Utbildningsinspektion i Linköpings kommun

Transkript

1 Inspektionsrapport från Skolverket 2006:35 Utbildningsinspektion i Linköpings kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter

2 Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Grundskolor Askeby, Bankekinds, Örtomta skolor Berga skola Berzeliusskolan Björnkärrsskolan Blästadsskolan Brokind och Sätra skolor Brunnbyskolan Bäckskolan Ekdungeskolan Ekholmsskolan Ekängsskolan Fredriksbergsskolan Fridtuna- och Westmannaskolan Hagbyskolan Himnaskolan Hjulsbroskolan Internationella skolan Atlas Kungsbergsskolan Kvinnebyskolan Kärna skola Linghemsskolan Ljungsbro skola F 6 Ljungsbro skola 7 9 Nygårdsskolan Nykils och Ulrika skolor Rappestad/Västerlösa skolor Rosendalsskolan Rydsskolan Skäggetorpsskolan Slaka och Skeda skolor Slestadsskolan Solhagaskolan Tallbodaskolan Tanneforsskolan Tokarpsskolan Tornhagsskolan Tunvallaskolan Vidingsjö skola Vikingstad skola Vist skola Vreta kloster skola Ånestadsskolan F 6 Ånestadsskolan 7 9 Änggårdsskolan Grund och gymnasieskola Folkungaskolan Gymnasieskolor Anders Ljungstedts Gymnasium Berzeliusskolan Birgittaskolan Katedralskolan Vuxenutbildningen

3 Beslut Linköpings kommun Linköping (10) Dnr :1310 Genomförd utbildningsinspektion i Linköpings kommun Skolverket har genomfört inspektion i Linköpings kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden den16 augusti den 16 december Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen skall granska utbildningens kvalitet samt klargöra om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar tre områden, verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionen syftar dock inte till att skapa en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och kriterier för bedömningen av respektive granskningsområde finns publicerade på Skolverkets hemsida ( Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och enheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskola, skola, skolbarnsomsorg och vuxnas lärande finns även rapporter om varje kommunal skola eller rektorsområde. Detta beslut redovisar dels områden som behöver förbättras, dels områden där det finns brister i verksamheten att dessa snarast måste åtgärdas. I skolrapporterna framförs ytterligare påpekanden och rekommendationer avseende kvaliteten där huvudmannen i det fortsatta kvalitetsarbetet ansvarar för att förbättringar i och utveckling av verksamheten kommer till stånd. Senast inom tre månader från beslutsdagen, dvs. den 7 juli 2006 skall Linköpings kommun redovisa till Skolverket, enheten i Linköping, vilka åtgärder som vidtagits mot brister i verksamheten. I bilaga till beslutet anges vilka brister som avses och vilka skolor som berörs. Postadress: S:t Larsgatan Linköping Besöksadress: S:t Larsgatan 21 Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se

4 Beslut 2 (10) Skolverket avser även att följa upp effekterna av inspektionen inom cirka två år. Skolverket kommer då att begära en redovisning av de åtgärder som vidtagits för att förbättra kvaliteten. Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Inspektörerna bedömer att Linköpings kommun i huvudsak genomför förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och utbildning i de obligatoriska och frivilliga skolformerna i enlighet med de nationella kraven och mot de nationella målen. Verksamheten i förskolan och i de olika skolformerna erbjuder över lag en trygg miljö att vistas i och en positiv miljö för lärande. Värdegrundsfrågor behandlas kontinuerligt och skolorna arbetar på ett målmedvetet sätt både med att förebygga och att ta itu med kränkande behandling. Ett arbete pågår för att främja elevernas ansvar för och inflytande över sin utbildning och skolans vardag. Tillgången till omsorg och utbildning för barn, ungdomar och vuxna i Linköpings kommun är god. Inspektörerna vill särskilt framhålla elevers möjligheter till val av gymnasiala utbildningar genom det samarbete som utvecklats mellan skolor i regionen och val av ämnen inom individuella valet som samordningen gymnasieskolorna emellan medger. Skolorna har resurser för att genomföra det nationella utbildningsuppdraget bl.a. i form av erfaren och engagerad personal med i huvudsak adekvat utbildning inom aktuell verksamhet. Kunskapsresultaten utgör emellertid inte i tillräcklig grad utgångspunkter för fördelning av resurser och åtgärder i form av förändringar av undervisningen. Inspektörerna bedömer att den stora variationen mellan skolor när det gäller grundskoleelevernas resultat liksom skillnaden i resultat mellan flickor och pojkar och skillnaden mellan olika program i gymnasieskolan bör föranleda åtgärder. Skolornas kvalitetsredovisningar som skall innehålla en bedömning av skolans resultat samt åtgärder för ökad måluppfyllelse bör vara viktiga instrument i detta utvecklingsarbete, vilket i Linköpings kommun är fallet i alltför liten utsträckning. Skolverket bedömer att följande områden, som är övergripande och som återfinns i de flesta av de inspekterade skolorna, är i behov av förbättringsinsatser. - Kunskapsresultaten i grundskolan behöver förbättras och skolor med mycket låga resultat bör särskilt uppmärksammas. - Uppföljningen och utvärderingen av grundskoleelevernas kunskapsutveckling i andra ämnen än svenska, engelska och matematik bör förbättras. - Uppföljningen och utvärderingen av gymnasieelevernas kunskapsutveckling bör förbättras. - Analysen av orsakerna till skillnader i flickors och pojkars resultat i grundskolan bör förbättras.

5 Beslut 3 (10) - Gemensamma analyser och bedömningar av de resultat som verksamheterna uppnår bör vara en utgångspunkt för kvalitetsarbetet i grundskolan, gymnasieskolan samt särskolan. - Kvalitetsredovisningen för grundskolan, gymnasieskolan samt särskolan bör förbättras så att den innehåller skolans samlade bedömning av måluppfyllelsen samt en redovisning av de åtgärder skolan avser vidta för att öka måluppfyllelsen. - Rektorers övergripande ansvar för pedagogisk utveckling och kvalitetsarbete bör förbättras. - Målen för utbildningen såsom de uttrycks i samtliga ämnes kursplaner bör klargöras för eleverna i grundskolan. - Elevernas och de studerandes inflytande över den egna utbildningen bör förbättras. - Kommunen bör se över verksamheten vid särskilda undervisningsgrupper så att undervisningen bedrivs i enlighet med de intentioner och regler som finns inom det offentliga skolväsendet. - Innehållet i skriftliga omdömen för elever som inte når målen i årskurs 9 bör förbättras. - Innehåll och utformning av åtgärdsprogrammen i grundskolan, gymnasieskolan samt särskolan bör förbättras. - Kunskapen om ämnet svenska som andraspråk bör förbättras. - Kommunen bör verka för att elevernas närvaro i gymnasieskolan förbättras. - Kommunen bör förvissa sig om likvärdigheten och kvaliteten i skolbarnomsorgsverksamheten. - Kommunen måste tillse att utbildningen i gymnasieskolan är avgiftsfri. - Kommunen bör se över hur beslut fattas gällande elevens val. På Skolverkets vägnar Marie-Hélène Ahnborg Tf avdelningschef Karin Nilsson Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit tf enhetschef Per Lennermark, undervisningsråd Christina Aro-Östgren, avdelningsjurist Alf Johansson samt jurist Ulrika Lindmark.

6 Beslut 4 (10) Bilaga Förteckning över skolor där Skolverket kräver åtgärder. Kopia till Enligt fastställd sändlista.

7 Bilaga 5 (10) Följande brister vid respektive skola skall åtgärdas Grundskola Askeby, Bankekinds och Örtomta skolor - Eleverna i Askeby, Bankekinds och Örtoma skolor ges inte möjligheter att nå de nationella målen i årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap (bilaga 3 skollagen samt 2 kap. 6 grundskoleförordningen). Berga skola - Kvalitetsredovisning saknas i grundskolan (1 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet, i dess lydelse före den 15 augusti 2005). - Protokoll från elevvårdskonferenser förs inte i grundskolan (3 kap. 5 grundskoleförordningen). - Elevens val erbjuds inte i särskolan (2 kap. 3, 7 och 10 samt bilaga 1 särskoleförordningen). Berzeliusskolan - Åtgärdsprogram utarbetas inte för alla elever som är i behov av särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen motsvarar inte förordningens krav (1 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet, i dess lydelse före den 15 augusti 2005). Björnkärrsskolan - Elevens val förekommer inte (2 kap grundskoleförordningen). Blästadsskolan - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp har inte fattats enligt bestämmelserna (5 kap. 5, 8 kap.1 grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen motsvarar inte förordningens krav (1 förordning kvalitetsredovisning inom skolväsendet, i dess lydelse före den 15 augusti 2005). Brokind och Sätra skolor - Protokoll förs inte vid elevvårdskonferenserna (3 kap. 5 grundskoleförordningen). Brunnbyskolan - Moderna språk inom språkvalet erbjuds inte i erforderlig omfattning (2 kap. 17 grundskoleförordningen).

8 Bilaga 6 (10) Ekdungeskolan - Eleverna erbjuds inte ett allsidigt urval av ämnen som elevens val (2 kap. 20 grundskoleförordningen). Ekholmsskolan - Alla elever upplever inte att skolan är en trygg miljö och detta måste snarast åtgärdas (1 kap. 2 skollagen och förordning om läroplan för det obligatoriska skolväsendet m.m., avsnitt 1 samt avsnitten 2.1 och 2.2). - Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever i behov av särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp saknas för de elever som har sin huvudsakliga undervisning i den s.k. Rh-verksamheten (5 kap. 5 grundskoleförordningen). - Beslut om anpassad studiegång saknas för de elever inom den s.k. Rh-verksamheten som har sådan (5 kap. 10 grundskoleförordningen). Folkungaskolan - Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever i behov av särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen). Fredriksbergsskolan - Kvalitetsredovisningen saknar i vilken utsträckning de nationella målen har förverkligats och vad skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse (1 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet, i dess lydelse före den 15 augusti 2005). Fridtuna- och Westmannaskolan - Kvalitetsredovisningen i Westmannaskolans uppfyller inte förordningens krav (1 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet, i dess lydelse före den 15 augusti 2005). - Elevvårdskonferenser hålls inte i Westmannaskolan (3 kap. 2 särskoleförordningen och 4 kap. 2 gymnasiesärskoleförordningen). - Åtgärdsprogram upprättas inte för elever i behov av särskilt stöd i Westmannaskolan (5 kap. 1 särskoleförordningen och 8 kap. 1 a gymnasiesärskoleförordningen). - I den obligatoriska särskolan saknas beslut om att timplanerna i vissa fall skall anpassas för eleverna (2 kap. 6 särskoleförordningen). - Elever med annat språk än svenska som modersmål får inte vid behov undervisning i svenska som andraspråk (2 kap. 15 grundskoleförordningen).

9 Bilaga 7 (10) Hagbyskolan - Beslut saknas om att svenska som andraspråk skall anordnas för elever (2 kap. 15 grundskoleförordningen). - Elevens val erbjuds inte i särskolan (2 kap. 3, 7 och 10 samt bilaga 1 särskoleförordningen). Himnaskolan - Eleverna ges inte möjligheter att nå de nationella målen i årskurs 5 i ämnet hemoch konsumentkunskap (bilaga 3 skollagen samt 2 kap. 6 grundskoleförordningen). Internationella skolan Atlas - Urvalsprinciperna för mottagande av elever vid IS Atlas är inte godtagbara (4 kap. 6 skollagen). Kungsbergsskolan - Skriftliga omdömen ges inte till samtliga elever som inte nådde upp till de mål i ett ämne som enligt kursplanen skall ha uppnåtts i slutet av det nionde skolåret (7 kap. 9 grundskoleförordningen). - Rutiner för urval till ishockeyprofilen är inte godtagbara (4 kap. 6 skollagen). Linghemsskolan - Kvalitetsredovisning saknas (1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet, i dess lydelse före den 15 augusti 2005). - Arbetsplan saknas (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Beslut om anpassad studiegång saknas (5 kap.10 grundskoleförordningen). - Elevens val genomförs inte (2 kap grundskoleförordningen). Ljungsbro skola F 6 - Elevens val erbjuds inte (2 kap grundskoleförordningen ). - Möjlighet till språkval tillgodoses inte i erforderlig omfattning (2 kap. 17 grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisning saknas (1 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet, i dess lydelse för den 15 augusti 2005). Ljungsbro skola Det saknas beslut om placering i särskild undervisningsgrupp för eleverna i de s.k. hemklasserna (5 kap. 5 grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisning saknas (1 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet, i dess lydelse före den 15 augusti 2005).

10 Bilaga 8 (10) - Elever får undervisning i matematik under språkvalet vilket inte är förenligt med förordningen (2 kap grundskoleförordningen). - Språkvalet tillgodoses inte i erforderlig omfattning ( 2 kap. 17 grundskoleförordningen). Nygårdsskolan - Trots att rektorerna och personal bedömer att behov finns, får elever inte studiehandledning på modersmålet (5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Alla elever i behov av särskilt stöd får inte det (4 kap. 1 skollagen). - Särskoleeleverna får inte utvecklingssamtal (7 kap. 1 särskoleförordningen). Nykils och Ulrika skolor - I Nykils skola erbjuds inte elevens val (2 kap grundskoleförordningen). Rosendalsskolan - Elever i behov av undervisning i svenska som andraspråk får inte det (2 kap.15 grundskoleförordningen). - Elever och föräldrar informeras inte om språkval och eleverna erbjuds inte språkval i erforderlig omfattning (2 kap. 17 och 18 grundskoleförordningen). - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp saknas (5 kap. 5 grundskoleförordningen). - Alla elever i behov av särskilt stöd får inte det (4 kap. 1 skollagen). Rydsskolan - Föräldrakontakter tas inte utan dröjsmål vid kränkningar (förordning om läroplan för det obligatoriska skolväsendet m.m., avsnitt 2.4 och 2.8). - Alla elever i behov av särskilt stöd får inte det (4 kap. 1 skollagen). - Skolans urvalskriterier till fotbollsprofilen är inte förenliga med skolförfattningarna (4 kap. 6 skollagen). Skäggetorpsskolan - Elevens val erbjuds inte (2 kap. 19 grundskoleförordningen). - Föräldrakontakter tas inte utan dröjsmål vid kränkningar (förordning om läroplan för det obligatoriska skolväsendet m.m., avsnitt 2.4 och 2.8). - Studiehandledning på modersmålet ges inte till elever som har behov av det (5 kap. 2 grundskoleförordningen).

11 Bilaga 9 (10) Solhagaskolan - Föräldrakontakter tas inte utan dröjsmål vid kränkningar (förordning om läroplan för det obligatoriska skolväsendet m.m., avsnitt 2.4 och 2.8). - Alla elever i behov av särskilda stödinsatser, inklusive studiehandledning på modersmål, får inte det (4 kap. 1 skollagen samt 5 kap. grundskoleförordningen). Tokarpsskolan - Kvalitetsredovisningen är inte förenlig med förordningen (1 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet, i dess lydelse före den 15 augusti 2005). Vikingstad skola - Kvalitetsredovisningen är inte förenlig med förordningen (1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet, i dess lydelse före den 15 augusti 2005). Vreta kloster skola - Språkval erbjuds inte i erforderlig omfattning (2 kap. 17 grundskoleförordningen). Ånestadsskolan Beslut om anpassad studiegång saknas (5 kap. 10 grundskoleförordningen). - Alla elever i behov av särskilt stöd får inte det och åtgärdsprogram utarbetas inte för alla elever som behöver det (4 kap. 1 skollagen, 5 kap. 1 grundskoleförordningen). Gymnasieskola Anders Ljungstedts Gymnasium - Åtgärdsprogram upprättas inte för elever i behov av särskilda stödåtgärder i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan (8 kap. 1 a gymnasieförordningen och 8 kap. 1 a gymnasiesärskoleförordningen). Berzeliusskolan - Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever i behov av särskilda stödåtgärder i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan (8 kap. 1 a gymnasieförordningen och 8 kap. 1 a gymnasiesärskoleförordningen). Katedralskolan - Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever i behov av särskilda stödåtgärder (8 kap. 1 a gymnasieförordningen). - Kvalitetsredovisning saknas (1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet, i dess lydelse före den 15 augusti 2005).

12 Bilaga 10 (10) Vuxenutbildningen - Individuella studieplaner upprättas inte för alla studerande (2 kap. 13 förordning om kommunal vuxenutbildning). - Betyg sätts inte på avslutad kurs eller delkurs inom den del av särvux som motsvarar grundsärskolan eller inom gymnasial särvux (4 kap. 1 särvuxförordningen).

13 Utbildningsinspektion i Linköpings kommun Utbildningsinspektion i Linköpings kommun Innehåll Dnr :1310 Inledning...1 Underlag...1 Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionstillfället...2 Sammanfattande bedömning...3 Bedömning av resultaten...4 Bedömning av verksamheten...10 Bedömning av förutsättningarna för utbildningen...23 Inledning Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning i Linköpings kommun. Skolverket sände den 26 april 2005 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och samtliga skolor har besökts under perioden den16 augusti 16 december De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport och rapporter från skolorna. Inspektionen riktas mot hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen och riktlinjerna i läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Närmare information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida /Inspektion). De rekommendationer och krav på åtgärder som inspektörerna anger i den sammanfattande bedömningen i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut enligt separat skrivelse till huvudmannen för skolorna. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för huvudmannen och verksamheterna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och skolorna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat utgör underlag. I Linköpings kommun genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen, med förvaltningsledningen på central- och områdesnivå, rektorer, personal i skolor, fritidshem och förskolor, elever och föräldrar med barn inom grund- och förskoleverksamhet. Underlag från inspektioner i de kommunala skolorna redovisas i separata skolrapporter. 1

14 Verksamhets- och skolformer Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionstillfället Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet, inklusive familjedaghem Skolbarnsomsorg Förskoleklass Grundskola Obligatorisk särskola 240 Gymnasieskola Gymnasiesärskola 120 Kommunal vuxenutbildning, komvux Vuxenutbildning för utvecklingsstörda, särvux 70 Svenskundervisning för invandrare, sfi 506 Linköping är landets femte största kommun och ingår i den s.k. fjärde storstadsregionen. Sedan 1970 har folkmängden ökat med över trettio procent och den 1 januari 2005 hade kommunen invånare. I Linköpings kommun finns universitet och högteknologisk och forskningsinriktad industri. Utbildningsnivån, uttryckt i andel av befolkningen, år, med eftergymnasial utbildning om minst tre år, är högre i Linköping, 28 procent, än genomsnittet i riket, som uppgår till 19 procent. Kommunfullmäktige med sina 79 ledamöter är högsta beslutande organ i Linköpings kommun. Som styrelse för det offentliga skolväsendet har Linköpings kommun utsett två nämnder; barn- och ungdomsnämnden och bildningsnämnden. Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för förskoleverksamhet, förskoleklass, grundskola, obligatorisk särskola samt skolbarnsomsorg som bedrivs i form av fritidshem och öppen fritidsverksamhet. För gymnasie- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux), grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt svenskundervisning för vuxna invandrare (sfi) ansvarar bildningsnämnden. Barn- och ungdomsnämndens ansvarsområde är indelat i tio geografiska områden och ett kommunövergripande område som omfattar ett flertal specialkompetenser. De tio områdena som vardera består av mellan sju och tolv enheter utgörs av enbart en eller en kombination av flera skolformer. Den obligatoriska särskolan är i något område en egen enhet, och utgör i andra en del av grundskolan. Den kommunala förskoleverksamheten i Linköpings kommun bedrivs i 174 förskolor och 95 familjedaghem. I kommunen finns 54 grundskolor. En av grundskolorna har en internationell profil. Andra profiler är musik, fotboll, naturvetenskap och ishockey. Den obligatoriska särskolans verksamheter, grundsärskola och träningsskola, är förlagd till tio skolor i kommunen. Cirka 25 procent av särskolans elever är integrerade i grundskoleklass. 2

15 I Linköpings kommun finns 130 kommunala fritidshemsavdelningar varav flertalet i anslutning till grundskolans lokaler. Kommunen har fem gymnasieskolor. Vid två av gymnasieenheterna ingår grundskolor Berzeliusskolan årskurs 7 9 och Folkungaskolan årskurs 4 9 som delar av verksamheten. Gymnasieskolan omfattar 14 nationella program, fyra specialutformade program, individuella och programinriktade individuella program (PRIV) samt en internationell gymnasial utbildning, International Baccalaureate, (IB). Gymnasiesärskolan är lokalintegrerad i två av kommunens gymnasieskolor samt i två av kommunens grundskolor och omfattar nationella program, specialutformade program samt individuellt program med yrkes- och verksamhetsträning. Vuxenutbildningen består av svenskundervisning för invandrare (sfi), vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux), grundläggande vuxenutbildning (grundvux) och gymnasial utbildning. För den gymnasiala vuxenutbildningen svarar 16 utbildningsanordnare, varav 13 är externa och 3 är kommunala. I kommunen finns 36 förskolor och 9 familjedaghem som bedrivs i enskild regi samt 8 fristående grundskolor och 7 fristående gymnasieskolor. Cirka 19 procent av barnen går i enskilda förskolor, drygt 11 procent av eleverna går i fristående skolor motsvarande grundskolan och 5 procent av eleverna går i fristående skolor motsvarande gymnasieskolan. Inspektionen i de fristående skolorna genomförs under vårterminen 2006 och redovisas i separata rapporter till respektive huvudman. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen och övriga skolförfattningar. Inspektionen riktas mot resultaten, kvaliteten i verksamheten och några av förutsättningarna för lärandet. Inspektörerna bedömer att Linköpings kommun i huvudsak genomför förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och utbildning i de obligatoriska och frivilliga skolformerna i enlighet med de nationella kraven och mot de nationella målen. Verksamheten i de olika skolformerna erbjuder över lag en positiv och trygg miljö för lärande. Ett arbete för att främja elevers och studerandes ansvar för och inflytande över sin utbildning och skolans vardag pågår. Den årligen genomförda skolkvalitetsmätningen i gymnasieskolan och en motsvarande i vuxenutbildningen ger en god bild av bl.a. resultaten av arbetet med de övergripande målen i dessa skolformer. I grundskolan har kunskapsresultaten stadigt förbättrats men andelen elever som når målen ligger under genomsnittet för riket. Gymnasieskolans och den gymnasiala vuxenutbildningens resultat ligger i paritet med jämförelsegruppen större städer och genomsnittet i riket. Den stora variationen mellan skolor när det gäller grundskoleelevernas betygs- och studieresultat liksom skillnader i resultat mellan flickor och pojkar och skillnaden mellan olika program i gymnasieskolan bör analyseras och föranleda åtgärder. 3

16 I flertalet grundskolor och i den obligatoriska särskolan behöver uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i andra ämnen än svenska, engelska och matematik utvecklas. Elevernas kännedom om målen för utbildningen bör förbättras i flertalet grund- och gymnasieskolor. Inspektörerna vill framhålla det omfattande utbudet av kommunövergripande stödinsatser och tillgången till elevvårdsteam i varje skolområde, resurser vars utnyttjande dock bör diskuteras mot bakgrund av skolornas resultat. Kommunen har vidare ansvaret för att undervisning och stödinsatser i största möjligaste mån utnyttjas i den ordinarie klassen och i den närmsta skolan. Kunskapsresultaten följs systematiskt upp på kommunnivå och utgör underlag för resursfördelning och utvecklingsinsatser. Sammanställningar och analyser återfinns i kommunens kvalitetsredovisningar. Kommunen bör emellertid ta ett ökat ansvar för att skolornas uppföljning och utvärdering av sin verksamhet förbättras. Flertalet av skolornas kvalitetsredovisningar är endast sammanställningar av självvärderingar och saknar en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen har uppnåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser vidta om så inte är fallet. Inspektörerna bedömer att skolornas kvalitetsredovisningar inte utgör det stöd i utvecklingsarbetet de är avsedda att vara. Linköpings kommun bör ha goda förutsättningar att utveckla sin verksamhet så att de nationella målen nås i högre grad. Den politiska ledningen har höga ambitioner med förskole- och utbildningsverksamheten och goda resurser finns bl.a. i form av erfaren personal med i huvudsak adekvat utbildning inom aktuell verksamhet. Inspektörerna bedömer att styrning och uppföljning av verksamheterna på kommunnivå är tydliggjord bl.a. genom s.k. verksamhetsuppdrag i vilka de prioriterade målen är angivna. Inspektionen visar att dessa får genomslag i verksamheten men också att en stark styrning inom några områden kan leda till att andra angelägna utvecklingsbehov åsidosätts på den enskilda skolan. Som framgår i flera skolrapporter behöver ledarskapet stärkas och förbättras, framför allt i grundskolans senare årskurser och den obligatoriska särskolan. Kommunen ansvarar för att rektorerna har tillräckliga kunskaper om styrdokumenten och ledning av kvalitetsarbete. I Skolverkets beslut finns närmare redovisat inom vilka områden i verksamheten som kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten. I skolrapporterna framförs brister i verksamheterna samt påpekanden och rekommendationer avseende kvaliteten. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet, särskilt angivna i läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94). Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Inspektörerna bedömer att resultaten av det pedagogiska arbetet inom förskoleverksamheten till övervägande delen är goda. På förskolorna arbetar persona- 4

17 len med att dokumentera barns lärande genom att systematiskt samla barnens arbeten, fotografier, teckningar och liknande. Barnen kan härigenom på ett överskådligt sätt se sitt lärande och personalen kan bedöma varje barns individuella behov. Föräldrarna uppger i intervjuer att barnen trivs och är trygga i verksamheten. De upplever att verksamheten på ett bra sätt utvecklar barnens såväl kognitiva som sociala förmågor och fäster sig särskilt vid att barnen lär sig samarbeta och efter ålder få inflytande. Inspektörerna bedömer att verksamheten i skolbarnsomsorgen i huvudsak lever upp till skollagens krav att komplettera skolan samt att erbjuda en meningsfull fritid och ett stöd i utvecklingen men att det föreligger en betydande kvalitativ variation mellan fritidshemmen. Inspektörerna har tagit del av mycket bra verksamhet som visar på en medvetenhet om uppdraget, god planering och en lyhördhet för barnens önskemål och initiativ när det gäller innehållet i verksamheten men också sådan som utmärks av bristande kunskaper hos personalen om läroplanens mål och avsaknad av struktur. Intervjuade barn i skolbarnsomsorgen uppger att de trivs och känner sig trygga och intervjuade föräldrar att de är nöjda med verksamheten. Inspektörerna bedömer att kommunen bör ta ett större ansvar för att erbjuda alla barn en likvärdig och god pedagogisk skolbarnsomsorg. Att ett förbättringsarbete bör genomföras och att detta arbete inletts framgår även av kommunens kvalitetsredovisning där en utförlig redogörelse för åtgärder finns beskriven. Barn- och ungdomsutbildning Grundskola Arbetet i skolan skall syfta till att eleverna når resultat i form av kunskaper och färdigheter och att de utvecklas till ansvarskännande människor och medborgare. Någon samlad bild av skolornas resultat av arbetet med normer och värden föreligger inte på kommunnivå. I Verksamhetsuppdraget (se under rubriken Styrning och ledning) anges att en attitydundersökning kring inflytandefrågor och arbetsmiljö skall genomföras vartannat år som riktas till elever och föräldrar. I kommunens kvalitetsredovisning understryks behovet av en sådan. På de enskilda skolorna görs emellertid olika typer av uppföljningar och inspektörernas samlade bild är att eleverna i huvudsak trivs och känner sig trygga och att både elever och föräldrar i stor utsträckning är nöjda med sin skola. Inspektörerna bedömer att elevernas möjligheter till delaktighet genom elevråd, klassråd etc. över lag är väl tillgodosedda i skolorna medan möjligheten till inflytande över undervisningen däremot varierar mellan och inom skolorna. Även elevernas kännedom om målen för utbildningen varierar mellan skolor och inom enskilda skolor konstaterar inspektörerna. De mer långsiktiga som är relaterade till kursplanerna saknar eleverna i allmänhet kännedom om medan en genomgång av de oftast kortsiktiga och individuella målen regelmässigt sker vid utvecklingssamtalen. Betygen i årskurs 9 uttrycker i vad mån eleverna uppnått de mål som uttrycks i kursplanen för respektive ämne. Måluppfyllelsen på kommunnivå och i jämförelse med större städer och riket redovisas i kommunens kvalitetsredovisning. Resultaten relateras även till det kommunala kunskapsmål som anger att merit- 5

18 värdet 1 i årskurs 9 skall öka till det genomsnittliga värdet för statistikgruppen större städer år Jämförelser av det genomsnittliga meritvärdet över tid visar att Linköpings skolor ökat sitt resultat, dvs. i genomsnitt får eleverna högre betyg 2005 än tidigare år. Tabell 1 Genomsnittligt meritvärde Linköping Större städer Riket Skillnaderna över tid och mellan andelen behöriga att söka ett nationellt program på gymnasiet i kommunen och riket är små. Andelen behöriga elever var 2005 densamma som för riket, 89 procent. Andelen elever som uppnått målen i samtliga ämnen i årskurs 9 under perioden är däremot lägre än riksgenomsnittet. Tabell 2 visar i vilken grad kommunen lyckats nå målet att alla elever skall nå minst nivån godkänd i varje ämne. Tabell 2 Andel elever som uppnått målen i samtliga ämnen i årskurs 9 under perioden Linköping 72,2 72,9 73,2 74,9 Riket 74,7 74,8 75,9 75,5 I kommunens kvalitetsredovisning presenteras endast resultat på kommunnivå. Inspektionen visar emellertid att skillnaden i måluppfyllelse mellan skolorna är betydande. I en av kommunens grundskolor når endast drygt hälften av eleverna målen i alla ämnen, medan måluppfyllelsen i andra skolor uppgår till procent. Inspektörerna bedömer att kommunen bör redovisa skillnader i resultat, analysera orsakerna till dessa och vidta kraftfulla åtgärder för en förbättrad måluppfyllelse i samtliga skolor. För att få en mer nyanserad bild av kommuners och skolors betygsresultat har Skolverket utvecklat analysverktyget SALSA. Det bör poängteras att SALSA bör användas som ett underlag utav flera när man analyserar kommuners och skolors resultat. SALSA tar viss hänsyn till bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund och fördelningen pojkar/flickor genom att i en statistisk modell jämföra faktiska betygsvärden med modellberäknade betygsvärden. Man får då fram en skillnad, en residual, som är antingen positiv eller negativ. Residualen visar om en kommuns/skolas resultat är högre eller lägre jämfört med om kommunen/skolan påverkats av bakgrundsfaktorerna i samma grad som gäller genomsnittligt för alla kommuner/skolor. Data för åren visar att Linköpings kommuns faktiska resultat avseende andelen elever som nått målen i samtliga ämnen och det ge- 1 En elevs meritvärde räknas fram genom att man översätter bokstavsbetygen till siffror (MVG ger 20, VG 15 och G 10 poäng) och därefter räknar samman de 16 bästa betygen. En elev som fått betyg i samtliga 16 ämnen kan alltså ha högst 320 och minst 160 poäng i meritvärde. 6

19 nomsnittliga meritvärdet är lägre än de modellberäknade värdena, vilket innebär att samtliga residualer är negativa. Detta indikerar att arbetet i kommunens skolor kompenserar för bakgrundsfaktorerna i lägre grad än vad som gäller genomsnittligt för alla skolor, vilket ger en signal till kommunen om nödvändigheten av att diskussioner kring skolornas resultat kopplade till den arbetsprocess som pågår i skolorna kommer till stånd. Skillnader mellan flickors och pojkars resultat är heller inte belyst i kommunens kvalitetsredovisning. Differensen är i vissa skolor liten i andra avsevärd som framgår av tabell 4. Att flickor även på riksnivå har betydligt högre måluppfyllelse än pojkar fråntar inte kommunen och de enskilda skolorna ansvaret att analysera orsakerna till de i vissa fall mycket stora skillnaderna och att verka för likvärdighet även i detta avseende. Tabell 3 Andel flickor och pojkar som uppnått målen i alla ämnen år 2005 i ett urval skolor Flickor Pojkar Ekholmsskolan Kungsbergsskolan Rydsskolan Tokarpsskolan Resultaten på de nationella proven i svenska, matematik och engelska i årskurs 9 är inte sammanställda på kommunnivå och heller inte på skolnivå i alla skolområden. Inspektörernas analyser visar på en god överensstämmelse mellan resultaten på proven och slutbetygen. Noterbart är dock att 15 procent av pojkarna inte uppnådde målen i delprovet läsförståelse i svenska i det nationella ämnesprovet år 2004 medan endast 5 procent inte erhöll något slutbetyg i ämnet. De nationella proven i svenska, matematik och engelska i årskurs 5 genomförs i samtliga skolor och sammanställs på kommunnivå. I kommunens kvalitetsredovisning redovisas och kommenteras resultaten över tid. Den positiva resultatutvecklingen i ämnet matematik framhålls särskilt. Andelen elever som 2005 bedömdes uppnå målen uppgick i ämnet svenska till 88, i matematik 85 och engelska 91 procent. Skillnaderna mellan skolors resultat är även här betydande. I många skolor bedöms flertalet elever klara proven. Det finns dock skolor i kommunen där endast 30 procent av eleverna bedöms klara proven. De nationella provens konstruktion gör dem inte helt lämpliga för jämförelser över tid. Detta oaktat har ett antal skolor år efter år låg måluppfyllelse. Som förklaringar till den låga måluppfyllelsen uppger skolledare och lärare i samtal med inspektörerna att orsakerna står att finna hos eleverna eller i deras omgivning som bristande språkkunskaper eller social problematik. Inspektörerna uppfattar att det saknas diskussioner om kopplingen mellan undervisningens innehåll och arbetssätt samt elevernas resultat. Det är av största vikt att skolan ger förutsättningar för eleverna att nå målen för undervisningen. Inspektörerna har ställt krav på åtgärder i skolrapporterna för aktuella skolor och kommunen har ett övergripande ansvar att ge eleverna möjligheter att nå bättre resultat. Språkutveckling är ett av barn- och ungdomsnämnden prioriterat område. Sedan ett par år tillbaka genomförs en omfattande kartläggning och uppföljning av elevernas språkutveckling. Förutom diagnoser i årskurs 2 och de nationella 7

20 ämnesproven i årskurs 5 och 9 genomförs i förskoleklassen ett test för bedömning av barnens språkliga medvetenhet och i årskurserna 3, 7 samt årskurs 1 på gymnasiet olika lästest. Sammanställningarna syftar dels till att skapa underlag för kommunens fördelning av extra medel och dels till att ge de enskilda skolorna underlag för utvärdering av det pågående arbetet och vägledning för beslut om utvecklingsinsatser. Vid inspektionen har det dock framkommit att det är få skolor som använder resultaten som underlag för förbättring av verksamheten. I andra ämnen än svenska, matematik och engelska görs inga systematiska uppföljningar av elevernas kunskapsutveckling och kommunen har därmed inte ett samlat underlag för att göra analyser och vidta eventuella åtgärder som rör elevernas hela utbildning. I den obligatoriska särskolan följs elevernas utveckling regelbundet upp utgående ifrån målen såsom de är formulerade i varje elevs individuella utvecklingsplan. Inspektörernas bedömning är dock att kunskapsutvecklingen i relation till de nationella målen fokuseras i alltför liten grad. Sammanställningar av resultat över tid finns inte för denna skolform. Gymnasieskola Inspektörerna bedömer att gymnasieskolan över lag upplevs vara en trygg plats att vistas i och att den präglas av ett tillåtande klimat; som elev får man vara som man är. Samtalstonen elever emellan och mellan vuxna och elever är generellt trevlig och respektfull men motsatsen förkommer som framgår av skolrapporterna. Inspektörernas sammanfattande bedömning av skolans arbete med normer och värden är att eleverna diskuterar utifrån och stödjer den syn på demokrati och värdegrund som uttrycks i läroplanen. Elevernas inflytande över den egna utbildningen bör på flertalet program förbättras, vilket bekräftas av resultaten i en på bildningsnämndens uppdrag årligen genomförd skolkvalitetsmätning. I kommunens kvalitetsredovisning ges samtliga gymnasieskolor i uppdrag att utveckla elevernas möjlighet till ökat inflytande och ansvar. I kommunens kvalitetsredovisning för gymnasieskolorna redovisas den genomsnittliga betygspoängen 2, andelen elever med slutbetyg inom fyra år samt andelen elever som är behöriga till högre studier. Jämförelser görs med kommungruppen och riket. För alla tre variablerna ligger kommunens resultat år 2004 i paritet med jämförelsegrupperna och har för år 2005 ökat mer än riksgenomsnittet. Vid en jämförelse mellan de olika programmen framgår stora variationer i andelen elever som erhållit slutbetyg inom fyra år. Nedanstående tabell visar skillnader mellan kommunens resultat och rikets för de olika programmen Den genomsnittliga betygspoängen räknas fram genom att samtliga kursers poäng multipliceras med vikt för betyg ( där IG= 0, G=10, VG=15 0ch MVG=20) dividerat med summan poäng för eleven totalt. 8

21 Tabell 4 Andel elever med slutbetyg från gymnasieskolan inom 4 år Program Linköping Riket Barn- och fritidsprogrammet 69,8 72,4 Byggprogrammet 87,9 79,6 Elprogrammet 87,5 79,7 Estetiska programmet 83,1 78,4 Fordonsprogrammet 45,2 67,8 Handels- och administrationsprogrammet 69,2 74,3 Hantverksprogrammet 80,6 82,5 Hotell- och restaurangprogrammet 80,6 74,0 Livsmedelsprogrammet 74,1 70,8 Medieprogrammet 84,2 83,0 Naturvetenskapsprogrammet 93,2 91,4 Omvårdnadsprogrammet 75,0 71,7 Samhällsvetenskapsprogrammet 88,9 85,7 Teknikprogrammet 89,1 83,7 Summa nationella program 85,2 81,7 På individuellt program (IV) går ca 400 elever. Huvuddelen (70 procent) av de elever som studerar på IV finns på Anders Ljungstedts Gymnasium. Där och i Birgittaskolan erbjuds programinriktat individuellt program (PRIV) för cirka 225 elever medan övriga finns i någon av de övriga verksamheter som erbjuds. Varje år deltar cirka 100 elever i den introduktionskurs för invandrare inom IV som genomförs av Berzeliusskolan. Av de elever som studerar på individuellt program är 58 procent pojkar. Andelen elever på det individuella programmet är högre i kommunen (10,4 procent) än i kommungruppen (7,4) och riket (7,7). I kommunens kvalitetsredovisning konstateras att en strukturerad sammanställning av resultat från flertalet elever på individuellt program, med undantag för vissa elevgrupper, saknas. Sådana sammanställningar bör göras enligt inspektörerna. Elever och vårdnadshavare till elever under 18 år i gymnasiesärskolan informeras fortlöpande om elevernas studieresultat vid utvecklingssamtalen. Däremot finns i gymnasiesärskolornas kvalitetsredovisningar ingen redogörelse för elevernas kunskapsutveckling. I kommunens kvalitetsredovisning anges som skäl till att en redovisning över betyg och andel elever som fullföljer utbildningen inte föreligger att jämförande nationell statistik inte finns att tillgå. Inspektörerna bedömer att kommunen bör följa upp resultaten i gymnasiesärskolan. Vuxenutbildning De studerande i den gymnasiala vuxenutbildningen i Linköping erhöll 2004 betyg som motsvarade riksgenomsnittet och fullföljde kurser i högre utsträckning än riksgenomsnittet. Inspektörerna bedömer att de studerandes inflytande och delaktighet bör förbättras hos flera av utbildningsanordnarna, vilket bekräftas av kommunens egna utvärderingar. 9

22 Bildningsnämnden bedömer att grundvux uppnår acceptabel måluppfyllelse. Inspektörerna instämmer i bedömningen mot bakgrund av att 84 procent av de studerande erhöll betyget Godkänd eller högre och att endast 15 procent inte fullföljde påbörjad kurs. De studerande inom sfi uppvisar goda resultat vad gäller kunskaper och delaktighet även om det föreligger vissa behov av förbättringar som framgår av skolrapporten. Inspektörerna bedömer att studiemiljön inom vuxenutbildningen i stort upplevs vara trygg och stimulerande men att vissa förbättringsinsatser behövs inom grundläggande vuxenutbildning och sfi. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att arbetet med normer och värden i förskolan liksom i de olika skolformerna i huvudsak leder till goda resultat och att verksamheterna därvid erbjuder en trygg miljö att vistas i och en positiv miljö för lärande. Kommunen bör dock ta ett större ansvar för att erbjuda alla barn i skolbarnsomsorgen en likvärdig och god pedagogisk verksamhet. Kunskapsresultaten i grundskolan har stadigt förbättrats men andelen elever som når målen ligger under genomsnittet för riket och de resultat som kan förväntas med hänsyn tagen till kommunens befolkningsstruktur. I några grundskolor är kunskapsresultaten mycket låga. Inspektörerna anser det vara av stor vikt att kommunen analyserar orsakerna till den stora skillnaden i resultat mellan grundskolorna och vidtar kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med den låga måluppfyllelsen i vissa skolor. I flertalet grundskolor behöver uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i andra ämnen än svenska, engelska och matematik utvecklas liksom elevernas kännedom om målen för utbildningen. Eleverna har enligt inspektörernas bedömning generellt goda möjligheter till delaktighet i formella organ som klassråd, elevråd etc. medan inflytandet över själva undervisningen bör öka. Även på flertalet program i gymnasieskolan och hos flera av utbildningsanordnarna inom vuxenutbildningen bör elevers inflytande över den egna utbildningen förbättras. Kunskapsresultaten är i gymnasieskolan som helhet likvärdiga med genomsnittet i riket men variationen mellan programmen är stora. Kommunen redogör i sin kvalitetsredovisning för gymnasieskolans resultat i stort men bör skaffa sig en bättre bild av resultaten avseende dels andelen elever på individuellt program som går över till nationellt program och dels andelen elever med slutbetyg inom fyra år. De studerande inom den gymnasiala och grundläggande vuxenutbildningen och sfi fullföljer i hög utsträckning påbörjade kurser och erhåller betyg som riksgenomsnittet. Att kommunen saknar rutiner för uppföljningar eller bedömningar av elevernas och de studerandes kunskapsresultat inom flertalet av särskolans verksamheter bör åtgärdas. Bedömning av verksamheten Inspektörerna har granskat ledningen av verksamheten och den interna kommunikationen; kvalitetsarbetet; rättssäkerheten; individanpassning och stöd; utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning. Bedömningen av kvali- 10

23 teten inom dessa områden görs utifrån riktlinjer i skollagen, i läroplanerna och i andra förordningar för det offentliga skolväsendet. Ledningen av verksamheten och intern kommunikation Kommunens såväl politiska ledningsstruktur som organisation av utbildningsverksamheten har under senare år genomgått omfattande förändringar för att förstärka styrning och ledning av skolan. Nuvarande modell för den politiska styrningen och ledningen av utbildningsverksamheten som infördes den 1 januari 2005 i syfte att förenkla beslutsprocessen och tydliggöra det politiska ansvaret har ersatt ett sedan början av 1990-talet tillämpat s.k. beställar- och utförarsystem. Samtidigt formades en gemensam utbildningsledning inom kommunledningskontoret. Organisationsöversynen har resulterat i en ny områdesstruktur inom barn- och ungdomsnämndens ansvarsområde. Inspektörerna bedömer att fördelningen av ansvar och befogenheter mellan politiker och förvaltningsledning är tydlig. Utbildningschefen är högste ansvarige chef under kommunfullmäktige för utbildningsverksamheten i Linköping. Förvaltningens ledningsgrupp leds av utbildningschefen. I ledningsgruppen ingår kommunledningskontorets planeringschefer mot nämndernas verksamhetsområden samt chefen och verksamhetsutvecklaren för Linköpings skolor. Varje område leds av en områdeschef som under ledning av chefen för Linköpings kommunala skolor utgör styrgrupp Inom gymnasieskolan leds på motsvarande sätt de fem gymnasieskolorna av enhetschefer som tillsammans med verksamhetsutvecklaren utgör styrgrupp. Den kommunala vuxenutbildningen leds av en enhetschef samt tre rektorer. Det s.k. Kunskapstorget med externa utbildningsanordnare leds av en rektor direkt underställd utbildningschefen. Särvux är förlagd till Anders Ljungstedts Gymnasium och leds av en av rektorerna inom denna enhet. Vad gäller uppdrag, struktur och ansvarsförhållanden i verksamheten har kommunens viljeinriktning vid organisationsförändringen varit att skapa en tydlig linjeorganisation. För kommunledningskontorets chefstjänstemän, områdes- och enhetschefer och rektorerna är ett chefsuppdrag och en verkställighetsordning upprättade. Enligt dessa har områdes-/enhetscheferna och rektorerna uppdraget att inom sina respektive ansvarsområden styra, leda och utveckla samt följa upp och utvärdera verksamheten. Ledningsteamet, dvs. områdeschefen och rektorerna i området, har vidare att styra, leda och utveckla det pedagogiska arbetet inom området med ett som det uttrycks i uppdraget tydligt framtidsfokus. I vissa områden har detta resulterat i att långsiktiga s.k. utvecklingsplaner arbetats fram. Ett villkor för en effektiv ledning och styrning av skolverksamheten är tydlighet i ansvarsfördelning, mandat och befogenheter. Inspektörerna bedömer att det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan huvudmannen för skolverksamheten i Linköpings kommun och skolornas ledning och att det i huvudsak mellan nivåerna i den kommunala beslutshierarkin finns ett förtroendefullt samarbete. Kommunikation mellan skola och förvaltning går i allt väsentligt via områdeschefen. Chefen för Linköpings skolor träffar områdescheferna varje vecka och dessa träffar regelbundet sina rektorer. Inspektionen visar att ansvarsfördelningen mellan områdescheferna och rektorerna till övervägande delen är tydlig och att arbetet i områdena fungerar väl. Inspektörerna vill dock påtala att kommunen uppmärksammar att information och samverkan kan försvåras för de två grundskolor som ingår i gymnasieenheter och därmed ligger utanför 11

24 grundskolans områdesorganisation. I områdesträffarna förs en dialog kring övergripande frågor och information från förvaltningsledningen lämnas. Rutiner att fånga upp frågor och problem från skolorna är emellertid svagt utvecklade. Ambitionen att lösa alla frågor på områdesnivå och inom ekonomisk ram kan enligt inspektörerna få till följd att huvudmannen och högsta förvaltningsledning inte till fullo får kännedom om specifika problem eller behov. Detta får i sin yttersta konsekvens negativa följder för den enskilde elevens rätt. Den viktigaste utgångspunkten för hur ledningen organiseras är, mot bakgrund av författningarnas krav, en strävan att åstadkomma ett effektivt pedagogiskt ledarskap. Kommunens ambition vid omorganisationen var att skapa utrymme för rektor att vara pedagogisk ledare. Inspektionen visar emellertid att så inte är fallet på alla skolor vilket bl.a. kommer till uttryck i att rektor i ett antal förskolor och grundskolor säger sig inte ha tid att vara den pedagogiske ledare som rektor enligt läroplanen skall vara med ansvar för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. I andra skolor har inspektörerna emellertid mött rektorer som utövar sitt pedagogiska ledarskap på ett mycket bra sätt. Huvudmannens intentioner att ge rektorerna goda förutsättningar att vara pedagogiska ledare och att vara förtrogna med den dagliga verksamheten genom att skapa lagom stora enheter och i varje område tillskapa en administrativ och ekonomisk stödfunktion samt ett för hela området verksamt elevvårdsteam har inte infriats i alla områden. Det framkommer vid intervjuerna att detta kan bero på att stödfunktionerna ännu inte hittat sina former, i vissa områden inte är tillsatta eller är otillräckliga. I flera områden har det under senare år varit stor omsättning på rektorsfunktionen inom grundskolan och rektorstjänster har periodvis varit vakanta vilket medfört att det pedagogiska ledarskapet i praktiken överlämnats åt lärarna själva och att på vissa skolor ett informellt ledarskap utvecklats. Kommunen bör uppmärksamma dessa effekter I gymnasieskolan har stödfunktioner, exempelvis ekonom och schemaläggare, tillskapats för att ge ökad tid för det pedagogiska ledarskapet. I några skolor uttrycks från såväl ledning som personal att en ökad närvaro av rektorerna i verksamheten varit positiv. Andra beskriver avsaknad av ett pedagogiskt ledarskap och förklarar detta med återkommande byten av rektor eller omorganisering i eller mellan verksamheter. Inspektörerna vill dock peka på att rektorerna tillsammans med enhetschefen har ett eget ansvar att göra prioriteringar av sitt arbete. Inspektörerna konstaterar att i vissa områden där flera rektorer ansvarar för olika verksamheter, exempelvis en rektor för grundskolan och en annan för den s.k. förberedelseklassen (se under rubriken Individanpassning och stöd) i samma skolenhet blir rektorsfunktionen otydlig. I område Specialverksamheter bedömer inspektörerna däremot att uppdelningen av rektorsansvaret tvärtom blivit till nackdel för verksamheten. Modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmålet och undervisning i s.k. förberedelse- och basklasser organiseras och administreras i tre olika enheter med tre rektorer. Inspektionen visar att styrnings- och ledningsfunktionen är otydlig och att samordningen mellan de olika delar som utgör elevernas vardag är bristfällig. Inspektörerna bedömer att ledningen för vuxenutbildningen överlag är tydlig, d.v.s det framgår vem som är rektor för varje del. 12