ONEPOINTFIVEDEGREES. - Vad är ett klimatavtal och varför är det viktigt att länder kommer överens och skriver ett avtal?

Transkript

1 ONEPOINTFIVEDEGREES Det här är en handledning för lärare och pedagoger som själv vill visa utställningen Onepointfivedegrees. I skolan finns det många tillfällen att diskutera klimat- och miljöfrågor. Vad innebär ett klimathot? Hur har förändringarna sett ut över tid och vad kan vi förvänta oss att se i framtiden? Handledningen innehåller en presentation av utställningen och fotografernas projekt. Efter varje stycke följer ett antal diskussions frågor. Utställningen är placerad på Järnvägsgatan längs stråket med butiker mitt i Landskronas stadskärna. Fotografierna kan ses vintern UTSTÄLLNINGEN SMHI:s mätstation i Helsingborg registrerade 1977 en årsmedeltemperatur på 8,3 grader. Ett mått som också är giltigt för Landskrona, de båda orterna existerar under liknande klimatförhållanden. Förra året mätte samma station upp en årsmedeltemperatur på 9,1 grader. Höjningen i vårt område överensstämmer med den globala uppvärmningen för resten av världen; års-siffror går upp och ner men generellt, över tid, stiger de. Stiger mycket i förhållande till den ökning som förväntades för de senaste fyrtio åren uppvärmningen tycks accelerera. Nästan hundra länder kom överens i klimatavtalet som skrevs under i december 2015, i Paris: Den globala temperaturökningen måste hejdas. Högst 1,5 grader varmare får det bli, i relation till förindustriell tid kring Vi är nästan redan där, den globala medeltemperaturen slog rekord 2016 med en ökning på 1,3 grader inledde också Landskrona Svalöv Renhållnings AB, ett lokalt företag, sin verksamhet. I år fyller man fyrtio år och LSR har valt att fira det tillsammans med Landskrona Foto, med fotoutställningen Onepointfivedegrees som fått namn efter Parisavtalets mål och som visar hur människor påverkar jorden och drabbas av ett varmare klimat. Landskrona Foto efterlyste fotografier, 94 ansökningar från 28 länder kom in och av dessa valdes fyra fotografer ut av en jury. De fyra fotografernas bilder visas nu i en utomhusutställning i Landskrona och Svalöv, den varar vintern Det är det okänt okända som vi mest behöver oroa oss över, ungefär så sa USA:s tidigare försvarsminister Donald Rumsfeld en gång. Hur mycket har uppvärmningen potential att öka? Och vad innebär det? Föregående år har nya erfarenheter i samband med klimatkrisen gjorts, insekter dör och näringsinnehåll i odlade grödor tycks försämras vilka andra överraskningar har vi att vänta? Samfällda ansträngningar behövs och det är i den andan som Onepointfivedegrees har blivit till; Landskrona Svalöv Renhållnings AB och Landskrona Foto företag och kultur gör gemensam sak för att påminna om vårt ansvar. - Vad är ett klimatavtal och varför är det viktigt att länder kommer överens och skriver ett avtal?

2 - Vilka klimathot står världen inför idag? Vilka synliga och kanske osynliga tecken finns det på att förändringar i naturen sker? - Hur mycket påverkas naturen? Hur påverkas vi, hur påverkas du, hur påverkas jag och hur påverkas andra? ANNA FILIPOVA De vetenskapsmän som fotograf Anna Filipova träffade i Ny-Ålesund var inte nöjda med klimatavtalet i Paris utan menade att åtgärderna måste vara mer kraftfulla. Filipova utbildade sig till fotograf på Royal College of Art i London och har numera sin bas i Paris. Ny-Ålesund på norska Svalbard är den nordligaste civilbosättningen på planeten och där ligger Arktis största och äldsta mätstation. Dit kom Filipova i oktober 2015 för att fotografera till bildserien Research at the end of the world. Isbjörnar finns det gott om på Svalbard, rör man sig fritt i terrängen behöver man ha med sig ett vapen och Filipova fick lära sig att arbeta snabbt. Ibland gavs hon endast någon minut i närheten av de finkalibrerade mätinstrument som fångar hur vi människor påverkar planeten. Utspridda hus, inget socialt liv och världens renaste luft; sedan flera år har Filipova specialiserat sig på miljö och otillgängliga områden på norra halvklotet, där har hon arbetat med länders institut och internationell media. Skandinaver har många ord för snö, det visste Filipova, först såg hon bara vitt men efter ett tag upptäckte hon Svalbards färger snöns blå, lila och röda schatteringar. En av de sista dagarna solen

3 alls orkade upp över horisonten så var himlen helt och hållet purpur. Det var fantastiskt att se, berättar hon. - Vad kan en ökning av temperaturen betyda för polerna i nor och i söder? Var tar all is vägen? - Vad innebär det för befolkningen på t.ex. Svalbard om is och glaciärer smälter? Vad innebär det för isbjörnar och andra djur? - Om mycket av isen på polerna och bergstopparna skulle smälta och försvinna ut i havet vad skulle det innebära för resten av världen? Kan man förhindra att det sker? Hur skulle den lösningen se ut? Exempel: I Schweiz har man gjort försök att packa in glaciärer och bergsväggar i vit plast för att reflektera bort solens strålar och förhindra uppvärmning av isen. Känns detta som en hållbar lösning på problemet? SEBASTIAN SARDI Dhanbad i Indien kolets huvudstad i delstaten Jharkhand; fotograf Sebastian Sardi har påverkats av det apokalyptiska landskap han mött där. Stora glödande och brinnande hål, det förekommer att hus

4 och byar slukas. Från sprickor i marken sipprar rök och giftiga gaser ut och det ligger ett tjockt lager damm över växtlighet och bebyggelse. Och han har påverkats av människorna han mött där, män, kvinnor och barn som med sina bara händer, för att överleva, gräver efter kolbitar som går att sälja. Sardis familj kom till Stockholm från Ungern, i början på 1980-talet, och han föddes i Stockholm Utbildningen till fotograf skedde på Kulturama, Folkuniversitetet samt vid bildkonstskolan Fatamorgana i Köpenhamn från vilken han har examen. Sedan dess har Sardi släppt två böcker, han har besökt kolgruvor inte endast i Indien utan också i Ryssland och Kazakstan och har arbetat på flera platser i världen, Sardi bor numera i Malmö. År 2008 läste Sardi en rapport angående kolgruvor i Kina om hur dödsfall och olyckor i samband med gruvarbete mörkläggs, det var så arbetet med bildserien Black Diamond (som kolet kallas i Jharkhand) började. Som svensk känner man sig distanserad från kolindustrin, berättar han, men koleldning är den enskilt största bidragande faktorn till de av människan genererade koldioxidutsläppen och den globala uppvärmningen. Det handlar om profit, fortsätter han, till människor djur och natur tas ingen hänsyn. - Kol är en källa till energi och uppvärmning, vad vet ni om denna energikälla? - Vilka andra källor till energi har vi, vilka är bättre, vilka är sämre? - Solceller fungerar i öknen och vindkraft längst med kusterna och havet där vinden är som kraftigast. Kan man ha vilken energikälla som helst på den plats man vill, eller hur fungerar det? - Varför har man just kol i Indien tro? Hur påverkas människorna som arbetar och lever där av röken som sipprar upp genom hålen i marken? Hur påverkas naturen och klimatet av koldioxiden som uppstår vid användandet av bl.a. kol? - Går det att förändra situationen? Hur?

5 LIZETTE SCHAAP Lizette Schaap tror inte att det går att lagstifta fram mindre konsumtion: Människor måste vilja förändra sitt beteende själva, säger hon. I bildserien Consumerism har Schaap arbetat med olika material och tekniker. Först sketchar hon upp vad hon vill åstadkomma, efter det har hon fotograferat två alldagliga artefakter som hon smälter samman till något nytt till en bild i Photoshop. Att få människor att tänka, bryta den vardags-slentrian vi alla hamnar i börja tänka efter, är vad Schaap strävar efter med serien var hon färdigutbildad ingenjör med inriktning på arkitektur, men byggnadsbranschen var i kris och Schaap beslöt sig för att ta en kurs i fotografi på Photo Academy i Amsterdam. Hon var den sortens person som ofta hade kameran med sig, fotograferade vänner och omgivningar. Kursen slutade med att hon blev kvar och tog en examen, idag verkar Schaap i skärningen mellan konst och fotografi. Hon är publicerad i åtskilliga tidskrifter, har vunnit priser och arbetar samtidigt deltid som ingenjör hos en arkitekt. Numera bor Schaap i Alkmaar i Nederländerna, hon föddes i Haarlem Varsamhet för miljön lärde hon i barndomshemmet. Föräldrarna var miljömedvetna, de åt sparsamt med kött, köpte få nya grejer och återvann ihärdigt. Schaap berättar att hennes utbildning till fotograf fick henne att betrakta sig själv, utveckla självkännedom och integritet. - Vad är konsumtion? Vad konsumerar vi? Vad konsumerar du?

6 - Av allt du konsumerar vad påverkas klimatet mest av? - Vilket kan du/vi konsumera mindre av? - Hur kan man tänka annorlunda kring konsumtion? - Känns det svårt eller lätt att tänka kring dessa frågor och samtidigt göra något åt det? PAL SWASTIK Över Pal Swastiks bildserie The Hungry Tide finns något skrämmande. Det uppenbara givetvis, porträtt av människor vars land håller på att sjunka i havet. Swastiks bildserie är tagen på Ghoramara Island, en ö i Bengaliska viken som beräknas ha svalts av Indiska Oceanen år Men, är det allas framtid Swastiks fotografier visar? En dag har vi kanske inte längre så många platser kvar där vi kan leva? Ironin, påpekar Swastik, är att invånarna på Ghoramara är de som minst bidrar till koldioxidutsläppen som värmer jorden och gör att deras hem försvinner. Under fyra år har Swastik rest dit för att fotografera, han föddes i Calcutta 1991 och har tagit examen i kommunikation från universitetet i Jadavpur. Efter det fick han ett stipendium för att studera bildjournalistik på Asian Center for Journalism. Han arbetar för medier som Indian Express, BBC och Al Jazeera och diverse internationella nyhetsbyråer.

7 Swastik berättar att fotografiet slog ner i honom som en blixt när han var i tonåren; sorglösa undersökningar förvandlades med tiden till en jakt på perfektion och ärlighet. Det är de långsiktiga projekten som passar honom, det tar tid innan han börjar fotografera. Sedan Swastik lärt känna ö- invånarna, lyssnat på de ungas drömmar om att flytta till staden så har han förändrats; börjat tänka på existentiella frågor om hur livet ska levas och jordens resurser delas. Det är katastrof, säger han, det ville han skildra men också det stoiska hos människorna. - Vilka delar av Sverige, Skåne eller Landskrona skulle försvinna om vattennivåerna fortsätter att stiga. - Varför stiger vattnet? - Hur förhindrar man vattnet att tränga in i städerna på andra platser? - Hur hänger allt ihop, temperaturen som ökar, isen som smälter, vattnet som stiger o.s.v.? AVSLUTANDE REFLEKTIONER OCH TANKAR Vilka frågor har fotografierna väckt? Vilka andra frågor har vi/ni? Vad gör vi nu? Kan vi göra något annorlunda där hemma eller i skolan?