare år har också satsningar på lokaler genomförts för att säkerställa den fysiska tillgängligheten. När vi väljer samarbetspartner är frågor som jämställdhetssyn och tillgänglighet högt prioriterade och det är viktigt att eventuella samarbetsparter delar Medborgarskolans värdegrund. Projektets medarbetare har en samlad kunskap om jämställdhet, genuskunskap, tillgänglighet, mångfaldskunskap, diskrimineringslagar samt förståelse för olika funktionsnedsättningar. Syfte: Vad syftar projektet till, varför ska det genomföras? Studier visar att det är svårt att återföra människor till arbetslivet efter ett halvårslångt eller längre utanförskap, orsakat av sjukskrivning, arbetslöshet eller bådadera. Det ställer i sin tur krav på individuella, sociala, innovativa och flexibla lösningar, för att fler ska ha möjlighet att inträda eller närma sig arbetsmarknaden. Många personer står i dagsläget utanför arbetsmarknaden på grund av sjukdom. I många fall handlar det om övergående sjukdomar där personen så småningom kan återgå till arbete. I vissa fall handlar det om att individen ska lära sig leva med och hitta strategier för att fungera med sin psykiska nedsättning. De som är både arbetslösa och sjukskrivna drabbas dubbelt. Det är väl belagt att arbetslösa har sämre hälsa än de som har arbete, vilket ökar risken för ytterligare marginalisering på arbetsmarknaden, genom exempelvis sjukskrivning. Projektet syftar till att förbättra individens hälsostatus och då främst den psykiska hälsan och i förlängningen skapa förutsättningar för ett hållbart liv genom medvetna val. Projektet syftar även till att stärka individen så att denne får ett ökat arbetsdeltagande och på sikt når egen försörjning. Projektet syftar vidare till att prova en ny metod, samt utveckla befintliga, för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden pga ohälsa eller långvarig frånvaro från arbetslivet. Medborgarskolan Region Väst Fabriksgatan G öteborg Tel vast@medborgarskolan.se

85 29 Helhetshälsa - Ett hållbart arbetsliv - FHK Helhetshälsa - Ett hållbart arbetsliv : Presentation av projektet, Helhetshälsa - Ett hållbart arbetsliv Mål: Vad är projektets mål? Vad ska projektet uppnå för resultat? Deltagaren skall förbättra sin upplevda och sin faktiska hälsa. Deltagaren skall komma vidare i egen försörjning (jobb eller studier) alternativt göra mätbara stegförflyttningar däråt. Projektet skall bidra till minskade samhällskostnader i form av sjukskrivning, aktivitetsersättning och genom minskat tryck på vårdapparaten. Målgrupp: Projektets målgrupp Vem har nytta av projektets resultat? Deltagare i projektet är personer som står långt ifrån arbetsmarknaden pga ohälsa eller långvarig frånvaro från arbetslivet (6 månader eller längre). De som har en pågående sjukskrivning eller är aktivt arbetssökande. Deltagare kan anvisas från Försäkringskassan, Socialtjänst eller Arbetsförmedlingen. Nyttan av projektet tillfaller primärt deltagaren och dennes närmsta nätverk då denne får en förbättrad upplevd hälsa och därmed en ökad livskvalitet. Sekundärt tillfaller nyttan av projektet samhället, i form av kommun och landsting, genom minskade kostnader och ökade intäkter. För oss som projektägare innebär projektet ökad kunskap om målgruppen samt möjlighet att implementera den nyvunna kompetensen i vår övriga verksamhet. Detta innebär i förlängningen att projektet kommer fler till del. Var genomförs projektet? Projektet genomförs på följande platser: Rantens kvarn i Falköping, inspirerande lokaler för föreläsningar, seminarier och samtal. Skattgården i Jäla, som är en producerande ekologisk gård med bland annat kor, hästar och höns. Gården är Grön Arena -certifierad och ligger mitt på landet i Falköpings kommun. Metod Genom att möta deltagaren individuellt kommer denne i sin takt få möjlighet att bygga upp en kunskapsbank samt lära känna sina styrkor och utvecklingsmöjligheter. Deltagaren kommer, vid ett arbetsutbud på 100 %, delta 2 dagar per vecka på Grön Arena -gården och 2 dagar per vecka ha en individuell planering i Medborgarskolans lokaler. 1 dag används för reflektion, återhämtning samt uppgifter på egen hand enligt deltagarens individuella handlingsplan. Vi vill testa att blanda upp teoretiska delar med praktiska moment. Vad vi vet har detta inte gjorts på ett liknande sätt innan och anser därför att det handlar om ett nytt grepp och en ny metod. Medborgarskolan Region Väst Fabriksgatan G öteborg Tel vast@medborgarskolan.se

86 29 Helhetshälsa - Ett hållbart arbetsliv - FHK Helhetshälsa - Ett hållbart arbetsliv : Presentation av projektet, Helhetshälsa - Ett hållbart arbetsliv Under tiden på Medborgarskolan kommer deltagaren få en individuell planering där följande aktiviteter kan ingå: Individuell planering: Inledningsvis görs en individuell introduktion där deltagaren tar små steg för att fasas in i projektet. Kontrasten från heltidsfrånvaro till heltidsnärvaro kan resultera i ett rejält bakslag och då projektet syftar till att främja hälsa och att få deltagaren att växa är det viktigt att inte pressa för hårt i början. Den individuella planeringen följer deltagaren genom hela projekttiden och kan komma att revideras under projektets gång. Hälsa: Inledningsvis kommer deltagare göra en självskattning av sin hälsostatus samt en hälokartläggning. Denna kommer sedan följas upp under tiden som deltagaren är inskriven genom individuella hälsosamtal med en hälsoutvecklare. Deltagaren kommer reflektera över hur denne påverkas av tiden på Grön Arena samt dra lärdom och nytta av positiva effekter i sitt framtida arbetsliv. Projektet innehåller aktiviteter som främjar den f ysiska och psykiska hälsan. Deltagaren kommer att få verktyg för att kunna förändra och förbättra sin hälsosituation. Detta ger deltagaren möjlighet att skapa en hållbar livsstilsförändring och därmed stå bättre rustad för framtida livshändelser. Självkänsla: Deltagaren kommer arbeta med sin självkänsla, självbild och sitt självförtroende under projekttiden. Kartläggning: Deltagaren kommer få stöd i att klargöra sina begränsningar och styrkor, samt lära sig dra nytta av dessa. Arbetsmarknad: Deltagaren kommer att förbättra sina kunskaper om arbetsmarknaden och dess parter, samt stärkas i att kontakta arbetsgivare. Detta kommer att göras genom individuell handledning och gruppdiskussioner. Studie- & Yrkesvägledning: Deltagaren kommer att erbjudas studie- & yrkesvägledning. Social interaktion: Deltagaren kommer under projekttiden behöva samarbeta och interagera med andra. I projektet kommer deltagaren arbeta mycket med sociala koder och gruppdynamik. Värdegrund: Värdegrundsarbete och arbete med jämställdhetsfrågor kommer att genomsyra projektet. Aktiviteter som är kopplade till detta är obligatoriska. Datakunskap: Kraven på att kunna använda digitala verktyg i sitt arbetssökande ökar. Därför erbjuds deltagaren att få utbildning i grundläggande datakunskap. Validering: Deltagaren kommer få möjlighet att bli validerad i generella kompetenser för arbetslivet, dvs mjuka värden (inte yrkes- eller studievalidering) te x sociala medier, förhållningssätt, sociala kompetens, medarbetarskap, ledaregenskaper, språk etc. Deltagaren Medborgarskolan Region Väst Fabriksgatan G öteborg Tel vast@medborgarskolan.se

87 29 Helhetshälsa - Ett hållbart arbetsliv - FHK Helhetshälsa - Ett hållbart arbetsliv : Presentation av projektet, Helhetshälsa - Ett hållbart arbetsliv får sedan med sig ett certifikat som visar deltagarens generella kompetenser. Studiecirkel: Deltagaren kommer ha möjlighet att delta i Medborgarskolans öppna studiecirklar i syfte att utvecklas i samverkan med andra. Grön Arena: För att stimulera och främja förändringsprocessen bedrivs en del av projektet på en certifierad Grön Arena gård. Under tiden på Grön Arena kommer deltagaren vara en del i den dagliga verksamheten vilket innebär att te x hjälpa till med djuren, enklare arbete på husen, rensning av land etc. Dagen startar med morgonmöte och en hälsosam frukost. Grön Arena innebär att vistas på en gård i landsbygdsmiljö med individuellt anpassat program. Detta kan vara ett sätt att komma tillbaka till arbete och vardag efter sjukskrivning eller lång frånvaro från arbetsmarknaden. (ref ) Omfattning För att kunna använda Grön Arena som en del av metoden blir vi begränsade i antal deltagare. Vi tänker oss två parallella grupper om vardera 5-6 personer. Deltagarperiod är 3 månader med möjlighet till förlängning ytterligare 3 månader. Att grupperna är små borgar för en bättre gruppdynamik och möjliggör en snabbare utveckling hos deltagarna då dessa får mycket handledartid. Under projekttiden bör vi således kunna nå ca 84 deltagare. Transporter Då Grön Arena -gården ligger på landsbygden och saknar allmän kollektivtrafik ställer det krav på planerade transport med te x närtrafik. Pr ojekttid År 1: Augusti 2017 December 2017 År 2: Januari 2018 December 2018 År 3: Januari 2019 Juni en månad för slutrapportering Uppföljning/utvärdering, spridning och implementering Under projekttiden kommer deltagaren kontinuerligt utvärdera projektet och reflektera över sina framsteg. Veckovis kommer deltagaren fylla i barometern som är Medborgarskolans verktyg för utvärdering. Månadsvis kommer en mer omfattande utvärdering göras där hälsoperspektivet kommer att få stort utrymme. Månadsvis kommer projektledaren skriva en månadsrapport om projektets framsteg och utmaningar samt sammanfatta resultatet av utvärderingarna. Denna kommer sedan skickas till VGR och samarbetsparter. Medborgarskolan Region Väst Fabriksgatan G öteborg Tel vast@medborgarskolan.se

88 29 Helhetshälsa - Ett hållbart arbetsliv - FHK Helhetshälsa - Ett hållbart arbetsliv : Presentation av projektet, Helhetshälsa - Ett hållbart arbetsliv Om metoden får önskad effekt kommer Medborgarskolan ha möjlighet att genomföra liknande projekt i övriga delar av Västra Götaland och Halland. Medborgarskolan kommer även sprida resultatet vidare till övriga intressenter och samarbetsparter genom seminarier. K oppling till Samling för social hållbarhet Vi anser att samling för social hållbarhet är väl förankrat i projektet. Ökat arbetsdeltagande Projektet syftar till att öka deltagarens chanser att nå anställning genom att rusta denne för arbetslivet och stärka dennes fysiska och psykiska hälsa samt ge denne verktyg för ett hållbar livssituation. Vidare syftar projektet till att främja psykisk hälsa. Sökt belopp per år År 1: kr År 2: kr År 3: kr Samarbetspart er Inledande samtal har förts med samarbetsparterna, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, behov av insats för målgrupperna finns. Då grupperna är relativt små ser vi inga svårigheter med att fylla grupperna. Vi avvaktar återkoppling från er innan vi går vidare med en formell avsiktsförklaring med samarbetsparterna. Medfinansiering Den största medfinansieringen står samarbetsparterna för i form av ersättning till deltagare, vilket möjliggör aktiviteten. Hur mycket detta blir är svårt att säga i dagsläget då det beror på hur hög ersättning deltagaren har samt i vilken åtgärd denne är. Medfinansieringen är därför lågt räknad med 10 deltagare och 4500 kr per deltagare och månad. Medborgarskolan medfinansierar med lokaler och till viss del med personal samt datorer och annan hårdvara. Övriga intressenter Skaraborgs kommuner Arbetsgivare och organisationer Primärvård, Sekundärvård Aktörer inom hälsa och friskvård Aktörer som arbetar med målgruppen Föreningsliv VGR Folkhälsa Deltagarens nätverk Skattebetalarna Medborgarskolan Region Väst Fabriksgatan G öteborg Tel vast@medborgarskolan.se

89 29 Helhetshälsa - Ett hållbart arbetsliv - FHK Helhetshälsa - Ett hållbart arbetsliv : Presentation av projektet, Helhetshälsa - Ett hållbart arbetsliv Utvärderingar från deltagare som varit på Grön Arena -gården i Jäla: Vad har det betytt för dig att vara med på Grön Arena verksamheten? Det sociala, aktiv sysselsättning, ny kunskap, kontakt med djur och natur Det har betytt en rejäl uppryckning för mig, inte minst på socialt område. Jag mår bättre psykiskt och fysiskt. Jag har något att berätta om nä r jag träffar släkt och vänner Mycket bättre självförtroende, bra kamratskap, tycker om djuren, vara sig själv Miljöombyte, prova på nya saker, oväntade saker Social samvaro, problemlösning, glädje! Mycket socialt, någon att prata samma intresse med Roligt att träffa människor Jag har växt som människa, mitt självförtroende har blivit bättre. Jag kommer upp på morgonen. Jag har blivit mer självgående, har vuxit som människa. Engagemang, övervinnelse av ångest och negationer Jag blir piggare, mår bättre, får socialt umgänge även när jag inte vill fast jag behöver det Jag kommer upp på morgonen, skönt trött när jag kommer hem Meningsfullt arbete Medborgarskolan Region Väst Fabriksgatan G öteborg Tel vast@medborgarskolan.se

90 29 Helhetshälsa - Ett hållbart arbetsliv - FHK Helhetshälsa - Ett hållbart arbetsliv : Presentation av projektet, Helhetshälsa - Ett hållbart arbetsliv Projektägarens referensuppdrag Kliv-in på arbetsmarknaden ett pilotprojekt i samarbete med Samhall och Arbetsförmedlingen. Målgrupp: Personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Finansierades av Medborgarskolans riksorganisation. Stöd & Matchning Medborgarskolan är kompletterande aktör till Arbetsförmedlingen i tjänsten Stöd & Matchning. Arbetsträning Medborgarskolan har avtal med Arbetsförmedlingen för arbetsträning och förstärkt arbetsträning på flera orter i Skaraborg. Validering Studieförbunden i samverkan Medborgarskolan Arbetar aktivt med validering av generella kompetenser för arbetslivet. Grön Arena Underleverantören har under två år arbetat med Grön Arena på uppdrag av Falköpings kommun. Hushållningsällskapet äger varumärket och utfärdar certifiering. Arbeta & Leva i Väst Ett ESF-projekt som bedrivs av Medborgarskolan i Skövde och Halmstad. Målgrupp: Utlandsfödda personer som behöver stöd i arbetsmarknadskunskap och samhällsorientering. Medborgarskolan Region Väst Fabriksgatan G öteborg Tel vast@medborgarskolan.se

91 29 Helhetshälsa - Ett hållbart arbetsliv - FHK Helhetshälsa - Ett hållbart arbetsliv : Komplettering till Ansökan om projektmedel, Helhetshälsa - Sysselsättning inom Grön Arena Referens för sysselsättning inom Grön Arena mellan Falköpings kommun och Lena Larsson Projektet initierades i en tid då många brukare inom socialpsykiatrin saknade lämplig sysselsättning eller inte var intresserade av de alternativ som vi kunde erbjuda. I detta läget valde förvaltningen att satsa på Grön Arena via finansiering med PRIO-pengar från staten. I projektet har vi kunnat sysselsätta totalt 14 personer under tiden som projektet har varit igång lite mindre än två år. Vi började med två dagar per vecka för att sedan utöka till tre dagar i veckan. det har varit tre personer per dag i verksamheten och sju till nio personer per Vecka. Fördelning har varit 1-2 dagar per brukare utifrån deras egna önskemål och förutsättningar. Vilket har uppskattats av brukarna. Under Projekt tiden så har jag sett hur personer utvecklar sitt medvetande angående kost och motion, Brukarna själva talade om hur de tycker att deras hälsa hade blivit mycket bättre. Det som vi även såg och brukarna berättade var även det att man minskade sina mediciner, sömnen blev bättre, vi såg även en viktminskning utifrån att man kom igång med att röra sig i vardagen. Man kände mer ork i vardagen. Vissa personer gick vidare till studier. Någon person har fått arbete inom annan verksamhet. Personer kände även att man fick mer ork och en härlig känsla av att vara på sysselsättning bidrog till att man började laga mat hemma sam tog hand om sin bostad vilket i sin tur minskade insattera inom boendestödet. Enhetschef inom socialpsykiatrin Falköpings kommun Camilla Dahl

92 30 Områdesbaserat socialt samverkansteam - FHK Områdesbaserat socialt samverkansteam : Områdesbaserat socialt samverkansteam 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FHK Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Åsa Enkvist Telefon: E-post: ase.enkvist@vgregion.se Till Folkhälsokommittén Områdesbaserat socialt samverkansteam Förslag till beslut 1. Folkhälsokommittén beviljar ansökan från Angereds stadsdelsförvaltning avseende projektet Områdesbaserat socialt samverkansteam med för år Medel för projektet belastar folkhälsokommitténs konto Stöd till utvecklingsprojekt. Sammanfattning av ärendet Angereds stadsdelsförvaltning ansöker om kronor för projektet Områdesbaserat socialt samverkansteam. Projektet är treårigt. Målgruppen är ungdomar med psykosocial problematik, så som dåligt fungerande skolgång, beteendestörningar, drogbruk och kriminalitet. Arbetet ska genomföras med start i Hjällbo och med möjlig fortsättning i Lövgärdet och Hammarkullen. Syftet med projektet är att skapa en effektivare organisation vad gäller tidigt ingripande insatser och behandlingsformer på hemmaplan. Arbetet i projektet utgår ifrån grundskolor i samverkan med socialtjänsten och civilsamhället. Insatserna syftar till att ungdomarna ska klara skolmålen och bli behöriga för gymnasiestudier. Planen är att projektet ska generera kunskap och metoder som ska implementeras i SDN Angereds ordinarie strukturer. Vidare kommer Angered att via stadsövergripande samverkan kunna sprida erfarenheterna till andra stadsdelar och kommuner. I Kraftsamling för fullföljda studier beskrivs fem utmaningar. I projektansökan från SDN Angered finns samtliga dessa utmaningar beskrivna. Utmaningarna är omfattande och komplexa varför folkhälsokommitténs uppdrag att utveckla folkhälsoarbete och bidra till förutsättningar till en mer jämlik hälsa är relevanta och viktiga som ett led i kunskapsutveckling inom området. Fördjupad beskrivning av ärendet Inledning I Polisens rapport Utsatta områden sociala risker, kollektiv förmåga och oönskade händelser, Underrättelseenheten december 2015, beskrivs att Angered har fyra bostadsområden bland de femton mest utsatta i Sverige. Områdena klassas som upplösta lokalsamhällen där situationen betecknas som akut. De kriminella nätverken är välkända och synliga och utgör ett enkelt och tydligt Postadress: Box Göteborg Besöksadress: S:a Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhalsa@vgregion.se

93 30 Områdesbaserat socialt samverkansteam - FHK Områdesbaserat socialt samverkansteam : Områdesbaserat socialt samverkansteam Datum Diarienummer FHK alternativ för ungdomar med låg framtidstro och hög upplevelse av utanförskap. De ungdomar som riskerar att utveckla destruktiva beteenden utmärker sig ofta i skolan. Sektor utbildning och sektor individ- och familjeomsorg har tillsammans identifierat behov av ett samfällt arbete kring ungdomar som löper risk att inte klara skolan, hamna i utanförskap, kriminalitet och missbruk. Projektets syfte och innehåll Angereds stadsdelsförvaltning ansöker om kronor för projektet Områdesbaserat socialt samverkansteam, se bilaga 1. Projektet är treårigt och stödet är fördelat enligt följande: År kronor. År kronor År kronor. Budgetposterna är i form av en projektledare, aktiviteter och material. Målgruppen är ungdomar med psykosocial problematik, så som dåligt fungerande skolgång, beteendestörningar, drogbruk och kriminalitet. Arbetet ska genomföras med start i Hjällbo och med möjlig fortsättning i Lövgärdet och Hammarkullen. Syftet med projektet är att skapa en effektivare organisation vad gäller tidigt ingripande insatser och behandlingsformer på hemmaplan för denna målgrupp. Ordinarie arbete bedrivs i många fall i stuprör och socialtjänstens arbete är inte tillräckligt anpassade till individ och kontext. Arbetet i projektet utgår ifrån grundskolor i samverkan med socialtjänsten. Insatserna syftar till att ungdomarna ska klara skolmålen och bli behöriga för gymnasiestudier. Rektorer på högstadieskolor samverkar nära med socialtjänst, polis och civilsamhälle kring elever med normbrytande beteende i kombination med skolproblematik. Rektorerna arbetsleder de familjebehandlare som ska arbeta på skolorna. Familjebehandlarna ska arbeta på individ- och gruppnivå för att skapa förutsättningar för positiva livsstilsförändringar hos ungdomar i riskzonen för allvarlig psykosocial problematik. Skolan kompletterar med befintliga resurser inom elevhälsan som tillsammans utgör respektive skolas team. Familjebehandlarna kommer att sträva efter att vara en del i det lokala sammanhanget och också förlägga del av sin arbetstid till kvällar och helger. Att skapa nära relationer med de enskilda individerna och deras nätverk ger förutsättningar att bryta de mönster som håller på att utkristalliseras och att istället mobilisera goda krafter i lokalsamhället. I det fall det är relevant och möjligt kommer även civilsamhället att involveras som trygga vuxna som ungdomar kan känna förtroende för. Arbetet planeras att genomföras på följande sätt: År 1. Utveckla och dokumentera fungerande metoder. Implementering av arbetet i Hjällbo och därefter Lövgärdet 2 (4)

94 30 Områdesbaserat socialt samverkansteam - FHK Områdesbaserat socialt samverkansteam : Områdesbaserat socialt samverkansteam Datum Diarienummer FHK År 2. Fortsatt utveckling av arbetet och implementera det i Hammarkullen. Hitta långsiktiga lösningar för aktuella elever i förvaltningens ordinarie arbete. År 3. Förankra arbetet. Utvärdering och uppföljning. Utveckla strukturella förutsättningar för fortsatt arbete inom ordinarie verksamheter. Sprida erfarenhet och genererad kunskap. Uppföljning/utvärdering och spridning Planen är att projektet ska generera kunskap och metoder som ska implementeras i SDN Angereds ordinarie strukturer. Vidare kommer Angered att via stadsövergripande samverkan kunna sprida erfarenheterna till andra stadsdelar och kommuner. Då det finns nationellt intresse för frågan finns också möjlighet till spridning på nationella arenor. Via ett Vinnovaprojekt där Angered deltar finns spridningsmöjligheter till andra kommuner med liknande utmaningar samt forum för spridning som SKL driver. Kontakter har tagit med GR FoU-avdelning för möjlighet till följeforskning. Workshops och annan samverkan med VGR är möjlig och önskvärd. Finansiering Projektets totalkostnad är kronor. Från folkhälsokommittén ansöks om kronor. Övriga medel bekostas av SDN Angered. Bedömning Att utveckla modeller och metoder så att alla elever kan lämna grundskolan med fullföljda betyg är en utmaning för alla samhällsaktörer. I områden som betecknas av en omfattande ohälsa och utanförskap är behovet av metodutveckling och samverkan för att elever ska lämna skolan med fullföljd studiegång, än mer påtagligt. I Angered lämnar 44,5 % av alla elever grundskolan med minst godkänt i alla ämnen (Skolverket.se). Ur ett folkhälsoperspektiv är det en alarmerande siffra då hälsa har en stark koppling till studieresultat. Ungdomar som lämnar grundskolan utan fullföljd studiegång löper risk att hamna i utanförskap och med begränsad möjlighet att som vuxen ha makt och inflytande över sitt eget liv. I Västra Götalandsregionens styrdokument fastslås att Fler ska bedriva eftergymnasiala studier och avhoppen från skolan ska minska (VG2020). I Beredningen för Hållbar Utveckling (BHU) beskrivs att det behövs insatser för att öka antalet ungdomar med fullföljd grundskola och gymnasieutbildning. I Samling för social hållbarhet beskrivs att barn och unga som lever med små socioekonomiska resurser löper större risk att lämna grundskolan utan godkända betyg samt att personer utan gymnasiebehörighet har allt svårare att få arbete på en arbetsmarknad med stigande krav på formell kompetens. Dessa styrdokument har genomsyrat Kraftsamling för fullföljda studier där fem utmaningar pekas ut. Dessa är Samverkan, Psykisk hälsa, Livsvillkor och levnadsvanor, Studiemotivation och Migrationsbakgrund. I projektansökan från 3 (4)

95 30 Områdesbaserat socialt samverkansteam - FHK Områdesbaserat socialt samverkansteam : Områdesbaserat socialt samverkansteam Datum Diarienummer FHK SDN Angered finns samtliga dessa utmaningar beskrivna. Avdelning folkhälsa ser att ansökan är kopplad till SDN Angereds interna utvecklingsarbete men utmaningarna är omfattande och komplexa varför folkhälsokommitténs uppdrag att utveckla folkhälsoarbete och bidra till förutsättningar till en mer jämlik hälsa är relevanta och viktiga som ett led i kunskapsutveckling inom området. I Västra Götaland finns fler stadsdelar/kommuner med omfattande utmaningar inom området och erfarenheter från detta projekt kan bidra till att öka antalet elever som lämnar grundskolan med fullföljd studiegång varför Avdelning folkhälsa föreslår att folkhälsokommittén beviljar projektansökan. Projektet ska redovisas årvis på folkhälsokommitténs blankett för redovisning och slutredovisas i nära anslutning till projektets slutdatum. Koncernavdelningen Elisabeth Rahmberg Johansson Avdelningschef Bilaga Bilaga 1. Ansökan om projektstöd Områdesbaserat socialt samverkansteam. Besluten skickas till För genomförande. Andreas Wetterberg, andreas.wetterberg@angered.goteborg.se 4 (4)

96 30 Områdesbaserat socialt samverkansteam - FHK Områdesbaserat socialt samverkansteam : Ansökan om projektstöd - Områdesbaserat socialt samverkansteam, maj december 2019 YflvÃsTRA DS REGION GÖTALAN v EN FOLKHÃLSOKOMMITTÉN Välj meny Visa/ Redigera dokument for att fylla í blanketten! ANSÖKAN u 1. Allmänna OM PROJEKTSTÖD ifter Projektets namn: socialt samverkansteam Områdesbaserat maj Projektperiod: som Belopp 2019 december Projektets söks från Folkhälsokommittén: totalkostnad: kronor kronor Stöd söks för: (endast ett kryss) E] Annat xei Utvecklingsprojekt, max 3 âr El Förstudie, max 1 år Medel beviljas för ett år i taget. 2. U ifter om sökanden plats är den Webbadress om organisation/förening där information finns. Sökande: Projektégare: Angereds stadsdelsfórvaltning Org. nummer: Projektledning: Trygghetssamordningen Kontaktperson: _ Andtäas..Wflfiffbflfa andreas.wetterberg@angered.goteborg.s torg 34, Angereds Adress: Box Postnummer: Postadress: An Plus-lbankgiro: xei sökandens 14 ered pg nr: 475 E-postadress: e Telefon: Webbadress: www. År 1 År 2 otebor.se/angered I] sökandens bg nr: 3. Pro ektbud et t ex aktiviteter, Budgetposter, material, Pro'ektledare Studieresa och aktiviteter Spridnin seminarie Ansökt belopp för mål År 3 Totalt projektledning: rupp HT från folkhälsokommittén Medfinansierin År 1 EI nej, ansökt År 2 År 3 Totalt hos xei ja, beviljat av An ereds stadsdelsfórvaltnin

97 30 Områdesbaserat socialt samverkansteam - FHK Områdesbaserat socialt samverkansteam : Ansökan om projektstöd - Områdesbaserat socialt samverkansteam, maj december Beskrivnin av ro'ektet Projektet ska ha koppling till Folkhälsopolitisk Syfte: Vad syftar projektet policy och/eller Samling för social hållbarhet. till? Van'ör ska det genomföras? Sektor utbildning och sektor individ- och farniljeomsorg har tillsammans identifierat behov av ett samfällt arbete kring de ungdomar som löper högst risk att inte klara skolan7 hamna i utanforskap7 kriminalitet och missbruk. Syftet med projektet år att skapa en effektivare organisation vad gäller tidigt ingripande insatser och behandlingsformer på hemmaplan for denna målgrupp. Att stärka stadsdelens samverkansarbete mellan skola, socialtjänst, polis och fritidsforvaltning samt aktörer i civilsamhället så som foreningar och forsamlingar och vidare bostadsbolag och centrumutvecklare. Vi har identifierat att ordinarie arbete i många fall bedrivs i stuprör och socialtjänstens insatser är inte tillräckligt anpassade till individ och kontext. Kunskap behöver generas lokalt och nya metoder provas och noga utvärderas innan de kan implementeras brett i ordinarie strukturer. Polisen gav i december 2015 ut en rapport kring särskilt utsatta områden i Sverige där Angered har fyra områden med bland de femton mest utsatta. Utifrån polisens kategoriseringar av lokalsamhällens grad av problematik skulle dessa omrâden klassas som upplösta lokalsamhällen, där situationen beskrivs som akut. De kriminella nätverken är välkända och synliga. De utgör ett enkelt och tydligt alternativ for ungdomar med låg framtidslro och hög upplevelse av utanforskap. Barn och ungdomar som ntvecklar normbrytande beteenden (såsom våld, hot, bryta mot foräldrar och andra vuxnas regler, skolk, kloller, snatterier etc.) löper en forhöjd risk for bl.a. kriminalitet, arbetslöshet, missbruk och psykiatriska problem i vuxen âlder. För att långsiktigt motverka detta behövs forebyggende åtgärder som fokuserar på skyddsfaktorer. De ungdomar som riskerar utveckla destruktiva beteenden utmärker sig ofta i skolmiljön. Det som händer på kvällar och fritid påverkar påtagligt det som händer i skolan, och det är ofta skolan som forst uppmärksamrnar begynnande problem. Alltfor ofta hamnar eleverna redan i grundskolan i polisens belastningsregister. Arbetet i projektet utgår från grundskolor i samverkan med socialtjänsten. Insatserna syftar till att ungdomarna ska klara skolmålen och bli behöriga for gymnasiestudier. Idag finns forutsattningar att identifiera de ungdomar med störst behov. Dock flnns stora brister. Traditionella insatser från såväl skola, socialtjänst som polis har dåliga resultat vad gäller ungdomar i riskzon for att utveckla svåra normbrytande beteenden. Fokus kring ungdomarna blir ofta det ncgativa istället for att fokusera på positiva faktorer som skolan. Att klara skolmålen är allrnängiltigt och lätt att ta till sig både som elev och fórälder. Skolan ska stå for det goda och kunna vara skillnaden i deras framtida liv. Att eleverna klarar skolan är, enligt forskning, den viktigaste friskfaktorn som går att påverka. Skolan möter dessutom dessa elever varje dag. l detta finns unika möjligheter att koppla på annat individuellt anpassat stöd for familjerna samt arbeta med en fungerande fritid for ungdomen. För att möjliggöra detta syftar tanken med områdesbaserade social samverkansteam till att placera familjebehandlare fi'ån socialtjänsten på utvalda skolor. Dessa ska arbeta riktat mot de elever där störst gemensam oro foreligger. Behandlarna arbetsleds av rektor i samråd med projektledaren. Skolan kompletterar arbetet med befintliga resurser inom elevhälsan som tillsammans utgör respektive skolas team. Familjebehandlama kommer sträva efter att vara del i det lokala sammanhanget. Genom att förlägga en del av arbetstiden till kvällar och helger i samverkan med faltverksamhet och fritidsgårdar möjliggörs att identiflera problemområden, friskfaktorer och resurser. lnklusive kamratkonstellationer och faktorer i lokalsamhället såsoin foreningar och goda krafter. Att skapa nära relationer med de enskilda individerna samt deras nätverk ger forutsättningar att arbeta med destruktiva maskulinitctsnorrncr for att bryta de utstakade könsstereotypa livsbanor de befinner sig i. Mål: Vilket är projektets mål (mätbart) - vad ska projektet uppnå för resultat? Målen är att identifiera och sektorsgemensamt arbeta kring fler ungdomar i riskzon for kriminalitet och missbruk. Minska antalet ungdomar som faller in i ett sådant destruktivt leveme. Att fokusera på skolan som skyddsfaktor genom att öka måluppfyllelsen i skolan for de mest problematiska eleverna. l kombination med detta möjliggöra positiva fritidssysselsättningar och på så vis minska institutionsplaceringar. Utveckla fungerande behandlingsmetoder ihop med skolan som ger redskap åt stadsdelen att agcra kraftfullt och verkningsfullt kring dessa ungdomar. Màlgrupp: projektets målgrupp vem har nytta av projektets resultat? Målgruppen är ungdomar med allvarlig psykosocial problematik såsom dåligt fungerande skolgång, beteendestörningar, drogbruk och kriminalitet. Nytta av resultatet har primärt ungdomarna och deras familjer, i form av bättre framtidsutsikter och uppväxtvillkor. Ãven socialtjänst, skola och polis.( I viss mån polisen). Liknande segregerade, socioekonomiskt utsatta områden på andra orter i regionen och i landet vid spridning av resultat. Alla som arbetar med att minska skolmisslyckanden, kriminalitet och/eller utvecklar hållbara metoder och strukturer for fungerande insatser från socialtjänsten. Var genomförs Angered. projektet (ort/orter)? Start i H_jällbo med möjlig fortsättning i Lövgärdet 2 och Hammarkullen.

98 30 Områdesbaserat socialt samverkansteam - FHK Områdesbaserat socialt samverkansteam : Ansökan om projektstöd - Områdesbaserat socialt samverkansteam, maj december 2019 av projektet Beskrivning som helhet samt àrsvis: kring elever med norrnbrytande samverkar nära med socialtjänst, polis och civilsamhälle Rektorer på högstadieskolor knyts till skoloma och arbetar på individ och gruppnivå för Familjebehandlare med skolproblematik. beteende i kombination såsom hos ungdomar i riskzon för allvarlig psykosocial problematik for positiva livsstilsförändringar att skapa förutsättningar Teamet har tydligt fokus att eleven ska klara drogbruk och kriminalitet. dåligt fungerande skolgång, beteendestörningar, individer och grupper i ett för vidare studier. Personalen följer ett antal prioriterade och få förutsättningar grundskolan utsatt område och ser till att göra verklig skillnad. Personalen samverkan nära civilsamhället och har socioekonomiskt i närområdet. Vid de fall där det är relevant och möjligt kommer kontakter med foreningar och församlingar att involveras som trygga vuxna ungdomen har förtroende för. Sedan 2016 arbetar stadsdelen civilsamhället med föreningar och forsamlingar. även i nära samverkan av arbetet i Hjällbo primärt och därefter Lövgärdet. fungerande metoder. Implementering År 1: Utveckla och dokumentera Hitta bärande långsiktiga strukturer för aktuella elever i arbetet i Hammarkullen. År 2: Utveckling av arbetet. Implementera ordinarie arbete. förvaltningens for fortsatt arbete inom ordinarie Utveckla strukturella förutsättningar och uppföljning. År 3: Förankra arbetet. Utvärdering och enerer'ad kunska. S rida erfarenheter verksamheter. föl'nin 6.U,s Iutvärderin ridnin och im Iementerin Beskriv hur arbetet ska utföras: Utifrån den kunskap som genereras kommer metoder för att arbeta med ungdomar i riskzonen kunna utvecklas och samverkan såsom SSPF kunna spridas till i SDN Angereds ordinarie strukturer. Därtill via stadsövergripande implementeras andra stadsdelar och kommuner. Utifrån polisens rapport kring särskilt utsatta områden och J ämlikt Göteborg pågår arbete i Angered. På så vis finns ett nationellt intresse och möjlighet från flera håll där fokus riktas mot de utpekade delområdena Vi har även ett projekt som är via NOA och Malmö högskolas forskningscirkel. till spridning och kunskapsutveckling och via det tillgång till kontakter i kommuner med liknande fmansierat av Vinnova där denna satsning har beröringspunkter utmaningar samt forum för spridning som SKL driver. Inom ramen för det projektet, Big-data baserat beslutsstödför av ett utfallsmått (närvaro i skolan, kopplat till andra parametrar) planerar vi att fullfölja utvecklandet förbättradfolkhälsa, av risker, åtgärder, och därmed producera en färdig modell som kan hela vägen till ett system av mätande, identifierande varandra. som de bägge projekten forstärker och kompletterar spridas i stor skala. Det är i åtgärds- och interventionsfasen pågå fortlöpande bland annat genom med andra städer/stadsdelar gång kommer erfarenhetsutbyten Under projekttidens finns och möjligheter därvidlag utreds, kontakter har tagits med Vilja till följeforskare kopplingen till vårt Vinnova-projekt. för att initiera ett samarbete. Workshops och annan samverkan inom VGR är möjligt och önskvärt. GR FoU-avdelning ånde ers ektiv. ro'ektet utifrån ett brottsfürcb från Brå for att utvärdera Mö'ii het att söka finansierin 7. Hur bidrar ro'ektet till en 'ämlik hälsa i Västra Götaland? och möjlighet att många i att minska skillnader i hälsa, uppväxtvillkor Ohälsotalen i Angered är höga och utmaningarna Angereds stadsdel uppvisar radikalt sämre utfall på de flesta parametrar som mäts inom påverka sin livssituation. Det handlar både om psykisk och somatisk hälsa. Hälsan fördelar sig även ojämlikt mellan kvinnor, män, folkhälsoområdet. flickor och pojkar och mellan sociala grupper i stadsdelen. På sikt medför ojämlikhetema sociala hållbarheten i samhället. Blicken i hälsa stora konsekvenser för den måste därför lyftas for att finna nya vägar och arbetssätt. innebär en påtaglig risk för problem att etablera sig på arbets- och bostadsmarknaden. Att en elev saknar gymnasiebehörighet i samhället som vuxen och ha makt och inflytande över sitt eget liv. Utbildning är inte bara Men också att delta demokratiskt for goda livsvillkor genom hela livet, utan också på grund av den starka intressant eftersom det skapar förutsättningar kopplingen till hälsa. Genom tidiga insatser for individer i risk för utanförskap (där vi idag inte har resurser eller samordning att agera proaktivt) bidrar projektet genom stöd till ungdomar och familjer till ett jämlikare Göteborg och Västra Götaland. till värde där sämre hälsa ger sämre forutsättningar Projektet effekter skulle också kunna mätas ur ett samhällsekonomiskt arbete och att bidra till BNPn. Investeringen i dessa tidiga insatser är små i förhållande till att hantera kostnader for ett missbruk, psykisk ohälsa och den ekonomiska i form av kriminalitet, och följdproblematik eventuellt framtida utanförskap (Lundmark & Nilsson, 2015) detta medfór inom vård- och omsorgssektorn. belastningen I "Samling for social hållbarhet - åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland" är syftet med arbetet att precisera beslut, och som är att minska skillnader i hälsa mellan olika befolkningsgrupper åtgärder och insatser som har bäst förutsättningar på generella folkhälsoinsatser och behov. Vi ser ett behov av att i Angered komplettera formade efter lokala forutsättningar med riktade insatser på individnivå for att nå ett jämlikare Göteborg. De forslag vi ser att projektet grupp och samhällsnivå tangerar - är befintliga metoder för att förhindra elevers skolavhopp och säkra att elever går ut och implementera Kvalitetssäkra med godkända betyg grundskolan når grupper av foräldrar som idag inte nås. så att detta i högre utsträckning Utveckla metoder för foräldrastöd t.ex. barn till föräldrar som missbrukar, barn till riskmiljöer, i lever som barn kring Förbättra det sociala skyddsnätet fóräldrar med psykisk sjukdom och barn som lever papperslösa. 7b. Hur påverkar projektet jämställdhet och mångfald? (I mångfaldsbegreppet ryms samtliga diskrimineringsgrunder.) ser vi främst ett behov att hos målgruppen jobba med normer kopplat till maskulinitet. Utifrån ett jämställdhetsperspektiv MånUa av de un (Jamar vi möter som har sämre förutsätmin ' ar till and hälsa och att u nå u)m lnasiebehdf'ri `het befinner 3 si x i

99 30 Områdesbaserat socialt samverkansteam - FHK Områdesbaserat socialt samverkansteam : Ansökan om projektstöd - Områdesbaserat socialt samverkansteam, maj december 2019 grupper och nätverk som präglas av destruktiva forväntningar på hur de ska vara och agera for att bli socialt accepterade. Betydelsen av genus- och könsmaktsordningar for att skapa goda forutsättningar for ungdomama att lyckas och klara skolan kommer att diskuteras och tas i beaktande vid utformning av åtgärder och behandlingsmetoder. Ãven en lyhördhet for tjejer och killas olika uttryck for behov av stöd och hjälp behöver beaktas och utvecklas av det skolsociala teamet. Att det stöd som projektet planerar att ge är utformat efler en forståelse om målgruppen och dess behov är av största vikt. I projektteamet har vi tillgång till stöd (Samordnare våld i nära relationer, utvecklingsledare mänskliga rättigheter) for att utveckla arbetet utifrån en medvetenhet om stereotypa maskulinitetsoch femininitetsnormers destruktiva påverkan hos målgruppen. De finns även god erfarenhet av att jobba med t.ex. grupper och foräldrar utifrån ett interkulturellt perspektiv och skapa en kunskapshöjning och ökad forståelse for olika norm- och värdesystem. Ãven personalen kommer att rekryteras utifrån en normmedveten kom etensen och forståelsen av vikten av att utveckla metodema process. Främst utifrån mål ställs krav på den interkulturella ens behov. 8. Underskrift Undertecknad försäkrar att de uppgifter som lämnas i ansökan är riktiga. Vidare intygas att inga andra Göta/andsregionen, utöver de idenna ansökan redovisade, finansierar detta projekts kostnader. Vidare medger undertecknad enligt 10 personuppgiftslagen, ansökan, får behandlas på sådant sätt och i sådan omfattning (registrering i diarium och liknande) och att de publiceras verksamheter SFS 1998.'204, att de personuppgifter om undertecknad, som har lämnats som är nödvändig för Västra Göta/andsregionens hantering av ärendet på Internet i information om projektet. * l Æoäö Datum Un érskrifi av behör inom Västra firmatecknare _ Rickarqiärnsbäçk Namnförtydligande 4 i

100 31 Ansökan om projektstöd - Hjärnkoll i Västra Götaland - FHK Ansökan om projektstöd - Hjärnkoll i Västra Götaland : Ansökan om projektstöd - Hjärnkoll i Västra Götaland 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FHK Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Åsa Enkvist Telefon: E-post: ase.enkvist@vgregion.se Till Folkhälsokommittén Ansökan om projektstöd - Hjärnkoll i Västra Götaland Förslag till beslut 1. Folkhälsokommittén avslår ansökan från Nationell samverkan för psykisk hälsa i Göteborg (NSPHiG) avseende projektet Utvecklingsprojekt nya forum för att minska stigma kring psykisk hälsa. Sammanfattning av ärendet NPSHiG ansöker om totalt kronor för ett ett-årigt projekt för att utveckla sitt arbete inom Hjärnkoll med nya samarbetspartner, nya forum, aktiviteter och marknadsföring för sitt arbete att minska stigma kring psykisk ohälsa. I sin ansökan vill NSPHiG nå ut till nya målgrupper genom att erbjuda Hjärnkolls aktiviteter och utbildningar till flera verksamheter i Västra Götaland. Man önskar att detta utvecklingsarbete ska ske tillsammans med folkhälsoplanerare, verksamheter inom psykiatri och socialpsykiatri. Då projekttiden är satt till ett år bedömer Avdelning folkhälsa att ansökan borde ha förarbetats på ett tydligare sätt såsom att belysa vilka målgrupper man tidigare inte nått och vilka metoder man vill prova för att nå dem. Vi eftersöker också en plan för samverkan mellan NSPHiG och de lokala folkhälsoplanerarna samt vilka kommuner man avser att genomföra arbetet med. Fördjupad beskrivning av ärendet NPSHiG ansöker om totalt kronor för ett ett-årigt projekt för att utveckla sitt arbete inom Hjärnkoll (se förklaring längre ned) med nya samarbetspartner, nya forum, aktiviteter och marknadsföring för sitt arbete att minska stigma kring psykisk ohälsa (se bil. 1). Hjärnkoll arbetar via de 40 utbildade ambassadörer som berättar om sina egna upplevelser i olika sammanhang. I sin ansökan vill NSPHiG nå ut till nya målgrupper genom att erbjuda Hjärnkolls aktiviteter och utbildningar till flera verksamheter i Västra Götaland. Man önskar att detta utvecklingsarbete ska ske tillsammans med folkhälsoplanerare, verksamheter inom psykiatri och socialpsykiatri. Projektet ska genom uppsökande verksamhet lokalisera relevanta kontakter i syfte att utveckla nya forum för att nå ut med Hjärnkolls budskap till fler grupper. Inledningsvis börjar man med en kartläggning av kontakter för att få veta hur de Postadress: Box Göteborg Besöksadress: S:a Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhalsa@vgregion.se

101 31 Ansökan om projektstöd - Hjärnkoll i Västra Götaland - FHK Ansökan om projektstöd - Hjärnkoll i Västra Götaland : Ansökan om projektstöd - Hjärnkoll i Västra Götaland Datum Diarienummer FHK arbetar med området psykisk hälsa/ohälsa och få kunskap om vilka forum det finns för samarbete. Nästa steg är att få tillgång till dessa forum och samordna gemensamma aktiviteter. Hjärnkoll Mellan 2009 och 2014 bedrevs Hjärnkoll som en nationell kampanj av Myndigheten för delaktighet (tidigare Handisam) och organisationsnätverket NSPH. Sedan 2015 har Riksförbundet Hjärnkoll (där NSPHiG ingår) tagit över arbetet med att öka öppenheten kring psykisk hälsa och ohälsa. Bakgrunden till uppdraget är ett regeringsuppdrag. Bedömning NSPHiG ansöker om medel för att sprida Hjärnkoll till nya målgrupper, till fler platser i Västra Götaland och i nya forum. Arbetet med Hjärnkoll har pågått sedan 2009 med stor framgång. Avdelning folkhälsa bedömer ansökan mer som ett spridningsprojekt då metoden för arbetet är etablerad och utvärderad. De nya målgrupper som benämns i ansökan är inte specificerade och av de kontakter som lyfts för samverkan är folkhälsoplanerna i kommunerna att ses som nya då NSPHiG är ett nätverk bestående av 13 patient-, brukar- och anhörigorganisationer inom det psykiatriska området och har sedan tidigare kontakter med verksamheter inom psykiatri och socialpsykiatri i Västra Götaland. Då projekttiden är satt till ett år bedömer Avdelning folkhälsa att ansökan borde ha förarbetats på ett tydligare sätt såsom att belysa vilka målgrupper man tidigare inte nått och vilka metoder man vill prova för att nå dem. Vi eftersöker också en plan för samverkan mellan NSPHiG och de lokala folkhälsoplanerarna samt vilka kommuner man avser att genomföra arbetet tillsammans med. Vi rekommenderar NSPHiG att utveckla ansökan tillsammans med sina samverkansparter och återkomma med en ny ansökan till folkhälsokommittén. Avdelning folkhälsa föreslår avslag på föreliggande ansökan. Koncernkontoret Elisabeth Rahmberg Johansson Avdelningschef Bilaga Bilaga 1. Ansökan om projektstöd Utvecklingsprojekt nya forum för att minska stigma kring psykisk ohälsa (NSPHiG). 1 maj april Besluten skickas till För kännedom. Sonny Wåhlstedt sonny@nsphig.se 2 (2)

102 ojektstöd - Hjärnkoll i Västra Götaland - FHK Ansökan om projektstöd - Hjärnkoll i Västra Götaland : Ansökan om projektstöd - Utvecklingsprojekt nya forum för att minska stigma kring psykisk ohälsa (NSPHiG). 1 maj april 2018 GOTALANDSREG FOLKHALSOKOMMITTEN V Välj mun} \ isa Rcdlgcra dokument OM PRoJEKTsTöD ANsöKAN 1. Allmänna u Projektets namn: 1hlnnkcuon! ll'il allt lilla ifter Projektperiod: 1 maj april 2018 Projektets Belopp som söks från Folkhälsokommittén: ohälsa nya forum for att minska stigma kring psykisk Utveck1ingsprojekt kronor Stöd SÖKSför: (endasl en kryss) 1:] Förstudíe, max 1 àr totalkostnad: 000 kronor E Annat I] Utvecklingsprojekt, max 3 ár Medel beviljas för ett àr i taget. om sökanden 2. Uppgifter är den plats där information om organisation/farming Webbadress finns. Sökande: Nationell NSPHiG, PrOJ'ektégare: psykisk for samverkan PrOJ'ekfledningi Soriny Wåhlsteçlt ha] sa i Göteborg Org. nummer: Adressr J ämtorget Postnummer , k 7. Kontaktperson: sonny E-postadreSS' sonp_y@nsphig.se Telefon: www'ns phigse V' i Webbadress: Posladress: Göteborg Plus-lbankgiro: [Z sökandens pg nrv [I sökandens Wéhlstedt WWW. nsphig.se/hjamkoll _5 bg nr: 3. Projektbudget År 1 Budgetposter, År 2 År 3 Totalt tex aktiviteter, material, projektledning. Projektledningsamordning Aktiviteter 100OO Material Möteskostnader, resor Ansökt belopp från folkhälsokommittén

103 ojektstöd - Hjärnkoll i Västra Götaland - FHK Ansökan om projektstöd - Hjärnkoll i Västra Götaland : Ansökan om projektstöd - Utvecklingsprojekt nya forum för att minska stigma kring psykisk ohälsa (NSPHiG). 1 maj april Medfinansierin År 1 År 2 Ar 3 Totalt L Inej, ansökt hos El ja. beviljatav 5. Beskrivnin Socialstyrelsen av projektet Projektet ska ha koppling till Folkhälsopolitisk policy och/eller Samling för social hållbarhet. Syfte: Vad syftar projektet till? Varför ska det genomfóras? Ordinarie verksamhet Psykisk ohälsa är ett stort problem i samhället. Negativa attityder till personer med psykisk ohälsa skapar hinder for jämlik hälsa och en fungerande vardag for personer som har en psykisk ohälsa. Diskriminering, stigmatisering, utanfórskap, fordomar, skam- och skuldkänslor hämmar både den som lever med psykisk ohälsa och dess närstående. l-lj ämkoll (ett regeringsuppdrag) visar att det som ökar kunskapen och törändrar attityder är mötet med personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. NSPl-liG har ansvarat for Hjärnkollsarbetet i Västra Götalands län sedan starten 2009 och var initialt ett av tre kampanjlän där studier visat att allt fler är mer positiva till personer med psykisk ohälsa samt att stigmatisering och självstigma minskat j ämfórt med icke-kampanjlän. NSPHiG/Hjärnkoll i Västra Götland har under årens lopp nått ut med sitt budskap via Ambassadörema som berättar om sina egna upplevelser i olika sammanhang. I Västra Götaland finns 40 utbildade Ambassadörer, i hela landet finns 400. Nytt utvecklingsområde Syftet är att nå nya målgrupper genom att erbjuda Hj ämkolls aktiviteter och utbildningar till fler verksamheter, patienter, brukare och särskilt utsatta grupperi Västra Götaland. Vi vill att detta utvecklingsarbete ska ske tillsammans med folkhälsoplanerare, verksamheter inom psykiatri och socialpsykiatn' i Västra Götaland. Samarbetet med dessa verksamheter har till syfie att få kunskap om hur det ser ut med den psykiska ohälsan utifrån respektive verksarnhets perspektiv, och hur H jämkoll kan bidra till en positiv fórändring kring attityder och stigma. Aktiviteter vi kan erbjuda verksamheter är utbildningar som handlar om svårigheter som drabbad av psykisk ohälsa, hur självstigma försvårar kontakt med värd, vänner och möjligheten till självständigt och aktivt liv. Patienter Och brukare vill vi erbjuda ett stöd genom någon som har liknande tidigare erfarenhet av utsatthet, ensamhet, självstigma, som en väg framåt genom delaktighet i H järnkolls olika aktiviteter och kamratstödet från våra aktiva ambassadörer. Marknadsforing till Verksamheter skapar vi genom riktade utskick med bakgrundsmaterial från l-ljämkolls aktiviteter och resultat. Vi pl anerar för att marknadsforingen till patienter/brukare kan ske både genom verksamheters kanaler, samt att vi använder oss av olika befintliga social medier. Mál: Vilket är projektets mál (mätbart) - vad ska projektet uppnà för resultat? I I Nya samarbetspartners Nya forum I Aktiviteter - Marknadsfén'ng Målgrupp: projektets malgrupp - vem har nytta av projektets resultat? I vårt utvecklingsarbete vänder vi oss till alla personer som kommer att delta i de nya forum som vi vill verka i tillsammans med nya samarbetspartners i regionen. Personer som vi särskilt vill nå är personer med egen erfarenhet. Men även allmänheten (arbetskamrater, grannar, familj, Vänner, arbetskamrater) samt politiker, myndighetspersoner, hälso och- sjukvârdpersonal, skolpersonal samt personer med en särskild utsatthet som tex personer med HBTQ-erfarenhet, unga, äldre och utrikesfódda med psykisk ohälsa samt media

104 ojektstöd - Hjärnkoll i Västra Götaland - FHK Ansökan om projektstöd - Hjärnkoll i Västra Götaland : Ansökan om projektstöd - Utvecklingsprojekt nya forum för att minska stigma kring psykisk ohälsa (NSPHiG). 1 maj april 2018 Var genomförs projektet(ort/or1er)? Västra Götalands län Beskrivning av projektet som helhet samtársvis: Projektet ska genom uppsökande verksamhet lokalisera relevanta kontakter ute i regionen i syfie att utveckla nya forum for att nå ut med Hj ämkolls budskap till fler grupper av invånare i Västra Götaland. Steg ett av proj ektet sker en kartläggning av kontakter fo'r att få en inblick i hur de arbetar med området psykisk ohälsa/hälsa och få kunskap om vilka forum som firms for samarbete och vilka som saknas. Steg två är att få tillgång till dessa forum och att samordna gemensamma aktiviteter med syfte att öka kunskapen och öppenheten och minska stigmatisering kring psykisk ohälsa. Där forum saknas vill vi tillsammans med nyckelpersoner inom det hälsofrämjande och förebyggande området samt psykiatri och socialpsykiatri, tillskapa nya forum for att nå utsatta grupper på ett helt nytt sätt. I detta nya forum med aktiviteter är ambassadörerna for Hjärnkoll samt medlemmar ur brukarorganisationema en viktig och nödvändig resurs. 6. Uppföljninglutvärdering. Beskriv hur arbetet spridnin och implementering ska utföras: Då målet är att skapa nya forum for att nå ut med Hjärnkolls budskap till fler invånare i Västra Götaland och då särskilt utvecklingssteg antal deltagare Spridning NSPHiGs de med erfarenhet av psykisk ohälsa kommer dokumentation och uppföljning av varje att göras. Vi kommer att dokumentera aktuella samarbetspartners, forum, aktiviteter, och marknadsfóringsinsatserna. av projektet sker kontinuerli gt under projektets nätverk av medlemsforeningar. gång via vår hemsida, sociala medier och Vi avser att kontinuerligt fora samtal med alla samarbetspartners, brukar- och närståendefóreningar och ambassadörer och deltagare vid de olika aktiviteterna. Dessa samtal kommer att ligga till grund for återrapportering. 7. Hur bidrar projektet till en jämlik hälsa i Västra Projektet bidrar till en jämlik hälsa genom psykisk ohälsa genom de nya forumen. Götaland? att synliggöra och stärka utsatta personer inom området Proj ektet bidrar också genom de aktiviteter där vi riktar oss till personer med en särskild tex personer med HBTQ-erfarenhet, unga, äldre och utn'kesfödda med psykisk ohälsa. 7b. Hur påverkar projektetjämställdhet och mångfald? (I mångfaldsbegreppet ryms samtliga utsatthet som diskrimineringsgrunder.) Personer som ryms inom begreppet utsatta grupper på grund av diskrimineringsgrunder är ofta överrepresenterade bland personer med psykisk ohälsa. Därfór syftar detta projekt till att nå denna målgrupp for att minska stigma, ensamhet och utanförskap och bidra till mer jämställd hälsa. Bland Hjämkolls ambassadörer finns en bred mångfald representerad. Alla deras kunskaper och erfarenheter berikar Hj ämkolls budskap och kan genom representativitet också bidra till ökad jämställdhet för målgruppen

105 ojektstöd - Hjärnkoll i Västra Götaland - FHK Ansökan om projektstöd - Hjärnkoll i Västra Götaland : Ansökan om projektstöd - Utvecklingsprojekt nya forum för att minska stigma kring psykisk ohälsa (NSPHiG). 1 maj april 2018 Vi avser att alltid försöka beakta tillgänglighetsaspekten i våra aktiviteter samt i vår information. 8. Underskrift Undertecknad försäkrar ett de uppgifler som lämnes i ansökan är riktigev Vidare intygas alt inge andre verksemheter Göte/andsregionen, utöver de i denna ensökan redovisade, finansierer dette projekts kostnader. inom Västra Vidare medger undertecknad enligt 10 personuppgiftslagen, SFS 1998.'204, al't de personuppgifter om undertecknad, som her iämnatsi ensökan, far behandles pá sådant sätt och i sedan ornfettning som a'r nödvändig för Västra Göta/andsregionens nantering av ärendet (registrering i diarium och liknande) och att de publiseres pà internet i information om projektet. ' CA 36/7 Detum 644,,, ` /,"' Underskrift av behörig firmatecknare jigs E,HOT/.9121 å TCQ/Wfl Nemnförtydligande

106 32 Se sju diskrimineringsgrunderna ur ett äldreperspektiv. - FHK De sju diskrimineringsgrunderna ur ett äldreperspektiv. : De sju diskrimineringsgrunderna ur ett äldreperspektiv. 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FHK Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Åsa Enkvist Telefon: E-post: ase.enkvist@vgregion.se Till Folkhälsokommittén De sju diskrimineringsgrunderna ur ett äldreperspektiv. Förslag till beslut 1. Folkhälsokommittén avslår ansökan från Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering avseende projektet De sju diskrimineringsgrunderna ur ett äldreperspektiv. Sammanfattning av ärendet Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering (GRC) ansöker om kronor för att genomföra ett två-årigt projekt med syfte att skapa en jämlik, inkluderande och respektfull hälsa åt alla boende i Västra Götaland och i förlängningen kunna verka för en Europeisk standard vad gäller äldres livsvillkor. Målgruppen är rättighetsbärare inom de sju diskrimineringsgrunderna, myndigheter, förvaltningar och utövare av vård och omsorg i Göteborgs stad och Västra Götaland, genom intervjuer och uppsökande verksamhet riktad till rättighetsbärande föreningar och andra organisationer i Göteborg och Västra Götaland som vänder sig till äldre eller förstår äldres intressen. Då projektet utgår ifrån alla sju diskrimineringsgrunderna kommer man att fokusera på de föreningar som representerar dem för att kartlägga och diskutera hur behoven ser ut. GRC kommer att träffa berörda myndigheter och vårdinrättningar för att diskutera hur de arbetar för att leva upp till behoven, vilken beredskap som finns och hur framtiden kan se ut för den äldre generationen. Detta kommer att sammanställas i en rapport, ett utbildningsmaterial och en 10 minuters film. Arbetet planeras inledas i maj 2017 och avslutas i maj Den metod som GRC nu vill använda är redan beprövad och utvärderad i ett folkhälsoperspektiv varför Avdelning folkhälsa förslår avslag på ansökan. Fördjupad beskrivning av ärendet Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering (GRC) ansöker om kronor för att genomföra ett två-årigt projekt med syfte att skapa en jämlik, inkluderande och respektfull hälsa åt alla boende i Västra Götaland och i förlängningen kunna verka för en Europeisk standard vad gäller äldres livsvillkor (se bilaga 1). Projektet kommer att resultera i en belysning hur GRC ser på äldres rättigheter i Göteborg och Västra Götaland. Effekten kommer att bli ett verktyg för en respektfull och jämlik äldrevård i regionen. Postadress: Box Göteborg Besöksadress: S:a Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhalsa@vgregion.se

107 32 Se sju diskrimineringsgrunderna ur ett äldreperspektiv. - FHK De sju diskrimineringsgrunderna ur ett äldreperspektiv. : De sju diskrimineringsgrunderna ur ett äldreperspektiv. Datum Diarienummer FHK Målgruppen är rättighetsbärare inom de sju diskrimineringsgrunderna, myndigheter, förvaltningar och utövare av vård och omsorg i Göteborgs stad och Västra Götaland. Centrala begrepp i arbetet med mänskliga rättigheter är rättighetsbärare och skyldighetsbärare. Individen som äger rättigheten kallas rättighetsbärare. Den/de som är skyldiga att se till att rättighetsbäraren får sina rättigheter tillgodosedda kallas skyldighetsbäraren (Policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter 2015). Projektets innehåll Projektägaren ska genomföra intervjuer med rättighetsbärande föreningar och genom att göra en jämförande studie mellan Göteborg och tre mindre orter i Västra Götaland vill man se hur Göteborgs stad och de utvalda kommunerna arbetar med mångfald och jämställdhet vad gäller äldrevård i stad och på landsbygd. Intervjuer och uppsökande verksamhet ska riktas till rättighetsbärande föreningar och andra organisationer i Göteborg och Västra Götaland som vänder sig till äldre eller förstår äldres intressen. Då projektet utgår ifrån alla sju diskrimineringsgrunderna kommer man att fokusera på de föreningar som representerar dessa grunder, för att kartlägga och diskutera hur behoven ser ut. GRC kommer att träffa berörda myndigheter och vårdinrättningar för att diskutera hur de arbetar för att leva upp till behoven, vilken beredskap som finns och hur framtiden kan se ut för den äldre generationen. Det kommer att genomföras en jämförande studie mellan tre mindre kommuner i Västra Götaland och Göteborg för att se hur förhållandena för inkluderande äldrevård ser ut med hänsyn till invånarantal, resurser och demografiskt mönster. Detta kommer att sammanställas i en rapport, ett utbildningsmaterial och en 10 minuters film. Arbetet planeras inledas i maj 2017 och avslutas i maj Uppföljning/spridning Rapporten kommer att spridas till myndigheter, organisationer och kommuner i Västra Götaland för att användas som ett planeringsverktyg. Filmen kommer att läggas på VGR:s webbplats och användas för visning inom ämnet inkluderande äldrevård. Bedömning Folkhälsokommittén ska samordna Västra Götalandsregionens övergripande folkhälsoarbete och verka för kunskaps- och metodutveckling inom området. Inom området Åldrande med livskvalitet har folkhälsokommittén samverkat i projektet EIWISH Att åldras med värdighet i Västra Götaland mellan (FHK , FHK ). Syftet med projektet var att genom ett mer medvetet systematiskt arbetssätt säkerställa att äldre invandrares rättigheter och behov tillgodoses för en god och jämlik hälsa. Projektet gjorde bland annat kortfilmen Väskan. I ett senare skede, , samverkade kommittén med RFSL och gjorde filmen Regnbågens sång som handlade om att åldras som HBTQ-person (FHK ). Filmen hade premiär i samband med Göteborgs filmfestival 2014 och har också visats för politiker under Open Days i Bryssel 2 (3)

108 32 Se sju diskrimineringsgrunderna ur ett äldreperspektiv. - FHK De sju diskrimineringsgrunderna ur ett äldreperspektiv. : De sju diskrimineringsgrunderna ur ett äldreperspektiv. Datum Diarienummer FHK samma år. Den metod som GRC nu vill använda är redan beprövad och utvärderad i ett folkhälsoperspektiv. Då arbetet med implementeringen av mänskliga rättigheter är en prioriterad fråga i Västra Götalandsregionen rekommenderar vi GRC att kontakta Kommittén för mänskliga rättigheter för diskussion. De har i sitt reglemente i uppdrag att vara pådrivande och ta nödvändiga initiativ för att stärka ett systematiskt arbete med mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionen. Då kommunerna i Västra Götaland också är intressenter i ansökan rekommenderar vi att GRC tar kontakt med dem och undersöker möjligheten att samverka med dem i ett ev. kommande projekt. Då den i ansökan redovisade metoden/modellen är utvecklad i samverkan med folkhälsokommittén förslår Avdelning folkhälsa avslag på ansökan. Koncernkontoret Elisabeth Rahmberg Johansson Avdelningschef Bilaga Bilaga 1. Ansökan om projektstöd De sju diskrimineringsgrunderna ur ett äldreperspektiv Besluten skickas till För kännedom. Annika Lindström annika.lindstrom@gbgrc.se 3 (3)

109 32 Se sju diskrimineringsgrunderna ur ett äldreperspektiv. - FHK De sju diskrimineringsgrunderna ur ett äldreperspektiv. : Ansökan om projektstöd - De sju diskrimineringsgrunderna ur ett äldreperspektiv Ankomst! Välj meny Visa / Redigera dokument för att fylla i blanketten! ANSÖKAN OM PROJEKTSTÖD 1. Allmänna uppgifter Projektets namn: De sju diskrimineringsgrunderna ur ett äldreperspektiv. Projektperiod: Belopp som söks från Folkhälsokommittén: Projektets totalkostnad: kronor Stöd söks för: (endast ett kryss) Förstudie, max 1 år kronor x Utvecklingsprojekt, max 3 år Medel beviljas för ett år i taget. Annat 2. Uppgifter om sökanden Webbadress är den plats där information om organisation/förening finns. Sökande: Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering Projektägare: Samma som sökande Projektledning: Evelina Larsson Org. nummer: Kontaktperson: Annika Lindström Adress: Första långgatan 30 E-postadress: annika.lindstrom@gbgrc.se Postnummer: Telefon: Postadress: Göteborg Webbadress: Plus-/bankgiro: sökandens pg nr: sökandens bg nr: Bankgiro nummer: Projektbudget År 1 År 2 År 3 Totalt Budgetposter, t ex aktiviteter, material, projektledning: Lönekostnader Lokalkostnad Information Resor Admin Ansökt belopp från folkhälsokommittén 1! X

110 32 Se sju diskrimineringsgrunderna ur ett äldreperspektiv. - FHK De sju diskrimineringsgrunderna ur ett äldreperspektiv. : Ansökan om projektstöd - De sju diskrimineringsgrunderna ur ett äldreperspektiv Medfinansiering År 1 nej, ansökt hos År 2 År 3 Totalt Göteborgs stad ja, beviljat av ! X

111 32 Se sju diskrimineringsgrunderna ur ett äldreperspektiv. - FHK De sju diskrimineringsgrunderna ur ett äldreperspektiv. : Ansökan om projektstöd - De sju diskrimineringsgrunderna ur ett äldreperspektiv Beskrivning av projektet Projektet ska ha koppling till Folkhälsopolitisk policy och/eller Samling för social hållbarhet. Syfte: Vad syftar projektet till? Varför ska det genomföras? Göteborgs Rättighetscenter mot diskriminering (GRC) är en anti-diskrimineringsbyrå som har som sitt främsta mål att verka för de mänskliga rättigheterna samt ett samhälle präglat av mångfald och respekt, fritt från förtryck, fördomar och diskriminering. Med projekt De sju diskrimineringsgrunderna ur ett äldreperspektiv fokuserar vi på äldre inom diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet, sexuell läggning, religion, etnicitet och funktinshinder, som i samband med ett större vårdbehov riskerar att mista många av de rättigheter de kämpat för i hela sitt liv. Projektet syftar till att skapa en jämlik, inkluderande och respektfull hälsa åt alla boende i Västra Götaland och i förlängningen kunna verka för en Europeisk standard vad gäller äldres livsvillkor. Mål: Vilket är projektets mål (mätbart) vad ska projektet uppnå för resultat? Projektet kommer att resultera i en belysning hur vi ser på äldres rättigheter i Göteborg och Västra Götalandsregionen. De senaste åren har det skett ett oerhört viktigt arbete för att främja inkludering och jämlikhet, men GRC upplever att många av de äldre som tillhör vår målgrupp fortfarande är oroliga för sina kommande år. Genom kartläggningen, utbildning i diskrimineringslagen och filmproduktion kommer vi att höja medvetandegraden hos både rättighetsbärare och förvaltningar i regionen. Effekten kommer att bli ett verktyg för en respektfull och jämlik äldrevård i regionen. Målgrupp: projektets målgrupp vem har nytta av projektets resultat? Vår målgrupp är rättighetsbärare inom de sju diskrimineringsgrunderna, myndigheter, förvaltningar och utövare av vård och omsorg i Göteborgs stad och Västra Götalands regionen. Var genomförs projektet (ort/orter)? Genom intervjuer med rättighetsbärande föreningar och en jämförande studie mellan Göteborg och tre mindre orter i regionen vill vi se hur Göteborgs stad och Västra Götalands regionen arbetar med mångfald och jämställdhet vad gäller äldrevård i stad och på landsbygd. Vilka orter i Västra Götalands regionen projektet ska genomföras på kan ske i samråd med regionen. Exempel på kommuner kan vara Gullspång, med samarbetskommuner Mariestad och Töreboda. Svenljunga med omgivande orter och Essunga med sin centrala plats i regionen. Vi kommer att arbeta intersektionellt och avser att samarbeta med de föreningar i Göteborg och Västra Götalandsregionen som representerar de sju diskrimineringsgrunderna. Beskrivning av projektet som helhet samt årsvis: Under vårt omfattande intervjuarbete i projekt All Right- Tillsamans mot samverkande diskriminering (2015), som avsåg att belysa hur föreningar i regionen samarbetar kring de sju diskrimineringsgrunderna, var äldrefrågan den enskilt största frågan hos alla våra samtalspartners, både som representanter för sin förening och som privatpersoner. Hur kommer mina rättigheter att tillgodoses när jag inte längre orkar kämpa själv? Hur kan samhället förbereda sig på att tillgodose de behov som kommer uppstå när den åldrande generation, som kämpat för sina rättigheter under stora delar av sitt vuxna liv, ska tillbaka in under samhällets beskydd. Hur ser beredskapen ut och hur når man enklast invånarna i Regionen med information om de alternativ som finns? År 1. - Genom intervjuer och uppsökande verksamhet möter vi rättighetsbärande föreningar och andra organisationer i Göteborg och Västra Götaland som vänder sig till äldre eller förestår äldres intressen. Projektet utgår från de sju diskrimineringsgrunderna och kommer att fokusera på de föreningar i Göteborg och Västra Götalandsregionen som representerar de sju diskrimineringsgrunderna för att kartlägga och diskutera hur behoven ser ut. - GRC kommer att träffa berörda myndigheter och vårdinrättningar för att diskutera hur de arbetar för att leva upp till behoven, vilken beredskap som finns och hur framtiden kan se ut för den äldre generationen i regionen. - Vi kommer att göra en jämförande studie mellan tre mindre samhällen i Västra Götaland och Göteborg för att se hur förhållandena för inkluderande äldrevård ser ut med hänsyn till invånarantal, resurser och demografiskt mönster. - Utifrån vårt material kommer vi att ställa samman en rapport, ett utbildningsmaterial och en tio minuters film om hur Göteborg och Västra Götaland arbetar för en inkluderande äldrevård. Tidsplan: Maj 2017 Research, intervju, uppsökande verksamhet av rättighetsbärande föreningar i regionen. Feb 2018 Sammanställning av material, uppsökande verksamhet myndigheter/ förvaltning. Okt 2018 Sammanställning, rapportskrivning, filmproduktion Feb 2019 Informationsåtergivning, utbildning, Maj 2019 Redovisning av projektet. 3! X

112 32 Se sju diskrimineringsgrunderna ur ett äldreperspektiv. - FHK De sju diskrimineringsgrunderna ur ett äldreperspektiv. : Ansökan om projektstöd - De sju diskrimineringsgrunderna ur ett äldreperspektiv Uppföljninglutvärdering, spridning och implementering 3 Beskriv hur arbetet ska utfóras: Dokumentation Projektet kommer att dokumenteras genom en rapport och en tio minuters filmproduktion. 1 filmen kommer vi att fläta ihop intervjuer med rättighetsbärare inom de sju diskrimineringsgrunderna, representanter t`ór Forvaltningar och besök på olika inrättningar i regionen t`ór att visa goda exempel. Spridning av resultat I Rapporten kommer att skrivas oktober 2018-maj 2019 och vara f ardigstéilld i maj Rapporten kommer att spridas till myndigheter, organisationer och forvaltningar i Västra Götaland Foratt kunna användas som verktyg i i framtida planer For icke- diskriminerande äldrevård. Filmen kommer att vara fárdig februari 2019 t`ór spridning på regionens hemsida och t`ór visning i samband med 1 ämnet inkluderande äldrevård. Resultaten och erfarenheterna av projektet kommer även att spridas genom ett utbildningsmaterial och utbildning 7. Hur bidrar projektet i diskrimineringslagen. till en jämlik hälsa i Västra Götaland? 1 projektet 7 diskrimineringsgrunder ur ett äldreperspektiv fokuserar vi på de äldre rättighetsbärarna och ser hur de kan behålla rätten att leva ett normbrytande liv. Då Fórutsättningama For en god hälsa varierar så mycket är det naturligtvis oerhört viktigt att på alla sätt belysa svagare grupper och därigenom arbeta For en jämlik hälsa i Västra Götaland. 7b. Hur påverkar projektet jämställdhet och mångfald? (l mångfaldsbegreppet ryms samtliga diskrimineringsgrunder.) Göteborgs Rättighetscenter mot diskriminering är en anti-diskrimineringsbyrå som har som sitt främsta mål att verka For de mänskliga rättigheterna samt ett samhälle präglat av mångfald och respekt, fritt från fortryck, Fórdomar och diskriminering. Projektet kommer att främjajämställdhet genom att belysa hur forväntningarna ser ut hos respektive I kön och hos personer med annan könsidentitet. I ÉHur säkerställer regionen en jämställd äldrevård och hur ser samhällets ansvar ut för att äldre med annan könsidentitet ska kunna fortsätta leva sitt liv fullt ut med erkännande och respekt. i I Många äldre som invandrar till Sverige riskerar ensamhet och isolation. Då det kan vara svårt att överbrygga I kulturskillnader och språkbarriärer som äldre, är det desto viktigare att samhället tar ett aktivt ansvar att bryta segregation och utanfórskap. GRC vill se hur altemativen och arbetet ser ut i mindre samhällen i regionen och vilka I behov och önskningar som finns från målgruppen. Genom kartläggning och utbildning vill vi medverka till en ökad integration for gruppen äldre invandrare Underskrift Undertecknad försäkrar Göta/andsregionen, Vidare medger att de uppgifter utöver de i denna undertecknad enligt som lämnas ansökan iansökan redovisade, 10 personuppgiftslagen, är rikt/ga. finansierer SFS Vidare detta intygas projekts 1998.'204, att inga andra verksamheter inom att de personuppgifter om undertecknad, som har lämnats i ansökan, får behandlas på sådant sätt och i sådan omfattning som är nödvändlg för Västra Götalandsregionens av ärendet I (registrering I Datum.. i diarium I /I I.... och liknande) och att de publiceras '._ pá Internet i information om projektet. I Annika Lindström.I....'.. I Underskrift av behöng firmatecknare Västra kostnader.... hantering..... Namnförtydllgande

113 32 Se sju diskrimineringsgrunderna ur ett äldreperspektiv. - FHK De sju diskrimineringsgrunderna ur ett äldreperspektiv. : Ansökan om projektstöd - De sju diskrimineringsgrunderna ur ett äldreperspektiv Riktlinjer för ansökan av projektmedel för att utveckla folkhälsoområdet i Västra Götaland Offentlig förvaltning, organisationer, föreningar och företag kan söka ekonomiskt stöd hos Västra Götalandsregionens folkhälsokommitté för projekt med syfte att utveckla och förstärka folkhälsoarbetet för att förbättra folkhälsan i Västra Götaland. Folkhälsokommittén ser gärna att projekten sker i samverkan med andra aktörer. Projekten ska stärka den jämlika hälsan i Västra Götaland. Syftet med projektstöd Projekt ska utveckla, stimulera och pröva folkhälsoarbete med avseende på metoder, utvärdering och spridning. Bidrag ges inte till ordinarie verksamhet. Projekt ska i första hand vara inriktat på hälsofrämjande eller förebyggande folkhälsoinsatser. Projekt ska ha inriktningen jämlik hälsa avseende kön, ålder, etnicitet, sexuell läggning eller funktionshinder. Tillgänglighetsaspekter ska beaktas i projekten. Projekt ska ha regiongemensamt intresse; antingen projekt som bedrivs i stora delar av Västra Götaland eller projekt som genomförs lokalt men bedöms vara av intresse för andra delar av länet. Projektens inriktning ska ligga i linje med Folkhälsopolitisk policy Västra Götaland, Samling för Social hållbarhet - åtgärder för jämlik hälsa samt Västra Götalandsregionens övriga styrdokument och riktlinjer med avseende på folkhälsa och det nationella folkhälsomålet. Medfinansiering är önskvärd. Formella krav på sökande Projektbidrag kan sökas av offentlig förvaltning, organisation, förening eller företag verksamt inom Västra Götaland. Organisationer och föreningar ska vara uppbyggda och fungera efter demokratiska principer och bedriva stadigvarande verksamhet i Västra Götaland. Ha godkända stadgar, styrelse och revisorer, organisationsnummer, eget post- eller bankgiro och firmatecknare. Anvisningar för projektbidragsansökningar Ansökningar kan ske löpande under året. Om projektet planeras bedrivas under mer än ett år ska detta anges, dock beviljas projektbidrag för ett år i sänder. Projektbidrag kan beviljas under högst tre år. Ansökan ska innehålla tydlig och beskrivande projektplan med uppgifter om projektets syfte, målgrupp, tidsplan, beskrivning av planerad uppföljning/ utvärdering och hur spridning och eventuell implementering av projektets 5! X

114 32 Se sju diskrimineringsgrunderna ur ett äldreperspektiv. - FHK De sju diskrimineringsgrunderna ur ett äldreperspektiv. : Ansökan om projektstöd - De sju diskrimineringsgrunderna ur ett äldreperspektiv erfarenheter ska ske. Budget ska anges per verksamhetsår samt den totala budgeten för projektet. Samverkansparter/medfinansiärer ska beskrivas. Projektägare resp. ansvarig projektledare ska alltid anges. Organisationer och föreningar som söker projektbidrag ska bifoga senaste verksamhetsberättelse och årsbokslut. Ekonomi och projektredovisning/uppföljning/utvärdering för beviljade medel ska lämnas in senast två månader efter avslutat projekt. Om projektet sträcker sig över mer än ett verksamhetsår ska skriftlig avrapportering samt ekonomisk redovisning lämnas in till folkhälsokommittén årligen. Om projektet inte slutförs eller genomförs enligt projektplanen ska ansökan omprövas och Västra Götalandsregionen kan återkräva beviljat bidrag. Inriktning för projektansökningar inom perioden Folkhälsokommittén har möjlighet att rikta projektstöd mot aktuella mål och prioriteringar under en avgränsad tid. Dessa områden är: Barn och ungas uppväxtvillkor Utveckla metoder för föräldrastöd Utveckla möjligheter för aktiv fritid för barn och unga Utveckla det förebyggande ANDTS-arbetet (alkohol, narkotika, doping, tobak och spel) Ökat arbetsdeltagande Utveckla metoder för att motverka ungdomsarbetslöshet Utveckla metoder som bidrar till fullständig studiegång för elever i grundskolan Åldrande med livskvalitet Utveckla förutsättningar för äldre att delta i kulturaktiviteter Främja möjligheterna för äldre att vara fysiskt aktiva Ansökan ska innehålla uppgift om: projektägare projektansvarig kontaktperson och dennes telefon- och adressuppgifter samverkan och medfinansiering budget koppling till folkhälsopolitisk policy eller "Samling för social hållbarhet. Åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland" uppföljning, utvärdering och spridning hur insatsen ökar den jämlika hälsan 6! X

115 32 Se sju diskrimineringsgrunderna ur ett äldreperspektiv. - FHK De sju diskrimineringsgrunderna ur ett äldreperspektiv. : Ansökan om projektstöd - De sju diskrimineringsgrunderna ur ett äldreperspektiv plusgiro eller bankgiro organisationsnummer Skicka ansökan: med e-post till: rutger.gram@vgregion.se eller marie-louise.arlevik@vgregion.se eller med post till: Folkhälsokommitténs sekretariat Västra Götalandsregionen Regionens Hus Mariestad 7! X

116 33 En frisk generation. Sjumilaskolan samt en Frisk Generation Göteborg. - FHK En frisk generation. Sjumilaskolan samt en Frisk Generation Göteborg. : En frisk generation. Sjumilaskolan samt en Frisk Generation Göteborg. 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FHK Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Åsa Enkvist Telefon: E-post: ase.enkvist@vgregion.se Till Folkhälsokommittén En frisk generation. Sjumilaskolan samt en Frisk Generation Göteborg. Förslag till beslut 1. Folkhälsokommittén avslår ansökan från En Frisk Generation avseende projektet En Frisk Generation. Sjumilaskolan samt en frisk generation Göteborg. Sammanfattning av ärendet Stiftelsen En frisk generation ansöker om totalt kronor för att genomföra projektet En Frisk Generation. Sjumilaskolan. Projektet är treårigt och planeras att genomföras på Västra Hisingen, Göteborg och utgå ifrån grundskolelever på Sjumilaskolan. Målgruppen för projektet är barn mellan 8-9 år och deras familjer. Ansökan omfattar kronor per verksamhetsår. Verksamheten ska ge effekt på flera områden: Ökad fysisk hälsa Ökad psykisk hälsa Förbättrade nätverk Förbättrad boendemiljö I samband med skolstarten efter sommarlovet påbörjas aktiviteterna. Dessa följer säsongen och tanken är att vara utomhus så mycket som möjligt. Här får familjerna möjlighet att prova på olika idrotter och aktiviteter 2 ggr/veckan, totalt aktivitetstillfällen per deltagare, kostnadsfritt. Alla aktiviteter avslutas med en middag eller fruktstund för att motivera och inspirera till hälsosamma kostval och en hälsosam livsstil. Förhoppningen är att familjerna ska hitta en förening de vill fortsätta att delta i. Föräldrarna erbjuds också att delta i en föräldrautbildning, t ex Komet eller ABC. Metoden att, i samverkan med det lokala föreningslivet, erbjuda kostnadsfri prova-på verksamhet är ett etablerat koncept som bland andra Västra Götalands Idrottsförbund arbetar med i samverkan med folkhälsokommittén i projektet Gränslös idrott. Utifrån detta och med folkhälsokommitténs uppdrag att verka för kunskap- och metodutveckling inom folkhälsoområdet föreslår Avdelning folkhälsa att folkhälsokommittén avslår ansökan. Postadress: Box Göteborg Besöksadress: S:a Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhalsa@vgregion.se

117 33 En frisk generation. Sjumilaskolan samt en Frisk Generation Göteborg. - FHK En frisk generation. Sjumilaskolan samt en Frisk Generation Göteborg. : En frisk generation. Sjumilaskolan samt en Frisk Generation Göteborg. Datum Diarienummer FHK Fördjupad beskrivning av ärendet Stiftelsen En frisk generation ansöker om totalt kronor för att genomföra projektet En Frisk Generation. Sjumilaskolan. Projektet är treårigt och planeras att genomföras på Hisingen, Göteborg och utgå ifrån grundskolelever på Sjumilaskolan. Ansökan omfattar kronor per verksamhetsår. Målgruppen för projektet är barn mellan 8-9 år och deras familjer. Utgångspunkten för En Frisk Generation är att ge stöd till de barn och familjer som har de svagaste socioekonomiska förutsättningarna. Föräldrarna till dessa barn saknar ofta nätverk och möjligheter att vara aktiva på sin fritid vilket kan skapa risk för utanförskap och psykisk ohälsa. Projektets innehåll Verksamheten ska ge effekt på flera områden: Ökad fysisk hälsa Ökad psykisk hälsa Förbättrade nätverk Förbättrad boendemiljö En Frisk generations modell vänder sig till hela familjen men det är barnen som är den primära målgruppen. Arbetet med att rekrytera deltagare påbörjas under våren. Samtidigt påbörjas arbetet att rekrytera lokala föreningar och ideella ledare. I samband med skolstarten efter sommarlovet påbörjas aktiviteterna. Dessa följer säsongen och tanken är att vara utomhus så mycket som möjligt. Här får familjerna möjlighet att prova på olika idrotter och aktiviteter 2 ggr/veckan, totalt aktivitetstillfällen per deltagare, kostnadsfritt. Alla aktiviteter avslutas med en middag eller fruktstund för att motivera och inspirera till hälsosamma kostval och en hälsosam livsstil. Förhoppningen är att familjerna ska hitta en förening de vill fortsätta att delta i. Föräldrarna erbjuds också att delta i en föräldrautbildning som exempelvis Komet eller ABC. Planerna är att år ett ha två aktiva grupper om totalt 100 deltagare. Under år två och tre kommer man att utöka till ytterligare en skola med två grupper, alltså totalt 300 deltagare. I slutet av vårterminen 2020 förväntas projektet ha nått 500 deltagare. Finansiering Projektets totalkostnad är kronor och av dessa söks kronor av folkhälsokommittén. Uppföljning/utvärdering En Frisk Generation kommer att utvärdera projektet löpande. Man kommer att mäta effekten av verksamheten med en enkät vid start och vid årets slut. Resultatet kommer att presenteras i en rapport som levereras till kommunen/stadsdelen och andra intressenter. Utöver detta görs både kvantitativa och kvalitativa mätningar där man sätter upp mål tillsammans med aktuell kommun/stadsdel. 2 (4)

118 33 En frisk generation. Sjumilaskolan samt en Frisk Generation Göteborg. - FHK En frisk generation. Sjumilaskolan samt en Frisk Generation Göteborg. : En frisk generation. Sjumilaskolan samt en Frisk Generation Göteborg. Datum Diarienummer FHK Implementering I ansökan står inget om hur projektet ska vara hållbart över tid och hur arbetet ska förvaltas vidare när projekttiden är över. Bedömning Sjumilaskolan i Norra Biskopsgården är en grundskola med där 99 % av eleverna har en annan etnisk bakgrund. Där talas över tjugo språk, 10 % eleverna är nyanlända och en tredjedel har varit i Sverige kortare tid än fyra år. Cirka 33 % av eleverna lämnar grundskolan med minst godkänt i samtliga ämnen (Skolverket.se). Utifrån dessa förutsättningar motsvara Sjumilaskolan En Frisk Generatorns ambition att ge stöd till de socioekonomiskt mest utsatt barnen och deras familjer. På En Frisk Generations hemsida står att stiftelsen hjälper kommuner som vill implementera En Frisk Generations metod. För att arbetet ska bli långsiktigt upprättar En Frisk Generation avtal med kommuner. Kommunerna utser vilka skolor/områden som de vill att verksamheten ska startas upp i. Kommunen anställer minst en koordinator som arbetar med implementeringen. Stiftelsen och kommunerna har ett nära samarbete genom kontinuerlig utbildning, uppföljning och kvalitetssäkring av metoden och implementeringen. Avdelning folkhälsa har varit i kontakt med En Frisk Generation för att få tillgång till avtalet med Västra Hisingens stadsdelsförvaltning, som ett komplement till ansökan. Det har inte inkommit ännu. Det finns heller inget i budgeten eller projektbeskrivningen som visar att stadsdelen deltar i projektet. Detta tillsammans med att ingen plan för implanteringen av projektet, efter genomförd projekttid, finns gör att hållbarheten i projektet känns svag. Metoden att, i samverkan med det lokala föreningslivet, erbjuda kostnadsfri prova-på verksamhet är ett etablerat koncept som bland andra Västra Götalands Idrottsförbund arbetar med i samverkan med folkhälsokommittén i projektet Gränslös idrott (FHK ). Några av syftena med det projektet är: Att etablera en mer Street betonad verksamhet, för en bred målgrupp, i områden med gles föreningsstruktur, mångkulturell befolkning och hög barnfattigdom. Att skapa utbildningsinsatser för befintliga ledare, potentiella ledare och ungdomar som är formade utifrån idrottens utmaningar och anpassad till mångkulturella och socioekonomiska förutsättningar där vi verkar. Att skapa nätverk och samarbeten över sektorsgränser mellan idrottsföreningar, kommunala och regionala verksamheter och organisationer samt näringsliv för en hållbar utveckling. Det finns inget avtal mellan En Frisk Generation och Västra Hisingens stadsdelsförvaltning i bifogad ansökan som visar att Västra Hisingen är positiva till arbetet och vill samverka. Metoden som En Frisk Generation använder sig av är, till stora delar, ett beprövat koncept och folkhälsokommittén samverkar med Västra Götalands Idrottsförbund i projektet Gränslös idrott, som riktar sig till den primära målgruppen. Utifrån detta och med folkhälsokommitténs uppdrag att 3 (4)

119 33 En frisk generation. Sjumilaskolan samt en Frisk Generation Göteborg. - FHK En frisk generation. Sjumilaskolan samt en Frisk Generation Göteborg. : En frisk generation. Sjumilaskolan samt en Frisk Generation Göteborg. Datum Diarienummer FHK verka för kunskap- och metodutveckling inom folkhälsoområdet föreslår Avdelning folkhälsa att folkhälsokommittén avslår ansökan. Koncernkontoret Elisabeth Rahmberg Johansson Avdelningschef Bilaga Ansökan om projektstöd En Frisk Generation Göteborg Besluten skickas till För kännedom. Anja Nordenfelt anja@enfriskgeneration.se 4 (4)

120 33 En frisk generation. Sjumilaskolan samt en Frisk Generation Göteborg. - FHK En frisk generation. Sjumilaskolan samt en Frisk Generation Göteborg. : Ansökan om projektstöd - En Frisk Generation Sjumilaskolan Ankomst Välj meny Visa / Redigera dokument för att fylla i blanketten! ANSÖKAN OM PROJEKTSTÖD 1. Allmänna uppgifter Projektets namn: En Frisk Generation Sjumilaskolan Projektperiod: Belopp som söks från Folkhälsokommittén: Projektets totalkostnad: kronor/år kronor Stöd söks för: (endast ett kryss) Förstudie, max 1 år X Utvecklingsprojekt, max 3 år Medel beviljas för ett år i taget. Annat 2. Uppgifter om sökanden Webbadress är den plats där information om organisation/förening finns. Sökande: Projektägare: Org. nummer: Adress: Postnummer: Postadress: En Frisk Generation Projektledning: Anja Nordenfelt Norrsken House F59, Birger Jarlsgatan 57 C Kontaktperson: Anja Nordenfelt E-postadress: anja@enfriskgeneration.se Telefon: Stockholm Webbadress: Plus-/bankgiro: sökandens pg nr: sökandens bg nr: 3. Projektbudget År 1 År 2 År 3 Totalt Budgetposter, t ex aktiviteter, material, projektledning: Lokal koordinator Projektledning plus projektadmin Material Kost Lokalhyra Ansökt belopp från folkhälsokommittén

121 33 En frisk generation. Sjumilaskolan samt en Frisk Generation Göteborg. - FHK En frisk generation. Sjumilaskolan samt en Frisk Generation Göteborg. : Ansökan om projektstöd - En Frisk Generation Sjumilaskolan 4. Medfinansiering År 1 År 2 År 3 Totalt nej, ansökt hos ja, beviljat av Stadsdelen 5. Beskrivning av projektet Projektet ska ha koppling till Folkhälsopolitisk policy och/eller Samling för social hållbarhet. Syfte: Vad syftar projektet till? Varför ska det genomföras? Projektet syftar till att ge barnfamiljer verktyg och drivkraft för en mer aktiv och hälsosam livsstil Mål: Vilket är projektets mål (mätbart) vad ska projektet uppnå för resultat? Projektet ska stärka familjebanden, förbättra nätverken, minska fysisk och psykisk ohälsa, skapa en tryggare boendemiljö och en meningsfull fritid. Resultaten mäts med start-/slutenkät och olika indikatorer tex förbättrad kondition, medlemskap i en förening, initiativ till egna grupper. Dessutom sätts ett antal kvantitativa mått upp för att säkra att effektmålen nås tex deltagande på antal aktiviteter. Målgrupp: projektets målgrupp vem har nytta av projektets resultat? En Frisk Generations målgrupp är barn 8 9 år och deras familjer, som bor i områden där resurserna ofta är begränsade. För detta projekt är det barn som går i Sjumilaskolan och vars familjer är boende i Biskopsgården i Göteborg. Hälsoklyftorna i Sverige ökar, de som har en högre utbildningsnivå och är mer resursstarka förbättrar sina vanor, medan de med en lägre utbildningsnivå och som lever under mer ekonomiskt utsatta förhållanden får en allt sämre hälsa. Ofta saknar dessa familjer kunskap och motivation för ett mer hälsosamt och aktivt liv. De barn som har de sämsta förutsättningarna är dem som vi i första hand vill nå. Vi vill ge dem möjlighet att bli starka och friska individer som själva kan påverka sitt liv. Föräldrarna till dessa barn saknar ofta sociala nätverk och möjlighet att vara aktiva på sin fritid, vilket i sin tur skapar risk för utanförskap och psykisk ohälsa. Genom att erbjuda kostnadsfria aktiviteter där det är möjligt att ta med sig alla barn och dessutom i kombination med en måltid gör vi det möjligt för fler att ha en meningsfull fritid. Vi erbjuder också föräldrautbildning till en målgrupp som annars inte har möjlighet att delta, vilket i sin tur stärker föräldrarna i sin föräldraroll och gynnar barnens utveckling. Var genomförs projektet (ort/orter)? Biskopsgården i Göteborg. Organisationen driver sedan tidigare ett projekt i Kungsbacka kommun i Västra Götalandsregionen. Beskrivning av projektet som helhet samt årsvis: En Frisk Generation vill verka för att Sverige ska ha världens friskaste barn. Vi vill inspirera barnfamiljer till en mer aktiv och hälsosam livsstil. En Frisk Generation vill med sitt förebyggande arbete skapa starka och friska individer. De insatser som läggs på detta arbete nu kommer att få en betydande effekt i framtiden i form av minskade kostnader för akuta insatser. Verksamheten får effekt på flera områden: Ökad fysisk hälsa Ökad psykisk hälsa Förbättrade nätverk (inkluderande gemenskap) Förbättrad boendemiljö Alla dessa delar bidrar till att förebygga psykisk ohälsa och stödja individer i att själva ta makten över sina egna liv. Målet med vår verksamhet är att genom våra aktiviteter stärka människor och ge dem verktyg för att leva ett lång och friskt liv. I regeringens strategi inom området psykisk hälsa beskrivs det hur viktigt det är att erbjuda förebyggande och främjande insatser tidigt. Vi vet att föräldrarna är viktiga förebilder för barnen och de behöver kunskap och verktyg för att kunna påverka sina barns livssituation. I Samling för social hållbarhet som syftar till att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkorför hela befolkningen, beskrivs en av inriktningarna som Trygga och goda uppväxtvillkor. En Frisk Generations metod riktar sig till hela familjen men det är barnen som är den primära målgruppen. Föräldrarna är ett verktyg för att skapa bra förutsättningar. Genom att erbjuda aktiviteter för hela familjen, servera en måltid i anslutning till vardagsaktiviteten och erbjuda kostnadsfria aktiviteter undanröjer vi de hinder som många gånger vårdnadshavarna stöter på. Detta gör det möjligt för ensamstående föräldrar att delta i större utsträckning. Under vårt år erbjuder vi också föräldrautbildning i form av t.ex. Komet eller ABC. Detta är det enda tillfälle då vi delar på föräldrarna och barnen. Det ger oss en unik möjlighet att nå ut med föräldrautbildning till vårdnadshavare som kommunen annars har svårt att nå. Vi är en del av civilsamhället och arbetar tillsammans med de kommuner vi finns i. Interventionen fungerar som bäst när utbildningsförvaltningen, kultur och fritid, skolledare, skolhälsovård och andra aktörer som finns i kommunen arbetar tillsammans. Som civilsamhällesaktör skapar vi en arena för människor från olika bakgrund att mötas på. Vi arbetar utifrån allas lika värde och med ledorden energi, glädje, gemenskap och på riktigt. Vi har möjlighet att möta individer där de är och hjälpa dem att se sin potential och öppna nya dörrar. Möjligheten att träffa andra på ett avdramatiserat sätt och att få ett nytt nätverk har visat sig vara en av de saker som vårdnadshavarna som deltar i våra aktiviteter uppskattar otroligt mycket. En annan sak som

122 33 En frisk generation. Sjumilaskolan samt en Frisk Generation Göteborg. - FHK En frisk generation. Sjumilaskolan samt en Frisk Generation Göteborg. : Ansökan om projektstöd - En Frisk Generation Sjumilaskolan många lyfter fram är att de upplever att familjebanden stärks, familjen har möjlighet att göra saker tillsammans och det skapar en känsla av välbefinnande. 6. Uppföljning/utvärdering, spridning och implementering Beskriv hur arbetet ska utföras: Familjerna kommer att erbjudas kostnadsfria årstidsrelaterade aktiviteter 2 gånger i veckan, ca aktivitetstillfällen per individ och år. Aktiviteterna sker genom samarbete med loka idrotts- och friluftsföreningar med förhoppning att familjerna hitta en förening som de vill fortsätta med efter avslutat program i En Frisk Generation. Varje aktivitet pågår i ca 4 veckor varefter man byter aktivitet. Basket, fotboll, skridskor, innebandy, friluftsliv, fotboll och kampsport är några exempel på aktiviteter som vi kommer att erbjuda familjerna. Aktiviteterna kommer i så stor utsträckning som möjligt att ske i familjernas närområde. Det ökar sannolikt deltagandet och gör att vi kan nyttja närliggande skogsområden, fotbollsplaner m.m. Dessutom ökar trivseln och miljön i området om fler nyttjar den. Barn och minst en vårdnadshavare bör närvara minst en gång i veckan för att skapa kontinuitet för familjerna. Alla aktiviteter avslutas med en middag eller en fruktstund för att motivera och inspirera till hälsosamma kostval och en hälsosam livsstil. Vi pratar också om vardagsmotion och vilken stor effekt små förändringar i vardagen kan göra. Vi uppmuntrar deltagarna att alltid välja att ta trapporna istället för att åka hiss om det är mö Arbetsplan: Tilltänkta samarbetspartners är Upplands Väsby kommun, Stena Fastigheter, Väsby Hem, HSB, Medley AB och En Frisk Generation som tillsammans genomför ett pilotprojekt i kommunen för att förbättra bostadsmiljön, minska utanförskap och minska uppkomsten av fysisk- och psykisk ohälsa. Under våren 2017 kommer barnfamiljer från Smedby i Upplands Väsby att rekryteras. Från och med september 2011 kommer aktiviteterna att startas upp och genomföras. Uppföljning och utvärdering kommer att ske löpande. Under våren 2018 kommer alla samarbetspartners att träffas och diskuterar eventuellt fortsatt samarbete och en eventuell utökning av En Frisk Generation i kommunen. Utvärdering och effektmätning: Under kommer En Frisk Generation att utvärderar pilotprojektet löpande. Vi kommer att mäta effekten av verksamheten med en enkät vid start och vid slutet av året. Resultatet kommer att presenteras i en rapport som kommer att levereras till kommunen och till fastighetsbolagen. 7. Hur bidrar projektet till en jämlik hälsa i Västra Götaland? 7b. Hur påverkar projektet jämställdhet och mångfald? (I mångfaldsbegreppet ryms samtliga diskrimineringsgrunder.) 8. Underskrift Undertecknad försäkrar att de uppgifter som lämnas i ansökan är riktiga. Vidare intygas att inga andra verksamheter inom Västra Götalandsregionen, utöver de i denna ansökan redovisade, finansierar detta projekts kostnader. Vidare medger undertecknad enligt 10 personuppgiftslagen, SFS 1998:204, att de personuppgifter om undertecknad, som har lämnats i ansökan, får behandlas på sådant sätt och i sådan omfattning som är nödvändig för Västra Götalandsregionens hantering av ärendet (registrering i diarium och liknande) och att de publiceras på Internet i information om projektet.* Datum Underskrift av behörig firmatecknare Namnförtydligande

123 33 En frisk generation. Sjumilaskolan samt en Frisk Generation Göteborg. - FHK En frisk generation. Sjumilaskolan samt en Frisk Generation Göteborg. : Ansökan om projektstöd - En Frisk Generation Sjumilaskolan Riktlinjer för ansökan av projektmedel för att utveckla folkhälsoområdet i Västra Götaland Offentlig förvaltning, organisationer, föreningar och företag kan söka ekonomiskt stöd hos Västra Götalandsregionens folkhälsokommitté för projekt med syfte att utveckla och förstärka folkhälsoarbetet för att förbättra folkhälsan i Västra Götaland. Folkhälsokommittén ser gärna att projekten sker i samverkan med andra aktörer. Projekten ska stärka den jämlika hälsan i Västra Götaland. Syftet med projektstöd Projekt ska utveckla, stimulera och pröva folkhälsoarbete med avseende på metoder, utvärdering och spridning. Bidrag ges inte till ordinarie verksamhet. Projekt ska i första hand vara inriktat på hälsofrämjande eller förebyggande folkhälsoinsatser. Projekt ska ha inriktningen jämlik hälsa avseende kön, ålder, etnicitet, sexuell läggning eller funktionshinder. Tillgänglighetsaspekter ska beaktas i projekten. Projekt ska ha regiongemensamt intresse; antingen projekt som bedrivs i stora delar av Västra Götaland eller projekt som genomförs lokalt men bedöms vara av intresse för andra delar av länet. Projektens inriktning ska ligga i linje med Folkhälsopolitisk policy Västra Götaland, Samling för Social hållbarhet - åtgärder för jämlik hälsa samt Västra Götalandsregionens övriga styrdokument och riktlinjer med avseende på folkhälsa och det nationella folkhälsomålet. Medfinansiering är önskvärd. Formella krav på sökande Projektbidrag kan sökas av offentlig förvaltning, organisation, förening eller företag verksamt inom Västra Götaland. Organisationer och föreningar ska vara uppbyggda och fungera efter demokratiska principer och bedriva stadigvarande verksamhet i Västra Götaland. Ha godkända stadgar, styrelse och revisorer, organisationsnummer, eget post- eller bankgiro och firmatecknare. Anvisningar för projektbidragsansökningar Ansökningar kan ske löpande under året. Om projektet planeras bedrivas under mer än ett år ska detta anges, dock beviljas projektbidrag för ett år i sänder. Projektbidrag kan beviljas under högst tre år

124 33 En frisk generation. Sjumilaskolan samt en Frisk Generation Göteborg. - FHK En frisk generation. Sjumilaskolan samt en Frisk Generation Göteborg. : Ansökan om projektstöd - En Frisk Generation Sjumilaskolan Ansökan ska innehålla tydlig och beskrivande projektplan med uppgifter om projektets syfte, målgrupp, tidsplan, beskrivning av planerad uppföljning/utvärdering och hur spridning och eventuell implementering av projektets erfarenheter ska ske. Budget ska anges per verksamhetsår samt den totala budgeten för projektet. Samverkansparter/medfinansiärer ska beskrivas. Projektägare resp. ansvarig projektledare ska alltid anges. Organisationer och föreningar som söker projektbidrag ska bifoga senaste verksamhetsberättelse och årsbokslut. Ekonomi och projektredovisning/uppföljning/utvärdering för beviljade medel ska lämnas in senast två månader efter avslutat projekt. Om projektet sträcker sig över mer än ett verksamhetsår ska skriftlig avrapportering samt ekonomisk redovisning lämnas in till folkhälsokommittén årligen. Om projektet inte slutförs eller genomförs enligt projektplanen ska ansökan omprövas och Västra Götalandsregionen kan återkräva beviljat bidrag. Inriktning för projektansökningar inom perioden Folkhälsokommittén har möjlighet att rikta projektstöd mot aktuella mål och prioriteringar under en avgränsad tid. Dessa områden är: Barn och ungas uppväxtvillkor Utveckla metoder för föräldrastöd Utveckla möjligheter för aktiv fritid för barn och unga Utveckla det förebyggande ANDTS-arbetet (alkohol, narkotika, doping, tobak och spel) Ökat arbetsdeltagande Utveckla metoder för att motverka ungdomsarbetslöshet Utveckla metoder som bidrar till fullständig studiegång för elever i grundskolan Åldrande med livskvalitet Utveckla förutsättningar för äldre att delta i kulturaktiviteter Främja möjligheterna för äldre att vara fysiskt aktiva Ansökan ska innehålla uppgift om: projektägare projektansvarig kontaktperson och dennes telefon- och adressuppgifter

125 33 En frisk generation. Sjumilaskolan samt en Frisk Generation Göteborg. - FHK En frisk generation. Sjumilaskolan samt en Frisk Generation Göteborg. : Ansökan om projektstöd - En Frisk Generation Sjumilaskolan samverkan och medfinansiering budget koppling till folkhälsopolitisk policy eller "Samling för social hållbarhet. Åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland" uppföljning, utvärdering och spridning hur insatsen ökar den jämlika hälsan plusgiro eller bankgiro organisationsnummer Skicka ansökan: med e-post till: ase.enkvist@vgregion.se eller marie-louise.arlevik@vgregion.se eller med post till: Avdelning folkhälsa Västra Götalandsregionen Regionens Hus Vänersborg

126 33 En frisk generation. Sjumilaskolan samt en Frisk Generation Göteborg. - FHK En frisk generation. Sjumilaskolan samt en Frisk Generation Göteborg. : Ansökan om projektstöd - En Frisk Generation Göteborg Ankomst V A STR A V DS REGION GÖTALAN EN FOLKHALSOKOMMITTEN V Välj meny Visa / Redigera dokument for att fylla i blanketten! ANSÖKAN OM PROJEKTSTÖD uppgifter 1. Allmänna namn: Projektets En Frisk Generation Göteborg Projektperiod: Belopp som söks från Folkhälsokommittén: Projektets kronor/àr (totalt kronor) Stöd Söks ett kryss) för: (endast E] Förstudie, E max 1 àr totalkostnad: kronor CI Annat max 3 år Utvecklingsprojekt, Medel beviljas för ett àr i taget. om sökanden 2. Uppgifter är den plats där information Webbadress om organisation/förening finns. Sökande: Projektéigare: Org. nummer: En Frisk Generation Projektledning: Anja Nordenfelt Kontaktperson: Norrsken Anja Nordenfelt House F59, Birger Jarlsgatan Adress: 57C E-POStadF9353 anja@enfriskgeneration.se Postnummer: Telefon: Postadressi Stockholm Webbadress: eneration.se PIus lbankgiro: I] sökandens E sökandens pg nr: bg nr: et 3. Projektbud År 2 År 1 Budgetposter, tex aktiviteter. material, Pro'ektlednin lus Pro'ektstöd År 3 Totalt projektledning: ro'ektadmin Material Kost Lokalh ra Ansökt belopp från folkhälsokommittén

127 33 En frisk generation. Sjumilaskolan samt en Frisk Generation Göteborg. - FHK En frisk generation. Sjumilaskolan samt en Frisk Generation Göteborg. : Ansökan om projektstöd - En Frisk Generation Göteborg Medfinansiering År 1 Totalt År 3 År 2 El nejl ansökt hos III a. bevil'at av av projektet 5. Beskrivning Projektet ska ha koppling till Folkhälsopolitisk Syfte: Vad syftar ska det genomföras? till? Varför projektet Projektet syftar till att ge barnfamiljer Màl: Vilket är projektets policy och/eller Samling för social hållbarhet. för en mer aktiv och hälsosam livsstil verktyg och drivkrafter mål (mätbart) vad ska projektet uppnà för resultat? Projektet ska stärka familjebanden, forbättra nätverken, minska fysisk och psykisk ohälsa, skapa en tlyggare boendemiljö och en meningsfull fritid. Resultaten mäts med start-/slutenkät och olika indikatorer tex förbättrad kondition, medlemskap i en förening, initiativ till egna grupper. Dessutom sätts ett antal kvantitativa mått upp for att säkra att effektmålen nås tex deltagande på antal aktiviteter. I Göteborg är målet att under år ett ha två aktiva grupper i en skola, totalt deltagande individer 100, for att år två och tre utöka till ytterligare en skola och två grupper, totalt 200 aktiva. Vid slutet av vårterminen 2020 ska 500 unika individer få ha tagit del av En Frisk Generations metod. l 'i, i. Arliflfinl: l.-:l'-'..:l örbättrad fysisk hälsa ` i.! ;]i1i:i, 7l SHUT-gut, Bättre kondition Bättre fysiologiska värden Upptevt välbefinnande :I JVH :?', Konditionstest Klinisk studie 2 ggr/v Aktiviteter màltid Gemensam Deltagarenkät, Hälsosamtal zggr/v självskattning Meningsfull fritid Stärkta familjeband nätverk Förbättrade (inkluderende gemenskap) Delaktig i förening Intervjuer familj efter Rekrytera föreningar Ökad rörelse/ aktivitet av Upplevelse fritid meningsfull avslut Acceleratormätning Deltagarenkät. självskattning 2 ggr/v Aktiviteter m Aktivitetsdag familjelopp Medlemmsrekrytering Lokala aktivitetstips Utbilda föräldrar ideella ledare Plusaktivitetskoncept Statistik närvaro Deltagarenkät, 2 ggr/v Aktiviteter Verktyg för att mäta Upplever stärkta relationer självskattning statistik Föräldrautbildning tex) Fortsatt umgänge efter avslut Nya vänner Känsla av delaktighet Intervjuer familj efter avslut Deltagarenkät. självskattning 2 ggr/v Aktiviteter Lokala aktivitetstips Rutiner för motivationsarbetei Deltagarenkät uppföljning självskattning Modell för deltagardelaktighet Aktivitet g/v tillsammans 1 (ABC System för mentorskap 1 Ö ENmslcGENERATION

128 33 En frisk generation. Sjumilaskolan samt en Frisk Generation Göteborg. - FHK En frisk generation. Sjumilaskolan samt en Frisk Generation Göteborg. : Ansökan om projektstöd - En Frisk Generation Göteborg [; deltagande Kundindex familier (Kl) ; i :i à -.l-;_ ' Antal deitagare Antal ;,':. uhell..at a a";.1- Antal stadsdelar Antal Skolor Antal grupper Antal olika aktiviteter Antal 140 aktivitetstillfällen Deltagare ABC Snittdeltagande aktivitet Aktivitetssnitt/deltagare 2800 Antal aktivitetstimmar (antal timmar i aktivitet per deltagere) 2 Màlgrupp: projektets -'...^\:: ii \' ENFmsiceENee/mouü màlgrupp vem har nytta av projektets resultat? En Frisk Generations målgrupp är barn 8-9 år och deras familjer, som bor i områden där resurserna ofta är begränsade. För detta projekt är det barn vars familjer är boende i Göteborg. Hälsoklyftorna i Sverige ökar, de som har en högre utbildningsnivå och är mer resursstarka forbättrar sina vanor, medan de med en lägre utbildningsnivå och som lever under mer ekonomiskt utsatta förhållanden får en allt sämre hälsa. Ofta saknar dessa familjer kunskap och motivation för ett mer hälsosamt och aktivt liv. De barn som har de sämsta forutsättningarna är dem som vi i första hand vill nå. Vi vill ge dem möjlighet att bli starka och friska individer som själva kan påverka sitt liv. Föräldrarna till dessa barn saknar ofta sociala nätverk och möjlighet att vara aktiva på sin fritid, vilket i sin tur skapar risk för utanförskap och psykisk ohälsa. Genom att erbjuda kostnadsfria aktiviteter där det är möjligt att ta med sig alla barn och dessutom i kombination med en måltid gör vi det möjligt for fler att ha en meningsfull fritid. Vi erbjuder också föräldrautbildning till en målgrupp som annars inte har möjlighet att delta, vilket i sin tur stärker föräldrarna i sin foräldraroll och gynnar barnens utveckling. Nyttan som skapas för individen skapar också samhällsnytta i form av minskade kostnader för utanforskap. Kostnader för utanförskap fördelas landsting och kommunen for att nämna några. mellan flera olika aktörer, socialförvaltning, Var genomförs projektet (ort/orter)? Medlen ska användas till implementering av En Frisk Generation i Göteborg, där vår verksamhet har efterfrågats specifikt som en metod att arbeta med i Sjumilaskolan i Biskopsgården. Organisationen driver sedan tidigare verksamhet i Kungsbacka kommun i Region Halland, Helsingborg i Region Skåne, Haninge i Stockholms Län och har en dialog med flera kommuner i Västra Götaland. Beskrivning av projektet som helhet samt årsvis: En Frisk Generation vill verka for att Sverige ska ha världens friskaste barn. Vi vill inspirera barnfamiljer till en mer aktiv och hälsosam livsstil. En Frisk Generation vill med sitt forebyggande arbete skapa starka och friska individer. De insatser som läggs på detta arbete nu kommer att få en betydande effekt i framtiden i form av minskade kostnader för akuta insatser kopplade till ohälsa och utanförskap. Verksamheten får effekt på flera områden: -Ökad fysisk hälsa lökad psykisk hälsa -Förbättrade nätverk (inkluderande 'Förbättrad boendemil'ö gemenskap) n.-

129 33 En frisk generation. Sjumilaskolan samt en Frisk Generation Göteborg. - FHK En frisk generation. Sjumilaskolan samt en Frisk Generation Göteborg. : Ansökan om projektstöd - En Frisk Generation Göteborg Alla dessa delar bidrar till att forebygga psykisk ohälsa och stödja individer i att sj älva ta makten över sina egna liv. Målet med vår verksamhet är att genom våra aktiviteter stärka individer och ge dem verktyg for att leva ett lång och friskt liv. I regeringens strategi inom området psykisk hälsa beskrivs det hur viktigt det är att erbjuda fo'rebyggande och främjande insatser tidigt. Vi vet att föräldrarna är viktiga förebilder for barnen och de behöver kunskap och verktyg för att kunna påverka sina barns livssituation. I Samling för social hållbarhet som syftar till att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkorför hela befolkningen, beskrivs en av inriktningarna som Trygga och goda uppväxtvillkor. En Frisk Generations metod riktar sig till hela familjen men det är barnen som är den primära målgruppen. Föräldrarna är ett verktyg fo'r att skapa bra förutsättningar. Genom att erbjuda aktiviteter för hela familjen, servera en måltid i anslutning till vardagsaktiviteten och erbjuda kostnadsfria aktiviteter undanröjer vi de hinder som många gånger vårdnadshavarna stöter på. Detta gör det möjligt fo'r ensamstående föräldrar att delta i större utsträckning. Under vårt år erbjuder vi också fo'räldrautbildning i form av t.ex. Komet eller ABC. Detta är det enda tillfálle då vi delar på föräldrarna och barnen. Det ger oss en unik möjlighet att nå ut med föräldrautbildning till vårdnadshavare som kommunen annars har svårt att nå. Vi är en del av civilsamhället och arbetar tillsammans med de kommuner vi finns i. Interventionen fungerar som bäst när utbildningsförvaltningen, kultur och fi'itid, skolledare, skolhälsovård och andra aktörer som finns i kommunen arbetar tillsammans. Som civilsamhällesaktör skapar vi en arena för människor från olika bakgrund att mötas på. Vi arbetar utifrån allas lika värde och med ledorden energi, glädje, gemenskap och på riktigt. Vi har möjlighet att möta individer där de är och hjälpa dem att se sin potential och öppna nya dörrar. Möjligheten att träffa andra på ett avdramatiserat sätt och att få ett nytt nätverk har visat sig vara en av de saker som vårdnadshavarna som deltar i våra aktiviteter uppskattar otroligt mycket. En annan sak som många lyfter fram är att de upplever att familjebanden stärks, familjen har möjlighet att göra saker tillsammans och det skapar en känsla av välbefinnande. Ett år med En Frisk Generation påbörjas under våren, med rekrytering av deltagare (deltagande på föräldramöten i skolan, information till elever i skolan, skriftlig och muntlig kontakt med samtliga vårdnadshavare), rekrytering av lokala föreningar och av ideella ledare. I samband med skolstart efter sommarlovet startar aktiviteterna upp och uppstartsutvärdering görs. Aktiviteterna följer säsongen och grupperna är utomhus i så stor utsträckning som möjligt. I mitten av våren håller En Frisk Generation i Familjeloppet, en positiv aktivitet för hela området. Då bjuds deltagande familjer tillsammans med alla boende i området in till ett lopp där barn och vuxna springer c: a 2 km tillsammans. I samband med detta har också lokala föreningar möjlighet att finnas på plats. När skolan slutar till1 våren görs en avslutande utvärdering för att mäta uppnådd effekt på individ och gruppnivå. En Frisk Generation kopplar ihop föreningar med potentiella nya medlemmar. Under våren pågår parallellt rekrytering av de nya deltagama som går ut första klass månade efter avslut kontaktar En Frisk Generation varje familj för att se om interventionen har bidragit till en förändrad livsstil..... f"\. L.f. L I \. I: Å `\`7 _-T,. "f

130 33 En frisk generation. Sjumilaskolan samt en Frisk Generation Göteborg. - FHK En frisk generation. Sjumilaskolan samt en Frisk Generation Göteborg. : Ansökan om projektstöd - En Frisk Generation Göteborg Uppföljninglutvärdering, spridning och implementering Beskriv hur arbetet ska ulföras: Familjerna kommer att erbjudas kostnadsfria årstidsrelaterade aktiviteter 2 gånger i veckan, ca aktivitetstillfállen per individ och år. Aktiviteterna sker genom samarbete med loka idrotts- och friluftsföreningar med förhoppning att familjerna ska hitta en forening som de vill fortsätta med efter avslutat program i En Frisk Generation. Varje aktivitet pågår i ca 4 veckor varefter man byter aktivitet. Basket, fotboll, skridskor, innebandy, friluftsliv, fotboll och kampsport är några exempel på aktiviteter som vi kommer att erbjuda familjerna. Aktiviteterna kommer i så stor utsträckning som möjligt att ske i familjernas närområde. Det ökar sannolikt deltagandet och gör att vi kan nyttja närliggande skogsområden, fotbollsplaner m.m. Dessutom ökar trivseln och miljön i området om fler nyttjar den. Barn och minst en vårdnadshavare bör närvara minst en gång i veckan for att skapa kontinuitet för familjerna. Alla aktiviteter avslutas med en middag eller en fruktstund för att motivera och inspirera till hälsosamma kostval och en hälsosam livsstil. Vi pratar också om vardagsmotion och vilken stor effekt små förändringar i vardagen kan göra. Vi uppmuntrar deltagarna att t.ex. alltid välja att ta trapporna istället för att åka hiss om det är möjligt och att ta sig till skolan på annat sätt än med bil om det är möjligt. Ett år med En Frisk Generation på börjas under våren då rekrytering av deltagande familjer, ideella ledare och rekrytering av lokala foreningar påbörjas. Aktiviteterna startar i samband med skolstart och pågår till skolavslutningen på våren. Under loven anordnas plusaktiviteter för dem som är hemma och Vill prova något annorlunda. Aktiviteterna följer i den mån det går säsongen och vi försöker vara utomhus i så stor utsträckning som möjligt. Inför start och slut får alla deltagare hjälp med att fylla i vår deltagarenkät så att vi kan mäta förändringen. Beroende på vad kommunen vill mäta kan vi också dokumentera olika värden, tex konditionstest månader efter genomförd intervention kontaktas deltagarna för att se om effekten har hållit i sig. Under våren pågår parallellt rekrytering av nya grupper och de som deltagit under året har möjlighet att fortsätta ytterligare ett år som ideella ledare. En projektledare från En Frisk Generation finns som stöd till den lokala projektledaren/koordinatorn och stödjer denne med implementering och utbildning under hela proj ekttiden. En Frisk Generations projektledare har till uppgift att kvalitetssäkra verksamheten och utveckla metoden så att interventionen får så bra effekt som möjligt. En Frisk Generation kommer att utvärdera projektet löpande. Vi kommer att mäta effekten av verksamheten med en enkåt vid start och vid slutet av året. Resultatet kommer att presenteras i en rapport som kommer att levereras till kommunen och andra intressenter. Se även under målbeskrivning indikatorer/uppföljning. och sätter tillsammans med aktuell kommun upp mål för varje projekt. Vi gör både kvalitativa och kvantitativa mätningar pågår en större utvärdering av metoden. Professor Mai-Lis Hellénius, professor vid Karolinska Institutet leder utvärderingen som är uppdelad i tre steg. Den första delen genomfördes 2015/2016 och var en kvalitativ studie. Ipsos genomförde djupintervjuer och fokusgruppssamtal med deltagare, politiker och skolledare i Södertälje (En Frisk Generations pilotkommun) och Haninge och resultaten har visat på stora effekter av verksamheten specifikt rörande den psykiska hälsan och det allmänna välbefinnandet. Under 2016/2017 pågår en klinisk studie där nära 200 individer i Haninge har fått genomgå en omfattande hälsoundersökning i början av hösten. Hälften deltar nu i En Frisk Generation och hälften är en kontrollgrupp som kommer att starta till hösten. I vår görs alla hälsotester om och vi kommer att få se den fysiska effekten av metoden. Under hösten påbörjas sedan del tre av utvärderingen då Peter Lindgren från Örebro Universitet kommer att göra hälsoekonomiska beräkningar baserade på de resultat som den kvalitativa och kliniska studien visar. Vår förhoppning är att En Frisk Generations metod implementeras i flera områden i Göteborg samt i fler kommunerl i Västra Götaland. Som tidigare nämnts bedrivs redan verksamhet i grannregíonen Halland, i Kungsbacka och där utökas verksamheten till hösten I Kungsbacka arbetar vi idag med en skola och driver tvår grupper. Förutom de ordinarie deltagarna erbjuder vi också verksamhet för nyanlända i befintlig Verksamhet. Till hösten har vi för avsikt att dessutom erbjuda verksamhet till barn som id deltar i en separat verksamhet för överviktiga. Att istället erbjuda dessa barn att vara med i En Frisk Generation skapar en mer inkluderande gemenskap där alla får vara med. Tanken är att barnen på så sätt får en adekvat intervention men utan att känna sig utpekade

131 33 En frisk generation. Sjumilaskolan samt en Frisk Generation Göteborg. - FHK En frisk generation. Sjumilaskolan samt en Frisk Generation Göteborg. : Ansökan om projektstöd - En Frisk Generation Göteborg rojektet 7. Hur bidrar hälsa till en jämlik i Västra Götaland? De familjer som deltar i En En Frisk Generation är en uppsökande verksamhet som når de som annars inte nås av foreninger. viktigt det är att röra på sig hur det, är inte som vad äta, att Frisk Generation har oftast låg kunskap om vad som är hälsosamt till lite får stora effekter' något gör inte som individ en hos aktiviteten öka Att med. bidrar och vilka pcsitiva effekter som det tiil ökad aktivitet. De veckan i gånger 1-2 sig på rör redan som de motivera att än större mycket är Effekten hälsan. för sitt närområde som är familjer vi möter vet inte alltid vad det innebär att vara med i en forening, vad man kan göra i liv, eftersom de många aktivt mer ett leva att möjligheten också men och gratis. De saknar motivationen, hälsofrämjande Vi ger dessa familjer en kost. dålig och inaktivitet av fdljd en som energi låg och barn och hem för gånger har huvudansvar som har formågan individer möjlighet att leva ett mer aktivt och hälsosamt liv, vilket i sin tur leder till friskare och starkare samhället. att ta ansvar för sitt liv och upplever' en känsla av att vara en del an ryms (l mångfaldsbegreppet och mångfald'? projektetjämställdhet 7b. Hur påverkar samtliga diskrimineringsgrunder.) Våra aktiviteter är öppna for Vi finns i de områden där deltagandet i föreningslivet är lågt eflersom kunskapen ofta saknas. behöver inte ha alla och innebär inte tävling eller prestation. Det gör att alla kan vara med på sina villkor. Deltagarna utan att behöva ha aktivitet en till sig ta att deltagarna material, det har vi med oss. Vi verkar' i närområdet så att det är lätt för många kvinnor for större möjligheten är familjen hela med komma att bil eller betala för transport. Ettersom det är möjligt till sina barn relation stark någon har inte som män också ger vi men aktivitet, någon i delta att möjlighet som annars inte har året bidrar under skapas som nätverk att vara med helt utan krav och med fokus här och nu att spendera tid tillsammans. De meningsfull en ha fortsätta och varandra hjälpa och stödja att till att fler, även efter En Frisk Generation, har nya möjligheter upplever deltagarna, många gånger kvinner, att det blir tiyggare både för dem och för deras barn, fritid. I bostadsområdena Fler vuxna finns i närområdet som är stärkta i sin roll som foräldrar och som kan hjälpa till med varandra. känna lär fler når barnen, vilket ör det lättare för mån av sitt da a att klara li a liv. 8. Underskrift försäkrar Undertecknad Götelandsregionen, att de uppgifter som Iämnas ulöver de i denna anså/ran i diaríum och Iiknande) och projekis inom Västra kostnader. som har Iämnatsi om undertecknad, SFS 1998:204, att de personuppgifter hanten'ng av ärendet som är nödvändig för Västra Göta/andsregionens liin pá Intern de publiceras detta finansierer enligt 10 personuppglftslagen, Videre medger undertecknad ansökan, får behandles på sådant sätt och isádan omfattning (registrering är riktíga. Vidare intygas att inga andre verksamheter i ansökan redovisade, om projektet. rmetion * l r r [ '03'0_._._3 Datum -.. :sf Un r krmav beh6rigfirmateck re 6 I anna He_lleru Ulvgelius Namnfiirtydligande kl A U É-'H'l få? 'JG '4 ~

132 34 Ansökan om projektstöd - Scenkonst Gerlesborg - FHK Ansökan om projektstöd - Scenkonst Gerlesborg : Ansökan om projektstöd - Scenkonst Gerlesborg 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FHK Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Åsa Enkvist Telefon: E-post: ase.enkvist@vgregion.se Till Folkhälsokommittén Ansökan om projektstöd - Scenkonst Gerlesborg Förslag till beslut 1. Folkhälsokommittén beviljar Angereds Närsjukhus kronor för pilotprojektet Scenkonst Gerlesborg. 2. Projektmedel belastar folkhälsokommittén konto för utvecklingsprojekt. Sammanfattning av ärendet Angereds Närsjukhus (ANS) ansöker om kronor för att genomföra ett pilotprojekt med syfte att prova ett nytt delmoment, kommunikation och självkänsla, i sin Hälsoskola för nyanlända. Pilotprojektet ska också generera mer kunskap i förhållningssätt i arbetet med nyanlända. Målgruppen för projektet är arabisktalande yngre vuxna kvinnor och män från Syrien och Irak som befinner sig i asylprocessen. Grunden i pilotprojektet är att skapa stöd för deltagarna att nå insikt och social säkerhet genom hjälp med självkännedom och kommunikation. Det ska ge möjlighet till förbättrad hälsa genom en bättre interaktion och empowerment. Pilotprojektet kommer att genomföras på Scenkonst Gerlesborg som har erfarenhet från områden som svårigheter med sociala kontakter och självförtroende, genom tidigare samverkan med Närhälsan i VGR och andra aktörer. Arbetsupplägget på pilotprojektet, som ska genomföras våren 2017, omfattar 5,5 dagars workshops för 12 kursdeltagare i Gerlesborg. Utvecklingsarbetet kommer att noggrant följas upp med en vetenskapligt korrekt metod och ska presenteras inom Västra Götalandsregionen och som en del i utbytet för de projekt som arbetar med nyanlända där målet är ett stärkt nätverk med ömsesidigt stöd och kunskapsutbyte. Folkhälsoundersökningar pekar på att människor som invandrat har sämre hälsa och kortare medelivslängs jämfört med svenskfödda. Intentionerna för pilotprojektet ligger väl till för folkhälsokommitténs uppdrag att verka för kunskaps och metodutveckling inom folkhälsoområdet. Pilotprojektet bidrar också till att skapa förutsättningar för en mer jämlik hälsa och social hållbarhet genom att bidra med kunskapsutveckling inom ett aktuellt område för Västra Götalandsregionen. Med ledning av detta föreslår Avdelning folkhälsa att ansökan beviljas. Fördjupad beskrivning av ärendet Angereds Närsjukhus (ANS) ansöker om kronor för att genomföra ett pilotprojekt med syfte att prova ett nytt delmoment i sin Hälsoskola för Postadress: Box Göteborg Besöksadress: S:a Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhalsa@vgregion.se

133 34 Ansökan om projektstöd - Scenkonst Gerlesborg - FHK Ansökan om projektstöd - Scenkonst Gerlesborg : Ansökan om projektstöd - Scenkonst Gerlesborg Datum Diarienummer FHK nyanlända (se bilaga 1). Det område man vill prova att lägga till är kommunikation och självkänsla då det visat sig att många deltagare upplever att det brister där. Man vill verkligen söka kontakter med de som redan bor i Sverige men osäkerheten gör att man värjer sig och söker tryggheten bland landsmän. Pilotprojektet ska också generera mer kunskap i förhållningssätt i arbetet med nyanlända. ANS har drivit hälsoskolan under några år och den är en del av sjukhusets förebyggande och reguljära verksamhet. Hälsoskolan ska kunna ge möjligheter att hantera sina kroppsliga och psykiska besvär genom utbildning om psykosomatik, stress, sömnproblematik, hur och när man ska söka sjukhusvård och när egenvård är påkallad. Målgruppen för projektet är arabisktalande yngre vuxna kvinnor och män från Syrien och Irak som befinner sig i asylprocessen. Pilotprojektets innehåll Grunden i pilotprojektet är att skapa stöd för att nå insikt och social säkerhet genom hjälp med självkännedom och kommunikation. Det ska ge möjlighet till förbättrad hälsa genom en bättre interaktion och empowerment. Pilotprojektet kommer att genomföras på Scenkonst Gerlesborg som har erfarenhet från områden som svårigheter med sociala kontakter och självförtroende, genom tidigare samverkan med Närhälsan i VGR och andra aktörer. Där kommer man att arbete med olika övningar som gör att deltagarna upplever sig sedda och som skapar tillit i gruppen. Arbetet går under beteckningen scenisk rörelse och eget skapande där målet är att deltagarna ska tillskansa sig tillit och redskap för ett konstruktivt förhållningssätt till den och det de möter. Arbetsupplägget på pilotprojektet, som ska genomföras våren 2017, omfattar 5,5 dagars workshops för 12 kursdeltagare och sträcker sig över sex veckor fördelat enligt följande: Två sammanhängande heldagar som återkommer efter två veckor. Alltså 2+2 dagar En uppföljande heldag efter ytterligare två veckor En uppföljande halvdagsträff efter en månad med främsta syftet att vara en mötespunkt för dialog och utvärdering. Uppföljning/utvärdering och implementering. Utvecklingsarbetet kommer att noggrant följas upp med en vetenskapligt korrekt metod och även genom kontakt med Kultur och Hälsa på Göteborgs universitet. Deltagarna kommer att följas upp med hjälp av frågor kring hälsa och livskvalitet med hjälp av frågeformulär och intervju. Arbetet ska presenteras inom Västra Götalandsregionen och som en del i utbytet för de projekt som arbetar med nyanlända där målet är ett stärkt nätverk med ömsesidigt stöd och kunskapsutbyte. ANS kommer, om pilotprojektet faller väl ut, få resurser att lägga in modellen som en integrerad uppföljning av Hälsoskolan. 2 (3)

134 34 Ansökan om projektstöd - Scenkonst Gerlesborg - FHK Ansökan om projektstöd - Scenkonst Gerlesborg : Ansökan om projektstöd - Scenkonst Gerlesborg Datum Diarienummer FHK Bedömning En omfattande flyktingström innebär en utmaning för samhället. Förutom förväntningarna på samhället att skapa förutsättningar för boende och arbete så har många av de nyanlända kroppsliga och psykiska hälsoproblem som försvårar introduktionsinsatserna och etableringen i samhället. Det visar sig bland annat genom att många avbryter sin språkutbildning (SFI) och inte får betyg. Språket är en av de absolut viktigaste faktorerna för integration i samhället och flera studier visar att språkförmågan kan påverkas av somatisk och psykisk ohälsa. Unga vuxna kan, utan rätt insatser, hamna i långvarigt bidragsberoende trots att man i grunden är resursstark och med ett spektrum av möjligheter och drömmar. Folkhälsoundersökningar pekar också på att människor som invandrat har sämre hälsa och kortare medelivslängs jämfört med svenskfödda. Intentionerna för pilotprojektet ligger väl till för folkhälsokommitténs uppdrag att verka för kunskaps och metodutveckling inom folkhälsoområdet. Pilotprojektet bidrar också till att skapa förutsättningar för en mer jämlik hälsa och social hållbarhet genom att bidra med kunskapsutveckling inom ett aktuellt område för Västra Götalandsregionen. Med ledning av detta föreslår Avdelning folkhälsa att ansökan beviljas. Pilotprojektet ska avrapporteras till folkhälsokommittén så snart det avslutats. Koncernkontoret Elisabeth Rahmberg Johansson Folkhälsochef Bilaga Bilaga 1. Ansökan om projektstöd inkl komplettering Scenkonst Gerlesborg. Besluten skickas till För genomförande. Lars-Olof Larsson, lars-olof.larsson@vgregion.se 3 (3)

135 34 Ansökan om projektstöd - Scenkonst Gerlesborg - FHK Ansökan om projektstöd - Scenkonst Gerlesborg : Ansökan om projektstöd inkl komplettering - Scenkonst Gerlesborg (Uttryckslabbet) 1 Projekt: Kommunikationsträning och Empowerment genom scenkonst som uppföljning av Hälsoskola för nyanlända1 yngre vuxna. Aktuellt insatsstöd är avgränsat och avser Pilotprojekt för utformning av ett långsiktigt arbete. Kursdeltagare i senast genomförd Hälsoskola vid Angereds Närsjukhus kommer aktivt att medverka för utformning av det långsiktiga arbetet. Pilotprojektet skall utvärderas utifrån ett vetenskapligt korrekt underlag. Vid Angereds närsjukhus har Hälsoskola blivit en del av sjukhusets preventiva uppdrag. Ett preventivt hälsouppdrag för ett sjukhus är unikt i Sverige och Europa. Sjukhuset har erfarenhet av Hälsoskola och genomförande och utvecklingsarbetet har pågått under 3 år. Initialt genom externa resurser. Hälsoskolan har konsekutivt utvärderats och visar att kursdeltagarna utvecklat förmåga att urskilja vad som kan klaras med egenvård, när man skall söka vård, och hur man kan förbättra sin hälsa långsiktigt. Sjukhusets preventiva uppdrag är dock avgränsat genom att vara riktat mot att förebygga ohälsa. Vid Hälsoskolan, som möten med nyanlända patienter, framkommer många andra hinder utöver de rent hälsomässiga som har avgörande negativ effekt på möjligheter till en harmonisk integration i Sverige. Det är stress, förlust av en annars självklar interaktion med medmänniskor, förlust av verktyg för att fungera i sociala sammanhang och relationer. Man motverkar dessa förluster genom att än starkare söka sig till sina landsmän. Stöd för att nå insikt och social säkerhet genom hjälp med självkännedom och kommunikation under nya förutsättningar är en bas för att åter kunna fortsätta sin personliga utveckling, ha en god hälsa och ger möjlighet till en mer framgångsrik interaktion. Empowerment dvs. att förstå och se sina resurser och möjligheter, och få verktyg att använda dessa, är en nyckel för att återfå harmoni, utveckling och framgångsrik integration. Det även för nu aktuella kursdeltagare i Hälsoskola där flertalet har stora bördor och fasansfulla erfarenheter. 1. Problembeskrivning Totalt sökte drygt personer skydd i Sverige 2015 (xxx 2016) och där personer från Syrien var klart dominerande. Det i en av de största katastroferna i modern tid som tvingar tals personer från sitt hemland och trygga strukturer. Yngre vuxna är en stor, eller den största andelen, av de asylsökande från respektive land. En omfattande flyktingström innebär en utmaning för samhället och inte minst genom kravet att finna en ort där såväl boende som arbete kan garanteras. Förutom det stora antalet nyanlända har många av de nyanlända somatiska och psykiska hälsoproblem som försvårar introduktionsinsatserna och etablering i yrkes- och samhällsliv. En stor andel av de nyanlända avbryter språkutbildningen, Svenska för invandrare (SFI) och de får inte betyg. Språket är en av de allra viktigaste faktorerna för integration i samhället. Flera studier har visat att språkförmågan kan påverkas av somatisk och psykisk ohälsa; posttraumatiskt stressyndrom, depression, sömnproblem, huvudvärk, koncentrationsproblem och kroppslig ohälsa. Det finns visat även i svenska studier som Samband mellan stress, sömn, livskvalitet och framsteg i svenska för invandrare (SFI) bland en kohort nyanlända flyktingar i Malmö. Yngre vuxna nyanlända kan utan rätt insatser hamna i långvarigt bidragsberoende och kan ha psykiska och fysiska funktionshinder till trots för att man i grunden är resursstark med ett spektrum av möjligheter och drömmar. 1 Med nyanländ menar vi de nyanlända som omfattas av ersättningsförordningen 1990:927, d.v.s. som har fått uppehållstillstånd av flyktingsskäl, andra skyddsbehov, eller så kan de ha kommit som anknytning inom två år till någon som har fått ett av de nämnda skälen för uppehållstillstånd. 1

136 34 Ansökan om projektstöd - Scenkonst Gerlesborg - FHK Ansökan om projektstöd - Scenkonst Gerlesborg : Ansökan om projektstöd inkl komplettering - Scenkonst Gerlesborg (Uttryckslabbet) 2 Folkhälsoundersökningar visar att invandrare är den grupp i samhället som har sämst hälsa och kortast medellivslängd jämfört med svenskfödda och där traumatiserande erfarenheter med psykiska och kroppsliga följtillstånd bidrar. Nyanlända kvinnor och invandrarkvinnor generellt; har både sämre hälsa och fler sjukskrivningsdagar än män i invandrar gruppen och svenskfödda. Det är också visat att nyanlända och invandrare, till trots för skiftande utbildnings- och social bakgrund, har svårare att komma in på arbetsmarknaden är infödda svenskar. Vid Scenkonst Gerlesborg och på teaterutbildningarna utgår arbetet oftast under beteckningarna Scenisk rörelse och Eget skapande. Vi har erfarenhet av utbildningens betydelse för hälsa. Det t.ex. genom samarbete med Sotenäs Vårdcentral och då i en vuxen grupp med stress problematik, sviktande självförtroende, svårigheter med sociala kontakter och depression (Se rapport och utvärdering i Referenslista). Samarbeten även i Hammarkullen och Bergsjön och det genom Hammarkullen 365, Centrum för eget skapande, Sensus och med stöd av Västra Götalandsregionen, Kultur i väst och Kulturådet 2 Målgrupp för insatsen Inom nu genomförd Hälsoskola har arabisk talande yngre vuxna från Syrien och Irak deltagit och de är i processen för asyl och INTE ännu beviljats uppehållstillstånd. 3 Resultat- och effektmål A. Projektet skall kvalitetssäkras såväl på kort och lång sikt. Projektkoordinatorer har ansvar för utvärderingar med deltagarna före och direkt efter avslutad kurs. Det genom fokusgruppsintervjuer och validerade enkäter (Diener et al 1985). Resultaten rapporteras och publiceras. Prövning vid Etisk kommitté kommer att genomföras inför utvärderingen. B. Målen med Kommunikationsträning och Empowerment genom scenkonst som uppföljning av Hälsoskola för nyanlända är att; Att ge möjligheter för nyanlända som på grund av stressfaktorer (traumatiska upplevelser), och att vara nyanländ, behöver få möjlighet att uttrycka sig, att göra det i frihet med respektfullt lyssnade och interaktion. Att få verktyg att representera sig själv. Att igen kunna känna glädje och samhörighet. Att man kan få en bas för att utveckla sina idéer och låta dem få vingar. Allt detta stärker hälsa, ger en möjlighet att hantera problem och trauma och förbättrar förutsättningar för att lära sig svenska och genomföra praktik och yrkesintroduktion. Att möjliggöra metodutveckling inom området. Att i en förlängning reducera problem med språkinlärning, praktik och yrkesintroduktion och kommunikation; dvs. integration i det svenska samhället med kvarvarande trygghet och stolthet i egen kultur bakgrund. 2

137 34 Ansökan om projektstöd - Scenkonst Gerlesborg - FHK Ansökan om projektstöd - Scenkonst Gerlesborg : Ansökan om projektstöd inkl komplettering - Scenkonst Gerlesborg (Uttryckslabbet) 3 Att genom projektet även bidra till minskad stress och en förbättrad kroppslig hälsa med minskad sjukvårds efterfrågan. Att genom koordinatorer förstärka utvecklandet av ett gemensamt förhållningssätt i arbetet med nyanlända invandrare. Att ge redskap för att hantera om de värderingar som finns i vårt svenska samhälle och redskap i integrationen. 4 Utbildningsplan.Så, hur kan vi då tänka oss ett arbetsupplägg för aktuell målgrupp? Ett upplägg där våra samlade kompetenser kommer till största möjliga nytta för målgruppens deltagare i ett nuläge samt för deras skapande av sin framtid. Låt oss börja med något om arbetets underliggande tankestrukturer. Presentation av arbetets innehåll. En modell anpassad för gruppen unga asylsökande och de som inom två år fått uppehållstillstånd Att komma till Gerlesborg. Att laga mat och äta tillsammans. Att tala och lyssna tillsammans. Att uppleva tillsammans. Detta är kraftfulla faktorer i sig. Om vi lägger till: Att röra sig tillsammans Att improvisera tillsammans. Att lyckas såväl som att misslyckas tillsammans Att vara tillsammans med andra utan att ge upp sig själv Att ta i varandra; hantera och låta sig hanteras, uppleva att upplåta sig, överlåta sig och att ställa sig till förfogande nyanseras upplevelsen ytterligare. Om vi dessutom ger oss in i detta möte med intentionen att skapa möjlighet för deltagaren att tillskansa sig tillit och redskap för ett konstruktivt förhållningssätt till det den möter så kan det få än större effekt och konstruktiv inverkan på liv och leverne, självbild och verklighetsuppfattning. Även om medlet är en grundträning för scenisk närvaro och -kommunikation med inriktning mot det egna skapandet så är det just nämnda intention som mitt och vårt arbete syftar till. Underliggande frågeställningar. Hur använder jag mig av mina grundförutsättningar? Hur tillvaratar och förvaltar jag respons på och konsekvenser av mina handlingar samt det som tillsynes av en slump kommer i min väg? 3

138 34 Ansökan om projektstöd - Scenkonst Gerlesborg - FHK Ansökan om projektstöd - Scenkonst Gerlesborg : Ansökan om projektstöd inkl komplettering - Scenkonst Gerlesborg (Uttryckslabbet) 4 En förutsättning för att finna svar på nämnda frågeställningar är att vi lägger märke till vad som är; Till rådande grundförutsättningar Till respons på och konsekvenser av mina handlingar Till det som tillsynes av en slump kommer i min väg Därför arbetar vi med enkla övningar som främjar en balansering av vår kropp. Exempelvis genom Förtydligande av vår vertikala axel Förtydligande av vår förmåga till tyngd och vår förmåga till lätthet. Det är även därför som vi arbetar med övningar som främjar vår uppmärksamhet och lyhördhet. Detta tränar vi via exakthet och precision i detaljer och delar. Övningar vilka konkretiserar de komponenter vi har möjlighet att vara i dialog med. Den skärpa och vakenhet vi då ger oss möjlighet till verkar ha en tendens att orsaka nyfikenhet. Det vi i dagligt tal benämner som att vi kommer in i det. Då vi följer denna vår nyfikenhet är det lätt hänt att saker och ting ger sig själv. Att vi hamnar i ett skapande flöde. Det flöde vi även kan benämna som lek eller varför inte (som vi inom scenkonsten ofta gör) - improvisation. En lek ur vilken vi skapar ny verklighet. Insikten om att kunna skapa tycks ha avgörande effekter på hur jag som individ ser på mina möjligheter i livet i övrigt. För att möjliggöra ett förvaltande av vad som är och ytterligare medvetandegöra vad som är, dvs. de rådande grundförutsättningarna respons på och konsekvenser av mina handlingar det som tillsynes av en slump kommer i min väg går vi till improvisation och det improvisativa förhållningssättet från två håll: Skapar form från det fria flödet Från fastlagd form, som i mötet med en rörlig verklighet är i behov av det fria flödet. Vi övar som sagt, på ett förvaltande av vad som är. Ett förvaltande som vi i ett senare skede kan rikta in i ett tema eller berättandet av en viss historia. Detta är improvisationens grundprinciper och kärnan i Playfulness. Vi övar på golvet och påverkas i våra tanke-, reflektions- och beteendemönster på sätt som når vårt liv utanför salen. 4

139 34 Ansökan om projektstöd - Scenkonst Gerlesborg - FHK Ansökan om projektstöd - Scenkonst Gerlesborg : Ansökan om projektstöd inkl komplettering - Scenkonst Gerlesborg (Uttryckslabbet) 5 Grunden för att skapa denna möjlighet har i mina ögon sin början i skapandet av en konstruktiv arbetsatmosfär. Även om detta är en grund och till och med den nödvändiga grunden, så ska vi alla vara medvetna om att det är långt kommet och mycket vunnet bara att nå dit till en konstruktiv arbetsatmosfär. Och kanske är det som så att detta är något av vårt signum; att vi väldigt sällan misslyckas med att skapa denna atmosfär. På grund av sin avgörande inverkan på hur arbetets processer utvecklas är den en ofrånkomlig del av vårt hantverkskunnande. Att med exakthet berätta hur vi gör för att deltagarna upplever sig som sedda som handledare lyckas få deltagares förtroende tillit i gruppen och mellan dess individer uppstår är svårt att göra, men nog är en god balans mellan trygghet och utmaning av vikt i den anrättningen - så långt vågar jag sträcka mig i mina påståenden. Förslag på arbetsupplägg för Pilotprojektet. 1. Två sammanhängande heldagar/helgdagar som återkommer efter två veckor 2. En avslutande heldag efter ytterligare två veckor dvs. projektet sträcker sig under 6 veckor 3. En uppföljande halvdagsträff en månad senare med främsta syfte utöver dialogen är utvärdering. 5 Frågor för diskussion med deltagarna innan start av utbildningen och som uppföljning A. Semistrukturerad fokusgruppsintervju med bas i frågor som; Vad är att må bra? Hur är det att vara ledsen? Hur förstår man andra människor? osv B. Validerade enkäter (bifogas) 6 Processorganisation Består av Processägare, Styrgrupp och Projektkoordinatorer Processägare; Angereds Närsjukhus, Scenkonst Gerlesborg, VGR? 5

140 34 Ansökan om projektstöd - Scenkonst Gerlesborg - FHK Ansökan om projektstöd - Scenkonst Gerlesborg : Ansökan om projektstöd inkl komplettering - Scenkonst Gerlesborg (Uttryckslabbet) 6 Styrgrupp; från Gerlesborg + Verksamhetschef Marie Gardtman, Lars-Olof Larsson + VGR Projektkoordinatorer; x+ y+maria Bulun, Hasan Bitar Projektkoordinatorer ansvarar för: Att dokumentera och följa upp projektet. Att föra minnesanteckningar under projektet samt vid planerings-, uppföljnings-, och utvärderingsmöten. Att genomföra kvalitetssäkring och utvärdering på kort och längre sikt med deltagare och ledare, samt att sprida resultaten. Att genomföra löpande administration Att distribuera kursmaterial, lägga schema, skriva dagordning, kallelser, genomföra och dokumentera möten. Att aktivt medverka i projekt utifrån personliga förutsättningar och kompetens.. 7 Tidplan för projektet Arbetet startar under våren Med hänsyn till medverkandes övriga uppdrag två x två heldagar (lördag och söndag) med två veckors mellanrum och uppföljning under en efter ytterligare två veckor; totalt 5 dagar med högst 12 kursdelatagare i denna omgång. 8 Budget för Pilotprojekt (Insatsstödet) (Obs vi får även se på kostnadsfördelning genom att kursens projekt koordinatorer ar anställda och betalda av ANS - denna ekonomi punkt får vi diskutera ) Projektkoordinatorer och 5 dagars helarbete samt förberedelser, planering, genomförande och handledning varav tre seniora handledare vid Scenkonst Gerlesborg och Hälsoskolans koordinatorer (för Scenkonst Gerlesborg tillkommer inte moms). Lokalhyra fem dagar kronor, (moms tillkommer inte). Logi kr/5 övernattningar 14 personer Kost 5000 kr Transport 7500 kr TOTALT kr 9 Metoder för uppföljning Deltagarna i projektet kommer att följas upp med hjälp av med frågor kring hälsa och livskvalitet under den 5e och avslutande heldagen och två månader senare. Kursansvariga (koordinatorer) kommer att följas upp med hjälp av frågeformulär (öppna frågor) och intervju. 10 Implementering i ordinarie verksamhet för Hälsoskolan 6

141 34 Ansökan om projektstöd - Scenkonst Gerlesborg - FHK Ansökan om projektstöd - Scenkonst Gerlesborg : Ansökan om projektstöd inkl komplettering - Scenkonst Gerlesborg (Uttryckslabbet) 7 Målet är en utvidgning av arbetet och att nyanlända yngre vuxna som går Hälsoskola får uppföljning som beskrivs för aktuellt projekt. Det förutsatt ent hållbar struktur pedagogiskt och metodologiskt samt en säkrad budget. 11 Referenser Migrationsverkets rapporter Eriksson-Sjöö, T., Ekblad, S. Stress, sömn och livskvalitet en studie bland flyktingar i SFIutbildning, lärare och handläggare i Fosie stadsdel, Malmö. Malmö högskolas skriftserie, 2009:5. Brozin Bohman, V, Symtom påminner om utbrändhet. Forskare efterlyser hälsosamtal innan flyktingar ska börja läsa svenska. Lärarnas tidnings nätupplaga juni 2009 Diaz A. Vård på (o)lika villkor en kunskapsöversikt om sociala skillnader i svensk hälsooch sjukvård. Sveriges Kommuner och Landsting Hälso- och sjukvårdslag 1982:7633. Hälso- och sjukvårdsrapport Socialstyrelsen, Stockholm, Smirthwaite G. (O)jämställdhet i hälsa och vård En genusmedicinsk kunskapsöversikt, Sveriges Kommuner och Landsting Howard DH, Gazmararian J, Parker R. The impact of low health literacy on medical costs of Medicare managed care enrollees. The American Journal of Medicine, 2005;118: Beckam A, Merlo J, Lynch JW, gerdtham UG, Lindström M, Lithman T. Country of birth, socioeconomic position, and healthcare expenditure: a multilevel analysis of Malmo, Sweden. Journal of Epidemiology and Community Health, 2004;58:2: Olsson M, Panfilova O. Behovsanalys för Angereds Närsjukhus - ur ett befolkningsperspektiv Västra Götalandsregionen, Angered Mars Widell G, Gamble A. Utvärdering av Playfulness ett pilotprojekt inom scenkonst och hälsa i Sotenäs kommun. En rapport från centrum för kultur och hälsa, Göteborgs Universitet, oktober Beauchamp MH, Anderson V. An integrative framework for the development of social skills. Psychological Bullentin, 2010: Vol 136, No1,pp Busch FN, Rudden M, Shapiro T. Psychodynamic treatmnet of depression. Washington DC, American Psychiatric Publishing, Inc Diener E, Emmons R, Larsen RJ, Griffin S. The satisfaction with life scale. Journal of Personality Assessment 1985; 49, pp

142 34 Ansökan om projektstöd - Scenkonst Gerlesborg - FHK Ansökan om projektstöd - Scenkonst Gerlesborg : Komplettering av ansökan om projektstöd - Scenkonst Gerlesborg 1 Projekt: Kommunikationsträning och Empowerment genom scenkonst som uppföljning av Hälsoskola för nyanlända1 yngre vuxna. Ett utvecklingsarbete. Sammanfattning: De nyanlända i Sverige är i många fall yngre vuxna. De har med sig resurser men också hinder för att använda sina resurser. Många av de nyanlända t.ex. från Syrien har en etablerad yrkesroll och utbildning och kan under många år framåt delta i arbetslivet. Den egna identiteten prövas dock hårt och det är svårt att strukturera vardagen. Man ser ofta inte sina möjligheter för framtiden. Vid Angereds Närsjukhus har vi sedan några år drivit Hälsoskolor för nyanlända. Hälsoskolan är nu etablerade inom den förebyggande och reguljära verksamheten vid sjukhuset. Hälsoskolan ger möjlighet att hantera kroppsliga och psykiska problem och att förstå dess orsaker. Det genom utbildningstillfällen med olika innehåll som psykosomatik, stress, sömnproblematik, hur och när man skall söka sjukvård och egenvård. Hälsoskolan skall kunna ge möjligheter att hantera sina kroppsliga och psykiska besvär. Det underlättar att fullfölja praktik, yrkesåtergång och inlärning av svenska. Under kurserna har det visat sig att kommunikation och självkänsla brister för att klara situationer i det nya hemlandet. Man vill verkligen pröva sig i kontakter med de som redan bor i Sverige; men osäkerheten gör att man värjer sig och söker trygghet i samvaron med landsmän. Det har därför kommit fram önskemål om att finna träning som stärker dessa förmågor och tillsammans med kursdeltagarna har vi diskuterat om möjliga vägar. I nu framlagt utvecklingsarbete finns en modell för möte med intentionen att skapa möjlighet för deltagaren att nå tillit och redskap för ett konstruktivt förhållningssätt till den och det de möter; så kan det få än större effekt och konstruktiv inverkan på liv och leverne, självbild och verklighetsuppfattning. I utvecklingsarbetet är Angereds Närsjukhus projektägare, Scenkonst Gerlesborg uppdragstagare, och vi kommer genom ansökan och direktkontakt önska FRISPEL som samarbetspartner. Utvecklingsarbetet kommer noggrant att följas upp med en vetenskapligt korrekt metod och även genom kontakt med Kultur och Hälsa vid Göteborgs Universitet. Vi kommer senare att få fram resurser för att lägga in modellen som en integrerad uppföljning av Hälsoskolan. Det förutsätter ett utvecklingsarbete och utformning av modellen. Arbetet skall presenteras inom Västra Götalands regionen och som del i utbytet för de projekt som arbetar med nyanlända och där vi vill arbeta för ett stärkt nätverk med ömsesidigt stöd och kunskapsutbyte. 1 Med nyanländ menar vi de nyanlända som omfattas av ersättningsförordningen 1990:927, d.v.s. som har fått uppehållstillstånd av flyktingsskäl, andra skyddsbehov, eller så kan de ha kommit som anknytning inom två år till någon som har fått ett av de nämnda skälen för uppehållstillstånd. 1

143 34 Ansökan om projektstöd - Scenkonst Gerlesborg - FHK Ansökan om projektstöd - Scenkonst Gerlesborg : Komplettering av ansökan om projektstöd - Scenkonst Gerlesborg 2 Aktuellt insatsstöd är avgränsat och avser ett utvecklingsarbete för utformning av en etablerad fortsättning på Hälsoskolan. Kursdeltagare i senast genomförd Hälsoskola vid Angereds Närsjukhus kommer aktivt att medverka för utformning av det långsiktiga arbetet. Utvecklingsarbetet skall utvärderas utifrån ett vetenskapligt korrekt underlag. Vid Angereds närsjukhus har Hälsoskola blivit en del av sjukhusets preventiva uppdrag. Ett sådant uppdrag för ett sjukhus är unikt i Sverige och Europa. Sjukhuset har erfarenhet av att bedriva Hälsoskola. Utvecklingsarbetet har pågått under 3 år. Initialt genom externa resurser. Hälsoskolan har konsekutivt utvärderats och visar att kursdeltagarna utvecklat förmåga att urskilja vad som kan klaras med egenvård, när man skall söka vård, och hur man kan förbättra sin hälsa långsiktigt. Sjukhusets preventiva uppdrag är dock avgränsat och riktat mot ohälsa. Vid Hälsoskolan, som möten med nyanlända patienter i vården, framkommer många andra hinder utöver de rent hälsomässiga. Hinder som har avgörande negativ effekt på möjligheter till en harmonisk integration i Sverige. Det är stress, förlust av en annars självklar interaktion med medmänniskor, förlust av verktyg för att fungera i sociala sammanhang och relationer. Man motverkar dessa förluster genom att än starkare söka sig till sina landsmän. Att skapa stöd för att nå insikt och social säkerhet genom hjälp med självkännedom och kommunikation under nya förutsättningar är en bas för att åter kunna fortsätta sin personliga utveckling. Det bidrar till en förbättrad hälsa genom minskad stress och osäkerhet. Generellt att ge möjlighet till en mer framgångsrik interaktion och Empowerment, dvs. att förstå och se sina resurser och möjligheter och få verktyg att använda dessa. Det även för de nu aktuella kursdeltagare i Hälsoskola där flertalet har stora bördor och fasansfulla erfarenheter. 1. Problembeskrivning Totalt sökte drygt personer skydd i Sverige 2015 (2016, personer) och där personer från Syrien var klart dominerande. Det är en av de största katastroferna i modern tid som tvingar tals personer från sitt hemland och trygga strukturer. Yngre vuxna är en stor, eller den största andelen, av de asylsökande från respektive land. En omfattande flyktingström innebär en utmaning för samhället och inte minst genom kravet att finna en ort där såväl boende som arbete kan garanteras. Förutom det stora antalet nyanlända har många av dem kroppsliga och psykiska hälsoproblem som försvårar introduktionsinsatserna och etablering i yrkes- och samhällsliv. En stor andel av de nyanlända avbryter språkutbildningen, Svenska för invandrare (SFI) och de får inte betyg. Språket är en av de allra viktigaste faktorerna för integration i samhället. Flera studier har visat att språkförmågan kan påverkas av somatisk och psykisk ohälsa; posttraumatiskt stressyndrom, depression, sömnproblem, huvudvärk, koncentrationsproblem och kroppslig ohälsa. Det finns visat även i svenska studier som Samband mellan stress, sömn, livskvalitet och framsteg i svenska för invandrare (SFI) bland en kohort nyanlända flyktingar i Malmö. Yngre vuxna nyanlända kan utan rätt insatser hamna i långvarigt bidragsberoende och kan ha psykiska och fysiska funktionshinder till trots för att man i grunden är resursstark med ett spektrum av möjligheter och drömmar. Folkhälsoundersökningar visar att invandrare är den grupp i samhället som har sämre hälsa och kortaret medellivslängd jämfört med svenskfödda. Traumatiserande erfarenheter med psykiska och kroppsliga följtillstånd bidrar. Nyanlända kvinnor och invandrarkvinnor generellt; har både sämre hälsa och fler sjukskrivningsdagar än män i invandrar gruppen och 2

144 34 Ansökan om projektstöd - Scenkonst Gerlesborg - FHK Ansökan om projektstöd - Scenkonst Gerlesborg : Komplettering av ansökan om projektstöd - Scenkonst Gerlesborg 3 svenskfödda kvinnor och män. Det är också visat att nyanlända och invandrare, till trots för skiftande utbildnings- och social bakgrund, har svårare att komma in på arbetsmarknaden är infödda svenskar. På teaterutbildningarna Vid Scenkonst Gerlesborg utgår arbetet oftast under beteckningarna Scenisk rörelse och Eget skapande. Vi har erfarenhet av utbildningens betydelse för hälsa. Det t.ex. genom samarbete med Sotenäs Vårdcentral och då i en vuxen grupp med stress problematik, sviktande självförtroende, svårigheter med sociala kontakter och depression (Se rapport och utvärdering i Referenslista, Widell G, Gamble A). Det finns sedan tidigare samarbeten även i Hammarkullen och Bergsjön genom Hammarkullen 365, Centrum för eget skapande, Sensus och med stöd av Västra Götalandsregionen, Kultur i väst och Kulturådet 2 Målgrupp för insatsen Deltagare vid senast genomförd Hälsoskola med arabisk talande yngre vuxna kvinnor och män från Syrien och Irak. De är i processen för asyl och har INTE ännu beviljats uppehållstillstånd. 3 Resultat- och effektmål A. Projektet skall kvalitetssäkras såväl på kort och lång sikt. Projektkoordinatorer har ansvar för utvärderingar med deltagarna före och direkt efter avslutad kurs. Det genom fokusgruppsintervjuer och validerade enkäter (enligt Diener et al 1985). Resultaten rapporteras och publiceras. Prövning vid Etisk kommitté kommer att genomföras inför utvärderingen. B. Målen med Kommunikationsträning och Empowerment genom scenkonst som uppföljning av Hälsoskola för nyanlända är; Att ge möjligheter för nyanlända som på grund av stressfaktorer (traumatiska upplevelser), och att vara nyanländ, behöver få möjlighet att uttrycka sig, att göra det i frihet med respektfullt lyssnade och interaktion. Att få verktyg att representera sig själv. Att igen kunna känna glädje och samhörighet. Att man kan få en bas för att utveckla sina idéer och låta dem få vingar. Allt detta stärker hälsa, ger en möjlighet att hantera problem och trauma och förbättrar förutsättningar för att lära sig svenska och genomföra praktik och yrkesintroduktion. Att möjliggöra metodutveckling inom området. Att i en förlängning reducera problem med språkinlärning, praktik och yrkesintroduktion och kommunikation; dvs. integration i det svenska samhället med kvarvarande trygghet och stolthet i egen kultur bakgrund. Att genom projektet även bidra till minskad stress och en förbättrad kroppslig hälsa med minskad sjukvårds efterfrågan. Att genom koordinatorer förstärka utvecklandet av ett gemensamt och utvecklat förhållningssätt i arbetet med nyanlända invandrare. 3

145 34 Ansökan om projektstöd - Scenkonst Gerlesborg - FHK Ansökan om projektstöd - Scenkonst Gerlesborg : Komplettering av ansökan om projektstöd - Scenkonst Gerlesborg 4 Att ge redskap för att hantera om de värderingar som finns i vårt svenska samhälle och redskap i integrationen. 4 Utbildningsplan Så, hur kan vi då tänka oss ett arbetsupplägg för aktuell målgrupp? Det genom ett upplägg där våra samlade kompetenser kommer till största möjliga nytta för målgruppens deltagare; i ett nuläge samt för skapande av sin framtid. I presentation av arbetets innehåll ges förståelse för arbetets underliggande tankestrukturer. Presentation av arbetets innehåll. En modell anpassad för gruppen unga asylsökande och de som INTE fått uppehållstillstånd eller inom två år fått uppehållstillstånd Att komma till Gerlesborg. Att laga mat och äta tillsammans. Att tala och lyssna tillsammans. Att uppleva tillsammans. Detta är kraftfulla faktorer i sig. Om vi lägger till: Att röra sig tillsammans Att improvisera tillsammans. Att lyckas, såväl som att misslyckas, tillsammans Att vara tillsammans med andra utan att ge upp sig själv Att ta i varandra; hantera och låta sig hanteras, uppleva att upplåta sig, överlåta sig och att ställa sig till förfogande nyanseras upplevelsen ytterligare. Om vi dessutom ger oss in i detta möte med intentionen att skapa möjlighet för deltagaren att tillskansa sig tillit och redskap för ett konstruktivt förhållningssätt till den och det de möter; så kan det få än större effekt och konstruktiv inverkan på liv och leverne, självbild och verklighetsuppfattning. Även om medlet är en grundträning för scenisk närvaro och -kommunikation med inriktning mot det egna skapandet så är det just nämnda intention som vårt arbete syftar till. Underliggande frågeställningar. Hur använder jag mig av mina grundförutsättningar? Hur tillvaratar och förvaltar jag respons på och konsekvenser av mina handlingar samt det som tillsynes av en slump kommer i min väg? 4

146 34 Ansökan om projektstöd - Scenkonst Gerlesborg - FHK Ansökan om projektstöd - Scenkonst Gerlesborg : Komplettering av ansökan om projektstöd - Scenkonst Gerlesborg 5 En förutsättning för att finna svar på nämnda frågeställningar är att vi lägger märke till vad som är; Till rådande grundförutsättningar Till respons på och konsekvenser av mina handlingar Till det som tillsynes av en slump kommer i min väg Därför arbetar vi med enkla övningar som främjar en balansering av vår kropp. Exempelvis genom Förtydligande av vår vertikala axel Förtydligande av vår förmåga till tyngd och vår förmåga till lätthet. Det är även därför som vi arbetar med övningar som främjar vår uppmärksamhet och lyhördhet. Detta tränar vi via exakthet och precision i detaljer och delar. Övningar vilka konkretiserar de komponenter vi har möjlighet att vara i dialog med. Den skärpa och vakenhet vi då ger oss möjlighet till verkar ha en tendens att orsaka nyfikenhet. Det vi i dagligt tal benämner som att vi kommer in i det. Då vi följer denna vår nyfikenhet är det lätt hänt att saker och ting ger sig själv. Att vi hamnar i ett skapande flöde. Det flöde vi även kan benämna som lek eller varför inte (som vi inom scenkonsten ofta gör) - improvisation. En lek ur vilken vi skapar ny verklighet. Insikten om att kunna skapa tycks ha avgörande effekter på hur jag som individ ser på mina möjligheter i livet i övrigt. För att möjliggöra ett förvaltande av vad som är och ytterligare medvetandegöra vad som är, dvs. de rådande grundförutsättningarna respons på och konsekvenser av mina handlingar det som tillsynes av en slump kommer i min väg går vi till improvisation och det improviserande förhållningssättet från två håll: Skapar form från det fria flödet Från fastlagd form, som i mötet med en rörlig verklighet är i behov av det fria flödet. Vi övar som sagt, på ett förvaltande av vad som är. Ett förvaltande som vi i ett senare skede kan rikta in i ett tema eller berättandet av en viss historia. Detta är improvisationens grundprinciper och kärnan i Playfulness. Vi övar på golvet och påverkas i våra tanke-, reflektions- och beteendemönster på sätt som når vårt liv utanför salen. 5

147 34 Ansökan om projektstöd - Scenkonst Gerlesborg - FHK Ansökan om projektstöd - Scenkonst Gerlesborg : Komplettering av ansökan om projektstöd - Scenkonst Gerlesborg 6 Grunden för att skapa denna möjlighet har i mina ögon sin början i skapandet av en konstruktiv arbetsatmosfär. Även om detta är en grund och till och med den nödvändiga grunden, så ska vi alla vara medvetna om att det är långt kommet och mycket vunnet bara att nå dit till en konstruktiv arbetsatmosfär. Och kanske är det som så att detta är något av vårt signum; att vi väldigt sällan misslyckas med att skapa denna atmosfär. På grund av sin avgörande inverkan på hur arbetets processer utvecklas är den en ofrånkomlig del av vårt hantverkskunnande. Att med exakthet berätta hur vi gör för att deltagarna upplever sig som sedda som handledare lyckas få deltagares förtroende hur tillit i gruppen och mellan dess individer uppstår och byggs upp svårt att direkt påverka; men en god balans mellan trygghet och utmaning av vikt i den procesen. Förslag på arbetsupplägg för Pilotprojektet. 1. Två sammanhängande heldagar/helgdagar som återkommer efter två veckor 2. En avslutande heldag efter ytterligare två veckor dvs. projektet sträcker sig under 6 veckor 3. En uppföljande halvdagsträff en månad senare med främsta syfte utöver dialogen är utvärdering. 5 Frågor för diskussion med deltagarna innan start av utbildningen och som uppföljning A. Semistrukturerad fokusgruppsintervju med bas i frågor som; Vad är att må bra? Hur är det att vara ledsen? Hur förstår man andra människor? osv B.Validerade enkäter 6 Processorganisation Består av Processägare, Uppdragstagare, Styrgrupp och Projektkoordinatorer Processägare; Angereds Närsjukhus, Uppdragstagare Scenkonst Gerlesborg, Styrgrupp; från Gerlesborg + Verksamhetschef Marie Gardtman, Lars-Olof Larsson 6

148 34 Ansökan om projektstöd - Scenkonst Gerlesborg - FHK Ansökan om projektstöd - Scenkonst Gerlesborg : Komplettering av ansökan om projektstöd - Scenkonst Gerlesborg 7 Projektkoordinatorer; Maria Bulun, Hasan Bitar Projektkoordinatorer ansvarar för: Att dokumentera och följa upp projektet. Att föra minnesanteckningar under projektet samt vid planerings-, uppföljnings-, och utvärderingsmöten. Att genomföra kvalitetssäkring och utvärdering på kort och längre sikt med deltagare och ledare, samt att sprida resultaten. Att genomföra löpande administration Att distribuera kursmaterial, lägga schema, skriva dagordning, kallelser, genomföra och dokumentera möten. Att aktivt medverka i projekt utifrån personliga förutsättningar och kompetens.. 7 Tidplan för projektet Arbetet startar under våren Med hänsyn till medverkandes övriga uppdrag förslås att arbetet läggs upp med två x två heldagar (lördag och söndag) med två veckors mellanrum och uppföljning under efter ytterligare två veckor; totalt 5 dagar med högst 12 kursdelatagare i denna omgång. 8 Budget för Pilotprojekt (Insatsstödet) Projektkoordinatorer och 5 dagars helarbete samt förberedelser, planering, genomförande och handledning varav tre seniora handledare vid Scenkonst Gerlesborg och Hälsoskolans koordinatorer (för Scenkonst Gerlesborg tillkommer inte moms). Lokalhyra fem dagar kronor, (moms tillkommer inte). Logi kr/5 övernattningar 14 personer Kost 5000 kr Transport 7500 kr TOTALT kr 9 Metoder för uppföljning Deltagarna i projektet kommer att följas upp med hjälp av med frågor kring hälsa och livskvalitet under den 5e och avslutande heldagen och två månader senare. Kursansvariga (koordinatorer) kommer att följas upp med hjälp av frågeformulär (öppna frågor) och intervju. 10 Implementering i ordinarie verksamhet för Hälsoskolan Målet är en utvidgning av arbetet och att nyanlända yngre vuxna som går Hälsoskola får uppföljning som beskrivs för aktuellt projekt. Det förutsatt en hållbar struktur pedagogiskt och metodologiskt samt en säkrad budget. 7

149 34 Ansökan om projektstöd - Scenkonst Gerlesborg - FHK Ansökan om projektstöd - Scenkonst Gerlesborg : Komplettering av ansökan om projektstöd - Scenkonst Gerlesborg 8 11 Referenser Hälso- och sjukvårdslag 1982:7633. Diener E, Emmons R, Larsen RJ, Griffin S. The satisfaction with life scale. Journal of Personality Assessment 1985; 49, pp Norlind M. Verklighetens magi rapport från ruta D3 i själens koordinatsystem: ett teaterperspektiv av Michael Norlind (Bok) 2002, pp1-64. Svenska. Beckam A, Merlo J, Lynch JW, gerdtham UG, Lindström M, Lithman T. Country of birth, socioeconomic position, and healthcare expenditure: a multilevel analysis of Malmo, Sweden. Journal of Epidemiology and Community Health, 2004;58:2: Busch FN, Rudden M, Shapiro T. Psychodynamic treatmnet of depression. Washington DC, American Psychiatric Publishing, Inc Howard DH, Gazmararian J, Parker R. The impact of low health literacy on medical costs of Medicare managed care enrollees. The American Journal of Medicine, 2005;118: Hälso- och sjukvårdsrapport Socialstyrelsen, Stockholm, Smirthwaite G. (O)jämställdhet i hälsa och vård En genusmedicinsk kunskapsöversikt, Sveriges Kommuner och Landsting Eriksson-Sjöö, T., Ekblad, S. Stress, sömn och livskvalitet en studie bland flyktingar i SFIutbildning, lärare och handläggare i Fosie stadsdel, Malmö. Malmö högskolas skriftserie, 2009:5. Brozin Bohman, V, Symtom påminner om utbrändhet. Forskare efterlyser hälsosamtal innan flyktingar ska börja läsa svenska. Lärarnas tidnings nätupplaga juni 2009 Diaz A. Vård på (o)lika villkor en kunskapsöversikt om sociala skillnader i svensk hälsooch sjukvård. Sveriges Kommuner och Landsting Olsson M, Panfilova O. Behovsanalys för Angereds Närsjukhus - ur ett befolkningsperspektiv Västra Götalandsregionen, Angered Mars Beauchamp MH, Anderson V. An integrative framework for the development of social skills. Psychological Bullentin, 2010: Vol 136, No1,pp Widell G, Gamble A. Utvärdering av Playfulness ett pilotprojekt inom scenkonst och hälsa i Sotenäs kommun. En rapport från centrum för kultur och hälsa, Göteborgs Universitet, oktober Och Migrationsverkets rapporter 8

150 35 Fortsättningsansökan år 2 Hälsolänken - FHK Fortsättningsansökan år 2 Hälsolänken : Fortsättningsansökan år 2 Hälsolänken 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FHK Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Åsa Enkvist Telefon: E-post: ase.enkvist@vgregion.se Till Folkhälsokommittén Fortsättningsansökan år 2 Hälsolänken Förslag till beslut 1. Folkhälsokommittén beviljar KFUM Göteborg kronor för år 2 i projektet Hälsolänken. 2. Kostnaden belastar folkhälsokommitténs konto för utvecklingsprojekt. Sammanfattning av ärendet Arbetet i projektet Hälsolänken fortlöper som planerat. Under år 2 kommer målgruppen att öka till 25 personer och utvecklas vidare till verksamheter som samverkar med KFUM Göteborg, t ex ITER som är en volontärverksamhet i Göteborgs stad. Detta för att testa metoden och se om den fungerar även utanför KFUM:s verksamhet. Den enda större förändringen under år 2 är att de medel, kronor, som ansökts för att trycka och sprida en metodbok kommer att användas till att skapa digitalt material istället, t ex en app. Detta för att öka spridningen om metoden så att både handledare och ungdomar får större tillgänglighet och kan använda sig av den. Avdelning folkhälsa har haft fortlöpande kontakt med KFUM och föreslår folkhälsokommittén att bevilja år 2 i projektet Hälsolänken. Fördjupad beskrivning av ärendet Projektets syfte är att minska den sociala och ekonomiska marginalisering som många unga utan sysselsättning upplever. Eftersom många unga vuxna utanför arbetsmarknaden också står utanför föreningslivet syftar verksamheten också till att introducera de unga till föreningslivet. Det bidrar till att knyta värdefulla kontakter och till ett ökat deltagande i samhället. Projektet ska med hjälp av kommunala ungdomsanställningar utveckla en metod för att öka hälsa och självkännedom hos unga vuxna som står långt ifrån arbetsmarknaden och är i riskzonen för ohälsa och permanent utanförskap. Målet med projektet är att stärka unga vuxnas möjligheter till utbildning/arbete efter ungdomsanställningen. Projektets totala ansökta belopp är kronor. Fördelade på: År kronor År kronor År kronor Denna ansökan avser år 2 på kronor. Postadress: Box Göteborg Besöksadress: S:a Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhalsa@vgregion.se

151 35 Fortsättningsansökan år 2 Hälsolänken - FHK Fortsättningsansökan år 2 Hälsolänken : Fortsättningsansökan år 2 Hälsolänken Datum Diarienummer FHK Redovisning av projektets första år Under projektets första år har arbetet varit inriktat på fyra utbildningsblock: fysik och psykisk hälsa, arbete och studier, ekonomi och boende samt självkännedom. Modellen för arbetet är workshops kombinerat med individuella samtal. Under året har 22 personer deltagit varav 65 % är män och 35 % kvinnor (se bilaga 1). Arbetet under år 2 Under detta år kommer målgruppen att öka till 25 personer och utvecklas vidare till verksamheter som samverkar med KFUM Göteborg som exempelvis ITER, som är en volontärverksamhet i Göteborgs stad. Detta för att testa metoden och se om den fungerar även utanför KFUM:s verksamhet. De medel som ansökts för att trycka och sprida en metodbok kommer att användas till att skapa digitalt material istället, t ex en app. Detta för att öka spridningen om metoden så att både handledare och ungdomar får större tillgänglighet och kan använda sig av den (se bilaga 2). Bedömning Avdelning folkhälsa har haft fortlöpande kontakt med KFUM och arbetet i projektet fortlöper enligt plan. Avdelning folkhälsa föreslår folkhälsokommittén att bevilja år 2 i projektet Hälsolänken. Projektets arbete ska följas upp på folkhälsokommitténs blankett för årsuppföljning. Koncernkontoret Elisabeth Rahmberg Johansson Avdelningschef Bilaga Bilaga 1. Uppföljning av projektbidrag KFUM Göteborg. Bilaga 2. Hälsolänken år 2 KFUM beskriver hur deras arbete ska utvecklas under kommande år. Besluten skickas till För genomförande. Nanna Nilsson nanna@kfumgoteborg.se 2 (2)

152 35 Fortsättningsansökan år 2 Hälsolänken - FHK Fortsättningsansökan år 2 Hälsolänken : Uppföljning av projektbidrag - KFUM Göteborg Avdelningfolkhälsa VästraGötalandsregionen Uppföljning av projektbidrag Projekt beviljadeav folkhälsokommitténskaföljas upp efter varje verksamhetsår.blankettenskafyllas i och skickasin elektroniskt.om det inte fungerarkontakta mig ase.enkvist@vgregion.se Uppföljningenskaskickasin snarastefter att verksamhetsåretgenomförts. Uppgifter om föreningen Föreningensnamn KFUM Göteborg Kontaktperson Anna Reimegård Uppföljningenomfattar tidsperioden Projektetunder det gångnaåret Tänk på att uppföljningenendastskainnehålladen del av verksamhetensom omfattasav projektbidragfrån folkhälsokommittén. Beskrivkortfattat projektarbetet under året Underår 1 har vi arbetatmed målgruppenungai utanförskapi frågor som rör fysisk och psykiskhälsa,arbeteoch studier,boendeoch fritid samtsjälvkännedom.under tiden som deltagarnahar en sex-månadersanställninghosossarbetarvi för att skapaen stabil och hälsosamvardagför att underlättaför dem att ha fokus på framtiden. Beskrivvar projektinsatsernahar genomförts och hur mångapersoner som deltagit i arbetet (fördelat på kön och om möjligt ålder) När vi har arbetatmedhela gruppenhar vi valt metodenwork-shops. Vi har kombineratoch kompletteratdettamed individuella samtalinom de områdendär vi tillsammanskartlagtatt de behöverextrastöttning.work-shopsenhar genomförtsi idrott-och föreningsförvaltningens lokaler i Kviberg och våralokaler i Viktoriahuset.Det uppföljandearbetetmeddeltagarnahar skettpå derasarbetsplatsercaférepris samtreprissecondhand.

153 35 Fortsättningsansökan år 2 Hälsolänken - FHK Fortsättningsansökan år 2 Hälsolänken : Uppföljning av projektbidrag - KFUM Göteborg Underår 1 har vi haft 22 deltagarei åldrarna19-25 år med en könsfördelningpå 65 % män och 35 % kvinnor. Beskrivom ni har gjort någrasatsningar för att få kontakt med grupper som är svåra att nå Våra deltagareväljs ut i samarbetemed arbetsförmedlingen, projekenextra Kraft som idrottoch föreningsförvaltningendriver samtiter som drivs av social resursförvaltning. Vi riktar osstill målgruppenunga18-25 år som idag stårutanförarbeteoch studieroch har varit arbetslösai minst sexmånader.ungdomarnaska ocksåha varit inskrivna på arbetsförmedlingen för att de skavara aktuellaför anställningoch de som stårlängstfrån arbetsmarknaden prioriteras.då vi inte sköter rekryteringensåhar vi inte heller behövtgöra någraextrainsatser. Beskrivresultat av satsningarnaoch hur de bidrar till jämställdhet och mångfaldi VästraGötaland Vi är stolta över vårt resultatdär 75 % av deltagarnahar gått vidarei arbeteeller studier.vi är extragladaför att merpartenav deltagarnaväljer att fullfölja sinastudiereller påbörjaen utbildning. Det som har underlättatarbetetär vår workshopi självkännedom. Uppläggethar varit att låta deltagarnagöraolika övningarunderen heldag.övningarnahar skiftat mellan att varainteraktiva,praktiskaoch mer mentalamed egettänkandeoch reflektion. De har handlatom att tänkasig in i andramänniskorslivssituationför att lättarekunna diskuteranormer,socialaspelregleroch människorsolika förutsättningaroch möjligheter i samhället.därefterhar de fått fokuserapå sin egensituation,sinadrömmaroch behov. Deltagarnahar fått reflekteraöver sitt liv som helhet,för att fångaupp viktiga pusselbitarsom behöverutvecklasför att de skakommanärmareen dröm, ett mål eller ett allmänt förbättrat välmående. Vi har guidatoch stöttatdeltagarnagenomalla övningarna,medmycket personligasamtaloch coachning.flerahar uttryckt att det käntsvärdefullt att få hjälp att rikta uppmärksamheten mot två saker:delsmot sinaegnamål och vad de behövergöraför att nå dem,dels mot att konkretiseravilka sammanhang de fungerarallra bästi och vilken typ av stöd de behöverfrån familj, vänner,cheferoch kollegor. Vi märkteatt workshopenöver lag var utmanandeför deltagarna på olika sätt.mångagav uttryck för frustrationunderövningarnasom handlarom att överblickasitt liv och vart de är nu och var de vill framåt.samtvad de har medsig för kunskaperoch önskarha mer av. Samtidigt somvi fick fin feedbackrent generellt vilket vi tycker är en spännandekontrast.och flera av deltagarnafrågadeävenom de skulle få ha workshopmed ossigen. Vi funderarpå hur workshopenskulle kunnaförankrasdjuparein i restenav projektet,särskilt dendelensom handlarom stöd från andrapersoneroch omständigheterpå arbetsplatsen. Det vore spännande att utveckla. Uppföljning av projektbidrag

154 35 Fortsättningsansökan år 2 Hälsolänken - FHK Fortsättningsansökan år 2 Hälsolänken : Uppföljning av projektbidrag - KFUM Göteborg Genomatt dessaungdomartar platsi arbeteoch studiersåökar vi jämställdheteni Göteborg medatt en gruppsom idag är exkluderadfår ta plats,synasoch bidra såökasmångfaldenpå arbetsplatseroch i skolväsendet. Beskrivvilka föreningar eller verksamheterni har samverkatmed Extra kraft- Idrott- och föreningsförvaltningen ITER- social Resurs Beskrivom och hur ni gjort interna uppföljningar eller utvärderingar av insatsen,till exempelvia enkäter riktade till deltagare Vi har gjort utvärderingefter work-shopeni självkännedomdå den är helt ny för ossoch det har varit svårt att förutsehur deltagarnaskall ta emot den. Vi gör ävenindividuella uppföljningar med deltagarnai sambandmed att derasanställning upphör.här är syftet att dels sevilket vidarestöd deltagarenkan behövamen ävenför att höra hur vi kan förbättraprojektet. Reflekterakring det gångnaåret. Beskrivvad som lyckatsbra och varför samt vad som gått mindre bra och varför Det har varit ett utvecklandeår då vi har arbetatfram ett sättatt på bästasättkunnaarbetamed deltagarna.uppläggetfrån början var att jobba med alla deltagarei block om olika work-shops. Då deltagarnahar såolika utbildningsnivåoch utgångspunktför att delta i projektetsåfick vi planeraom. Vi valdedärför att arbetai mindre grupper. Detta är dock en mer tidskrävande metodoch det kommeratt bli en utmaningatt försökahitta en effektivaremetodtill år två. En metodsom vi gärnaskulle vilja utvecklameraär att utformaen appdär deltagarnatillsammans medsin handledareskakunnaidentifieraoch arbetavidaremed sinautvecklingsområden. Det har varit svårareatt samarbetamed Iter och Extra kraft är väntat.dels för att det har varit svårtför bådeiter och Extra kraft att rekryteraungdomaroch då speciellttjejer. Det här är någotnytt för ossalla men det går handi handmed att arbetsmarknaden för ungahar avsevärt förbättrasoch fler ungafår jobb. Vi har därför fyllt upp med egnadeltagarefrån vårasociala projekt för att få en jämnarebalansbland deltagarna. Vi är väldigt positiva till att mångadeltagarevågarge studiernaen ny chans,att de börjar tro på en framtid och ser sin egenplatsi den.dettaär ett resultatdelsav att vi tillsammansmed Processfabriken kontinuerligaarbetarmed att stärkadeltagarnashälsaoch självkännedomoch ävendå vi genomatt koppla ihop deltagarnamed personeri den branschde är intresserad e av har möjlighet att träffasoch lunchai vårt café och få tips och stöd i hur arbetsmarknaden ser ut, vad de kan studeraosv. Ekonomiskredovisning Redovisaprojektbudgetenmed motsvarandebudgetpostersom ni ställdeupp i er ansökan. Uppföljning av projektbidrag

155 35 Fortsättningsansökan år 2 Hälsolänken - FHK Fortsättningsansökan år 2 Hälsolänken : Uppföljning av projektbidrag - KFUM Göteborg Kostnader Projektledningbeviljad summa kr, använtjuni-feb kr återstående 3 månader kommerresterande kr att användas. Administrationbeviljad summa kr, använtjuni-feb kr återstående 3 månader kommerresterande23961kr användas Lunchföreläsningarbeviljas summa kr, använtjuni-feb kr. återstående kr kommeranvändasi mars Externatjänster, processfabrikenbeviljad summa kr, använtjuni-feb kr. Finansiering Folkhälsokommittén IOFF samtiter bekostar ungdomsanställningarna Hjälp ossatt bli bättre Hjälp ossatt utvecklavårt arbetepå avdelningfolkhälsagenomatt svarapå följandefrågor. Beskrivhur du upplever avdelningfolkhälsastillgänglighet via till exempeltelefon, mejl och personligamöten med handläggare Jagtycker att kontaktenmed er har varit väldigt bra, bådei tillgänglighetmen ocksåi stödetatt utvecklaprojektet. Beskrivvad som skulle underlätta kontakten mellan er och avdelningfolkhälsa Klicka här för att angetext. Datum Klicka här för att angedagensdatum. Skickaifylld blankett till folkhalsa@vgregion.se Uppföljning av projektbidrag

156 35 Fortsättningsansökan år 2 Hälsolänken - FHK Fortsättningsansökan år 2 Hälsolänken : Hälsolänken år 2 - KFUM beskriver hur deras metoder/arbete ska utvecklas under kommande år Hälsolänken är 2 Under år 1 så har vi utvecklat metoder och material som vi använt med deltagarna. T.ex Hur man skriver ett cv Intervjuträning Göra en budget Hur hittar man rätt utbildning Vad vill jag göra? Kost och träning Under år två kommer vi utveckla metoden till att även innefatta de ungdomar som deltar i Extra kraft och ITER men är placerade i andra föreningar. Då kommer målgruppen öka från 17 deltagare år 1 till 25 deltgare år 2. I samband med detta kommer vi även utveckla metoden så att den inte är bunden till att fungera endast inom den trygga arbetsgemenskap som KFUM erbjuder. ITER har ytterligare 50 deltagare som deltar på volontärutbyten men som inte har möjlighet till anställning. De är intresserade av att ta del av vår metod och testa om den fungerar även för unga i riskzonen som inte har en anställning. Förslag på ändring av användandet av sökta medel. Tryck av metodbok och informationsspridning kr Jag skulle vilja använda de pengar som vi har sökt för tryck av metodbok och informationsspridning till att skapa ett digitalt material istället, t.ex en app.. Jag ser att genom att göra det digitalt användarvänligt så skulle det kunna göras så att både handledarna och ungdomarna kan använda sig av det, detta för att man som ungdom inte skall vara bunden till att en handledare är kopplad till en för att man skall kunna ta del av vår metod. På så sätt skulle materialet kunna ha en större spridning än vad jag tror ett tryckt metodmaterial skulle ha. Efter att ha jobbat med projektet nu under ett år så märker jag att mycket av de stödfunktioner som t.ex skriva en budget, skriva ett CV med mera gör man ju på nätet och där finns det idag gratis bra tjänster för detta, så om man på ett snyggt och lätt sätt kunde samla ihop all den informationen på ett ställe så blir det smidigare och mer lättillgängligt. Detta tror jag skulle göra att fler skulle ta del av projektet och göra det lättare för handledare och ungdomar att arbeta med ungdomens hälsa.

157 36 Fortsättningsansökan - Våldsförebyggande arbete med genusperspektiv - FHK Fortsättningsansökan - Våldsförebyggande arbete med genusperspektiv : Fortsättningsansökan - Våldsförebyggande arbete med genusperspektiv 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FHK Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Åsa Enkvist Telefon: E-post: ase.enkvist@vgregion.se Till Folkhälsokommittén Fortsättningsansökan - Våldsförebyggande arbete med genusperspektiv Förslag till beslut 1. Folkhälsokommittén beviljar Fyrbodals kommunalförbund kronor för år 2 i projektet Våldsförebyggande arbete med genusperspektiv. 2. Kostnaden för beviljade medel belastar folkhälsokommitténs konto Stöd till utvecklingsprojekt inom folkhälsoområdet. Sammanfattning av ärendet Fyrbodals kommunalförbund ansöker om medel för att genomföra år 2, av 3, i projektet Våldsförebyggande arbete med genusperspektiv (se bil 1). Arbetet kommer att ha fokus på en rad utbildningar riktade till olika målgrupper så som fritidsledare, personal på boenden för ensamkommande flyktingungdomar, förskolelärare, elevhälsoteam etc. Arbetet under projektets första år har löpt enligt plan. En stor del av arbetet har innehållit förankringsarbete och planering inför kommande utbildningsinsatser. Man har också genomfört en stor uppstartskonferens hösten 2016 (se bil 2). Koncernkontoret Elisabeth Rahmberg Johansson Folkhälsochef Bilaga Bilaga 1. En vardag fri från våld Barn och ungas rätt. Planering för det våldsförebyggande projektet 2017 i Fyrbodal. Bilaga 2. Uppföljning av projektbidrag avseende Hälsokällan, Fyrbodals kommunalförbund Våldsförebyggande arbete med genusperspektiv i Fyrbodal. Postadress: Box Göteborg Besöksadress: S:a Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhalsa@vgregion.se

158 36 Fortsättningsansökan - Våldsförebyggande arbete med genusperspektiv - FHK Fortsättningsansökan - Våldsförebyggande arbete med genusperspektiv : Fortsättningsansökan - Våldsförebyggande arbete med genusperspektiv Datum Diarienummer FHK Besluten skickas till För genomförande: Anne- Sofie Skälegård anne-sofie@halsokallanfyrbodal.se För genomförande: Pernilla Forss pernilla.@halsokallanfyrbodal.se 2 (2)

159 åldsförebyggande arbete med genusperspektiv - FHK Fortsättningsansökan - Våldsförebyggande arbete med genusperspektiv : En vardag fri från våld - Barn och ungas rätt. Planering för det våldsförebyggande projektet 2017 i Fyrbodal En vardag fri från våld Barn och ungas rätt Planering för det våldsförebyggande projektet 2017 i Fyrbodal 1. Utbildning för fritidsledare i maskulinitetsnormer startar under våren 2017 och fortsätter under hösten Det kommer att bli föreläsningar om maskulinitetsnormer och process stöd för utvecklingsarbete på fritidsgårdarna. 2. Utbildning för personal på boende för ensamkommande flyktingungdomar. Fokus blir på maskulinitetsnormer och på hur man kan samtala med de nyanlända ungdomarna om sex och samlevnad utifrån mänskliga rättigheter, diskrimineringsgrunder och svensk lag. Utbildningen startar under våren 2017 och fortsätter under hösten. 3. Utbildning för förskolelärare med fokus på genus startar under våren. Utbildningen kommer att vara förlagd till Sotenäs kommun, personal från 2 förskolor kommer att delta. Utbildningen kommer att starta med två utbildningsdagar under våren och fortsätter underhösten. Under hösten kommer en ny utbildning att startas för några andra förskolor. 4. Under våren kommer en kommun att utses för att utveckla RAST-arbetet. Därefter påbörjas utbildningen i hur man kan jobba med främjande aktiviteter under rast och annan icke schemabunden tid i skolan. 5. Utbildningen för personal inom elevhälsan med fokus på våldets mekanismer, hur upptäcker och möter man barn i skolan som utsätts för våld. Utbildningen kommer att pågå under hela 2017 och avslutas i januari Fortsatta samverkansträffar med kommunrepresentanter från de kommuner som i dag jobbar aktivt med våldsförebyggande projekt. 7. En våldsförebyggande nätverksträff planeras i höst. Detta är en fortsättning på uppföljningsträffen, från uppstartskonferensen, som anordnades i feb Det kommer utöver erfarenhetsutbyte att bli en föreläsning av Lina Dimming. Hon kommer att berätta om sina erfarenheter från arbetet i Borås en kommun fri från våld. 8. Vi kommer under våren att hjälpa Strömstads kommun att planera och komma igång med ett våldsförebyggande arbete. De kommer att starta upp ett arbete där ansvariga personer från olika förvaltningar inom kommunen och regionen tillsammans drar upp strategier för samverkan. 9. Det kommer att bli fler aktiviteter kopplade till vårt våldsförebyggande projekt under våren och hösten, dessa är ännu på idéstadiet. För frågor och tankar kontakta Pernilla Forss pernilla@halsokallanfyrbodal.se Anne-Sofie Skälegård anne-sofie@halsokallanfyrbodal.se Uddevalla 28 februari 2017

160 Fortsättningsansökan - Våldsförebyggande arbete med genusperspektiv : Uppföljning av projektbidrag avseende Hälsokällan, Fyrbodals kommunalförbund Våldsförebyggande arbete med genusperspektiv i Fyrbodal Avdelningfolkhälsa VästraGötalandsregionen Uppföljning av projektbidrag Projekt beviljadeav folkhälsokommitténskaföljas upp efter varje verksamhetsår.blankettenskafyllas i och skickasin elektroniskt.om det inte fungerarkontakta mig ase.enkvist@vgregion.se Uppföljningenskaskickasin snarastefter att verksamhetsåretgenomförts. Uppgifter om föreningen Föreningensnamn Hälsokällan, Fyrbodalskommunalförbund Kontaktperson PernillaForssoch Anne-Sofie Skälegård Uppföljningenomfattar tidsperioden Projektetunder det gångnaåret Tänk på att uppföljningenendastskainnehålladen del av verksamhetensom omfattasav projektbidragfrån folkhälsokommittén. Beskrivkortfattat projektarbetet under året Nedanstående punkterhar genomförtsunderåret; 1. Samverkansmöten medtvå andrakommuneri vårt områdesom jobbar med våldsförebyggande projekt, Sotenäsoch Uddevalla.Syftet med dessamötenär att tillsammansutvecklagemensamma strategieroch utvecklingsområden för att stärkadet våldsförebyggande arbeteti Fyrbodal, att skapaen vardagfri från våld, vilket är barnoch ungasrätt. 2. Vi har skapatreferensgrupper för var och en av de utbildningarsom vi planeratatt genomföra.referensgrupperna bestårav representanter för de personalgrupper som kompetensutbildningarna är tänktaatt utformasför. Vid träffarnamed referensgrupperna har vi fått kunskaperom vilka behovav föreläsningaroch process stödmm som varje yrkesgruppbehöverför att utvecklasitt våldsförebyggande arbete.

161 Fortsättningsansökan - Våldsförebyggande arbete med genusperspektiv : Uppföljning av projektbidrag avseende Hälsokällan, Fyrbodals kommunalförbund Våldsförebyggande arbete med genusperspektiv i Fyrbodal 2 3. Vi har planeratoch genomförten konferensmed 270 deltagare.konferensenssyfte varaatt ge grundläggandekunskaperom våld till personersom i sitt arbetemöterbarn och unga. 4. Underhöstenhar planeringenav kommandeutbildningarpågått. Beskrivvar projektinsatsernahar genomförts och hur mångapersoner som deltagit i arbetet (fördelat på kön och om möjligt ålder) Projektinsatserna har pågåttunderhelahösten. 1. Försttogskontakt meduddevallaoch Sotenäskommunföra utveckla samarbete.vi har haft 3 halvdagsmötenunderhösten. 2. Referensgrupper na (personalrepresentanter för, specialpedagoger,fritidsledare och personalpå boendeför ensamkommande) har träffatshalvdagarför planeringav utbildningaroch processtöd. 3. Konferensenden 29 novemberdrog dubbeltsåmångadeltagaresom vi hade hoppatspå. Vi ansågatt om intressetför en dagmed grundläggandekunskaper om vad våld kan varaoch vad våld kan förorsakaför barnoch ungasåmåstevi möjliggöraför så mångasom möjligt att delta. Mycket av den tid som vi avsattför att jobba medprojektetunderhöstenanvändesför konferensp laneringen. 4. Vid olika möten,utbildningarmedmerasom Hälsokällanär inblandadi har vi varit nogamed att informeraom vårt våldsförebyggande projekt för att ge kunskapom kommandeutbildningar. Antalet personerhär är svårt att angedå vi inte dokumenteratdessainformationstillfällen. 5. Sammanlagtunderhöstenhar vi mött 221 kvinnor och 72 män. Beskrivom ni har gjort någrasatsningar för att få kontakt med grupper som är svåra att nå Vi har inte specifikt riktat osstill dessagrupper.men i vår planeringav projektetvalde vi medvetetatt rikta en av vårautbildningartill en personalgruppsom sällanuppmärksammas när det gäller kompetensutbildningar, fritidsledarepå ungdomsgårdar. Mångasom jobbarpå fritidsgårdari vårt områdeär kloka vuxna och varmavuxna men som saknarutbildning. Vår uppfattningär att om personalsom jobbarpå fritidsgårdarhar kompetensom maskulinitetsnormersåkommermångaav besökarnaatt få ta del av en bredareverksamhetoch av ett förhållningsättdär ungdomarnahar möjlighet att bli stöttadeoavsettkön, etnicitet, sexuelll äggning mm. Sammasak gäller mångaav de som arbetarpå boendeför ensamkommande flyktingungdomar. Det är personalsom tycker om ungdomaroch ser sitt arbetesom viktigt, men mångasaknar adekvatutbildning. Uppföljning av projektbidrag

162 Fortsättningsansökan - Våldsförebyggande arbete med genusperspektiv : Uppföljning av projektbidrag avseende Hälsokällan, Fyrbodals kommunalförbund Våldsförebyggande arbete med genusperspektiv i Fyrbodal 3 Beskrivresultat av satsningarnaoch hur de bidrar till jämställdhet och mångfaldi VästraGötaland Den konferensvi genomfördesamlademångadeltagare.den gav nya kunskaperom vad våld är, hur det uttrycks,vem som utsättsmm. Kunskapersom visar att det är kvinnor, barnoch ungasom är de somutsättsmest.viktig kunskapför att planeraoch genomföra våldsförebyggande aktiviteter.föreläsarnatog upp mänskligarättigheteroch om hur maskulinitetsnormerpåverkarbarn och ungdomars ibland inskränktamöjligheteratt de liv de önskar maskulinitetsnormerär med och skaparvåld. Att ha kunskapom vad våld gör med barnoch ungager viktiga vuxna möjlighet att stöttaoch hjälpa våldsutsatta.kunskapär grund för förändringsarbete som kan ge våra barnoch ungaen vardagfri från våld. Bland de som deltogpå konferensenvar det mångasom arbetarpå boendeför ensamkommande, en personalgruppsom möteren gruppungdomarsom behöverpersonalmed hög kunskapom bådevåldetsmekanismeroch mångfaldsarbete. Beskrivvilka föreningar eller verksamheterni har samverkatmed Vi, Hälsokällanhar avtal med kommuneroch regioneninom Fyrodalsområdet.I dettaområde samverkarvi med kommunanställda, regionanställdaoch politiker, poliser m.fl. som i sitt arbetekommeri kontakt med barnoch unga. Inom projektethar flera referensgrupper skapats medrepresentante r från olik a kommuner.även samverkanmed enskildakommunerhar startats,med syfte att utvecklakommunensvåldsförebyggande arbete(medkommuni dessa fall beskrivsgeografisktområde,aktörernakommerfrån bådekommunoch region). Beskrivom och hur ni gjort inte rna uppföljningar eller utvärderingar av insatsen,till exempelvia enkäter riktade till deltagare Det mestaav höstensarbetebestodav samverkans - och uppstarts möten. Dessamötenhar vi inte utvärderat.v i har fört anteckningarfrån mötenaför att använda i vår planeringav kommandeutbildningar.de deltagarnasom kommeratt delta i utbildningarnakommeratt få utvärderingsenkäter. Konferensdeltagarna inbjöds till en uppföljningsträffi februari.vid den träffen fick deltagarna uppföljningsfrågorom hur de uppfattatkonferensenoch vad de tagit med sig. Deltagarnavar mycketnöjdaoch hadefått med sig tankarsom de ville omsättai praktiken. Reflekterakring det gångnaåret. Beskrivvad som lyckatsbra och varför samt vad som gått mindre bra och varför Referensgruppernahar varit bra. Det tog mycket mer tid än vi troddeinnan start.men ett arbete somvarit väldigt värdefullt i förankringsarbetet. Konferensenvar mycketlyckad. Uppläggetmedtre helt olika föreläsningarsom kompletterade varandraskapadeen bra helhet.kunskapsspridningen blev stor. Mångadeltagaremed olika yrken och uppdragfrån 13 av Fyrbodals14 kommunerdeltog.konferensenvar mycket uppskattadav deltagarna. Antalet deltagareblev dubbeltmot vad vi planeratvilket gett en stor kunskapsspridning till mångasom möter barnoch ungai Fyrbodalsområdet.Det har ocksåvisat Uppföljning av projektbidrag

163 Fortsättningsansökan - Våldsförebyggande arbete med genusperspektiv : Uppföljning av projektbidrag avseende Hälsokällan, Fyrbodals kommunalförbund Våldsförebyggande arbete med genusperspektiv i Fyrbodal 4 ossatt det finns ett stort intresseatt utvecklavåldsförebyggandearbeteför att ge barn och unga en vardagfri från våld.. Ekonomiskredovisning Redovisaprojektbudgetenmed motsvarandebudgetpostersom ni ställdeupp i er ansökan. Kostnader Vi, Hälsokällanspersonal,har lagt ner mer tid i projektstartenän vi troddefrån början,vilket medförett minuspå personali budget.ett minus som vi tänkeratt vi får justerakommandeår. Förankringsarbetet i de olika delarnai projektetsamtplaneringoch framtagandeav utbildningsinsatserna tillsammansmed referensgrupperhar inneburitmycket mer ti d, än vi räknatmedfrån början.ett arbetesomvi å andrasidanhar stor nytta av i fortsättningenav projektet. Intressetför uppstartskonferensen den 29 nov 2016 var mycketstörreän vi räknatmed.efter samrådmed Åse Enkvist om möjlighetenatt omfördelamedleninom projektet,valde vi att utökaantaletplatserpå konferensen.detta har ocksåpåverkatbudget. Budget Våldsförebyggandearbete med genusperspektivi Fyrbodal Budget Personal Externatjänster Omkostnaderutbildningar Ackumu- Utfall 2018 lerat Total budgetomslutning Rest Finansiering Projektetmedfinansierasav deltagarnasarbetsgivare(fyrbodalskommuneroch Hälso- och sjukvårdenmfl) meddeltagarnasarbetstid,eventuellavikariekostnader, resoroch vissa lokalkostnader. Hälsokällanhar ocksåbidragit med extrapersonalpå tex konferensensamtkostnaderför fika och lokal på referensgruppsmöten mm. Uppföljning av projektbidrag

164 Fortsättningsansökan - Våldsförebyggande arbete med genusperspektiv : Uppföljning av projektbidrag avseende Hälsokällan, Fyrbodals kommunalförbund Våldsförebyggande arbete med genusperspektiv i Fyrbodal 5 Hjälp ossatt bli bättre Hjälp ossatt utvecklavårt arbetepå avdelningfolkhälsagenomatt svarapå följandefrågor. Beskrivhur du upplever avdelningfolkhälsastillgänglighet via till exempeltelefon, mejl och personligamöten med handläggare Jättebra.De gångervi mailat eller ringt till er har vi fått svar snabbt.vi har upplevt er som servicemedvetna och att ni vill hjälpaossatt göraett gott arbete. Beskrivvad som skulle underlätta kontakten mellan er och avdelningfolkhälsa Svårtatt svarapå då vi inte varit i någonsituationdå vi upplevtatt det varit svårtatt kontaktaer eller få den hjälp vi önskar. Datum Skickaifylld blankett till folkhalsa@vgregion.se Uppföljning av projektbidrag

165 37 Fortsättningsansökan Projekt Trestad - FHK Fortsättningsansökan Projekt Trestad : Fortsättningsansökan Projekt Trestad 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FHK Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Åsa Enkvist Telefon: E-post: ase.enkvist@vgregion.se Till Folkhälsokommittén Fortsättningsansökan Satsning Trestad Förslag till beslut 1. Folkhälsokommittén beviljar Göteborgs och Bohusläns distrikt av IOGTNTO:s Juniorförbund - Junis Göteborg kronor för år 2 i projektet Satsning Trestad. 2. Kostnaden för projektet belastar folkhälsokommitténs konto för utvecklingsprojekt. Sammanfattning av ärendet Junis, Göteborg ansöker om medel för år 2 av det två-åriga projektet Satsning Trestad (se bilaga 1). Junis fortsätter att bygga upp och utveckla den verksamhet som startat under år 1 med grupper ute i stadsdelarna/orterna under veckorna och minst 1 gång per månad genomförs ett större arrangemang på någon av orterna, dit alla deltagare inbjuds. Varje termin avslutas med en Häppening t.ex. badhusparty, läger. Medvetet blandas deltagarna från de olika grupperna med varandra så att nya vänskapsband kan knytas. Arbetet med att skapa grupper i Vänersborg pågår. Man kommer också att göra en särskilt satsning mot särskolan för att rekrytera deltagare. Under år 1 har ett intensivt uppstartsarbete pågått och åtta ledare har rekryterats och ledarutbildats. I ledarutbildningarna ingår bland annat att motverka mobbing och skapa en inkluderande miljö. Totalt har tre Moviekidsgrupper och två musikoch dansarrangemang anordnats. Föreningen Junis beskriver att de, av tidigare erfarenhet, vet att det är svårt att etablera sig som ny organisation på nya orter. Detta märks också i detta projekt. De har dock fått mycket positiv respons från skolledning och föräldrar som ser ett stort behov speciellt för de barn som inte är så idrottsintresserade. Arbetet i projektet följer projektplanen och ligger i linje med Västra Götalandsregionens styrdokument och folkhälsokommitténs Mål och Inriktningsdokumntet varför Avdelning folkhälsa föreslår att folkhälsokommittén tillstyrker fortsättningsansökan från Junis. Projektets ska slutrapporteras i nära anslutning till dess avslutning i maj Postadress: Box Göteborg Besöksadress: S:a Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhalsa@vgregion.se

166 37 Fortsättningsansökan Projekt Trestad - FHK Fortsättningsansökan Projekt Trestad : Fortsättningsansökan Projekt Trestad Datum Diarienummer FHK Fördjupning av ärendet Bakgrund Projektet Satsning Trestad är ett två-årigt projekt vars syfte är att vidareutveckla och sprida den kunskap, erfarenhet och verksamhetsmetoder som är framarbetade i tidigare projekt och som de sen fortsatt utveckla efter projekttidens slut. Verksamheten riktar sig till barn och unga mellan 7 och 13 år och målsättningen är att alla ska kunna delta och att kompisnätverken mellan barn och unga från olika grupper och geografiska områden ska utvecklas. De verksamheter som ska implementeras är: Moviekids som är en spännande verksamhetsform där barn har chansen att träffas för att se film och diskutera filmen utifrån Junis profilområden Nykterhet, Solidaritet och Demokrati. Därigenom får barnen också kunskap så att de kan analysera filmerna och reflektera över dels hur våra profiler berörs i filmerna dels vad som är på riktigt och vad som är filmtrix eller scener skapade i datorer. Geo-kids skattjakt med GPS (Äventyr) var ett nydanande spännande projekt för barn/ungdomar som älskar att vara äventyrare, sakletare och samarbeta i grupp. Under de tre år som projektet drevs visade det sig att verksamheten behövde utvidgas till att omfatta olika äventyr ute i skog och mark som exempelvis paddla kanot, bygga upp och genomföra kamratbanor och lära sig mer om överlevnad. Deltagarna ska genom olika äventyrliga situationer lära sig uppskatta natur- och friluftsliv samtidigt som samarbetet i gruppen är en förutsättning för att lyckas genomföra de olika momenten. Junis Musik/dansprojekt var sprakande, spännande, kreativa och ljudliga upplevelser. Genom olika lekar och samarbetsövningar blandas och integreras deltagare från olika grupper och områden med varandra. Genom korta drama och teaterövningar ges deltagarna förutsättningar att stärka sin sociala identitet och skaffa sig erfarenheter och kunskaper som krävs för att stå emot grupptryck och välja en hälsosam livsstil fri från alkohol och andra droger. Mentordelen från projektet Texta och Saga genom att rekrytera och utbilda äldre ungdomar i lokalsamhället vill projektet bidra till att de äldre blir förebilder för de yngre och att det skapas ett kompisskap mellan yngre och äldre ungdomar på orterna. Verksamheten år 1 Åtta ledare har rekryterats och har utbildats. I ledarutbildningarna ingår bland annat att motverka mobbing och skapa en inkluderande miljö. Totalt har tre Moviekidsgrupper och två musik- och dansarrangemang anordnats i Ljungskile, Uddevalla och Trollhättan. Föreningen Junis beskriver att de, av tidigare erfarenhet, vet att det är svårt att etablera sig som ny organisation på nya orter. 2 (3)

167 37 Fortsättningsansökan Projekt Trestad - FHK Fortsättningsansökan Projekt Trestad : Fortsättningsansökan Projekt Trestad Datum Diarienummer FHK Detta märks också i detta projekt. De har dock fått mycket positiv respons från skolledning och föräldrar som ser ett stort behov speciellt för de barn som inte är så idrottsintresserade (se bilaga 2). Verksamheten år 2 Junis fortsätter att bygga upp och utveckla den verksamhet som startat under år 1 med grupper ute i stadsdelarna/orterna under veckorna och minst 1 gång per månad genomförs ett större arrangemang på någon av orderna, dit alla deltagare inbjuds. Varje termin avslutas med en Häppening t.ex. badhusparty, läger. Medvetet blandas deltagarna från de olika grupperna med varandra så att nya vänskapsband kan knytas. Arbetet med att skapa grupper i Vänersborg pågår. Man kommer också att göra en särskilt satsning för särskolan för att rekrytera deltagare. Bedömning Arbetet i projektet följer projektplanen och ligger i linje med Västra Götalandsregionens styrdokument och folkhälsokommitténs Mål och Inriktningsdokumntet där det beskrivs att fritiden är ytterligare en viktig arena, där valet av fritidsaktiviteter bland barn och ungdomar har blivit alltmer beroende av föräldrarnas förmåga att betala för utrustning och avgifter samt av utbudet av aktiviteter. Den socioekonomiska skillnad som finns inom alla dessa områden blir också tydlig då förutsättningarna skiljer sig åt så markant. Avdelning folkhälsa föreslår att folkhälsokommittén tillstyrker fortsättningsansökan från Junis, Göteborg. Projektets ska slutrapporteras i nära anslutning till dess avslutning i maj Koncernkontoret Elisabeth Rahmberg Johansson Folkhälsoschef Bilaga Bilaga 1. Ansökan projektstöd 2017 Bilaga 2. Uppföljning av projektbidrag Folkhälsokommittén HT Besluten skickas till För genomförande. Marianne Hallberg marianne.hallberg@iogt.se 3 (3)

168 37 Fortsättningsansökan Projekt Trestad - FHK Fortsättningsansökan Projekt Trestad : Ansökan projektstöd 2017 Ankomst ase.enkvist@vgregion.se ANSÖKAN OM PROJEKTSTÖD 1. Allmänna uppgifter Projektets namn: Projekt Trestad år 2 ht 2017 vt 2018 Projektperiod: ht 2016-vt 2018 Belopp som söks från Folkhälsokommittén: Projektets totalkostnad: kronor kronor Stöd söks för: (endast ett kryss) Förstudie, max 1 år x Utvecklingsprojekt, max 3 år Medel beviljas för ett år i taget. Annat 2. Uppgifter om sökanden Webbadress är den plats där information om organisation/förening finns. Sökande: Projektägare: Göteborgs distrikt av IOGT-NTOs Juniorförbund Projektledning: Marianne Hallbert/Christina Wiking Org. nummer: Kontaktperson: Marianne Hallbert Stockholmsgatan 16 E-postadress: Marianne.hallbert@iogt.se Telefon: Göteborg Webbadress: Adress: Postnummer: Postadress: Plus-/bankgiro: sökandens pg nr: x sökandens bg nr: Projektbudget År 1 År 2 År 3 Totalt Budgetposter, t ex aktiviteter, material, projektledning: Intäkter bidrag o medlemsavgifter Verksamhetskostnader Lokalkostnader Projektledare 70%, Utbildning ledare, resekostn för projektledaren Projektledning, styrgrupp, administration Ansökt belopp från folkhälsokommittén

169 37 Fortsättningsansökan Projekt Trestad - FHK Fortsättningsansökan Projekt Trestad : Ansökan projektstöd Medfinansiering År 1 x nej, ansökt hos År 2 År 3 Totalt Egen finansiering av mellanskillnad ja, beviljat av 5. Beskrivning av projektet Projektet ska ha koppling till Folkhälsopolitisk policy och/eller Samling för social hållbarhet. Syfte: Vad syftar projektet till? Varför ska det genomföras? 1) Projektet ska bidra till ökad jämställdhet och mångfald i Trestadsområdet, genom att rekrytera ledare med invandrar bakgrund och i våra grupper blanda barn och ungdomar från olika skolor och med olika bakgrund för att skapa breda kompisnätverk och stimulera kontakter mellan olika stadsdelar. Särskilt fokus har vi på de resurssvaga områdena. 2) Projektet är också ett metodöverföringsprojekt från Göteborgs och Bohusläns distrikt till Älvsborgs distrikt. Genom projektet och dess gemensamma metodbas ska vi skapa nätverk och stärka samarbetet inom Trestadsområdet. Mål: Vilket är projektets mål (mätbart) vad ska projektet uppnå för resultat? Långsiktiga mål under hela projektperioden Totalt rekryteras och utbildas 20 nya Junisledare (varav 10 under år 2) 10 föreningar/grupper med regelbunden verksamhet etableras på olika orter (varav 5 under år 2) 4 utbildningar genomförs (varav 2 under år 2) 1 projektgrupp bildas med regelbundna träffar (fortsätter sitt arbete träffas 1 gång per månad) Föreningsstyrelser bildas med ungdomar som är delaktiga och engagerade i föreningens verksamhet (årsmöte hålls i varje förening och styrelse väljs varje år) 150 deltagare engageras varje läsår i projektet Utarbetade projektmetoder implementeras på nya orter (4 nya platser under år 2) Ett nätverk skapas med engagerade föräldrar under år 2 Tillsammans med NBV och engagerade skolor erbjuds studiecirklar/föredrag till föräldrar/vårdnadshavare Målgrupp: projektets målgrupp vem har nytta av projektets resultat? Barn och ungdomar i åldern 7 13 år särskilt i socialt resurssvaga områden. Gymnasieungdomar särskilt med invandrarbakgrund som utbildas till ledare och mentorer för de yngre barnen Var genomförs projektet (ort/orter)? Trestadsområdet Uddevalla, Trollhättan och Vänersborg Beskrivning av projektet som helhet samt årsvis Projekt startades under år 1 med att vi rekryterat äldre ungdomar, som vi utbildat till mentorer och ledare. Dessa har sedan tillsammans med projektledaren startat veckogrupper. På små orter blir de också kompisar och förebilder för de yngre. Detta är svårare i städerna eftersom såväl barnen som ledarna kommer från olika stadsdelar, men om verksamheten pågår i flera år och ledarna stannar på orten kommer detta att kunna uppnås. I ledarnas utbildning ingår också att de ska kunna motverka mobbing och skapa en inkluderande miljö. Genom att vi skapar goda fritidsaktiviteter utvecklas barnen/ungdomarna (7 14 års ålder) och deras självkänsla stärks. De får också en meningsfull fritid och en stärkt framtidstro i att De duger och De Kan. All vår verksamhet ska också aktivt motverka utanförskap och mobbing. Vi fortsätter att bygga upp och utveckla den verksamhet som vi startat under år 1 med grupper ute i stadsdelarna/orterna under veckorna och minst 1 gång per månad gör vi ett större arrangemang på någon av orderna dit alla deltagare inbjuds. Varje termin avslutas med en Häppening t.ex. badhusparty, läger. Medvetet blandar vi deltagarna från de olika grupperna med varandra så att nya vänskapsband kan knytas. 6. Uppföljning/utvärdering, spridning och implementering Beskriv hur arbetet ska utföras: Vi följer upp projektet dels med närvarokort och loggbok dels med enkäter och diskussioner med deltagarna. Vi sprider våra erfarenheter till övriga Junis landet och till övriga intresserade barn/ungdomsföreningar genom att vi deltar i workshops och ungdomsnätverk, deltar i olika seminarier med erfarenhetsutbyte samt genom att vi sprider våra rapporter och erfarenheter. Genom att skapa nätverk och en stark Vi-känsla mellan ledarna bygger vi en grund för att verksamheten kan fortsätta sedan projektet upphört

170 37 Fortsättningsansökan Projekt Trestad - FHK Fortsättningsansökan Projekt Trestad : Ansökan projektstöd Hur bidrar projektet till en jämlik hälsa i Västra Götaland? -genom att skapa trygga och goda uppväxtvillkor för alla barn på lika villkor oavsett sociala och ekonomiska förutsättningar bl.a genom att erbjuda en aktiv fritid och ett föreningsengagemang - stärka och utveckla barnens möjligheter att klara skolarbetet genom att stärka självkänslan och skapa en framtidstro hos deltagarna bl.a genom att få dem att inse att De duger och De kan -genom att erbjuda en drogfri verksamhet och skapa olika drogfria aktiviteter stärker vi deltagarnas sociala identitet och ger dem argument för en fortsatt drogfri livsval. -genom att stärka det sociala skyddsnätet kring deltagarna och skapa gemensamma uppföranderegler och normer i lokalsamhället skapas förutsättningar för att mobbing och utanförskap minskas. Detta ökar förutsättningarna för att barnen mår bättre i skolan att deras skolresultat förbättras och att allas förutsättningar till en bra bas för fortsatt utbildning och ett gott liv stärks. 7b. Hur påverkar projektet jämställdhet och mångfald? (I mångfaldsbegreppet ryms samtliga diskrimineringsgrunder.) I våra verksamhet och våra grupper vet vi av erfarenhet att vi alltid har en hel del barn med särskilda behov dels barn med olika bokstavskombinationer och barn som inte av olika anledningar platsar i t.ex idrottsföreningar dels barn från familjer med missbruksproblem. Vi kommer också att göra en särskild satsning på särskolan. 8. Underskrift Undertecknad försäkrar att de uppgifter som lämnas i ansökan är riktiga. Vidare intygas att inga andra verksamheter inom Västra Götalandsregionen, utöver de i denna ansökan redovisade, finansierar detta projekts kostnader. Vidare medger undertecknad enligt 10 personuppgiftslagen, SFS 1998:204, att de personuppgifter om undertecknad, som har lämnats i ansökan, får behandlas på sådant sätt och i sådan omfattning som är nödvändig för Västra Götalandsregionens hantering av ärendet (registrering i diarium och liknande) och att de publiceras på Internet i information om projektet.* Datum Marianne Hallbert Underskrift av behörig firmatecknare Namnförtydligande

171 37 Fortsättningsansökan Projekt Trestad - FHK Fortsättningsansökan Projekt Trestad : Ansökan projektstöd 2017 Riktlinjer för ansökan av projektmedel för att utveckla folkhälsoområdet i Västra Götaland Offentlig förvaltning, organisationer, föreningar och företag kan söka ekonomiskt stöd hos Västra Götalandsregionens folkhälsokommitté för projekt med syfte att utveckla och förstärka folkhälsoarbetet för att förbättra folkhälsan i Västra Götaland. Folkhälsokommittén ser gärna att projekten sker i samverkan med andra aktörer. Projekten ska stärka den jämlika hälsan i Västra Götaland. Syftet med projektstöd Projekt ska utveckla, stimulera och pröva folkhälsoarbete med avseende på metoder, utvärdering och spridning. Bidrag ges inte till ordinarie verksamhet. Projekt ska i första hand vara inriktat på hälsofrämjande eller förebyggande folkhälsoinsatser. Projekt ska ha inriktningen jämlik hälsa avseende kön, ålder, etnicitet, sexuell läggning eller funktionshinder. Tillgänglighetsaspekter ska beaktas i projekten. Projekt ska ha regiongemensamt intresse; antingen projekt som bedrivs i stora delar av Västra Götaland eller projekt som genomförs lokalt men bedöms vara av intresse för andra delar av länet. Projektens inriktning ska ligga i linje med Folkhälsopolitisk policy Västra Götaland, Samling för Social hållbarhet - åtgärder för jämlik hälsa samt Västra Götalandsregionens övriga styrdokument och riktlinjer med avseende på folkhälsa och det nationella folkhälsomålet. Medfinansiering är önskvärd. Formella krav på sökande Projektbidrag kan sökas av offentlig förvaltning, organisation, förening eller företag verksamt inom Västra Götaland. Organisationer och föreningar ska vara uppbyggda och fungera efter demokratiska principer och bedriva stadigvarande verksamhet i Västra Götaland. Ha godkända stadgar, styrelse och revisorer, organisationsnummer, eget post- eller bankgiro och firmatecknare. Anvisningar för projektbidragsansökningar Ansökningar kan ske löpande under året. Om projektet planeras bedrivas under mer än ett år ska detta anges, dock beviljas projektbidrag för ett år i sänder. Projektbidrag kan beviljas under högst tre år. Ansökan ska innehålla tydlig och beskrivande projektplan med uppgifter om projektets syfte, målgrupp, tidsplan, beskrivning av planerad

172 37 Fortsättningsansökan Projekt Trestad - FHK Fortsättningsansökan Projekt Trestad : Ansökan projektstöd 2017 uppföljning/utvärdering och hur spridning och eventuell implementering av projektets erfarenheter ska ske. Budget ska anges per verksamhetsår samt den totala budgeten för projektet. Samverkansparter/medfinansiärer ska beskrivas. Projektägare resp. ansvarig projektledare ska alltid anges. Organisationer och föreningar som söker projektbidrag ska bifoga senaste verksamhetsberättelse och årsbokslut. Ekonomi och projektredovisning/uppföljning/utvärdering för beviljade medel ska lämnas in senast två månader efter avslutat projekt. Om projektet sträcker sig över mer än ett verksamhetsår ska skriftlig avrapportering samt ekonomisk redovisning lämnas in till folkhälsokommittén årligen. Om projektet inte slutförs eller genomförs enligt projektplanen ska ansökan omprövas och Västra Götalandsregionen kan återkräva beviljat bidrag. Inriktning för projektansökningar inom perioden Folkhälsokommittén har möjlighet att rikta projektstöd mot aktuella mål och prioriteringar under en avgränsad tid. Dessa områden är. Kraftsamling för fullföljda studier Folkhälsokommittén prioriterar ansökningar som bidrar till att utveckla främjande och förebyggande insatser för påverka barn och ungas förutsättningar i skolan samt deras förutsättningar till utveckling och kognitivt lärande. Skapa förutsättningar för trygga och goda uppväxtvillkor Folkhälsokommittén prioriterar ansökningar som bidrar till att utveckla främjande insatser för barn och ungas möjlighet att vara delaktiga i samhället samt att förstå och hantera sin omgivning och att känna framtidstro. Där är fritiden en viktig arena. Folkhälsokommittén har möjligheter att ge stöd till verksamheter som utvecklar aktiviteter som tar hänsyn till familjer olika socioekonomiska villkor. Främja psykisk hälsa Folkhälsokommittén prioriterar ansökningar som bidrar till att utveckla främjande och förebyggande insatser för att öka medvetenheten, minska stigmatisering och diskriminering samt att bygga upp stödjande miljöer. Andra viktiga områden är att öka kunskapen om förebyggande arbete är våld i nära relationer och pojkars/mäns våld mot flickor/kvinnor. Övriga utvecklingsområden Skapa förutsättningar för ökat arbetsdeltagande Skapa förutsättningar för åldrande med livskvalitet Skapa förutsättningar för goda levnadsvanor

173 37 Fortsättningsansökan Projekt Trestad - FHK Fortsättningsansökan Projekt Trestad : Ansökan projektstöd 2017 Skicka ansökan: med e-post till: ase.enkvist@vgregion.se med post till: Avdelning folkhälsa Västra Götalandsregionen Regionens Hus Vänersborg

174 37 Fortsättningsansökan Projekt Trestad - FHK Fortsättningsansökan Projekt Trestad : Uppföljning av Projektbidrag - Folkhälsokommittén HT 2016 Avdelningfolkhälsa VästraGötalandsregionen Uppföljning av projektbidrag Projekt beviljadeav folkhälsokommitténskaföljas upp efter varje verksamhetsår.blankettenskafyllas i och skickasin elektroniskt.om det inte fungerarkontakta mig ase.enkvist@vgregion.se Uppföljningenskaskickasin snarastefter att verksamhetsåretgenomförts. Uppgifter om föreningen Föreningensnamn Göteborgsoch Bohuslänsdistrikt av IOGT-NTOs Juniorförbund JunisGöteborg Kontaktperson MarianneHallbert, Arkivgatan8, Göteborg, Uppföljningenomfattar tidsperioden Projektetunder det gångnaåret Tänk på att uppföljningenendastskainnehålladen del av verksamhetensom omfattasav projektbidragfrån folkhälsokommittén. Beskrivkortfattat projektarbetet under året Projektledartjänsten utannonserades dels i juni månadutan att vi fick kvalificeradsökande. I augustimånadgjordevi därför en förnyadansökningsomgång. Genomsamarbetemed Wendelsbergsfolkhögskolasriktadevi ossocksådirekt till de som sökt till linjen Verksamhetsnära ledarskap halvfartsdistansutbildning.vi anställdeen av de studerandesom projektledaresombörjadeden1 september2016.tjänstenplaceradesi IOGT-NTO-huseti Trollhättan. Vi kundedärigenomsamlokalisera kontoretmedbådelänsnykterhetsförbundet och NBV, vilket ger den anställdaen bra arbetsmiljöoch skapargodaförutsättningarför samarbete.ett mindre kontor iordningsställdesocksåi Uddevalla. Styrgrupptillsattesmed 2 representanter från distriktsstyrelseälvsborgsdistrikt med lokal förankringi Trollhättansamt2 representanter från Göteborgsoch Bohuslänsdistriktsamt ytterligareen lokal representantfrån Uddevalla. Styrgruppenhar haft 3 mötenunderhöstenoch dessutomhar arbetsledaren och projektledarenhaft arbetsträffarvarannanvecka.

175 37 Fortsättningsansökan Projekt Trestad - FHK Fortsättningsansökan Projekt Trestad : Uppföljning av Projektbidrag - Folkhälsokommittén HT Kontakterhar knutits med berördakommuneroch skolor i de områdendär verksamheten planeradesatt starta. Ledarrekryteringarhar skett vid 7 tillfällen på 5 olika gymnasieskolor. Intresseradeeleverhar inbjudits till en särskildträff där de fått merainformation om Junisoch om den planeradeverksamheten.8 ledarerekryterades(flera med utländskbakgrund)och dessa erbjödsen förstaledarutbildningi december.medlemsrekryteringhar skett genomaffischer(6 tillfällen) och genomatt inbjudningaroch informationsfoldrarhar delatsut till elevernavid skolorna(13 tillfällen till 8 skolor) i närhetenav planeradverksamhet. Underhöstenstartadestre Moviekidsgrupperoch två Musik- och Dansarrangemang ordnades. Försökgjordesocksåmedatt startaen pingis(äventyrs)grupp. En förstaledarutbildning anordnades i december. Beskrivvar projektinsatsernahar genomförts och hur mångapersoner som deltagit i arbetet (fördelat på kön och om möjligt ålder) Moviekidsgruppernahar startatsi Ljungskile (9 barn), Uddevalla(7 barn)och Trollhättan(2 barn). Pingisgruppförsöktevi startai Vänersborgutanframgång,bra ledaremen tyvärr kom inga deltagare.i dans- och musikevente n i Uddevalladeltogdrygt 85 barn och 15 ledare Beskrivom ni har gjort någrasatsningar för att få kontakt med grupper som är svåra att nå Vi har med vårainbjudningarspecielltriktat osstill elevernai skolor i sk. utsattaområdentill exempel Hjortmosseskolan, Norra skolanmed särskoleklasser samttill Kronansom räknas somen av de 10 mestutsattaområdenai Sverige. Beskrivresultat av satsningarnaoch hur de bidrar till jämställdhet och mångfaldi VästraGötaland Dettaprojekt är i ett metodöverföringsprojekt från Göteborgsoch Bohuslänsdistrikt Uddevalla till Älvsborgsdistrikt Trollhättanoch Vänersborg.Vårt syfte är ocksåatt vi genomvårt projekt skabidra till en ökadjämställdhetoch mångfaldinom Trestadso mrådet.vi har medvetet rekryteratledaremed invandrarbakgrundför att därigenomlättarekunnaintegrerabarn och ungdomari verksamhet en. Vår strävanär att i de olika gruppernablandabarn och ungdomar från olika skolor och med olika bakgrundför att därigenomskapabreda kompisnätverk och stimulerakontaktermellan olika stadsdelar.genomatt vi inriktat osspå sk resurssvaga områdenoch att våra aktiviteterstödjeroch stärker barnenbidrar vi till en ökad jämställdhet.. Vi har rekryteratledaresom kommeratt startaen gruppmed barnmed särskildabehovvilket gör att vi bidrar till en ökadmångfald. Beskrivvilka föreningar eller verksamheterni har samverkatmed Vi samarbetarmed IOGT-NTO föreningarnai Trollhättan,Uddevallaoch Vänersborg,NBV. LNF, SvenskaKyrkan i Uddevalla,Ljungskile folkhögskolaoch Ljungskile gårdensamt skolledning/lärarei berördagymnasie- och grundskolor. Uppföljning av projektbidrag