Varbergs kommun Kommunstyrelsens förvaltning Kallelse/underrättelse Svar på motion om införande av sex timmars arbetsdag (KS 206/0477-8) 8

Transkript

1 Kallelse/underrättelse VARBERGS KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Beslutsorgan Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdag december, klockan 8.5 Plats Sammanträdesrum A2 Ärenden. Val av justerare 2. Anmälan av eventuella övriga ärenden 3. Anmälan av eventuellt jäv 4. Exploateringsavtal för detaljplan för Träslöv 30: mfl, Arboretum, etapp 2 (KS 206/ ) 5. Svar på motion om bevarandeplan för Strömma kraftverk (KS 208/072-2) 6. Redovisning av verkställda beslut - november 208 (KS 208/026-9) 7. Revidering av riktlinjer för exploateringsavtal (KS 205/0269-5) 8. Åtgärdsval Värö Räddningsstation (KS 208/0599-) 9. Åtgärdsval Skällinge Räddningsstation (KS 208/0598-) 0. Utökat arrangörsstöd till SM i cykelcross (KS 208/0639-2). Beredning inför Varberg Energi AB 2. Kommunstyrelsens budget 209 och långtidsplan (KS 208/0654-2) 3. Uppdrag om eventuell konkurrensutsättning av drift- och anläggningsverksamhet på fastigheten Getakärr 5: (KS 208/030-6) 4. Ägardirektiv Varbergs Bostads AB (KS 208/0643-2) 5. Svar på motion om ny cykelbana mellan Löftaskog/Kärra och Frillesås (KS 208/029-7) 6. Svar på motion om ny cykelbana mellan Frillesås och Väröbacka, väg 845 (KS 208/0367-6) POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 5, Östra Vallgatan 2 (hiss) ks@varberg.se TELEFAX Varberg WEBBPLATS

2 Varbergs kommun Kommunstyrelsens förvaltning Kallelse/underrättelse Svar på motion om införande av sex timmars arbetsdag (KS 206/0477-8) 8. Svar på motion om gode mäns ersättning om huvudmannen dör (KS 208/023-4) 9. Köp av del av fastigheterna Varberg Porsmad :25 och Kulla 2:2 (KS 208/0632-) 20. Fastighetsköp - Knutsböke : och :5 (KS 208/0636-2) 2. Taxa för tillsyn och tillstånd avseende Lagen mot skydd mot olyckor samt Lagen om brandfarlig och explosiv vara (KS 208/063-2) 22. Medborgarlöfte 209 (KS 208/064-2) 23. Överföring av driftsbudget 209 från förskole- och grundskolenämnden till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (KS 208/ ) 24. Rapport regionalt samarbete 25. Rapport kurser och konferenser 26. Information från kommunstyrelsens förvaltning 2 (5)

3 Beslutsförslag VARBERGS (2) Dnr: KS 206/ Kommunstyrelsen KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Karin Andersson, Exploateringsavtal för detaljplan för Träslöv 30: mfl, Arboretum, etapp 2 Förslag till beslut Arbetsutskottet beslutar. godkänna exploateringsavtal med bilagor för Varberg Träslöv 30: mellan Varbergs kommun och Derome Hus AB. 2. justera protokollet omedelbart. Beskrivning av ärendet Derome är exploatör och äger fastigheten Träslöv 30: och har ansökt om detaljplaneläggning för delområdet Arboretum inom Träslöv. Förslag till detaljplan har varit ute på granskning under oktober 208. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra uppförandet av en blandad bostadsbebyggelse i form av flerbostadshus, parhus och friliggande villor, samt ett vårdboende. Planförslaget möjliggör cirka 30 bostäder, varav cirka 80 i flerbostadshus och cirka 50 i parhus och villor. För vårdboende möjliggörs 60 platser. Exploateringsavtal anger vilket ansvar exploatören har gentemot kommunen för utbyggnad av området. Detaljplanen är upprättad med kommunalt huvudmannaskap. Vilket innebär att kommunen har ansvar för allmän platsmark. Enligt beslut den 8 september 207, HGN 02, ska exploatören projektera och bygga ut allmänna anläggningar inom allmän platsmark. Projektering och utförande av allmän plats ska följa kraven i upprättat PM som är bilaga till exploateringsavtalet samt Varbergs kommuns Tekniska handbok. Beslutsunderlag Exploateringsavtal med bilagor POSTADRESS BESÖKSADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 5, Östra Vallgatan 2 (hiss) TELEFON TELEFAX Varberg ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS ks@varberg.se WEBBPLATS

4 (2) Dnr: KS 206/ Övervägande Exploateringsavtalet reglerar projektering och utförande av allmänna anläggningar inom planområdet samt kostnader för åtgärder inom allmän platsmark. Exploateringsavtalet beskriver även fastighetsregleringar gällande allmän platsmark och andra åtgärder som följer med detaljplanen. Allmän platsmark med anläggning överlämnas till kommunen efter godkänd överlämnandebesiktning av anläggning. Överenskommelser om överföring av allmän platsmark tecknas med exploatören i samband med överlämning av godkänd allmän anläggning. Byggnadsnämnden planerar att anta detaljplanen den 3 december 208 och exploateringsavtalet är en förutsättning för att kunna anta detaljplanen. Byggnationen av äldreboendet kan inte påbörjas förrän detaljplanen har vunnit laga kraft. Ekonomi och verksamhet Kostnaden för planerat genomförande av allmän plats inom detaljplanen är kalkylerad till cirka kronor. Åtgärderna finansieras i sin helhet av exploatören. Säkerhet, uppgående kronor, ska ställas i form av borgensförbindelse från Derome Hus AB innan kommunen undertecknar exploateringsavtalet. Samråd Exploateringsavtalet har tagits fram av samhällsutvecklingskontoret och har samråtts med representanter från hamn- och gatuförvaltningen. Kommunstyrelsens förvaltning Magnus Sjöberg Mark- och exploateringschef Protokollsutdrag Byggnadsnämnden Exploatören Samhällsutvecklingskontoret Hamn- och gatuförvaltningen Karin Andersson Exploateringsingenjör

5 VARBERGS KOMMUN Motion angående bevarandeplan för Strömma kraftverk ÅTERREMITTERAT

6 Beslutsförslag VARBERGS (2) Dnr: KS 208/026-9 Kommunstyrelsen KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Maria Svenningsson, Redovisning av verkställda beslut - november 208 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta. godkänna redovisning av verkställda uppdrag samt förslag på uppdrag att avskriva, enligt Verkställda uppdrag, 28 november 208. Beskrivning av ärendet Som ett led i kommunens interna uppföljning och kontroll har kommunkansliet sammanställt samtliga uppdrag som kommunfullmäktige, kommunstyrelsen eller kommunstyrelsens arbetsutskott gett och som har verkställts. Bilagt finns även förslag på ett fåtal ärenden som av olika anledningar bör avskrivas. Sex uppdrag har verkställts sedan senaste rapporteringen i maj 208. Fem uppdrag föreslås avskrivas. Även en motion har verkställts sedan senaste rapporteringen. Beslutsunderlag Beslutsförslag 28 november 208. Verkställda uppdrag 28 november 208. Pågående uppdrag 28 november 208. Övervägande Kommunkansliet anser att bilagda uppdrag har verkställts eller bör avskrivas, och föreslår därmed kommunfullmäktige att göra detsamma. Ekonomi och verksamhet Beslut om redovisning av verkställda beslut genererar ingen kostnad för kommunen. POSTADRESS BESÖKSADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 5, Östra Vallgatan 2 (hiss) TELEFON TELEFAX Varberg ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS ks@varberg.se WEBBPLATS

7 Kommunstyrelsens förvaltning Henrik Lundahl Kanslichef Protokollsutdrag Kontorscheferna för kännedom Maria Svenningsson Kommunsekreterare 2 (2) Dnr: KS 208/026-9

8 Beslutsförslag VARBERGS (3) Dnr: KS 205/ Kommunstyrelsens arbetsutskott KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Magnus Sjöberg, Revidering av riktlinjer för exploateringsavtal Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta. revidera kommunens riktlinjer för exploateringsavtal med information om att Inre Trönningenäs utgör ett område för etappvis utbyggnad och exploateringsersättning ska erläggas i enlighet med beslutsförslag daterat 2 maj godkänna upprättad kalkyl för Trönningenäs programområde och med bakgrund till denna fastställa en total budget om ca 40 miljoner kronor, i 207 års prisnivå, för all utbyggnad av allmän plats, exklusive lokalgator Beskrivning av ärendet Varbergs Kommuns riktlinjer för markanvisningsavtal, exploateringsavtal, förfarande vid försäljning av mark och markanvisningar antogs av Kommunfullmäktige 2 juni Riktlinjerna utarbetades utifrån nya krav i Plan-och Bygglagen samt ny lag om kommunala markanvisningar, där det anges att kommuner som avser att teckna exploateringsavtal eller genomföra markanvisningar ska ha antagna riktlinjer för detta. Syftet med riktlinjerna är att skapa en förutsägbarhet för exploatörer som verkar eller är intresserade av att verka inom Varbergs Kommun. Riktlinjerna anger även att kommunen ska ha en aktuell markanvisningsplan som antas av Kommunstyrelsen där den andra utgåvan är planerad att antas i november 208. Riktlinjerna behöver löpande ses över och revideras utifrån nya förutsättningar och erfarenheter som dras i exploateringsprocessen. Kommunen får enligt plan- och bygglagen 6 kap 42 avtala om ersättning för redan vidtagna åtgärder i ett exploateringsavtal enbart om detaljplanen utgör ett steg i en etappvis utbyggnad. Med etappvis utbyggnad avses enligt förarbetena att detaljplanen är en av flera planer som ingår i arbetet med att planlägga ett område som omfattas av ett och samma detaljplaneprogram. Finns inte ett detaljplaneprogram kan det i stället framgå av kommunens riktlinjer för exploateringsavtal att det är frågan om en etappvis utbyggnad. I förarbetena framgår även att motsvarande förhållanden som gäller vid efterhandsbetalning för redan genomförda investeringar bör gälla även för förskottsreglering av planerade framtida investeringar. POSTADRESS BESÖKSADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 5, Östra Vallgatan 2 (hiss) TELEFON TELEFAX Varberg ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS ks@varberg.se WEBBPLATS

9 (3) Dnr: KS 205/02695 Eftersom planläggning och exploatering pågår av områden som har redan beslutade detaljplaneprogram, såsom Inre Trönningenäs och Bläshammar, så behöver riktlinjerna innehålla kommunens avsikt och fördelning avseende finansiering av den etappvisa utbyggnaden i respektive område. För inre Trönningenäs antogs 2005 ett planprogram som underlag inför framtida detaljplaner. Enligt planprogrammet ska området exploateras med enskild bebyggelse på relativt stora tomter. Inre Trönningenäs är även utpekat i den fördjupade översiktsplanen för stadsområdet. Programområdet är indelat i flera etapper där A2 med ca 25 bostäder har färdigställts och för område CCA pågår nu byggnation av ca 45 bostäder. För inre Trönningenäs har respektive detaljplan stått kostnader för lokalgator inom planområdet. För upprustning av Trönningenäsvägen, gemensamma grönytor, lekplatser samt gång- och cykelbanor gjordes 2007 en kalkyl med en uppskattad total kostnad på ca 30 miljoner kronor, vilken har använts för beräkning av kostnader debiterade av exploatörerna för detaljplanerna A2 och CCA. Då programområdets omfattning delvis har förändrats, samt att det för området har tillkommit möjlighet för ca 50 fler bostäder, har samhällsutvecklingskontoret beställt en ny kalkyl av hamn- och gatuförvaltningen. Total kostnad för ovan nämnda åtgärder bedöms i 207 års prisnivå nu till ca 40 miljoner kronor vilken föreslås fördelas genom kr per bostad i enbostadshus kr per bostad i par- och/eller radhus 900 kr/ m2 BTA i byggrätt för flerbostadshus. Samtliga kostnader är i 207 års prisnivå och ska indexregleras. Ersättning enligt ovan avser de kostnader som uppstår vid kommunens etappvisa utbyggnad. Varje exploatör får utöver förslag till exploateringsersättning enligt ovan stå för de kostnader som uppstår för att genomföra de enskilda detaljplanerna. Beslutsunderlag Kommunala riktlinjer för markanvisningsförfarande, markanvisnings- och exploateringsavtal samt försäljning av kommunal mark, rev. 7 november 208 Övervägande Samhällsutvecklingskontoret ser att tydliga riktlinjer är mycket viktigt för att möjliggöra finansiering av de allmänna anläggningar som är nödvändiga för den exploatering som sker och kommer ske i kommunen under en överskådlig framtid. Genom föreliggande förslag till revidering av riktlinjerna skapas dels transparens mot exploatörer gällande exploateringsersättningens omfattning, dels en rättslig grund för kommunen att kräva exploateringsersättning. Programområdet för Inre Trönningenäs är det första steget i att ange områden som är föremål för etappvis utbyggnad samt att fördela de förväntade kostnaderna för denna utbyggnad. Samhällsutvecklingskontoret ser att flera ytterligare områden under 209 och framåt kommer behöva kostnadsberäknas

10 (3) Dnr: KS 205/02695 och säkras genom tillägg i riktlinjerna. Utöver kommunala investeringar kan även kommunens medfinansiering av statlig infrastruktur blir föremål för uttag av exploateringsersättning från exploatörer. Ekonomi och verksamhet Syftet med revideringen av riktlinjerna är att reglera utförda och kommande kostnader samt exploatörers skyldigheter mot kommunen vid utbyggnad av allmän plats inom programområdet för inre Trönningenäs. Beslutet skapar förutsättningar för att säkerställa finansiering i de kommunala investeringar som krävs för genomförande av aktuella utbyggnadsområden. Samråd Kommunstyrelsens förvaltning Magnus Sjöberg Avdelningschef Protokollsutdrag

11 Kommunala riktlinjer för markanvisningsförfarande, markanvisnings- och exploateringsavtal samt försäljning av kommunal mark Bakgrund och syfte Riksdagen har den 24 juni 204 beslutat om ändrade regler i plan- och bygglagen och om en ny lag om kommunala markanvisningar som har stor betydelse för kommunerna när det gäller exploateringsavtal och markanvisningar. De nya reglerna har trätt i kraft den januari 205, med vissa övergångsbestämmelser. De nya reglerna innebär i de här delarna i huvudsak: Definition av begreppen exploateringsavtal och markanvisning. Krav på kommunala riktlinjer för kommuner som avser att göra markanvisningar. Krav på kommunala riktlinjer för kommuner som avser att ingå exploaterings avtal som rör genomförandet av detaljplaner. Syftet med att ha kommunala riktlinjer är att skapa en förutsägbarhet för exploatören i samröre med kommunen. Riktlinjerna för markanvisningar ska innehålla kommunens utgångspunkter och mål för överlåtelser eller upplåtelser av markområden för bebyggande, handläggningsrutiner och grundläggande villkor för markanvisningar samt principer för markprissättning. Riktlinjerna för exploateringsavtal ska ange grundläggande principer för fördelning av kostnader och intäkter för genomförandet av detaljplaner samt andra förhållanden som har betydelse för konsekvenserna av att ingå exploateringsavtal. Riktlinjerna är inte bindande och avsteg från dem ger inga juridiska påföljder.

12 . Riktlinjer för markanvisningsförfarande Syftet och målsättningen med markanvisningen är att knyta till sig en exploatör som avser bebygga anvisat område i enlighet med de villkor som kommunen ställer. Kommunen ska ha en aktuell markanvisningsplan. Markansvisningsplanen redovisar de fastigheter som är aktuella för markanvisning och när markanvisning förväntas genomföras. Dokumentet skall uppdateras kontinuerligt och godkänns av kommunstyrelsen. Markanvisningsplanen ska finnas tillgänglig på kommunens hemsida; Kommunens Mark- och exploateringsavdelning handlägger ärenden avseende markanvisning. Exploatör som vill försäkra sig om att få direktinformation om kommande markanvisningar anmäler detta till mark- och exploateringsavdelningen. Ett markanvisningsavtal föregås antingen av ett anbudsförfarande, ett tävlingsförfarande, eller en direktanvisning. I de fall anvisningen inte sker genom anbudsförfarande, anvisas tomten till ett pris som motsvarar det uppskattade marknadsvärdet. Direktanvisning får förekomma då exploatören förbinder sig att endast uppföra hyresrätter, alternativt en boendeform som kan anses speciellt efterfrågad eller unik till sitt koncept. I övrigt skall förfrågningar om direktanvisning nekas med hänvisning till att området kommer att förmedlas genom öppen markanvisning, alternativt att föreslaget koncept inte är aktuellt för området. Mark- och exploateringsavdelningen bereder inkomna förslag om direktanvisning till kommunstyrelsens arbetsutskott för beslut. 2. Riktlinjer för markanvisningsavtal Markanvisningsavtalet innehåller de villkor som ställs för överlåtelse av mark och de krav kommunen ställer vid exploatering. Vanligen omfattar villkoren; Prissättning, tillträde, giltighet, parternas åtaganden och eventuella ekonomiska sanktioner. Avtalet kan även innehålla villkor om prissättning/hyressättning mot marknaden, storlek på bostäder och fördelning mellan upplåtelseformer. 2

13 Markanvisningsavtalet går inte att överlåta på annan part utan kommunens skriftliga godkännande. Markanvisningsavtalet löper en avtalad tidsperiod, huvudsakligen i avvaktan på lagakraftvunnen detaljplan. Innan markanvisningsavtalet löpt ut skall köpeavtal ha upprättas, under förutsättning att detaljplanen för exploateringsområdet vunnit laga kraft. Exploatör som tecknar markanvisningsavtal med kommunen förbinder sig att erbjuda minst halva antalet framställda tomter/bostäder till sökande som anvisas av kommunen. Innan kommunen ingår avtal med exploatör om markanvisning, ska valet av avtalspart godkännas av kommunstyrelsen. 3. Riktlinjer för exploateringsavtal 3. Övergripande riktlinjer för exploateringsavtal Kommunens mark- och exploateringsavdelning handlägger ärenden avseende exploatering. Mark- och exploateringskontoret bevakar genomförandefrågorna i planprocessen, upprättar exploateringsavtal och säkerställer genomförandet efter att detaljplanen vunnit laga kraft. Exploatören står för kostnader som uppkommer vid exploatering, såsom kostnader för; framtagande av detaljplan och tillhörande utredningar, projektering och utbyggnad av allmän plats, anslutning till det allmänna vattenoch avloppsnätet och kommunens administrativa kostnader. Exploateringsavtalet ska föregås av en exploateringskalkyl. En preliminär kalkyl ska vara framtagen i detaljplanens samrådsskede och innehålla både anläggningskostnad och driftskostnad avseende allmän plats, kommunens administrativa kostnader samt eventuellt kostnader utanför planområdet för anpassningar till kommande exploatering. Innan detaljplanen antas och exploateringsavtal slutligen tecknas ska den preliminära kalkylen ha preciserats till en slutlig version. I samband med att en slutlig exploateringskalkyl tags fram inför antagande av detaljplanen, ska även en tidsplan presenteras för genomförande/iordningställande av allmän plats. Tidsplanen arbetas in i exploateringsavtalet och anpassas till datum då detaljplanen vinner laga kraft. 3

14 Exploatören kan åläggas att finansiera åtgärder utanför planområdet, om de krävs för att möjliggöra exploateringen. Dessa åtgärder ska ha specificerats, kostnadssatts och delgivits exploatören i detaljplanens samrådsskede. Exploatören kan även åläggas stå för genomförandekostnader från tidigare planläggning om planerna är kopplade till varandra genom en etappvis utbyggnad. Exploatören ska betala de faktiska kostnader som iordningställande av allmän plats genererar. Utbyggnad av anläggningar för allmänna vatten- och avloppstjänster debiteras exploatören i form av anslutningsavgift. I det fall det krävs uppdimensionering av stamnätet för att kunna genomföra exploateringen ska exploatören betala denna kostnad. I de fall detaljplanen medför nytta i form av byggrätt, för både kommun och exploatör, ska exploateringskostnaderna fördelas mellan parterna med utgångspunkt i värdet och fördelningen av byggrätten. Exploateringsavtal ska tecknas innan en detaljplan antas. Exploateringsavtalet är inte bindande mellan parterna förrän det har godkänts av behörigt kommunalt organ och beslutet justerats. Exploateringsavtalet får inte överlåtas utan kommunens skriftliga medgivande 3.2 Riktlinjer för genomförande i detaljplaner med kommunalt huvudmannaskap Exploatör kan ges möjlighet att ansvara för anläggande av allmänna platser och utbyggnad av anläggningar för allmänna vatten- och avloppstjänster. Om exploatör ansvarar för iordningställande av allmän plats kommer anläggningarnas standard säkerställas genom att exploatören åtar sig följa de krav kommunen ställer. För att garantera att exploatören bygger ut enligt huvudmannens standard, ska kommunen involveras vid projektering och genomförande. Kommunen skall godkänna de slutliga bygghandlingarna innan utbyggnad påbörjas. Kommunen ska utföra, -eller godkänna utförd besiktning av anläggningarna och har rätt att ålägga exploatören att vidta åtgärder om de inte uppfyller avtalad standard. 4

15 Anläggningar på allmän plats ska efter godkänd besiktning överlåtas till kommunen. Exploatör kan ges möjlighet att ansvara för utbyggnad av anläggningar för allmänna vatten- och avloppstjänster inom exploateringsområdet. För att garantera att exploatören bygger ut enligt huvudmannens standard, ska Varberg Vatten AB involveras vid projektering och genomförande. Varberg Vatten AB skall godkänna de slutliga bygghandlingarna innan utbyggnad påbörjas. Varberg Vatten AB ska utföra, -eller godkänna utförd besiktning av anläggningarna och har rätt att ålägga exploatören att vidta åtgärder om de inte uppfyller avtalad standard. Avtal om utbyggnad av anläggningar för allmänna vatten- och avloppstjänster tecknas mellan exploatör och Varbergs Vatten AB och tillfogas exploateringsavtalet som bilaga. Varbergs vatten AB debiterar exploatören sina administrativa kostnader. Anläggningar för allmänna vatten- och avloppstjänster ska efter godkänd besiktning överlåtas till Varbergs Vatten AB. Om exploatör ansvarar för iordningställande av anläggningar inom planområdet kommer säkerhet tas ut för att hålla kommunen skadeslös om kommunen tvingas anlägga allmän plats i exploatörens ställe. Säkerhet ska ställas i form av bankgaranti eller motsvarande säkerhet som kommunen godkänner. Exploateringsavtalet kan innehålla villkor om ekonomiska sanktioner som aktiveras i det fall exploatören underlåter att genomföra vad som avtalats. Om kommunen iordningställer allmän plats ska genomförande ske med ambition att leverera enligt den tidsplan som tagits fram och de kostnader som definierats i exploateringsavtalet. Om kommunen genomför anläggandet av allmänna platser ska exploatören ges insyn i projekteringen. 5

16 3.3 Riktlinjer för genomförande i detaljplaner med enskilt huvudmannaskap Exploatör ansvarar för- och finansierar iordningsställande av allmänna platser i enlighet med kommunens krav på standard. Exploatör kan ansvara för utbyggnad av anläggningar för allmänna vatten- och avloppstjänster inom exploateringsområdet. För att garantera att exploatören bygger ut enligt huvudmannens standard, ska Varberg Vatten AB involveras vid projektering och genomförande. Varberg Vatten AB skall godkänna de slutliga bygghandlingarna innan utbyggnad påbörjas. Varberg Vatten AB ska utföra, -eller godkänna utförd besiktning av anläggningarna och har rätt att ålägga exploatören att vidta åtgärder om de inte uppfyller avtalad standard. Avtal om utbyggnad av anläggningar för allmänna vatten- och avloppstjänster tecknas mellan exploatör och Varbergs vatten AB och tillfogas exploateringsavtalet som bilaga. Varbergs vatten AB debiterar exploatören sina administrativa kostnader. Anläggningar för allmänna vatten- och avloppstjänster ska efter godkänd besiktning överlåtas till Varbergs vatten AB. För exploatörens åtaganden avseende iordningställande av allmän plats/ anläggningar för allmänna vatten- och avloppstjänster och utbyggnad av gemensamma anläggningar inom kvartersmark ska säkerhet ställas i form av bankgaranti eller motsvarande, som kommunen godkänner. I det fall en befintlig vägförening, eller annan samfällighet, verkar inom exploateringsområdet och den allmänna platsen enligt detaljplanen ska tillföras dennes ansvarsområde ska denne erbjudas vara part i exploateringsavtalet. Exploateringsavtalet ska säkerställa exploatörens genomförande av eventuella gemensamhetsanläggningar inom kvartersmark. Exploateringsavtalet kan innehålla villkor om ekonomiska sanktioner som aktiveras i det fall exploatören underlåter att genomföra vad som avtalats. 6

17 4. Riktlinjer vid försäljning av kommunal mark Vid försäljning av mark ska kommunen ta ut marknadsmässiga priser. Med marknadsmässigt pris avses en prisnivå som objektet sannolikt genererat vid en försäljning på den öppna marknaden. Att priset är marknadsmässigt kan om nödvändigt säkerställas genom att en oberoende värdering utförs av auktoriserad fastighetsvärderare. Försäljning av småhustomter ska ske genom turordningsprincipen vilket säkerställs genom tilldelning via kommunens tomtkö. Tomter som inte blivit sålda vid första tilldelningsomgången kan säljas fritt i tomtkön oberoende av turordning. Tilldelning och försäljning av verksamhetstomter ska ske i linje med de principer som återfinns i kommunens styrande dokumenten för etablering av verksamheter och handel. Tomter som funnits till försäljning en längre tid, kan förmedlas via mäklare eller erbjudas till småhusentreprenör. 7

18 Beslutsförslag VARBERGS (2) Dnr: KS 208/0599- Kommunstyrelsen KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Anna-Karin Kvarnemar, Åtgärdsval Värö Räddningsstation Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta. Starta åtgärdsval gällande Värö räddningsstation Beskrivning av ärendet Räddningstjänst Väst har idag ett antal räddningsstationer att utgå ifrån. En utredning gjordes 202 som beskrev status på anläggningarna och förslag på åtgärder. Av dessa är nu Tvååkers räddningsstation under uppbyggnad och Varbergs räddningsstation kommer att byggas om med start 209. Värö Räddningsstation är i stort behov av underhåll, och serviceförvaltningen har gjort åtgärder för att klara det närliggande behovet såsom omklädningsplatser för dam. Beslutsunderlag Lokalutredning Värö Räddningsstation Övervägande I åtgärdsvalet ingår att säkerställa statusen på lokalerna som underlag för start av förstudie. En del reinvesteringar är redan gjorda för att täcka in det närliggande behovet, såsom omklädningsrum för damer, men ytterligare åtgärder behövs för att ha en fungerande verksamhet i lokalerna. Ekonomi och verksamhet Kostnaden för åtgärdsvalet hanteras av kommunstyrelsens förvaltning, och beräknas kosta ca kr. Räddningstjänst Väst har lämnat underlag för lokalbehov, och kommer även att vara inkluderade i åtgärdsvalet för att hitta rätt kravbild vad gäller innehåll. Samråd Samråd har skett med Räddningstjänst Väst POSTADRESS BESÖKSADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 5, Östra Vallgatan 2 (hiss) TELEFON TELEFAX Varberg ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS ks@varberg.se WEBBPLATS

19 Kommunstyrelsens förvaltning Magnus Sjöberg Avdelningschef Mark och exploatering Protokollsutdrag Räddningstjänst Väst Anna-Karin Kvarnemar Projektledare 2 (2) Dnr: KS 208/0599-

20 Datum: Jens Christiansson Lokalbehov för Värö räddningsstation Nedan beskrivs verksamhetens behov för räddningsstationen i Skällinge. Vagnhall med plats för två brandbilar (lastbilar) en mindre bil (ledningsbil), motorspruta, verkstads bänk, pallställ, skåp för brandfarlig vara, mm. Möjlighet till biltvätt i vagnhallen. Portarna (2 st) i vagnhallen ska ha en höjd på 4,2 m. Tredje porten kan vara lägre. Avgasutsug till två lastbilar. Kombinerad lektionssal och personalrum med pentry för 24 personer. Test- och träningsrum (ca 30 m 2) Omklädningsrum 2 st. Ett för 24 platser och ett för 7 platser (gemensam bastu). Larmkläder med 24 platser, avskilt från övriga utrymme för att inte sprida cancerogena ämnen. Reservkraft. Torkrum för larmkläder. (ca 3m2) st kontorsplats Plats för tvättmaskin och torktumlare. Förråd för larmkläder, sjukvårdsutrustning, och annan utrustning. (ca 5 m 2). Går att lösa med skåp i vagnhall. Asfalterat inhägnat område. Radiokommunikationsmast (vid behov?). Teknikrum (elnvs/it), städ, toaletter, sophantering, parkeringsplatser. Räddningstjänsten Väst - Stormhallsvägen Varberg - Org.nr Tel: Fax: rvast@rvast.se -

21 Beslutsförslag VARBERGS (2) Dnr: KS 208/0598- Kommunstyrelsen KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Anna-Karin Kvarnemar, Åtgärdsval Skällinge Räddningsstation Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta. Starta åtgärdsval gällande Skällinge räddningsstation Beskrivning av ärendet Räddningstjänst Väst har idag ett antal räddningsstationer att utgå ifrån. En utredning gjordes 202 som beskrev status på anläggningarna och förslag på åtgärder. Av dessa är nu Tvååkers räddningsstation under uppbyggnad och Varbergs räddningsstation kommer att byggas om med start 209. Skällinge Räddningsstation är i stort behov av underhåll, och serviceförvaltningen har gjort åtgärder för att klara det närliggande behovet såsom omklädningsplatser för dam. Beslutsunderlag Lokalutredning Skällinge Räddningsstation Övervägande Skällinge räddningsstation är den räddningsstation som anses vara i sämst skick av de som återstår att åtgärda. I åtgärdsvalet ingår att säkerställa statusen på lokalerna för att säkerställa att det är ett nybyggnadsalternativ som är den bästa lösningen. Om så är fallet ingår även att titta på tomt i närmiljö till Skällinge i dagsläget finns det en tomt i kommunens ägo som anses kunna vara rätt i storlek, men det ingår i åtgärdsvalet att fastställa detta. Ekonomi och verksamhet Kostnaden för åtgärdsvalet hanteras av kommunstyrelsens förvaltning, och beräknas kosta ca kr. Räddningstjänst Väst har lämnat underlag för lokalbehov, och kommer även att vara inkluderade i åtgärdsvalet för att hitta rätt kravbild vad gäller innehåll och lokalisering. Samråd POSTADRESS BESÖKSADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 5, Östra Vallgatan 2 (hiss) TELEFON TELEFAX Varberg ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS ks@varberg.se WEBBPLATS

22 Samråd har skett med Räddningstjänst Väst Kommunstyrelsens förvaltning Magnus Sjöberg Avdelningschef Mark och exploatering Protokollsutdrag Räddningstjänst Väst Anna-Karin Kvarnemar Projektledare 2 (2) Dnr: KS 208/0598-

23 Datum: Jens Christiansson Lokalbehov för Skällinge räddningsstation Nedan beskrivs verksamhetens behov för räddningsstationen i Skällinge. Vagnhall med plats för två brandbilar (lastbilar), mindre båt, motorspruta, verkstadsbänk, pallställ, skåp för brandfarlig vara, mm. Möjlighet till biltvätt i vagnhallen. Portarna (2 st) i vagnhallen ska ha en höjd på 4,2 m. (Idag kommer vi inte in med en "vanlig" brandbil) Avgasutsug till två bilar. Kombinerad lektionssal och personalrum med pentry för 20 personer. Test- och träningsrum (ca 30 m 2) Omklädningsrum 2 st. Ett för 8 platser och ett för 7 platser (gemensam bastu). Larmkläder med 20 platser, avskilt från övriga utrymme för att inte sprida cancerogena ämnen. Reservkraft. Torkrum för larmkläder. (ca 3m2) st kontorsplats Plats för tvättmaskin och torktumlare. Förråd för larmkläder, sjukvårdsutrustning, och annan utrustning. (ca 5 m 2) Asfalterat inhägnat område. Radiokommunikationsmast (vid behov?). Teknikrum (elnvs/it), städ, toaletter, sophantering, parkeringsplatser. Räddningstjänsten Väst - Stormhallsvägen Varberg - Org.nr Tel: Fax: rvast@rvast.se -

24 Beslutsförslag VARBERGS (3) Dnr: KS 208/ Kommunstyrelsen KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Magnus Thomson Utökat arrangörsstöd till SM i cykelcross Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta. anslå kronor ur kommunstyrelsens konto för ofördelade medel för SM i Cyclocross, ett säsongsutvecklande evenemang som stärker Varbergs varumärke som en levande och attraktiv stad att arrangera i och att besöka året runt. Beskrivning av ärendet Varberg kommer stå som värd för svenskt mästerskap i cykelcross helgen 2 3 januari 209. Cykelcross är en tävlingsform för cykel i parkmiljö och tävlas vanligtvis under höst och vinter då den normala cykelsäsongen är över för aktiva tävlingscyklister. Varbergs MTB har ansökt om ett utökat arrangörsstöd på kronor. Övergripande verksamhetsmål 208: Näringsliv- och destinationskontoret, NOD, ska arbeta för att skapa bästa möjliga förutsättningar för att förenkla för Varbergs näringsliv genom att bistå med kunskap, kontakter, arenor för samverkan samt strategiskt utveckla och marknadsföra destinationen Varberg. Vi som kommun kan på detta sätt stötta våra eldsjälar som skapar något extra för destinationen, och hjälpa nystartade evenemang att växa i samverkan med andra och med oss, och därmed skapa förutsättning för långsiktig bärkraft. Vi vill säkerställa att vi som stad attraherar strategiska evenemang, i det här fallet ett cykelevenemang av SM-klass, till Varberg för att stärka vår attraktivitet som evenemangsplats för arrangörer. Strategiska evenemang är viktigt för att bidra till Varbergs attraktionskraft och för att stärka stadens varumärke. Det är viktigt att vi bidrar till att värna om våra lokala evenemang kreativa kustkulturen och som bidrar till att Varberg kan bli västkustens kreativa mittpunkt. POSTADRESS BESÖKSADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 5, Östra Vallgatan 2 (hiss) TELEFON TELEFAX Varberg ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS ks@varberg.se WEBBPLATS

25 (3) Dnr: KS 208/ SM i Cyclocross bidrar i hög grad till att profilera Varberg som en kreativ, delaktig, inspirerande och hälsofrämjande destination. Det är professionellt arrangerat, lockar hit deltagare från hela Sverige samt gör ett avtryck i media. Evenemanget riktar in sig till nationella cykelcommunities, vilka är relevanta för Varbergs varumärke. Se arrangörens CXSMs brev till kommunstyrelsen. Evenemanget har regional samt nationell dragningskraft och ligger i januari, en tid på året, främst då Varberg inte har extra dragningskraft av sin sommarsäsong. Beslutsunderlag Beslutsförslag 30 november 208. Ansökan om utökat arrangörsbidrag för SM i cykelcross i Varberg 2-3 januari 208. Övervägande NOD är samverkande part, och även garant för att evenemanget marknadsförs lokalt, regionalt och nationellt i linje med Varbergs vision och varumärke Varberg Inspirerar. SM i Cyclocross behöver stöd för att nå fram hela vägen och Varbergs kommun har en viktig roll som möjliggörande medpart. Evenemanget skapar besöksnäringsintäkter, vilket genererar arbetstillfällen, vilket i sin tur skapar skatteintäkter. Platsattraktionen stärks genom att Varberg upplevs som en aktiv och innovativ destination. NOD föreslår med hänvisning till texten ovan att kommunstyrelsen anslår kronor ur kommunstyrelsens konto för ofördelade medel för SM i cykelcross, ett säsongsutvecklande evenemang som stärker Varbergs varumärke som en levande och attraktiv stad att arrangera i och att besöka året runt. Insatsen genomförs för att skapa en upplevelse under lågsäsong och marknadsföra cykeldestinationen Varberg, stärka platsvarumärket Varberg inspirerar och bidra till Varbergs attraktionskraft. Ekonomi och verksamhet Kostnaden tas ur kommunstyrelsens konto för ofördelade medel.

26 Kommunstyrelsens förvaltning Martin Andersson Näringslivsdirektör Protokollsutdrag Varbergs MTB Näringsliv- och destinationskontoret Magnus Thomson Destinationsutvecklare 3 (3) Dnr: KS 208/0639-2

27 Kommunstyrelsen Varbergs kommun SM i cykelcross i Varberg 2 3/ 209 SCF svenskt mästerskap i Cyckelcross Varberg Cyclocross Championship Varberg kommer stå som värd för svenskt mästerskap i cykelcross helgen 2 3 januari 209. Cykelcross är en tävlingsform för cykel i parkmiljö och tävlas vanligtvis under höst och vinter då den normala cykelsäsongen är över för aktiva tävlingscyklister. Vi vill med detta brev dels informera kommunstyrelsen om vårt arrangemang, dels ansöka om ett utökat arrangörsbidrag för SM-tävlingen. Tävlingsformen är stor i cykelnationer i Europa men har relativt få utövare på elitnivå i Sverige. Cykelcross bjuder på en publikvänlig och fartfylld tävling. Med en centralt placerad bana i Varbergs stadskärnas framkant vid havet så hoppas vi på mycket publik. Både varbergare och tillresta. Se bifogad karta över bansträckning. Bakom arrangemanget (förutom Svenska Cykelförbundet) står Varbergs nuvarande tre cykelföreningar Varbergs MTB, Rooster Club Varberg och CK Wano i ett unikt samarbete. Det ger en bred uppslutning med djup lokal förankring. När vi tog beslut om att arrangera en SM-tävling gjorde vi det med förutsättningen att vi ska kunna genomföra ett bra värdigt arrangemang utan särskilt ekonomiskt stöd. Vi ville inte känna oss hindrade av att behöva säkra en stor budget för att kunna gå vidare med planeringen. Ett måtto har varit att anpassa kostymen efter förutsättningarna. Våra ideella föreningar ska inte ta onödig ekonomisk risk i detta projekt. Denna princip gäller fortfarande och vi ligger på självkostnad i dagsläget. I skrivande stund har vi sponsorer enligt: Stål & Hyr, sponsrar med banbyggarmaterial. Staket e t c.. TQI Consult Väst AB, sponsrar genom att köpa reklamplats på upploppet. Stonerhill, sponsrar genom att göra hemsida mm. Visit Varberg har sagt ja till kr för att bekosta material vi hyr från Kultur & Fritid.

28 2 Vi hade en förhoppning om att få ytterligare sponsorintäkter genom att kunna live-streama tävlingen via Solidsport. Vi sökte kr av Visit Varberg som kunde gå in som destinationssponsor. Vi såg detta som en möjlighet för kommunen att stötta vår tävling ekonomiskt och ändå få något bra tillbaka genom bra exponering av vårt fantastiska område vid fästningen där staden möter kusten. I ett tidigt skede lät inte denna summa som något hinder. När sponsorsumman reducerades till kr blev vi också av med möjligheten att finansiera streamingen. En annan väg att få in sponsorintäkter var att arrangera en mini-mässa (tänkt för cykelbranschen i första hand) inne på brasseriet i Socitétshuset. Tyvärr har vi ej lyckats sälja denna idé och även här saknar vi sponsorer. Övriga sponsorerbjudanden har vi ej lyckats sälja. Delvis beror detta på att vi är ideelltarbetande föreningsmedlemmar som har begränsad tid och möjlighet att skaffa sponsorintäkter. Med detta brev vill vi arrangörsföreningar vädja till kommunstyrelsen om ett utökat arrangörsbidrag. Vårt motiv till att vi frågar efter ekonomiskt stöd från offentliga medel är: - Vi arrangerar ett publikvänligt arrangemang som är öppet för alla, fri entré. - Vi tillför ett evenemang i evenemangskalendern under en tid på året som hjälper att stärka besöksnäringen under större del av året. - En SM-tävling är en nationell angelägenhet och får bra spridning medialt. - När vi lägger resurser på att marknadsföra tävlingen, marknadsför vi även Varberg. - Ett arrangörsbidrag gynnar alla tre cykelklubbar. - Vår SM-bana är lagd så att den visar Varbergs bästa sidor. En helt unik cykelcrossbana. - Som icke licensierad kan man anmäla (200 kr) sig till en prova-på tävling. Öppet för alla. - Vi bidrar till att även fortsättningsvis kalla Varberg en cykelstad. - Enligt preliminära beräkningar lägger vi minst 600 volontärtimmar på arrangemanget. - En väl genomförd SM-tävling ökar möjligheten att både internt och externt motivera liknande tävlingsarrangemang i framtiden. Erfarenheten av en väl genomförd SM-tävling, oavsett idrott, underlättar för alla framtida ansökningar om att arrangera tävlingar. - Vi tror att denna typ av evenemang är viktigt för en tillväxtkommun som Varberg. - Vi bidrar och inspirerar till friskvård bland kommuninvånare. - Den 25/ 208 genomförde vi en s k Introcross som var gratis och öppen för alla. - Vi har omkostnader som t e x hyra utrustning och tillståndsärenden. - Vi är i stort behov av resurser och beredskap om väderleken är emot oss i januari.

29 3 Om vi får utökat ekonomiskt stöd kan vi uppnå följande: - Vi kan marknadsföra tävlingen och Varberg i större skala. Det ger större publik och möjligtvis fler deltagare som bidrar till besöksnäringen i januari. - Våra föreningsmedlemmar känner att vårt nedlagda arbete uppskattas och har stöd från offentligheten. Vi får ekonomisk möjlighet att utveckla våra föreningsaktiviteter i respektive föreningar. Våra tre föreningar har ca 800 medlemmar tillsammans och har klubbaktiviteter för alla åldrar, från 7-8 åringar till 78 åringar. Detta är starkt bidragande till allmän friskvård. - Det är lättare att motivera för våra föreningsmedlemmar nästa arrangemang i staden. Vår ambition är att etablera cykelcrosstävlingen Varberg Cyclocross Championship och utveckla tävlingen till något som alla känner till i cykelsverige. Våra föreningar arrangerar Bockstensturen, Varbergs sommargiro, Varberg Meeting, Varbergs Triathlon. Detta är tävlingar som tillsammans har tusentals deltagare och kräver mycket från våra föreningsmedlemmar. Vi är övertygade av att det gynnar Varberg som destination och tillväxtkommun att erbjuda denna typ av arrangemang. Det finns ambitioner i föreningarna att utvecklas som arrangerande föreningar. Det kan t e x vara ett framtida MTB-SM i Åkulla eller att återuppliva Varbergs GP. Tillståndsprocessen och alla kontakter med kommunens förvaltningar har varit i positiv anda. Vi känner att det finns ett stöd och god samarbetsvilja när vi varit i kontakt med representanter från Varbergs kommun. Övriga tillstånd hos Polis och Länsstyrelse är klart. Statens fastighetsverk och Hallands Kulturhistoriska Muséum har varit tillmötesgående vad gäller den del av SM-banan som går på Varbergs fästning. Vi ansöker om ett utökat arrangörsbidrag med kr. Med tidigare beviljade stödet kr via Visit Varberg blir det totala stödet kr från Varbergs kommun. Arrangörsbidraget söks formellt av Varbergs MTB (huvudarrangör). Ekonomiskt resultat för tävlingen fördelas mellan föreningarna enligt avtal mellan de tre föreningarna. Projektledare och initiativtagare SM i cykelcross 209 i Varberg Peter Larsson E-post: peter.larsson@tqi.se Se bilaga: Karta

30 4 Mer info om tävlingen: Arrangörer: Varbergs MTB Förbund: sw e,c vcling Svenska Cykelförbundet Rooster Club Varberg CKWANO CK Wano

31 CKWANO R.C.V -'"--.- Varberg Cyclocross Championship SM Cykelcross 209 3,5 km

32 . Beredning inför Varberg Energi AB

33 Beslutsförslag VARBERGS () Dnr: KS 208/ Kommunstyrelsen KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Daniel Stolt, Kommunstyrelsens budget 209 och långtidsplan Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta - godkänna kommunstyrelsens budget 209 och långtidsplan Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsens förvaltning har tagit fram ett förslag till budget för kommunstyrelsen och dess verksamhet 209 samt långtidsplan Beslutsunderlag Kommunstyrelsens budget 209 och långtidsplan Kommunstyrelsens förvaltning Carl Bartler Kommundirektör Daniel Stolt Ekonom Protokollsutdrag Samtliga kontorschefer på kommunstyrelsens förvaltning POSTADRESS BESÖKSADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 5, Östra Vallgatan 2 (hiss) TELEFON TELEFAX Varberg ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS ks@varberg.se WEBBPLATS

34 Budget 209 och långtidsplan Kommunstyrelsen VARBERGS KOMMUN

35 Innehåll Inledning... 3 Mål och inriktning... 5 Nämndens mål... 5 Miljö och klimat... 5 Bostäder... 5 Utbildning och arbete... 6 Hälsa och social sammanhållning... 7 Övriga mål för kommunstyrelsen... 8 Prioriterade inriktningar... 9 Attraktiv arbetsgivare... 9 God ekonomisk hushållning... 0 Planeringsförutsättningar... Nuläge i verksamheten... Utblick...2 Nämndens uppdrag och ekonomiska ram enligt kommunfullmäktiges budget... 5 Detaljbudget... 5 Internbudget Verksamhetsförändringar... 8 Långtidsplan Verksamhetsförändringar...2 Investeringsplan Exploateringar

36 Inledning Under året förärades Varberg för första gången det mycket prestigefyllda priset Årets superkommun 208 (det tävlas i tre kategorier). Priset delas ut av Dagens Samhälle och ett stort antal mått ger en bild över hur Varberg presterar relativt andra kommuner. Undersökningen svarar på: Vilka kommuner lyckas exceptionellt väl och står särskilt starka inför framtiden? Undersökningen omfattar bland annat kvaliteten i skolan, företagandet samt utbud inom kultur och fritid. Sammantaget uppvisar Varberg en jämn och hög nivå, med extra starka resultat inom skola och arbetsmarknad! Dessutom utsågs vi som första kommun till LRF:s Årets gröna kommun! Ett pris som vittnar om att vi ser till hela kommunen. Som om detta inte vore nog tog vi för femte året i rad hem guldmedaljen i tidningen Fokus pris Bäst att Bo. Att erhålla dessa fina priser förpliktar och kräver ett målmedvetet och idogt arbete för att leverera än bättre till våra invånare. Vi kommer även fortsatt att arbeta för att hela kommunen ska utvecklas och fortsatt vara framgångsrik! Befolkningen i Varberg växer och vi är nu snart invånare. Att arbeta på samma sätt som vi alltid gjort kommer inte att låta sig göras. Antalet personer i arbetsför ålder kommer helt enkelt inte att räcka till för att serva den starkt växande gruppen barn/ungdomar liksom andelen äldre personer. Vi måste anamma ny teknik, e-tjänster, AI (artificiell intelligens) och digitala tjänster i en betydligt större omfattning än idag. Kommunstyrelsen tillförs pengar för ett kommunövergripande digitaliseringsarbete och kommundirektören, i samråd med förvaltningschefsgruppen, beslutar om hur medlen används. Inom samhällsutvecklingsområdet har det länge efterfrågats kompetens inom vattenplaneringsfrågor. Nu tillskjuts resurser för bland annat förstärkning med en sådan tjänst, liksom resurser för införande av systemtjänster inom ekonomiområdet. Ett gott samarbete med näringslivet är mycket viktigt. För att ytterligare öka kvaliteten inom näringslivs- och destinationsverksamheten tillskjuts medel, liksom även till platsvarumärket Varberg. Samtliga satsningar ovan är av karaktären ramhöjande, det vill säga det är inte några tillfälliga pengar. Kommunens tillväxt, pågående generationsväxling och en allt större konkurrens om medarbetarna ställer stora krav, för att kunna upprätthålla den kommunala servicen till medborgarna. Kommunen måste även framöver jobba intensivt för att behålla befintliga och attrahera nya medarbetare. Arbetet med olika insatser inom de fem områdena attrahera, rekrytera, introducera, motivera/utveckla samt generationsväxla/avveckla behöver intensifieras och utvecklas då morgondagens kompetensförsörjning är en av kommunens absolut största utmaningar de kommande åren. 3

37 Vi måste fortsätta hålla fokus på en god arbetsgivarpolitik med bra anställningsvillkor och utvecklingsmöjligheter, tillgång till olika förmåner, möjlighet till önskad sysselsättningsgrad samt ett gott ledarskap och en god arbetsmiljö. Därför finns också möjlighet i årets budget att få stöd i arbetet med att utveckla organisationen, anpassa antalet chefsled och omfattningen av chefens uppdrag samt stöd för att stärka cheferna i deras ledningsuppdrag. 4

38 Mål och inriktning Nämndens mål Kommunstyrelsen har antagit mål som utgår från kommunens fyra strategiska målområden. Kommunstyrelsen har också antagit mål som enbart kopplar till den egna verksamheten. Det samlade målarbetet presenteras under rubrikerna för respektive strategiskt målområde och under rubriken övriga mål för kommunstyrelsen. Miljö och klimat Förslag till VA-utbyggnadsplan, avfallsplan och planeringsunderlag för havsplanering har tagits fram under 208. För 209 bedöms den förvaltningsövergripande implementeringen och förankringen av dessa vara den viktigaste delen för att nå målet om bättre strategiskt underlag för enkelt, tydligt och effektivt hållbarhetsarbete. Under 209 kommer arbetet med energi- och klimatplan att påbörjas. Detta mot bakgrund av att det finns ett stort behov av ett förvaltningsövergripande planeringsunderlag och en strategi inom klimatområdet. Prioritering av befintliga resurser inom hållbarhetsområdet och konsultstöd för analyser behövs för att klara uppdraget. En av förvaltningens största påverkansmöjligheter inom målområdet miljö och klimat är att resa miljösmart vilket sker i mycket stor omfattning idag och kommer så att ske även under 209. Förvaltningen använder även i hög grad IT-teknik såsom till exempel Skype, för att kunna genomföra helt resfria möten i så stor utsträckning som möjligt och utbildning har anordnats inom detta. Andra saker som förvaltningen gör för att minska klimatpåverkan är att vara återhållsamma när det gäller pappersutskrifter. I övrigt är det viktigt att insatser för att tydliggöra miljö- och klimataspekter i arbetet fortsätter och att det finns ett medvetande kring energi- och klimatfrågor på förvaltningen. Förvaltningen ska även arbeta för en mer hållbar upphandling och detta sker genom att extra hänsyn tas vid upphandling enligt handlingsplan för miljöpåverkan och en dialog sker med kommunens hållbarhetsstrateg. Bostäder Under året färdigställdes markanvisningsprojektet Mandarinen, innehållandes 63 hyresrätter. Bedömningen är dock att under 208 kommer målet om 50 bostäder ej att uppnås men ett stort utfall kommer ske 2020 och framåt då projekten Falkenbäck och Alunskiffern färdigställs samt att Västerport då påbörjas. För 209 ses att flertalet projekt samt förstudier i markanvisningsplanen kommer påbörjas. För att klara målet på sikt bedöms interna resurser vara den största utmaningen tillsammans med koncernövergripande prioriteringar. Då hårdare regler på bostadskreditmarknaden har dämpat efterfrågan på framförallt nyproducerade bostadsrätter bedöms 5

39 marknadsutvecklingen ha den enskilt största påverkan på antalet byggstartade och slutförda projekt på kommunal mark. För att öka tillgången på kommunal mark för bostadsbyggnation planeras detaljplan för Kvarnliden 9 kunna antas i byggnadsnämnden i december 208. Vabränna-området i Veddige förväntas kunna påbörja planläggning under senare delen av 208 vilket tillsammans med detaljplanläggning för Östra Träslövsläge kommer generera stora ytor färdig planlagd mark från 2020 och framåt. Tillsammans med projektstart för Östra Träslöv ses tidigare nämnda projekt utgöra en viktig bas de närmsta tio åren för att ha tillgänglig mark för både mindre och större byggherrar. Markreserven för kommande projekt ses som god och för 209 ses resurssättning och prioritering som den viktigaste parametern för att säkerställa tillgång till planlagd mark. Detaljplan och avtal för Arboretum etapp 2, det första området där gator byggs ut av exploatören själv, förväntas antas under 208. Aktiviteten är efterfrågad av kunderna och förväntas öka kundnöjdheten i exploateringsprojekt. Projektering och utförande kommer att ske under 209 och ett gott resultat kommer troligtvis kommuniceras indirekt till marknaden från exploatören. Samhällsutvecklingskontoret har under 208 påbörjat enkätundersökningar med exploatörer för att få en temperaturmätare på kundnöjdheten. Bedömningen hittills är att exploatörerna är mest missnöjda med ständiga byten av handläggare inom kommunen vilket ses som den viktigaste parametern att bevaka under 209. Kopplat till kommunens mål om ökad ledning och samordning för effektivare bostadsförsörjning är antagandet av Utbyggnadsplan 208 som antogs av kommunstyrelsen 27 mars en viktig del. Arbete med att förbättra samhällsbyggnadsprocessen pågår där alla berörda förvaltningar och bolag är delaktiga. För 208 bedöms utfallet i Utbyggnadsplanen till 85 %. Det motsvarar 255 färdigställda bostäder. År 209 bedöms det procentuella utfallet vara lägre. Utbildning och arbete Svenskt Näringslivs mätning angående företagsklimatet visar för 208 en förbättring. Kommunen har en bit kvar för att nå de uppsatta målen för service till företag, tillämpning av lagar och regler samt tjänstemännens attityder, även om kommunen ökar betyget i förhållande till föregående mätning. De av företagen upplevda långa handläggningstiderna är fortfarande det område som har störst negativ påverkan på företagsklimatet. För att nå måluppfyllelsen för 209 är det viktigt att företagens nöjdhet avseende handläggningen av bygglov och detaljplaner ökar. Bygglov är den del av Löpande Insikt som får lägst betyg i mätningarna. Varbergs kommun har för långa handläggningstider för bygglov och detaljplaneläggning. Näringslivs- och 6

40 destinationskontoret har tillsammans med IT-avdelningen och stadsbyggnadskontoret haft ett första möte för att initiera en process som ska leda till att digitalisera lämpliga delar av bygglovsprocessen. 23 platsbundna träffar och ett antal företagsbesök är genomförda under perioden. VDnätverk och dialog med företagsnätverken är etablerat och löper på. Hotell- och campingnätverk och nya nätverk inom besöksnäringen norr om Varberg har bildats och utvecklar dialog mellan kommunen och företagare. Etableringsstrategin är klar och har fått namnet Etableringsguide. Etableringsguiden visar vilka kommunägda fastigheter som finns att tillgå i Varbergs kommun för verksamhetsändamål. Den visar också vem i kommunorganisationen som ansvarar för de olika delfrågorna vid köp av kommunal mark. Då vissa av fastigheterna inte är planlagda, visualiseras även processen för att upprätta en detaljplan. Detaljplan för Holmagärde vann laga kraft i oktober 208. För 209 ses marknadsföring och projektgenomförande som den viktigaste faktorn för att förbättra etableringsförutsättningarna för företag. Planeringen av Himle-området kommer starta under 209 och tydligheten och kundbemötandet i det projektet ses som viktiga framgångsfaktorer för ett bättre företagsklimat. För att öka kunskapen om offentlig upphandling för ett bättre företagsklimat har det under 208 anordnats en näringslivsdialog under våren och ytterligare en är planerad under hösten. Att träffa näringslivet för dialog i upphandlingsfrågor kommer att vara ett fortsatt viktigt arbete som kommer att fortgå under 209. Hälsa och social sammanhållning Samtliga anvisade nyanlända har under 208 kunnat erbjudas boende i kommunens genomgångsbostäder i avvaktan på att de själva finner bostad. Lösningarna består till stor del av inköpta paviljonger från Ringhals och ombyggda HVB-hem, men också av blockinhyrda privata motsvarigheter. Det är särskilt svårt för de nyanlända att själva nå framgång på bostadsmarknaden, varför de tillfälliga kontrakten har förlängts. Få har lyckats skaffa sig egna och varaktiga hyreskontrakt. Planeringen visar att kommunen bör kunna klara behoven för de 98 personer som anvisats för 209. Det är stor skillnad på behov för familjer och enmanshushåll och kommunens planering försvåras av att familjebildning/storlek på familjer inte är känt förrän strax inpå anvisningen. Kvotfamiljer ser ut att ha fler barn per familj, vilket också ställer andra krav på bostädernas storlek än de som hittills producerats. I grunden saknas bostäder - i synnerhet med hyror som de nyanlända klarar av att betala. Kommunen behöver aktivera en funktion i form av 7

41 en bostadsguide för att ännu bättre lotsa och matcha kontakter mellan nyanlända och privata fastighetsägare. En positiv indikation är att andelen utan försörjningsstöd, som skaffat sig någon form av egen försörjning ligger väsentligen över rikssnittet. Den relativt goda arbetsmarknaden, och det inkluderande arbetet som bedrivs inom kommunen, har lett till att ca 65 70% inom tre månader efter etableringsperiodens slut har skaffat sig egen försörjning. För att lyckas ännu bättre under 209 krävs att kommunens olika förvaltningar och bolag arbetar med frågorna tillsammans och även tillsammans med det civila samhället. En avgörande faktor är att bostadsfrågorna löses mer varaktigt så att mer kraft kan läggas på att hitta egen försörjning, utbildning och integration/inkludering. Social sammanhållning kommer även under 209 att utgöra ett prioriterat tema vid koncernledningens sammankomster. Övriga mål för kommunstyrelsen Mål kopplat till den prioriterade inriktningen "Attraktiv arbetsgivare" Trivseln för medarbetarna på kommunstyrelsens förvaltning som helhet var vid förra medarbetarundersökningen (år 206) 4,22. Resultatet i 208 års medarbetarundersökning visar på ett fortsatt starkt resultat för kommunstyrelsens förvaltning på 4,25. Området trivsel handlar om att trivas med närmsta chef, kollegor, sina arbetsuppgifter och med kommunen som arbetsgivare. Samtliga värden ligger en god bit över 4,0, vilket indikerar mycket god trivsel. Insatser görs för att samla förvaltningen som helhet med gemensam information, stärka cheferna genom ett koncerngemensamt visionsarbete samt insatser på varje kontor för att öka trivsel och sammanhållning. Efter en tids nedgång har sjukfrånvaron för förvaltningen åter börjat vända uppåt. Samtliga chefer inom förvaltningen ska följa rehabriktlinjen, uppmärksamma de enskilda individerna och säkerställa att tidiga insatser görs i de fall det är lämpligt. Målet för arbetet med ökad frisknärvaro ser ut att nås för 208 men det är fortsatt viktigt att uppmärksamma arbetsbelastning, säkerställa tydliga uppdrag och att arbeta med de fysiska lokalerna. Övriga mål Kommunikationsavdelningen ansvarar för att, utifrån Vision 2025, vårda och utveckla en mängd kontaktytor med omvärlden: varberg.se (cirka 300 publicerade nyheter och 2,5 miljoner sidvisningar per år), Varbergs kommun på Facebook (6 000 följare och cirka interaktioner i veckan), LinkedIn, proaktiva presskontakter, trycksaker, medborgardialoger kring större projekt med mera. Avdelningen behöver utveckla samarbetet med näringslivsoch destinationskontoret och samhällsbyggande förvaltningar och ge stöd för att stärka näringslivsklimatet. Det behöver läggas mer resurser på utveckling av varberg.se samt öka proaktiviteten, både vad gäller egen kommunikation i egna kanaler och i mediekontakter. 8

42 Under året har flera verksamheter och cirka 300 medarbetare anslutit sig till nya medarbetarwebben. Implementeringen sker agilt och tjänsten utvecklas med input från verksamheten. Fortsatt intensivt arbete kommer att ske med målet att den nya medarbetarwebben ska vara fullt implementerad under det tredje kvartalet 209. I samband med det krävs beslut om strategi för en avveckling av Vinden. Prioriterade inriktningar Attraktiv arbetsgivare Kommunen ska ha en arbetsgivarpolitik och personalförmåner som är konkurrenskraftiga och väl kända och som attraherar såväl befintliga som presumtiva medarbetare. Arbetsgivarpolitikens tydlighet kommer för första gången att mätas i en nöjd kund enkät i november 208. Befintliga personalförmåner behöver kommuniceras tydligare internt och externt. Kommunen har genomfört ett arbete för att kartlägga och analysera behovet av personal och kompetens. I mars 208 presenterades en ny personalframskrivningsmodell som synliggör kompetensbehov för en betydande andel av kommunens yrkesgrupper. Tanken är att arbetet ska ligga till grund för en plan med aktiviteter för att säkerställa framtida personal- och kompetensförsörjningsbehov, vilket även påverkar förvaltningarnas rekryteringsmöjligheter. Under 209 är fokus i arbetet med personalframskrivningsmodellen att utveckla aktivitetsplaner. Kommunen fokuserar i arbetet för att vara en attraktiv arbetsgivare på faktorer och insatser som är hälsofrämjande och förebyggande och mindre på reaktiva insatser, för att minska sjukfrånvaron och öka frisknärvaron. En betydande del av personalkontorets uppdrag omfattar internutbildningsuppdrag, för samtliga avdelningar, vilket är både kompetenshöjande och förebygger ohälsa. Av kommunhälsans levererade tjänster under 208 var mindre än 20% av efterhjälpande karaktär. Kommunen erbjuder chefsstöd och har ett chefs- och ledarutvecklingsprogram som stärker cheferna i deras ledarskap och som ska medverka till bättre arbetssituation för chefer och medarbetare. Alla chefer har tillgång till HR-stöd på egen förvaltning samt centrala HR-specialister och kommunhälsan. Utbildning för blivande chefer, Morgondagens ledare, rullar på. Nyanställda chefer har obligatoriska utbildningar under första året och ingår i grupper med kollegialt lärande. Kommungemensamt chefs- och ledarutvecklingsprogram kommer att arbetas fram under

43 God ekonomisk hushållning Utifrån förvaltningens roll att leda och samordna arbetet med bland annat "God ekonomisk hushållning" har en översyn av Varbergs kommuns styrmodell genomförts under 208. Kommunens gemensamma styrmodell avser alla nämnder och bolag och genom att arbeta enligt en gemensam styrmodell säkerställs att verksamheter i kommunkoncernen hålls samman. Med en gemensam styrmodell säkerställs att "God ekonomisk hushållning" verkställs utifrån politiska mål och ekonomiska resurser. Under 209 kommer arbetet med att utarbeta nya/förändrade strategiska målområden och prioriterade mål att genomföras utifrån kommunens vision och därefter kommer arbetet att fortsätta utifrån Varbergs kommuns styrmodell. 0

44 Planeringsförutsättningar Nuläge i verksamheten Stadsutvecklingsprojekten går nu in i en fas med fokus på genomförande. Detaljplanerna för järnvägsanläggningarna samt Trafikverkets järnvägsplan har vunnit laga kraft under 208. Finansieringen av tunneln är klar då projektet var med i den nationella planen för infrastruktur som regeringen fattat beslut om under året. Utbyggnaden av Farehamnen är reglerad av en miljödom. För att säkra en tidsmarginal för att kunna slutföra hamnutbyggnaden har kommunen lämnat in en ansökan om en förlängning av miljödomen. Samtidigt pågår planeringsarbete för den nya hamndelen tillsammans med Hallands Hamnar AB. Under året har även kommunfullmäktige godkänt planprogrammet för Västerport. I mars skickade projektet ut en inbjudan till prekvalificering inför kommande markanvisning i Västerport etapp. 6 byggaktörer anmälde intresse och 55 av dessa företag är nu kvalificerade för att delta i den markanvisningstävling som är planerad att starta i slutet av 208. En viktig förändring inom kommunstyrelsens förvaltning är att den centrala kommunikationsenheten har blivit en självständig avdelning, för att bättre svara mot kommunikationsbehovet i en växande kommun, i syfte att bland annat kunna arbeta mer proaktivt kring de förändringar som hänger samman med tillväxt och utveckling. Förändringen ska bidra till att ge kommunstyrelsens förvaltning bättre möjligheter att leda och samordna det samlade kommunikationsarbetet. Arbetet med personal- och kompetensförsörjning är ett högt prioriterat område inom såväl kommunen i stort som inom kommunstyrelsens förvaltning. En personalframskrivningsrapport som kopplar till kommunens befolkningsprognos har presenterats under året, vilken visar skattat personal- och rekryteringsbehov inom 20 yrkesgrupper inom kommunen, fram till år 2030 och denna rapport bekräftar bilden av detta som ett kritiskt område att prioritera. För arbetet med personal- och kompetensförsörjning erhåller personalkontoret från och med 209 en ramhöjning på 5 mnkr till detta ändamål, varav 4 mnkr av dessa är reserverade för löner till särskilt svårrekryterade grupper. Den resterande miljonen ska gå till att förstärka uppdragen inom personal- och kompetensförsörjning samt utveckling av arbetsgivarvarumärke och kommunikationsinsatser kring detta för att skapa förutsättningar till ett framgångsrikt arbete med personal- och kompetensförsörjning. Ett tangerande område är den digitala utvecklingen i samhället som fortsätter i hög fart och det gäller även kommunstyrelsens verksamheter. Här behöver förvaltningen bland annat fortsätta sitt arbete med digitalisering av olika tjänster för att möta efterfrågan internt men även externt. Exempelvis har hanteringen av friskvårdsbidraget digitaliserats under 208 och arbetet med detta måste fortsätta prioriteras under 209 och framöver. Arbetet med den nya dataskyddsförordningen fortsätter likaså och stora insatser har genomförts, bland annat via genomgångar av verksamhetssystem, utbildningsinsatser och att ett dataskyddsombud har

45 anställts. Arbetet med detta kommer sannolikt att ta mycket verksamhetsutrymme även framöver. Utblick En växande kommun kommer att innebära ett stort investeringsbehov och att kommunens olika verksamheter kommer att förändras och utökas. Detta kommer i sin tur att kräva en god ekonomisk kontroll och en möjlighet till analys av verksamheten och för detta ändamål krävs ändamålsenliga stödsystem i form av ekonomisystem, verksamhetssystem med mera. Hela Varbergs kommun växer och utvecklas och det ställer ökade krav på ledning och samordning från kommunstyrelsens förvaltning. I den långsiktiga planeringen krävs dessutom bättre beslutsunderlag för att ta kloka beslut om en hållbar samhällsutbyggnad. För att möta behovet behöver bostadsbyggandet ligga på en högre nivå framöver jämfört med de senaste åren. För en god livsmiljö som helhet i kommunen handlar det om att utvecklingen av exempelvis arbetsplatser, handel, förskolor, grönområden, cykelmöjligheter, kollektivtrafik och VA-utbyggnad hänger med i samma takt. Det är en av utmaningarna i en växande kommun med invånare om cirka 5 år. Det i är stadsområdet som efterfrågan är som störst och alla föreslagna bebyggelseområden i fördjupad översiktsplan för stadsområdet 200 är snart utbyggda eller under planering. Inom några år finns behov av att skapa en ny långsiktig planeringsberedskap i takt med stadens tillväxt. En ny tågstation på Västkustbanan i Väröbacka planeras vara i drift Den kommer att vara motor i utvecklingen av Väröhalvön och då främst i Väröbacka samhälle. En stor utbyggnad av Väröbacka ligger i linje med fördjupad översiktsplan. För närvarande pågår förstudier och ombyggnationer av kontorslokaler för kommunens förvaltningar. Samtliga ny- och ombyggnationer kommer vara färdigställda 2024 och därefter kan ytterligare omflyttningar behöva ske. Detta kommer för samtliga förvaltningar innebära att platser och tillfällen för dagliga möten kommer att förändras. Tillsammans med fortsatt hög takt i arbetet med detaljplaner och exploateringar kommer det ställas högre krav på samordning och fler tillfällen för informella möten och samkväm. Samhällsutvecklingskontoret ser att en stor del av de projekt som ligger i utbyggnadsplanen för perioden ställer allt högre krav på samordning från kommunstyrelsens förvaltning. I den långsiktiga planeringen krävs dessutom bättre beslutsunderlag för att ta kloka beslut om befolkningsförändringar och målgruppsanpassat byggande. Från invånare och företagare efterfrågas även proaktiv kommunikation, samt behov av digitalisering. Kontoret ser även möjligheter i att digitalisera översiktsplaneringen. 2

46 Om tidplanen för Farehamnen håller kommer detta projekt att vara avslutat Projekt Varbergstunnelns genomförandefas, , ligger huvudsakligen inom tiden för långtidsplanen. Första etappen av utbyggnaden i Västerport bör vara klar 2023, etapp två påbörjas när handelshamnen har flyttat till Farehamnen. Projektorganisationen kommer troligtvis förändras under perioden, speciellt då vissa projekt tidvis kommer att kräva mer, och andra mindre, resurser. Eftersom projekten är beroende av varandra kan en mängd faktorer påverka både tidplaner och genomförande. Varbergstunneln är det projekt som gör det möjligt att binda samman staden med havet när den barriär som järnvägen utgör idag försvinner. Den kommunala projektorganisationen har arbetat fram detaljplaner för tunneln och fortsätter arbeta med lösningar runt den nya järnvägsdragningen. Trafikverket och Jernhusen projekterar samt bygger järnväg och station. Eventuella fördröjningar i deras byggnation kan därför påverka tidplan och kostnad för såväl Farehamnen som Västerport. Bland annat beräknar båda projekten kunna använda bergmassor från tunnelbygget till utfyllnad och markhöjning. Hamnflytten medför att den utökade hamnbassängen måste muddras. Muddring är en bransch med få aktörer som arbetar internationellt. Det går därför inte att i förväg veta eller planera var uppdraget i Varberg hamnar i tidsrelation till andra muddringsuppdrag i omvärlden. Detta gör att det kan vara svårt att bedöma kostnadsbilden. Ett nytt lager för pappersmassa ska uppföras i den nya hamnen. Här måste en överenskommelse träffas över vem som ska äga ett sådant. En fördröjning av hamnflytten skulle påverka tidplanen för Västerport. Även Västerport är beroende av en miljödom. Detta eftersom två mindre delar av hamnbassängen kommer att fyllas upp, en i norr och en i söder. Flera kajer och bryggor ska också byggas i vattnet. Bland ytterligare påverkansfaktorer finns förändrade bullerkrav som bestämmer i vilken omfattning och hur nära järnväg och hamn det kan byggas. Även framtida konjunktursvängningar kan komma att påverka utbyggnadstakten i Västerport. Förvaltningens arbete med såväl digitalisering som informationssäkerhet kommer att behöva fortsätta och får inte betraktas som ett projekt med ett visst slutdatum utan som en omfattande process under många år framöver som kommer att kräva insatser från all kommunal verksamhet. I grunden rör informationssäkerheten medborgarnas tillit till offentliga institutioner. Kommunstyrelsen ser att behovet av fortsatt arbete med inkludering och social sammanhållning inte kommer att minska med tiden och en fortsatt mycket stor utmaning är bostadsfrågor kopplade till anvisningarna. Som tidigare nämnts löser endast en mycket liten andel av nyanlända sitt boende själv inom två år. Samtidigt är det positivt att andelen som skaffar egen försörjning/sysselsättning är relativt stor. Parallellt behöver arbetet inom skola, kultur- och fritid, socialtjänst och föreningsliv stärkas för att klara en lyckad inkludering. Inkluderingscentrum ska utgöra ett viktigt nav i detta arbete åt kommunstyrelsen. 3

47 Den allt snabbare digitaliseringen av samhället ställer krav även på kommunikationen. Nya kommunikationsplattformar lanseras ständigt, och nya digitala system och verktyg gör entré i helt nya områden (till exempel e-tjänster). Kravet på tydlighet, snabbhet och transparens ökar. Nya lagar, till exempel GDPR, ger samtidigt nya villkor för kommunikationen. Utvecklingen har en direkt påverkan på kommunens dialog med medborgare och medarbetare, inte minst med yngre generationer. Att implementera ny teknik och nya lagar kräver tid, långsiktiga strategier och ökade kunskaper. För att bibehålla omvärldens förtroende och fortsätta vara en attraktiv arbetsgivare måste etablerade arbetssätt och strukturer ofta omvärderas. Framgångsfaktorer i vår förmåga att följa med i utvecklingen är en lyhörd omvärldsbevakning, nytänkande, mod och öppenhet. Turism är en av de snabbast växande branscherna som kommer att stärka Sveriges tillväxt under kommande decennium. Därför genomförs ett strategiskt samarbete inom tematiska områden där Visit Sweden, Region Halland och Varbergs kommun samarbetar för att paketera erbjudanden till internationella turister. Destinationssamarbeten intensifieras, detta innebär ökade produktionskostnader för digitala media och tar mycket personalresurser i anspråk. Även utlandssatsningar tillsammans med övriga halländska kommuner ökar, där samtliga kommuner förväntas bidra med finansiella resurser för det gemensamma halländska arbetet med en attraktiv region. 4

48 Nämndens uppdrag och ekonomiska ram enligt kommunfullmäktiges budget Förändringen av kommunstyrelsens ramar mellan åren består bland annat av kompensation för löneökningar och andra kostnader. Det ingår även ett antal politiska satsningar och uppdrag samt förändringar i budgeterade exploateringsintäkter samt budgeterade försäljningar i övrigt. I tabellen nedan anges kommunstyrelsen budgetram samt plan och de stora förändringarna åren emellan har mestadels att göra med variationer i beräknade exploateringsintäkter och försäljningar. De budgeterade exploateringsintäkterna minskar från 57,6 mnkr 208 till 40,8 mnkr 209. De budgeterade övriga försäljningar av exempelvis arrendetomter i Apelviken minskar från 73 mnkr 208 till 50 mnkr 209. Siffror i mnkr Kommunstyrelsen Budget ,8 Ram ,3 Plan ,5 Plan ,3 Plan ,9 Detaljbudget Kommunstyrelsen Kommundirektör Ekonomikontor Personalkontor Samhällsutvecklingskontor Kommunkansli CLL Stadsutvecklingsprojektet Näringslivs- och destinationskontoret Utvecklingsenheten Kommunikationsavdelningen Totalt Budget 208 5,8 2,9 20,5 30,7-00,5 7,3 47,0,4 2,7 6,0 0,0 63,7 Budget 209 5,8 4,0 30,5 36,0-37,6 5,6 2,9 6,7 83,8 5

49 Nedan anges de politiska satsningarna först i tabell och sedan i textformat. Siffror i mnkr Kartläggning och analys av insatser för familjer med neuropsykiatriska funktionsvariationer Personal- och kompetensförsörjning Digitalisering Resurser att möta en växande kommun Systemtjänster ekonomiområdet Näringslivs- och destinationsverksamhet Färdtjänst Totalt 209, ,0 2,5 2,5 2,5 2,5 2,3 5,0 2,0,4,4,4 0,8,5 -,5-0,8 0,5 2,9 0,5 3,6,2 8, 7,6 0,6 0,5 0,8 0,5 6,5 Uppdrag Kartläggning och analys av insatser för familjer med neuropsykiatriska funktionsvariationer Kommunstyrelsen får i uppdrag att kartlägga och analysera nuvarande insatser för familjer med neuropsykiatriska funktionsvariationer och lämna förslag på samordnade insatser med interna och externa parter för ökad kvalitet i mötet med dessa familjer. 6

50 Politiska prioriteringar Personal- och kompetensförsörjning Nämnden tillförs resurser för att säkra personal- och kompetensförsörjningen, bland annat av särskilt svårrekryterade personalgrupper inom kommunen. I samråd med förvaltningschefsgruppen får kommundirektören i uppdrag att besluta om hur och till vilka specifika grupper medlen ska användas. Digitalisering Kommunens verksamheter ser behov av förändrade arbetsmetoder för att utveckla välfärdstjänsterna och hantera framtida personalförsörjning. Nämnden tillförs resurser för ett kommunövergripande digitaliseringsarbete. I samråd med förvaltningschefsgruppen får kommundirektören i uppdrag att besluta om hur och till vilka specifika insatser medlen används. Resurser för att möta en växande kommun Resursförstärkning för att möta ökade behov av stöd och utveckling inom bland annat HR, IT och samhällsutvecklingsområdet. Satsningen inkluderar även kompetens inom vattenplaneringsfrågor. Systemtjänster ekonomiområdet Nämnden tillförs resurser för upphandling och införande av systemtjänster inom ekonomiområdet. Näringslivs- och destinationsverksamhet Nämnden tillförs resurser för att bibehålla kvaliteten inom näringslivs- och destinationsverksamheten. Satsningen inkluderar aktivitetsplan för företagsklimat samt platsvarumärket Varberg. Färdtjänst Ökat antal färdtjänstresor medför ökade kostnader. Nämnden tillförs resurser för att möta det förändrade behovet. 7

51 Internbudget 209 Verksamhetsförändringar Ekonomikontoret kommer fortsätta att fokusera på utveckling av budgetprocess och uppföljningsprocess. Ett stort fokus under 209 kommer att vara att stödja politiken i att tillämpa styrmodellen med fokus på ekonomi och målstyrning inför den nya mandatperioden. Hantering av nya upphandlingar och analys av kontroll av genomförda upphandlingar kommer att vara ett viktigt fokus för ekonomikontorets upphandlingsavdelning. För att utföra en kostnads- och ändamålseffektiv upphandling är det av stort värde att även bolagens upphandlingsbehov beaktas och i större omfattning samordnas av upphandlingsavdelningen. Att mer involvera bolagen i kommande års upphandlingsprocesser kommer att vara ett fokus för upphandlingsavdelningen. Samhällsutvecklingskontoret har sett ett behov av stöd för kommunikativa insatser inom områdena samhällsplanering och mark- och exploatering. Sedan hösten 208 finansierar kontoret en kommunikatör på kommunikationsavdelningen motsvarande en halvtidstjänst. En plan för kommunikationsstödet har tagits fram för insatser i ett flertal projekt och uppdrag under 209. Under 209 behöver planeringsarbetet med Värö station och Väröbacka starta upp och initialt ha fokus på en bred process om vision och framtida målbilder som sedan ska ligga till grund för planläggning av ny bebyggelse med mera. Om arbetet ska ske med befintliga resurser behöver annat arbete prioriteras ner. Förvaltningen har även beviljats en utökad ram på 8, miljoner kronor för färdtjänst. Kostnaderna för färdtjänst har ökat på grund av ny upphandling där nytt avtal trädde i kraft sommaren 208. Under 209 kommer ett arbete med att se över finansieringsmodeller för generalplanekostnader och vissa typer av investeringar att göras. Arbetet kan komma att innebära att vissa frågor får prioriteras ned. Målet är att förbättra tydligheten i finansiering och budgetering av exploateringsprojekt samt se över möjligheten till extern finansiering. Ansvarsfördelning och omfattning av funktion som VA-samordnare kommer påbörjas under 209 tillsammans med stadsbyggnadskontoret och VIVAB. Tjänsten planeras att tillsättas på kommunstyrelsens förvaltning 2020 då ramökning finns. Under 209 kommer projektverktyget börja implementeras i verksamheterna vilket kommer utgöra ett efterlängtat stöd för att förbättra ledning, samordning och uppföljning av 8

52 projektverksamheten. Omfattningen av kommunstyrelsens samordning av kommunala projekt kommer behöva ses över och bestämmas under 209. Varbergstunneln går in i byggfas 209 och en större informations- och kommunikationsinsats är nödvändig. Tillsammans med Trafikverket och Västerport kommer Tunnelprojektet att hyra en utställningslokal som delvis kommer att vara bemannad. Projektet kommer också att löpande informera om projektet genom olika kanaler, till exempel lokalpress, för att skapa trygghet och uppnå en ökad acceptans hos kommuninvånarna. För att bidra till att byggprocessen blir en positiv upplevelse har projekt Västerport tillsammans med NOD startat upp KUB, Kreativitet Under Byggtiden. I KUB ingår representanter från både förvaltningar och bolag. Ambitionen med KUB är att skapa en kreativ byggtid där Varbergsborna får möjlighet att ta del av den pågående stadsutvecklingen i sin stad. Tidsförskjutningar kan uppstå av olika skäl för alla tre projekten vilket i olika grad kan påverka varandra. Även en konjunkturnedgång kan medföra att projektorganisationen kan behöva minimeras i väntan på att efterfrågan ska öka igen. Det här går inte att beräkna i nuläget utan vi förutsätter att ökade kommunikationsinsatser och marknadsföring. I kvarteret Renen pågår ett av kommunens största miljöprojekt. Den gamla industrifastigheten Renen3 ska saneras för att skadliga ämnen inte ska fortsätta spridas. Industrifastigheten är förorenad av klorerade alifater efter tidigare verksamheter. Föroreningarna har spridit sig i jord, grundvatten och berg. Saneringsprojektet ska ta bort källområdena för att hindra fortsatt spridning. Planerade åtgärder är bl.a. schaktsanering och termisk sanering av jord och berg. Saneringsprojektet finansieras av Naturvårdsverket via Länsstyrelsen i Hallands län. Varbergs kommun är huvudman och håller i genomförandet av projektet. Under hösten 208 startar schaktsaneringen och under 209 startar den termiska saneringen. Avhjälpandeåtgärden avseende Lassabacka deponin är ett projekt där samhällsutvecklingskontoret är beställare och hamn- och gatuförvaltningen är projektledare och leder genomförandet. Projektet startade under hösten 208 och fortsätter under 209. Kansliet bedömer att arbetet med anpassning efter ny dataskyddsförordning ligger bra till men frågeställningen kommer sannolikt att ta än mer verksamhetsutrymme framöver för kommunkoncernen. Under 208 anställdes också ett centralt dataskyddsombud i samarbete med Kungsbacka kommun. Denna funktion kommer att fungera som en slags internrevisor för att kontrollera att kommunens arbete med GDPR går i rätt riktning. Även kommunens 9

53 juridiska kapacitet behöver ytterligare stärkas för att möta förvaltningarnas och bolagens efterfrågan. Den nya kommunikationsavdelningen formerades i maj 208 och i september tillsattes en avdelningschef, tillika Varbergs kommuns första kommunikationschef. Förändringen görs för att markera vikten av en sammanhållen, proaktiv kommunikation kring kommunens viktigaste strategiska frågor. Under 209 förväntas avdelningen finna sina arbetsformer, i vilket ingår att sammanhålla och leda även övriga koncernens kommunikationsresurser. Avdelningen bedömer att det finns ett fortsatt behov av att stärka upp kapacitet och funktioner kopplade till kommunikation och medel är avsatta under 209. Näringslivs- och destinationskontoret (NOD) kommer att se över tjänstebeskrivningar för att anpassa verksamheten efter vad omvärlden efterfrågar. Ett utvecklingsarbete har inletts för att anpassa servicen och digitalisera NOD:s tjänster vad gäller turistinformation och marknadsföringen av destinationen. Genom Region Halland, Visit Sweden och övriga samarbetspartner kopplat till turism satsar NOD strategiskt på internationalisering. NOD kommer även intensifiera arbetet med att utveckla platsvarumärket. 20

54 Långtidsplan Verksamhetsförändringar Ekonomikontoret ansvarar för digitala tjänster som stöd i de processer kontoret ansvarar för och under 208 har vissa processer automatiserats med hjälp av robot. Arbetet kommer att fortgå under hela planperioden för att finna fler områden som går att utföra med hjälp av robot. För att säkerställa ändamålsenliga system till ett konkurrenskraftigt pris kommer ekonomikontoret eventuellt gå ut i upphandling av ekonomisystem, vilket även medför behov av att se över närliggande system. Första steget är att inventera behoven av IT-stöd i ekonomi-, budget- och prognos, samt inköps- och fakturaprocess, vilket sker under 209. Kommande år ägnas åt upphandling och införande med beräknad uppstart av ekonomisystem januari Efter 2022 sker löpande införande av eventuella övriga system beroende på vad förstudien visar. I budget finns medel till Budget och Prognosverktyg då detta är ett tidigare uttalat behov. Efter uppstart av nya system behövs en förstudie för att kartlägga om kommunens behov av beslutsstöd/bi-lösning behöver hanteras med annan lösning än nuvarande. Att hela Varberg växer och utvecklas innebär behov en rullande översiktsplanering med aktuell kommuntäckande översiktsplan och fördjupningar som ligger till grund för planläggning. I en växande kommunen behöver också andra strategiska övergripande dokument som strategier, planer och program hållas aktuella och revideras. Det blir allt viktigare med bra analyser inom tillväxtområdet för kommunhelheten och det finns behov av förstärkning av kompetens och resurser inom området. Ökad ambitionsnivå på hållbarhetsområdet, bland annat utifrån Agenda 2030 och träbyggnad, ställer krav på fler kompetenser för att kunna ta en aktivare roll i arbetet. Planering av Värö station och utveckling av Väröbacka går in i en planläggnings- och projekteringsskede inklusive framtagande av ett stort antal utredningar under perioden. I den processen är det viktigt att det finns resurser inom kommunkoncernen för att delta. Kommunikationsinsatser är också viktiga. Det finns behov av en projektledare i kommunen för att hålla ihop arbetet och utredningsmedel. Kostnaderna för färdtjänst har ökat kraftigt och beror som tidigare nämnts på en ny upphandling under 208. Långsiktigt visar också befolkningsprognos på att antal äldre invånare kommer att öka vilket kan innebära att fler personer är berättigade till färdtjänst, vilket i sin tur kan innebära ytterligare kostnadsökningar framöver. 2

55 De större planprogramområdena, såsom Väröbacka, Östra Träslöv, Östra Träslövsläge samt Himle kommer ställe högre krav på projektledning från kommunstyrelsens förvaltning vilket innebär att organisationen behöver rustas för det. Kopplat till fortsatt digitalisering, lansering av ny teknik och omvärldens ökande krav på tillgänglighet till information behöver kommunikationsavdelningen tillföras ny kompetens i långtidsperspektivet. Verksamhetsförändringar kan bli nödvändiga för att samla och utnyttja hela koncernens kommunikationsresurser, inte minst i hanteringen av kriser. 22

56 Investeringsplan Siffror i mnkr Projektkalkyl/löpande investering Prognos utfall tom 208 KS Påbörjade projekt Investeringsram KS verksamhet Apelviken, etapp Ny förskola Breared (Klapperstenen) Ny förskola i Bua (Applagården) Bad- och simanläggning Håsten Särskilt boende Träslöv Tvååker räddningsstation 948,4 92,6 Projekt kända sedan tidigare budget Varbergs räddningsstation Nya projekt med slutförd förstudie: Apelviken, etapp 2 och 3 Nya projekt under förstudie: Stadshus A, ombyggnad och renovering Tillfälliga parkeringslösningar Nya projekt utan förstudie Förvaltningslokaler Värö räddningsstation Prognos överföring tidigare beslut 3,2 0,5 Budget 209 exkl. överföri ng 325,8 Ram 2020 Plan 202 Plan 2022 Plan ,0 33,2 0,8,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 36, 58,0 0,8 6,3 8,0 0,9 5,7 6,5 59,8, 28,5 20,9 9,3 435,5 30, 63,2 22,6 30, 89,5 94,4 4,3 0,2 50,0 50,0 42,9 25,0 2,,4,5 73,7 0,9 0,0 34,2 38,5 8,2 43,5 x,0 43,5 x x x x x x 23

57 Siffror i mnkr Projektkalkyl/löpande investering Skällinge räddningsstation Bua-Limabacka gång- och cykelväg Turistinformation x Stadsutveckling Påbörjade projekt Korsning Getterövägen Ny infart hamnen Ny skogshamn Naturvall 455,6 4,5 2,4 46,3 20,6 2,3 2,9 5,4 6,0 323,0 6,0,0 7, 2,8 2,0-3,0 0,5 3,0 25,6,0 Projekt kända sedan tidigare budget Järnvägsanslutni ng skogshamn Nya projekt med slutförd förstudie: Östra Hamnvägen Nya projekt under förstudie: Norra stationsbron Nya projekt utan förstudie Anslutningar Prognos utfall tom 208 Prognos överföring tidigare beslut Budget 209 exkl. överföri ng Ram 2020 Plan 202 x 3,7 3, 0,3 0,3 6,4 46,7 9,3 48,0,0 45,0 0,7 00,3,0 4,0 5,0 35,0 Plan 2023 x x 50,0 Plan 2022,3 0,0,3 2,4 20,0 0,0 5,0 x 0,0 x 24

58 Investeringsram kommunstyrelsens verksamhet Ram anpassad för mindre verksamhetsinvesteringar som nämnden ansvarar för och fördelar. Apelviken, etapp Projekt för att skapa norra Europas ledande surfdestination med bättre och tryggare tillgänglighet för gående och cyklister, med möjlighet till rekreation över större delar av året samt med förbättrad kvalitet på vatten och med skydd av befintliga naturvärden. Etapp omfattar utveckling av Strandpromenaden med cykelbana, låg belysning, möblering och dagvattenhantering samt anläggande av surftorg med surfparkering (för bil och cykel) och möjliggörande av att en surfbyggnad uppförs. Ny förskola Breared (Klapperstenen) Förskola med kapacitet för 60 barn. Genom att tidigarelägga byggnationen av en ny förskola på Klapperstenen kan denna stå färdig när Rundgårdens förskolas tekniska livslängd är nådd. Ny förskola i Bua (Applagården) Nybyggnation av förskola med 20 platser vid Buaskolan. Förskolan ska byggas flexibel så att den är omställningsbar till grundskolelokaler. Bad- och simanläggning Håsten Uppförande av ny bad- och simanläggning för att ersätta befintlig simhall. Anläggningen inkluderar 50-metersbassäng, multibassäng, aktivitetsbad, relaxavdelning och gym. Den byggs ihop med befintlig ishall för gemensam entré-/kafédel. Särskilt boende Träslöv Särskilt boende i Träslöv med 60 platser samt lokaler för dagverksamhet i samma byggnad. Tillagningskök ingår. Tvååker räddningsstation Ny räddningsstation som från början planerades att samordna lokaler för Räddningstjänsten och serviceförvaltningen, men sedan projekterats om för att enbart avse lokaler för Räddningstjänsten. Varbergs räddningsstation 25

59 Ombyggnation/nybyggnation av Varbergs räddningsstation för att leva upp till de krav som ställs på en verksamhet av denna karaktär samt för att anpassa lokalerna till behovet av ytor efter att förbundet Räddningstjänsten Väst startades och fler medarbetare omlokaliserades till stationen i Varberg. Under planeringen av projektet har det framkommit att Räddningstjänstens trygghetsteam har växt i omfattning och är i behov av större ytor. Investeringen omfattar därför ytterligare förråd, tillbyggnader och ombyggnationer än vad som ingick i förstudien samt tillfälliga paviljonger under byggtiden. Apelviken, etapp 2 och 3 Etapp 2 och 3 av utbyggnaden i Apelviken avser fortsatt utveckling av strandpromenaden, parkeringslösningar och utformande av bättre och tryggare tillgänglighet som påbörjats i etapp. Påbörjas under 2023 och slutförs därefter kommande år. Stadshus A, ombyggnad och renovering Investering i ny ventilation för att möjliggöra fortsatt användning av byggnaden för kontorsverksamhet. Samtidigt som ventilationen åtgärdas byggs även kontor och sammanträdesrum för fler arbetsplatser. Ombyggnationen förväntas vara klar i början av år Tillfälliga parkeringslösningar I samband med byggandet av Varbergstunneln kommer en stor mängd parkeringar att försvinna; dels större parkeringsanläggningar i markplan, men även gatuparkeringar då ett antal gator kommer stängas av. Till viss del ersätts dessa parkeringar inom projektet, men det kommer ändå att uppstå ett underskott på mer än 30 platser för stadens allmänna behov. Utredning visar på behov av att anlägga tillfälliga parkeringar. Förvaltningslokaler För att möta behovet av kontorsarbetsplatser fram till 2030 för kommunens förvaltningar behövs investering i ytterligare kontor. Förstudie för byggnation på Gamlebyskolans tomt påbörjas i mitten av 208 och projektet förväntas kunna genomföras med start 202. Förstudien ska utreda möjlig byggnation på befintlig markparkering och hur kontor kan kombineras med en bostadsexploatering. Nytt kontor bör ansluta till Gamlebyskolan och projektet omfattar underhåll av befintlig byggnad. Räddningsstationer i Väröbacka och i Skällinge Under 202 tog Räddningstjänsten fram en lokalutredning för samtliga stationer i Varberg. Syftet var att analysera status och föreslå åtgärder för att få ändamålsenliga lokaler. Utifrån 26

60 lokalutredningen har stationerna i Varberg och Tvååker utretts vidare och investeringsprojekt har påbörjats. För Värö och Skällinge behövs åtgärder för bland annat damomklädning, reservkraft och befintlig vagnhall. Bua-Limabacka gång- och cykelväg Under 208 påbörjades arbetet med vägplan för gång och cykelväg mellan Bua och Limabacka. Varbergs kommun har åtagit sig att finansiera halva kostnaden för vägplanen, genom exploateringsobjekt Kvarndammsvägen. För genomförande av projektet krävs nytt avtal, bedömningen är att projektet kan genomföras år Turistinformation Investeringen avser digitala och mobila lösningar för turistinformation samt digitala skyltar utmed motorväg. Stadsutveckling Korsning Getterövägen, ny infart hamnen och järnvägsanslutning skogshamn Trafikanslutningen omfattar dels en ny korsning Östra Hamnvägen-Getterövägen, dels en ny infartsväg från nya korsningen in till hamnen. Denna lösning är reglerad i miljödom och detaljplan. Förstudiearbete pågår och sannolikt kommer val av korsningslösning inordnas i påbörjat planprogramsarbete för Västerport/hamnen. I samband med att skogshamnen flyttas ska också nytt lager för Södras pappersmassa skapas i hamnen. En järnvägsanslutning ska anläggas till den nya hamndelen. Detta beräknas ske Ny skogshamn Förstudie genomförd och två olika alternativ har studerats; ett med tre fartygsplatser och ett med fyra. Dialog sker med Länsstyrelsen om alternativet med tre fartygsplatser kan byggas genom förändringar i miljödomen via ett anmälningsärende. Alternativet med fyra fartygsplatser kräver sannolikt en ny miljödom. Utbyggnaden av skogshamnen planeras ske Innan dess bör marken höjas genom utfyllnad av sten för att också geotekniskt stärka området. Naturvall Skapandet av naturvallen är kopplat till villkor i miljödom för hamnutbyggnad samt gällande detaljplan. Avsikten är att avskärma hamnverksamheten, med ljus och buller, från i första 27

61 hand Natura 2000 (fågelskyddsområdet). Skapandet av vallen sker med godkända överskottsmassor och leds av hamnavdelningen. Vallen ska finnas när nya hamndelen tas i bruk och ny infart skapats. Förslag om slutlig utformning med viss strukturerad växtlighet och gångväg finns framtaget men är ej beslutat. Östra Hamnvägen I samband med att arbetet fortskrider med planering av Västerport står det klart att Östra Hamnvägen måste åtgärdas. Bland annat måste plan upprättas för hur dagvattnet ska ledas. Förstudien avslutades under 207. Projektering för den del som berör Västerport etapp påbörjas under 209 och byggs i samband med utbyggnaden av stadsdelen. Övrig byggnation beräknas ske Norra stationsbron Norra stationsbron kommer att gå över järnvägstråget mellan Birger Svensson väg och Östra Hamnvägen strax norr om den framtida stationen. Den behövs bland annat för att minimera och avlasta trafiken i stationsområdet och utanför stationsbyggnaden. Bron kommer att vila på trågkanten och behöver anläggas i samband med byggnationen av den övriga järnvägsanläggningen. Anslutningar Avser anslutningar till stationsområde, Getteröbron samt Österleden. 28

62 Exploateringar Siffror i mnkr Påverkan resultat Budget ,8 Plan 2020 Plan 202 Plan 2022 Plan ,5 33,5 5,7 34, Exploateringarna beräknas bidra till resultatet med 33 mnkr för år 209 och med 38,5 mnkr år Jämförs det med budgetdokument 208 är det en förbättring med 26 mnkr för år 209 och med 56 mnkr för år Dessa förändringar förklaras enklast med tidsförskjutningar. Vid två större markanvisningar, Falkenbäck och Alunskiffern, har del av eller hela intäkten fått flyttas fram från 208 till 209. Samtidigt dras den sammanställda nettointäkten ned med beräknade kostnader för sanering av mark till allmän plats i framtida Västerport. Resultatförbättringen 2020 beror på att vid byggnation i Västerport kommer 50 % att debiteras när avtalen tecknas och resterande debiteras när byggloven vunnit laga kraft. Kalkylen är uppdaterad vilket medför att Västerport totalt beräknas ge en högre vinst än vid tidigare beräkningar. 29

63 Beslutsförslag VARBERGS (2) Dnr: KS 208/030-6 Kommunstyrelsens arbetsutskott KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Magnus Sjöberg, Uppdrag om eventuell konkurrensutsättning av drift- och anläggningsverksamhet på fastigheten Getakärr 5: Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige. Godkänna Hamn-och Gatunämndens redovisning om uppdrag om konkurrensutsättning av drift- och anläggningsverksamhet på fastigheten Getakärr 5: och anse det slutfört Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 23 maj 207, 03, att fastställa strategiskt styr- och budgetdokument inför mål och budget 208. I det strategiska styrdokumentet riktades ett antal uppdrag till kommunens nämnder. Hamnoch gatunämnden fick tillsammans med kommunstyrelsen i uppdrag av kommunfullmäktige att senast i juni 208 utreda en avetablering av verksamheten på fastigheten Getakärr 5:, vid nöjesparken, samt utreda alternativa placeringar av verksamheten. Utredningen skall också ge svar på vilka delar av ovan nämnda verksamhet som lämpar sig för konkurrensutsättning. Den verksamhet som anges ovan är delar av hamn- och gatuförvaltningens drift- och anläggningsavdelning. Kommunstyrelsens förvaltning har i samarbete med bland annat hamn- och gatuförvaltningen tagit fram en lokaliseringsutredning för drift- och anläggningsverksamheten på hamn- och gatuförvaltningen. Utredningen i form av ett åtgärdsval visar på att en ny lokalisering av verksamheten inom området Östra Träslöv ger många fördelar ur många aspekter. Den specifika föreslagna placeringen inom Östra Träslöv framgår av åtgärdsvalsstudien. Beslutsunderlag Protokollsutdrag Hamn-och Gatunämnden 5 oktober POSTADRESS BESÖKSADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 5, Östra Vallgatan 2 (hiss) TELEFON TELEFAX Varberg ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS ks@varberg.se WEBBPLATS

64 (2) Dnr: KS 208/030-6 Övervägande Kommunstyrelsens förvaltning bedömer att den genomförda utredningen är väl genomförd och att det sammantaget visar sig väl utrett att det mest fördelaktiga är att ha ett komplett växthus inom den egna verksamheten. I den åtgärdsvalsstudie som Samhällsutvecklingskontoret genomfört för ny placering av drift- och anläggningsverksamheten på fastigheten Getakärr 5:, föreslås att förstudie genomförs för lokaliseringsalternativ Östra Träslöv samt för Kardanvägen/Trönninge. Samhällsutvecklingskontoret avser att i separat ärende bereda förstudieärendet till Kommunstyrelsen, i enlighet med gällande investeringsprocess. Ekonomi och verksamhet Kostnaden för framtagandet av Hamn-och Gatunämndens utredningsunderlag belastar nämndens driftsram. Kommande förstudie för nyetablering finansieras och behandlas enligt gällande investeringsprocess. Samråd Samråd har skett med Hamn-och Gatuförvaltningen Kommunstyrelsens förvaltning Magnus Sjöberg Mark- och Exploateringschef Protokollsutdrag

65 Varbergs kommun Hamn- och gatunämnden HGN 06 Sammanträdesprotokoll Dnr HGN 208/0248 Omlokalisering av verksamhet från fastigheten Getakärr 5: Beslut Hamn- och gatunämnden beslutar. förorda att den verksamhet som idag bedrivs av hamn- och gatunämnden på fastigheten Getakärr 5: i dess helhet omlokaliseras till en ny fastighet i området Östra Träslöv, 2. ställa sig bakom underlaget från kommunstyrelsens förvaltning rörande lokaliseringsutredningen för drift- och anläggningsverksamheten på hamn- och gatuförvaltningen som förordar en ny lokalisering av verksamheten till Östra Träslöv, 3. ställa sig bakom slutsatserna och huvudprinciperna i konkurrensutsättningsutredningen, lokaliseringsutredningen och PM om framtida växthus, samt ge i uppdrag till hamn- och gatuförvaltningen att i nära samarbete med berörda instanser i kommunkoncernen verka för att möjliggöra en omlokalisering i enlighet med ovanstående punkt, 4. översända ärendet till kommunstyrelsen för vidare hantering och samtidigt hemställa att uppdraget från kommunfullmäktige avseende alternativa placeringar av verksamheten samt konkurrensutsättningsutredningen i de delar där hamn- och gatunämnden ansvarar beskrivet nedan beslutas vara slutfört och verkställt. Förslag till beslut på sammanträdet Susanna Thunberg (C) föreslår att tredje beslutsatsen i arbetsutskottets förslag till beslut, ställa sig bakom slutsatserna och huvudprinciperna i konkurrensutsättningsutredningen, lokaliseringsutredningen och PM om framtida växthus, samt ge i uppdrag till hamn- och gatuförvaltningen att i nära samarbete med berörda instanser i kommunkoncernen verka för att möjliggöra en omlokalisering i enlighet med ovanstående punkt, utgår och ersätts med att med stöd av gjorda utredningar ge hamn- och gatuförvaltningen i uppdrag att i nära samarbete med berörda instanser i kommunkoncernen verka för att möjliggöra en omlokalisering i enlighet med ovanstående punkt. Lennart Isaksson (S) föreslår bifall till arbetsutskottets förslag. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

66 Varbergs kommun Hamn- och gatunämnden Sammanträdesprotokoll Beslutsordning Ordföranden ställer Lennart Isakssons (S) förslag om bifall till arbetsutskottets förslag till beslut mot Susanna Thunbergs (C) ändringsförslag mot varandra och konstaterar att hamn- och gatunämnden beslutar enligt Susanna Thunbergs förslag till beslut. Omröstning begärs Hamn- och gatunämnden godkänner följande ordning: Ja-röst för bifall till Susanna Thunbergs ändringsförslag. Nej-röst för bifall till Lennart Isakssons förslag om bifall till arbetsutskottets förslag. Med 5 ja-röster för Susanna Thunbergs förslag och 6 nej-röster för Lennart Isakssons förslag om bifall till arbetsutskottets förslag beslutar hamn- och gatunämnden bifalla Lennart Isakssons och arbetsutskottets förslag. Beslutande Lennart Andrén Gunnar Ericson Antonio Diaz Suzanna Thunberg Samuel Lindh Lennart Isaksson Carlos Paredes Lena Karlsson Leif Rehbinder Erik Hellsborn Tobias Carlsson Ja (M) (M) (M) (C) (MP) (S) (S) (S) (S) (SD) (L) Summa Nej Avstår X X X X X X X X X X X 5 6 Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 23 maj 207, 03, att fastställa strategiskt styr- och budgetdokument inför mål och budget 208. I det strategiska styrdokumentet riktades ett antal uppdrag till kommunens nämnder. Hamn- och gatunämnden fick tillsammans med kommunstyrelsen i uppdrag av kommunfullmäktige att senast i juni 208 utreda en avetablering av verksamheten på fastigheten Getakärr 5:, vid nöjesparken, samt utreda alternativa placeringar av verksamheten. Utredningen skall också ge svar på vilka delar av ovan nämnda verksamhet som lämpar sig för konkurrensutsättning. Den verksamhet som anges ovan är delar av hamnoch gatuförvaltningens drift- och anläggningsavdelning. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

67 Varbergs kommun Hamn- och gatunämnden Sammanträdesprotokoll För den del av uppdraget som gällde en eventuell ytterligare konkurrensutsättning av verksamheten har hamn- och gatuförvaltningen anlitat en konsult för genomförande av utredningen. Uppdraget till konsulten har inneburit att ta fram ett utredningsunderlag gällande en eventuell ytterligare konkurrensutsättning av hamn- och gatuförvaltningens drift- och anläggningsverksamhet. I uppdraget har även ingått att i samråd med verksamhetens företrädare identifiera interna respektive externa tjänster samt med utgångspunkt i detta identifiera om det finns ytterligare delar av verksamheten som kan/bör ske genom externa tjänster. Samråd och dialog har skett med ett antal nyckelpersoner utanför avdelningen för att få bredd och djup i förståelsen och perspektivet på den verksamhet som bedrivs inom avdelningens ansvarsområden. I underlaget bör det framgå vilka effekter och konsekvenser som en ytterligare konkurrensutsättning kan förväntas leda till. Uppdraget har huvudsakligen genomförts genom intervjuer och fokusgrupper med bland annat chefer och medarbetare på drift och anläggning, förvaltningens ledningsgrupp, representanter från kommunstyrelsens förvaltning, kommunalråden samt ett antal av verksamhetens beställare och kunder. I utredningen konstaterar konsulten att de intervjuer som genomförts pekar på att kvaliteten avseende gata, park och grönytor håller hög kvalitet i Varberg. Beställare och kunder till drift och anläggning, såväl vad gäller drift som anläggningsprojekt, är mycket nöjda med kvalitet, service, flexibilitet och kommunikation. Många uttrycker också att verksamheten i egen regi gör det lilla extra och att det finns ett stort ansvarstagande i verksamheten. Vidare bedöms nuvarande kvalitetsnivå som god. Det finns av kvalitetsskäl ingen anledning till att ifrågasätta verksamheten i egen regi. Analys av medarbetarundersökningar visar på hög nöjdhet och motivation hos medarbetarna. Eftersom utredningen tydligt pekar på en väl fungerande verksamhet i egen regi samtidigt som tillväxten ställer stora krav på kapacitet och kompetens menar konsulten att det bästa är att hitta en mix av verksamhet i egen regi och köpta tjänster på marknaden. Det ska vara en självklarhet att man inom förvaltningen ständigt ställer sig frågan om vilken driftsform som är effektivast för bästa möjliga pris och kvalitet för verksamheten. Som en följd av det formella uppdraget från kommunfullmäktige har förvaltningen i samråd med bland annat hamn- och gatunämnden valt att dessutom ytterligare belysa frågan om hur kommunens framtida behov av växter kan tillgodoses med utgångspunkt i vilken omfattning kommunen ska ha växthus i den egna verksamheten. I framtagen promemoria finns en sammanställning över investeringskostnader samt driftkostnader för nya växthus på ny plats i kommunen utifrån två olika alternativa omfattningar. Alternativet med att inte ha något växthus alls framgent har inte belysts Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

68 Varbergs kommun Hamn- och gatunämnden Sammanträdesprotokoll djupare då detta alternativ inte bedöms vara realistiskt. Promemorian försöker också visa på den nytta och det värde som finns med de två olika alternativa omfattningarna. Sammantaget visar detta underlag på att det är att förorda nya växthus med fullständiga möjligheter till odling och övervintring av växter vilket bedöms ge störst nytta och värde med beaktande av investerings- och driftkostnader. Kommunstyrelsens förvaltning har i samarbete med bland annat hamn- och gatuförvaltningen tagit fram en lokaliseringsutredning för drift- och anläggningsverksamheten på hamn- och gatuförvaltningen. Utredningen i form av ett åtgärdsval visar på att en ny lokalisering av verksamheten inom området Östra Träslöv ger många fördelar ur många aspekter. Den specifika föreslagna placeringen inom Östra Träslöv framgår av åtgärdsvalsstudien. Beslutsunderlag Arbetsutskottets protokoll oktober 208, 75. Hamn- och gatuförvaltningens beslutsförslag juli 208. Hamn- och gatunämndens protokoll 2 maj 208, 53. Utredning avseende eventuell konkurrensutsättning av drift- och anläggningsverksamheten, hamn- och gatuförvaltningen i Varbergs kommun (Åkesson Managementkonsult AB), med bilagor: - Bilaga : Drift och anläggning i siffror - Bilaga 2: Sammanställning av medborgarundersökningar - Bilaga 3: Erfarenheter av konkurrensutsättning en forskningsöversikt, SKL 20. Åtgärdsval: Lokalisering av drift- och anläggningsverksamheten hamn- och gatuförvaltningen Varberg, kommunstyrelsens förvaltning 28 september 208. Odla eller köpa en promemoria om framtida växthus i Varbergs kommun, hamn- och gatuförvaltningen 27 september 208. Övervägande Förvaltningen bedömer att underlagen och analyserna samt de följande slutsatserna som förs fram i konkurrensutsättningsutredningen, som den oberoende externa konsultresursen presenterat, väl speglar det faktiska läget. Det finns väldigt mycket positivt att notera från befintlig verksamhet men också ett antal områden, arbetssätt samt frågor kring ansvar och roller som vi behöver arbeta vidare med för att finslipa verksamheten. Förvaltningen bedömer att utredningen väl svarar mot det formella uppdraget som kommunfullmäktige gav till hamn- och gatunämnden samt kommunstyrelsen i samband med det strategiska styrdokumentet. I olika samtal kring tolkning och genomförande av det formella uppdraget har frågan om den del av verksamheten inom drift- och Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

69 Varbergs kommun Hamn- och gatunämnden Sammanträdesprotokoll anläggningsavdelningen som handlar om växthusen funnits kräva en fördjupad ekonomisk analys och värdering. I särskild promemoria har de ekonomiska förutsättningarna för växthusen studerats i form av kostnaderna för investering samt drift och underhåll av ett nytt växthus. Promemorian försöker även visa på de ekonomiska mervärden (analys av kostnad och nytta) det finns med att ha ett eget växthus inom verksamheten. Promemorian visar på att det mest fördelaktiga är att ha ett komplett växthus inom den egna verksamheten. Ekonomi och verksamhet Kostnaden för framtagandet av utredningsunderlagen belastar förvaltningens driftram. En eventuell framtida omlokalisering av hela verksamheten behöver kostnadsbedömmas i särskild utredning. Samråd Samråd har skett och behöver även ske framgent med medarbetarna på drift- och anläggningsavdelningen, fackliga företrädare samt med förvaltningens ledningsgrupp. Samråd har också skett med företrädare för övriga berörda förvaltningar och bolag inom ramen för utredningsarbetet samt efterföljande process. Protokollsutdrag: Justerandes signatur Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande Datum

70 UTREDNING AVSEENDE EVENTUELL KONKURRENSUTSÄTTNING AV DRIFTOCH ANLÄGGNINGSVERKSAMHETEN Hamn- och Gatuförvaltningen i Varbergs kommun Sven-Martin Åkesson Åkesson Managementkonsult AB Slutrapport

71 Innehållsförteckning Uppdraget Hamn- och gatuförvaltningen i Varbergs kommun Sammanfattning av faktaunderlag, undersökningar, rapporter och intervjuer/fokusgrupper Konsultens analys och slutsatser... 5 Kvalitet för invånare/medborgare... 5 Servicenivå, kapacitet och flexibilitet... 5 Miljö... 6 Näringsliv... 6 Ekonomi... 7 Arbetsgivare och personal... 7 Upphandling och administration... 7 Organisation och arbetssätt Konsultens rekommendationer... 9 Bilagor Bilaga Bilaga 2 Bilaga 3 Drift och anläggning i siffror Sammanställning av medborgarundersökningar Erfarenheter av konkurrensutsättning (en forskningsöversikt), SKL 20 Övrig rekommenderad läsning (att hämta på SKL s hemsida): Driftigt underhåll på entreprenad (upphandling av drift och underhåll), SKL 205 Väl mätt (en jämförelse av kommunernas gatu- och parkverksamhet ur ett medborgarperspektiv), SKL 200 Rapport: Eventuell konkurrensutsättning av drift- och anläggningsverksamheten /20

72 Uppdraget Uppdragsbeskrivning Uppdraget innebär att ta fram ett utredningsunderlag som kan komma att utgöra del av ett kommande beslutsförslag för en eventuell ytterligare konkurrensutsättning av hamn- och gatuförvaltningens drift- och anläggningsverksamhet. I uppdraget ingår att i samråd med verksamhetens företrädare identifiera interna respektive externa tjänster samt med utgångspunkt i detta identifiera om det finns ytterligare delar av verksamheten som kan/bör ske genom externa tjänster. Samråd och dialog behöver också ske med ett antal nyckelpersoner utanför avdelningen för att få bredd och djup i förståelsen och perspektivet på den verksamhet som bedrivs inom avdelningens ansvarsområden. I underlaget bör det framgå vilka effekter och konsekvenser som en ytterligare konkurrensutsättning kan förväntas leda till. Avgränsningar I detta uppdrag ingår utredning om konkurrensutsättning och inte den del som avser alternativ placering av driftoch anläggningsverksamhet enligt det politiskt fattade beslutet. För fullgörande av uppdraget om konkurrensutsättning behöver dock viss koordinering ske med utredningen om alternativ lokalisering. Förutsättningar I uppdraget ingår att samtala med ett antal medarbetare på förvaltningen samt ta del av och analysera olika underlag för att ta fram det efterfrågade utredningsunderlaget. En del av arbetet behöver sannolikt ske på plats ute i verksamheten medan andra delar kan ske på normal arbetsplats för konsultresursen. Utformningen och formatet för utredningsunderlaget preciseras i samråd med beställaren under utredningsperioden. Utredningsunderlaget bör finnas i form av en rapport samt ett enklare presentationsmaterial. Uppdragets genomförande Styrgrupp Förvaltningschefen har satt samman en styrgrupp för uppdraget som består av förvaltningschef samt avdelningscheferna för drift och anläggning. Intervjuer och fokusgrupper Uppdraget har huvudsakligen genomförts genom intervjuer och fokusgrupper med nyckelpersoner utifrån uppdraget. Kommunalråd och ordförande i nämnden Beställare och kunder inom kommunen Kommunens funktioner inom samhällsutveckling, Mark och exploatering samt näringsliv Förvaltningschefen samt förvaltningschefens ledningsgrupp Samtliga chefer inom drift och anläggning Representanter från medarbetare och fackliga företrädare inom drift och anläggning Avdelningschef projekt Upphandlingschef samt upphandlingsspecialist HR specialist för förvaltningen Controller och verksamhetsutvecklare inom förvaltningen Omvärldsbevakning Inom ramen för uppdraget har en omvärldsbevakning genomförts. Dels har ett antal rapporter gåtts igenom (främst från SKL) och dels har en intervju gjorts med Falkenbergs kommun som under 0 års tid köper stora delar av gatudriften. Rapport: Eventuell konkurrensutsättning av drift- och anläggningsverksamheten 2/20

73 Medborgarundersökningar och medarbetarundersökningar Genomgång av undersökningar som gjorts av medborgare och medarbetare. Konsultens egna analys, slutsatser och rekommendationer Utifrån ovanstående delar har konsulten gjort sin egna (oberoende) analys med slutsatser och rekommendationer. Modell för genomförande av utredningen Nedanstående modell beskriver de olika områden som kommer beaktas i utredningen för att ge en bred bild utifrån olika perspektiv. Områden att beakta i utredningen Externt Internt Kvalitet för invånare/medborgare Servicenivå. flexibilitet, kapacitet Miljö Ekonomi Eventuell konkurrensutsättning av drift- och anläggningsverksamheten Näringsliv Arbetsgivare och personal Upphandling och administration Organisation och arbetssätt Vi stodjer Bamcancerfonden VdnrOAlfOQ Kvalitet för invånare/medborgare - Hur invånare och medborgare upplever kvaliteten. Servicenivå, flexibilitet, kapacitet - Hur beställare (kunder) upplever service, flexibilitet och kapacitet. Miljö - Konsekvenser avseende miljö/klimat. Näringsliv - Konsekvenser för näringslivet. Ekonomi - Ekonomiska konsekvenser. Arbetsgivare/kompetens - Konsekvenser för arbetsgivare och personal. Upphandling och administration - Konsekvenser avseende upphandling och administration Organisation och arbetssätt - Konsekvenser avseende organisation och arbetssätt. Rapport: Eventuell konkurrensutsättning av drift- och anläggningsverksamheten 3/20

74 2 Hamn- och gatuförvaltningen i Varbergs kommun Nedan beskrivs organisationen för Hamn- och gatuförvaltningen samt Drift och anläggning. Organisation Hamn- och gatuförvaltningen Drift och anläggning Projekt fml VARBERGS UJ KOMMUN Drift och anläggning Drift och anläggning Samord./adm./städ Växthus Anläggning Park/ Gatudrift Anläggning VA/gata Anläggning Park Parkdrift norr Parkdrift söder li'n] VARBERGS UJ KOMMUN Rapport: Eventuell konkurrensutsättning av drift- och anläggningsverksamheten 4/20

75 3 Sammanfattning av faktaunderlag, undersökningar, rapporter och intervjuer/fokusgrupper I detta kapitel sammanfattas de olika delar som gjorts i utredningen. Intervjuer och fokusgrupper med olika intressenter Genomgång av faktaunderlag och siffror Genomgång av undersökningar (medborgare och medarbetare) Genomgång av rapporter från SKL avseende konkurrensutsättning Intervju med kunder inom Varbergs kommun Intervjuer har genomförts med representanter från kommunala bolag och förvaltningar inom Varbergs kommun som är kunder (beställare) till Hamn och Gata Drift och Anläggning. De intervjuade är Varbergs Energi AB, VIVAB samt Varbergs Fastighets AB. Nedan redovisas de viktigaste slutsatserna. Kunderna upplever: att samarbetet med drift och anläggning fungerar mycket bra. att arbetet utförs med mycket hög kvalitet. att det finns en stor flexibilitet och serviceanda samt ett stort ansvarstagande. att privata entreprenörer kräver betydligt mer arbete från kundens sida vad gäller upphandling, kontroller, avtalstolkning, mm. att privata entreprenörer blir betydligt dyrare pga av tilläggsfakturering för allt som inte ingår i avtalen. att privata entreprenörer inte levererar samma kvalitet och flexibilitet. Sammanfattningsvis uttrycker kunderna mycket positiva erfarenheter från samarbete med Hamn och Gata samtidigt som erfarenheterna av externa privata entreprenörer inte är lika positiva. Intervju med samhällsutveckling, Näringsliv, Mark och exploatering Intervjuer har genomförts med representanter från kommunstyrelsens förvaltning (samhällsutveckling, näringsliv samt mark och exploatering). Nedan redovisas de viktigaste slutsatserna. De intervjuade framförde: att kvaliteten och snabbheten i själva exploaterings- och planprocessen har väldigt lite med drift- och anläggningsverksamheten att göra. Många tror att långa projekttider beror på drift- och anläggning men utmaningarna ligger mycket tidigare i processen. Här behövs bättre kunskap och förståelse hos många parter/intressenter. kommunen behöver både privata entreprenörer och egen regi verksamhet för att säkerställa kapacitet och flexibilitet. Varberg står inför tillväxt och stora utvecklingsinsatser så kapaciteten måste säkerställas. ledtider kan kortas med egen regi verksamhet. Mark och exploatering upplever: att samarbetet fungerar mycket bra. Det finns en god samarbets- och servicekultur på Hamn och Gata. att arbetet utförs med hög kvalitet. Rapport: Eventuell konkurrensutsättning av drift- och anläggningsverksamheten 5/20

76 att det finns en stor flexibilitet och serviceanda samt ett stort ansvarstagande. Detta blir särskilt påtagligt i mindre projekt. att privata entreprenörer kräver betydligt mer arbete från kundens sida vad gäller upphandling, kontroller, avtalstolkning, mm. Intervju med upphandling och projekt Intervjuer har genomförts med representanter från upphandlingsfunktionen samt projektavdelningen. Nedan redovisas de viktigaste slutsatserna. De intervjuade framförde: Det genomförs fler och fler upphandlingar (objektsupphandlingar). Det kommer krävas mer upphandlingskompetens och mer upphandlingsresurser. Det lämnas endast ett fåtal anbud per upphandling. Marknaden är begränsad, många leverantörer tackar nej vilket gör att konkurrens blir begränsad. Priserna skiljer mycket beroende på marknaden/konjunkturen. Just nu ligger priserna högt. Det är svårt att jämföra priser eftersom det är svåra gränsdragningar om vad som ingår. Idag finns det ett stort antal små ramavtal som går in i varandra (ca 00 st) vilket skapar diskussioner om tolkningar. Upphandlingar ökar risken för tidsförskjutning pga överklaganden, tvister och långa upphandlingstider. Färre och större ramavtal skulle förenkla avrop och beställning men samtidigt minska möjligheten för de mindre lokala leverantörerna. Samtidigt blir dessa upphandlingar betydligt mer komplexa. Upphandling ställer stora krav på beställarkompetens (ej det samma som upphandlingskompetens) som arbetar med kravspecifikation, beställning, avrop, avtalsuppföljning och kontroller. Beställarrollen behöver tydlig skiljas från utförandet i organisationen. Flexibilitet och service fungerar i nuläget betydligt bättre i egenregiverksamheten eftersom personalen bedöms som ansvarstagande, flexibla och serviceorienterade. Idag en fungerade egenregiverksamhet. Varberg befinner sig i en tillväxtfas som innebär att kapacitet och flexibilitet behöver säkerställas. Det bästa är en lagom mix av både entreprenörer och egen regi. Intervju med chefer inom drift och anläggning Intervjuer har genomförts med cheferna för drift och anläggning. Nedan redovisas de viktigaste slutsatserna. Cheferna vill särskilt lyfta fram några kritiska synpunkter från dem i denna utredning: Stor del av verksamheten köps idag från privata entreprenörer. Verksamheten i egen regi levererar idag en kvalitet, service och flexibilitet som skapar ett högt mervärde för kommunen. Entreprenörer gör det som står i avtalet och inte mer (utan extra betalt). Verksamheten tar ett stort ansvar för helheten och löser problem på ett flexibelt sätt. Omställningstiden är kort och man har stora möjligheter att göra prioriteringar. Kommunen kommer behöva utökad beställarkompetens och resurser ju fler tjänster som köps. Det krävs väldigt mycket arbete med upphandlingar, avrop, beställningar, avtal, tolkningar, kvalitetssäkring, uppföljning och kontroller. Verksamheten har ett stort socialt ansvar inte minst genom att ta hand om människor i behov av arbete, praktik, träning och sociala sammanhang. Rapport: Eventuell konkurrensutsättning av drift- och anläggningsverksamheten 6/20

77 Chefernas upplevelse av styrkor och svagheter i nuvarande verksamhet STYRKOR OCH MÖJLIGHETER SVAGHETER OCH RISKER Medarbetare som brinner för Varberg, tar ett stort ansvar, gör det lilla extra. Löser många problem. Ser helheten! Möjlighet till snabba omställningar, prioriteringar och anpassningar utifrån behov. Vi får saker och ting att hända. Snabbhet och flexibilitet. Kunniga och duktiga medarbetare. Vi har idag inte 00% tidseffektivitet. Det finns ställtider, inställelsetider och slack som kan effektiviseras. Vi behöver utveckla planering, prioritering, och avgränsning av uppdraget. Uppföljning, kvalitetskontroll, lärande, dokumentation kan förbättras. MÖJLIGHETER MED ATT KÖPA TJÄNSTER FRÅN PRIVATA ENTREPRENÖRER Att upphandla och beställa kan ge ökad tydlighet kring uppdraget eftersom det kräver tydligare beställning, roller, ansvarsfördelning, avgränsningar. Kostnaden inom vissa avgränsade områden kan minska om vi är en kompetent beställare. Kan stärka näringslivet. Möjlighet till nytänkande och nya metoder, arbetssätt, material, maskiner, mm. Vi är ibland tuffare mot entreprenörer än mot vår egen personal. RISKER MED ATT KÖPA TJÄNSTER FRÅN PRIVATA ENTREPRENÖRER Egen regi kan göra det lilla extra och är lite mer flexibelt, mot alla, ansvar för samhället som helhet. En entreprenör gör det som står i avtalet och inte mer. Svårt att upphandla flexibilitet och ansvarstagande för helheten. Kan bli trögt och osmidigt. Komplexa avtal. Kräver mycket kontroll och uppföljning. Kräver stora administrativa resurser och perfekta avtal och upphandlingar. Risk att tappa greppet om helheten. Varje entreprenör gör sin del men ingen tänker helhet. Cheferna på drift och anläggning har identifierat ett antal utvecklingsinsatser som behöver göras inom verksamheten oavsett om verksamheten konkurrensutsätts eller inte. Exempel på detta är: Organisationen behöver ses över och utvecklas. T ex behöver beställarrollen och utförarrollen tydligare definieras och organiseras på bästa möjliga sätt. Verksamhetens flöden (processer) behöver tydliggöras, samordnas och effektiviseras. Resursplanering och prioritering av både personal och maskiner kan utvecklas. Dokumentation och uppföljning behöver utvecklas för att kvalitetssäkra verksamheten. Den långsiktiga planeringen behöver utvecklas för att kunna arbeta mer proaktivt och resurseffektivt. Kostnadsanalyser och bedömningar för att kunna prioritera och bedöma vad som är rimligt med avseende på rätt kvalitetsnivå och avgränsningar. Kultur och arbetssätt kan alltid utvecklas och förbättras även om mycket fungerar väldigt bra idag. Krav och förväntningar på chefer och medarbetare kan förtydligas. Tidsredovisning är viktigt för uppföljningen men borde bli mer automatiserad. Rapport: Eventuell konkurrensutsättning av drift- och anläggningsverksamheten 7/20

78 Intervju med ledningsgruppen på Hamn och Gata Intervjuer har genomförts med ledningsgruppen för Hamn och Gata. Nedan redovisas de viktigaste slutsatserna. Ledningsgruppen lyfter fram några viktiga frågor: Drift och anläggning behöver kännetecknas av snabbhet, flexibilitet, ansvarstagande samt ett enkelt och friktionsfritt samarbete. Idag kännetecknas verksamheten av en ansvarstagande kultur för kommunen bland egen personal. Stolthet, ansvar och kunskap bedöms väldigt hög i nuläget. Egenregiverksamheten är en del av varumärket Varberg. Den ekonomiska sammanställningen visar att Hamn och Gata i nuläget köper den största delen av de tjänster som utförs. Detta innebär att vi har en bra mix mellan egen regi och köpt verksamhet. Att utföra upphandlingar är mycket komplext. Det finns risk för inlåsning under viss tid, överprövningar och tvister som leder till avbrott i verksamheten samt ökad administration eftersom det finns mycket vi fortfarande måste göra själva även om vi upphandlat. LOU begränsar möjligheterna och sätter stort fokus på pris. Det är svårt att konkretisera kvalitetsfaktorer, utvärdera dessa och låta de vara styrande. Ledningsgruppens analys av möjligheter och risker med att köpa tjänster från externa entreprenörer. MÖJLIGHETER MED ATT KÖPA TJÄNSTER FRÅN PRIVATA ENTREPRENÖRER RISKER MED ATT KÖPA TJÄNSTER FRÅN PRIVATA ENTREPRENÖRER Leverantörens kvalitet och ansvarstagande är helt avgörande. Om det är rätt leverantör med rätt medarbetare kan det innebära nytänkande, effektivisering och utveckling. Vi kan ställa större krav på bättre kvalitet med avseende på dokumentation och kvalitetssäkring som idag sitter i huvudet på våra medarbetare, t ex rutiner, processer, skötselinstruktioner, mm. Köp av tjänster kan innebära ökad flexibilitet vid stora omställningar, t ex budgetneddragningar, under förutsättningar att avtalen klarar detta. Utomstående leverantör kan vara mer opartisk och stå utanför interna relationer. Tydligare renodling av roller. Förvaltare, beställare, sakkunnig (teknikkunskap) och utförare. Lägre kostnad vid lågkonjunktur eftersom anbuden då kan bli bättre. Bättre framdrift genom tuffare kravställare, avtalshantering, mm. Starkare styrning mot externa än interna. Risk att stora entreprenörer utkonkurrerar lokala mindre aktörer vilket innebär påverkan på det lokala näringslivet. Miljöpåverkan genom ökade transporter (fler och längre) av maskiner, personal, material och varor/produkter. Idag flera arbetsmarknadsåtgärder inom förvaltningen som en privat eventuellt inte utför. Minskat helhetsansvar, långsiktig ansvarstagande och kompetens/-informationsöverföring hos entreprenör. Risk av tappa den kompetens som vi behöver som beställare. Denna funktion måste finnas kvar. Mycket komplexa upphandlingar som tar lång tid och kräver mycket resurser samt administration. Inlåsning under viss tid tydliga datum Överprövningar, tvister som skapar avbrott i verksamheten LOU begränsar handlingsfriheten. Väldigt stort fokus på pris. Svårt att utvärdera offerter. Ökad sårbarhet och minskad flexibilitet det finns mycket som behöver lösas utan att först titta på vad avtalet säger. Mindre projekt och åtgärder kommer blir svårare att hantera. Attraktivt att kommunens som arbetsgivare har egen regiverksamhet. Högkonjunkturer blir kostnadsdrivande. Stora delar av verksamheten består av fasta kostnader som finns kvar även om vi köper tjänster. Rapport: Eventuell konkurrensutsättning av drift- och anläggningsverksamheten 8/20

79 Intervju med medarbetare inom Drift och anläggning Medarbetarna vill särskilt lyfta fram några viktiga synpunkter från dem i denna utredning: Varberg har det lilla extra idag tack vare egen regi. Entreprenör gör det som står i avtalet och inte mer. Verksamheten kännetecknas idag av flexibilitet, snabba omställningar, möjlighet att prioritera och ansvarstagande för helheten. Kommunen behöver beställarkompetens, uppföljning, kontroll även om vi köper tjänster. Det finns ett stort socialt ansvarstagande i verksamheten. Kommunen tar ansvar för människor i behov av arbete, praktik, träning, sociala sammanhang. Medarbetarnas upplevelse av styrkor och svagheter i nuvarande verksamhet STYRKOR i nuvarande verksamhet Det finns en stor flexibilitet, vi löser många problem snabbt. Detta går inte att skriva in i ett avtal. Det görs mycket som man inte tänker på. Otroligt stor och bred kunskap och kännedom. Vi arbetar för invånarna vilket är starkt förankrat hos alla. Många bor i Varberg och vi tar ansvar för Varbergs bästa. Hög kvalitet på jobben och stor yrkeskunnighet. Stor yrkesstolthet. Våra kunder vet vad de får av oss. Invånarna vet vilka vi är vilket blir en trygghet för kunden. Bra utrustning och maskiner. Vi har det vi behöver. Vi tar ansvar för helheten och inte bara det avgränsade uppdraget. Stort socialt ansvar genom att sätta människor i arbete. Vi har stor öppenhet och är lättillgängliga. MÖJLIGHETER MED ATT KÖPA TJÄNSTER FRÅN PRIVATA ENTREPRENÖRER Det finns många duktiga och bra entreprenörer. Entreprenörerna har bra maskiner och utrustning. Många är specialister på sitt område. Entreprenörer kan avlasta vid arbetstoppar. Vi kan ställa tydligare krav på entreprenörer. SVAGHETER i nuvarande verksamhet Vi kan bli bättre på uppföljning, besiktning, kontroll av gjorda jobb. Struktur, ordning och reda, planering och uppföljning kan förbättras och utvecklas. Det finns delvis olika arbetssätt och riktlinjer mellan norr och söder. Våra tjänster och arbetssätt kan likställas. Samarbete mellan cheferna samt mellan chefer och medarbetare kan utvecklas. Vi kan bli ännu bättre på att prioritera och planera jobb samt besluta vad vi gör själva och vad som kan läggas ut. Vi tenderar att ibland fixa för mycket för många. Vi utför mycket och behöver ibland tydligare avgränsning. Vi ska ta ansvar och vara flexibla till en viss gräns. RISKER MED ATT KÖPA TJÄNSTER FRÅN PRIVATA ENTREPRENÖRER Svårt att få entreprenörer att göra vissa uppgifter eller viss service. Kommunen är inte alltid en prioriterad kund. Ibland får vi inte ens in anbud. Konjunktur och priser styr väldigt mycket. Tar inte ansvar för helheten och utför inget extra. Ställer krav på uppföljning, kvalitetskontroll vilket kan leda till diskussioner och tolkningar. Kvalitetsbrister behöver justeras kan leda till diskussioner. Svårt att avtala om allt, särskilt oförutsedda händelser. Kompetens, utbildning och erfarenhet varierar mycket. Hur hantera beredskap? Medarbetarna på drift och anläggning har identifierat ett antal utvecklingsinsatser som man anser behöver göras inom verksamheten oavsett om verksamheten konkurrensutsätts eller inte. Exempel på detta är: Tydligare uppdragsbeskrivningar. Det finns en risk att ta på sig för mycket ansvar och göra saker som inte är vårt uppdrag eller prioriterat. Planering som är mer proaktiv och långsiktig. Det är viktigt med en planering som säkerställer rätt person på rätt arbete. Morgonmöte/veckomöten för en gemensam planering och prioritering. Kommunikation i vardagen, t ex byggmöten, information, mm. Bättre egenkontroller och dokumentation. Förtydligande av roller vad gäller Ledarskap / chefskap samt arbetsledare/teamledare. Hur ska cheferna balansera ledning och administration? Rapport: Eventuell konkurrensutsättning av drift- och anläggningsverksamheten 9/20

80 Ekonomisk sammanställning (se bilaga) I bilaga finns en detaljerad sammanställning av verksamheten i siffror. Här finns också beskrivningar av verksamhetens innehåll och tjänster, vad som köps och vad som görs i egen regi samt vilka de stora leverantörerna är. Några sammanfattande iakttagelser: Kommunen köper idag ca 60% av driftverksamheten och mellan 80-90% avseende investeringar och exploatering. Vad gäller gatuunderhåll, vinterväghållning och toppbeläggning köps ca 75%. Det som huvudsakligen bedrivs i egen regi (och som har väsentliga belopp) är gröna ytor vid trafikområden, finpark, bostadsnära park, städning och växthus. Driftverksamheten ~erksamhet varav egenregi Utfall 207 Procent egenregi varav köp av verksamhet Procent köp av verksamhet Gatuunderhåll ')( ~interviighållning ')( 62%!Toppbeläygning ')( 99%!Trafikområden gröna ytor ')( 34% ~ägföreningar (gröna ytor) ')( 66% 38% Lekplatser 70% 'lf Finpark '!'< 8% Bostadsnära park % 27% ~tädning ')( 29% Parkservice o/- 20% Offentlig utsmyckning 'lf 9% ')( 9 4% ~äxthus ')( 29% Utomhusbad ')( 7% Offentliga toaletter Motionsspår!Summa ')( 74% % 57% Investeringar Kostnads post Interna mantimmar drift och an läggning Utfall 207 Procent 8,8% 0,4% Konsulter Köp av verksamhet - inköp och bygg so 427 8,0% 0,9% 7,9% Summa % Utfall 207 Procent Köp av verksamhet - inköp och bygg , 2% 0,% 3,% 8,3% 82, 2% Summa % Interna maskintimmar drift och anläggning Intern a mantimmar projektledning och projektering Exploatering Kostnadspost Interna mantimmar drift och anläggning Interna maskintimmar drift och anläggning Interna mantimmar projektledning och projektering Konsulter Rapport: Eventuell konkurrensutsättning av drift- och anläggningsverksamheten 0/20

81 Medborgarundersökningar (se bilaga) Inom kvalitets- och resultatmätning lyfts ofta två olika former av resultat Dels subjektiva resultat, dvs upplevelser hos brukare eller de som nyttjar tjänsten Dels observerade resultat, dvs fakta som möjliggör värdering av tjänstens resultat och kvalitet Båda typerna av mått på resultat behövs för att ge en heltäckande bild av verksamhetens resultat och kvalitet. Brukarens upplevelse/bedömning (i ex. medborgarundersökningar) ger en endast en subjektiv bild av den upplevda kvaliteten i förhållande till den förväntade kvaliteten. Inom andra verksamhetsområden, exempelvis inom delar av social omsorg, finns gemensamma resultatmått och nyckeltal formulerade utifrån både verksamhetens och brukarens perspektiv som anger vad som ska räknas som god kvalitet och vilka resultat som bör uppnås. Inom samhällsbyggnadssektorn och teknisk verksamhet som gata/park saknas gemensamma och nationellt fastslagna nyckeltal (volymmått och resultatmått) som tillsammans med brukarens subjektiva upplevelse kan ange vad som är bra kvalitet i verksamheten. Detta innebär att kvalificerade slutsatser av mätningar är betydligt svårare att ta fram. SCB s Medborgarundersökning SCB utför undersökning som baseras på frågor om invånarnas bedömning av belysning, underhåll, snöröjning och trafiksäkerhet på gator/vägar, skala En analys av undersökningen visar att: Varberg har en kvalitet och nöjdhet i paritet med liknande kommuner, halländska kommuner och riket. Varberg har en positiv utveckling/trend över tid vad gäller nöjdheten med både gator/vägar och gcvägar, till skillnad från exempelvis Falkenberg som har en negativ utveckling/trend vad gäller nöjdheten hos invånarna. Vägstandard ges generellt sett ett relativt lågt betyg i alla kommuner. Väghållarskap är troligen ovidkommande för invånaren i bedömningen, varför standard på statliga och enskilda vägar spelar in i resultatet. Varberg har lägre andel kommunal bilväg av den totala mängden bilväg än liknande kommuner och ett begränsat ansvar för väghållning och drift och underhåll utanför centrala staden (dock högre andel kommunal cykelväg av den totala mängden cykelväg än liknande kommuner och de halländska kommunerna). SKL s Kritik på teknik Kritik på teknik genomförs var tredje år av SKL. 83 kommuner deltog av 000 respondenter svarade i Varberg. Varberg jämförs med de liknande kommuner samt de halländska kommuner som deltagit i enkäten. En analys av undersökningen visar att: Vägstandard Inga större skillnader mellan åren för Varberg Vid granskning av rådatan från enkäten ser vi att nöjdheten är större med standarden på gång- och cykelvägar än på de stora gatorna samt bostadsgatorna Vinterväghållning Lägre nöjdhet än genomsnitt för alla kommuner. Relativt stor nöjdhet (55% mycket/ganska bra) med cykelvägarna bland de som cyklar regelbundet under vintern. Parkskötsel Hög nöjdhet med parker. Nio av tio kommuninvånare anser att parker och grönområden är mycket eller ganska viktiga. Rapport: Eventuell konkurrensutsättning av drift- och anläggningsverksamheten /20

82 Rapporter från SKL med avseende på konkurrensutsättning Vi har i utredningen tagit del av ett antal rapporter från SKL kring erfarenheter avseende konkurrensutsättning. Vi har bl a tittat på följande rapporter: Erfarenheter av konkurrensutsättning (en forskningsöversikt), SKL 20 Driftigt underhåll på entreprenad (upphandling av drift och underhåll), SKL 205 Väl mätt (en jämförelse av kommunernas gatu- och parkverksamhet ur ett medborgarperspektiv), SKL 200 Några viktiga slutsatser från rapporterna: Rapporterna pekar på att det är svårt att dra några tydliga slutsatser vad gäller både kostnader och kvalitet avseende konkurrensutsättning. I många fall saknas utredningar som grund för konkurrensutsättning. Det är snarare politiska beslut eller ideologi som ligger till grund. Slutsatser av effekterna av privata leverantörer och konkurrensutsättning bygger ofta på bedömningar och skattningar av effekter, snarare än på analys av empiriskt material. Förutsättningarna för konkurrensutsättning ser olika ut geografiskt och tidsmässigt. Det behövs en fungerande marknad för att syftena med konkurrensutsättning ska uppfyllas. När marknaden är begränsad till ett fåtal anbudslämnande minskar konkurrensen. Konkurrensen blir inte heller lika kraftfull när det nästan alltid är samma anbudslämnare. Få företag ökar också risken för priskarteller eller en geografisk uppdelning av marknaden. Troligen är den risken större när kommunen saknar egna utförare som har priskontroll. Möjligheten för mindre entreprenörer att lämna anbud begränsas av deras beroende av arbeten från de större företagen. Eftersom det inte finns någon sekretess när upphandlingen har avslutats riskerar mindre företag som lämnat icke antagna anbud att också bli av med möjligheten till underentreprenad-arbeten. Inom teknikområdet finns indikationer på att anbudskonkurrens i flera fall visat sig fungera väl och ge goda effekter för beställaren i form av lägre priser. Förklaringen anses vara att dessa tjänster är, relativt andra tjänster, lättare att i förhand specificera och precisera i kontrakt. Däremot saknas fortfarande tydligt forskningsmässigt underlag kring hur den offentliga organisationens totala kostnader (det vill säga inklusive beställarkostnaderna) utvecklas i samband med anbudskonkurrens. På motsvarande sätt som inom andra verksamheter har kvalitet och uppföljning erhållit uppmärksamhet då tjänsterna i många fall är beroende av kapitalintensiva anläggningar med extremt lång livslängd vilket gör det SKL s rapport Erfarenheter av konkurrensutsättning (en forskningsöversikt), SKL 20 beskriver de vanligaste motiv och drivkrafter till att konkurrensutsätta: Ideologi. Dynamik för lägre kostnader. Dynamik för utvecklad kvalitet eller innovation. Externa leverantörer kan ha andra produktionsförutsättningar. Renodla politikerrollen utförarrollen. Komplettera med köpa sådant som organisationen inte klarar att hålla själv. Rapporten konstaterar också att de faktiska effekterna utifrån ovanstående motiv är svåra att med säkerhet fastställa och bedöma. Rapport: Eventuell konkurrensutsättning av drift- och anläggningsverksamheten 2/20

83 Medarbetarundersökningar och personaldata Drift- och anläggning Antal anställda Varav chefer Varav administration Varav drift Varav anläggning Sysselsättningsgrad Antal säsongsanställda ,84% ,83% ,83% 9 Timanställda Sjukfrånvaro R2 Medelålder 0 7,04% 45,9 år 0 7,05% 47,6 år 0 3,75% 47,6 år Drift- och anläggning Studiepraktik Sommarjobb, feriearbete Lärlingar Medarbetare med anställningsstöd Arbetsmarknadsåtgärd, praktik Samarbete Arbetscentrum* personer 4 personer 3 personer 4 personer 2 personer 2 arbetslag personer 3 personer 2 personer 3 personer person 2 arbetslag Kommentarer till ovanstående data: Samtlig personal erbjuds heltids sysselsättningsgrad, varför deltidsarbete endast förekommer på personalens önskemål. Säsongsanställning som är en mycket förekommande anställningsform inom denna bransch har nu helt fasats ut. Detta bidrar till en ökad kvalitet och flexibilitet i verksamheten, då personal snabbt kan omfördelas till de uppgifter där störst behov finns utefter årstidernas växlingar samt möjlighet till en snabb beredskap för hastigt uppkomna behov. Sedan länge finns ett samarbete med arbetscentrum. Två lag bestående av personer som ingår i arbetscentrums verksamheter kan därmed få arbetsträning, meningsfulla arbetsuppgifter och möjlighet att bidra till en samhällsnyttig insats. Avdelningen har även ett nära samarbete med Munkagårdsskolan. De medverkar i skolans branschråd och tar regelbundet emot studiebesök samt är en viktig partner för den utbildningspraktik som ingår i utbildningen. Utöver detta tar avdelningen regelbundet emot studiebesök från dagcentra, förskolor och grundskolor. De två senaste året har avdelningen i samarbete med Munkagårdsskolan startat upp en lärlingsutbildning, där deltagaren får en visstidsanställning och erhåller lön under utbildningstiden. Förvaltningen har en trogen personalgrupp och många medarbetare har gedigen och lång erfarenhet av sitt yrke. Detta avspeglar sig också i den generationsväxling som nu påbörjats, cirka 2-3 medarbetare per år kommer att sluta på grund av uppnådd pensionsålder. Att anställa och utbilda unga förmågor via lärlingsutbildning har varit en strategi för att tillgodose behovet av framtida personalförsörjning. Då personalgruppen 207 omfattar 60 personer, påverkar varje sjukfall det procentuella utfallet. Då personal drabbas av förslitningsskador eller av andra skäl får en begränsad arbetsförmåga har man ofta kunnat tillgodose behovet av anpassade arbetsuppgifter för en hållbar återgång i arbete. Den bredd och möjlighet till variation av arbetsuppgifter som avdelningens uppdrag och verksamhet kan erbjuda är därför värdefull även ur detta perspektiv. Den genomsnittliga anställningstiden för gruppen anläggningsarbetare är ca år och för gruppen parkarbetare ca 4 år. Personalomsättningen för tillsvidareanställd personal har varit låg. Rapport: Eventuell konkurrensutsättning av drift- och anläggningsverksamheten 3/20

84 Medarbetarundersökningar Den psykosociala och organisatoriska arbetsmiljön får genomgående ett mycket gott resultat. Vid den senaste undersökningen som genomfördes i november 207, har samtliga anställda vid avdelningen deltagit och svarat på enkäten som omfattar totalt 27 frågor. Vid analys av resultatet framkommer att medarbetarna upplever att de har ett meningsfullt arbete, de känner sig motiverade och ser fram emot att gå till arbetet. De flesta anser att de har goda möjligheter att påverka genom egna initiativ och förslag och har tillgång till den information som behövs för sitt arbete. Något lägre resultat får frågan om man känner sig välinformerad om vad som händer på förvaltningen. Generellt upplever medarbetarna att de har ett gott samarbete och stöd, både från arbetskamrater och chef samt att de har möjlighet till omväxling i sitt arbete. Samarbetet inom förvaltningen och med andra förvaltningar får ett något lägre medelvärde. Delvis kan detta troligen förklaras med att det är en majoritet av avdelningens medarbetare som i sitt uppdrag inte har så mycket samarbete utanför sitt verksamhetsområde. En majoritet av medarbetarna tycker dock att samarbetet och gemenskapen inom avdelningen är mycket gott. Medelvärdet för områdena Ledarskap och Styrning uppgår till 4,0 (av 5.0). Medarbetarna svarar att de i hög grad vet vad som förväntas av dem i sitt arbete samt vilken kvalitetsnivå som gäller för arbetet. De anser också att närmaste chef ger medarbetaren förutsättningar att ta ansvar för sitt arbete och visar förtroende och uppskattning för arbetsinsatserna. Något färre tycker att de får hjälp med att prioritera när det är för mycket att göra. I den dialog som förts med medarbetarna i fokusgrupper framkommer också att man upplever viss stress, mycket att göra och att man inte hinner med allt som man önskar utföra. Det finns en hög grad av flexibilitet som innebär att man snabbt kan omprioritera vilket har det positiva med sig att medarbetarna upplever att man både har en beredskap och kan lösa mycket av de problem och situationer som kan uppstå. Nackdelen är att det kan medföra en ökad upplevelse av stress och att medarbetarna i dessa lägen kan behöva mer stöd i att prioritera arbetet och fokusera på grunduppdraget. Vi kan också utläsa i kommunens gemensamma medarbetarenkät som genomfördes hösten 206, där det finns ett antal frågor som belyser relationen till medborgarna, att 82% av de svarande medarbetarna på avdelningen uppger att de ofta tänker på att de arbetar för medborgarna och 67 % av de svarande upplever att medborgarna ofta visar uppskattning för deras arbetsinsats. Samtal med beställare på Falkenbergs kommun Falkenbergs kommun köper sedan många år tillbaka allt gatuunderhåll ifrån Skanska. Konsulten bedömde det därför som intressant att höra vilka erfarenheter de har gjort under dessa år. Bakgrunden till upphandlingen var en politisk inriktning om ökad konkurrensutsättning. Utgångspunkten var att budgeten skulle vara den samma men deras bedömning är att kostnaderna har ökat något ( det har definitivt inte blivit lägre kostnader än egen regi ). Inledningsvis upplevdes en ökad servicenivå jämfört med egen regi. Detta berodde dels på att egen regi inte fungerade optimalt och dels att leverantören ville göra ett gott intryck/bra jobb. Generellt har samarbetet fungerat bra med Skanska tack vare att det är bra personer som tänker och jobbar lokalt och långsiktigt. Kommunen lyfter dock fram några särskilt viktiga punkter: Leverantören gör det som står i avtalet och inte mer. Det blir ofta diskussioner om vad som ingår och inte. Allt extra debiteras. Helhetstänk och helhetsansvar blir inte detsamma med extern leverantör. Inledningsvis var avtalet bristfälligt. Senare togs hjälp av Gatubolaget för att förbättra avtalet. Upphandlingen överklagades och det blev rättegång. Tog mycket tid och kraft. Det finns inte tillräckligt med beställarresurser på kommunen vilket gör att uppföljning och kontroll samt kvalitetssäkring inte utförs på den nivå som det är önskvärt. Det behövs fortfarande resurser för att göra avrop, beställningar och administration. Det finns en fördel med minskad personaladministration och personalfrågor. Det har förekommit en del diskussioner om tolkningar, vad som ingår, kvalitetsnivåer, standarder, priser, mm. Detta tar tid och kraft. Rapport: Eventuell konkurrensutsättning av drift- och anläggningsverksamheten 4/20

85 4 Konsultens analys och slutsatser Konsultens analys och slutsatser redovisas utifrån utredningens olika områden/perspektiv som beskrivs nedan. Områden att beakta i utredningen Externt Internt Kvalitet för Invånare/medborgare Servicenivå, flexibilitet, kapacitet Miljö Ekonomi Eventuell konkurrensutsättning av drift- och anläggningsverksamheten Näringsliv ~ Arbetsgivare och personal Upphandling och administration Organisation och arbetssätt Vi stodjer Barnca~rf"!"!!!! Vdnroretog Kvalitet för invånare/medborgare Det är svårt att dra några kvalificerade slutsatser utifrån de medborgarundersökningar som görs eftersom mätningarna är väldigt generella och tillförlitligheten begränsad. De intervjuer som genomförts pekar dock på att kvaliteten avseende gata, park, grönytor, mm håller hög kvalitet i Varberg. Många talar om staden som vacker och ren. Blommor och utsmyckning är ett kännetecken för Varberg. Många uttrycker också att verksamheten i egen regi gör det lilla extra. Det finns ett stort ansvarstagande i verksamheten för att staden ska vara vacker. Konsultens sammanfattande slutsats är att: Nuvarande kvalitetsnivå bedöms som god. Medborgarna är generellt nöjda även om det alltid finns synpunkter i alla kommuner. Det saknas standardiserade och relevanta resultatmått/indikatorer/nyckeltal inom detta verksamhetsområde vilket försvårar jämförelser och resultatanalyser. Det finns av kvalitetsskäl ingen anledning till att ifrågasätta verksamheten i egen regi. Servicenivå, kapacitet och flexibilitet I driften Intervjuer med kunder inom Varbergs kommun pekar på mycket hög nöjdhet med de tjänster som erhålls från drift och anläggning. Enligt kunderna levererar drift och anläggning såväl högre kvalitet som högre service/flexibilitet till en lägre totalkostnad än de externa entreprenörer som också anlitas. Rapport: Eventuell konkurrensutsättning av drift- och anläggningsverksamheten 5/20

86 Kunderna framför att relationen med externa entreprenörer medför betydligt mer arbete för kunden själv i form av upphandling, kontroller, avtalstolkningar och diverse avtalsdiskussioner. I exploateringsprojekt I utredningen uttrycks synpunkter på att arbetet avseende exploateringsprojekt inte fungerar optimalt, särskilt med avseende på tid från idé till färdig anläggning. Det är viktigt att understryka att drift och anläggning har väldigt lite (eller inget) med detta att göra. Tiden för arbetet avgörs långt tidigare i processerna. Denna utredning handlar om drift och anläggning. De som beställer insatser från drift och anläggning (görs av mark och exploatering genom projektavdelningen) ger positiva bilder av hur de upplever kvalitet, service och flexibilitet. De beskriver att kommunikationen är rak och enkel, inställelsetiden kort och kvaliteten på utfört arbete gott. Även andra aktörer (VIVAB och Varbergs Energi AB) uttrycker också att samarbetet med drift och anläggning fungerar mycket bra i anläggningsprojekten. De synpunkter som finns vad gäller exploateringsprocessen och planprocessen omfattas inte av denna utredning. För att ändå kommentera detta något så har kommunen fastställda processer och riktlinjer för exploateringsprocessen och planprocessen. I dessa framgår att mark och exploatering ska beställa projekt av projektavdelningen på Hamn och Gata. Projektavdelningen kan då välja att upphandla eller utföra i egen regi. Avtal kan tecknas med entreprenör om att utföra arbetet själva men då kräver regelverket att entreprenören anmäler detta tidigt i exploateringsprocessen. Efter en viss tid i processen stängs möjligheten för exploatören att själv bygga ut anläggningar på allmänplatsmark. Konsultens sammanfattande slutsats är att: Beställare/kunder till drift och anläggning, såväl vad gäller drift och anläggningsprojekt, är mycket nöjda med kvalitet, service, flexibilitet, kommunikation, mm. Det utrycks tydligt att med tanke på den tillväxt som sker i kommunen så behövs både egen regi och upphandling av externa entreprenörer för att säkerställa kapacitet och kvalitet. Det finns av kvalitetsskäl ingen anledning till att ifrågasätta verksamheten i egen regi, snarare tvärt om. Det är särskilt angeläget att olika intressenter har den kunskap som krävs om processerna avseende exploaterings- och planarbetet för att kunna föra god dialog om hur dessa kan utvecklas i framtiden. Miljö Verksamhet i egen regi innebär av naturliga skäl färre transporter jämfört med entreprenörer som inte har egen verksamhet lokaliserad i Varberg. Idag sker mycket inköp av material och maskintjänster från lokala entreprenörer. Fler upphandlingar och större avtal skulle med stor säkerhet innebära ökad miljöpåverkan i forma av längre och fler transporter. Näringsliv Den politiska majoriteten har en inriktning om valfrihet och kvalitetskonkurrens (KF Budet 208). Fristående och kommunala utförare ska ha likvärdiga förutsättningar för att kunna driva sin verksamhet. Varberg har också en vision om att vara Västkustens kreativa mittpunkt där det lokala näringslivet är en central del. Olika typer av upphandlingar skapar olika förutsättningar för stora och små respektive lokala och nationella entreprenörer. Stora omfattande upphandlingar där många olika tjänster avropas från samma leverantör skapar sämre förutsättningar för mindre lokala aktörer. Se mer under rubriken upphandling. Det finns också en utmaningsrätt som innebär att företag har rätt att utmana utförandet av kommunal verksamhet. Bilaga visar att det i nuläget köps en stor andel tjänster och att det är en mix av stora och små samt nationella och lokala entreprenörer. Rapport: Eventuell konkurrensutsättning av drift- och anläggningsverksamheten 6/20

87 Ekonomi Det är mycket svårt att jämföra kostnader mellan olika kommuner eftersom rapporteringen av data skiljer sig åt mellan kommunerna. Det är också svårt att bedöma hur kostnaderna skulle utvecklas vid ökad andel köpta tjänster. Detta behöver utredas och beräknas från fall till fall. Möjligheter som behöver beaktas: Ökad andel inköp kan öka medvetenheten kring vad som driver kostnader. Ökad andel inköp kan tvinga verksamheten att specificera tjänsternas och produkternas kvalitet och omfattning mer noggrant och specifikt i dag. Detta kan ge bättre underlag för prioriteringar. Möjlighet till innovation, nya arbetssätt och ny teknik som kan vara effektivare. Risker som behöver beaktas: Det finns stordriftsfördelar som påverkas negativt vid minskad egen regi. Även om rörliga kostnader minskar kan fasta kostnader kvarstå som påverkar totalkostnaden. Konjunkturläget och balansen mellan efterfrågan och utbud. Avtalens detaljnivå, specificering och utformning. Kostnader för administration, kontroll, upphandling/juridik/avtal tillkommer? Några iakttagelser i utredningen: Samtal med Falkenbergs kommun indikerar att kostnaderna inom de områden som köps inte har minskat. Snarare tvärt om. Det kommer behövas ökade resurser för upphandling och beställarfunktioner. Konjunkturen blir styrande och priserna beroende av utbud och efterfrågan. Arbetsgivare och personal Konsultens sammanfattande slutsats är att: Medarbetarundersökningar visar på hög nöjdhet och motivation. Även om det finns förbättringsområden som bedöms det i grunden vara en väl fungerande verksamhet. Förvaltningen bidrar till social hållbarhet genom ett antal insatser som beskrivs tidigare i denna rapport, bl a stödja människor i behov av meningsfull sysselsättning och arbete. Utifrån arbetsgivare och personal finns det ingen anledning till att ifrågasätta verksamheten i egen regi, snarare tvärt om. Upphandling och administration I teorin kan det verka enkelt att göra en kravspecifikation och sedan upphandla enligt denna. Intervjuer och genomgångar av rapporter säger att verkligheten inte är så enkel. Det är mycket komplext att göra upphandlingar som är tydliga och rättvisa för både beställare och utförare. Utredningen pekar på följande avseende upphandling och administration Det är endast ett fåtal leverantörer som svarar på flera av upphandlingarna vilket innebär att det inte finns en fullt fungerande marknad inom flera områden. Prissättning styrs mycket av rådande konjunktur. Entreprenörerna anpassar priserna utifrån hur hög beläggning de har samt rådande prisnivåer. Avtalade priser påverkar också entreprenörens intresse att leverera tjänster. Om det finns andra kunder som erbjuder högre priser kan dessa prioriteras. Upphandlingar kräver mycket arbete i själva upphandlingsförfarandet men också vad gäller administration, kontroller, avtalsuppföljning, kvalitetssäkring mm. I takt med att upphandlade tjänster ökar så krävs mer resurser för upphandling och beställarfunktion. Rapport: Eventuell konkurrensutsättning av drift- och anläggningsverksamheten 7/20

88 Det finns stor risk för att man hamnar i beroendeställning till leverantörer. Det finns också risk att de kontroller, avtalsuppföljning och kvalitetssäkring som borde göras inte hinns med. Konsultens sammanfattande slutsats är att: Eftersom utredningen tydligt pekar på en väl fungerande verksamhet i egen regi samtidigt som tillväxten ställer stora krav på kapacitet och kompetens så talar det för att det bästa är att hitta en mix av verksamhet i egen regi och köpta tjänster på marknaden. Det ska vara en självklarhet att man inom förvaltningen ständigt ställer sig frågan om vilket driftsform som är effektivast för bästa möjliga pris och kvalitet för verksamheten. Detta kräver att det finns neutrala funktioner som gör dessa prövningar. För att bedöma vilka tjänster, områden och produkter som är lämpliga att köpa respektive utföra i egen regi bör det finnas en beställarfunktion som gör fördjupade ekonomiska kalkyler och konsekvensanalyser per tjänst/produkt/område. En eventuell flytt av verksamheten aktualiserar behovet av att ifrågasätta nuvarande mix av egen regi och köpta tjänster samt nuvarande arbetssätt. Det tydligaste exemplet på detta är växthusen där en flytt kommer kräva nya investeringar. Dessa bör ställas i relation till kostnaden och kvaliteten som det innebär att köpa tjänster/produkter. Svaret på detta är långt ifrån givet och bör därför vidare utredas. Organisation och arbetssätt En viktig slutsats med avseende på organisation är att förvaltningen behöver göra en tydligare uppdelning mellan rollen som beställare och rollen som utförare. En sammanblandning av dess roller kan medföra en risk att kravställningar, specifikationer, kvalitetssäkring, kontroller mm både beställs och utförs av samma funktioner. Chefer och medarbetare i utförarverksamheten ska fokusera på att skapa bästa möjliga kvalitet och effektivitet medans beställarfunktionen ska utvärdera, upphandla, kvalitetssäkra, kontrollera, mm. De politiska målen och den kommande tillväxten kommer i framtiden ställa allt större krav på Hamn och Gata vad gäller kompetens och kapacitet som aktör i exploateringsprocessen. Även detta kan få konsekvenser för organisation och arbetssätt som behöver beaktas. Utredningen har identifierat ett antal utvecklingsinsatser avseende organisation och arbetssätt som förvaltningen behöver arbeta med oavsett om verksamheten konkurrensutsätts eller inte. Några exempel är. Organisationen behöver ses över och utvecklas. T ex behöver beställarrollen och utförarrollen tydligare definieras och organiseras på bästa möjliga sätt. Tydligare uppdragsbeskrivningar. Det finns en risk att ta på sig för mycket ansvar och göra saker som inte är vårt uppdrag eller prioriterat. Verksamhetens flöden (processer) behöver tydliggöras, samordnas och effektiviseras. Resursplanering och prioritering av både personal och maskiner kan utvecklas. Dokumentation och uppföljning behöver utvecklas för att kvalitetssäkra verksamheten. Den långsiktiga planeringen behöver utvecklas för att kunna arbeta mer proaktivt och resurseffektivt. Kostnadsanalyser och bedömningar för att kunna prioritera och bedöma vad som är rimligt med avseende på rätt kvalitetsnivå och avgränsningar. Kultur och arbetssätt kan alltid utvecklas och förbättras även om mycket fungerar väldigt bra idag. Krav och förväntningar på chefer och medarbetare kan förtydligas. Tidsredovisning är viktigt för uppföljningen men borde bli mer automatiserad. Rapport: Eventuell konkurrensutsättning av drift- och anläggningsverksamheten 8/20

89 5 Konsultens rekommendationer Varberg är en av Sveriges snabbast växande kommuner med en enorm potential. Det finns tydliga politiska visioner, inriktningar och mål som beskriver hur samhället ska utvecklas. Hamn och Gatuförvaltningens uppdrag och roll i denna tillväxt är avgörande för att säkerställa kapacitet, service och kvalitet. Förvaltningen rekommenderas därför göra en översyn av sin organisation med avseende på rollen som beställare och rollen som utförare i syfte att säkerställa tydlig rollfördelning och effektiva arbetssätt. I översynen behöver kapacitet och resurser hanteras för att klara de framtida förväntningarna. Konsulten vill i detta sammanhang också understryka att de synpunkter som har med framdriften i exploateringsprocessen och planprocessen har inget eller mycket lite med drift och anläggning att göra. Här finns det ett antal aktörer som har viktiga roller i dessa processer såsom Mark och exploatering, Stadsbyggnad och Hamn och Gata. Med tanke på att utredningen pekar på en väl fungerande verksamhet i egen regi så rekommenderar konsulten att drift och anläggning även i framtiden bör vara en mix av egen regi och upphandlade entreprenörer. Det ska finnas ett förhållningssätt och arbetssätt som säkerställer att såväl verksamhet i egen regi som köpt verksamhet ständigt utvärderas, kvalitetssäkras och följs upp. Det finns endast ett fåtal områden där det är mer eller mindre självklart att det är effektivare att köpa tjänsten än att driva den i egen regi (t ex asfaltsproduktion). Det blir därför extra viktigt att det för varje tjänst och område görs specifika beräkningar och bedömningar om mixen mellan egen regi och entreprenad. En eventuell flytt av verksamheten på Getakärr 5: föranleder ett antal investeringar som medför att vissa fördjupade analyser behöver göras. Svaren på vad som är bäst att köpa och inte är dock långt ifrån given innan dessa analyser gjort. Analyserna ska också ta hänsyn till marknadsförutsättningar och konjunkturläge, mm. Ett exempel på detta är växthusen. Dessa behöver i samband med flytten särskilt utredas med avseende på investeringens storlek och driftskostnader i förhållande till kostnader för att köpa dessa produkter och tjänster. Konsulten rekommenderar att det därför görs en fördjupad utredning kring effekterna av en eventuell flytt av växthusen som bör vara klar i samband med att utredningen kring markens användning slutförs (juni 208). Utredningen har identifierat ett antal utvecklingsinsatser avseende organisation och arbetssätt som förvaltningen behöver arbeta med oavsett om verksamheten konkurrensutsätts eller inte. Några exempel är. Tydligare uppdragsbeskrivningar. Verksamhetens flöden (processer) behöver tydliggöras, samordnas och effektiviseras. Resursplanering och prioritering. Dokumentation och uppföljning för kvalitetssäkring av verksamheten. Relevanta indikatorer som skapar förutsättningar för uppföljning och analys av verksamhetens kvalitet och effektivitet Rapport: Eventuell konkurrensutsättning av drift- och anläggningsverksamheten 9/20

90 Avslutningsvis Rapporten innehåller konsultens slutsatser och utvecklingsprocessen ägs nu av uppdragsgivaren. rekommendationer. Den fortsatta besluts- och Avslutningsvis vill jag rikta ett stort tack till alla som medverkat för ett spännande och intressant samarbete. Stort lycka till i det fortsatta arbetet! Kode i april 208 Sven-Martin Åkesson Rapport: Eventuell konkurrensutsättning av drift- och anläggningsverksamheten 20/20

91 Varbergs kommun Kommunfullmäktige Sammanträdesprotokoll Kf 5 27 Dnr KS 208/030 Redovisning av uppdrag om en eventuell konkurrensutsättning av drift och anläggningsverksamhet på fastigheten Getakärr 5: Beslut Kommunfullmäktige beslutar. förlänga uppdrag om en eventuell konkurrensutsättning av drift och anläggningsverksamhet på fastigheten Getakärr 5:, kommunfullmäktige 23 maj 207, 03, genom strategiskt styrdokument inför budget 208, till längst december 208. Förslag till beslut på sammanträdet Tobias Carlsson (L) och Ann-Charlotte Stenkil (M) föreslår bifall enligt kommunstyrelsens förslag. Beslutsordning Ordförande ställer fråga på bifall eller avslag till kommunstyrelsens förslag och finner det bifallet. Beskrivning av ärendet Uppdrag om en eventuell konkurrenssättning av drift och anläggningsverksamhet på fastigheten Getakärr 5:, kommunfullmäktige 23 maj 207, 03, genom strategiskt styrdokument inför budget 208, har återremitterats i hamn- och gatunämnden och kommunfullmäktige föreslås därför förlänga uppdraget. Detaljer i den utredningen som gjorts ska omarbetas och kommer därefter att komma tillbaka till hamn- och gatunämnden för beslut innan uppdraget kan redovisas till kommunfullmäktige. Detta ska ske innan årets slut. Beslutsunderlag Kommunstyrelsen 29 maj 208, 26. Arbetsutskottet 22 maj 208, 239. Kommunfullmäktige 23 maj 207, 03. Protokollsutdrag: Justerandes signatur Hamn- och gatuförvaltningen Utdragsbestyrkande Datum

92 Beslutsförslag (5) Dnr: KS 208/ Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltning Stefan Tengberg, Ägardirektiv Varbergs Bostads AB Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta. fastställa bilagda ägardirektiv för Varbergs Bostads AB Beskrivning av ärendet Varbergs Bostads AB äger och förvaltar cirka 5300 lägenheter och lokaler. Efterfrågan på hyresrätter är stor i Varberg och i många fall är söktiden närmare 0 år för att lyckas få en lägenhet hos Varbergs Bostad. För att underlätta bostadsmarknaden i Varberg har Varbergs Bostad en investeringsplan på att nyproducera cirka 300 lägenheter de kommande 0 20 åren. Det är en omfattande investeringsplan som leder bolaget in i en helt ny fas, från att ha varit ett mer förvaltande bostadsbolag till att bli ett producerande bostadsbolag. Det här ställer också nya krav på Varbergs Bostads verksamhet och ekonomi. Från att i många år haft en stabil balansräkning kommer nu bland annat tillgångar och långfristiga skulder att öka mellan åren. Bolagets kraftiga investeringsbehov kommer att få en stor påverkan på bolagets ekonomi och det är nödvändigt att förändra ägardirektiven, framförallt avseende ekonomiska riktlinjer och mål, om dessa investeringar ska genomföras. Nedan följer VBAB:s förslag på förändringar av ägardirektiven för respektive rubrik (förändringar markerat med rött och understruken stil):. Föremål för bolagets verksamhet Föremålet för bolagets verksamhet är enligt bolagsordningen att inom Varbergs kommun förvärva, avyttra, äga, bebygga och förvalta fastigheter eller tomträtter med bostäder, affärs- och kontorslägenheter och kollektiva anordningar. Bostadsbolaget ska verka för att det byggs tillskapas både hyresoch bostadsrätter. Nyproduktionen ska bidra till att skapa en bra blandning av upplåtelseformer, för att möta behovet för människor i olika livssituationer. POSTADRESS BESÖKSADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 5, Östra Vallgatan 2 (hiss) TELEFON TELEFAX Varberg ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS ks@varberg.se WEBBPLATS

93 (5) Dnr: KS 208/ Bolagets ändamål Ändamålet med bolagets verksamhet är att kommuntäckande främja bostadsförsörjningen i kommunen genom kostnadseffektiv byggnation, förvaltning anskaffning och utveckling av attraktiva bostäder inom kommunen. Bolaget skall vara kommunens främsta instrument för en social bostadspolitik och verka i enlighet med de riktlinjer för bostadsförsörjningen i Varbergs kommun som kommunfullmäktige beslutat om. 3. Ekonomiska riktlinjer och mål. Verksamheten skall bedrivas utifrån affärsmässiga och långsiktigt ekonomiskt hållbara principer. Mot bakgrund av den omfattande nyproduktion bolaget står inför fastställs de ekonomiska målen för perioden enligt nedan. Bolagets soliditet bör, med utrymme för variationer över tiden, uppgå till ca. 30 %. Bolagets soliditet skall som lägst uppgå till 20 procent. Bolaget skall över tid generera en avkastning på totalt kapital om minst fyra (4) procent. Bolagets skall som snitt under perioden generera en avkastning på totalt kapital om minst två (2) procent. Med avkastning på totalt kapital avses resultat efter finansiella poster med tillägg av räntekostnader i förhållande till det valda årets genomsnittliga balansomslutning 4. Miljö Bolaget skall i sin verksamhet följa utvecklingen inom miljö- och energiområdet och alltid beakta miljöaspekten av bolags verksamhet. Bolaget skall aktivt arbeta för god resurshushållning och sträva efter att minska den yttre miljöpåverkan. 5. Boendekvalitet och bostadssocialt ansvar Kvaliteten för de boende skall främjas och det bostadssociala ansvaret tydliggöras, vilket bl.a. kan ske genom att hyresgästerna erbjuds möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget och genom dialog med boende och andra intressenter medinflytande och självförvaltning trygghetsskapande åtgärder aktivt verka för lösningar som underlättar för äldre och funktionshindrade i nära samarbete med de sociala myndigheterna och andra aktörer verka för lösningar inom det bostadssociala ändamålet 6. Ärenden av principiell beskaffenhet Bolaget skall bereda kommunfullmäktige i Varbergs kommun

94 (5) Dnr: KS 208/ möjlighet att ta ställning innan beslut fattas i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt. Bolaget skall härvid samråda med moderbolagets styrelse som har att besluta om frågan skall underställas kommunfullmäktige. Frågor av principiell beskaffenhet är bl.a. åtgärder som innebär ny eller ändrad inriktning av verksamheten ingående av avtal eller överenskommelser som medför väsentlig förändring av balansräkningen eller - oavsett kontraktsvärdet - är av strategisk eller principiell betydelse för kommunen Bildande av dotterbolag 7. Övrigt Dessa ägardirektiv kompletteras av en bolagspolicy för kommunala bolag i Varbergs kommun. Härutöver regleras bolagets verksamhet och förhållande till kommunen genom lagar och författningar, bolagsordning, övriga policydokument samt civilrättsliga avtal. Efter fastställande av kommunfullmäktige skall ägardirektiv och bolagspolicy antas på bolagsstämma i bolaget. Beslutsunderlag Beslutsförslag 29 november 208. Varbergs Bostads AB Varbergs Stadshus AB Ekonomi och verksamhet Bolagets analyser är gjorda avseende vilka effekterna blir som en följd av kommande stora investeringsnivåer, som under perioden beräknas uppgå till 2,9 mdkr, visar på en försämrad grundekonomi. Den bild som framkommer utifrån nuvarande planerad framtida investeringsnivå för VBAB är att soliditetsnivån år 2027 kommer att sjunka till ca 25 %. Den årliga avkastningen prognostiseras att sjunka från nuvarande 4 % till drygt 2 % år En sänkt soliditet och ett ökat lånebehov med de risker och inlåsningseffekter som detta medför innebär en ökad sårbarhet. Även om soliditeten sjunker och därmed sårbarheten ökar är det inte beslutet om sänkt soliditet som är den kritiska faktorn. Den kritiska faktorn är vilket uppdrag som ägaren ger bolaget, uppdrag som innebär en högre investeringsnivå mm. Om soliditetsnivån ej anses kunna sänkas måste uppdragen till bolaget minskas.

95 4 (5) Dnr: KS 208/ Prognostiderad soliditet år i procent Budg/Progn En avkastning på totalt kapital om minst två (2) procent innebär inte att resultatet kommer att minska men i och med att balansomslutningen ökar kraftigt blir det en lägre avkastningsnivå. Prognostiserad avkastning på totalt kapital i procent 0,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00 Budg/Progn

96 (5) Dnr: KS 208/ Ekonomikontorets gör ingen annan bedömning av bolagets framtida ekonomiska utveckling än vad bolaget har gjort. Ekonomikontorets samlade bedömning är att det är lämpligt att förändra de ekonomiska riktlinjerna i ägardirektivet enligt VBAB:s förslag men med ändringen att soliditetsnivån som lägst skall uppgå till 20 %. Det är av stort värde att riktlinjerna tydligt anger nivåerna som en lägsta nivå och ett genomsnitt för perioden Samråd VBAB Kommunstyrelsens förvaltning Stefan Tengberg Ekonomidirektör Protokollsutdrag Ekonomikontoret Varbergs Bostads AB

97 VARBERGS STADSHUS AB Protokoll från styrelsens sammanträde 27 november 208 Plats och tid: Varberg Event, Nöjeshallen, klockan Paus Beslutande: Ann-Charlotte Stenkil (M), ordförande Jana Nilsson (5) Anne Tano (M) Micael Åkesson (M) Harald Lagerstedt (C) Tobias Carlsson (L) Stefan Edlund (MP) Tjänstgörande ersättare: Lennart Liljegren (SPI) ersätter Andreas Feymark (-) Ulla Svensson (S) ersätter Kent Norberg (S), från och med 26 punkt 4 Lars-Åke Erlandsson (V) ersätter Tu rid Ravlo-Svensson (S), från och med 27 Kerstin Hurtig (KD) Ewa Klang (S) Jeanette Qvist (S) Turid Ravlo-Svensson (S), till och med 26 Kent Norberg (S), till och med 26 punkt 3 Ersättare: Erland Linjer (M) Christofer Bergenblock (C) Mattias Ahlström (L) Ulla Svensson (S), till och med 26 punkt 3 Lars-Åke Erlandsson (V), till och med 26 Övriga deltagare: Carl Bartler, VD Stefan Tengberg, ekonomidirektör Maria Svenningsson, sekreterare Reine Antoner (M), ordförande Varberg Energi AB Björn Sjöström, VD Varberg Energi AB Per Öh man, ekonomichef Varberg Energi AB Peter Sjöhalm (M), ordförande Varberg Vatten AB Margareta Björksund, VD Varberg Vatten AB Johan Jacobsson, ekonomichef Varberg Vatten AB Gösta Bergenheim (M), ordförande Varbergs Fastighet AB Patrik Linne, ekonomichef Varbergs Fastighet AB Ann-Sofi Aurell (M), ordförande Varbergs Bostad AB Björn Johansson (S), vice ordförande Varbergs Bostads AB Ulf Hofstedt, VD Varbergs Bostad AB Catrin Lämpegård, ekonomichef Varbergs Bostad AB Olof Helmersson (C), ordförande Hallands Hamnar Varberg AB Björn Alvengrip, VD Hallands hamnar Håkan Johannesson (S), vice ordförande Hallands Hamnar Varberg AB Kent-Åke Lindqvist, ekonomichef Hallands Hamnar Varberg AB Morgan Fagerström (5), vice ordförande Varberg Event AB

98 Jochum Berneus, VD Varberg Event AB Vivi-Anne Johansson (C) Tim Andersson, praktikant Anton Karlsson, praktikant Johan Ersson, Finansiell rådgivare JLL, 23-25

99 23 Fastställande av dagordning Dagordningen fastställdes enligt utskick. 24 Föregående sammanträdesprotokoll Protokoll från styrelsemöte 25 september 208 lades till handlingarna. 25 Information om räntestrategier Johan Ersson från JLL informerar om räntestrategier, bland annat gällande ränteriskanalyser och rekommendationer. Informationen godkänns och läggs till handlingarna. 26 lnvesteringsbudget och driftbudget Styrelsen godkänner moderbolagets och koncernens förslag till budget för verksamhetsåret 209. Styrelsen antecknar dotterbolagens föredragna budgeta r till protokollet som grund för koncernens budget. 27 Bolagens räntestrategier Styrelsen godkänner Varbergs Stadshus ABs räntestrategi för verksamhetsåret 209. Styrelsen godkänner bolagens förslag till räntestrategier för verksamhetsåret Kapitaltäckningsgaranti till Varberg Vatten AB Styrelsen utfärdar en kapitaltäckningsgaranti för Varberg Vatten AB om 0 miljoner kronor. 29 Förändrat ägardirektiv för Varbergs Bostad AB Styrelsen föreslår kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta fastställa bilagda ägardirektiv för Varbergs Bostads AB. 30 Strategi för konsolidering av Varbergs Stadshus AB genom koncernbidrag Styrelsens beslutar att bolag i koncernen som uppvisar ett negativt resultat före Bokslutsdispositioner ska erhålla ett koncernbidrag för täckande av årets förlust. Detta förutsätter dock att det finns bolag i koncernen som kan lämna motsvarande koncernbidrag och att ägardirektivets krav på soliditet i det lämnande bolaget beaktas. Styrelsen beslutar att koncernbidrag kan årligen lämnas och erhållas mellan bolag för att uppnå skatteoptimering i bolagskoncernen. De bolag som lämnar koncernbidrag måste beakta ägardirektivets krav på soliditet. Styrelsen beslutar att för Varbergs Bostad AB måste Allvillagens utdelningsbegränsningar för allmännyttiga bostadsbolag beaktas vid lämnande av koncernbidrag. 3 Tidplan 209 för Varbergs Stadshus AB Styrelsen godkänner förslag till tidplan för verksamhetsåret Information om ränteavdragsbegränsning

100 Stefan Tengberg, ekonomidirektör, informerar om ändringar gällande ränteavdragsbegränsningar. Informationen godkänns och läggs till handlingarna. 33 Övriga frågor Inga övriga frågor väcks. 34 Nästa sammanträde Nästa sammanträde är 26 mars 209 klockan 9. Ordförande tackar bolagen och styrelsen för detta år och önskar alla god jul och gott nytt år. 7,r, c /4 t,iv/,jufwf l Ann-Charlotte Stenkil (M) Ordförande Maria Svenningsson Se krete rare Jana Nilsson (5) Justerare

101 (6) VARBERGS BOSTADSAKTIEBOLAG Org. Nr: SAMMANTRÄDESPROTOKOLL STYRELSEN kl Närvarande Beslutande Annsofi Aurell (ordförande), Björn Johansson (vice ordförande), Örjan Anger, Christian Persson, Ann-Britt Jansson Bensköld, Lars-Erik Ravn (personalrepresentant Fastighets), Henrik Bertilsson {personalrepresentant Vision). Suppleanter Marita Johansson, Håkan Johannesson, Claes-Göran Bengtsson, Inger Johansson (personalrepresentant Vision), Mikael Laatikainen (personalrepresentant Fastighets) Övriga Ulf Hofstedt {VD), Catrin Lämpegård (ekonomichef), Catharina Jonsson (fastighetsutvecklingschef), Hans-Emil Lundqvist (förvaltningschef), Dzejna Zeta (marknadschef), Johanna Johansson (redovisningsansvarig), Håkan Karlsson (HRchef) Daniel Johansson (auktoriserad revisor, PWC) 23 Peter Sjöberg (auktoriserad revisor, PWC) 23 Rune Andersson (lekmannarevisor) 23 Erling Andersson (lekmannarevisor) 23 9 Mötets öppnande Ordföranden öppnade mötet. 20 Val av protokolljusterare Till att jämte ordföranden justera dagens protokoll valdes Björn Johansson. 2 Fastställande av dagordning Utsänt förslag till dagordning godkändes. 22 Föregående protokoll Protokollet är justerat och kopia ligger i styrelserummet. Styrelseprotokoll 208-~~--0ll ;!,Ti:J:A-.

102 2 (6) 23 Årsredovisning 207, inklusive revisorernas genomgång Bilaga Ekonomichef redogjorde för Årsredovisningen 207. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgår till 26, Mkr. Auktoriserade revisorerna redovisade granskningen av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning 207. Ren revisionsberättelse kommer att lämnas. Lekmannarevisor Rune Andersson redogjorde för deras granskning av verksamheten 207. Ren granskningsrapport kommer att lämnas. Styrelsen beslutade att godkänna Årsredovisningen för år 207, underteckna densamma och föreslå bolagsstämman att fatta beslut om att den stående vinsten, uppgående till , kr disponeras genom att: Balanseras i ny räkning , kr 24 Byggrapport Fastighetsutvecklingschef redogjorde för följande; Västgötagatan - produktionen av de nya husen fortlöper enligt plan. Västra Sörse - nyproduktionen går enligt plan. Förslag på framtida distriktskontor lyftes fram. Södra Sörse - förslag på gestaltning av området. Eventuellt kommer det krävas arkeologiska undersökningar. Åkaren - Utredning och kalkylering pågår, ansökan om bygglov kommer arbetas fram under första halvåret 208. Styrelsen beslutade att godkänna byggrapporten. 25 Upphandlingsrapport Fastighetsutvecklingschef redogjorde för Varbergs Bostads upphandlingar och inköp. Upphandlings- och inköpsprocess. Lagen om offentlig upphandling. Vision och strategi för upphandling och inköp för Varbergs Bostads AB. Aktuella upphandlingar 208. Styrelsen beslutade att godkänna upphandlingsrapporten. Styrelseprotokoll ~ J <f/<cjjj.

103 3 (6) 26 Buanuläge Förvaltningschef redogjorde för nuläget i Bua. Utredning av marken på Violvägen. Uppföljning av mätningar sedan 205. Under våren 208 rivs första huset, totalt 8 lägenheter. I de fastigheter där rivning sker längre fram i tiden är 27 lägenheter omflyttade och uthyrda på korttidskontrakt. Beslut om turordning för rivning fattas efterhand, 0-5 års sikt. Alvägen - förslag på ny detaljplan. Information har gått ut till hyresgästerna. Bua norr - totalt 236 st. lägenheter (exkl. de 80 lägenheter som planeras för rivning), har ett stort underhållsbehov. Styrelsen beslutar att godkänna rapporten 27 Trygghetsarbete Förvaltningschef redogjorde för trygghetsarbetet inom Varbergbostad. Grannsamverkan - Varbergs Bostad har sedan 2007 ett etablerat trygghetsarbete genom grannsamverkan. Arbetet bygger på frivilliga insatser bland hyresgäster. Systematiskt samarbete med polis -träffar regelbundet polisen och kommunens säkerhetssamordnare för regelbunden avstämning och återkoppling kring aktuella frågor. Samarbete med hyresgästföreningen, boinflytande - fokus är att tillsammans med hyresgäster ta fram konkreta åtgärder för att skapa trivsel, engagemang och attraktiva bostadsområden. Samverkan mellan bolag och förvaltningar - ett exempel belysningsprojekt med Varbergs Energi. Styrelsen beslutar att godkänna rapporten 28 Kooperativa hyresrätter Ekonomichef redogjorde för följande om de kooperativa hyresrätterna Rullstenen - ombildning till bostadsrättsförening genomfördes den 28 februari 208. Jorden - geoteknisk undersökning kommer att göras för att fastställa markförhållandena. Beslut om ombildning avvaktas tills resultatet från undersökningen är klar. Vindragaren - inget större yttre underhållsbehov. Planera inre besiktning av lägenheterna för att fastställa fastighetens status. Platsarna - den kooperativa hyresrättsföreningen har inkommit med skriftlig förfrågan om att köpa fastigheten och ombilda till bostadsrättsförening. /I ~j <t-4--- Styrelseprotokoll /

104 4 (6) Styrelsen beslutade att ge VD i uppdrag att besiktiga lägenheterna i den kooperativa hyresrättsföreningen Vindragaren samt återrapportera på augustimötet. att ge VD i uppdrag att meddela Platsarnas kooperativa hyresrättsförening att Varbergs Bostad inte avser att sälja fastigheten. att godkänna rapporten om kooperativa hyresrätter 29 Uthyrning nuläget Marknadschefen redogjorde för nuläget i uthyrningen Västgötagatan - 48 lägenheter, varav 2 är ungdomslägenheter, finns för uthyrning i marknadssystemet sedan 28 februari. Lägre antal intresseanmälningar per lägenhet än vad tidigare nyproduktion haft. Ungdomslägenheter - stor efterfrågan centralt i Varberg men på serviceort är intresset betydligt svagare. Håstens Terrasser - Varbergs kommun har sagt upp 0 av sina lägenheter, dessa omvandlas till trygghetsboende. Uthyrning av trygghetslägenheter till nyproduktionshyra är mycket svårt. Lägenheterna kommer därför att marknadsföras i både Varberg och i närliggande kommuner. Styrelsen beslutar att godkänna rapporten 30 HR-rapport HR-chefen redogjorde för hur bolaget jobbar med personalfrågor samt lagar och regler som omfattar personal. MBL - finns ett centralt tecknat samarbetsavtal, gäller ej Byggnads (dessa hanteras av MBL-förhandlingar). Frågor som berör medarbetare förs ut i organisationen så nära medarbetaren som möjligt genom samverkan på olika nivåer i organisationen. Organisatoriskt och social arbetsmiljö {OSAM} - det finns specifika föreskrifter för fastighetsbranschen. Upptill dessa förskrifter tillkommer OSAM. OSAM grundar sig på tre huvudfrågor; förebygga ohälsosam arbetsbelastning, arbetstid (återhämtning) och kränkande särbehandling. Ökade krav på arbetsgivaren och arbetsmiljöverket är kontrollorgan för detta. Varbergs Bostad blev kontrollerat hösten 207 med resultat väl godkänt. Diskriminering - stärka främjandet av likabehandlingsarbetet och motverka diskriminering av alla dess slag. Ett kontinuerligt arbete sker med dessa frågor och det har under höst-vinter 207 gjorts en analys av bolaget utifrån den nya lagstiftningen. Styrelsen beslutar att godkänna HR-rapporten. Styrelseprotokoll ~ b/,,

105 5 (6) 3 Parkeringsbolaget Bilaga Ekonomichefen redogjorde för parkeringsbolaget Utveckling- och handlingsplan Arbetsordning för styrelsen Styrelsen beslutar att godkänna arbetssättet med parkeringsbolaget. 32 VD-rapport Bilaga VD redogjorde för följande Socialförvaltningen - information om sociala kontrakt. Västerport - information om intresseanmälan för Västerport. Sammanfattande diskussion - vad händer i omvärlden. Reflektion över att få ekonomi hos de allmännyttiga bostadsbolagen. Ägardirektiv-förslag på nytt ägardirektiv har tagits fram på uppdrag av Varbergs Stadshus AB (VSAB) och med hjälp av kommunens ekonomidirektör. Förslaget innebär sänkt avkastningskrav till genomsnitt 2 % under en kommande 0-årsperiod samt sänkt soliditetskrav till 20 % under samma tids period. Marknaden - vad säger marknaden, hur stor är den egentliga efterfrågan på bostäder och vad får ett boende kosta? Hyresförhandling- genomgång av hyresförhandling 208. Hyresutveckling - hyrestrappan. Vilken nivå klarar Varberg i nyproduktion? Organisationen - Vart är vi på väg och varför? Hårdare ekonomiska krav, vi blir både fler och färre - organisationsoptimering. Förändrad inriktning i delar av verksamheten. Styrelsen beslutar att ge VD i uppdrag att sända in förslag på ändrade ägardirektiv till moderbolaget, Varbergs Stadshus AB (VSAB). att godkänna VD-rapporten 33 Övriga ärenden Bilaga Styrelseordförande tog upp skrivelse "Konsekvenser efter beslut om antagande av fördjupad översiktsplan för norra kustområdet" som sänts in från Värö-Stråvalla Centerorganisation. Styrelsen beslutade att ge Christian Persson i uppdrag att kontakta Värö-Stråvalla Centerorganisation för vidare dialog. Styrelseprotokoll f!<{\. bjf-\

106 6 (6) 27 Nästa Nästa styrelsemöte hålls den 9 maj 208 i samband med styrelsekonferensen. styrelsemöte Vid protokollet!il~ /4ft,Ji'~J Catrin Lämpegå~ (;/ - sekreterare < it( / Björn Johansson protokolijusterare Styrelseprotokoll

107 Beslutsförslag VARBERGS (2) Dnr: KS 208/029-7 Kommunstyrelsens arbetsutskott KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Katrin Sahlqvist, Svar på motion om ny cykelbana mellan Löftaskog/Kärra och Frillesås Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige - avslå motionen Beskrivning av ärendet Erik Hellsborn (SD) har kommit in med motion om byggnation av ny cykelbana mellan Löftaskog/Kärra och Frillesås i norrgående riktning längs väg 845. Väg 845 mellan Löftaskog och Frillesås upplevs otrygg för cyklister och fotgängare på grund av avsaknad av gång-och cykelväg längs sträckan i kombination med höga hastigheter bland fordonstrafiken. Beslutsunderlag Beslutsförslag 25 oktober 208. Motion om en ny cykelbana mellan Löftaskog/Kärra och Frillesås. Hamn- och gatunämnden 7 september 208, 98. Övervägande Samhällsutvecklingskontoret har nyligen tagit fram en fördjupad översiktsplan för norra kusten som sträcker sig från Tångaberg i syd till Löftaskog i norr. Den nordvästra delen av kommunen är på flera sätt attraktiv för kommande utveckling och flera nya platser för potentiella bostäder och verksamheter identifierades. Även en tågstation har föreslagits i Väröbacka vilket ytterligare skulle öka attraktiviteten i området. I den fördjupade översiktsplanen har en ny gång-och cykelväg inom Löftaskog föreslagits. Trafikverket är väghållare för väg 845 som sträcker sig mellan bland annat Frillesås och Löftaskog. Det är Trafikverket som är ansvariga för planering och utbyggnad av gång-och cykelvägar längs med vägen. POSTADRESS BESÖKSADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 5, Östra Vallgatan 2 (hiss) TELEFON TELEFAX Varberg ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS ks@varberg.se WEBBPLATS

108 (2) Dnr: KS 208/029-7 Samhällsutvecklingskontoret delar Hamn-och gatunämnden uppfattning om att det är mycket positivt på tillkomst av fler gång-och cykelvägar på landsbygden utifrån uppsatta mål om att öka andelen hållbara resor i hela kommunen. Region Halland arbetar under hösten 208 med att ta fram en ny regional cykelplan. Varbergs kommun har bjudits in att delta i projektet och kommer även få insyn i prioriteringen av objekt. I samband med detta ses Varbergs kommuns framtida behov av nya gång-och cykelvägar över. Avvägningar och prioriteringar sker därmed utifrån en samlad bedömning. Samhällsutvecklingskontoret anser, likt Hamn-och gatunämnden, att det är lämpligt att prioritering av objekt sker i samband med framtagandet av den nya regionala cykelplanen för att alla gång-och cykelvägar ska bedömas på ett likvärdigt sätt. Ekonomi och verksamhet Gång-och cykelvägar längs Trafikverkets vägar medfinansieras vanligtvis av Kommunstyrelsen. Samråd Samråd har skett inom Samhällsutvecklingskontoret. Motionen har remitterats till med Hamn-och gatunämnden. Kommunstyrelsens förvaltning Jeanette Larsson Avdelningschef Samhällsplanering Protokollsutdrag Katrin Sahlqvist Samhällsplanerare

109 Varbergs kommun Hamn- och gatunämnden HGN 98 Sammanträdesprotokoll Dnr HGN 208/0340 Yttrande gällande Motion (SD) om ny cykelbana mellan Löftaskog/Kärra och Frillesås Beslut Hamn- och gatunämnden beslutar. avstyrka motionen med hänvisning till att arbetet påbörjats med att ta fram en ny regional cykelplan för Halland som kommer utgöra en samlad bedömning över vilka nya cykelvägar som bör prioriteras i kommunen och i Halland 2. översända yttrandet till kommunstyrelsen för fortsatt hantering. Förslag till beslut på sammanträdet Erik Hellsborn (SD) föreslår att motionen tillstyrks. Tobias Carlsson (L) föreslår bifall till arbetsutskottets förslag. Beslutsordning Ordförande ställer förslagen mot varandra och konstaterar att hamn- och gatunämnden beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Beskrivning av ärendet Hamn- och gatunämnden har av kommunstyrelsen getts möjlighet att yttra sig över motion till kommunfullmäktige från Erik Hellsborn (SD) om ny cykelbana mellan Löftaskog/Kärra och Frillesås. Väg 845 mellan Löftaskog och Frillesås upplevs otrygg för cyklister och fotgängare då den idag saknar gång- och cykelbana, i kombination med att fordon kommer med höga hastigheter. En viktig målpunkt i området är Frillesås med olika typer av service. Önskemålet är därför att en ny cykelbana anläggs i Löftaskog/Kärra i nordgående riktning längs väg 845 mot Frillesås, och att föra en dialog med Kungsbacka kommun, och undersöka intresset för att bygga vidare på denna cykelbana på deras sida av kommungränsen. Beslutsunderlag Arbetsutskottet 3 september 208, 67. Beslutsförslag 0 augusti 208. Begäran om yttrande, 3 maj 208. Motion från Erik Hellsborn (SD) om en ny cykelbana mellan Löftaskog/Kärra och Frillesås. Övervägande Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

110 Varbergs kommun Hamn- och gatunämnden Sammanträdesprotokoll Hamn- och gatuförvaltningen ser mycket positivt på att få till en utveckling av gång- och cykelvägar på landsbygden, vilket är viktigt för att nå uppsatta mål om att öka andelen hållbara resor i hela kommunen. Förslag om ny gång- och cykelväg mellan Löftaskog-Stråvalla finns idag med i kommunens cykelplan för (beräknad kostnad 7,2 miljoner år 206) och ligger även med som framtida objekt i befintlig regional cykelplan för Halland I den regionala planen finns endast finansiering för att genomföra gång- och cykelväg längs Buavägen, där arbete med vägplan nu pågår. Trafikverket är väghållare av väg 845 och därmed ansvarig för planering och utbyggnad av gång- och cykelvägar längs med vägen. För att en ny gång- och cykelväg ska kunna byggas ut behöver objektet finansieras via regional infrastrukturplan och tas upp som prioriterat objekt i regional cykelplan för Halland, som båda beslutas av Region Halland. Det är praxis att objekten som kommer med i planen medfinansieras med kommunala medel med 50procent. En ny regional cykelplan kommer att tas fram av Region Halland under hösten 208. Kommunen har bjudits in att delta i arbetet, och har därmed insyn i prioriteringen av objekt. Region Halland har inför ny planeringsomgång öppnat upp för att kommuner som går in med högre andel medfinansiering kan få in fler än ett objekt i den kommande planen. Löftabro-Stråvalla kommer sannolikt att fortsätta vara ett prioriterat objekt för kommunen och regionen. Samtal har under planperioden förts på tjänstemannanivå på Varbergs och Kungsbacka kommun om att samordna en utbyggnad av cykelväg mellan Löftabro och Frillesås. Det är dock viktigt att urvalet av objekt sker på saklig grund utifrån vald metod och att hela kommunens behov analyseras samtidigt när objekten ska prioriteras. Därför rekommenderas att motionen avstryks och istället låta arbetsgruppen ta fram ett förslag på prioritering av objekt enligt vald bedömningsmetod som presenteras för hamn- och gatunämnden samt kommunstyrelsen. Varbergs kommun kommer även att få möjlighet att yttra sig över den nya regionala cykelplanen för Halland innan beslut tas av Region Halland. Protokollsutdrag: Justerandes signatur Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande Datum

111 Varberg Motion till Kommunfullmäktige Varberg: En ny cykelbana mellan Löftaskog/Kärra och Frillesås Det huvudsakliga stråket för persontransporter till och från Löftaskog, Kärra och kringliggande områden är Göteborgsvägen. Denna går norrut mot Frillesås och Åsa, och söderut mot Väröbygden. Medan denna kanske funkar relativt bra för bilister, är det en mer riskabel historia för cyklister och fotgängare. Någon gångeller cykelbana finns inte, och en kombination av höga hastigheter och svängar med dålig sikt utgör en risk. Detta är ett problem för ungdomar, för unga för att köra bil, men även för andra, för vilka bilen av olika skäl inte är ett alternativ. Områdets närmaste destination för cafe, restaurang och affär är Frillesås, strax norrut, i Kungsbacka kommun. En cykelbana norrut, förslagsvis med start från Stråvalla busshållplats vore önskvärt. Det är givetvis önskvärt att denna cykelbana inte tvärt ska sluta vid kommungränsen. Kommunikation med vår nordliga grannkommun bör ske, med målet att få dem att från gränsen bygga vidare cykelbanan in mot Frillesås centrum. Med detta föreslår jag Kommunfullmäktige Varberg att besluta: att en ny cykelbana anläggs i Löftaskog/Kärra i nordgående riktning längs Göteborgsvägen mot Frillesås. att föra en dialog med Kungsbacka kommun, och undersöka intresset för att bygga vidare på denna cykelbana på deras sida av kommungränsen. Erik Hellsborn (SD)

112 Beslutsförslag VARBERGS (2) Dnr: KS 208/ Kommunstyrelsens arbetsutskott KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Katrin Sahlqvist, Svar på motion om ny cykelbana mellan Frillesås och Väröbacka, väg 845 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta - avslå motionen Beskrivning av ärendet Birgitta Sagdahl Wildberg (S) har kommit in med motion om att snarast bygga en separat gång- och cykelväg mellan Stråvalla och Löftabro med anslutning till den befintliga gång- och cykelvägen vid Löftabro samt att även fortsätta bygga en separat gång- och cykelväg från Stråvalla strandväg till Värö skolväg längs väg 845. Beslutsunderlag Beslutsförslag 25 oktober 208. Hamn- och gatunämnden 7 september 208, 99. Motion om ny cykelbana mellan Frillesås och Väröbacka längs med väg 845. Övervägande Samhällsutvecklingskontoret har nyligen tagit fram en fördjupad översiktsplan för Norra kusten som sträcker sig från Tångaberg i syd till Löftaskog i norr. Den nordvästra delen av kommunen är på flera sätt attraktiv för kommande utveckling och flera nya platser för potentiella bostäder och verksamheter identifierades. Även en tågstation har föreslagits i Väröbacka vilket ytterligare skulle öka attraktiviteten i området. I den fördjupade översiktsplanen har en ny gång-och cykelväg inom Löftaskog föreslagits. Trafikverket är väghållare för väg 845 som sträcker sig mellan bland annat Frillesås och Väröbacka. Det är Trafikverket som är ansvariga för planering och utbyggnad av gång-och cykelvägar längs med vägen. POSTADRESS BESÖKSADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 5, Östra Vallgatan 2 (hiss) TELEFON TELEFAX Varberg ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS ks@varberg.se WEBBPLATS

113 (2) Dnr: KS 208/ Samhällsutvecklingskontoret delar Hamn-och gatunämnden uppfattning om att det är mycket positivt på tillkomst av fler gång-och cykelvägar på landsbygden utifrån uppsatta mål om att öka andelen hållbara resor i hela kommunen. Region Halland arbetar under hösten 208 med att ta fram en ny regional cykelplan. Varbergs kommun har bjudits in att delta i projektet och kommer även få insyn i prioriteringen av objekt. I samband med detta ses Varbergs kommuns framtida behov av nya gång-och cykelvägar över. Avvägningar och prioriteringar sker därmed utifrån en samlad bedömning. Samhällsutvecklingskontoret anser, likt Hamn-och gatunämnden, att det är lämpligt att prioritering av objekt sker i samband med framtagandet av den nya regionala cykelplanen för att alla gång-och cykelvägar ska bedömas på ett likvärdigt sätt. Ekonomi och verksamhet Gång-och cykelvägar längs Trafikverkets vägar medfinansieras vanligtvis av Kommunstyrelsen. Samråd Samråd har skett inom Samhällsutvecklingskontoret. Motionen har remitterats till Hamn-och gatunämnden. Kommunstyrelsens förvaltning Jeanette Larsson Avdelningschef Samhällsplanering Protokollsutdrag Katrin Sahlqvist Samhällsplanerare

114 Varbergs kommun Hamn- och gatunämnden HGN 99 Sammanträdesprotokoll Dnr HGN 208/049 Yttrande om motion (S) om ny cykelbana mellan Frillesås och Väröbacka, väg 845 Beslut Hamn- och gatunämnden beslutar. avstyrka motionen med hänvisning till att arbetet påbörjats med att ta fram en ny regional cykelplan för Halland, vilken kommer att utgöra en samlad bedömning över vilka nya cykelvägar som bör prioriteras i kommunen och i Halland 2. översända yttrandet till kommunstyrelsen för fortsatt hantering. Beskrivning av ärendet Hamn- och gatunämnden har av kommunstyrelsen getts möjlighet att yttra sig över motion till kommunfullmäktige om en ny gång- och cykelväg mellan Frillesås och Väröbacka. Önskemål har kommit in om att snarast bygga en separat gång- och cykelväg mellan Stråvalla och Löftabro med anslutning till den befintliga gång- och cykelvägen vid Löftabro. Detta för att fler ska kunna välja cykeln istället för bilen till skola, fritid och service i Frillesås. Förslaget är även att fortsätta bygga en separat gång- och cykelväg från Stråvalla strandväg till Värö skolväg längs väg 845. Behovet ökar när tågpendeln till Väröbacka står klar. Beslutsunderlag Arbetsutskottet 3 september 208, 68. Beslutsförslag 9 augusti 208. Begäran om yttrande, 25 juli 208. Motion från (S) om en ny gång- och cykelväg mellan Frillesås och Väröbacka, inkommen 7 maj 208. Övervägande Hamn- och gatuförvaltningen ser mycket positivt på att få till en utveckling av gång- och cykelvägar på landsbygden, vilket är viktigt för att nå uppsatta mål om att öka andelen hållbara resor i hela kommunen. Förslag om gångoch cykelväg mellan Löftaskog-Stråvalla finns idag med i kommunens fastställda cykelplan för (beräknad kostnad 7,2 miljoner år 206) och ligger även med som förslag till framtida objekt i befintlig regional cykelplan för Halland Inom gällande planperiod finns Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

115 Varbergs kommun Hamn- och gatunämnden Sammanträdesprotokoll endast finansiering för att genomföra gång- och cykelväg längs Buavägen, där arbete med vägplan nu pågår. Trafikverket är väghållare av väg 845 och därmed ansvarig för planering och utbyggnad av gång- och cykelvägar. För att en ny gång- och cykelväg ska kunna genomföras behöver objektet finansieras via regional infrastrukturplan och tas upp som prioriterat objekt i regional cykelplan för Halland, som båda tas fram av Region Halland. Det är praxis att objekten som kommer med i planen medfinansieras med kommunala medel med 50 procent. En ny regional cykelplan kommer att tas fram av Region Halland under hösten 208. Kommunen har bjudits in att delta i arbetet, och har därmed insyn i att prioriteringen av objekt. Region Halland har inför ny planeringsomgång öppnat upp för att kommuner som går in med en högre andel medfinansiering kan få in fler än ett objekt i den kommande planen. Löftabro-Stråvalla kommer sannolikt att fortsätta vara ett prioriterat objekt för kommunen och regionen. Det är dock viktigt att urvalet av objekt sker på saklig grund utifrån vald metod och att hela kommunens behov analyseras samtidigt när objekten ska prioriteras. Därför rekommenderas att motionen avstyrks och istället låta arbetsgruppen ta fram ett förslag på prioritering av objekt som presenteras för hamn- och gatunämnden samt kommunstyrelsen. Varbergs kommun kommer även att få möjlighet att yttra sig över den nya regionala cykelplanen för Halland innan beslut tas av Region Halland. Protokollsutdrag: Justerandes signatur Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande Datum

116 Varbergs Kommunfullmäktige Motion för gång & cykelväg mellan Frillesås och Värö-backa längs med väg 845. Löftaskog med en befolkning på 600 personer (205} är en tätort längst norrut i Varbergs kommun. Under senaste åren har det tillkommit över 20 st parhus vilket betyder upp emot 00 st nya invånare. Området är populärt och det finns även en camping vilken sommartid ytterligare spär på befolkningen. För människor som bor runt omkring väg 845 mellan Frillesås och Värö-backa så blir det naturliga transportvalet bilen i första hand. Detta beror på att väg 845 är en väldigt trafikerad väg och man vågar helt enkelt inte riskera livet för att ta sig runt. Oavsett om du skall mot Frillesås eller Värö-backa för att ta sig till förskola, affärer, restauranger, cafeer, bankomat mm så kommer vi med största sannolikhet ta bilen för dessa behov. Har man äldre barn som vill hänga med sina kompisar eller att åka på aktiviteter som tex fotboll, bandy, åka till stranden blir detta också lidande på grund utav föräldrar som drar sig för att släppa iväg barnen själva eller att samordna transporten för att de inte har tid eller har en bil. Alternativet att låta det äldre barnet själv cykla till skolan då vädret tillåter blir ju helt uteslutet då vägen helt enkelt är för farlig att cykla på och på så sätt måste ta skolbussen till skolan och mista en eventuell motion på köpet. Genom att bygga en GC-väg mellan Frillesås och Värö-backa längs med väg 845 gör Vi det inte bara säkrare för alla som bor längs vägen, vi gör samtidigt ett slag för miljön då fler kommer att ställa bilen hemma och ta cykeln för mer vardagliga sysslor och utflykter. När tågpendeln i Värö-backa står klar så borde det vara självklart att kunna ta cykeln till pendeln och lämna bilen hemma. En GC-väg finns med i Fördjupad Översiktsplan. Sträckning längs väg 845 från Stråvalla strandväg i söder till Löftabro i norr. Men nu är det hög tid att gå till beslut och ta med den i budget för genomförande snarast och samtidigt med överskådlig framtid besluta om att utöka sträckan så att GC-vägen går ända till Värö-backa. Vi föreslår att Varbergs kommunfullmäktige beslutar: Att snarast bygga en separat GC-väg mellan Stråvalla och Löftabro med anslutning till den befintliga GCvägen vid Löftabro. att fortsätta bygga en separat GC-väg från Stråvalla strandväg till Värö skolväg längs väg 845. Den 3 april 208 Lars Abrahamsson Motionär /, Robert Hult Motionär,/ AKtag~pa Värö ~/-tnror,ir'ul'citlino,rilomcmi",td Bua 2 april 208. Birgitta Sagdahl Wildtberg/ordf. Varbergs kommun Upptagen som egen motion 2 april 208 Kommunstyrelsen ~ 9 Birgitta Sagdahl Wildtberg

117 Beslutsförslag VARBERGS (3) Dnr: KS 206/ Kommunstyrelsen KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Malin Ung, Svar på motion - om införande av sex timmars arbetsdag Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta. avslå motionen Beskrivning av ärendet Ingmarie Carlsson (V) och Lars-Åke Erlandsson (V) lämnade 9 oktober 206 en motion där de yrkar på att försöksverksamhet med sex timmars arbetsdag med bibehållen lön utreds och införs under minst ett år på två av socialförvaltningens avgränsade arbetsplatser. Under försöksperioden ska jämförelser kontinuerligt göras med likvärdiga arbetsområden för att påvisa vilka effekter försöket innebär. Motionärerna menar att det är dags att ta nästa steg inom arbetslivet, förkortning av arbetstiden till sex timmar med bibehållen lön. Flera kommuner har genomfört eller genomför försök med en förkortad arbetstid. Motionärerna menar att effekterna man sett av detta är en stigande arbetstillfredsställelse och en sjunkande sjukfrånvaro. Andra effekter man sett är att det är lättare att rekrytera medarbetare. Beslutsunderlag Beslutsförslag 29 oktober 208. Kommunstyrelsens arbetsutskott 28 november 207, 33. Personalutskottet 24 april 207, 26. Beslutsförslag april 207. Socialnämnden 23 mars 207, 44. Motion inkommen oktober 206. Övervägande Forskning och erfarenheter från andra kommuner I beslutsförslaget från april 207 beskriver personalkontoret att det finns ytterst lite forskning som kartlagt sambanden mellan arbetstidsförkortning POSTADRESS BESÖKSADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 5, Östra Vallgatan 2 (hiss) TELEFON TELEFAX Varberg ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS ks@varberg.se WEBBPLATS

118 (3) Dnr: KS 206/ och hälsa på ett systematiskt sätt. Definitioner vad gäller hälsa skiljer sig också åt mellan olika debattörer och forskare. Det går inte med säkerhet att påvisa några som helst betydande effekter av hur en reduktion av arbetstiden påverkar hälsa och välbefinnande rent medicinskt, men att det går att se positiva effekter för arbetstagarnas egna upplevda hälsa och välbefinnande. Utifrån vad forskningen i dag säger om arbetstidsreformers påverkan på hälsan kan man sluta sig till att varken sänkningar av arbetstiden eller andra typer av arbetstidsmodeller gör människor friskare, däremot kan de leda till att individen mår bättre. De försök om införande av sex timmars arbetsdag som har genomförts i några svenska kommuner visar att sambanden är komplexa och att det är svårt att dra några tydliga slutsatser från försöken. Insatser för en god arbetsmiljö i Varbergs kommun Varbergs kommun arbetar kontinuerligt med insatser för en god arbetsmiljö och för att utvecklas som en attraktiv arbetsgivare. I beslutsförslaget från april 207 beskrivs pågående arbete för en bättre arbetsmiljö, hälsosamma arbetsplatser och ett hållbart arbetsliv för kommunens medarbetare. De flesta medarbetare har flexibel arbetstid, önskad sysselsättningsgrad, både ökad och minskad, erbjuds och IT-stöd i schemaläggning. Flera andra möjligheter finns, som till exempel längre föräldraledighet än enligt lag och avtal, ledighet för att prova på annat arbete och möjlighet att ansöka om att omvandla semesterdagstillägg till lediga dagar. Utöver detta ges friskvårdsbidrag, tillgång till personalgym samt olika bruttolöneavdrag, till exempel hyrcykel. Medarbetarcoaching samt olika stödinsatser erbjuds alla anställda genom kommunhälsan. Socialförvaltningen genomför sedan ett par år även ett omfattande hälsoprojekt för sina medarbetare. Socialnämnden har i sitt yttrande över motionen belyst såväl verksamhetsmässiga som ekonomiska konsekvenser och de insatser som redan idag görs för medarbetares hälsa och arbetsmiljö. De positiva effekter som kan antas inträda med sex timmars arbetsdag, måste sättas i relation till framtida kompetensbehov, de insatser som redan genomförs för att bidra till en bättre arbetsmiljö, påverkan för de personer som har insatsbehov samt kostnaderna för genomförande. Personal- och kompetensförsörjning Kommunen kartlägger och analyserar löpande behovet av personal och kompetens. En personalframskrivningsrapport från mars 208 synliggör stora framtida kompetensbehov för en betydande andel av kommunens yrkesgrupper. Redan idag är många av kommunens yrkesgrupper svårrekryterade och rekryteringsläget blir alltmer ansträngt. Införande av sex

119 (3) Dnr: KS 206/ timmars arbetsdag medför att ytterligare medarbetare med rätt kompetens för uppdraget behöver rekryteras. Även om förkortad arbetstid kan öka kommunens attraktivitet som arbetsgivare, är ändå bedömningen att införande av sex timmars arbetsdag sammantaget leder till ytterligare brist på medarbetare med rätt kompetens. Ekonomi och verksamhet Socialförvaltningen har i sitt remissvar angett att ett införande av sex timmars arbetsdag inom äldreomsorgen leder till en kostnadsökning om ca 35 mnkr per år, exklusive personalomkostnader. Genom fullmäktiges beslut om Budget 209 och plan , är kommunens planering avseende verksamhet och ekonomi fastställd för denna period. I budgeten ingår politiska prioriteringar samt investeringar för planperioden men även behov av effektiviseringar i verksamheten så att kommunens finansiella mål uppnås och en långsiktig ekonomisk stabilitet säkerställs. Antagen budget inkluderar inte införande av sex timmars arbetsdag. Kommunstyrelsens förvaltning Stefan Tengberg Ekonomidirektör Protokollsutdrag Socialnämnden Personalkontoret Ekonomikontoret Malin Ung Budgetchef

120 Varbergs kommun Kommunstyrelsens personalutskott Ks pu 26 Sammanträdesprotokoll Dnr KS 206/0477 Svar på motion - om införande av sex timmars arbetsdag Suzanna Klang informerar om ärendet. Ewa Klang föreslår bifall till motionen. Harald Lagerstedt föreslår avslag till motionen. Ordförande ställer förslagen mot varandra och konstaterar att personalutskottet beslutar enligt förslaget till beslut. Beslut Personalutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta. avslå motionen. Beskrivning av ärendet Ingmarie Carlsson (V) och Lars-Åke Erlandsson (V) har 9 oktober 206 lämnat motion där de yrkar på att försöksverksamhet med sex timmars arbetsdag med bibehållen lön utreds och införs under minst ett år på två av socialförvaltningens avgränsade arbetsplatser med start under 207 eller snarast. Under försöksperioden ska jämförelser kontinuerligt göras med likvärdiga arbetsområden för att påvisa vilka effekter försöket innebär. Motionärerna menar att det är dags att ta nästa steg inom arbetslivet, förkortning av arbetstiden till sex timmar med bibehållen lön. Flera kommuner har genomfört eller genomför försök med en förkortad arbetstid. Motionärerna menar att effekterna man sett av detta är en stigande arbetstillfredsställelse och en sjunkande sjukfrånvaro. Andra effekter man sett är att det är lättare att rekrytera medarbetare. Beslutsunderlag Personalkontorets beslutsförslag 3 april 207. Remissvar från socialnämnden 23 mars 207. Motion inlämnad 9 oktober 206. Övervägande Forskningen kring relationen arbetstidsförkortning och hälsa är överlag eftersatt, det finns ytterst lite forskning som verkligen kartlagt sambanden mellan arbetstidsförkortning och hälsa på ett systematiskt sätt. Definitioner vad gäller hälsa skiljer sig också åt mellan olika debattörer och forskare. Det går inte med säkerhet att påvisa några som helst betydande effekter av hur en reduktion av arbetstiden påverkar Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

121 Varbergs kommun Kommunstyrelsens personalutskott Sammanträdesprotokoll hälsa och välbefinnande rent medicinskt, men att det går att se positiva effekter för arbetstagarnas egna upplevda hälsa och välbefinnande. Utifrån vad forskningen i dag säger om arbetstidsreformers påverkan på hälsan kan man sluta sig till att varken sänkningar av arbetstiden eller andra typer av arbetstidsmodeller gör människor friskare, däremot kan de leda till att individen mår bättre. Vid arbetstidsförkortning kan risken för ökad stress vara stor. Negativ stress bottnar snarare i avsaknad av tid än i ett behov av att gå ner i arbetstid. Många menar att stress har sin grund i arbetsvillkoren snarare än arbetstiden. Sambandet mellan negativ stress och arbetstidens längd är komplext, och en arbetstidsförkortning minskar inte nödvändigtvis stressen. Arbetstidsförkortning kan vara ett sätt att försöka förbättra arbets- och levnadsvillkoren bland anställda. Varken arbetsomorganisering eller arbetstidsförkortning gör människor friskare i sig, däremot kan det få människor att må bättre. Det finns inte några vetenskapliga samband i teorin att om vi mår bättre så får vi följaktligen bättre hälsa. Erfarenheter från andra kommuner Flera kommuner i Sverige har på försök infört eller planerar att införa sex timmars arbetsdag. Dessa försök omfattar främst medarbetare inom äldreomsorgen och/eller inom socialtjänsten. Frågan är komplex vilket också de blandade resultaten visar. Kiruna kommun Kiruna kommun arbetade med sextimmars arbetsdag för alla tillsvidareanställda och månadsavlönade vikarier i hemtjänsten mellan 989 och Den utvärdering som gjordes visade både positiva effekter av arbetstidsförkortningen; de anställda upplevde sig vara mindre trötta, på bättre humör och att balansen mellan arbete och privatliv förbättrades, och negativa effekter; de anställda upplevde att de fick mindre tid på arbetsplatsen till att utbyta erfarenheter och att lösa problem. Andra negativa effekter var att de anställda trots arbetstidsförkortningen fortfarande upplevde att arbetet var tungt och slitsamt samt att de inte fick någon friskvård eller kompetensutveckling. Man kunde alltså inte se några skillnader i upplevd och önskad arbetsmiljö trots kortare arbetstid ansåg personalen inom hemtjänsten att arbetsmiljön var tung. Dock kunde man se minskad sjukfrånvaro, något lägre personalomsättning och en mer välmående personalstyrka. Däremot vet man inte om detta beror just på sextimmarsdag eller andra insatser som har införts efter 989, till exempel friskvårdssubventioner, omorganisationer eller annat. Den högre kostnaden för 6-timmarsdagen kompenserades inte av lägre kostnader för sjukfrånvaro och efter politiskt beslut avskaffades 6-timmarsdagen Göteborgs Stad Göteborgs kommun avslutade ett tvåårigt försök med sex timmars arbetsdag på ett äldreboende, Svartedalen, i december 206. Följeforskning har genomförts på boendet och på ett jämförbart boende som fortsatt Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

122 Varbergs kommun Kommunstyrelsens personalutskott Sammanträdesprotokoll arbeta utifrån ordinarie arbetstid. Följeforskningen beskriver, efter 8 månader, att försöket inneburit ökad arbetstillfredsställelse, minskad sjukfrånvaro och att fler årsarbetare anställts för att kompensera reducerad arbetstid. Kostnaderna för 8 månader beräknas bli cirka 9,8 miljoner kronor. Ett antagande i relation till antal tillförda jobb på arbetsmarknaden har även gjorts, och då räknas kostnaden bli 5, miljoner kronor. Detta är dock ett avgränsat område som ingår i projektet vad det skulle kosta att införa detta i hela äldreomsorgen i Göteborgs kommun framgår inte. Hur försöket påverkade de boende är inte lika utförligt beskrivet, data har tagits från de uppgifter som ges i Nationell värdegrund för äldreomsorgen. Redovisade data jämförs med data från det andra boendet i studien, och är i de flesta fallen bättre vid Svartedalen. Samtidigt framgår av studien att det inte är många hyresgäster på äldreboenden som själva kan uttrycka sina synpunkter. Umeå kommun Umeå kommun införde på försök sex timmars arbetsdag på Sjöjungfruns vård- och äldreboende. Projektet startade i november 205 och avslutades i november 206. Bemanningen på äldreboende utökades med totalt sex medarbetare, detta möjliggjorde bland annat att man kunde ta bort delade turer. Den totala kostnaden för sex timmars arbetsdag på äldreboendet blev 4, miljoner kronor. Nöjda medarbetare, minskad timvikariekostnad och minskad övertid är de positiva effekter kommunen lyfter fram. Mindre positiva effekter är kostnaden för projektet samt att sjukfrånvaron inte har sjunkit trots den minskade arbetstiden. En fullständig utvärdering av projektet väntas vara klar under våren 207. Det finns i dagsläget inga vidare planer på att införa sex timmars arbetsdag permanent för medarbetare inom äldreomsorgen i kommunen. Östersunds kommun Som ett led i arbetsmiljöarbetet för att minska sjukskrivningstalen, beslutade Östersunds kommun att under en tidsbegränsad period av 6 månader ge möjlighet till medarbetare med myndighetsutövning, att arbeta 6 timmar/dag. Projektet genomfördes under perioden mars 3 augusti år 206 och 8 personer valde att ingå i projektet. Syftet med projektet var att undersöka om 6-timmars arbetsdag kunde ge långsiktiga effekter på arbetsmiljön och om det kunde ha någon förebyggande effekt på sjukfrånvaron. Den utvärdering som gjordes av projektet visar att projektet med sextimmars arbetsdag har medfört en upplevd förbättring av arbetsmiljön och det har till viss del bidragit till att man prövat nya effektivare arbetssätt. Det går inte dra slutsatsen att sjukfrånvaron förbättrats under projektet eftersom projekttiden varit för kort. För att kunna se effekter på sjukfrånvaron skulle projektet behövt pågå under minst ett år. Varbergs kommun Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

123 Varbergs kommun Kommunstyrelsens personalutskott Sammanträdesprotokoll Varbergs kommun arbetar kontinuerligt för att utvecklas som en attraktiv arbetsgivare. En rad insatser genomförs som ska bidra till en bättre arbetsmiljö, hälsosamma arbetsplatser och ett hållbart arbetsliv för kommunens medarbetare. Som en del i detta fick kommunhälsan under 205 ett förtydligat uppdrag att närmare följa utvecklingen av sjukfrånvaro och arbetsrelaterad hälsa, samt att öka omvärldsbevakningen inom området och utveckla nya metoder och verktyg för att arbeta med hälsa och förebygga hälsa. En Hälsostrategi har tagits fram och rutinerna för det systematiska arbetsmiljöarbetet har setts över. Speciella satsningar har gjorts inom flera förvaltningar för att minska sjukfrånvaron. Samarbetet med kommunens vårdcentraler och försäkringskassan har fortsatt och utvecklats i syfte att motverka långa sjukskrivningar. Arbetsmiljöföreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö som kom i mars samt den partsgemensamma avsiktsförklaringen för minskad sjukfrånvaro som kom i augusti har lett till omfattande åtgärder. Varbergs kommun erbjuder medarbetare olika möjligheter som ska bidra till en bättre arbetsmiljö. De flesta medarbetare har flexibel arbetstid, önskad sysselsättningsgrad erbjuds och IT-stöd i schemaläggning. Flera andra möjligheter finns, som till exempel längre föräldraledighet än enligt lag och avtal, ledighet för att prova på annat arbete, och möjlighet att omvandla semesterdagstillägg till lediga dagar. Utöver detta ges friskvårdsbidrag, rabatter på friskvård, tillgång till friskvårdsportalen, personalgym samt olika bruttolöneavdrag, till exempel för hälso- och sjukvårdsinsatser som synfelsoperation. Medarbetarcoaching samt olika insatser erbjuds genom kommunhälsan. Socialförvaltningen genomför även ett rehab-projekt för medarbetare. Socialnämnden har i sitt yttrande över motionen belyst såväl verksamhetsmässiga som ekonomiska konsekvenser och de insatser som redan idag görs för medarbetares hälsa och arbetsmiljö. De positiva effekter som kan antas inträda med sex timmars arbetsdag, måste sättas i relation till framtida kompetensbehov, de insatser som redan genomförs för att bidra till en bättre arbetsmiljö, påverkan för de personer som har insatsbehov samt kostnaderna för genomförande. En annan aspekt är att det finns ytterst lite forskning som verkligen kartlagt sambanden mellan arbetstidsförkortning och hälsa på ett systematiskt sätt. Protokollsutdrag: Justerandes signatur Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande Datum

124 V arbergs kommun Varbergs kommun Socialnämnden Sammanträdesprotok<?lt _ 207~03-23,; :--~- Sn 44 Kommunstyrel~en Dnr SN 207/000 Yttrande över motion om försöksverksamhet med sex timmars arbetsdag Beslut Socialnämnden beslutar. avstyrka motionen. Förslag till beslut på sammanträdet Ing-Marie Berggren (S) föreslår bifall till motionen: Johan Rosander (MP) föreslår återremiss för berälming av kostnaden för försöksverksamhet med sex timmars arbetsdag på två arbetsplatser. Erland Linjer (M), ViviAnne Johansson (C), Lenor Andersson (M), Lena Persson (L), Anna-Karin Gustavsson (C) och Björn Jonasson (KD) föreslår bifall till arbets- och planeringsutskottets förslag. Beslutsordning Ordföranden ställer fråga om ärendet sl<a avgöras i dag eller återremitteras och konstaterar att ärendet ska avgöras idag. Ordföranden ställer Ing-Marie Berggrens (S) förslag mot arbets- och planeringsutskottets förslag och konstaterar att socialnämnden beslutar enligt arbets- och planeringsutskottets förslag. Beskrivning av ärendet Ingmari Carlsson (V) och Lars-Åke Erlandsson (V) har lämnat en motion till kommunen om att införa sex timmars arbetsdag. Motionärerna skriver att flera kommuner som genomfört eller genomför försök har sett effekter som stigande arbetstillfredsställelse och sjunkande sjukfrånvaro. Motionen föreslår att försöksverksamhet med sex timmars arbetsdag med bibehållen lön utreds och införs under minst ett år på två av socialförvaltningens avgränsade arbetsplatser med start under 207 eller snarast. Under försöksperioden ska jämförelser kontinuerligt göras med likvärdiga arbetsområden för att påvisa vilka effekter försöket innebär. Kommunstyrelsen har begärt yttrande från socialnämnden. Beslutsunderlag Socialnämndens arbets- och planeringsutskotts protokoll den 3 mars 207, 42 Socialförvaltningens beslutsförslag den 27 februari 207 Socialförvaltningens utredning den 27 februari 207 Motion från Ingmari Carlsson (V) och Lars-Åke Erlandsson (V) Datum.-

125 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Socialnämnden Sn 44 forts. Övervägande Behovet och möjligheten att genomföra sex timmars arbetsdag, måste ses ur flera aspekter. I relation till att personalen inom de i motionen angivna yrkesgrupperna blir äldre, och pensionsavgångarna kommer att öka under de närmsta åren, finns ett stort behov att anställa ny personal. Möjligheten att erbjuda kortare arbetstid kan vara en del i att ses som en attraktiv arbetsgivare. Samtidigt är det viktigt att inte ge avkall på kompetensfrågan vilket kan innebära problem vid rekrytering. En annan aspekt som lyfts i motionen är sjukfrånvaron, som sägs gå ner med lägre arbetstid. Initialt kan det vara så, men det saknas idag verifierade underlag på att det stämmer, och att sjukfrånvaron även fortsätter att vara låg över tid. Lägre arbetstid kan ge bättre hälsa men kanske arbetsvillkor (kompetenshöjande insatser, delaktighet etc.) påverkar mer. Varbergs kommun erbjuder personal olika möjligheter soin ska bidra till en bättre arbetsmiljö. Alla anställda har flexibel arbetstid, önskad sysselsättningsgrad erbjuds och IT-stöd i schemaläggning. Flera andra möjligheter finns, som t.ex. längre föräldraledighet än enligt lag och avtal, ledighet för att prova annat arbete, och möjlighet att omvandla semesterdagstillägg till lediga dagar. Utöver detta ges friskvårdsbidrag, rabatter på friskvård, tillgång till friskvårdsportal, personalgym samt olika bruttolöneavdrag, t.ex för hälso- och sjukvårdsinsatser som synfelsoperation. Medarbetarcoaching samt olika insatser erbjuds genom kommunhälsan. Socialförvaltningen genomför även ett rehab-projekt för personalen. En annan aspekt är vad kortare arbetstid och behov av mer personer för att utföra insatser innebär för de med behov av stöd. Vilken påverkan har det på mötet och kontinuiteten mellan personen med behovet av insatserna och de som ska utföra dessa? En berälming av kostnaderna för införande av sex timmars arbetsdag har även gjorts för socialförvaltningens hela äldreomsorg samt för handläggare (socialsekreterare eller motsvarande). För att klara det krävs fler anställda. Den totala kostnaden för ett år beräknas till cirka 35 miljoner kronor (exldusive personalor.nkostnader). De positiva effekter som kan antas inträda med sex timmars arbetsdag, måste sättas i relation till framtida kompetensbehov, de insatser som redan genomförs för att bidra till en bättre arbetsmiljö, påverkan på antal möten för de med insatsbehov samt kostnaderna för genomförande, vilket redovisats ovan. Utifrån detta föreslås att motionen avstyrl<s. Protokollsutdrag: Kommunstyrelsens förvaltning Handläggaren 8

126 Beslutsförslag VARBERGS KOMMUN (3) Dnr: SN 207/000- Socialnämnden SocialföNaltni ngen Lena Brosche, Yttrande över motion om försöksverksamhet med sex timmars arbetsdag Förslag till beslut Socialnämnden beslutar. Motionen avstyrks. Beskrivning av ärendet Ingmari Carlsson (V) och Lars-Åke Erlandsson (V) har lämnat en motion till kommunen om att införa sex timmars arbetsdag. Motionärerna skriver att flera kommuner som genomfört eller genomför försök har sett effekter som stigande arbetstillfredsställelse och sjunkande sjukfrånvaro. Motionen föreslår att försöksverksamhet med sex timmars arbetsdag med bibehållen lön utreds och införs under minst ett år på två av socialförvaltningens avgränsade arbetsplatser med start under 207 eller snarast. Under försöksperioden ska jämförelser kontinuerligt göras med likvärdiga arbetsområden för att påvisa vilka effekter försöket innebär. De effekter som beskrivs i motionen är stigande arbetstillfredsställelse och sjunkande sjukfrånvaro. Kommunstyrelsen har remitterat motionen till socialnämnden för yttrande. Beslutsunderlag Motion från Ingmari Carlsson (V) och Lars-Åke Erlandsson (V) - Inför sex timmars arbetsdag Svar på motion från Ingmari Carlsson (V) och Lars-Åke Erlandsson (V) - Inför sex timmars arbetsdag övervägande Socialförvaltningen redovisar i bifogade utredning Svar på motion från Ingmari Carlsson (V) och Lars-Åke Erlandsson (V) - Inför sex timmars arbetsdag, olika försök som genomförts i några kommuner (Kiruna och Göteborg) med minskad arbetstid. Försöken visar vissa positiva men även negativa effekter. Kiruna avslutade arbetet med förkortad arbetstid pga. att kostnaderna blev för stora. Göteborgs kommun har precis avslutat sitt projekt och en slutrapport ska komma under våren. Den följeforskning som genomförts där visar på goda resultat jämfört med ett "jämförboende". Hur de boende upplever försöket redovisas med underlag från Nationell värdegrund för äldreomsorgen, men det POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun Norrgatan sn@varberg.se TELEFAX Varberg WEBBPLATS

127 2 (3) Dnr: SN 207/000- konstateras även att det vid äldreboenden inte är så många som kan uttrycka sin åsikt. Behovet och möjligheten att genomföra 6 timmars arbetsdag, måste ses ur flera aspekter. I relation till att personalen inom de i motionen angivna yrkesgrupperna blir äldre, och pensionsavgångarna kommer att öka under de närmsta åren, finns ett stort behov att anställa ny personal. Möjligheten att erbjuda kortare arbetstid kan vara en del i att ses som en attraktiv arbetsgivare. Samtidigt är det viktigt att inte ge avkall på kompetensfrågan vilket kan innebära problem vid rekrytering. En annan aspekt som lyfts i motionen är sjukfrånvaron, som sägs gå ner med lägre arbetstid. Initialt kan det vara så, men det saknas idag verifierade underlag på att det stämmer, och att sjukfrånvaron även fortsätter att vara låg över tid. Lägre arbetstid kan ge bättre hälsa men kanske arbetsvillkor (kompetenshöjande insatser, delaktighet etc.) påverkar mer. Varbergs kommun erbjuder personal olika möjligheter som ska bidra till en bättre arbetsmiljö. Alla anställda har flexibel arbetstid, önskad sysselsättningsgrad erbjuds och IT-stöd i schemaläggning. Flera andra möjligheter finns, som t.ex. längre föräldraledighet än enligt lag och avtal, ledighet för att prova annat arbete, och möjlighet att omvandla semesterdagstillägg till lediga dagar. Utöver detta ges friskvårdsbidrag, rabatter på friskvård, tillgång till friskvårdsportal, personalgym mm samt olika bruttolöneavdrag, t.ex för hälso- och sjukvårdsinsatser som synfelsoperation. Medarbetarcoaching samt olika insatser erbjuds genom kommunhälsan. Socialförvaltningen genomför även ett rehabprojekt för personalen. En annan aspekt är vad kortare arbetstid och behov av mer personer för att utföra insatser innebär för de (fr.a. äldre) med behov av stöd. Vilken påverkan har det på mötet och kontinuiteten mellan personen med behovet av insatserna och de som ska utföra dessa? En beräkning av kostnaderna för införande av 6 timmars arbetsdag har även gjorts för socialförvaltningens hela äldreomsorg samt för handläggare (socialsekreterare eller motsvarande). För att klara det krävs att fler anställda. Den totala kostnaden för ett år beräknas till ca 35 miljoner kronor (exkl. PO). De positiva effekter som kan antas inträda med 6 timmars arbetsdag, måste sättas i relation till framtida kompetensbehov, de insatser som redan genomförs för att bidra till en bättre arbetsmiljö, påverkan på antal möten för de med insatsbehov samt kostnaderna för genomförande, vilket redovisats ovan. Socialnämnden föreslår utifrån detta att motionen avstyrks. Ekonomi och verksamhet Om motionen avslås innebär det ingen förändring för nämndens ekonomi eller verksamhet.

128 (3) Dnr: SN 207/000- Om sex timmars arbetstid införs innebär det att budgeten måste ökas, då de ökade personalkostnaderna inte kan tas inom befintlig ram. Socialförvaltningen Håkan Strömberg Förvaltningschef Protokollsutdrag Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare

129 UTREDNING (4) Dnr: SN 207/000-3 Kommunstyrelsen VARBERGS KOMMUN Förvaltningsledningsstaben Lena Brosche, Remissyttrande på motion Inför sex timmars arbetsdag Övervägande Motionärerna yrkar att försöksverksamhet med sex timmars arbetsdag med bibehållen lön utreds och införs under minst ett år på två av socialförvaltningens arbetsplatser. Under försöksperioden ska jämförelser kontinuerligt göras med likvärdiga arbetsområden för att påvisa vilka effekter försöket innebär. De effekter som beskrivs i motionen är stigande arbetstillfredsställelse och sjunkande sjukfrånvaro. Några kommuner har prövat/ska pröva sex timmars arbetsdag, fr.a. inom äldreomsorg och/eller socialtjänsten. Även sjukvården har prövat/prövar detta, men det finns inte mycket forskning som visar vad dessa försök innebär för de som arbetar. Det finns inte heller mycket forskning som kartlagt sambanden mellan arbetstidsförkortning och hälsa på ett systematiskt sätt. Inga av de forskningsresultat som presenterats om arbetstidsreformers påverkan på hälsan, påvisar ett tydligt samband mellan sänkningar av arbetstiden eller andra typer av arbetstidsmodeller och att människor blir friskare, däremot att de kan leda till att individen mår bättre och att sömnen kan bli bättre. En av de få rapporter som tidigare tagits fram visar på stöd för både motståndare och förespråkare för sextimmarsdag (Ds :22). Bemanningsbehovet inom socialtjänsten är styrt efter kundens behov, dvs. samma antal arbetade timmar krävs för att utföra insatserna. Det innebär att införande av sex timmars arbetsdag inom de föreslagna verksamheterna kräver nyanställning för att fylla upp arbetstiden, både inom hemtjänst och för arbete med handläggning som socialsekreterare (för beräkning av kostnader, se nedan). Detta är områden där det redan idag finns behov av nyanställningar och där det är svårt att finna personer att anställa, med den kompetens som krävs. OmvärIds bevakning Försök med olika arbetstidsförkortningar som ex "tre+tre"-system (arbeta tre dagar, vara ledig tre) har gjorts men avslutats. Några kommuner har inför det eller annan form av arbetstidsförkortningar men de har avslutats utan att det finns tydlig dokumentation om varför. En trolig orsak är att det bedömts vara för dyrt att genomföra. 2 Studie genomförd vid Stressforskningsinstitutet Departementsserie POSTADRESS BESÖKSADRESS Varbergs kommun Norrgatan Varberg Varberg TELEFON TELEFAX ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS sn@kommunen.varberg.se WEBBPLATS

130 (4) Dnr: SN 207/000-3 Kiruna kommun Kiruna kommun arbetade med sextimmars arbetsdag för alla tillsvidareanställda och månadsavlönade vikarier i hemtjänsten mellan 989 och Den utvärdering som gjordes visade både positiva effekter av arbetstidsförkortningen; de anställda upplevde sig vara mindre trötta, på bättre humör och att balansen mellan arbete och privatliv förbättrades, och negativa effekter; de anställda upplevde att de fick mindre tid på arbetsplatsen till att utbyta erfarenheter och att lösa problem. Andra negativa effekter var att de anställda trots arbetstidsförkortning fortfarande upplevde att arbetet var tungt och slitsamt samt att de inte fick någon friskvård eller kompetensutveckling. Man kunde alltså inte se några skillnader i upplevd och önskad arbetsmiljö -trots kortare arbetstid ansåg personalen inom hemtjänsten att arbetsmiljön var tung. Dock kunde man se minskad sjukfrånvaro, något lägre personalomsättning och en mer välmående personalstyrka. Däremot vet man inte om detta beror på just sextimmarsdag eller andra insatser som har införts efter 989, till exempel friskvårdssubventioner, omorganisationer eller annat. Den högre kostnaden för 6-timmarsdagen kompenserades inte av lägre kostnader för sjukfrånvaro och efter politiskt beslut avskaffades 6timmarsdagen Göteborgs kommun Göteborgs kommun avslutade ett tvåårigt försök med sex timmars arbetsdag på ett äldreboende (Svartedalen) i december 206. Följeforskning har genomförts på boendet och på ett jämförbart boende som fortsatt arbeta utifrån ordinarie arbetstid. Följeforskningen beskriver (efter 8 månader) att försöket inneburit ökad arbetstillfredsställelse, minskad sjukfrånvaro och att fler årsarbetare anställts för att kompensera reducerad arbetstid. Kostnaderna för 8 månader beräknas bli ca 9,8 mnkr. Ett antagande i relation till antal tillförda jobb på arbetsmarknaden har även gjorts, och då räknas kostnaden bli ca 4,7 mnkr. Det är dock ett avgränsat område som ingår i projektet. Vad det skulle kosta att införa detta i hela äldreomsorgen i Göteborgs kommun framgår inte. Hur försöket påverkade de boende är inte lika utförligt beskrivet, data har tagits från de uppgifter som ges i Nationell värdegrund för äldreomsorgen. Redovisade data jämförs med data från det andra boendet i studien, och är i de flesta fallen bättre vid Svartedalen. Samtidigt framgår av studien att det inte är många hyresgäster på äldreboenden som själva kan uttrycka sina synpunkter. Konsekvenser av införande i Varbergs kommun För att se på kostnaderna av införande i Varberg, har beräkning gjorts för hela äldreomsorgen samt för handläggare (socialsekreterare). Även om motionärerna föreslår att 6 timmars

131 (4) Dnr: SN 207/000-3 arbetsdag prövas på två avgränsade grupper, får det ses som en ingång till införande i hela verksamhetsområdena. Beräkningarna baseras på att personal inom vården i Varbergs kommun enligt ett lokalt avtal arbetar 37 tim./vecka (istället för 38,25 tim./vecka). Socialsekreterare arbetar 40 tim./vecka. Kostnaderna beräknade utifrån det, blir enligt följande (beräknat på december 206, exklusive personalomkostnader, PO): Beräkning för äldreomsorg (dagarbete) Differens som måste täckas av ny bemanning= ca 9-2 %. Total kostnadsökning (exkl. PO) = ca 33 miljoner kr. Beräkning för handläggare (socialsekreterare och motsvarande) Differens som måste täckas av ny bemanning= ca 25 %. Total kostnadsökning (exkl. PO) ca 2 miljoner kr. Totalt innebär det en ökning med ca 35 miljoner kr, plus PO (ca 38 %) för arbete dagtid. Utöver detta tillkommer kostnader för nattarbetande personal, dessa har inte tagit med. Dessutom innebär en så stor ökning av antal personal att det troligen även måste anställas fler chefer. Den totala kostnaden ska sättas i relation till en beräkning av de skatteintäkter som en utökning av personalstaben innebär. Jämfört med den beräkning som genomförts utifrån projektet i Göteborg, kommer det ändå att innebära en ökad kostnad totalt. Behovet och möjligheten att genomföra 6 timmars arbetsdag, måste ses ur flera aspekter. I relation till att personalen inom de i motionen angivna yrkesgrupperna blir äldre, och pensionsavgångarna kommer att öka under de närmsta åren (835 personer inom äldreomsorgen och 88 handläggare åren ), finns ett stort behov att anställa ny personal. Möjligheten att erbjuda kortare arbetstid kan vara en del i att ses som en attraktiv arbetsgivare. Samtidigt är det viktigt att inte ge avkall på kompetensfrågan, vilket kan innebära problem i förhållande till utbildningsinsatser. Fler måste utbildas för att möta detta. En annan aspekt som lyfts i motionen är sjukfrånvaron, som sägs gå ner med lägre arbetstid. Initialt kan det vara så, men det saknas idag verifierade underlag på att det stämmer, och att sjukfrånvaron även fortsätter att vara låg över tid, med lägre arbetstid. Kortare arbetstid kan ge bättre hälsa men kanske arbetsvillkor (kompetenshöjande insatser, delaktighet etc.) påverkar mer. Som beskrivits ovan kan det ha varit sådana insatser som påverkade resultatet i Kiruna.

132 4 (4) Dnr:SN /000-3 Varbergs kommun erbjuder personal olika möjligheter som ska bidra till en bättre arbetsmiljö. Alla anställda har flexibel arbetstid, vilket ger möjlighet att skapa balans mellan arbete och privatliv. Önskad sysselsättningsgrad erbjuds också för en anpassning till egna önskemål. Personal som arbetar på schema kan även planera sina arbetspass med stöd av ett IT-program (Timecare). Flera andra möjligheter finns, somt.ex. längre föräldraledighet än enligt lag och avtal, ledighet för att prova annat arbete samt att omvandla semesterdagstillägg till lediga dagar. Utöver detta ges friskvårdsbidrag, rabatter på friskvård och tillgång till friskvårdsportalen Formgiva ren, tillgång till personalgym och cykel eller elcykel genom bruttolöneavdrag. Bruttolöneavdrag ges även för hälso- och sjukvårdsinsatser som synfelsoperation. Medarbetarcoaching, vägledning för personal som önskar utveckla/förändra sin yrkesroll kan ges. Dessutom erbjuds olika insatser genom kommunhälsan, somt.ex. utredande stödsamtal, olika hälsofrämjande insatser samt rehabiliteringsinsatser. Utöver detta genomför socialförvaltningen ett rehab-projekt för personalen. Om en minskad arbetstid bedöms ge så positiva effekter att 6 timmars arbetsdag ska motsvara heltid, måste det även sättas i relation till den kostnad som förslaget innebär. Det måste även tas fram beskrivning eller uppföljning av vad det innebär för de (fr.a. äldre) med behov av insatser - att ännu fler personer krävs för att utföra insatserna. Vilken påverkan har det på mötet och kontinuiteten mellan personen med behovet av insatserna och de som ska utföra dessa? Med hänsyn till detta föreslår socialförvaltningen att socialnämnden avstyrker motionen.

133 Kommunstyrelsen ~ Motion: Inför sex timmars arbetsdag 40 timmars arbetstid som norm infördes efter beslut i riksdagen så sent i Sverige som tidigt 970-tal. Sedan dess har samhället i stort blivit både mer produktivt, rikare men också alltmer stressigt. Inom vissa sektorer i samhället har konsekvenserna av stressig arbetsmiljö gjort att sjukfrånvaron stiger och ohälsan ökar. Arbetstagare som går ner i tjänstgöringsgrad på egen bekostnad eller som helt lämnar jobbet är andra konsekvenser. Det är dags att ta nästa steg inom arbetslivet, förkortning av arbetsdagen till sex timmar med bibehållen lön. Flera kommuner har genomfört eller genomför försök med en förkortad arbetstid. Effekterna man sett av detta är en stigande arbetstillfredsställelse och en sjunkande sjukfrånvaro. Ohälsan pressas tillbaka för varje månad som försöken pågått. Företag som infört sex timmars arbetsdag som huvudregel har lättare för att rekrytera medarbetare och utvinner samma effektivitet av sina anställda. Varbergs kommun behöver införa en förkortad arbetsdag under en försöksperiod för att kunna jämföra vilka effekter vi kan få. Lämpligt är att utse några arbetsplatser inom socialförvaltningens ansvarsområden, exempelvis någon avdelning inom äldreomsorgen och för en grupp socialsekreterare. Dessa grupper är några av de yrken som uppvisar en stigande ohälsa och som det blir allt svårare att rekrytera personal till. Vänsterpartiet yrkar på att försöksverksamhet med sex timmars arbetsdag med bibehållen lön utreds och införs under minst ett år på två av socialförvaltningens avgränsade arbetsplatser med start under 207 eller snarast. Under försöksperioden ska jämförelser kontinuerligt göras med likvärdiga arbetsområden för att påvisa vilka effekter försöket innebär. Vänsterpartiet Varberg Lars-Åke Erlandsson

134 Beslutsförslag VARBERGS (2) Dnr: KS 208/023-4 Kommunstyrelsen KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Marcus Andersson, Svar på motion om gode mäns ersättning om huvudmannen dör Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta. avslå motion om gode mäns ersättning om huvudmannen dör. Beskrivning av ärendet Jeanette Qvist (S) har lämnat en motion om gode mäns ersättning om huvudmannen dör. Motionären vill uppmärksamma att det kan uppstå problem för gode män att få betalt om huvudmannen avlider och menar att det har förekommit att kommuner inte sett sig tvingade att gå in och betala gode mäns ersättning i de fall dessa nekats betalning från huvudmannens dödsbo. Motionären vill att kommunen tar ansvar för årsersättningen till gode män även om huvudmannen avlider. Motionen har skickats på remiss till överförmyndarnämnden. Beslutsunderlag Beslutsförslag 2 november 208. Överförmyndarnämnden 8 juni 208, 33. Kommunfullmäktige 7 april 208, 64; Kommunfullmäktige beslutar remittera ärendet till kommunstyrelsen. Motion inkommen 7 april 208. Övervägande Överförmyndarnämnden framför i sitt remissvar att nämnden är en självständig myndighet som ensam beslutar om arvode och ersättning samt om vem som ska betala dessa kostnader. Överförmyndarnämnden beslutar i enlighet med gällande lag och rättspraxis. Nämnden har inte erfarit att det inneburit att ställföreträdare i kommunen blivit utan arvode eller ersättning. Som föräldrabalken föreskriver beslutar nämnden om att kommunen ska betala arvode i de fall dödsboets medel inte räcker till. POSTADRESS BESÖKSADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 5, Östra Vallgatan 2 (hiss) Varberg TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS ks@varberg.se TELEFAX WEBBPLATS

135 (2) Dnr: KS 208/023-4 Beslut om arvode eller ersättning till gode män och förvaltare utgör en begäran om ersättning eller en faktura för dödsboet. Det är inte så att dödsboet kan välja att inte betala den. Om så görs kan begäran gå till indrivning genom Kronofogden, precis som övriga fakturor som dödsboet har att betala. Det är nämndens bestämda uppfattning att dödsbon ska betala gode mäns och förvaltares arvoden och ersättning på det sätt som de enligt lag är skyldiga. Kommunkansliet föreslår att kommunfullmäktige beslutar att avslå motion om goda mäns ersättning om huvudmannen dör. Ekonomi och verksamhet Förslaget att avslå motionen innebär inga ökade kostnader för verksamheten. Kommunstyrelsens förvaltning Henrik Lundahl Kanslichef Protokollsutdrag Överförmyndarnämnden Kommunkansliet Marcus Andersson Kommunsekreterare

136 VARBERGS KOMMUN Överförmyndarnämnden Varberg/Falkenberg Yttrande: Motion om gode mäns ersättning om huvudmannen dör (Dnr KS 208/023) Motion har lämnats till kommunen om gode mäns ersättning om huvudmannen dör. Motionären vill uppmärksamma att det kan uppstå problem för gode män att få betalt om huvudmannen avlider och menar att det har förekommit att kommuner inte sett sig tvingade att gå in och betala gode mäns ersättning i de fall dessa nekats betalning från huvudmannens dödsbo. Motionären vill att kommunen tar ansvar för årsersättningen till gode män även om huvudmannen avlider. Överförmyndarnämndens mening Det aktuella rättsläget Överförmyndarverksamheten regleras framför allt i Föräldrabalken (FB). Det gäller även hanteringen av ersättning till gode män och förvaltare. Av 2 kap. 6 FB framgår att förordnade förmyndare, gode män och förvaltare har rätt till ett skäligt arvode för uppdraget. Det framgår även att det är överförmyndaren som ensam fattar beslut om arvoden och ersättningar, liksom om vem som ska stå för arvodet. Om det inte finns särskilda skäl för något annat, ska arvode och ersättning betalas med den enskildes medel så länge dennes skattepliktiga inkomst under aktuellt år överstiger 2,65 gånger prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 socialförsäkringsbalken eller tillgångarna under samma år överstiger två gånger prisbasbeloppet. I övriga fall betalar kommunen arvode och ersättning för utgifter. Av samma paragraf framgår att arvode och ersättning för utgifter som avser vård av någons rätt i oskiftat dödsbo ska betalas med dödsboets medel, om inte särskilda skäl föranleder något annat. Arvode och ersättning för utgifter som inte ska betalas med den enskildes eller dödsboets medel ska betalas av kommunen. Kommunen blir betalningsansvarig endast om dödsboets tillgångar inte räcker eller är av liten omfattning. Undantag till bestämmelserna om vem som ska betala arvodet görs om det finns särskilda skäl. Särskilda skäl har enligt rättspraxis visat sig vara höga vårdkostnader som förbrukar inkomsterna eller för det fall tillgångarna består av en fastighet som den enskilde bor i alternativt att fastigheten är mycket svår att sälja till rimliga villkor. (2)

137 VARBERGS KOMMUN Överförmyndarnämnden Varberg/Falkenberg Undantagsvis har överförmyndarnämnden även rätt att besluta till den enskildes nackdel. I prop. 993/94:25 Förmynderskapslagstiftningen nämns som exempel vård av egendom tillhörande en enskild som är svårt sjuk och som inte själv kan dra nytta av sina tillgångar och som inte har några nära anhöriga. I ett sådant fall överskrids alltså gränsvärdena enligt ovan, men ett beslut om att kommunen ska betala arvodet hade inte kommit huvudmannen till godo. Överförmyndaren kan då besluta om att kommunen trots allt inte ska stå för arvodet. Svea Hovrätt har i mål nr ÖÄ 404/97 beslutat att överförmyndaren i det aktuella fallet kunde besluta om att dödsboet till en huvudman skulle betala arvodet trots att dödsboets medel understeg gränsvärdena. Nämndens uppfattning Överförmyndarnämnden är en självständig myndighet som ensam beslutar om arvode och ersättning samt om vem som ska betala dessa kostnader. Överförmyndarnämnden beslutar i enlighet med gällande lag och rättspraxis. Nämnden har inte erfarit att det inneburit att ställföreträdare i kommunen blivit utan arvode eller ersättning. Som föräldrabalken föreskriver beslutar nämnden om att kommunen ska betala arvode i de fall dödsboets medel inte räcker till. Beslut om arvode eller ersättning till gode män och förvaltare utgör en begäran om ersättning eller en faktura för dödsboet. Det är inte så att dödsboet kan välja att inte betala den. Om så görs kan begäran gå till indrivning genom Kronofogden, precis som övriga fakturor som dödsboet har att betala. Det är nämndens bestämda uppfattning att dödsbon ska betala gode mäns och förvaltares arvoden och ersättning på det sätt som de enligt lag är skyldiga. 2 (2)

138 Varbergs och Falkenbergs kommuners Överförmyndarnämnd Sammanträdesprotokoll Öfn 33 Remissvar: Motion om gode mäns ersättning om huvudmannen dör, Dnr KS 208/023 Beslut Överförmyndarnämnden beslutar. Avge yttrande enligt bilaga : Motion om gode mäns ersättning om huvudmannen dör. Beslutsunderlag Motion om gode mäns ersättning om huvudmannen dör , begäran om yttrande , yttrande över gode mäns ersättning om huvudmannen dör i bilaga. Beskrivning av ärendet Motion har inkommit till kommunen den 7 april 208 avseende gode mäns ersättning om huvudmannen dör. Motionären vill uppmärksamma att det kan uppstå problem för gode män att få betalt om huvudmannen avlider och menar att det har förekommit att kommuner inte sett sig tvingade att gå in och betala gode mäns ersättning i de fall dessa nekats betalning från huvudmannens dödsbo. Motionären vill att kommunen tar ansvar för årsersättningen till gode män även om huvudmannen avlider. Yttrande Yttrande ges i bilaga daterad Protokollsutdrag: Kommunstyrelsens förvaltning Varbergs kommun Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

139 v arbergs kommun Kommunstyrelsen Varberg t t<.;/!...,;-... Dnr... :.-... :.,,.;...~ Motion - gode mäns ersättning om huvudmannen dör, problem kan uppstå. Jag vill med motionen uppmärksamma att det kan uppstå problem för gode män att få betalt om huvudmannen avlider och det finns större ekonomiska tillgångar i dödsboet. Vid huvudmannens död lyfts gode mäns ansvar ut och ev arvingarna tillträder dödsboet. Dessa kan neka den gode mannen betalning, vilket har hänt, eftersom de inte har något ansvar gentemot anhörigas gode män, och alltså inte heller dennes lön. Det har förekommit att kommuner, vid ett antal tillfällen, inte sett sig tvingad att gå in och betala gode mäns årsersättning. Gode mäns arbete är viktigt utifrån kommunens möjligheter att få privatpersoner att åta sig dessa uppdrag. Men då måste de gode männen vara garanterade att få betalt även om ovanstående inträffar. Jag vill: - Att kommunen tar ansvar för årsersättningen till gode män även om huvudmannen avlider. För centrala 5-föreningen i Varberg Karin Sandström Godkänd vid Centrala 5-föreningens styrelsemöte Upptagen som egen motion. Jeanette Quist

140 Beslutsförslag VARBERGS (2) Dnr: KS 208/0632- Kommunstyrelsen KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Leif Andersson, Köp av del av fastigheterna Varberg Porsmad :25 och Kulla 2:2 Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar. Godkänna förslag till avtal, varigenom Varbergs kommun förvärvar cirka 9282 kvm av fastigheterna Varberg Porsmad :25 och Kulla 2:2 för kronor 2. Kostnaden för förvärvet ska belasta investeringskonto 3220 markförvärv. Beskrivning av ärendet Hamn- och gatuförvaltningen planerar att sätta belysning på motionsspåret i Veddige. Spåret går över berörda fastigheter och samtal har förts med markägarna om avtal för att ordna belysningen. Vid förhandlingarna har båda markägarna föreslaget att dom vill sälja marken istället för att belasta fastigheten med servitut. Beslutsunderlag. Förslag till avtal 2. Karta Övervägande Genom markförvärvet får kommunen full rådighet över området där motionsspåret finns. Ekonomi och verksamhet Kostnaden för förvärvet, kronor, belastar investeringskonto 3220 markförvärv. Samråd Samhällsutvecklingskontoret har samrått med Hamn- och gatuförvaltningen. POSTADRESS BESÖKSADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 5, Östra Vallgatan 2 (hiss) TELEFON TELEFAX Varberg ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS ks@varberg.se WEBBPLATS

141 Kommunstyrelsens förvaltning Magnus Sjöberg Avdelningschef Protokollsutdrag Samhällsutvecklingskontoret Ekonomikontoret Säljarna Leif Andersson Markförvaltare 2 (2) Dnr: KS 208/0632-

142 Beslutsförslag VARBERGS (2) Dnr: KS 208/ Kommunstyrelsen KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Magnus Sjöberg, Fastighetsköp - Knutsböke : och :5 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige - Godkänna Varbergs Fastighets AB förvärv av Knutsböke : och Knutsböke :5 Beskrivning av ärendet Varbergs Fastighets ABs styrelse har beslutat att utöka fastighetsbeståndet med ytterligare två fastigheter, Knutsböke : och Knutsböke :5, under förutsättning att kommunfullmäktige inte har något att invända. Fastigheterna ligger i direkt anslutning till bolagets redan ägda fastigheter i Åkulla, Knutsböke :3, Knutböke :2, Knutsböke :3, Knutsböke :4 och Knutsböke :7. Köpet är en del i att ha långsiktig rådighet över området och att kunna bidra till att utveckla detta. Skidalliansens verksamhet är exempel på en aktör som är aktiv i området. Antalet sålda dagskort ökar för varje år, genom snötillverkning säkerställer de halländsk vinter och är i utvecklingsbehov som är beroende av de aktuella fastigheterna. Enligt Varbergs Fastighets AB ägardirektiv, antaget av Kommunfullmäktige 9 9 september , är föremålet för bolagets verksamhet att inom Varbergs Kommun förvärva, avyttra, äga, bebygga och förvalta fastigheter eller tomträtter med affärs- och kontorslägenheter samt fastigheter som är viktiga ur ett kommunalt perspektiv. Vidare ska bolaget bereda kommunfullmäktige möjlighet att ta ställning innan beslut fattas i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt. Frågar av principiell beskaffenhet är bland annat: Åtgärder som innebär ny eller ändrad inriktning av verksamheten Ingående av avtal eller överenskommelse som medför väsentlig förändring av balansräkningen eller oavsett kontraktsvärdet är av strategisk eller principiell betydelse för kommunen Bildande av dotterbolag Köpesumman för aktuella fastigheter har grund i tre stycken oberoende värderingar vilka har ett genomsnittsvärde om mkr. POSTADRESS BESÖKSADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 5, Östra Vallgatan 2 (hiss) TELEFON TELEFAX Varberg ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS ks@varberg.se WEBBPLATS

143 (2) Dnr: KS 208/ Beslutsunderlag Övervägande Samhällsutvecklingskontoret bedömer att ärendet bör tillställas kommunfullmäktige då det är av strategisk betydelse och därmed principiell betydelse enligt bolagets ägardirektiv. Fastighetsförvärvet innebär att kommunen, genom dess bolag, säkrar mark för utvecklingen av Åkulla friluftsområde i den riktning som Varbergs Fastighets AB arbetat utifrån sedan 207. Utvecklingen ses som positiv då den bidrar till en levande landsbygd Ekonomi och verksamhet Fastighetsförvärvet innebär ingen påverkan på primärkommunens verksamhet. Kommunstyrelsens förvaltning Magnus Sjöberg Mark- och Exploateringschef Protokollsutdrag Varbergs Fastighets AB

144 Beslutsförslag VARBERGS (3) Dnr: KS 208/063-2 Kommunstyrelsen KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Magnus Eriksson, Beslut om taxa för tillsyn och tillstånd avseende Lagen mot skydd mot olyckor samt Lagen om brandfarlig och explosiv vara Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta. anta Förslag till taxebestämmelse för tillsyn och tillstånd enligt LSO och LBE samt bilaga A Taxetabell för tillsyn och tillstånd enligt LSO och LBE 2. årligen räkna upp med PKV-index med oktober som basmånad och med 209 som basår 3. upphäva tidigare beslut kring taxa för tillsyn och tillstånd, fattade i kommunfullmäktige 25 februari 204, 6-7. Beskrivning av ärendet Ärendebeskrivning Sedan 204 har räddningstjänsterna i Hallands län arbetat med att implementera ett nytt sätt att arbeta med tillsyn på. Detta arbete startades då Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap 204 utgav en handbok kring hur tillsyn skulle ske mer rättssäkert. Det nya arbetssättet har lett till att ärenden tar längre tid att utföra än vad dagens taxa tar hänsyn till. Samtidigt anser räddningstjänsterna i länet att nuvarande taxa inte är rättvis för mindre företag/verksamheter. Idag betalas en grundavgift och sedan kommande timavgift (varav minst en timme tas). Det finns vissa typer av tillsyn som inte tar den tid som grundavgift och den första timavgiften tar. Enligt nuvarande taxa ska de ändå betala samma pris som för en tillsyn som tar längre tid. 207 kom SKL ut med en modell för hur kommunerna i Sverige skulle kunna räkna fram sin taxa för tillsyn och tillstånd. Det innebär att fasta tider tas fram för vad en typ av kategori av verksamheter/företag tar. Detta summeras sedan och multipliceras med en framräknad timavgift. Timavgiften grundar sig i hur stor del av räddningstjänstens kostnad som faktiskt utgör tillsyn och tillstånd. Utifrån det fås sedan en fast kostnad ut för olika typer verksamheter/företag. POSTADRESS BESÖKSADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 5, Östra Vallgatan 2 (hiss) TELEFON TELEFAX Varberg ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS ks@varberg.se WEBBPLATS

145 (3) Dnr: KS 208/063-2 Räddningstjänsterna i Hallands län har gemensamt tittar på SKL:s modell och tagit fram generella tider för vad en tillsyn tar på olika typer av verksamheter/företag. Sedan har respektive räddningstjänst tagit fram sin timavgift för tillsyn och tillståndshantering. Det innebär att kommunerna i länet har liknande tillsynstid på olika verksamheter/företag. Dock skiljer sig timavgiften sig åt. Dagens tillståndstaxa bygger redan på timmar för hantering av olika typer av tillstånd. Här ändras därför enbart timavgiften. Att använda sig av sättet att ha en fast kostnad för en viss typ av tillsyn bör underlätta för verksamheterna/företagen då de innan en tillsyn vet vad det kommer att kosta. Samtidigt blir taxan mer rättvis mellan att ha en mindre och en större verksamhet. Det blir även lättare för verksamheterna att ha en taxa för tillsyn och tillstånd som liknar varandra, då det ofta är företag som både får tillsyn och har tillstånd. Den nya taxan är inte heller beroende av vilken handläggare man får, då det redan finns schablonerat vad en tillsyn på ett visst objekt ska kosta. En ytterligare vinning är att förbundet får kostnadstäckning för vad det egentligen kostar för att göra en tillsyn eller hantera ett tillstånd. Räddningstjänsten önskar att taxan följer SKL:s råd om att index uppräknas årligen. Vilket även innebär att ett nytt beslut inte behöver tas årligen för att ändra taxan. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Ny taxa för tillsyn och tillstånd LSO och LBE den 20/ 208 Bilaga Förslag till taxebestämmelse LSO och LBE Bilaga A Taxetabell för tillsyn och tillstånd LSO och LBE Bilaga Underlag för taxetabell för tillsyn och tillstånd LSO och LBE Övervägande Räddningstjänst Väst anger som huvudsakliga skäl att taxorna skall motsvara verkliga kostnader. Särskild vikt bör därför läggas för att förmedla denna orsak till taxeförändring. Det är positivt att en taxeförändring görs med perspektivet att de tidigare taxorna på ett oproportionerligt sätt drabbat mindre företag och verksamheter. Att de gamla taxenivåerna enligt uppgift varierat beroende på vilken handläggare som handlagt ärenden låter inte rimligt och är även detta en god orsak till byte av system. Ekonomi och verksamhet Med det nya förslaget till taxor får räddningstjänstförbundet kostnadstäckning för att göra en tillsyn eller hantera ett tillstånd.

146 Samråd Kommunstyrelsens förvaltning Henrik Lundahl Kanslichef Protokollsutdrag Räddningstjänsten Väst Falkenbergs kommun NOD, Företagslots Magnus Eriksson Utvecklingsstrateg 3 (3) Dnr: KS 208/063-2

147 Taxa för tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor samt tillsyn och tillstånd enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor; antagen av kommunfullmäktige den xx xx Denna taxa träder i kraft 209-xx-xx. xx kommun föreskriver följande med stöd av 5 kap. 4 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor och 27 och 36 lagen (200:0) om brandfarliga och explosiva varor. Inledande bestämmelse Avgift enligt denna taxa erläggs för tillsynsbesök som föranletts av bestämmelserna i 2 kap. 2 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor samt för tillsyn enligt 2 lagen (200:0) om hantering av brandfarliga och explosiva varor. Avgifter erläggs för prövning av ansökan om tillstånd enligt hantering av brandfarliga och explosiva varor. Avgiftsskyldig 2 Avgiftsskyldig är ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader och andra anläggningar som avses i 2 kap. 2 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor samt den som bedriver tillståndspliktig hantering av brandfarliga eller explosiva varor. Avgiftsskyldig är den som ansöker om tillstånd till hantering av brandfarliga eller explosiva varor. Avgifter 3 Avgiften för en viss åtgärd framgår av tabellerna -4, i bilaga A. Beloppen i tabellerna -4 har beräknats genom att en framräknad handläggningskostnad per timme för verksamheten har multiplicerats med en genomsnittlig tidsåtgång för den typ av ärende som åtgärden avser. Avgiften beräknas efter den taxa som gäller när ärendet inkommer eller när tillsynen genomförts. Avgift enligt denna taxa betalas av den där tillsyn skett eller den som ansökt om tillstånd mot faktura. Handläggningskostnaden per timme är 00 kronor för LSO och 00 kronor för LBE. Vid samordnad tillsyn enligt LSO och LBE är handläggningskostnaden medelvärdet av handläggningskostnaden per timme för LSO och LBE. I de fall ett ärende inte kan hänföras till något typärende eller om ärendet är komplicerat eller särskilt tidskrävande ska den för ärendet faktiska handläggningstiden tillämpas, dock ska restiden för varje besök på en anläggning schablonberäknas till 0,7 timme. Om godkännande av föreståndare handläggs i samband med ett tillståndsärende tas ingen avgift ut. Justering av avgift 4 Taxan för de antagna fasta avgifterna och timavgifterna regleras för varje kalenderår med Prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Utgångspunkt för indexuppräkningen är det PKV som finns publicerad på SKL:s hemsida för oktober månad föregående år. Taxans första justering sker för verksamhetsåret utgör basåret för taxans införande. Nedsättning av avgift 5 Om det finns särskilda skäl, får förbundsdirektören i det enskilda fallet, med hänsyn till verksamhetens omfattning, tillsynsbehovet och övriga omständigheter, sätta ned avgiften.

148 Dröjsmålsränta 6 Betalas inte avgift inom tid som föreskrivits i räkning utgår dröjsmålsränta enligt räntelagen (975:635) från förfallodagen tills betalning sker.

149 Taxetabeller enligt LSO och LBE I I Räddningstjänsten Väst Taxor enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) Mindre Industri, kontor, m.m Verksamhetsklass enligt Boverkets byggregler (BBR) VK 2 Större Industri, kontor m.m VK kr 3 Gemensamhetsboenden Samlingslokal <50 personer (med eller utan alkoholförsäljning) Samlingslokal >=50 personer (med eller utan alkoholförsäljning) Mindre hotell (under 9 bäddar/ 5 rum, B&B, pensionat osv.) Hotell Hotell med fler verksamheter (konferensanläggning, nattklubb osv.) Vårdmiljöer daglig verksamhet (förskola, nattis osv.) Vårdmiljöer behovsprövade särskilda boenden (LSS, äldreboende osv.) Vårdmiljö hälso- sjukvård och inlåsta personer (sjukhus, fängelse osv.) Brandfarlig lokal mindre Brandfarlig lokal större Organisationstillsyn VK3B 5 70 kr VK2A 5 70 kr VK2B + VK2C kr VK kr VK kr VK kr VK5A 5 70 kr VK5B kr VK5C+D kr Ärendetyp tillsyn Avgift VK6 VK kr Kommentarer Industrihotell med <3 verksamheter, för tillkommande verksamheter till 0,5 tim/verksamhet. En fastighet (ägare) med flera verksamhetsutövare 5 70 kr 0 20 kr kr Tillsyn av enskilda förhållanden kr På förekommen anledning dvs uppdagade brister samt räddningsvägar, garage, bostad, vind, sophus etc. Enbart tillsynsbesökstid kan vara aktuellt att använda i enstaka fall, då används rakt timkostnad för faktisk besökstid. Taxor enligt lagen (200:0) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) Ärendetyp tillsyn Bensinstation bemannad Bensinstation obemannad T I I Avgift T kr I kr I Kommentarer

150 Fordonsgasstation Industri mindre hantering Industri större hantering - process Lagerverksamhet Restaurang med gasol Färghandel Lantbruk Fyrverkeriförsäljning Förvaring av explosiv vara mindre omfattning < 60 kg Förvaring av explosiv vara större omfattning 60 kg Taxor enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) och enligt lagen (200:0) om brandfarliga och explosiva varor (LBE), vid samordnad tillsyn. Ärendetyp, Tillsyn LSO Mindre Industri, kontor, m.m Större Industri, kontor m.m Gemensamhetsboenden Samlingslokal <50 personer (med eller utan alkoholförsäljning) Samlingslokal >=50 personer (med eller utan alkoholförsäljning) Mindre hotell (under 9 bäddar/ 5 rum, B&B, pensionat osv.) Hotell Hotell med fler verksamheter (konferensanläggning, nattklubb osv.) Vårdmiljöer daglig verksamhet (förskola, nattis osv.) Vårdmiljöer behovsprövade särskilda boenden (LSS, äldreboende osv.) Vårdmiljö hälso- sjukvård och inlåsta personer (sjukhus, fängelse osv.) Brandfarlig lokal mindre Brandfarlig lokal större Organisationstillsyn Ärendetyp, Tillsyn LBE kr kr 770 kr kr kr 7 50 kr kr 5 70 kr kr kr Bensinstation bemannad Bensinstation obemannad Fordonsgasstation Industri mindre hantering Verksamhetsklass enligt Boverkets byggregler (BBR) VK VK VK3B kr kr kr VK2A kr VK2B + VK2C kr VK kr VK kr VK kr VK5A kr VK5B kr VK5C+D kr VK6 VK kr kr kr Avgift Avgift kr kr kr kr Kommentarer Kommentarer

151 Industri större hantering - process Lagerverksamhet Restaurang med gasol Färghandel Lantbruk Fyrverkeriförsäljning Förvaring av explosiv vara mindre omfattning < 60 kg Förvaring av explosiv vara större omfattning 60 kg 385 kr kr kr kr kr kr kr kr 4 Taxor enligt lagen (200:0) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) f Ärendetyp tillstånd Avslag Mindre komplettering till befintligt tillstånd Övertagande av befintligt tillstånd Godkännande av föreståndare Generellt undantag från förbud mot öppen eld 6 Bensinstation bemannad 7 Bensinstation obemannad 8 Fordonsgasstation 9 Industri mindre hantering 0 Industri större hantering - process Lagerverksamhet 2 Restaurang med gasol 3 Färghandel 4 Lantbruk 5 Fyrverkeriförsäljning 6 Förvaring av explosiv vara mindre omfattning < 60 kg 7 Förvaring av explosiv vara större omfattning 60 kg Nytt Förnyat Nytt Förnyat Nytt Förnyat Nytt Förnyat Nytt Förnyat Nytt Förnyat Nytt Förnyat Nytt Förnyat Nytt Förnyat Nytt Förnyat Nytt Förnyat Nytt Förnyat Avgift med avsyning kr 650 kr 00 kr 650 kr 650 kr kr kr kr kr kr kr kr kr 0 75 kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr f 7 Avgift utan avsyning kr 650 kr 00 kr 650 kr 650 kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr

152 Kommentarer Taxorna gäller från och med 209-XX-XX och är exklusive moms. Taxan regleras årligen fr.o.m 209 med PKV, med oktober som basmånad. Avgift enligt denna taxa betalas av den där tillsyn skett eller den som ansökt om tillstånd mot faktura. Betalas inte avgift vid i fakturan angiven förfallodag utgår dröjsmålsränta enligt räntelagen (975:635) från förfallodagen tills betalning sker. Avgiften beräknas efter den taxa som gäller när ärendet inkommer/startar. Vid byggnader utformade som Br0 ökar förberedelsetiden med tim. För komplicerade tillståndsärende eller för ärende som inte kan kategoriseras in enligt tabellen ovan eller för särskilt tidskrävande ärenden ska individuell tidsberäkning tillämpas. I tidsberäkningen ska den faktiska tiden användas som debiteringsunderlag, dock ska schablontiden på 0,7 timme restid användas. Särskit tidskrävande ärenden är till exempel ärenden som krävt flera besök på plats eller då begäran om kompletterande handlingar gjorts på grund av bristfälliga ansökningshandlingar. Om godkännande av föreståndare handläggs i samband med ett tillståndsärende tas ingen avgift ut.

153 XLSX Kommunnamn Datum Upprättad av Räddningstjänsten Väst KHE Handläggningskostnad per timme LSO 00 kr Handläggningskostnad per timme LBE 00 kr Sida av

154 Laholm Taxetabeller enligt LSO och LBE I I Räddningstjänsten Väst Taxor enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) Mindre Industri, kontor, m.m Verksamhetsklass enligt Boverkets byggregler (BBR) VK 2 Större Industri, kontor m.m VK kr 3 Gemensamhetsboenden Samlingslokal <50 personer (med eller utan alkoholförsäljning) Samlingslokal >=50 personer (med eller utan alkoholförsäljning) Mindre hotell (under 9 bäddar/ 5 rum, B&B, pensionat osv.) Hotell Hotell med fler verksamheter (konferensanläggning, nattklubb osv.) Vårdmiljöer daglig verksamhet (förskola, nattis osv.) Vårdmiljöer behovsprövade särskilda boenden (LSS, äldreboende osv.) Vårdmiljö hälso- sjukvård och inlåsta personer (sjukhus, fängelse osv.) Brandfarlig lokal mindre Brandfarlig lokal större Organisationstillsyn VK3B 5 70 kr VK2A 5 70 kr VK2B + VK2C kr VK kr VK kr VK kr VK5A 5 70 kr VK5B kr VK5C+D kr Ärendetyp tillsyn Avgift VK6 VK kr Kommentarer Industrihotell med <3 verksamheter, för tillkommande verksamheter till 0,5 tim/verksamhet. En fastighet (ägare) med flera verksamhetsutövare 5 70 kr 0 20 kr kr Tillsyn av enskilda förhållanden På förekommen anledning dvs uppdagade brister samt räddningsvägar, garage, bostad, vind, sophus etc. Enbart tillsynsbesökstid kan vara aktuellt att använda i enstaka fall, då används rakt timkostnad för faktisk besökstid kr Taxor enligt lagen (200:0) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) Ärendetyp tillsyn Bensinstation bemannad Bensinstation obemannad I I I Avgift kr kr I Kommentarer I I sida 2 av

155 Laholm Taxetabeller enligt LSO och LBE Räddningstjänsten Väst Fordonsgasstation Industri mindre hantering Industri större hantering - process Lagerverksamhet Restaurang med gasol Färghandel Lantbruk Fyrverkeriförsäljning Förvaring av explosiv vara mindre omfattning < 60 kg Förvaring av explosiv vara större omfattning 60 kg Taxor enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) och enligt lagen (200:0) om brandfarliga och explosiva varor (LBE), vid samordnad tillsyn. Ärendetyp, Tillsyn LSO kr kr 770 kr kr kr 7 50 kr kr 5 70 kr kr kr Mindre Industri, kontor, m.m Större Industri, kontor m.m Gemensamhetsboenden Samlingslokal <50 personer (med eller utan alkoholförsäljning) Samlingslokal >=50 personer (med eller utan alkoholförsäljning) Mindre hotell (under 9 bäddar/ 5 rum, B&B, pensionat osv.) Hotell Hotell med fler verksamheter (konferensanläggning, nattklubb osv.) Vårdmiljöer daglig verksamhet (förskola, nattis osv.) Vårdmiljöer behovsprövade särskilda boenden (LSS, äldreboende osv.) Vårdmiljö hälso- sjukvård och inlåsta personer (sjukhus, fängelse osv.) Brandfarlig lokal mindre Brandfarlig lokal större Organisationstillsyn Verksamhetsklass enligt Boverkets byggregler (BBR) VK VK VK3B kr kr kr VK2A kr VK2B + VK2C kr VK kr VK kr VK kr VK5A kr VK5B kr VK5C+D kr VK6 VK kr kr kr Avgift Kommentarer sida 3 av

156 Laholm Taxetabeller enligt LSO och LBE Räddningstjänsten Väst Ärendetyp, Tillsyn LBE Bensinstation bemannad Bensinstation obemannad Fordonsgasstation Industri mindre hantering Industri större hantering - process Lagerverksamhet Restaurang med gasol Färghandel Lantbruk Fyrverkeriförsäljning Förvaring av explosiv vara mindre omfattning < 60 kg Förvaring av explosiv vara större omfattning 60 kg Avgift 4 Taxor enligt lagen (200:0) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) kr kr kr kr 385 kr kr kr kr kr kr kr kr Ärendetyp tillstånd Avslag Mindre komplettering till befintligt tillstånd Övertagande av befintligt tillstånd Godkännande av föreståndare Generellt undantag från förbud mot öppen eld 6 Bensinstation bemannad 7 Bensinstation obemannad 8 Fordonsgasstation 9 Industri mindre hantering 0 Industri större hantering - process Lagerverksamhet 2 Restaurang med gasol Kommentarer Nytt Förnyat Nytt Förnyat Nytt Förnyat Nytt Förnyat Nytt Förnyat Nytt Förnyat Nytt Förnyat Avgift med avsyning kr 650 kr 00 kr 650 kr 650 kr kr kr kr kr kr kr kr kr 0 75 kr kr kr kr kr kr Avgift utan avsyning kr 650 kr 00 kr 650 kr 650 kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr sida 4 av

157 Laholm Taxetabeller enligt LSO och LBE Räddningstjänsten Väst 3 Färghandel 4 Lantbruk 5 Fyrverkeriförsäljning 6 Förvaring av explosiv vara mindre omfattning < 60 kg 7 Förvaring av explosiv vara större omfattning 60 kg Nytt Förnyat Nytt Förnyat Nytt Förnyat Nytt Förnyat Nytt Förnyat kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Kommentarer Taxorna gäller från och med 209-XX-XX och är exklusive moms. Taxan regleras årligen fr.o.m 209 med PKV, med oktober som basmånad. Avgift enligt denna taxa betalas av den där tillsyn skett eller den som ansökt om tillstånd mot faktura. Betalas inte avgift vid i fakturan angiven förfallodag utgår dröjsmålsränta enligt räntelagen (975:635) från förfallodagen tills betalning sker. Avgiften beräknas efter den taxa som gäller när ärendet inkommer/startar. Vid byggnader utformade som Br0 ökar förberedelsetiden med tim. För komplicerade tillståndsärende eller för ärende som inte kan kategoriseras in enligt tabellen ovan eller för särskilt tidskrävande ärenden ska individuell tidsberäkning tillämpas. I tidsberäkningen ska den faktiska tiden användas som debiteringsunderlag, dock ska schablontiden på 0,7 timme restid användas. Särskit tidskrävande ärenden är till exempel ärenden som krävt flera besök på plats eller då begäran om kompletterande handlingar gjorts på grund av bristfälliga ansökningshandlingar. Om godkännande av föreståndare handläggs i samband med ett tillståndsärende tas ingen avgift ut. sida 5 av

158 XLSX Tidsuppskattning Tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO) Ärendetyp Verksamhetsklass Start av ärende (ej debiterbart LSO) Förberedelse tillsynsbesök Restid Besök Efterarbete Beredning, Summa tillsynsbesök beslut och avslut debiterbar tid av ärende (ej debiterbart LSO) Avgift Mindre Industri, kontor, m.m VK 0,5,5 0,7,5 2 5, kr 2 Större Industri, kontor m.m VK 0,5 2,5 0,7 2,5 2,5 8, kr tim/verksamhet. En fastighet (ägare) med 3 Gemensamhetsboenden VK3B 0,5 0,7 2 4, kr 4 Samlingslokal <50 personer (med eller utan alkoholförsäljning) VK2A 0,5 0,7 2 4, kr 5 Samlingslokal >=50 personer (med eller utan alkoholförsäljning) VK2B + VK2C 0,5,5 0,7,5 2 5, kr 6 Mindre hotell (under 9 bäddar/ 5 rum, B&B, pensionat osv.) VK4 0,5 0,7,5 2 5, kr 7 Hotell VK4 0,5,5 0,7,5 2 5, kr 8 Hotell med fler verksamheter (konferensanläggning, nattklubb osv.) VK4 0,5,5 0,7 2,5 3 7, kr 9 Vårdmiljöer daglig verksamhet (förskola, nattis osv.) VK5A 0,5,5 0,7,5 4, kr VK5B 0,5,5 0, , kr VK5C+D 0,5 2,5 0,7 2,5 2,5 8, kr 2 Brandfarlig lokal mindre VK6 0,5,5 0,7,5 4, kr 3 Brandfarlig lokal större VK6 Industrihotell med <3 verksamheter, för tillkommande verksamheter till 0,5 flera verksamhetsutövare Vårdmiljöer behovsprövade särskilda boenden (LSS, äldreboende 0 osv.) Vårdmiljö hälso- sjukvård och inlåsta personer (sjukhus, fängelse osv.) 0,5 2,5 0, , kr 4 Organisationstillsyn 0,5,5 0,7 2 2,5 6, kr 5 Tillsyn av enskilda förhållanden 0,5 0,5 0,7 3, kr Vid byggnader utformade som Br0 ökar förberedelsetiden med tim. Sida 6 av På förekommen anledning dvs uppdagade brister samt räddningsvägar, garage, bostad, vind, sophus etc. Enbart tillsynsbesökstid kan vara aktuellt att använda i enstaka fall, då används rakt timkostnad för faktisk besökstid.

159 XLSX Tidsuppskattning Tillsyn enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE) Start av ärende Förberedelse tillsynsbesök Restid Besök Efterarbete tillsynsbesök Bensinstation bemannad 0,5,5 0,7,5 2 7, kr 2 Bensinstation obemannad 0,5,5 0,7 2 6, kr 3 Fordonsgasstation 0,5,5 0,7 2 6, kr 4 Industri mindre hantering 0,5 0,7,5 2 6, kr 5 Industri större hantering - process 0,5 2,5 0, , kr 6 Lagerverksamhet 0,5 0,7,5 2 6, kr 7 Restaurang med gasol 0,5 0,7 2 6, kr 8 Färghandel 0,5 0,7,3 2 6, kr 9 Lantbruk 0,5 0,7,5,5 6, kr 0 Fyrverkeriförsäljning 0,5 0,7 0,5 4, kr Förvaring av explosiv vara mindre omfattning < 60 kg 0,5 0,7,5 2 6, kr 2 Förvaring av explosiv vara större omfattning 60 kg 0,5,5 0,7 2 2,5 8, kr Ärendetyp Sida 7 av Beredning, Summa beslut och debiterbar tid avslut av ärende Avgift

160 XLSX Tidsuppskattning samordnad tillsyn Tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO) och tillsyn enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE) Ärendetyp Verksamhetsklass Start av ärende (ej debiterbart LSO) Förberedelse tillsynsbesök Restid Besök Efterarbete Beredning, beslut Summa tillsynsbesök och avslut av debiterbar tid ärende (ej debiterbart LSO) Avgift Mindre Industri, kontor, m.m VK 0,5,5 0,35,5 2 5, kr 2 Större Industri, kontor m.m VK 0,5 2,5 0,35 2,5 2,5 7, kr 3 Gemensamhetsboenden VK3B 0,5 0,35 2 4, kr 4 Samlingslokal <50 personer (med eller utan alkoholförsäljning) VK2A 0,5 0,35 2 4, kr 5 Samlingslokal >=50 personer (med eller utan alkoholförsäljning) VK2B + VK2C 0,5,5 0,35,5 2 5, kr 6 Mindre hotell (under 9 bäddar/ 5 rum, B&B, pensionat osv.) VK4 0,5 0,35,5 2 4, kr 7 Hotell VK4 0,5,5 0,35,5 2 5, kr Hotell med fler verksamheter (konferensanläggning, nattklubb 8 osv.) VK4 0,5,5 0,35 2,5 3 7, kr 9 Vårdmiljöer daglig verksamhet (förskola, nattis osv.) VK5A 0,5,5 0,35,5 4, kr 0,5,5 0, , kr 0,5 2,5 0,35 2,5 2,5 7, kr Vårdmiljöer behovsprövade särskilda boenden (LSS, äldreboende 0 VK5B osv.) Vårdmiljö hälso- sjukvård och inlåsta personer (sjukhus, fängelse VK5C+D osv.) 2 Brandfarlig lokal mindre VK6 0,5,5 0,35,5 4, kr 3 Brandfarlig lokal större VK6 0,5 2,5 0, , kr 4 Organisationstillsyn 0,5,5 0,35 2 2,5 6, kr 5 Bensinstation bemannad 0,5,5 0,35,5 2 6, kr 6 Bensinstation obemannad 0,5,5 0,35 2 6, kr 7 Fordonsgasstation 0,5,5 0,35 2 6, kr 8 Industri mindre hantering 0,5 0,35,5 2 6, kr 9 Industri större hantering - process 0,5 2,5 0, , kr 20 Lagerverksamhet 0,5 0,35,5 2 6, kr 2 Restaurang med gasol 0,5 0,35 2 5, kr Sida 8 av

161 XLSX 22 Färghandel 0,5 0,35,3 2 6, kr 23 Lantbruk 0,5 0,35,5,5 5, kr 24 Fyrverkeriförsäljning 0,5 0,35 0,5 4, kr 25 Förvaring av explosiv vara mindre omfattning < 60 kg 0,5 0,35,5 2 6, kr 26 Förvaring av explosiv vara större omfattning 60 kg 0,5,5 0,35 2 2,5 7, kr Sida 9 av

162 XLSX Tidsuppskattning 2 Tillstånd enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE) Ärendetyp Start av ärende -Registrering -Upprättande av ärende -Fördelning av ärende Bereda/Beslut/Avslut av ärende -Inläsning -Tekniska villkor -Underhandskontakt -Platsbesök -Restid -Upprätta beslut -Kvalitétsgranskning -Beslut om avslut -Gallra -Arkivering Avslag 0,5,5 0 2,00 2 Mindre komplettering till befintligt tillstånd 0,5 0 3 Övertagande av befintligt tillstånd 0,5 0,5 4 Godkännande av föreståndare 0,5 5 Generellt undantag från förbud mot öppen eld Nytt 6 Nytt Nytt Nytt kr kr,50,50 650, kr 0,00,00 00,00 00 kr 0,50,50 650, kr 0,5 0,50,50 650, kr 4 4,75 9,75 5, , kr 0,5 3 4,25 7,75 3, , kr 3 4,25 8,25 4, , kr 0,5 2,5 4,25 7,25 3, , kr 3 3,75 7,75 4, , kr 0,5 2 3,75 6,25 2, , kr 2 3,25 6,25 3, , kr 0,5 2 3,25 5,75 2, , kr 4 4,25 9,25 5, , kr Industri mindre hantering Förnyat Nytt 0 2,00 Fordonsgasstation Förnyat 9 Avgift utan avsyning Bensinstation obemannad Förnyat 8 Avgift med avsyning Bensinstation bemannad Förnyat 7 Avsyning/Efterarbete Summa tid Summa tid -Avsyningsbeslut(bevis) med avsyning utan avsyning -Kvalitétsgranskning -Restid Industri större hantering - process Sida 0 av

163 XLSX 0 Industri större hantering - process Förnyat Nytt Nytt Nytt Nytt Nytt , kr 2 3,25 6,25 3, , kr 0,5,5 3,25 5,25 2, , kr 2,5 3,25 6,75 3, , kr 0,5,5 3,25 5,25 2, , kr 2 3,75 6,75 3, , kr 0,5,5 3,75 5,75 2, , kr 2 3,25 6,25 3, , kr 0,5 2 3,25 5,75 2, , kr 3 2,75 6,75 4, , kr 0,5 3 2,75 6,25 3, , kr 2 2,75 5,75 3, , kr 0,5 2 2,75 5,25 2, , kr 4 3,75 8,75 5, , kr 0,5 3 3,25 6,75 3, , kr Fyrverkeriförsäljning Förnyat 6 4,50 Lantbruk Förnyat 5 8,75 Färghandel Förnyat 4 4,25 Restaurang med gasol Förnyat 3 4 Lagerverksamhet Förnyat 2 0,5 Förvaring av explosiv vara mindre omfattning < 60 kg Förvaring av explosiv vara större omfattning 60 kg Nytt Förnyat Nytt Förnyat Sida av

164 Sida Skrivelse Datum: Räddningstjänsten Väst Jens Christiansson Stabschef Taxa för tillsyn och tillstånd avseende Lagen om skydd mot olyckor och Lagen om brandfarlig och explosiv vara Räddningstjänstens förslag till beslut Räddningstjänsten önskar att ändra taxan för tillsyn enligt Lagen (2003 :778) om skydd mot olyckor (LSO) samt tillsyn och tillstånd enligt Lagen (200:0) om brandfarlig och explosiv vara (LBE). Förslaget önskas vara enligt Förslag till taxebestämmelse för tillsyn och tillstånd enligt LSO och LBE samt bilaga A Taxa för tillsyn och tillstånd enligt LSO och LBE. Räddningstjänsten önskar också att taxan årligen räknas upp med PKV-index med oktober som basmånad med 209 som basår. Dessutom önskas att tidigare beslut kring taxa för tillsyn och tillstånd upphävs. (KF Vbg , KF Fbg , 95 dm. KS ). Sammanfattning Räddningstjänsten Väst arbetar tätt ihop med övriga räddningstjänster i länet och tillsammans har man genom åren tagit fram förslag till taxor. Räddningstjänstema i länet har de senaste åren ändrat sitt sätt att arbeta med tillsyn. Tillsyn tar med det nya sättet att arbeta längre tid vilket dagens taxa inte täcker in. Samtidigt anser räddningstjänstema i länet att nuvarande taxa är orättvis beroende på verksamheters storlek. Tillsyn och tillståndstaxan har olika utseenden idag, vilket inte underlättar för verksamheter. Under 207 kom SKL ut med en ny modell att räkna ut taxan för tillsyn och tillstånd. Räddningstjänstema i länet har tittat på SKL:s modell och kommit fram till en ny taxa för tillsyn och tillstånd. Jämfört med tidigare taxa är timavgiften något högre i den nya taxan och tiden för tillsyn längre. Resultat blir att nya taxen ger en något dyrare tillsyn. För tillståndshanteringen är tiden densamma medan timavgift blir högre och ett tillstånd blir något dyrare med nya taxan. Räddningstjänsten Väst - Stormhallsvägen Varberg - Org.nr Tel: Fax: rvast@rvast.se -

165 Sida 2 Skrivelse Datum: Ärendebeskrivning Sedan 204 har räddningstjänsterna i Hallands län arbetat med att implementera ett nytt sätt att arbeta med tillsyn på. Detta då Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap kom ut 204 med en handbok kring hur tillsyn skulle ske mer rättssäkert. Det nya arbetssättet har lett till att ärenden tar längre tid att utföra än vad dagens taxa tar hänsyn till. Samtidigt anser räddningstjänsterna i länet att nuvarande taxa inte är rättvis för mindre företag/verksamheter. Idag betalas en grundavgift och sedan kommande timavgift (varav minst en timme tas). Det finns vissa typer av tillsyn som inte tar den tid som grundavgift och den första timavgiften tar. Enligt nuvarande taxa ska de ändå betala samma pris som för en tillsyn som tar längre tid. 207 kom SKL ut med en modell för hur kommunerna i Sverige skulle kunna räkna fram sin taxa för tillsyn och tillstånd. Det innebär att fasta tider tas fram för vad en typ av kategori av verksamheter/företag tar. Detta summeras sedan och multipliceras med en framräknad timavgift. Timavgiften grundar sig i hur stor del av räddningstjänstens kostnad som faktiskt utgör tillsyn och tillstånd. Utifrån det fås sedan en fast kostnad ut för olika typer verksamheter/företag. Räddningstjänsterna i Hallands län har gemensamt tittar på SKL:s modell och tagit fram generella tider för vad en tillsyn tar på olika typer av verksamheter/företag. Sedan har respektive räddningstjänst tagit fram sin timavgift för tillsyn och tillståndshantering. Det innebär att kommunerna i länet har liknande tillsynstid på olika verksamheter/företag. Dock skiljer sig timavgiften sig åt. Dagens tillståndstaxa bygger redan på timmar för hantering av olika typer av tillstånd. Här ändras därför enbart timavgiften. Att använda sig av sättet att ha en fast kostnad för en viss typ av tillsyn bör underlätta för verksamheterna/företagen då de innan en tillsyn vet vad det kommer att kosta. Samtidigt blir taxan mer rättvis mellan att ha en mindre och en större verksamhet. Det blir även lättare för verksamheterna att ha en taxa för tillsyn och tillstånd som liknar varandra, då det ofta är företag som både får tillsyn och har tillstånd. Den nya taxan är inte heller beroende av vilken handläggare man får, då det redan finns schablonerat vad en tillsyn på ett visst objekt ska kosta. En ytterligare vinning är att förbundet får kostnadstäckning för vad det egentligen kostar för att göra en tillsyn eller hantera ett tillstånd. Räddningstjänsten önskar att taxan följer SKL:s råd om att index uppräknas årligen. Vilket även innebär att ett nytt beslut inte behöver tas årligen för att ändra taxan. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse ny taxa tillsyn och tillstånd LSO och LBE den 20 november 208 Bilaga Förslag till taxebestämmelse LSO och LBE Bilaga A Taxetabell för tillsyn och tillstånd LSO och LBE Bilaga Underlag för taxetabell för tillsyn och tillstånd LSO och LBE Räddningstjänsten Väst - Stormhallsvägen Varberg - Org.nr Tel: Fax: rvast@rvast.se -

166 Beslutsförslag VARBERGS (2) Dnr: KS 208/064-2 Kommunstyrelsen KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Maria Svenningsson, Medborgarlöfte 209 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta. godkänna Medborgarlöfte Varbergs kommun 209. Beskrivning av ärendet Polisen använder sig i sin styrmodell av medborgarlöften. Medborgarlöften har syftet att polisen och kommunen tillsammans ska skapa aktiviteter som kan resultera i större trygghet hos medborgarna. Detta är tredje året medborgarlöftet tas fram och sedan förra året är det förutom polisen och kommunen även Region Halland via Varbergsnämnden som står bakom satsningen. Medborgardialoger har visat att invånare i Varberg har en önskan om att polisen tillsammans med kommunen och regionen förebygger stöldbrott. Det är framförallt cykelstölder som är vanligt förekommande. Cykelstölder leder både till otrygghet och en risk för försämring av folkhälsan, då cykelanvändandet och därmed vardagsmotionen kan minska vid oro för stöld. Mer bilkörning påverkar dessutom miljön negativt. Beslutsunderlag Beslutsförslag 28 november 209. Medborgarlöfte Varbergs kommun 209. Övervägande Kommunkansliet ser det som mycket positivt att kommunens och polisens samarbete stärks ytterligare. Det är viktigt att utifrån medborgardialogerna agera på det som medborgarna framhåller i dessa, och medborgarlöftet är ett bra exempel på hur kommunen har tagit tillvara på den typen av åsikter och synpunkter. I medborgarlöftet framgår det tydligt vem som ansvarar för vilken aktivitet, vilket är viktigt för att arbetet ska fortlöpa effektivt. POSTADRESS BESÖKSADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 5, Östra Vallgatan 2 (hiss) TELEFON TELEFAX Varberg ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS ks@varberg.se WEBBPLATS

167 (2) Dnr: KS 208/064-2 Ekonomi och verksamhet De aktiviteter som finns med i medborgarlöftet och som kommunen ansvarar för finns med i respektive förvaltnings arbete och eventuella extra kostnader för detta finns inberäknade i deras budgetar. Samråd Ärendet har samråtts med polisen och folkhälso- och trygghetsrådet. Kommunstyrelsens förvaltning Henrik Lundahl Kanslichef Protokollsutdrag Polisen Folkhälso- och trygghetsrådet Maria Svenningsson Kommunsekreterare

168 Polisen VARBERGS KOMMUN Medborgarlöfte Varbergs kommun 209 Medborgarlöftet är en del av polisens styrmodell. Det är tredje året i rad löftet tas fram i Varbergs kommun. Bakom löftet står Polisen, Varbergs kommun samt Region Halland genom Varbergsnämnden. Resultatet av medborgardialogen Polisen och representanter från Varbergs kommun och Region Halland har tillsammans analyserat den lokala lägesbilden samt det som invånare har gett uttryck för i medborgardialoger med polisen. Syftet med årets medborgarlöfte är att polisen, kommunen och Region Halland tillsammans ska skapa aktiviteter som kan resultera i färre brott i kommunen och på så sätt en ökad trivsel och trygghet. Enligt brottsstatiken är Varberg en trygg kommun att leva och vistas i. En brottstyp som dock sticker ut är antalet cykelstölder. Det här ska vi åstadkomma tillsammans I årets medborgardialoger finns det en önskan att polisen tillsammans med kommunen och Region Halland bör försöka förebygga stöldbrott. Det brott som är vanligast förekommande är stöld av cykel. I kommunen är det mellan 400 och 500 cyklar per år som blir stulna. Detta anser vi är en för hög siffra. Även om brottet i sig inte är av det allvarliga slaget så påverkar det många kommuninvånare och det skapar en otrygghet. Kommunen vill arbeta för att främja folkhälsan, exempelvis genom att öka möjligheterna att använda cykel. Region Halland arbetar i sin tur för att öka kunskapen om hälsofrämjande och förebyggande metoder för en förbättrad folkhälsa, så som fysisk aktivitet. Om kommuninvånarna känner en oro för att använda sin cykel för att den riskerar att bli stulen minskar möjligheten till vardagsmotion. Dessutom påverkar det miljön negativt om kommuninvånare kör bil istället för att cykla. Polisen, Varbergs kommun och Region Halland genom Varbergsnämnden vill därför tillsammans arbeta för att förebygga cykelstölder. Vi lovar tillsammans att: ta fram och analysera statistik om vilka platser som är mest drabbade av cykelstölder öka polisiär patrullering runt de platser som är mest drabbade för att på så sätt förhindra och upptäcka brott använda polisens volontärer vid vissa tider och platser då det är en ökad risk för cykelstölder informera om vad man som privatperson och organisation kan göra för att förhindra att cykeln blir stulen på några av de brottsdrabbade platserna göra fysiska förändringar.

169 Polisen VARBERGS KOMMUN Följ hur det går! Vi kommer rapportera om våra aktiviteter på Polisens, Varbergs kommuns, Räddningstjänsten Västs och Varbergsnämndens facebooksidor. I slutet av året kommer en längre uppföljning på våra hemsidor. Varberg Stefan Yngstrand Lokalpolisområdeschef Varberg Ann-Charlotte Stenkil Kommunstyrelsens ordförande Varbergs kommun Stefan Edlund Ordförande Varbergsnämnden Region Halland

170 Beslutsförslag VARBERGS (2) Dnr: KS 208/ Kommunstyrelsen KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Malin Ung, Överföring av driftsbudget 209 från förskole- och grundskolenämnden till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta. För 209 överföra 7,5 mnkr av beslutad driftsbudget från förskole- och grundskolenämnden till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beskrivning av ärendet Nämndernas ekonomiska ramar för kommande år fastslogs genom kommunfullmäktiges beslut , om Budget 209 och plan Barn- och utbildningsnämndens beslut, , om internbudget 209 för förskole- och grundskolenämnden medför att 7,5 mnkr av förskole- och grundskolenämndens driftsbudget 209 behöver överföras till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Beslutsunderlag Barn- och utbildningsnämnden 0 december 208,? Övervägande Inför 209 har kommunfullmäktige beslutat om att inrätta en ny nämnd för utbildnings- och arbetsmarknadsfrågor. Den nya nämnden kommer ansvara för verksamheter som idag ligger på barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden och kommunstyrelsen. Underlag för den nya nämndens ekonomiska ramar för drift och investering har arbetats fram gemensamt av berörda nämnder och förvaltningar. Drifts- och investeringsramar 209 för samtliga nämnder har därefter fastslagits genom kommunfullmäktiges beslut om Budget 209 och plan , I samband med barn- och utbildningsnämndens arbete med förskole- och grundskolenämndens internbudget 209 framkom att en justering måste göras POSTADRESS BESÖKSADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 5, Östra Vallgatan 2 (hiss) TELEFON TELEFAX Varberg ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS ks@varberg.se WEBBPLATS