I Rödabergsområdet fanns den idealiska terrängen för ett förverkligande
|
|
- Sven Oskar Ekström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 INLEDNING På höjderna i nordvästra Vasastaden uppfördes, till största delen under några intensiva år kring 1920-talets mitt, de enhetliga bostadskvarter som kallas Rödabergsområdet. Torsgatan delar området i två hälfter. Omgivande gator är Karlbergsvägen, Norrbackagatan, Gävlegatan och S:t Eriksgatan. Karlbergsvägen, med sin bebyggelse främst från , utgör en naturlig övergång mot den äldre bebyggelsen i Birkastaden. De elva oregelbundna kvarteren bildar tillsannuans en sluten form (se orienteringskarta i slutet). STADSPLANER Rödabergsområdet tillhörde delvis de kuperade och otillgängliga delar av staden som, med rådande byggnadsteknik, var dyrbara att exploatera och därför länge förblev obebyggda. Enligt Lindhagens gaturegleringsplan från 1866 (fig 7) skulle området bebyggas efter samma stadsplaneprinciper som övriga Vasastaden och större delen av Östermalm. En plan där raka gator korsade varandra i räta vinlclar och bildade rektangulära kvarter. Denna reviderades 1879 och genom de gator som därigenom tillkom, bland andra Norrbackagatan, Torsgatan och Vanadisvägen, blev utformningen något mera terränganpassad. Först med de nya stadsbyggnadsidéerna kring sekelskiftet började man på allvar reagera mot de regelbundna stadsplanernas rutnätsystem. I stället hyllades en mera humanistisk utformning där gatorna anpassade sig till terrängen. Dessa ideal, hämtade från den österrikiske arkitekten Camillo Sitte, påverkade arkitekten Per Olof Hallman när han 1907 utarbetade "Förslag till förändring av stadsplan för nordvästra ~orrmalm". Hallman var verksam som stadsplanerare i stadens tjänst och dessutom lärare i stadsplanekonst vid Tekniska Högskolan. Hallman skrev i Svenska Dagbladet år 1900 om våra stadsplaner att vi måste sträva efter att i varje enskilt fall i högsta möjliga grad utnyttja de topografiska förhållandena. Han var kritisk mot de krav byggnadsstadgan ställde på breda gator och menade att mellan de stora huvudgatorna skall dragas mindre gator, där hemlivet kan ha sin plats och dit bullret från de stora affärsgatorna inte når. Han vände sig även mot den stora skillnaden mellan gathus och gårdshus. Alla skulle få luft och ljus.
2 I Rödabergsområdet fanns den idealiska terrängen för ett förverkligande av dessa nya idéer. Hallmans plan avvek radikalt från det tidigare lineära systemet. I stället utnyttjade han skickligt terrängens naturliga mö j ligehter och åstadkom, genom sina brutna kvarters ormer, omväxling i vyer och gatuperspektiv. (Fig 18). Fig 18 Torbjörn Klockares gata mellan kv Kannan och Fatet. Planen (fig 19), som fastställdes 1909, innehöll två egnahemsområden inneslutna av fyra- och femvånings hyreshus vid de omgivande större trafiklederna. Till egnahemsområdena ledde m breda gator vilka ibland vidgade sig till 20 m. Inom områdena var gatubredden minst 8 m eller då båda sidor kantades av boningshus minst 10 m. I västra delen lämnades två öppna platser tillsvidare obebyggda och plats reserverades för monumentalbyggnader som kyrka, skola och församlingshus. S:t Eriksgatan drogs ut som en diagonal trafikförbindelse mellan S:t Eriksbron och Norrtull.
3 GARDAR H M STOMTER OCH EGNA- OFFENTLIG4 BYGGNADER EN FAPlLLJ S HUS 4-OCH 5-VÄNI NSSHUS PLANTERINGAR Fig 19 Hallmans förslag till stadsplan, Planens utformning samverkade med stadsträdgårdsmästare Mauritz Hammarbergs idéer om trädgårdskonst. Harmnarberg samarbetade med arkitekter och stod i nära kontakt med Hallman. Om Hammarberg medverkat vid utformningen av planen för Rödabergsområdet är ej klarlagt men han började som stadsträdgårdsmästare i stadens tjänst 1906 vilket gör det mycket troligt. Tidigare dåliga erfarenheter från skötsel av förgårdar gjorde att dessa områden, som förut alltid betraktats som tomtmark, nu slopades. I samband med att stadsfullmäktige antog planen behandlades frågan om borttagande av förgårdarna och inrättande av mittplantering vid Karlbergsvägen. Förslaget gick aldrig igenom och dessa förgårdar finns fortfarande kvar. Den nya stadsplanelagen från 1907 gjorde det möjligt att till stadsplanen foga speciella byggnadsbestämmelser. För egnahemsområdena föreslogs en särskild byggnadsordning där bl a angavs att byggnad inte fick innehålla mer än ett kök, med undantag för kök i mindre lägenhet för portvakt eller gårdskarl. Hushöjden begränsades till 11 m. Av bestämmelserna framgick tydligt att endast enfamiljshus fick uppföras inom områdena. I pressen kommenterades förslaget som "Landtlif midt i Stockholm... Om planen håller vad den lovar kommer Stockholm här att få en landtlig idyll midt uppe i storstads-lifvet". Samtidigt med planen för Rödabergsområdet antogs stadsplan för Lärkstaden. Området, som förverkligades efter Hallmans intentioner, bebyggdes med enfamiljshus sammanbyggda i sina brandgavlar. Denna tidiga typ av
4 radhus skapade stadsmässiga gator och stadsdelens karaktär av villastad var inte framträdande. I Rödabergsområdet kom enfamiljshus aldrig till utförande. Under talet uppfördes ett tjugotal fastigheter i områdets södra del och 1920 ändrades planen för del av kv Kakelugnen antog stadsplanenämnden ny stadsplan för nordvästra Norrmalm, tillkommen på stadsarkitektens initiativ och skisserad av arkitekten Lewerentz (fig 20). Planen skiljer sig för de två områdena på var sin sida om Torsgatan. I centrum av den västra halvan planerades för den nya kyrkan inom Matteus församling och i anslutning till denna även församl?ngshus och skolbyggnad. I bostadskvarteren fick hyreshus uppföras i fyra och fem våningar. Fig 20 Förslag till ändrad stadsplan, 1922.
5 F'ör bebyggandet av den östra halvans inre lämnades frågan om hyreshus eller enfamiljshus öppen. Planen föreskrev att husen inte fick vara högre än tre våningar. För ytterområdena vidhölls uppförande av hyreshus i fyra och:fem våningar. Från kyrkan föreslogs en bred gata, Rödabergsgatan, i det närmaste vinkelrätt korsa Torsgatan och genomskära den östra bebyggelsehalvan för att utmynna framför en planerad monumentalbyggnad vars andra sida skulle vända sig mot Vanadisplan (fig 21). Fig 21 Rödabergsgatan österut med nyplanterade kastanjer. Planen angav även att vissa bestämda hus skulle uppföras med gavelparti och att vindar ej fick inredas för bostadsändamål. Särskilda bestämmelser föreskrev att gårdsfasad skulle behandlas på ett arkitektoniskt tillfredsställande sätt. Fortfarande var dock gårdsfasaderna enligt byggnadsstadgan inte underkastade byggnadsnämndens granskning vilket försvårade strävanden för en trevlig gårdsbildning. Den nya planen fastställdes 1923 och kom att ligga till grund för större delen av områdets bebyggande. De 1928 ännu obebyggda tomterna i kv Vasen och Urnan uppfördes efter en något ändrad stadsplan.
6 BYGGNADER Samtliga byggnader uppförda före 1923 ligger utmed S:t Eriksgatan, Karlbergsvägen och Torsgatan och bildar sammanhängande fasadlängor i kv Verdandi, Kakelugnen och Urnan. De äldsta kvarvarande husen är Verdandi 4, i korsningen Karlbergsvägen - Torsgatan, byggt och Urnan 1, byggt Tillsammans med Verdandi 3, byggt 1921, utgör dessa fastigheter de enda inom området som har gårdsflygel. Kakelugnen 3-11 byggdes åren Sju av dessa fastigheter är T-hus, en i Birkastaden vanlig byggnadstyp. Mot Karlbergsvägen bildar Kakelugnen 8, 9 och 10, ritade av arkitektfirman Höög & Morssing, en enhetlig fasadlänga med butiker i bottenvåningen. Under dessa år uppfördes i kv Urnan 24 den till Lutherska Missionsförbundet hörande Emauskyrkan, numera Mikaelskapellet, ritad av samma arkitekter. Fig 22 Fastigheterna 8, 7, 6 och 5 i kv Verdandi vid Torsgatan. I Tomterna Verdandi 5-8 såldes av staden med bl a villkoret att husen skul1.e uppföras i fem våningar utan affärsvåning eller vind. Byggnaderna tillhör de första hus i staden där en lägre rumshöjd tillämpats än den fram till 1919 gällande minimihöjden på 3 m (fig 22). Verdandi 5, Torsgatan 54, hade genom initiativ från Svenska Dagbladet, tillkomit på kooperativ väg som ett försök att lösa medelklassens bostadsfråga. Det goda resultatet fick tidningen att utlysa en tävling om förslag till ytterligare ett bostadshus vid Torsgatan. Tävlingsprogranmet, som visade på en omläggning av medelklassens levnadsvillkor, krävde en praktisk koncentrerad planlösning med stort dagligrum och små sovrum. Alla material skulle vara lätta att hålla rena.
7 Verdandi 6 och 8 uppfördes av privata byggherrar. Den förstnämnda har fått sin fasadutformning av arkitekt Cyrillus Johansson. Verdandi 9, byggt av Postverket för dess tjänstemän, ritades av arkitekt Erik Lallerstedt vilken bl a utfört ett stort antal posthus i landet. Verdandi 1, vid S:t Eriksgatan, byggdes efter ritningar av arkitekterna Östlihn och Stark. Fastigheten, som med sin höga gavel bildar avslutning mot Falugatan, innehåller fem bostadsvåningar med medelstora lägenheter och en bottenvåning för affärsändamål (fig 23). Fig 23 våningsplan i Verdandi 1 ritat av arkitekterna Östlihn och Stark, Svenska nationalföreningen mot tuberkulos begärde 1911 hos drätselnämn- den att staden skulle med tomträtt upplåta en tomt för uppförande av bostadshus. Byggnaden skulle innehålla smålägenheter avsedda att hyras ut till mindre bemedlade tuberkels juka familjer. Detta resulterade i bildandet av "AB ~ostadshuset" som 1913 förvärvade hörntomten kv Kakelugnen 11. Har uppfördes en bostadsfastighet, ritad av arkitekt Axel Bergman. Föreningen fick disponera så stor del som be- hövdes för uthyrning till arbetarfamiljer där en eller båda föräldrarna
8 var angripna av tuberkulos, men där barnen var friska. Huset innehöll, förutom bostadslägerheter om 1-2 rum och kök, även bad, frukostrum för barn, verkstadsrum och lokaler för dispensär verksamhet. På vinden fanns ligghall och lekplats för barn. Fastigheten inköptes 1918 av den samma år grundade Stiftelsen Isaak Hirschs Minne. I det av grosshandlaren Isaak Hirsch efterlämnade testamentet föreskrevs att boets tillgångar skulle bilda en stiftelse med uppgift att "bereda billiga bostäder åt dem, som sett bättre dagar, men ej längre har råd att bekosta sin hyra" fastställdes ändring av stadsplan för den återstående bergiga delen av kv Kakelugnen. Genom Varinggatans tillkomst, vilken föreslagits av stadsplanekommissi'onen 1919, delades kvarteret i två delar. Den mindre avsattes för offentlig byggnad vilket ändrades till planterad allmän plats i stadsplan från Förgårdarna på båda sidor om Vikingagatan utlades. I den större delen av kvarteret inköpte Stiftelsen Isaak Hirschs Minne den till Kakelugnen 11 gränsande tomten, Kakelugnen 12, där ett bostadskomplex omfattande 59 smålägenheter uppfördes Redan samma år påbörjade stiftelsen ytterligare två bostadshus i omedelbar anslutning till de nyuppförda husen. Båda stod färdiga för inflyttning våren 1924 och inrymde 21 lägenheter Ny stadsplan fastställdes 16 november ~ågra månader senare, i mars 1924, gick staden ut med annons i pressen, innehållande karta över ett sextiotal tomter till salu inom nytt stadsplaneområde å nordvästra Norr- malm. Enligt annonsen var tomterna avsedda att bebyggas med affärs- och bostadshus i sex våningar utmed Gävle- och S:t Eriksgatan. På övriga tomter skulle byggas bostadshus med tre till fem våningar. För dessa kunde, under vissa villkor, stadens sekundärlån erhållas. I oktober 1923 hade kristidens bostadsrestriktioner hävts och hyressteg- ringslagen från 1917 slopats. Detta, tillsammans med de fem miljoner kronor från staden till sekundärlån för uppförande av hus med smålägen- heter om 1-2 högst 3 rum och kök, ledde till livligt bostadsbyggande. (Fig 24). Under 1924 beviljades tjugofyra byggnadslov i b öda bergs området och un- der 1925 ytterligare tio. Dessa slutbesiktigades året därpå och mer än
9 Fig 24 Byggnader under uppförande vid Falugatan, % av samtliga fastigheter i området blev inflyttningsklara under senhösten Ungefär hälften av dessa fastigheter och större andel av antalet lägenheter uppfördes av kooperativa föreningar och stiftelser, resten av privata byggherrar. De flesta husen innehåller smålägenheter om 1-2 rum och kök och här dominerar de kooperativa bostadsföreningarna, men även de privata uppförda fastigheterna har ett stort antal smålägenheter. Kommunikationerna i området förbättrades 1925 genom tillkomsten av spår- vägslinje 14 mellan Vanadisplan och Bellmansro. Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsförening i Stockholm eller HSB startade 1923 delvis efter mönster från den åtta år tidigare bildade Stockholms Kooperativa bostadsförening. Enligt programmet ville man åstadkomma produktion av goda och sunda bostäder till rimliga priser. HSB:s organisation består av ett antal moderföreningar som svarar för byggnadsproduktionen. När en bostadsfastighet är färdig avskiljs denna
10 *X från moderföreningen och bildar en juridisk självständig enhet. För att komma i besittning av en lägenhet betalar varje medlem en viss procent av byggkostnaden. I Rödabergsområdet tillkom den första mera samlade bebyggelsen av HSB- 1 hus. Under kort tid bildades fem lokala bostadsrättsföreningar. Dessa I var Kannan 12, Fatet 8, Humleboet 16 och 17, Myrstacken 25, 30 och 31 och Verdandi med fastigheterna Verdandi 42 och Sigyn 30 (fig 27). Den 1 oktober 1925 var det klart för inflyttning i omkring 375 smålägenhe- ter (fig 28). Storleken varierade mellan 1 rum med stor kokvrå och 1-2 rum och kök. Staden hade beviljat sekundärlån för fastigheterna och därigenom förbehållit sig rätten att i första hand erbjuda lägenheter- na till sina egna hyresgäster. Bostäderna planerades och ritades av arkitekt Sven Wallander, verkstäl- lande direktör i HSB och chef för dess arkitektkontor. Som medarbetare hade han arkitekterna John Edoff, Nils Lindberg och Anders Löfgren. (Fig 25, 26). Fig 25 Myrstacken 30, skiss av arkitekt Sven Wallander -.. t 'u i. \ l 't' Fig 26 Myrstacken 30 med vita fönsterluckor i bv l Entreprenadsystemet förekom ej utan allt material inköptes direkt av föreningen. Arbetet på platsen utfördes av Fackföreningarnas Byggnadsproduktion (numera BPA), ett av byggnadsfackföreningarna själva bildat f öretag.
11 Fig 27 Rusning till HSB:s visning av möblerade lägenheter vid Falugatan, "i Fig 28 Inflyttning i Humleboet 16 den 1 oktober 1925.
12 Fig 29 Våningsplan, Humleboet 17. I I Den ekonomiska nödvändigheten framtvingade en planläggning där man, för att f å ut mesta mö j liga antal eldstäder ur byggnadskroppen, placerade minst fyra ingångar vid varje trapplan. Ettorna innehöll rum, kök, wc, dusch, garderob och tambur. Duschrumet som alltid kombinerades med wc låg intill tamburen. I tvåorna undveks genomgångsrum (fig 29). l I Lägenheterna inreddes så modernt som möjligt även om husen därigenom blev något dyrare. Fönster- och dörrsnickerier var standardiserade vil- ket måste tas hänsyn till både vid fasadutformning och planlösning. Fig 30 Köksinteriör från nybyggt HSB-hus, 1925.
13 Kökens detaljinredning arbetades fram i samarbete med statens standardiseringskommitté. Kökens längd måste därigenom anpassas efter vissa &tt. Ena långväggen upptogs av diskbänk med marmorskiva, spis, arbetsbord och skafferi (fig 30). Fönsterplatsen lämnades fri från fasta möbler för att ge plats åt symaskinen. Utmed andra långväggen fanns plats för soffa och till den fasta inredningen hörde skänk- och städskåp. HSB var tidigt ute med att förse tvättstugorna med maskinell utrustning (fig 31). De inreddes med tvättmaskiner, centrifug, varmmangel och ;ngtork. En av landets första panncentralanläggningar installerades i området. Fig 31 Tvättstuga med maskinell utrustning i en av HSB:s fastigheter. Husen byggdes i ett sammanhang, länga efter länga och bildade ibland sammanhängande gårdar. Dessa ägnades stor omsorg och det var en fördel att få bo åt de planterade och välordnade gårdarna inramade av rik grönska. Trädgårdsarkitekter gjorde upp ritningar på hur gårdsmarken skulle ordnas i kvarteret. Detta krävde alla fastighetsägares intresse för att lyckas. För del av kv Humleboet, beläget mellan Falugatan och Hedernoratäppan,
14 p -- %maona.a*,.* -,r,"&-.m. a -bm. w* Y am. Fig 32 Trädgårdsritning i kv Humleboet, av trädgårdsarkitekt Ester Claesson, g -rïv: nk- utfördes en plan över gårdsplantering av trädgårdsarkitekten Ester Claesson (fig 32). Runt gården grupperar sig sju hus från tre olika fastighetsägare, däribland HSB. De många små gårdsparcellerna har man här försökt 5 att samverka till en enhetlig och sannnanhängande plantering. Fig 33 Gårdsinteriör från kv Humleboet.
15 Fig 34 Kooperativa förbundets butik i hörnet av Torsgatan och Rödabergsgatan. Från en gemensam mur med portar mot Torbjörn Klockares gata leder en bred väg runt hela området och fram till de olika entréerna. Soptunnorna är samlade till två spjälhus, bevuxna med klängväxter och mattpiskningsställen är gömda bakom ligusterhäckar. Lekplaner med plats för soffor ingick men allt eftersom barnantalet i området minskat har dessa tagits bort. Längs husväggarna löper perenna rabatter som även ger plats för klängväxter (fig 33). Flera av HSB:s fastigheter planerades med butiker i bottenvåningen. Kooperativa förbundet inköpte lokalen Verdandi 42, i hörnet av Torsgatan - Rödabergsgatan (fig 34). Affären finns fortfarande kvar även om inred- ningen har förändrats. Föreningen Blomsterfonden i Stockholm bildades på initiativ av Alma Hedin för att genom insamling av medel kunna uppföra bostadshus för obe- medlade gamla. Idén byggde på att i stället för överflödet av blommor vid större begravningar skulle man kunna sända en summa pengar till Blomsterfonden till förmån för gamla och orkeslösa. I själva verket kom de mesta pengarna in genom enskilda personer som donerade eller testa- menterade ett kapital med förbehåll att Blomsterfonden skulle ta emot någon åldrig anhörig.
16 På begäran från föreningen upplät Stockholms stad tomtmark i kv Sigyn (Sigyn 22). Staden ställde villkoren att lägenheterna skulle upplåtas till behövande personer med hemortsrätt i Stockholm och mot hyror som understeg de på bostadsmarknaden allmänt gällande. Samtidigt reserverade Stockholms stad den intilliggande tomten Sigyn 31 på tre år för föreningens räkning. Fig 35 Blomsterfondens första hus vid Rödabergsbrinken, Fig 36 Rödabergsbrinken med Blomsterfondens hus, foto 1931.
17 I november 1924 började den första ~lomster~ården att byggas efter rit- ning av arkitekten Theodor Kjellgren (fig 35). Byggnaden, som bestod av tre våningar mot Rödabergsbrinken och fyra våningar mot Rödabergsgatan, omfattade 72 lägenheter varav 10 var på 2 rum och kök och resten 1 rum och kokvrå. Bad installerades på vinden. Huset var klart för inflyttning 1 oktober 1925 (fig 36). Omedelbart påbörjades p lom st er gård nummer två på tomten Sigyn 31 ritad av samme arkitekt. Förutom 90 smålägenheter in- nehöll huset kök, matsal för 150 personer, stor samlingssal, två rum för läkarmottagning, bageri samt en matvaruaffär. På taket uppfördes två loggior. Sigyn 22 vänder sig med sin vinklade söderfasad mot Sätertäppan, ett i stadsplan utlagt parkområde. På norra sidan ligger Rödabergsgatan som slutar i Rödabergsbrinken (fig 37). Även Sigyn 31 vänder sig med sin ena långsida mot Sätertäppan. För att få så många lägenheter som möj- ligt åt söder har entréer och trappuppgångar f8rlagts mot norr. Lägen- heterna består av 1 rum med alkov, kokvrå, wc, tambur och garderob samt 2 rum, kök, wc, tambur och två garderober. ~SCNNICT OM, 2 RUM OCH KO'K Fig 37 våningsplan i Sigyn 22, 1924.
18 AB Stockholms Arbetarhem, verksamt sedan 1893, uppförde 1925 i kv Humleboet 15 ett tre våningars bostadshus avsett som hem åt ensamstående medelålders och äldre arbetande kvinnor. Lägenheterna, de flesta om 1 rum och kokvrå, låg placerade på båda sidor om en korridor. I källarvåningen fanns tvättstugor och två badrum. Tillströmningen av sökande till de nya lägenheterna var mycket stor. Fastigheten används numera som studentbostäder. l Stiftelsen Isaak Hirschs Minne byggde 1925 ytterligare en bostadsfastighet ritad av arkitekt Axel Bergman. Byggnaden innehöll, förutom 65 1ägenheter, gemensam utrymmen som kök, matsal, bibliotek, syrum, provrum och mottagningsrum. Fastighets AB Sylvia uppförde i kv Kannan tre sammanhängande fastighe- ter ritade av Hufvudstadens ritkontor. Lägenheterna, som nästan enbart bestod av ettor, saknade dusch färdigställdes utmed Gavlegatan och S:t Eriksgatan fem hus med af- färer i bottenvåningen och fem bostadsvåningar. Därmed var området ös- ter om Torsgatan färdigbyggt Kv Vasen, och del av kv Urnan var i 1923-års stadsplan reserverade för offentliga byggnader fastställdes ny stadsplan för detta område. Väringpatan drogs ut mot väster fram till Norrbackagatan. Harigenom delades kv Urnan i två delar. I den norra delen, kv Pokalen, grupperades tomterna U-formigt kring ett parkområde med öppning mot Varinggatan. Vasen 2 förbehölls byggnad för allmänt ändamål. I stadsplanebestä~elserna angavs för de flesta byggnaderna en hushöjd på fem våningar, dessutom skulle fasaderna ges den arkitektoniska utformning som gatu- och gårdsbilden i sin helhet krävde. Hela kv Pokalen uppfördes under åren Antalet lägenheter, sammanlagt 139 stycken, var 72 % på 1-2 rum och kök, 23 % 1 rum och kokvrå och endast 3 % innehöll 3 rum och kök. P g a att byggnadernas djup var 15 m fick lägenheterna ofta en stor mörk hall. Matteusgården, Norrbackagatan i kv Vasen, revs 1972 för att lämna plats åt ett nytt bostadshotell för pensionärer. Den äldre byggnaden, uppförd , ritades av Carl Akerblad och innehöll 96 lägenheter
19 avsedda för äldre medlemmar i Matteus församling. Staden upplät tomtmark och finansieringen skedde i samarbete mellan Matteus församling, Stockholms stad och enskilda bidragsgivare. Den nya byggnaden, som uppförs av Svenska Bostäder, kommer att förutom gemensamma utrymmen innehålla 60 lägenheter på 1 rum och kök och 35 lägenheter med 2 rum och kök. Huset skall vara klart för inflyttning november Två bostadshus, ritade av arkitekt Cyrillus Johansson, uppfördes i Urnan De båda husen är grupperade som en enhet och omger en mot gatan öppen gård. Fram till 1929 låg där ett tre våningars boningshus från 1881 ritat av arkitekt J A Vallin tillkom en enstaka Bostadsrättsfastighet i kv Urnan. Därmed var hela Rödabergsområdet fullbyggt. STADSBILDEN "Under 1920-talet är trädgårdsstaden den dominanta bebyggelsetypen i utvecklingen. Dess återverkan spåras även i den inre staden, mest sympatiskt i Rödabergsområdets grönskande s&stadsidyll" skriver Gotthard Johansson 1942 i S:t Eriks årsbok. De hantverksmässigt byggda husen, uppförda i stora enheter, präglas genom enhetlighet i material och hushöjd av lugn och trivsamhet. Det mycket väl bevarade området utgör ett stycke 20-tal med stadsplaneidéer som i Sverige går tillbaka till tidigt 1900-tal med rötter i det Sitte-inspirerade humanistiska plantänkande som utvecklades under sent 1800-tal ute i Europa. (Fig 38). Byggnaderna, med sina putsade eller slammade fasader, har en sparsam dekor som inte går långt utanför fasadlivet. f urspråk är ovanligt och där de förekommer är de utförda i trä. De klassicerande höga gavelpartierna dominerar stadsbilden och bidrar till områdets speciella karaktär. Fasaderna hade från början huvudsakligen en färgskala i rött - gult blandat med beige och grått. I Rödabergsområdet började man även använda en "vinröd" nyans. Området behåller i stort sett fortfarande dessa kulörer även om ett och annat hus fått en för helheten misslyckad ny färgsättning.
20 Från början var samtliga HSB-hus försedda med vita eller gröna fönster-, luckor i bottenvåningen vilket ytterligare förstärkte intrycket av småstad. Fönsterluckorna är nu överallt avlägsnade och endast beslagen återfinns på en del fasader. De monumentala byggnaderna, vilka aldrig kom till utförande, var ett viktigt inslag både i Hallmans stadsplaneförslag och i den senare omarbetade planen från Tanken var att bostadshusen genom sin enhetlighet skulle bilda bakgrund till de offentliga byggnaderna. Gatunätet var från början trafikseparerat genom sin uppdelning i breda- re huvudgator och smalare, mjukt krökta gator som via valv ansluter till allmänna planteringar i kvarterens inre. Fig 38 Stadsbilden präglas av mjukt svängda gator och klassicerande gavelpartier. Mellan Solvändan och Rödabergsbrinken går ett parkstråk med kastanjer.
21 Området är fortfarande en grönskande oas. I den västra delen ligger Solvändan med lekpark. Kullen är bevuxen med alm, björk, lönn, hängpil och några ädelgranar. På sluttningen, där berget går i dagen, återfinner man en skärgårdsflora med nyponbuskar och gul fetknopp. Från Solvändan går en allé vinkelrätt mot Torsgatan och upp mot Rödabergsbrinken. Har planterades från början trettiotvå kastanjer och en mängd syrénbuskar. Antalet kastanjer har nu minskat till hälften och syrénbuskarna är borta. I fonden av Falugatan reser sig fortfarande två ståtliga popplar. Gatubeläggningen är en viktig detalj i upplevelsen av miljön. Där nu asfalten breder ut sig fanns tidigare gatsten lagd i ett bågformigt möns ter. Rödabergsområdet upplevs i dag av invånarna och andra som en mycket fin bostadsmiljö. Det är därför av stor betydelse att bevara den ursprungliga karaktären på denna stadsdel präglad av sammanhållning och lugn. LITTERATUR Arbetaren Arkitektur Att bo Broberg, Sidsel & Paues,Catherine, Färgsättning av Putsfasader i Stockholm , Stockholm Byggmästaren Dagens nyheter 1907, 1925, Johansson, Alf, Bostadspolitiken. (Hundra &r under Kommunalförfatt- ningarna , Stockholm 1962, ss ). Johansson, Gotthard, Trettiotalets Stockholm. (S: t riks årsbok 1942). Landskap, Linn, Björn, Storkvarteret, Stockholm 1974.
22 Matteus församling , Stockholm Matteus församlingsblad 1968:5. Matteusbladet hösten Nya Dagligt Allehanda, Paulsson, Thomas, Den glömda staden, Stockholm Praktiska och hygieniska bostäder. Betänkande och förslag, Stockholm Stadsfullmäktiges handlingar 1906, Beredningsutskottets ~ihang 51, 116 och 125. Stiftelsen Isaak Hirschs Minne , Stockholm Stockholms Dagblad, Svenska Dagbladet 1906, 1907, Thunström, Olof, Bostadsbyggandet i Stockholm efter krisåren. (S:t riks årsbok 1931). Wallander, Sven, Mitt liv med HSB, Stockholm Vår bostad ARKIV Byggnadsnämnden. Föreningen Blomsterfonden i Stockholm. HSB. Per Olof Hallmans klippsamling. Postverket. Stadsarkivet. Stadsmuséet.
BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO. Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag
BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag 2 Inledning Varsamhet ska enligt Plan- och bygglagen (kap 8 17) tillämpas vid om- och tillbyggnader, men även vid
ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE
Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med
GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014
GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom
Viksjö gård (35) Beskrivning. Motiv för bevarande. Gällande bestämmelser och rekommendationer. Förslag till åtgärder. Kulturmiljöplan för Järfälla 65
Viksjö gård (35) Namnet Viksjö, skrivet Vikhusum, finns omnämnt på en av runstenarna vid Jakobsbergs folkhögskola, som dateras till 1000-talet. Att gården är av förhistoriskt ursprung visas också av de
Trasten 20. Fastighetens och bostadsrättsföreningens historia i korta drag. (version juli 2011)
Trasten 20 Fastighetens och bostadsrättsföreningens historia i korta drag (version juli 2011) Anrika Odengatan? Inte riktigt! Man behöver bara gå tillbaka till Brodins och Dahlmans Stockholmskarta utgiven
ÖSTRA GREVIE Orienteringskartor VÄSTRA INGELSTAD
22 23 21 20 A 20 B 18 19 ÖSTRA GREVIE Orienteringskartor VÄSTRA INGELSTAD , putsade och fönster Vindskivor och dörrar Röda betongpannor S 0500-N fotsinklädnader och uthus S 8505-Y80R S 8505-Y80R S 6030-R
Startpromemoria för planläggning av Älgen 5 i stadsdelen Östermalm (18 lägenheter)
Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (8) 2016-04-04 Handläggare Catarina Holdar Telefon 08-508 274 44 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Älgen 5 i stadsdelen
Antikvariskt utlåtande angående vindsinredning med mera i fastigheten Fåran 1, Solna
Fastighetsbeteckning: Fåran 1 Namn/Gatuadress: Hagavägen 14, 16 Kommun, Stadsdel: Solna, Norra Hagalund Ärendenr: 2015-05-25 Brf Fåran 1 Sarah Philipson Hagavägen 14 Solna Antikvariskt utlåtande angående
PLANBESKRIVNING. Ändring av detaljplan för del av Lomma 28:1 LILLEVÅNG Lomma, Lomma kommun, Skåne län TILLÄGG TILL
1 (5) Ändring av detaljplan för del av Lomma 28:1 LILLEVÅNG Lomma, Lomma kommun, Skåne län TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen omfattas av följande handlingar: - Tillägg till plankarta
Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862
1(6) Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Diarienummer: BN 2013/01862 Datum: 2015-08-17 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FABRIKEN inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Flygfoto taget söderifrån.
PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING. Ändring av detaljplan för del av Lomma 28:1 LILLEVÅNG Lomma, Lomma kommun, Skåne län TILLÄGG TILL
1 (5) ANTAGANDEHANDLING Ändring av detaljplan för del av Lomma 28:1 LILLEVÅNG Lomma, Lomma kommun, Skåne län TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen omfattas av följande handlingar: - Fastighetsförteckning
5. TRÖINGEBERG. Stadens yttre årsringar 5. Tröingeberg
5. TRÖINGEBERG Tröingeberg införlivades med Falkenbergs stad 1971. Stadsdelen har ett avskilt läge och avgränsades mellan åren 1960 och 1996 från resten av staden av gamla E6:an. Tröingeberg genomkorsas
Nyproduktion av sunda stenhus i Nyproduktion av sunda stenhus i Gislövs läge Situationsplan
Nyproduktion av sunda stenhus i Nyproduktion av sunda stenhus i Gislövs läge 10 750 kvm 11 748 kvm Park och lekplats Mot Gislövs läge och havet 1 1 2 8 9 915 kvm 6 915 kvm 3 913 kvm 913 kvm 808 kvm 810
PROGRAMSAMRÅDSHANDLING
SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Programsamrådshandling 1(10) DETALJPLANEPROGRAM tillhörande Detaljplan för kvarteret Hunden fastigheterna Hunden 2-6 och 8-17 Katrineholms kommun PROGRAMSAMRÅDSHANDLING Upprättad
Butik 328 kvm Lokalen är ledig per omgående - tillträde enligt överenskommelse
Stationsgatan 8, Centrum NYBRO Typ av ledig lokal Storlek Tillträde Butik 328 kvm Lokalen är ledig per omgående - tillträde enligt överenskommelse Beskrivning av lokalen I Nybro mitt emellan torget och
Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt.
Astoriahuset Att bevara och utveckla Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. En ny mötesplats mitt på Nybrogatan Astoriahuset på Nybrogatan ett känt och omtyckt inslag i stadsbilden.
Gestaltningsprogram för Tredje Backe, del av Gripsholm 4:1 och Mariefred 2:1, etapp 1 Antagandehandling Hpl. Hpl. 24 lgh.
1 Hpl Hpl N A 24 lgh C B 14 lgh Äng 17 lgh Varv Lek Småbåtsbryggor Strandpromenad Gestaltningsprogram för Tredje Backe, del av Gripsholm 4:1 och Mariefred 2:1, etapp 1 Antagandehandling 2007-11-27 2 Flygbild
ANTAGANDEHANDLING. Kvalitets- och gestaltningsprogram för TOLLARE DEL 2
ANTAGANDEHANDLING Kvalitets- och gestaltningsprogram för TOLLARE Upprättad okt 2011 Kompletterad mars 2012 Projekt nr 9309-4 Diarie nr KFKS 2007/492 214 ANSLUTER TILL DELPLAN 4 DEL 2 Till detta kvalitetsprogram
Kvadratsmart boende!
Snart kan du bo här Ditt drömboende I det nyaste bostadsområdet i Mariehamn med närhet till allt du behöver dagligen och samtidigt med grönskande natur runt hörnet, får du det bästa av två världar Bostads
Kvadratsmart tvåa med balkong i centrala Mariehamn
Kvadratsmart tvåa med balkong i centrala Mariehamn Välkomna till ett modernt boende i populärt kvarter! Lägenheten finns en halv trappa upp på Norragatan 20 B och är optimalt planerad med öppen planlösning
Kvarteret Ro dbro. Rödbro
Kvarteret Ro dbro Rödbro Kvarteret Rödbro ingår i området Falu centrum, och ligger som en länk mellan äldre bebyggelse i form av Johanssonska huset, stationsområdet och kvarteret Bergmästaren och det moderna
Kontor kvm Lokalen är ledig per omgående - tillträde enligt överenskommelse
Storgatan 12, Centrum NYBRO Typ av ledig lokal Storlek Tillträde Kontor 38-76 kvm Lokalen är ledig per omgående - tillträde enligt överenskommelse Beskrivning av lokalen Kontor med centralt läge i Nybro
Byggnadsminnesförklaring av Casselska huset, kv Mercurius 11, Gustav Adolfs församling, Sundsvalls kommun
Beslut 1(4) 2008-01-17 Dnr 432-18180-06 Delgivningskvitto Byggnadsminnesförklaring av Casselska huset, kv Mercurius 11, Gustav Adolfs församling, Sundsvalls kommun BESLUT Länsstyrelsen förklarar Casselska
Parkstaden vid Brunnsparken i Örebro. 25 nya radhus. med äganderätt
Parkstaden vid Brunnsparken i Örebro 25 nya radhus med äganderätt Parkstaden Parkstaden Parkstaden vid Brunnsparken i Örebro har sin förebild i den klassiska trädgårdsstaden. Området ca 3 km från Örebro
GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN
GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 Söderby torgs allé SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över VästraSöderby
Medborgardialog i detaljplanearbetet bostäder Paradiset
SAMMANSTÄLLNING AV DIALOGMÖTE 3 (ÅTERKOPPLING) Bakgrund I januari 2015 genomfördes en medborgardialog med boende i Paradiset. Dialogen genomfördes efter det att samhällsbyggnadskontoret fått planuppdrag
ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06
HMXW ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 Gestaltningsprogram etapp II regler etapp II Följande generella regler gäller för gestaltning av bebyggelsen i Gävle Strand etapp II. Dessa regler ska följas, men är skrivna
Astern och Blåklinten Lidköping
Astern och Blåklinten Lidköping Kulturhistorisk utredning Kulturbyggnadsbyrån, Sven Olof Ahlberg 2017 05 15 Framsidesbild: Hörnet Esplanaden Rudenschöldsgatan med bebyggelsen i de norra delarna av kvarteren
INBJUDEN ARKITEKTTÄVLING OM BOSTADSHUS PÅ TOMT NR 3 KV GRILLGÅRDEN ÖREBRO
1 LÄNSGÅRDEN FASTIGHETER AB Foto från Faktorigatan INBJUDEN ARKITEKTTÄVLING OM BOSTADSHUS PÅ TOMT NR 3 KV GRILLGÅRDEN ÖREBRO TÄVLINGSPROGRAM 2002-08-26 2 1. BAKGRUND Kvarteret Grillgården ligger norr om
Kvarter 3. Godkänt dokument - Aleksander Wolodarski. Stadsbyggnadskontoret Stockholm Dnr
Kvarter 3 N 3 NORR A STATI ON K VARTER 3 ARENAN 67 Kvarter 3 Fasad mot Norrtullsparken, skala 1 : 5 0 0 Fasad mot sydväst, skala 1 : 5 0 0 68 K VARTER 3 ARENAN Kvarteret med motto» Arenan» ligger som ett
Att hyra: Kontorslokal med karaktär i Gamla stan
Att hyra: Kontorslokal med karaktär i Gamla stan Statens fastighetsverk hyr ut en kontorslokal med härlig atmosfär på Svartmangatan 9 i Gamla stan i Stockholm. Lokalen ligger i hjärtat av ön men på en
Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet?
Norrmalmsmoderaternas Stadsbyggnadsgrupp Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se Exempel: Kvarteret Riddaren Pågående planering
del av KV SEGERDAL, GREDELBY 21:4 Knivsta kommun
Detaljplan för PLA 2003/20034-1 del av KV SEGERDAL, GREDELBY 21:4 Knivsta kommun Enkelt planförfarande PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING HANDLINGAR Till detaljplanen har följande handlingar upprättats:
Startpromemoria för planläggning av del av Farsta 2:1 m fl. vid Nykroppagatan i stadsdelen Farsta (ca lägenheter)
STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (5) 2013-03-22 Handläggare: Eva Nyberg-Björklund Tfn 08-508 27 249 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av del av Farsta
Förslag till detaljplan Svea Artilleri 2
Östermalms stadsdelsförvaltning Parkmiljöavdelningen norra innerstaden Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-11-26 Handläggare Therese Rosén Telefon: 08-508 090 21 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2013-12-17
FordrIngsägare I axelsberg en LIten IdyLL nära stan 1
Fordringsägare i Axelsberg En liten idyll nära stan 1 Bo granne med Mälaren Axelsberg tillhör stadsdelen Hägersten och Familjebostäders tre nybyggda hus ligger i områdets sydöstra del. Axelsberg började
Tranås kommun Detaljplan för Norrmalm 12 och del av Lövstad 2:1, (Tranåskvarnsgatan), Tranås stad
Tranås kommun Detaljplan för Norrmalm 12 och del av Lövstad 2:1, (Tranåskvarnsgatan), Tranås stad Upprättad i juni 2011 av Plan- och byggavdelningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr 27/10 Planområde Plan-
FÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs.
FÖRSLAG I gestaltningen av det nya området utgår jag från mina associationer till Hammarbyhöjdens karaktär. Jag nytolkar begreppen och gestaltar dem så de nya tolkningarna påminner om eller kontrasterar
Brf frej I frej TAr Du HISSEN NEr på STAN
Brf frej I frej TAr Du HISSEN NEr på STAN HSB Är INTE SOM ANDRA BYGGBOLAG TILL ATT BÖRJA MED ÄR VI INTE ETT BYGGBOLAG Vi på HSB bygger över hela landet från norr till söder, och vi bygger i olika stilar,
Storgatan 12 / Stationsgatan 2, Centrum NYBRO
Storgatan 12 / Stationsgatan 2, Centrum NYBRO Typ av ledig lokal Storlek Tillträde 90 kvm Lokalen är ledig per omgående - tillträde enligt överenskommelse Beskrivning av lokalen Alldeles intill torget
Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör.
Fasader, tegel Röda eller svarta betongpannor. Vindskivor, vita alternativt svarta. Vindskivor, fönster, carport och förråd S 2030-Y10R S 3040-Y50R S 4030-Y30R S 0500-N/slamn. Kulören på dörrar kan varieras
Startpromemoria för planläggning av Sabbatsberg 18 i stadsdelen Norrmalm, (ca 42 lägenheter + lokal).
STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (10) 2013-11-20 Handläggare: Maria Sahlstrand Tfn 08-508 27 482 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Sabbatsberg 18
Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård.
12:b Storegårdsparken 194 Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård. 3:3 Storegårdsparken SANDHEM grönytor och en fotbollsplan.
SOLNA STAD Tjänsteskrivelse 1 (3) Stadsbyggnadsförvaltningen Karin Olsson SBN/2008:950
SOLNA STAD Tjänsteskrivelse 1 (3) Stadsbyggnadsförvaltningen Karin Olsson 2008-09-15 SBN/2008:950 Järva 2:2, kv Kapplöpningen, Galoppvägen Uppförande av flerbostadshus Förslag till beslut i Stadsbyggnadsnämnden
PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR SOLKULLEN, KASTANJEN 2 SAMRÅDS- OCH UNDERRÄTTELSEHANDLING. Samråds- och underrättelsehandling 1 (6) tillhörande
Samråds- och underrättelsehandling 1 (6) PLANBESKRIVNING tillhörande DETALJPLAN FÖR SOLKULLEN, KASTANJEN 2 SAMRÅDS- OCH UNDERRÄTTELSEHANDLING Katrineholms kommun, Södermanlands län Upprättad på Stadsarkitektkontoret
Remissvar angående samråd om förslag till detaljplan för Riddaren 5, 6 och 18 i stadsdelen Östermalm, Dp
KULTURFÖRVALTNINGEN STOCKHOLMS STADSMUSE UM TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-04-27 Handläggare: Gunilla Söderlund Telefon: 08-508 31 558 Till Kulturnämnden KuN 2012-05-10 Nr 13 Remissvar angående samråd
Att hyra: Kontorslokal med karaktär i Gamla stan
Att hyra: Kontorslokal med karaktär i Gamla stan Statens fastighetsverk hyr ut en kontorslokal med härlig atmosfär på Svartmangatan 9 i Gamla stan i Stockholm. Lokalen ligger i hjärtat av ön men på en
Tillägg till planbeskrivning
SAMRÅDSHANDLING 1 (7) Ändring av detaljplan för del av Bergslagssjukhuset, Läkaren 7 Fagersta kommun Västmanlands län Följande detaljplan berörs: S 99 - Stadsplan för Brinellvägens nya sträckning mellan
Kvarteret Bleckslagaren, Sävsjö. Ett grönt CENTRUM boende Moderna lägenheter med närhet till service och handel
Kvarteret Bleckslagaren, Sävsjö Ett grönt CENTRUM boende Moderna lägenheter med närhet till service och handel Vill Du bo mitt i centrum? Sävebo, det kommunala bostadsbolaget, bygger nytt i Sävsjö! Centralt
Detaljplan för fastigheterna Svärdet 8 och 9 inom stadsdel Haga i Umeå kommun, Västerbottens län
Planbeskrivning Samråd Sida 1 av 8 Diarienummer: BN-2014/00904 Datum: 2015-10-02 Handläggare: Maria Norstedt för fastigheterna Svärdet 8 och 9 inom stadsdel Haga i, Västerbottens län HANDLINGAR - Plankarta
6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik
6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik Området på nordvästra delen av Hamburgö heter egentligen Nordgård men går numera under namnet Ögården. Det är ett område med odlings- och betesmark med stengärdsgårdar.
Kvarter 1:8. Byggnadsutformning. Bebyggelse mot Stadsparken/Boulevarden. Bebyggelse mot mot gata 3. Bebyggelse mot kvartersgata/gata 4b
Kvarter 1:8 Kvarteret ligger i den västra delen av detaljplanen i ett av de mest centrala l ägena inom hela utbyggnadsområdet Täby park. ARBETSMATERIAL BYGGHERRE: JM AB ARKITEKT: Erséus Arkitekter AB ca
efem arkitektkontor ab
HERRGÅRDSBACKEN FLODA Sävespången Det sägs att man förr var tvungen att ta av mössan vid Floda Portar. På ett likande sätt skall de nya byggnaderna trappa ner och huka sig hövligt, för att inte störa viktiga
Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör.
Sadeltak: bruna alt röda betongpannor. Platta tak: svart takpapp Fasader, tegel och trä S 2030-Y S 4040-Y90R S 8505-Y20R, trä S 8505-Y20R Den tidsenliga utformningen och färgsättningen är karaktärsfull.
ostadshus vid Tallvägen 13 i Mariehamn
ostadshus vid Tallvägen 13 i Mariehamn Trevlig villa i två våningsplan med inbjudande sjöutsikt mot inloppet till Mariehamns östra hamn med Lemböte bergen i fonden. Utgångspris: 240.000 Tallvägen 13 240
Redovisning av plansamråd och ställningstagande inför fortsatt planarbete för Basaren 1 i stadsdelen Kungsholmen (50 lägenheter)
STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (7) 2010-06-29 Handläggare: Linda Palo Tfn 08-508 275 26 Till Stadsbyggnadsnämnden Redovisning av plansamråd och ställningstagande inför fortsatt
Gestaltningsprogram för Karlskronaviken Bilaga till detaljplan för Karlskronaviken, plan nr 80-47
SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 15-02-23 rev 15-04-15 Dnr Bom 1997/300 Plan- och exploateringsenheten Conny Olsson 1 Gestaltningsprogram för Karlskronaviken Bilaga
STADSRADHUS BRF RADIOMASTEN, LULEÅ
6 MJÖLKUDDSVÄEN 6 TUNASKOLAN 1 5 2 1 Varje radhus får en egen intim och skyddad liten gård med förråd samt terrass med förråd på plan 3. Inglasning av terrassen kommer att fi nnas som tillval. 4 2 Ett
OBJEKTBESKRIVNING. VärderingsInstitutet BRÄCKE BRÄCKE 5:7. avseende fastigheten
VärderingsInstitutet OBJEKTBESKRIVNING avseende fastigheten BRÄCKE BRÄCKE 5:7 Värderingsinstitutet Södra Norrland AB www.fastighetsvarde.se Tel 0650/99500, 060/101650 OBJEKTBESKRIVNING Objekt: Fastigheten
Stadsvillorna i kvarteret Udden 5, 6 och 7
Sandgrundsgatan, kvarteret Udden 5, 6 och 7 Stadsvillorna i kvarteret Udden 5, 6 och 7 Sandgrundsgatan tillkom sedan Garvareådran fyllts ut 1912 1913 och Sandgrund på så sätt förenats med Tingvallaön.
Studentbostäder på KTH Campus
Studentbostäder på KTH Campus karta över planerade studentbostäder DROTTNING KRISTINAS VÄG NORRA Byggherre: ByggVesta Arkitekt: Utopia Arkitekter TEKNIKRINGEN (RÖDA KORSET-PARKEN) Landskapsarkitekt: Urbio
FORNMINNESVÄGENS TRYGGHETSBOENDE Kv. Vallentuna-Mörby 1:310, Fornminnesvägen 10 A-B BOFAKTA 2014-04-16 rev. 2014-07-03
Fasad mot väster PLATSEN Fornminnesvägens trygghetsboende ligger i ett lugnt beläget bostadsområde i utkanten av Vallentuna centrum, med närhet till grönska, service och kommunikationer. HUSET OCH TOMTEN
ÄLVSJÖ STADEN. En stadsdel i förvandling. 1 500 bostäder Nya butikslokaler Fler förskolor Gröna parker
ÄLVSJÖ STADEN En stadsdel i förvandling 1 500 bostäder Nya butikslokaler Fler förskolor Gröna parker STADEN FLYTTAR TILL ÄLVSJÖ Med Öster om Älvsjövägen, söder om Solbergaskogen och strax nordväst om Älvsjö
UNIKT SERVICEBOENDE I EIRA
UNIKT SERVICEBOENDE I EIRA Stiftelsen Villa Ensi erbjuder en trygg boendeform i en av de vackraste delarna av Helsingfors. Villa Ensi vid Havsgatan i Eira är ett trivsamt och mångsidigt servicehus, med
A 4. Storgatan/Hospitalsgatan/Trädgårdsgatan
32 / Stadbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun - Strängnäs A 4. Storgatan/Hospitalsgatan/Trädgårdsgatan Områdets förutsättningar Beskrivning Stadens offentliga och kommersiella centrum.
PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Syftet med planen är att ge planstöd till befintligt gårdshus.
PLANBESKRIVNING 1(5) Planavdelningen 2010-10-01 Dp 2010-03063-54 Tara Nezhadi Tfn 08-508 272 51 Detaljplan för fastigheten Muraren 12 i stadsdelen Vasastaden i Stockholm Dp 2010-03063-54 HANDLINGAR Planen
SANKT ANNA SKOLA HISTORIK
SANKT ANNA SKOLA HISTORIK Sankt Anna skola byggdes 1902 och kallades då för Kyrkskolan. Innan dess bedrevs undervisningen i den intilliggande Sockenstugan. År 1843 beslutade Skällvik och Sankt Anna Capell
B randmursmålningar KERSTIN MANDEN-ORN
KERSTIN MANDEN-ORN B randmursmålningar Inne på gården Teknologgatan 9 kan man se den brandmursmålning som på stadsmuseet givit upphov till en genomgång av bevarade brandmursmålningar i Stockholm. Stadsmuseet
Det flesta lägenheterna har en genomgående planlösning eller lägenheter över hörn, och får då även en lugnare sida mot gården.
Kv 6 Proteinet SBC /Vera Bouwfonds /Veidekke /Brunnberg & Forshed L O K A L 9 B U T I K L O K A L B A R N S 6 C A F É Fasad mot Norra Stationsparkens östvästliga axel, skala 1: 500 Fasad mot väster och
Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör.
Röda betongpannor. Vita vindskivor. Fönster S 3030-Y50R S 2030-Y30R Dörrar S 0500-N En större variation i färgsättning av skulle ge ett mer levande helhetsintryck. De bearbetade tegelfasaderna liksom de
Kvarter D. på 1950-talet. Allmän karaktär
18 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2008:20 Kvarter D Allmän karaktär Kvarter D är det södra av de tre kvarteren på den moderna halvan av begravningsplatsen. Kvarteret är ännu inte taget i bruk och innehåller därför
Startpromemoria för planläggning av takpåbyggnad med kontor
Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-02-19 Handläggare Renoir Danyar Telefon: 08-508 26 659 Startpromemoria för planläggning av takpåbyggnad med kontor Förslag till beslut
Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör
Gråbruna betongpannor på sadeltak, papptäckta plana tak Fasader, tegel Panel, vindskivor, fönster och dörrar S 5040-Y90R S 4030-Y S 8505-Y80R Färgändringar kan godtas dock inte med för stor spridning,
Startpromemoria för planläggning av Riddaren 23 i stadsdelen Östermalm (0 lägenheter)
Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Dnr 2014 10801 Sida 1 (10) 2015-04-22 Handläggare Elena Kakavandi Telefon 08-508 272 58 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning
Startpromemoria för planläggning av Barnhuset 25, stadsdelen Norrmalm. Mindre påbyggnad på hotell med 2 våningar, inbyggnad av gård.
Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (8) 2014-05-22 Handläggare Helena Wessberg Telefon 08-508 27 331 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Barnhuset 25,
Kungsgården 3. Inredning av vindsvåning i gatuhuset vid Rådhusgatan. Antikvarisk medverkan. Kungsgården 3 Arboga stadsförsamling Västmanlands län
Västmanlands läns museum Kulturmiljö Rapport B 2010:B23 Kungsgården 3 Inredning av vindsvåning i gatuhuset vid Rådhusgatan Antikvarisk medverkan Kungsgården 3 Arboga stadsförsamling Västmanlands län Fredrik
Holbergsgatan 57 Bromma Blackeberg
Holbergsgatan 57 Bromma Blackeberg VÄLKOMMEN HEM Välkommen till bostadsrättsföreningen Parasollet, med suveränt läge alldeles nära Blackebergs torg, där det finns ett flertal trevliga små butiker och restauranger,
SOV KÖK/VARDAGSRUM (DM) BADRUM/TVÄTT (TAK LUCKA) klassiska kringbyggda skånegården. På Cymbalallén på Skanörs Vångar bor du bekvämt i ljusa
Skorstenar: Svart aluminiumplåt typ innspong P Hängrännor: Ofärgad aluminium innspong P Stuprör: Ofärgad aluminium (lika fasad) innspong P ASAD Träpanel grågrön NCS S0 B0 Sockel Betong --- önster mörkgrå
Nya City-saneringen. Gråskala och glas i stället för färg och puts Påbyggnader och Riva och bygga högre
Nya City-saneringen Gråskala och glas i stället för färg och puts Påbyggnader och Riva och bygga högre Helheter eller kontraster i ett stadsrum och i en stadsdel? 151120 Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se
Startpromemoria för Violen 6, Midsommarkransen, planläggning av vindsinredning (2 lgh)
Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Dnr 2014-05168 Sida 1 (8) 2014-05-22 Handläggare Tony Andersson Telefon 08-508 27 318 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för Violen 6, Midsommarkransen, planläggning
Remissvar angående samråd om förslag till detaljplan för fastigheten Rabatten 9 m.fl. (Ersta sjukhus) i stadsdelen Södermalm
Kulturförvaltningen Stadsmuseet Sida 1 (6) 2014-09-12 Handläggare Elisabet Wannberg Telefon: 08-508 315 61 Till Kulturnämnden 2014-09-23 Nr 10 Remissvar angående samråd om förslag till detaljplan för fastigheten
rum & kök vid Krokensvägen 1 i Mariehamn
rum & kök vid Krokensvägen 1 i Mariehamn Bostadshus om ca 128,5 m 2 i två våningar med 71 m 2 källare och renoverat garage om ca 25 m 2 i stadsdelen Johannebo. Bostaden inrymmer två kök, två badrum och
Foto Berne Gustafsson. SÖDRA KYRKOGÅRDEN år
Foto Berne Gustafsson SÖDRA KYRKOGÅRDEN 1863-2013 150 år Foto över Södra kyrkogården 150 års jubileum Södra kyrkogården Lördag den 7september kl. 11.00-14.00 Kl. 11.00 Musikstund utmot havet intill röda
Kv. Oden. Linero. lkf.se/oden
Kv. Oden Linero lkf.se/oden Linero Lund Linero Linero ligger nära Lunds centrum och som boende i området kan man ta sig dit med cykel på bara ett par minuter. Från Linero är det lika smidigt att utnyttja
Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt. Västerhaninge. Utställningshandling 2007-08-10. Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen
Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt Västerhaninge Utställningshandling 2007-08-10 Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Henrik Lundberg T f Planchef Maria Borup Planarkitekt Underlag till gestaltningsprogrammet
OK IDOK I A RK ITEK TE R KOLGÅRDEN 12
OK IDOK I A RK ITEK TE R IDÉ I vår vision av Kolgården 12 kombineras ett modernt arkitektoniskt grepp med kvalitativa bostäder vars detaljer har en tydlig förankring i den lokala byggnadstraditionen. Den
Välkommen. Bostadsrättslägenhet, Farsta - Hökarängen. Pris från: 1 100 000 kr, Boarea: från 65 m²
Objektbeskrivning Välkommen Bostadsrättslägenhet, Farsta - Hökarängen Pris från: 1 100 000 kr, Boarea: från 65 m² Mäklare: Tommy Sundvall Telefon: 08 659 03 01, Mobiltelefon: 0708 74 05 45 e-post: tommy.sundvall@maklarhuset.se
DETALJPLAN FÖR ARLÖV 21:226, BURLÖVS KOMMUN, SKÅNE LÄN 1 (ENKELT PLANFÖRFARANDE) (5)
ANTAGANDEHANDLING 218 DETALJPLAN FÖR ARLÖV 21:226, BURLÖVS KOMMUN, SKÅNE LÄN 1 (ENKELT PLANFÖRFARANDE) (5) PLANBESKRIVNING HANDLING PLANENS SYFTE, HUVUDDRAG Till planen hör förutom denna beskrivning följande
STARTPROMEMORIA FÖR PLANLÄGGNING AV DEL AV ULVSUNDA 1:1 I STADSDELEN ULVSUNDA (CA 50 LÄGENHETER)
TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (6) 2009-05-20 Handläggare: Nina Åhman Tfn 08-508 275 44 Till Stadsbyggnadsnämnden STARTPROMEMORIA FÖR PLANLÄGGNING AV DEL AV ULVSUNDA 1:1 I STADSDELEN ULVSUNDA (CA
Detaljplan för fastigheterna Styrpinnen 15 och 19 Näckströmsgatan/Kungsträdgårdsgatan/ Hamngatan svar på remiss från stadsbyggnadskontoret
NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING PARKMILJÖGRUPPEN NOR RA INNERSTADEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-01-29 Handläggare: Liselotte van den Tempel Telefon: 08-508 09 245 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Detaljplan
ANTAGANDEHANDLING. 1(11) Planbeskrivning
1(11) Planbeskrivning tillhörande tillägg till förslag till stadsplan och särskilda byggnadsbestämmelser för Oxelbergen (kv. Hjälmen, Draken, Majelden, Slånet, Vimpeln, Vallen och Åkern) med omgifningar
Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning
Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Fastighetsbeteckning: Namn: Del av stadsdelen Råsunda Kommun: Solna 2008-09-15 Råsundas taklandskap, råd och riktlinjer vid vindsinredning
Norrmanska gården. - rivning och nybyggnation av bardisk m m. Antikvarisk kontroll. Garvaren 1 och 2 Sala socken Västmanlands län.
Västmanlands läns museum Kulturmiljö Rapport B 2008:B32 Norrmanska gården - rivning och nybyggnation av bardisk m m Antikvarisk kontroll Garvaren 1 och 2 Sala socken Västmanlands län Norrmanska gården
UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar
Tillägg till detaljplan fastställd 28 juli 1916, Kvarteret Kärnan Ändring av stadsplan för Vaggeryds Municipalsamhälle Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar För området
12 Stocksätter. Miljöbeskrivningar
12 Stocksätter Omfattning Kv Tallen, Björken, Granen, Tunet 1, Stocksätter 1:2, Kornet, Hasselbacken, Trasten, Svanen, Ängen, Hultet samt Storspoven 5-7. Stocksätters mark låg fram till 1927 till största
POKALEN. Park Kv Pokalen t v, Väringgatan t h. Pokalen 7 Vilplan Pokalen 2 Entré
POKALEN Park Kv Pokalen t v, Väringgatan t h Pokalen 7 Vilplan Pokalen 2 Entré Pokalen 6 Tak i entré l 1 Pokalen 5 Öppen spis i hall d * ".x r" x a i *,: >l :< : " x,, l Pokalen 2 Kadettgatan 1 ~yggnadsår
Startpromemoria för planläggning av Drakenberg 14 i stadsdelen Södermalm
STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (5) 2011-09-05 Handläggare: Susanna Stenfelt Tfn 08-50826142 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Drakenberg 14 i stadsdelen
SOLNA STAD Enkelt förfarande 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen Laga kraft P15/1 Jonas Ellenfors SBN 2014:135
SOLNA STAD Enkelt förfarande 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen Laga kraft 2015-01-14 P15/1 Jonas Ellenfors 2014-11-26 SBN 2014:135 Planbeskrivning Detaljplan för kv Falkeneraren inom stadsdelen Hagastaden,
51 m 2 på Neptunigatan i Mariehamn
Stilfullt renoverad GAVELLÄGENHET om 2 R+K, 51 m 2 på Neptunigatan i Mariehamn Presentation Attraktiv, väldisponerad tvårumslägenhet i lugnt men ändå centralt läge på Neptunigatan 49. Lägenheten är totalrenoverad
Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg
Välkommen hem Äppelträdgården är inget vanligt bostadsområde, hastigt hoprafsat för att tjäna snabba pengar. Så vill vi inte jobba. Därför började vi med att verkligen tänka efter: hur ser ett optimalt