Budgetdialog

Transkript

1 Budgetdialog 1 (16) Dnr: SBN 2018/00102 Budgetdialog Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsförvaltningen

2 2 (16) Innehåll Inledning... 3 Omvärldsanalys... 4 SWOT Styrkor/Svagheter/Möjligheter/Hot... 8 Nämndens tre viktigaste utvecklingsområden... 9 Medborgardialog Jämställdhet Budgetförutsättningar Effekter av en budget med angivet kommunbidrag Investeringar i förslag till flerårsplan Effektiviseringar Bilagor Ekonomisk sammanställning

3 3 (16) Inledning Uddevalla är en tillväxtkommun, både födelsenetto och framförallt inflyttningsnettot ökar för planeringsperioden. Detta ställer ökade krav på investeringstakt i skolor, förskolor, lekplatser och infrastruktur. Ett behov av nya boendeområden och mer industrimark sätter hårdare krav på planering så väl som genomförande av projekt. De ekonomiska förutsättningarna inför budget är en bekräftelse på vad som presenterades inför förra årets budgetdialog. Befolkningen ökar och de kostnader som uppstår i verksamheterna kan inte finansieras enbart med kommunens ökade skatteintäkter. Det innebär att effektiviseringar och prioriteringar måste ske för att kunna kompensera verksamheten för de ökade kostnader som en ökad och förändrad befolkning föranleder. Vid budgetdialogen i april kommer nämndernas behov och möjligheter att möta framtiden att presenteras och beslutet om flerårsplanen fattas i juni av kommunfullmäktige. Sammanställningen med bilagor utgör tillsammans med en muntlig presentation 3 april ett underlag för beslut i kommunfullmäktige 13 juni.

4 4 (16) Omvärldsanalys Vid nämndens arbete inför budgetdialogen den 27 februari lades en del fokus på SKL:s tretton trender som presenteras i skriften Vägval för framtiden. I beskrivningen nedan redogörs för den påverkan från omvärlden som beskrivs av SKL samt vilka effekter detta ger på samhällsbyggnadsnämndens verksamhet. Minskat lokalt och regionalt handlingsutrymme Stigande förväntningar på välfärden Hårdare konkurrens om kompetens Ökad polarisering Ökad bostadsbrist Ökat fokus på landsbygden Förändrat medielandskap Minskad tillit Ökade möjligheter att effektivisera med ny teknik Ökat kommunalt fokus på integration Ökad global sårbarhet Fler geopolitiska konflikter Från kunskaps- till nätverkssamhälle Styrningen från staten och EU ökar i form av riktade stadsbidrag, föreskrifter, direktiv med mera. Individuella rättigheter definieras i allt större utsträckning genom nationell lagstiftning vilket påverkar och begränsar möjligheten att utforma lokala lösningar. En svårlöst ekvation för kommuner och landsting att lösa är att medborgarna vill att välfärden ska vara rättvis och likvärdig över hela landet men samtligt vill påverka den lokalt. Media och befolkningen ställer krav på snabba svar och lösningar. Denna utveckling riskerar att leda till en rädsla för att göra fel, ökat kontrollbehov och detaljstyrning vilket i sin tur kan leda till minskat politiskt engagemang och till att professionens handlingsutrymme minskar. I takt med att människors ekonomi förbättras och att informationen, kunskapen och tillgängligheten ökar stiger också förväntningarna på välfärdstjänsterna. Digitaliseringen driver på denna utveckling och ökar förväntningarna på snabb service och hög tillgänglighet. Genom digital utveckling förväntas kommunala verksamheter kunna effektiviseras. Utvecklingen av ny teknik går snabbt och det finns risk att kunskapsunderläget gentemot teknikföretagen kan leda till felaktiga och dyrbara tekniska investeringar som varken utvecklar tjänsterna eller minskar kostnaderna. Inom kommunen pågår ett arbete med digitalisering och samhällsbyggnadsnämnden har redan påbörjat arbetet med att digitalisera flertalet processer. Vad som dock är viktigt att ha i beaktandet i digitaliseringsarbetet är att tillvarata och stärka kompetensen inom området för att undvika felsatsningar. Att digitalisera detaljplaner genererar möjligheter till att exempelvis automatisera beslutsprocessen

5 5 (16) bygglov, minska handläggningstider som idag går åt till att göra nya bedömningar och tolkningar samt göra detaljplaner tillgängliga för exploatörer. Statliga lantmäteriet har på uppdrag av regeringen utrett förutsättningarna för en samordnad och smartare digital samhällsbyggnadsprocess. De menar att digitaliseringen av detaljplaner enligt standarder och göra dessa tillgängliga ger effekt lokalt men också nationellt för ett nationellt tillhandahållande av detaljplaner. Intresset för 3D visualiseringar av olika former ökar. Behov finns både internt i planeringsstadier och för att öka kommunikationen med allmänheten i olika frågor. Exempelvis kan 3D visualiseringar användas i medborgardialoger för att mycket tydligare visa vad kommunen planerar i de fysiska miljöerna. Det finns också potential att utifrån 3D modeller skriva ut med hjälp av 3D skrivare och göra planer tillgängliga för synskadade. Det skapar i ett planeringsperspektiv också större förståelse för konsekvenser och minskar risken för feltänk. Sedan 80-talet har de ekonomiska klyftorna i Sverige ökat, vilket också är en global trend. Det har skett en polarisering när det gäller människors tillgång till socialt och kulturellt kapital, vilket förstärks av att Sverige går från att vara ett kunskapssamhälle till ett nätverkssamhälle. I ett nätverkssamhälle har inte kunskap samma konkurrerande kraft längre utan det sociala kapitalet står i fokus. Kontakter och nätverk är en förutsättning för att lyckas i samhället. Allt fler hämtar nyheter och information genom sociala medier eller andra digitala kanaler. Den gemensamma informationen i samhället har genom det minskat. Information och nyheter kommer allt mer paketerade och skräddarsytt för olika målgrupper. Dessa digitala filterbubblor skapar åsiktspolarisering, näthatet ökar och förståelsen för varandra minskar. Svenskarnas tillit har traditionellt sett legat högt, men nu märks ett trendbrott och tilliten har börjat minska. Den minskade tilliten tar sig inte bara uttryck mot samhällsaktörerna utan ökade inkomstklyftor, värderingsmässiga skillnader mellan stad och land, kulturkrockar och ett medielandskap som ytterligare förstärker åsiktsskillnaderna kan leda till djupa sprickor mellan människor. Det finns en positiv inställning och erfarenhet av att arbeta tillsammans med kommuninvånarna genom exempelvis medborgardialog inom samhällsbyggnadsnämnden vilket är ett sätt att stärka tilliten gentemot kommunen. Inom kommunen finns även en överenskommelse för samverkan med den idéburna sektorn (ÖK idé) vilket kan bidra till att i större utsträckning samarbeta med organisationer utanför kommunen. För att möta de utmaningar som lyfts i omvärldsanalysen behöver arbetet med att möta upp initiativ från medborgare, näringsliv och föreningar etc. utvecklas och förstärkas ytterligare. En annan viktig aspekt för att möta den ökande otryggheten och segregationen är att arbeta med perspektivet jämställd stadsplanering. Genom att fokusera på trygghet, säkerhet, belysning, gestaltning, konst och förutsättningar för rörelse i och mellan områden utifrån ett jämställdhets och jämlikhetsperspektiv skapas förutsättningar för en trygg och säker kommun med god livskvalitet för alla. Sverige befinner sig i en orolig omvärld där de geopolitiska konflikterna blir fler. Maktpolitiken är tillbaka och stora stater använder sig av vapenskrammel för att upprätthålla och vidga sina intressen.

6 6 (16) Terrorhot har blivit en vardag runt om i Europa och det är till följd av det ett nytt läge med ökad osäkerhet och särskilt fokus på förebyggande säkerhetsåtgärder. Allt fler kommuner behöver också hantera problematiken kring våldsbejakande radikalisering och odemokratiska rörelser på de politiska ytterkanterna. Genom ny teknik och frihandel är företag och finansiella system tätt sammankopplade och människor reser över hela världen på ett sätt som inte gjorts tidigare. Detta leder till en ökad sårbarhet för finansiella kriser, fejkade nyheter, cyberhot och pandemier. Det globala ekosystemet är överutnyttjat vilket ger effekter i form av att extrema väderhändelser, exempelvis stormar, översvämningar och torka, blir allt vanligare. Samhällsbyggnads ansvar när det gäller den globala sårbarheten gäller i första hand klimatförändringarna, bland annat genom översvämningar i centrum och förorenad mark. Planeringen av en kajpromenad med översvämningsskydd är påbörjat och kommer genomföras succesivt. Uddevalla kommun saknar dock strategier som problemägare av förorenad mark vilket är en svaghet i ett utvecklingsskede för Uddevalla med stora områden som är förorenade. Positivt är dock att det finns tillgång till god specialistkompetens inom markmiljö samt ett ökat medvetande kring problematiken inom Samhällsbyggnad och kommunen. I den kommande översiktsplanen samt i detaljplaner och bygglov kommer klimatanpassning att inkluderas vilket är en möjlighet för att kunna möta framtida klimathot på ett bra sätt. Trafikstrategin som kommunen tagit fram ger också möjligheter för att planera och genomföra en hållbar stadsutveckling och en hållbar mobilitet som gör att vi transporterar oss, reser och bygger ett samhälle som ger förutsättningar för mindre behov av transporter Sverige står inför stora rekryteringsbehov. Bedömningen är att den offentliga välfärden har ett rekryteringsbehov om nya medarbetare inom en tioårs period. Detta skapar en stor konkurrens om kompetens. Arbetet för att upplevas som en attraktiv arbetsgivare kommer att vara väldigt viktigt för att lyckas möta de rekryteringsbehov som kommunerna står inför. De senaste åren har sjukskrivningarna ökat, framförallt bland kvinnor inom offentlig sektor. För att inte ytterligare öka behoven av nyrekryteringar är det viktigt att kommunerna lyckas vårda och behålla befintlig personal. För att möta rekryteringsbehoven är det avgörande att lyckas med att få in nyanlända på arbetsmarknaden. Då det är höga kunskapskrav på arbetsmarknaden är att lyckas i skolan en viktig förutsättning för framgångsrik integration. Konkurrensen om befintlig kompetens stärks ytterligare av att det är bostadsbrist i stora delar av landet. Befolkningen växer snabbare än bostäder kan produceras. Det finns en stor risk att kommuner kommer att behöva hantera en snabb bostadsexpansion och ökade sociala och ekonomiska utmaningar till följd av bostadsbristen. Samhällsbyggnadsförvaltningen har ett bra samarbete med HR och arbetsmarknadsavdelningen samt har de senaste åren lyckats sänka sjukfrånvaron vilket är en styrka i arbetet för att möta de kommande rekryteringsbehoven. Samhällsbyggnad har redan idag svårt att rekrytera inom vissa grupper. Framförallt byggarkitekter, planarkitekter och projektledare. För att kunna möta utmaningarna kring rekryteringsbehoven är en möjlighet att knyta studenter och praktikanter till verksamheten i större

7 7 (16) utsträckning och på så sätt arbeta proaktivt med rekryteringsprocessen. Genom samarbete med arbetsmarknadsavdelningen lyckas förvaltningen att skapa arbetsplatser och praktikplatser för nyanlända och långtidsarbetslösa vilket dels är positivt utifrån att skapa förutsättningar för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden, bidra till att minska socialt utanförskap men också ett sätt för förvaltningen att kunna möta rekryteringsbehoven. Uddevalla är i likhet med stora delar av Sverige påverkade av bostadsbristen vilken inte bara påverkar kompetensförsörjningen internt utan också i näringslivet. Detta riskerar att försvåra genomförandet av investeringsprojekt i den utsträckning som behövs för att möta behoven då konkurrensen om kompetens på arbetsmarknaden påverkar hela arbetsmarknaden och inte bara den offentliga välfärden. Det är en global trend att skillnaderna mellan stad och land ökar. Befolkningen på landsbygden har ett lägre förtroende för regeringen är befolkningen i tätorterna. Politiska budskap riktas i stor utsträckning mot storstädernas växande arbetskraft och många på landsbygden känner sig svikna av politikerna. Det spås dock att intresset för landsbygden kommer att öka. Allt fler människor är hälso- och miljömedvetna. Efterfrågan på hållbar och närproducerad mat samt andra råvaror från landsbygden kommer att öka. Besöksnäringen med exempelvis välskötta vandringsleder i kombinationen vacker natur och bra mat kan också stärka den svenska landsbygdens dragningskraft. För att tillvarata naturvärden pågår ett arbete med att ta fram en naturvårdsplan. För att stärka möjligheterna till rekreation kvalitetssäkras Kuststigen och Bohusleden i GIS i samarbete med kulturoch fritidsförvaltningen. Skillnader mellan stad och land kommer att beaktas i översiktsplanearbetet där samhällsbyggnad medverkar i flera arbetsgrupper.

8 8 (16) SWOT Styrkor/Svagheter/Möjligheter/Hot Vid sitt arbete inför budgetdialogen arbetade nämnden med att genom en SWOT analysera utmaningarna i samhällsbyggnadsnämndens uppdrag utifrån omvärldstrender, befolkningsstatistik och prognoser samt gällande budgetförutsättningar. Styrkor Stabil och nytrimmad organisation Kontaktcenter Kompetent personal Grundläggande struktur i förvaltningen Öppenhet för medborgardialog Förändringsbenägenhet Nytänkande Trygg arbetsgivare I framkant när det gäller digitalisering Samhällsbyggnad har stor påverkan på andra inom organisationen Svagheter Egna åsikter lyser igenom i beslutsunderlag Rädsla för att göra fel inom förvaltningen Brister i helhetstänk/samordning Brist på lyhördhet (både internt och externt) Implementering av beslut Bostadsbrist Kommunikation i projektledning Säkerställande av kompetens innan projektstart Möjligheter Hög självfinansieringsgrad Digitalisera för att effektivisera Stärka medarbetarnas trygghet i sin roll genom ett gott ledarstöd Uddevalla växer Kompetenta nyinflyttade Många medborgarförslag engagerade medborgare Mer samarbete med andra förvaltningar och privata aktörer (ex partnerskap med byggare) Invandringen har gett en lägre medelålder (potential: fler i arbetsför ålder) Bättre beställningsunderlag Nya investeringsprocessen Hot Ytterligare omorganisationer Minskad mänsklig kontakt när processer digitaliseras Lagkrav, EU direktiv och stelbenta regler Ogenomtänka beställningar (investeringsprojekt) Underfinansierade beslut/åtgärder Förorenad mark Rasrisk Klimathoten Demografiska utvecklingen Ökande klyftor i samhället o Ökat skadegörelse o Mer bevakning

9 Budgetdialog 9 (16) Dnr: SBN 2018/00102 Nämndens tre viktigaste utvecklingsområden Samhällsbyggnadsnämnden har definierat de tre viktigaste utvecklingsområdena inom nämndens ansvarsområde under planeringsperioden : Utnyttja samhällsbyggnadsnämndens verksamheters hela potential genom dialog/samråd med övriga förvaltningar och kommunala bolag med syfte att nå våra gemensamma mål och effektivisera våra verksamheter. Utveckling av gång-och cykelvägar Ta fram en strategi för hantering av förorenad mark. Utöver detta identifierade nämnden vid sitt arbete inför budgetdialogen ett stort behov av förvaltningsövergripande samverkan av hög kvalitet samt lägger även stor vikt vid att öka sin attraktivitet som arbetsgivare och att fortsätta arbeta för en lägre sjukfrånvaro. Samhällsbyggnadsförvaltningen

10 10 (16) Medborgardialog Under 2013 genomfördes en medborgarbudget riktad till barn inför en ny lekplats i Lane-Fagerhult och en medborgardialog kring planering av ombyggnationen av Kungstorget, som 2014 fortsatte i en konstnärstävling. Dessvärre mynnade dialogen Kring Kungstorget ut i att det inte blev något genomförandebeslut vilket är värt att beakta som erfarenhet inför val och hantering av nya objekt genomfördes en medborgardialog i förstudien av ombyggnation av Göteborgsvägen genomfördes bland annat en trygghetsvandring på strandpromenaden. Under 2017 genomfördes en medborgardialog kring områdesplan för Ljungskile centrum att äga rum. Arbetssättet att inkludera medborgare i planering och beslut (enligt delaktighetstrappan) kommer att fortsätta inom verksamheten och lämpliga objekt inom budgetperioden är framförallt vid byggnation av nya lekplatser i den uppdaterade lekplatsutredningen. Det kan även bli aktuellt att höra medborgarnas synpunkter om centrum kring framtagna förslag för Å rummet och genom att inkludera medborgare och intressegrupper i trygghetsvandringar. Nämnden vill att framtida medborgardialoger ska: - föregås av politisk enighet - ha ett tydligt syfte och frågeställning - deltagandet från tjänstemän såväl som politiker ska även det ha ett tydligt och specifikt syfte Jämställdhet För att förhindra att offentliga resurser fördelas på ett sätt som är orättvist och diskriminerande kommer samhällsbyggnadsnämnden att arbeta med jämställdhetsintegrerad budget (gender budget) och könskonsekvensanalyser. Genom att synliggöra människorna bakom siffrorna i budgeten skapas förutsättningar att fördela resurser på ett mer rättvist sätt. Inför budgetdialogen 2016 gjordes en förvaltningsövergripande jämställdhetsanalys. För att säkerställa en jämställd resursfördelning kommer Samhällsbyggnadsnämnden med utgångspunkt i genomförd jämställdhetsanalys att göra en könskonsekvensanalys inför höstens budgetarbete. Genom att arbeta med könskonsekvensanalyser tydliggörs och analyseras effekter utifrån kön. En förutsättning i detta arbete är könsuppdelad statistik och att statistiken analyseras utifrån män och kvinnors, flickors och pojkars behov, förutsättningar och livsvillkor.

11 11 (16) Budgetförutsättningar Samhällsbyggnadsnämnden ska presentera effekterna av en budget baserat på det preliminära kommunbidraget som anges i flerårsplanen Kommunbidrag 90,3 mkr 90,3 mkr 90,3 mkr 90,3 mkr Demografins utveckling ger effekt för kommunen i form av ökade kostnader och minskade intäkter, då befolkningen i arbetsförålder inte ökar i samma takt som övriga delar av befolkningen. Kommunen står inför en investeringstung period bland annat till följd av demografin, vilket leder till ökade kapitalkostnader i den takt som investeringarna färdigställs. Kommundirektören har getts i uppdrag att redovisa förslag på möjliga områden och åtgärder för minskade nettokostnader som sammanlagt uppgår till 205 mkr till och med år 2021, med bedömningar för Nämnderna ansvarar för att beskriva områden som är aktuella för den egna nämnden och vilka konsekvenser det medför. För samhällsbyggnadsnämnden innebär planeringsförutsättningarna effektiviseringar om totalt 26 mkr för planeringsperioden. I underlaget inför budgetdialogen har samhällsbyggnadsförvaltningen beskrivit åtgärder för effektiviseringar dels i form av förändrade arbetssätt men även investeringar som kan generera minskade kostnader på sikt.

12 12 (16) Effekter av en budget med angivet kommunbidrag De konsekvenser och utmaningar som nämnden och förvaltningen har identifierat vid en budget som är baserad på angivet kommunbidrag är framförallt följande: Om samtliga investeringar som presenteras i budgetdialogen skulle prioriteras förutsätter det en utökning av kommunbidraget på ca 44 mkr, 16 mkr inom planeringsperioden och resterande när översvämningsskyddet byggts färdigt. Beslut om exploateringsprojekt kan generera investeringar och kapitalkostnader för vägar, gångoch cykelbanor samt andra merkostnader för den offentliga miljön som inte ryms inom befintlig budgetplan. De demografiska investeringsbehov som kommunen har när det gäller förskolor, skolor och äldreboende påverkar dels investeringar i gator, gång-och cykelvägar som behöver finansieras men det innebär också volymökningar, framförallt inom serviceavdelningens måltids- och lokalvårdsverksamhet. Det finns kostnader för säkerhet och miljö som nämnden inte har utrymme för i budget men som inte kan prioriteras bort. Det gäller exempelvis krav på undersökningar och sanering av förorenad mark, geotekniska utredningar, rivningskostnader, skredsäkringar och städning vid nedskräpning på markerna. Investeringarna i samband med arbetet med att förstärka kajerna vid Bäveån ryms inte inom befintligt kommunbidrag. Kostnader för skredsäkring och följdåtgärder på Lyckornavägen i Ljungskile tillkommer under planeringsperioden. Samhällsbyggnadsnämnden har enligt beslut i fullmäktige ansökt om statsbidrag hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för hantering av skredrisken på Lyckornavägen i Ljungskile. Bidrag kan utgå med maximalt 60 % av bidragsberättigade kostnader. Inga kostnadsberäkningar för åtgärder kan redovisas för närvarande. Vid genomförande av åtgärder står kommunen för mellanskillnaden mellan faktiska kostnader och det eventuella bidrag som kan erhållas från MSB. Beläggningsarbetena har de senaste åren varit relativt omfattande men många lokalgator och industriområden är fortsatt eftersatta. Frågan om gatustandarden aktualiseras dessutom i samband med utbyggnationerna av fibernät och VAsaneringar. Det finns små budgetutrymmen att återställa lokalgatorna till en bättre nivå än dagens. Exploateringsintäkter för försäljning av tomter på Sundsstrand kommer att tillkomma under planeringsperioden men det går i dagsläget inte att bedöma när eller hur mycket.

13 13 (16) Investeringar i förslag till flerårsplan Befolkningstillväxten genererar investeringar som driver på behovet av kommunbidrag i form av kapitalkostnader. För planeringsperioden har investeringsplanen delats upp i en del som går att genomföra inom befintligt kommunbidrag och en del som förutsätter antingen ett utökat kommunbidrag eller ytterligare effektiviseringar inom förvaltningen. Investeringsplanen är från och med 2019 baserad på en tioårs period. Nedan lyfts investeringar som ryms inom flerårsplan , för den kompletta bilden av investeringsbehovet se bilaga Ekonomisk sammanställning. Investeringar som ryms inom befintliga budgetförutsättningar Investeringar för planerat underhåll gällande lokaler uppgår under perioden till 120 mkr fördelat 40 mkr årligen. Övriga mindre investeringar för inventarier, utrustning och fordon uppgår till 6,0 mkr. Investeringar som förutsätter ett utökat kommunbidrag Investeringar för planerat underhåll gällande gator, vägar och allmänplatsmark uppgår under perioden till 75 mkr fördelat 25 mkr årligen. Enheten Gata och Parks investeringar för genomförande av handlingsplaner som ex cykelplan, belysningsplan och hastighetsplan uppgår till totalt 30 mkr (fördelat 10 mkr per år). Planerna gäller framförallt tillgänglighet, trygghet och säkerhet. Investeringar till följd av samhällsbyggnadsprojekt tillkommer med 42,5 mkr. Investeringar för centrumutvecklingen ses i en helhet och uppgår till 57,5 mkr för planeringsperioden. Övriga gatuprojekt samt gatuombyggnader i samband med VA-saneringar uppgår till 46 mkr. Plan- och exploateringsinvesteringar, främst investeringsutgifter för förväntade fastighetsförvärv (strategiska markförvärv och lokalförsörjning) är 34 mkr under perioden Åtgärder för översvämningsskydd ligger till grund för de fortsatta planerna i delar av centrum och i hamnområdet. I summan för totalen ingår reinvestering i kajer. Behov av investeringsmedel för perioden uppskattas i nuläget till 170 mkr under perioden. Den totala utgiften har räknats upp och bedöms i nuläget uppgå till 450 mkr och inkluderar då till största del restaureringar av kajer och bryggor som är i mycket dåligt skick. Det finns möjlighet att söka statliga medel, bland annat för sanering av förorenad mark. Temalekplats utifrån lekplatsutredningen tillkommer med 5 mkr för perioden. Behovet av ökat kommunbidrag för flerårsplan är 16,4 mkr fördelat enligt följande: 6,6 mkr 2019, 14,1 mkr 2020 och 16,4 mkr För hela investeringsplanen uppgår behovet av kommunbidragstillskott till ca 44 mkr.

14 14 (16) Effektiviseringar Åtgärd (i prioriteringsordning) 2019 (mkr) 2020 (mkr) 2021 (mkr) Vakansprövning, minimera slöserier, renodla uppdrag samt 4,0 9,5 12 förvaltningsövergripande effektiviseringar Tidsskrivning för att säkerställa korrekta avgifter och att kostnader belastar 1,0 1,0 1,0 rätt verksamhet (minskade kostnader och ökade intäkter) Förvaltningscentral styrning och lagerhållning 1,0 2,0 3,0 Digitalisering (digitala detaljplaner, 3D visualisering, appar, chatbots, digitala bokningssystem, automatisering mm) 0,7 1,5 2,0 Insatser för bättre ordning och enklare uppföljning av fastigheter samt 2,0 2,0 2,0 styrning av lokalanpassningar vilket på sikt ger minskade kostnader i fastighetsbeståndet och lägre hyreskostnader (minskade kostnader för övriga förvaltningar) Fordon och anläggningar för effektivare drift och service 1,0 1,7 1,7 Övriga effektiviseringar som ännu inte kan kostnadsberäknas 4,0 Effektiviseringar inom drift och underhåll (ex renodla ansvar för enskilda vägnät (drift och underhåll samt framtagande av utvecklings- /avvecklingsplaner för kostnadsdrivande specialfastigheter) Effektivisering av fordon genom samordning av fordonsgruppen Investeringar för att bygga bort merkostnader i form av ex moduler och extern förhyrning Totalt mkr: 9,7 17,7 25,7 (ackumulerade kostnader) Effektiviseringarna som lyfts bedöms i stort sett kunna genomföras utan några större konsekvenser på kvalitet eller service. Den största effektiviseringen är förvaltningscentrala åtgärder, bland annat att genom vakansprövning säkerställa en effektiv och ändamålsenlig bemanning. Genom att arbeta utifrån ett processorienterat arbetssätt kommer förvaltningen att förenkla och effektivisera verksamheten samt minimera slöserier. Genom att säkerställa en korrekt tidsskrivning inom den avgiftsfinansierade verksamheten säkerställs att rätt kostnader belastar rätt kostnadsställe samt att arbetad tid inom projekt redovisas mer systematiskt. Central styrning och lagerhållning avser att införa en tydligare styrning avseende exempelvis utbildning, deltagande vid konferenser mm. Bedömningen är även att det går att minska kostnaderna för exempelvis kontorsutrustning och förbrukningsmaterial genom att inom förvaltningen centralisera vissa inköp.

15 15 (16) Effektiviseringar har även identifierats genom digitaliseringslösningar. Fler e-tjänster och GISutveckling skapar stöd och effektivare hantering av information internt och extern. Genom digitalisering av detaljplaner kan flera arbetsprocesser effektiviseras och automatiseras. Genom att genomföra insatser för att skapa bättre ordning och enklare uppföljning av fastigheter samt att införa tydligare styrning av lokalanpassningar kan kostnaderna för fastighetsbeståndet minska och till följd av det även hyreskostnaderna för övriga förvaltningar. Genom att investera i mer ändamålsenliga fordon inom måltidsservice kan kostnader för reparationer och service minska samt att ansvaret för transporter kan övertas av verksamheten vilket leder till minskade kostnader. Inom drift har flertalet investeringar i maskiner och fordon identifierats som minskar kostnader då utrustningen idag hyrs eller att arbetet utförs på entreprenad. Effektiviseringar som identifierats men som ännu inte kan kostnadsberäknas Effektiviseringar inom drift och underhåll (ex renodla ansvar för enskilda vägnät, drift och underhåll samt framtagande av utvecklings-/avvecklingsplaner för kostnadsdrivande specialfastigheter) kan påverka den upplevda servicen/kvaliteten genom att ansvar för enskilda vägnät övergår till boende i de aktuella områdena. Utifrån dels ett kostnadsperspektiv men även ett rättviseperspektiv bör ansvaret för enskilda vägnät ses över. I övrigt är bedömningen att åtgärder för att minska kostnader för specialfastigheter kan genomföras utan att påverka den upplevda kvaliteten/servicen. Specialfastigheter har ingen/begränsad finansiering genom hyror. Kostnader för dessa fastigheter belastar samhällsbyggnadsnämndens budget och har tidigare lagt på övriga verksamhetslokaler vilket påverkar verksamheterna i form av högre hyror. Eftersom att lokalerna saknar finansiering sköts inte underhållet på ett tillfredsställande sätt utan flera av dessa lokaler tappar i värde. Genom att ta fram avveckling- /utvecklingsplaner kan kostnaderna minska. Inom fordonsgruppen kommer insatser att genomföras för att mäta användandet av bilarna och målsättningen är att då kunna använda bilarna mer effektivt och på sikt kunna minska antalet fordon i kommunen. Kommunen har idag merkostnader i form av att hyra lokaler externt och för moduler för att öka kapaciteten. Genom att bygga bort alternativkostnader i form av exempelvis moduler och förhyrningar kan driftskostnaderna minska. Kommunen står inför en investeringstung period bland annat till följd av demografin. Att genomföra investeringar för att bygga bort merkostnader blir en viktig prioriteringsfråga kring vilka investeringar som ska genomföras i första hand. Detta hamnar utanför planeringsperioden, men lyfts som en möjlighet för att på sikt kunna minska kommunens kostnader ytterligare.

16 (16)