Analys av associeringsavtalet EU-Chile

Transkript

1 YTTRANDE Enheten för global handel Dnr För kännedom Se sändlista. Analys av associeringsavtalet EU-Chile UD-AME remiss bilagor Kollegiets samlade bedömning är att associeringsavtalet mellan EU och Chile är en framgång som i stort tillgodoser svenska intressen. Ur svenskt perspektiv bedöms förhandlingsresultatet som särskilt gynnsamt, både vad gäller export och import av industrivaror. Alla industrivaror omfattas av avtalet och merparten blir tullfria när avtalet träder i kraft. Däremot är avtalets effekter på områden som fiske och jordbruk begränsade. Enligt kollegiet är det negativt att EU beviljats så många undantag på viktiga jordbruksområden. Här finns dock möjlighet för Sverige att agera när ytterligare förmåner diskuteras efter tre år. På tjänsteområdet är Chileavtalet ett framsteg. Fullt marknadstillträde och icke-diskriminering garanteras i flera viktiga svenska sektorer. De bilaterala åtagandena vad gäller centrala sektorer som finansiella tjänster och telekommunikation är dock en besvikelse. Skrivningarna om inhemska regleringar är spännande. På investeringsområdet är avtalet ett av EU:s mest långtgående bilaterala frihandelsavtal. Det överensstämmer i stort med svenska intressen. Förutsättningarna för direktinvesteringar förbättras, bland annat genom att nationell behandling garanteras. Både export och import kan förväntas öka. Avtalet innebär en väsentlig förbättring för svenska företag som önskar delta i offentlig upphandling i Chile. Även vad gäller konkurrens, immaterialrätt och tvistlösning motsvarar associeringsavtalet svenska intressen. BOX 6803, STOCKHOLM BESÖKSADRESS: DROTTNINGGATAN 89 TELEFON , FAX POSTGIRO INTERNET:

2 Yttrande Sida 2(63) I en jämförelse med Mexicoavtalet konstaterar kollegiet att de båda avtalen överensstämmer i vissa aspekter, särskilt på områden som varuhandel, konkurrens och tvistlösning. Däremot går avtalet med Chile längre i avsnitten om SPS, handelsprocedurer, tekniska handelshinder, tjänster, offentlig upphandling, investeringar, immaterialrätt samt miljö. Enligt kommissionens uppgifter bedömer kollegiet att avtalet är förenligt med WTO-regelverket. En viss reservation görs på tjänsteområdet där parternas åtaganden vad gäller finansiella tjänster och telekommunikation inte går längre än GATS. Kollegiet anser att vissa delar av förhandlingsresultatet kan bana väg för lösningar på multilateral nivå. Det gäller särskilt på områden som handelsprocedurer, tekniska handelshinder, tjänster, offentlig upphandling och immaterialrätt.

3 Yttrande Sida 3(63) Innehållsförteckning 1. Uppdraget Allmänt Förhandlingarnas bakgrund Avtalets syfte, institutionella ram och konstruktion Varuhandel Industrivaror Avtalets innehåll Avtalets påverkan på handeln Avtalets utfall utifrån svenska intressen Avtalets villkor jämfört med Mexicoavtalet WTO-förenlighet Resultatets inverkan på multilateral nivå Kollegiets bedömning Fisk och fiskprodukter Avtalets innehåll Avtalets påverkan på handeln Avtalets utfall utifrån svenska intressen Avtalets villkor jämfört med Mexicoavtalet WTO-förenlighet Resultatets inverkan på multilateral nivå Kollegiets bedömning Jordbruk Avtalets innehåll Avtalets påverkan på handeln Avtalets utfall utifrån svenska intressen Avtalets villkor jämfört med andra bilaterala avtal WTO-förenlighet Resultatets inverkan på multilateral nivå Kollegiets bedömning Ursprungsregler Avtalets innehåll Avtalets utfall utifrån svenska intressen Avtalets villkor jämfört med Mexicoavtalet Resultatets inverkan på multilateral nivå Kollegiets bedömning Sanitära och fytosanitära frågor (SPS) Avtalets innehåll Avtalets påverkan på handeln Avtalets utfall utifrån svenska intressen Avtalets villkor jämfört med Mexicoavtalet Resultatets inverkan på multilateral nivå Kollegiets bedömning Överenskommelser om vin och sprit Avtalets innehåll Avtalets utfall utifrån svenska intressen... 33

4 Yttrande Sida 4(63) Avtalets villkor jämfört med Mexicoavtalet WTO-förenlighet Resultatets inverkan på multilateral nivå Kollegiets bedömning Handelsprocedurfrågor Avtalets innehåll Avtalets utfall utifrån svenska intressen Avtalets villkor jämfört med Mexicoavtalet WTO-förenlighet Resultatets inverkan på multilateral nivå Kollegiets bedömning Tekniska handelshinder (TBT) Avtalets innehåll Avtalets utfall utifrån svenska intressen Avtalets villkor jämfört med Mexicoavtalet WTO-förenlighet Resultatets inverkan på multilateral nivå Kollegiets bedömning Handelspolitiska skyddsåtgärder Avtalets innehåll Avtalets utfall utifrån svenska intressen Avtalets villkor jämfört med Mexicoavtalet WTO-förenlighet Kollegiets bedömning Kollegiets samlade bedömning av WTO-förenligheten Tjänster Avtalets innehåll Avtalets påverkan på handeln Tjänstekapitlets innehåll och påverkan på handeln Bindningslistornas innehåll och påverkan på handeln Avtalets utfall utifrån svenska intressen Avtalets villkor jämfört med Mexicoavtalet WTO-förenlighet Resultatets inverkan på multilateral nivå Kollegiets bedömning Offentlig upphandling Avtalets innehåll Avtalets utfall utifrån svenska intressen Avtalets villkor jämfört med Mexicoavtalet Resultatets inverkan på multilateral nivå Investeringar Avtalets innehåll Avtalets påverkan på handeln Avtalets utfall utifrån svenska intressen Avtalets villkor jämfört med Mexicoavtalet WTO-förenlighet Resultatets inverkan på multilateral nivå... 51

5 Yttrande Sida 5(63) 6.7. Kollegiets bedömning Immaterialrätt Avtalets innehåll Avtalets utfall utifrån svenska intressen Avtalets villkor jämfört med Mexicoavtalet WTO-förenlighet Resultatets inverkan på multilateral nivå Kollegiets bedömning Konkurrens Avtalets innehåll Avtalets utfall utifrån svenska intressen Avtalets villkor jämfört med Mexicoavtalet Resultatets inverkan på multilateral nivå Kollegiets bedömning Tvistlösning Avtalets innehåll Avtalets villkor jämfört med Mexicoavtalet Kollegiets bedömning Miljö Avtalets innehåll Avtalets villkor jämfört med Mexicoavtalet Resultatets inverkan på multilateral nivå Kollegiets bedömning Godkännande och ikraftträdande... 61

6 Yttrande Sida 6(63) 1. Uppdraget Kommerskollegium har av Utrikesdepartementet fått i uppdrag att göra en grundläggande analys av associeringsavtalet mellan EU och Chile. Förutom en beskrivning av avtalets innehåll omfattar uppdraget en redogörelse för avtalets påverkan på handeln och utfall utifrån svenska intressen. Dessutom innefattar analysen en jämförelse med EU- Mexicoavtalet (nedan Mexicoavtalet), en bedömning av WTOförenligheten samt resultatets inverkan på multilateral nivå. Kommerskollegium har i utförandet av uppdraget haft kontakter med Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Fiskeriverket samt Konsumentverket (bilaga 1). Dessutom har svenska ambassaden i Chile på Kommerskollegiums förfrågan gått ut med en enkät till berörda företag Allmänt 2.1. Förhandlingarnas bakgrund Som en följd av den politiska förändringen i Chile från militärregim mot ett mer demokratiskt system upprättades ett samarbetsavtal mellan EU och Chile i december år När EU vid toppmötet i Korfu i juni 1994 tillkännagav sin avsikt att fördjupa relationerna med Mercosur och Mexico, anhöll den chilenska regeringen om ett utökat samarbete även med Chile. Från chilensk sida var det angeläget att i förhållande till EU inte hamna i ett sämre läge än Mercosur och Mexico. Den 17 juli 1995 annonserade EU och Chile sina avsikter att etablera ett närmare politiskt och ekonomiskt samarbete. Förhandlingarna inleddes i januari 1996 och avslutades på rekordtid. Den 21 juni samma år undertecknade parterna ett samarbetsavtal som trädde i kraft den 1 februari Detta syftade bland annat till att förbereda en framtida associering av politisk och ekonomisk karaktär. 1 Svarsfrekvensen på dessa har varit låg. Vid intresse finns enkät och svar att tillgå hos Kommerskollegium. 2 Framework Co-operation Agreement.

7 Yttrande Sida 7(63) Beslutet att inleda förhandlingar om ett associeringsavtal mellan EU och Chile togs vid toppmötet EU-Latinamerika/Karibien i Rio i juni Den första rundan hölls i april Den 26 april 2002 avslutades den tionde och sista förhandlingsrundan. Avtalet kunde således färdigförhandlas i tid till det andra toppmötet EU-Latinamerika/Karibien som ägde rum i Madrid i maj, då avtalet också signerades av rådets president José María Aznar, Chiles president Ricardo Lagos och kommissionens president Romano Prodi. Avtalet är det första av denna typ som EU sluter med något land i Latinamerika. Det kan ses mot bakgrund dels av EU:s vilja att hålla jämna steg med utvecklingen i det av USA lanserade Free Trade Area of the Americas (FTAA), dels av önskan att främja handeln med Chile. Vid förhandlingarnas början betonades integrationens betydelse för ekonomisk utveckling och ökad levnadsstandard samt för att bemöta globaliseringen på ett sätt som kommer medborgarna till godo. Även den politiska betydelsen av ett partnerskap grundat på gemensam historia, kultur och politiska värderingar underströks Avtalets syfte, institutionella ram och konstruktion Syftet med avtalet är att upprätta en politisk och ekonomisk associering mellan parterna, baserat på reciprocitet, gemensamma intressen och en fördjupning av relationen mellan parterna. Ett associeringsråd upprättas som skall överse efterlevnad och förbättringsförslag. Det assisteras av en associeringskommitté och speciella kommittéer som sätts upp enligt avtalet. Dessutom bildas en Joint Consultative kommitté som skall bistå i arbetet att förstärka dialogen och samarbetet mellan ekonomiska och sociala organisationer från det civila samhället hos de båda avtalsparterna. Det bildas också en parlamentarisk kommitté som forum för medlemmarna i Europaparlamentet och nationella kongressen i Chile. Avtalet 3 omfattar tre områden, pelare, nämligen politisk dialog, ekonomiskt samarbete samt handel, där handelsfrågorna spelar en överordnad roll. Avtalet anger ramarna för den politiska dialogen. Parterna förbinder sig också att främja samarbetet gällande till exempel ekonomiska och finansiella frågor samt såväl kulturellt, socialt, vetenskapligt och tekniskt samarbete som samarbete på utbildningsområdet. 3 Avtalets 1400 sidor består av 206 artiklar med 17 annex, 29 appendix samt diverse deklarationer och side letters.

8 Yttrande Sida 8(63) Handelsavsnittet är indelat i 11 kapitel ( Titles ) med följande rubriker; generella bestämmelser, fri rörlighet av varor, tjänstehandel och etablering, offentlig upphandling, handelsbetalningar och kapitalrörelser, immaterialrätt, konkurrens, tvistlösning, transparens, särskilda uppgifter i handelsfrågor för organ upprättade enligt avtalet samt undantag på handelsområdet Varuhandel I avtalet finns bestämmelser som gäller tullavveckling för varuhandeln under Title II. De generella villkoren för avvecklingen av tullar på alla varor återfinns i artiklarna De innehåller bland annat följande: definition av vad som avses med tull, exporttullar skall bort när avtalet träder i kraft, regler för standstill, det vill säga ingen ny tull får introduceras eller höjning av tull får ske samt klassificering enligt HS-nomenklaturen. 5 Vidare finns specifika regler för tullavveckling för industrivaror, fiskoch fiskprodukter samt jordbruksvaror. Avtalet innehåller dessutom särskilda bestämmelser om ursprungsregler, sanitära och fytosanitära åtgärder (SPS), vin- och spritbeteckningar, handelsprocedurer, tekniska handelshinder samt handelspolitiska skyddsåtgärder Industrivaror Avtalets innehåll Bestämmelserna som gäller tullavvecklingen för industrivaror finns i artikel 65 och i Annex I (import till EU) samt i artikel 66 och Annex II (export till Chile). Avtalet omfattar alla produkter på industrivaruområdet utan undantag och merparten av produkterna blir tullfria när avtalet träder i kraft. För ett fåtal produkter avvecklas tullen under tre, fem eller sju år. 4 På engelska lyder titlarna General provisions, Free movement of goods, Trade in services and establishment, Government procurement, Current payments and capital movements, Intellectual property rights, Competition, Dispute settlement, Transparency, Specific tasks in trade matters of the bodies established under this agreement samt Exceptions in the area of trade. 5 Harmonized Commodity Description and Coding System.

9 Yttrande Sida 9(63) I tullavvecklingslistorna finns för varje åttaställigt statistiskt nummer i EU:s 6 och Chiles tulltaxa uppgifter om varubeskrivning, den bastullsats som avvecklingen startar ifrån samt till vilken kategori varan hänförs, det vill säga det antal år som nedtrappning av tullen sker innan varan blir helt tullfri. EU:s tullavveckling - import till EU 7 Merparten av industrivarorna kommer att vara tullfria när avtalet träder i kraft. För övriga produkter trappas tullen ner i fyra lika stora steg under tre år. Det första steget tas när avtalet träder i kraft. Samtliga industrivaror kommer att vara tullfria senast den 1 januari Bastullen varierar mellan 1,7 % och 15,4 % och är i de flesta fall något lägre än den tull som tillämpas idag. Följande varor är exempel där tullsatsen trappas ner under tre år: Tullfria tre år efter att avtalet trätt i kraft vissa kemiska produkter, till exempel kalcium (HS280512), acetylsalicylsyra (HS291822), folier av polymerer av propen (HS392020), vissa produkter av läder, till exempel handskar (HS420329), ett fåtal produkter av trä, till exempel kryssfaner (HS4412), vissa produkter av keramik och glas, till exempel bords- och köksartiklar av porslin (HS691110) och bordsartiklar av glas (HS7013), vissa ferrolegeringar, till exempel ferrokisel (HS720221), vissa produkter av icke-järnhaltiga metaller, till exempel kopparrör (HS741210), obearbetad aluminium (HS7601), stång och profiler av aluminium (HS7604), rör och rördelar av bly (HS7805), zink i obearbetad form (HS7901) och pulver av volfram (HS810110), vissa elektriska artiklar, till exempel mikrovågsugnar (HS851650) och videoapparater (HS8521), vissa motorfordon, till exempel bussar (HS8702), personbilar (HS8703) och lastbilar (HS ), ur och delar till ur, till exempel vägg- och bordsur (HS9103), 6 Enligt kombinerade nomenklaturen (KN). 7 Annex I, sektion 3.

10 Yttrande Sida 10(63) vapen och ammunition, hela kapitel 93 utom vapen för militärt bruk (HS9301) samt vissa leksaker, till exempel stoppade djur (HS950341). Chiles tullavveckling - export till Chile 8 Alla industrivaror kommer att vara tullfria senast den 1 januari Merparten blir tullfri redan när avtalet träder i kraft. För resten trappas tullen ner i lika stora steg under fem respektive sju år. Det första steget sker när avtalet träder i kraft. Bastullsatsen ligger på 6%. Nedan följer exempel på varor med nedtrappning av tullsatsen under fem eller sju år: Stegvis avveckling under fem år på kemiområdet, till exempel svavelorganiska föreningar (HS2930), beredda pigment (HS3207), tallolja (HS3803) och polymerer av eten i obearbetad form (HS3901), vissa produkter av keramik och glas, till exempel murstenar (HS6901), bords och köksartiklar av porslin (HS6912) och glasfiber (HS7019) samt på fordons- och maskinområdet, till exempel delar till motorer (exhs8409), lyftkranar (HS842611), elektrisk tändnings- och startutrustning (ex HS8511) och delar till motorfordon (ex HS8708). Stegvis avveckling under sju år vissa produkter av järn och stål, till exempel valsade platta produkter (HS721012) och vissa konstruktioner (HS730890) samt på fordons- och maskinområdet, till exempel bussar (HS8702) och vissa filter (ex HS842129). 8 Annex II, sektion 2.

11 Yttrande Sida 11(63) Avtalets påverkan på handeln När avtalet träder i kraft kommer samtliga varor eller närmare 100 % av varorna i EU och Chile vara tullfria inom följande produktsektorer: läkemedel, papper och papp, jordbruksmaskiner, medicinsk utrustning, möbler, trä, stål, maskiner och apparater, informationsteknologi inom ITA, textil och kläder, skor samt optiska instrument. Produktsektorer där tullarna huvudsakligen kommer att avvecklas stegvis är främst glas och keramik i både EU och Chile, samt fordon och ickejärnhaltiga metaller i EU (se diagram 1). Diagram 1 Andel tullfria positioner i olika produktsektorer vid ikraftträdandet produktsektorer alla industrivaror papper och papp jordbruksmaskiner byggmaskiner medicinsk utrustning möbler leksaker stål (MSA) kemiska produkter (CTHA) informationsteknologi (ITA) läkemedel textil och kläder skor stål (ej MSA) maskiner och apparater fordon trä icke-järnhaltiga metaller glas keramik gummi läder och päls optiska instrument övriga produkter EU Chile %

12 Yttrande Sida 12(63) Avtalets utfall utifrån svenska intressen Svensk export till Chile De senaste årens utveckling av den svenska sammanlagda exporten till Chile redovisas i tabell 1. Andelen jordbruksvaror redovisas separat. Tabell 1 Svensk varuexport till Chile (mkr) Chile jordbruksvaror Källa: SCB Exporten till Chile har minskat och är nere under 1998 års nivå. Våra största exportvaror är verkstadsprodukter, främst telekommunikation, anläggningsmaskiner och maskiner för tillverkning av pappersmassa samt motorfordon. Kommerskollegium anser att resultatet i förhandlingarna är mycket bra mot bakgrund av specifika svenska intressen som förts fram på exportområdet. Samtliga produkter blir tullfria direkt när avtalet träder i kraft utom vissa bildelar (HS ) där tullen avvecklas under en femårsperiod. Se tabell 2.

13 Yttrande Sida 13(63) Tabell 2 Utfallet för specifika svenska exportintressen KN-nummer Produktbeskrivning Tullfri apparater för sändning med inbyggd utrustning för mottagning delar till mobiltelefoner telefon- och telegrafväxlar verktygsmaskiner för bearbetning av trä, kork, ben, hårdgummi, hårdplast eller liknande hårda material självgående förskrämningsmaskiner för brytning av kol, malm etc. samt maskiner för tunneldrivning delar som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till apparater enligt nr koaxialkabel och andra elektriska koaxialledare oblekt kraftliner annat papper eller papp vägande minst 225g/m delar till maskiner och apparater enligt nr 8426, 8429, eller delar till maskiner och apparater för tillverkning av massa av fibrösa cellulosahaltiga material delar till maskiner och apparater för tillverkning av massa av fibrösa cellulosahaltiga material delar till elektriska apparater för trådtelefoni eller trådtelegrafi delar och tillbehör till motorfordon enligt nr maskiner för automatisk databehandling och enheter till sådana maskiner 8473 delar och tillbehör till maskiner enligt nr stång av rostfritt stål bandsågblad ) antal år när varan blir tullfri Svensk import från Chile Utvecklingen de senaste åren av den svenska sammanlagda importen från Chile redovisas i tabell 3. Andelen jordbruksvaror redovisas separat. Tabell 3 Svensk varuimport från Chile (mkr) Chile jordbruksvaror Källa: SCB

14 Yttrande Sida 14(63) Importen från Chile har minskat marginellt mellan år 2000 och 2001 när det gäller industrivaror, men däremot ökat något när det gäller jordbruksvaror. Trenden visar dock på en kraftig ökning på både industrioch jordbruksvaror sedan Kommerskollegium anser att resultatet är mycket bra också för importörer. En stor del av importen till EU är dock redan idag tullfri. Hur stort avtalets utfall blir utifrån svenska intressen är därför svårt att bedöma. Enligt importstatistiken för år 2001 är vår främsta importvara kopparmalm, som redan idag är tullfri. På livsmedelsområdet är vin vår största importvara. Kollegiet konstaterar vidare att det är positivt att EU ger tullfrihet direkt för känsliga sektorer som textil, kläder och skor från Chile Avtalets villkor jämfört med Mexicoavtalet Övergångstiderna i avtalet för industrivaror överensstämmer med Mexicoavtalet, det vill säga tre år för EU respektive som längst sju år för Mexico. Antalet kategorier, det vill säga avvecklingsperioder, är dock fyra i Mexicos avvecklingslista medan Chile har tre olika perioder. Båda avtalen omfattar samtliga industrivaror (exklusive fisk och fiskprodukter). Nivån på bastullen i Mexicos avtal är för vissa varor ända upp till 20%, vilket är betydligt högre än Chiles bastullnivå på 6%. Den delen av avtalet som gäller tullsamarbete är betydligt mera omfattande och detaljerad i Chileavtalet än i avtalet med Mexico. Bland annat regleras administrativt samarbete för att motverka bedrägerier på ursprung, inklusive tullvärde och klassificering, som inte finns med i Mexicoavtalet WTO-förenlighet En samlad bedömning av WTO-förenligheten av Chileavtalets bestämmelser om varuhandel görs nedan under avsnitt Resultatets inverkan på multilateral nivå Tullförhandlingar för industrivaror har hitintills alltid stått på den multilaterala förhandlingsagendan. Kollegiet är tveksam till att just resultatet i avtalet med Chile har någon påverkan på multilateral nivå. Möjligen kan åtagandena ge en indikation på vilken liberalisering EU är beredd att göra på det multilaterala planet, under förutsättning att lämpliga motprestationer görs av andra parter.

15 Yttrande Sida 15(63) Kollegiets bedömning Kollegiet anser att förhandlingsresultatet i tullförhandlingarna för industrivaror är mycket bra både vad gäller export till och import från Chile. Alla industrivaror omfattas av avtalet och merparten blir tullfria när avtalet träder i kraft. Enligt kommissionens preliminära beräkningar 9 kommer 91,7 % av EU:s export till Chile, respektive 99,8 % av EU:s import från Chile att vara tullfri när avtalet träder i kraft. Möjligheterna till ökat marknadstillträde har förbättrats, främst för exportörer men även för importörer Fisk och fiskprodukter Avtalets innehåll Bestämmelserna som gäller tullavvecklingen för fisk och fiskprodukter återfinns i artiklarna samt i Annex I och Annex II. Avtalet för fisk och fiskprodukter omfattar fisk, kräftdjur, blötdjur och andra ryggradslösa vattendjur enligt kapitel tre i tulltaxan samt beredda eller konserverade fiskprodukter enligt HS1604, HS1605, exhs051191, exhs och exhs Alla fisk och fiskprodukter som omfattas av avtalet blir tullfria senast tio år efter avtalets ikraftträdande, vilket innebär den 1 januari Detta gäller dock inte viss beredd tonfisk där preferenstullen kommer att vara en tredjedel av mest-gynnad-nations-tullen (MGN) vid importtillfället. Vissa filéer av tonfisk är också helt undantagna i avtalet (så kallade loins ). 9 Dokument MD191/02.

16 Yttrande Sida 16(63) EU:s tullavveckling import till EU Tullarna på importen av fisk och fiskprodukter från Chile kommer att avvecklas direkt när avtalet träder ikraft, respektive fyra, sju eller tio år efter det att avtalet träder i kraft. Bastullsatsen ligger mellan 2 och 25 % och är i de flesta fall lika med den tull som tillämpas idag eller något lägre. Chiles tullavveckling export till Chile Exporten till Chile blir tullfri när avtalet träder i kraft för samtliga kategorier av fisk och fiskprodukter, utom för de varor där liberaliseringen sker inom tullkvot. Tullkvoter Preferentiella tullkvoter kommer att inrättas för samma typ av produkter i EU och Chile. För viss kummel och lax avvecklas tullarna gradvis under tio år med tullfrihet den 1 januari 2013 (ex HS och ex HS0305). En tullkvot för beredd eller konserverad tonfisk inrättas där preferenstullen kommer att vara en tredjedel av MGN-tullen vid importtillfället (exhs1604). Tillgången till kvoterna kommer att ske enligt först-tillkvarn-principen Avtalets påverkan på handeln Sveriges handel av fiskeprodukter med Chile är försumbar. Varken Fiskeriverket eller Kommerskollegium anser därför att avtalet kommer att få någon större påverkan på fiskerinäringen i Sverige.

17 Yttrande Sida 17(63) Avtalets utfall utifrån svenska intressen Enligt Fiskeriverkets remissvar (se bilaga 1) existerar inte någon export av fisk eller fiskprodukter till Chile från Sverige. Någon sådan har heller inte existerat under de senaste fem åren. Däremot har Sverige en viss import av fiskprodukter från Chile. Importen består huvudsakligen av frysta laxfiléer. År 2001 importerade Sverige fiskprodukter från Chile till ett värde av cirka nio miljoner kronor, av detta utgjorde frysta laxfiléer 5,2 miljoner. Frysta laxfiléer kommer att kunna importeras tullfritt när avtalet träder i kraft, vilket är positivt. Idag är importen belagd med en två-procentig tull. Det är alltså möjligt att en viss ökning av importen kommer att ske när avtalet träder i kraft. Som behandlas nedan i avsnitt har dock kommissionen startat en antidumpningsundersökning av importen av odlad atlantlax från Chile Avtalets villkor jämfört med Mexicoavtalet I avtalet med Mexico behandlas fisk och fiskprodukter tillsammans med bearbetade jordbruksvaror och omfattas av review clause i artikel 10. Någon sådan möjlighet till översyn finns inte på fiskområdet i avtalet med Chile. Både i avtalet med Chile och Mexico är vissa filéer av tonfisk, så kallade tuna loins, undantagna och samma typ av fisk och fiskprodukter ges preferenser i tullkvoter WTO-förenlighet En samlad bedömning av WTO-förenligheten av Chileavtalets bestämmelser om varuhandel görs nedan under avsnitt Resultatets inverkan på multilateral nivå När det gäller fisk- och fiskprodukter torde inte liberaliseringen av tullnivåerna ha så stor betydelse multilateralt. Fiskeområdet påverkas mycket av subventioner och andra regler. Möjligtvis kan åtagandena i avtalet med Chile ge en indikation på vilken liberalisering EU är beredd att göra på det multilaterala planet, under förutsättning att lämpliga motprestationer görs av andra parter.

18 Yttrande Sida 18(63) Kollegiets bedömning Kommerskollegium tolkar kommissionens uppgifter som att drygt 99 % av fisk och fiskprodukterna omfattas. 10 Att så många varor omfattas av avtalet är positivt. Avtalet kommer dock sannolikt inte att få någon större påverkan på fiskerinäringen i Sverige. Möjligtvis kommer en viss ökning av importen att ske när avtalet träder i kraft Jordbruk Avtalets innehåll Chileavtalets specifika jordbruksavsnitt finns i artikel samt i bindningslistorna i Annex I och II. Detta avsnitt gäller för samma jordbruksprodukter och bearbetade jordbruksprodukter som omfattas av WTO:s jordbruksavtal. Parterna åtar sig att under en tioårsperiod avskaffa ett stort antal tullar på jordbruksområdet. Tullreduktionerna skall genomföras i olika takt för olika produkter. Vissa produkter har undantagits helt från tullreduktioner, men i några fall skall marknadstillträdet förbättras genom förmånskvoter. EU:s förmåner till Chile EU:s tullreduktioner är uppdelade i fyra kategorier som medför olika årlig reduktionstakt (tullfrihet år 0, år 4, år 7 eller år 10, se tabell 4). Tabell 4 Procent av årliga tullsänkningar Kategori Ikraftträdande År 0 100% År 4 20% 40% 60% 80% 100% År 7 12,5% 25 % 37,5% 50% 62,5% 75% 87,5% 100% År 10 9% 18 % 27% 36% 45% 54% 63% 72% 81% 90% 100% 10 I MD 191/02 har kommissionen gjort en uppskattning att 97 % (346 styckna) av antalet tullpositioner kommer att fasas ut och 3 % (10 styckna) inom preferentiella kvoter och endast 2 positioner är undantagna i avtalet Tittar man på importen är det 91 % utfasning och 9 % inom tullkvot.

19 Yttrande Sida 19(63) För frukt och grönsaker gäller att tullreduktionen endast omfattar värdetullen och inte den variabla specifika tull som är resultatet av EU:s system med ingångspriser. Detta system omfattar bland annat tomater, gurka, vissa citrusfrukter, äpplen och päron. På samma sätt har den specifika tullen undantagits från reduktion för ett stort antal bearbetade produkter som omfattas av både värdetull och specifik tull, till exempel margarin, sockerkonfektyrer, choklad och bakverk. Ett relativt stort antal produkter har undantagits helt från tullreduktioner. Detta gäller till exempel flertalet mejeriprodukter, merparten griskött, nötkött, får- och lammkött, fjäderfäkött, spannmål, socker, olivolja, mjöl, livsmedelsberedningar (HS ), tobak samt enstaka frukter och grönsaker. Ett annat undantag från tullreduktioner är produkter med skyddade beteckningar, till exempel vissa ostar, viner och spritsorter. För vissa produkter som är undantagna från tullreduktioner skall EU öppna tullfria förmånskvoter som skall öka med 5 eller 10 % per år. Dessa skall enligt avtalet fördelas enligt först-till-kvarn-principen eller genom licenser. 11 Kvoter skall öppnas för bland annat nötkött (1000 ton), griskött och beredda produkter av griskött (3500 ton), fjäderfäkött (7250 ton) samt ost (1500 ton). För ett antal produkter kommer det inte att ske någon förbättring alls av Chiles tillträde till EU-marknaden. Chiles förmåner till EU Chiles tullreduktioner är uppdelade i tre kategorier med olika årlig reduktionstakt (tullfrihet år 0, år 5 eller år 10, se tabell 5). Tabell 5 Procent av årliga tullsänkningar vid import till Chile Kategori Ikraftträdande År 0 100% År 5 16,7% 33,3% 50% 66,6% 83,3% 100% År 10 9% 18% 27% 36% 45% 54% 63% 72% 81% 90% 100% 11 Enligt artikel 71.5 skall kvoterna be managed on a first-come first-served basis, or, as applicable in the community, on the basis of a system of import and export licences". Det framgår inte av avtalet hur licenserna skall fördelas i de fall inte först-till-kvarn gäller. Kommerskollegium noterar också att EU har större flexibilitet när det gäller hur man ska administrerar kvoterna än Chile, som har åtagit sig att uteslutande använda först-till-kvarn (se artikel 72.2).

20 Yttrande Sida 20(63) För det stora flertalet produkter är bastullen 6 %, 12 vilket alltså innebär att tullreduktionerna startar från en redan låg nivå. Chile har undantagit färre produkter från tullreduktioner än EU. Undantagen gäller bland annat merparten mejeriprodukter, vete, socker, vissa oljor samt livsmedelsberedningar (HS ). Förmånskvoter 13 med nolltull skall öppnas för ost (1500 ton) samt för vissa oljor (3000 ton). Dessa skall fördelas enligt först-till-kvarn-principen. Även i Chiles fall gäller att några produkter varken omfattas av tullreduktioner eller förmånskvoter. Chile har enligt avtalet rätt att behålla sitt prisbandssystem som gäller för vissa oljor, socker, vete och vetemjöl. Systemet innebär att en tilläggstull kan tas ut på dessa produkter när marknadspriset faller under ett referenspris (tullreduktion kan också bli aktuell om marknadspriset ligger över referenspriset). Prisbandssystemet är för närvarande föremål för prövning i WTO, 14 något som reflekteras i avtalet genom att systemet får behållas under förutsättning att det är förenligt med WTO:s regler. En mer detaljerad genomgång av EU:s respektive Chiles tullreduktioner på jordbruksområdet finns redovisad i Jordbruksverkets yttrande (se bilaga 1). Avtalet omfattar även en särskild skyddsklausul för jordbruksprodukter som ger parterna möjlighet att dra in fortsatta tullreduktioner eller höja tullarna när importen orsakar eller hotar att orsaka allvarlig skada eller störningar på den importerande partens marknad. Den drabbade parten skall dock kompenseras på ett sådant sätt att förmånsvillkoren för jordbrukssektorn som helhet bevaras. Slutligen finns en utvecklingsklausul som innebär att parterna efter tre år skall undersöka möjligheterna att bevilja varandra ytterligare handelsförmåner. 12 Ett undantag från detta är mjölk och mjölkpulver som enligt Jordbruksverkets yttrande omfattas av en extratull på 12 %. 13 I artikel 72.2 som handlar om de kvoter Chile ska ll öppna finns ett tryckfel: Tariff quotas on imports into the Community. 14 Systemet har fällts av en panel (WT/DS207/R) i maj i år. Chile har överklagat utslaget och överprövningsorganets beslut har blivit fördröjt till 23 september (se WT/DS207/6).

21 Yttrande Sida 21(63) Avtalets påverkan på handeln Sverige har begränsade export- och importintressen i jordbrukshandeln med Chile. Snarare har Sverige ett allmänt intresse av att avtalet leder till så stor liberalisering som möjligt, eftersom detta på lång sikt kan bidra till att skapa ett reformtryck på EU:s jordbrukspolitik Avtalets utfall utifrån svenska intressen När det gäller mer konkreta svenska intressen konstaterar Jordbruksverket i sitt yttrande (se bilaga 1) att näringslivet visat ett svalt intresse för handelsliberalisering på jordbruksområdet med Sydamerika. De intressen som har uttryckts gäller bättre villkor för import av frukt, grönsaker och kött samt för export av ost. Jordbruksverket noterar vidare att handelsstatistiken visar att de viktigaste svenska exportprodukterna till Chile i nuläget är korn, sockerbetsfrön, margarin, vodka, frysta ärtor och livsmedelsberedningar. Chile skall avskaffa sina tullar på korn, sockerbetsfrön och frysta ärter vid ikraftträdandet, och på vodka efter fem år, medan tullarna på margarin och livsmedelsberedningar är undantagna från reduktion. Jordbruksverkets bedömning är att avtalets effekter på exporten blir begränsade, eftersom Chiles tullar på flertalet produkter redan är låga och den svenska exporten är liten. Kollegiet delar denna bedömning. Effekten på Sveriges import från Chile blir sannolikt inte så stor. Några positiva effekter på importen är dock tänkbara. Trots ingångspriserna förbättras ändå förutsättningar för en ökad import av frukt (som är en viktig sektor i Chile). Förmånskvoterna för olika typer av kött kan också öppna möjligheter för en liten ökning av importen av kött. För vin - som är en relativt viktig importprodukt från Chile 15 - kommer tullarna att avvecklas på fyra år för de produkter som inte omfattas av skyddade beteckningar. Utöver den direkta effekten på Sveriges handel med Chile pekar Jordbruksverket på att Sverige även indirekt påverkas av hur EU:s handel med Chile utvecklas. De indirekta effekterna består i förändringar i konkurrenssituationen inom EU för olika produkter. Detta sker dels genom att ökad import av vissa produkter kan pressa ner marknadspriserna på EU-marknaden (med ökat tryck på marknadsregleringarna), dels genom att förbättrade exportmöjligheter för andra produkter kan minska prispressen på EU-marknaden. 15 Chile svarar för 15 % av den svenska importen.

22 Yttrande Sida 22(63) För att få en uppfattning om hur stark denna effekt av avtalet kan förväntas bli har Jordbruksverket tittat på handelsstatistik över utvecklingen av EU:s handel med Mexico respektive Sydafrika. Verket menar att handelsstatistiken inte tyder på att handeln ökar i snabb takt när EU ingår associeringsavtal med stora avlägsna u- länder. Till Jordbruksverkets analys kan tilläggas att Chile och EU inte ger varandra några förmåner alls för flertalet mejeriprodukter, vete och socker, vilket innebär att marknadssituationen för dessa produkter inte påverkas av avtalet Avtalets villkor jämfört med andra bilaterala avtal Jordbruksverket gör i sitt yttrande en jämförelse mellan Chileavtalet och de avtal som EU ingått med Mexico och Sydafrika (se bilaga 1). Verket konstaterar bland annat följande: Det finns stora likheter i EU:s förmåner till de tre länderna. Inga tullreduktioner ges för skummjölkspulver, smör, majs, ris och socker, samtidigt som tullarna på frukt och grönsaker skall reduceras över högst tio år. I alla fallen bibehålls EU:s system med ingångspriser. Skillnader finns dock när det gäller koncessionerna för kött. Chile beviljas förmånskvoter och Sydafrika tullfrihet efter tio år för annat kött än nötkött. Sydafrika kommer alltså på sikt att ha ett bättre marknadstillträde för kött (exklusive nötkött) än Chile. Mexico har fått det sämsta utfallet med nästan inga tullättnader alls på köttområdet. De förmåner som Chile, Mexico och Sydafrika ger EU innehåller flera skillnader. Chile - som redan nu har låga tullar på jordbruksområdet - kommer att avskaffa tullarna för bland annat kött, ägg, ost, annan spannmål än vete, köttberedningar och kakaoberedningar, medan Sydafrika ger få koncessioner och Mexico inga alls för dessa produkter. Andra skillnader mellan avtalen är dessutom att Mexicoavtalet inte har någon särskild skyddsklausul för jordbruksprodukter, utan bara en allmän som kräver allvarlig skada för inhemska producenter eller allvarliga störningar i någon sektor. I avtalen med Chile och Sydafrika räcker det med att ena parten kan visa att störningar hotar en marknad för att skyddsåtgärder skall få vidtas. Chileavtalet innehåller inga inslag som angriper andra delar av EU:s jordbrukspolitik än tullarna. I Mexicoavtalet finns däremot restriktioner mot EU:s exportbidrag genom att Mexicos tullreduktioner för bland annat olivolja, margarin, vin och vissa spritdrycker gäller under förutsättning att EU inte använt exportbidrag. Denna skillnad är intressant eftersom Chile som medlem i Cairnsgruppen bör vara mycket negativt inställt till exportbidrag.

23 Yttrande Sida 23(63) WTO-förenlighet En samlad bedömning av WTO-förenligheten av Chileavtalets bestämmelser om varuhandel görs nedan under avsnitt Resultatets inverkan på multilateral nivå Åtagandena i avtalet med Chile ifråga om jordbruksprodukter kan ge en indikation på vilken liberalisering EU är beredd att göra på det multilaterala planet, under förutsättning att lämpliga motprestationer görs av andra parter. Genom undantagen från tullreduktioner visar EU en bristande vilja till liberalisering inom centrala jordbrukssektorer som mejeri, kött, socker och spannmål. Ett liknande agerande kan sannolikt förväntas även på det multilaterala planet. EU har i jordbruksförhandlingarna i WTO förespråkat att samma typ av tullreduktionsmetod som tillämpades i Uruguayrundan skall användas även i Doharundan. En sådan lösning ger stor flexibilitet och öppnar möjligheter för lägre tullreduktioner på känsliga produkter än på andra produkter. EU värnar om sina möjligheter att skydda sig mot lågprisimport av vissa frukter och grönsaker genom att Chileavtalet tillåter EU att bibehålla ingångspriserna. Även detta är en indikation på bristande liberaliseringsvilja. Dessutom kan det vara av strategiskt intresse för EU att så många handelspartners som möjligt accepterat ingångspriserna i bilaterala avtal eftersom detta möjligen kan minska dessa länders vilja/intresse att ställa sig bakom en eventuell WTO-tvist om ingångsprissystemet Kollegiets bedömning Sammanfattningsvis konstaterar kollegiet att avtalets effekter på svensk handel blir begränsade. Sverige har begränsade export- och importintressen i jordbrukshandeln med Chile. Svensk export är liten och Chiles tullar redan låga. Inte heller effekten på Sveriges import bedöms bli stor, även om vissa positiva följder är tänkbara.

24 Yttrande Sida 24(63) Som ovan nämnts har dock Sverige ett allmänt intresse av att avtalet leder till så stor liberalisering som möjligt, eftersom detta på lång sikt kan bidra till att skapa ett reformtryck på EU:s jordbrukspolitik. Sverige hade därför sett att avtalet haft en så bred varuomfattning som möjligt. Ur detta perspektiv är det enligt kollegiets uppfattning negativt att EU beviljats så många undantag från tullreduktioner på viktiga områden (till exempel mejerivaror, kött, spannmål och socker). Detsamma gäller för EU:s rätt att bibehålla de specifika tullar som resulterar av ingångspriserna. Utrymme för ytterligare koncessioner Avtalet utvecklingsklausul anger att ytterligare förmåner kan diskuteras efter tre år. För svensk del finns det således en möjlighet att då agera för att EU minskar antalet undantagna produkter och att förmånerna förbättras för de produkter som fortfarande beläggs med specifik tull (frukt, grönsaker och bearbetade jordbruksprodukter). I de fall det inte är realistiskt att uppnå några tullreduktioner kan nya eller utökade förmånskvoter vara ett andrahandsalternativ. Med den rådande jordbrukspolitiken i EU är det svårt för Sverige att få gehör för att EU skall reducera sina tullar på känsliga områden som mejeriprodukter, kött, socker, olivolja med mera. 16 Det är kanske snarare åtaganden inom WTO som kommer att förbättra marknadstillträdet för dessa produkter. Chile har som tidigare nämnts gjort färre undantag från tullreduktioner än EU. Några produkter som Sverige idag exporterar berörs av dessa undantag: margarin och livsmedelsberedningar. Dessa produkter skulle därför kunna vara av intresse att ta upp vid översynen Jordbruksverket noterar att den pågående halvtidsöversynen av jordbrukspolitiken kan leda till stora förändringar av Common Agricultural Policy (CAP). Detta kommer att påverka diskussionen om ytterligare koncessioner till Chile. 17 Jordbruksverkets yttrande innehåller en mer detaljerad genomgång av vilka undantagna produkter som skulle kunna vara föremål för en översyn enligt utvecklingsklausulen.

25 Yttrande Sida 25(63) Arbete med att avskaffa systemet med ingångspriser För att förbättra handelsvillkoren med Chile (och många andra länder) på frukt- och grönsaksområdet anser kollegiet att Sverige bör arbeta för att systemet med ingångspriser på sikt avskaffas. Avtalen med Chile, Mexico och Sydafrika visar att EU inte förhandlar bort detta system i bilaterala avtal. För att systemet skall förändras är det därför möjligt att det krävs ett reformtryck på multilateral nivå, det vill säga i jordbruksförhandlingarna i WTO. Ingångsprissystemet kan ifrågasättas av flera skäl, dels medför det att variabla tullar tillämpas för många produkter på frukt- och grönsaksområdet, dels motverkar det lågprisimport, vilket är negativt för många u-länder. Ett avskaffande av detta system skulle således platsa på en utvecklingsagenda. Det är tveksamt om detta system är förenligt med andan i jordbruksavtalets artikel 4. Detta är ett exempel på en fråga som Sverige kan verka för inom EU-kretsen. Motståndet mot ett sådant förslag skulle emellertid med all säkerhet vara stort och Sverige skulle också kunna kritiseras för att föreslå en förändring som främst drabbar andra EU-medlemmar Ursprungsregler Ursprungsregler beskriver vilken process en vara skall ha genomgått för att uppnå ursprung och därmed få förmånsbehandling, tullfrihet eller tullnedsättning. Det är alltså bara varor med ursprungsstatus som får förmånsbehandling. Detta kan föra med sig att de förmåner som avtalet teoretiskt ger kan gå om intet ifall ursprungsreglerna, och då främst listreglerna, 18 är alltför strikta Avtalets innehåll Kommissionens utgångspunkt är att ursprungsregler i bilaterala och regionala avtal skall vara harmoniserade med kandidatländernas Europaavtal. Detta innebär ett slags status quo, där inga liberaliseringar sker förrän man ändrar alla ursprungsregler. Kommerskollegiums bedömning är att detta uppfyllts förhållandevis väl i Chileavtalet. De skillnader som finns mellan Europaavtalen och Chileavtalet är relativt små och det rör sig bara om detaljer. 18 I listreglerna definieras den specifika behandling som krävs för att en vara skall uppnå ursprung.

26 Yttrande Sida 26(63) Fisket har som i många andra fall varit den stora stötestenen. I Chileavtalet finns till skillnad från i många av EU:s andra bilaterala avtal, ingen referens till de olika områdenas territorialvatten, det vill säga en definition av vad som är territorium. Vad gäller kravet på att andelen befäl på fartygen som skall vara medborgare i ett avtalsland räcker det i Chileavtalet med 75 %. Vidare kommer operatörerna att bli tvungna att beskriva varan med tulltaxenumret på ursprungscertifikatet. 19 Detta är dock bara en detalj och kommer med största sannolikhet inte att ställa till med bekymmer för företagen. Dessa uppgifter behövs också i andra sammanhang och behöver alltså inte tas fram enkom för detta ändamål. Avtalet saknar en artikel om bokföringsmässig åtskillnad, accounting segregation. 20 Enligt kommissionen vägrade Chile ta med en sådan artikel. Detta betyder att företagen måste skilja mellan ursprungsmaterial och icke-ursprungsmaterial. Avtalet ger dessutom företag rätt att använda sig av tullrestitution 21 fram till 1 januari år Därefter kommer ett förbud att träda i kraft. Denna tullteknikalitet är ofta förbjuden i andra frihandelsavtal. När det gäller listreglerna finns det, trots rykten och farhågor, inga större skillnader. Skillnaderna finns främst i maskinkapitlena samt vissa undantag i kemi och textil. Det skall tilläggas att alla aktuella varor har låg MGN-tull (under 2,5 %) och ändringarna har därför om möjligt ännu mindre betydelse Avtalets utfall utifrån svenska intressen Sveriges prioritering inför förhandlingarna var att få ett regelverk som är så harmoniserat som möjligt med Europaavtalen. Sveriges ståndpunkt kan tyckas strida mot vår tradition och målsättning att i varje förhandling om frihandelsavtal arbeta för att liberalisera handeln så långt som möjligt. Chile ville också ha mer liberala ursprungsregler än slutresultatet, något som kommissionen motsatte sig. 19 På ursprungscertifikat EUR. 1, i box När betydande kostnad uppstår i samband med hållande av separata lager för ursprungs- och icke-ursprungsmaterial som är identiska och med varandra utbytbara, får tullmy ndigheterna, på begäran från företaget, godkänna så kallad bokföringsmässig åtskillnad. Denna metod måste visa att antalet produkter som kan anses ha ursprung skall vara detsamma som om insatsvarorna hade varit fysiskt åtskilda. 21 Tullrestitution innebär att den tull som betalats för importerat insatsmaterial betalas tillbaka till producenten när den förädlade varan exporteras. Det sker inte per automatik utan sökes enkelt och billigt hos Tullverket. Detta ger ytterligare incitament till export till Chile, då insatsmaterialet blir billigare om varan exporteras till Chile.

27 Yttrande Sida 27(63) För varje ändring som görs, och som innebär en liberalisering, kommer avtalet att avvika från referensavtalen, Europaavtalen. Dessa avvikelser innebär att de ekonomiska aktörerna behöver lära sig nya villkor och dessutom eventuellt ändra tillverkning för att uppfylla de ändrade spelreglerna. Detta innebär en kostnad, som är svår att kvantifiera. Ju mer avtalen skiljer sig åt, desto högre blir kostnaden för företagen. För vissa företag kan det bli fråga om en resurskonflikt, där fördelarna med ett tillträde till en ny marknad får vägas mot de kostnader det innebär att allokera resurser för att lära sig motsvarande avtals ursprungsregler. Detta är förklaringen till Sveriges inställning att det inte är bara positivt att arbeta för liberaliseringar, ifall inte detta görs på alla plan, i alla avtal. Mer specifikt vad gäller avsaknaden av referens till territorialvatten, är kollegiets bedömning att detta inte kommer att påverka Sverige i någon större utsträckning. Möjligtvis kommer det att innebära vissa problem för Portugal, Spanien, Irland och Chile självt. Däremot kan svenska företag som är vana vid svenska Tullverket tänkas få problem med att bokföringsmässig åtskillnad inte är medtaget i avtalet. Kollegiet bedömer avsaknaden av en sådan bestämmelse som ett visst misslyckande och kanske till viss mån ett underskattande från kommissionens sida av betydelsen av bokföringsmässig åtskillnad. Det som kan tänkas ha störst inverkan på Sverige är sannolikt det faktum att tullrestitution får användas. Vad gäller listregler kommer de få skillnader som finns knappast att påverka svensk industri nämnvärt. Kylskåp och frysar, 8418, får en liberalare listregel. 22 Detta kommer dock inte att påverka tillverkningen och handeln på något sätt för ett svenskt företag som tillfrågades Avtalets villkor jämfört med Mexicoavtalet En generell jämförelse visar att det finns fler undantag i listreglerna i Mexicoavtalet än i Chileavtalet. Mer specifikt finns i avtalet med Mexico en referens till de olika områdenas territorialvatten, vilket som ovan nämns saknas i Chileavtalet. Liksom i många andra bilaterala avtal krävs i Mexicoavtalet att andelen befäl på fartygen som är medborgare i ett avtalsland är 100 %, och inte 75 % som i Chileavtalet. Mexicoavtalet saknar, liksom Chileavtalet, en artikel om bokföringsmässig åtskillnad, något som brukar vara med i de flesta frihandelsavtal. 22 För 8418 gäller en värderegel om 50 % istället för det normala 40 %.

28 Yttrande Sida 28(63) Vad gäller företags rätt att använda sig av tullrestitution träder ett sådant förbud i kraft 1 januari 2003 enligt avtalet med Mexico Resultatets inverkan på multilateral nivå Kollegiet anser inte att resultatet kommer att påverka de diskussioner om ursprungsregler som förs på multilateral nivå inom WTO Kollegiets bedömning Sveriges prioritering inför förhandlingarna var att få ett regelverk som är så harmoniserat som möjligt med Europaavtalen. Som ovan nämnts är Kommerskollegiums bedömning att detta uppfyllts relativt väl i Chileavtalet Sanitära och fytosanitära frågor (SPS) Avtalets innehåll De sanitära och fytosanitära frågorna i Chileavtalet behandlas i artikel 89 samt i ett specifikt avtal i Annex IV, kompletterat med tolv appendix. Syftet med avtalet är dels att underlätta handeln mellan parterna, dels att nå ett samförstånd när det gäller djurskyddsstandarder. I avtalet preciseras dess omfattning, det vill säga vilka typer av åtgärder och områden som täcks av SPS-samarbetet mellan Chile och EU. På dessa områden finns regler fastställda för: erkännande av motpartens status vad gäller djursjukdomar och skadegörare, erkännande av regionalisering, fastställande av ekvivalens (det vill säga åtgärders likvärdighet), certifiering, verifiering av bland annat kontrollprogram och laboratorietester, importkontroller och inspektionsavgifter, informationsutbyte, anmälningar och konsultationer samt skyddsåtgärder. En gemensam förvaltningskommitté skall övervaka tillämpningen av dessa regler, utvärdera behovet av ändringar i avtalet, annex och appendix samt besluta om ändringar i dessa.