I möte med våldsutsatta personer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I möte med våldsutsatta personer"

Transkript

1 Rutiner och riktlinjer I möte med våldsutsatta personer Medverkan- Familjefrid i GGVV

2 Förord Den här broschyren vänder sig främst till dig som socialsekreterare/behandlare. Broschyren är menad som ett kunskapsstöd då du möter personer som utsatts för våld i nära relationer. Syftet är att fräscha upp dina kunskaper i ämnet samt ge tips på rutiner som förenklar arbetet och minskar risken för misstag. Broschyren är framtagen tillsammans med arbetsledare för socialsekreterare i alla fyra kommunerna och bygger till stor del på socialstyrelsens handbok VÅLD (2011). Du är alltid välkommen att höra av dig till Medverkan för konsultation av enskilda ärenden eller för bokning av utbildningar och föreläsningar. Hoppas broschyren kommer till nytta! Sara Sand, Medverkan Maj 2012

3 Innehåll 1. Vad är Medverkan? 2. Bemötandet av en våldsutsatt person 3. Säkerhet 4. Dokumentation 5. Ekonomiskt bistånd 6. Samarbetssamtal 7. Personer med funktionshinder 8. Äldre personer 9. Hedersrelaterat våld 10. HBT-personer 11. Personer i missbruk 12. Kan en man bli våldtagen? 13. Personen som utför våldet 14. Källförteckning Kontaktuppgifter Medverkan Kvinnoärenden eller Mansärenden Ovanstående är behandlarnas specialområden, men naturligtvis kan all personal svara på de flesta frågor. Gäller samtalet barn kan du använda vilket som av ovanstående nummer.

4 Vad är Medverkan? Medverkan är en kommunal familjefridsverksamhet som arbetar i hela GGVV. Verksamheten har funnits sen 2008 och arbetar i första hand med stödsamtal för våldsutsatta personer, samt personer som utövat våld. Barn som bevittnat våld kan behandlas individuellt enligt Trappanmodellen. Medverkan erbjuder stödgrupper för män, kvinnor och barn vid tillräckligt antal deltagare. I Medverkans uppdrag ingår även förebyggande arbete i form av föreläsningar på tex. skolor. I mån av tid ordnas utbildningsdagar i ämnet för de yrkesgrupper som kommer i kontakt med våld i nära relationer Medverkans uppgift är också att bistå socialtjänsterna i GGVV med kunskapsstöd, både akut och mer långsiktigt. Tyvärr finns sällan möjlighet att personligen infinna sig i akuta situationer eftersom personalen ofta är fullbokad, men ring gärna för konsultation och bokning av prioriterad tid. Medverkan leds av en styrgrupp bestående av chefer från de fyra kommunerna. Berätta gärna för dem om ni har åsikter om Medverkans arbete! Bemötandet av en våldsutsatt person En våldsutsatt person har ofta länge levt i en relation med hot, kränkningar och ständig rädsla och beredskap. Ibland har det även förekommit fysiskt våld såsom slag och sparkar. Även de barn som lever i familjen har påverkats av våldsutövarens humörsvängningar. Att ta sig ur ett sådant förhållande är svårt. Beroendet till våldsutövaren är ofta stort och den våldsutsatta är osäker på hur han/hon ska klara sig på egna ben. Ofta finns det också rädsla som försvårar separationen, kanske dödshot eller hot om att ta barnen har förekommit? I alla dessa fall är en smidig hantering av ärendet och ett trevligt bemötande till stor hjälp. I annat fall riskerar personen att gå tillbaka till förhållandet på grund av att han/hon inte orkar med all byråkrati. Varje liten motgång och varje uppskjutet beslut är en stor påfrestning för en redan instabil person. Det finns olika typer av våld, fråga inte enbart om det fysiska! Fysiskt våld- Knuffar, örfilar, luggningar, skakningar, sparkar, knytnävslag och stryptag mm. Psykiskt våld- Kränkningar, hot, förlöjligande, begränsningar av livsutrymmet. Sexuellt våld- Innefattar alla sexuella handlingar som inte känns okej för partnern. Många personer går med på/ lockar med sex för att lugna sin partner eller för att få stopp på våldet. Materiellt våld- Då en person förstör ägodelar eller slår sönder föremål (tex. kastar porslin, slår i väggar, förstör mobiltelefonen) i syfte att skrämma och begränsa sin partner. Ekonomiskt våld- Då endast en person i förhållandet har ekonomisk kontroll. Tex. portionerar ut pengar, har ensam tillgång till bankkonton osv. Latent våld- Att leva i en ständig beredskap på att något hemskt kan hända.

5 En person som söker hjälp för att han/hon utsatts för våld av någon han/hon lever med eller har levt med är i en mycket svår situation. Det går inte att utgå ifrån sig själv för att förstå personens situation, istället behöver vi sätta oss in i våldets mekanismer. För att visualisera begreppet normaliseringsprocessen beskrivs här berättelsen om Per och Lisa: När Lisa och Per blev tillsammans tänkte Lisa att hon var lyckligt lottad som fått en kille som var så gullig, omtänksam och snygg. Han gav henne komplimanger och valde att umgås med henne före sina kompisar. Han skjutsade henne gärna om hon skulle åka någonstans och han brukade möta henne efter jobbet. Tyvärr störde sig Per en del på Lisas vänner, han sa att de var både skvallerkärringar och horor. Lisa reagerade starkt och försvarade sina väninnor. Då bad Per om ursäkt och köpte blommor, men han bad henne ändå att välja att vara mer med honom och mindre med väninnorna. Snart var det samma sak med Lisas familj. Per ansåg att Lisa hade en osund relation med sin mamma och borde klippa navelsträngen, han ansåg även att hennes pappa var en besserwisser som han inte orkade med. När Lisa ändå hälsade på dem kunde Per sura en hel dag. Så småningom valde Lisa bort sina föräldrar allt mer för att undvika konflikter. När de frågade varför sa hon att hon hade för mycket annat att göra. Så småningom kunde Per styra Lisas handlande genom att sura och frysa ut henne om hon gick emot hans vilja och genom att berömma och överösa henne med kärlek när hon gjorde som han ville. Lisa avskydde hans kalla, arga uppsyn så allt oftare gjorde hon honom till viljes. Något år in i relationen hade situationen ändrats till att Per surade betydligt oftare än han var nöjd. Dessutom hände det att han kallade Lisa saker såsom hora och feta kossa och hon fick anstränga sig för att hålla stämningen bra i hemmet. En dag kände Lisa att hon inte ville stanna i relationen. När hon konfronterade Per blev han helt förstörd. Han grät och bönade och bad att hon skulle stanna och sa att han skulle ta livet av sig om hon lämnade honom. Lisa valde att ge honom en chans till och situationen blev tillfälligt bättre. Ett halvår senare blev Lisa gravid. Vid ett bråk gav Per henne en örfil för första gången. Efter det grät han och bad om ursäkt i flera dagar Tio år senare har Per och Lisa två barn, Anton 9 år och Elsa 6 år. Lisa har ingen kontakt med någon av sina gamla vänner, inte heller med sin familj. Hon arbetar, men går alltid raka vägen hem efter jobbet. Ibland överraskar Per henne på jobbet och om han då kommer på henne med att skratta eller att tala med någon av de manliga kollegorna så blir han arg. Denna ilska omsätts i slag i hemmet på kvällen. Per har noggrant förklarat att om Lisa lämnar honom så ska han se till att döda henne. Lisa har värk i nacke och rygg, hon är dessutom konstant trött. På nätterna sover hon oroligt och ibland väcker Per henne för att få sex. Hon har sökt vård och äter nu sömnmedicin, dessutom är hon sjukskriven på halvtid för utmattningsdepression. Per har upprepade gånger förklarat hur oduglig hon är som mor och maka. Han har ansvar för familjens pengar eftersom han anser att hon är inkompetent att handskas med dem. Rädslan finns dygnet runt. Barnen har inte sett något slag mot henne, men de har sett blåmärken och sönderslagna möbler. Lisa förstår att de måste ha hört mycket. Hon ser hur de kryper ihop när Per är på sitt arga humör och att de, liksom hon, gör allt för att Per ska hålla sig lugn och nöjd. En dag höjer Per handen och ger Anton en örfil Det är då Lisa bestämmer sig för att gå! När Lisa kommer med barnen till socialtjänsten och söker hjälp finns många motstridiga känslor. Rädslan är stor, både för att Per ska hitta henne och barnen och kanske döda dem, men också för att Per ska skada sig själv (för då vore det ju hennes fel). Lisa har tappat all tro på sig själv. Efter att ha umgåtts nästa uteslutande med Per i så många år har han blivit hennes enda spegel. Hon känner att hon är en dålig mor som inte har kunnat skydda barnen och som nu dessutom tvingar dem att leva utan sin far. Och hur ska hon kunna

6 sköta sin ekonomi alldeles ensam? Hon är så trött att hon bara vill sova och hon har ingen aning om hur hon önskar att framtiden ska se ut. Dessutom är hon rädd att socialtjänsten ska ta barnen ifrån henne om hon berättar vad de fått uppleva. Utifrån kan vi se att barnen mår bättre av att föräldrarna bor isär. Vi kan förstå att Lisa är ett offer och att hon med hjälp kommer att kunna bygga upp sitt liv igen. Men Lisa själv har i över tio år fått höra att hon är värdelös och nu står hon hos socialtjänsten med ett liv i spillror som kvitto på sin oduglighet. Skammen och kaoset gör det svårt att sätta ord på vad hon har upplevt. Det är lätt att börja planera utifrån hur man själv skulle ha agerat. Men Lisa är inte där än. Hennes frågor är många och osammanhängande. Återvänder hon hem vet hon åtminstone vad som väntar och hon slipper det oförutsägbara. Man brukar säga att en våldsutsatt person är nära att lämna förhållandet fyra gånger innan han/hon verkligen går. Inte sällan är det som i Lisas fall barnens situation som tvingar personen till att ta det avgörande steget. Att finnas som stöd kan ibland upplevas som frustrerande, men ambivalensen ingår i problembilden och stödet är oerhört betydelsefullt. Visa att du tror på det som berättas för dig, hur osammanhängande det än framstår och försök inge hopp. Lyssna in vad som är viktigt för personen just nu och hjälp till att lösa detta i första hand, pressa inte personen till något den inte är redo för. Man kan vara rak när man pratar med en våldsutsatt person. Att använda omskrivningar för våldet kan snarare verka förvirrande. Tänk på att våld är så mycket mer än slag och sparkar. Det är inte alltid som personen själv förstår att han/hon utsatts för psykiskt, ekonomiskt eller sexuellt våld. Fråga om hot, hur ofta han/hon varit rädd, om han/hon fått träffa vänner, om han/hon känt sig tvingad att ställa upp på sex, vem som har bestämt över pengarna osv. Fråga om de fysiska våldstillfällena så att du får en klar bild; Hur hårt knuffade förövaren? Ramlade du? Sa förövaren något under tiden? Vad hände sedan? Försök inge hopp, men lova inte för mycket. Många personer vill ha garantier på att de slipper lämna barnen till den andre föräldern, men sådana garantier kan aldrig ges. Tänk på att ta det varsamt, det är inte alla som öppnar sig vid första samtalet. En del personer behöver skriva ner sin historia för att få alla bitar på rätt plats. Känn av vad du tror passar din klient! Tänk på detta då du möter en våldsutsatt person: ifrågasätt och moralisera inte möt personen där han/hon är just nu lyssna utan att avbryta ställ vid behov följdfrågor visa att du tror på berättelsen visa att du kan ta emot det hemska som berättas försök inge hopp låt personen förklara vilken hjälp han/hon önskar pressa inte tänk på att stark stress kan få en person att verka ologisk och/eller förvirrad Lova inte mer än du med säkerhet kan hålla.

7 Säkerhet Ställ frågor som ger en bild av hur farlig situationen är. Har dödshot uttalats? Har det förekommit grovt fysiskt våld? Är personen rädd för att möta förövaren? Vanligen har den våldsutsatte en realistisk uppfattning om hur farlig förövaren är, men det kan vara bra att vara uppmärksam på att en del våldsutsatta personer inte förstår vidden av hur en extrem situation som en flykt påverkar förövaren. I sådana fall bör man ställa frågor för att ytterligare klargöra bilden. Är den våldsutsatte däremot rädd finns det alltid skäl att ta det på allvar. Tänk också på att största risken för dödligt våld är i uppbrottssituationer. I de fall då den våldsutsatte verkar självmordsbenägen bör man kontakta psykiatrisk kompetens. Det kan vara bra att ställa frågor kring detta för att inte missbedöma klientens tillstånd. Om den våldsutsatte vill vidare till skyddat boende kommer han/hon att få hjälp med säkra rutiner där. Informera personen om att inte lämna några spår om var personen befinner sig, såsom bankuttag och kvitton på den nya orten. Vissa mobiltelefoner innehåller ett spårningsprogram, se till att detta i så fall är avaktiverat. De flesta skyddade boenden tar idag inte emot män, som kanske placeras i ett jourboende istället. Var tydlig med att förklara att han bör vara mycket försiktig då han går ut och att inga vänner kan besöka honom i boendet. Finns barn med i bilden gäller dessa regler även dem. I vissa fall kan en kontaktperson behöva anställas som stöd, men också för att hjälpa till med handling eller för att barnen ska få komma ut. Ju längre bort från förövaren den våldsutsatte hamnar desto friare går det oftast att leva. Uppmana personen att inte helt lita på någon. Förövaren kan efter flykten lägga mycket tid på att besöka och prata med tex. bästa väninnan, därför bör den våldsutsatta vara mycket restriktiv med att berätta var han/hon finns. Många våldsutsatta går dock tillbaka till förövaren. Detta är inte ett bevis på att han/hon inte vill förändra situationen, utan på att det behövs mer tid. Upplys dem då om att ha ett säkerhetstänk. Det är bra att ha en väska packad med sina viktigaste tillhörigheter såsom medicin, idhandlingar och pengar. Vem kan han/hon fly till om situationen blir akut? Finns möjligheten att ringa polisen? Om inte, hur gör man då? Uppmana personen att skriva dagbok om våldet i alla dess former samt att spara mejl och sms och fotografera skador på kroppen och hemmet. Göm dessa bevis noga, tex. på jobbet. Detta är ovärderligt som bevis om en polisanmälan någon gång behöver göras. Om en polisanmälan gjorts kan den våldsutsatte ansöka om trygghetslarm hos polisen. Där kan man även få hjälp att ansöka om kontaktförbud (tidigare besöksförbud). För mer långvarigt skydd finns det tre olika grader av skyddande av personuppgifter; sekretessmarkering, kvarskrivning och fingerade personuppgifter. Mer om detta står att läsa på polisens hemsida eller i handboken Våld sid I de fall då den våldsutsatta behöver tolk rekommenderas telefontolk. Använd aldrig någon vän eller släkting som tolk eftersom lojaliteten inte kan garanteras. Uppge inte klientens namn eller personnummer till tolkfömedlingen. Fråga istället efter tolkens namn så kan klienten avgöra om han eller hon känner tolken. Visa gärna namnet skriftligt så att det inte blir några missförstånd. Det är inte ovanligt att förövaren försöker att ta reda på information om sin partner genom olika myndigheter. Om den våldsutsatta flyttat långt ifrån sin hemort kan förövaren ringa runt till dussintals socialkontor för att få en vink om var han/hon finns. Om syftet är att ta reda på om personen finns i kommunen är svaret Jag får inte uttala mig om henne annorlunda än

8 jag kan tyvärr inte svara på din fråga. Ringer någon och uppger sig vara tex polis, be att få ringa tillbaka via växeln för att vara säker på att det stämmer. Om kläder eller andra tillhörigheter lämnas till socialtjänsten för att vidarebefordras till barn eller person i skyddat boende, kolla gärna igenom så att där inte finns med mobiltelefon eller annan spårningsutrustning. I mycket svåra ärenden, tex. då en av vårdnadshavarna befinner sig i skyddat boende, kan uppgifter om barnets vistelseort hållas hemlig för den andre vårdnadshavaren om det kan antas att barnet annars lider betydande men. Mer om detta står att läsa i Våld sid Tecken på att situationen är allvarlig: förövaren är våldsam utanför hemmet hotar mer frekvent eller med allvarligare hot använder våld mot barnen hotar att döda offret, barnen och/eller hotar med självmord använder droger, särskilt om de är aggressionshöjande (amfetamin, anabola steroider, kokain e.dyl.) har använt våld under graviditet har begått sexuella övergrepp är besatt av offret, säger att han/hon inte kan leva utan honom/henne, förföljer och/eller trakasserar tidigare har skadat offret allvarligt har hotat vänner eller släktingar har vapen hemma eller lättillgängligt Våldsutsatta kvinnor- Ett utbildningsmaterial för socialtjänstens personal Dokumentation Det är viktigt att tänka på att journalanteckningarna kan bli ett värdefullt bevismaterial vid en rättegång. Dessutom är det viktigt att andra handläggare känner till problematiken om ordinarie handläggare slutar eller blir sjuk. Skriv därför detaljerat om det som berättas för dig och använd inte omskrivningar som konflikt eller bråk. Anteckna också om du ser fysiska tecken på våld. Utredningen ska innehålla beslut, åtgärder som vidtas, faktiska omständigheter samt händelser av betydelse. Det förekommer att den våldsutsatte pressas att begära ut journalanteckningarna för att förövaren vill kunna läsa vad där står. Om du vet att det är en våldsutsatt person som begär ut sin journal så be henne/honom att komma förbi och hämta den. Då kan ni tillsammans sitta ner och läsa igenom det som står, möjlighet finns då också att radera vissa delar av det som ska skrivas ut (journalen på datorn bevaras naturligtvis intakt).

9 Ekonomiskt bistånd Socialstyrelsen framhåller att för att åstadkomma ett korrekt beslut ska alla utredningar som rör en våldsutsatt kvinna innehålla: vilket behov kvinnan har av akut stöd och hjälp våldets karaktär och omfattning risken för att kvinnan kommer att utsättas för ytterligare våld hur kvinnans nätverk ser ut vilket behov kvinnan har av stöd och hjälp på kort eller lång sikt om något barn bevittnat våldet (SOSFS 2009:22) Socialtjänsten ska erbjuda hjälp och stöd av olika slag i ett tidigt skede till en kvinna som behöver det. Det finns inget krav på att den som har utövat våldet ska vara dömd eller polisanmäld för brottet (prop.2006/07:38 s. 27). Det är alltså kvinnans egen upplevelse av det inträffade som är avgörande. Socialnämndens bedömning om ekonomiskt bistånd ska vara generöst då personen i fråga är våldsutsatt. I många avseenden går en flykt från hemmet inte att betrakta som en flytt. Det kan ta lång tid innan personen kan få tillbaka sina tillhörigheter, kanske har även legitimation och bankkort blivit kvar i hemmet. Om den utsatte är en person med barn kan mobiltelefoner till alla vara en nödvändig säkerhetsaspekt. Även när det gäller ny bostad kan kraven vara högre. Kanske måste personen flytta till en annan ort. Ur socialstyrelsens handbok VÅLD: Att någon är utsatt för våld eller andra övergrepp innebär inte att den vanliga biståndsprövningen kan sättas ur spel. Varje ärende ska så långt som möjligt handläggas enligt sedvanliga principer och rutiner. Det är dock viktigt att det i varje enskilt fall görs en helhetsbedömning, om hjälpbehovet bedöms bli kort- eller långvarigt, vad som kan anses skäligt samt vilka konsekvenser det kan få om den enskilde inte får det sökta biståndet. Handlingar i en personakt bör avse endast en person (SOSFS 2006:5 4 kap. 6 AR). Det är särskilt viktigt om det förekommer våld i familjen, för att kunna garantera en våldsutsatt kvinna säkerhet och integritet. Socialnämnden bör beräkna kostnaderna enligt riksnormen till en högre nivå bl.a. om den enskilde tillfälligt har höga kostnader, t.ex. för livsmedel, kläder, skor eller telefon, pga. att hon eller han är eller har varit utsatt för våld eller andra övergrepp av närstående, eller för något annat brott (SO2003:5). En person som är eller har varit utsatt för våld av närstående kan ha ett ha ett stort behov av en stabil och lugn miljö. Att underlätta etablering i etttt nytt, tillfälligt eller mer permanent boende kan därför ses som ett led i bearbetningen av konsekvenserna av våldet, för såväl den våldsutsatta som för eventuella barn.

10 Samarbetssamtal I ett förhållande där våld förekommit frekvent finns en maktobalans som inte får förringas. Det är därför långt ifrån självklart att samarbetssamtal bör hållas mellan föräldrapar där det förekommit våld. Fråga den våldsutsatte hur det skulle kännas att möta våldsutövaren igen tillsammans med en socialsekreterare. Respektera och tro på personen om den säger att den inte vågar genomgå ett sådant möte. Om samarbetssamtal kommer till stånd, var väl medveten om våldet och dess verkningar på personerna i rummet. Boka gärna in personerna på lite olika mötestider och släpp in den våldsutsatta direkt så att parterna slipper sitta tillsammans i väntrummet. Låt även den våldsutsatta lämna mötet först så att han/hon hinner komma iväg för att undvika konfrontation. Personer med funktionshinder En funktionshindrad person är i många fall beroende av sin partner eller andra närstående för att klara sig i vardagen. Detta ger möjlighet för förövaren att använda funktionshindret för att förnedra den utsatta. Det kan vara att gömma undan rullstol, hörapparat eller medicin. Det kan också vara att strunta i att ge den utsatta mat eller hjälp med personlig hygien. En förståndshandikappad person kan bli utnyttjad till att ställa upp på tex. sexuella aktiviteter för att personen har svårt att säga nej. Naturligtvis skiljer det sig från fall till fall, men det gäller att vara uppmärksam även på denna kategori av våldsutsatta, som lätt glöms bort. Att växa upp i en familj där det förekommer våld innebär inte bara att bevittna våld, utan också att uppleva att livet begränsas av makt, hot, övergrepp och förtryck. Ur socialstyrelsens handbok Våld Äldre personer Den utsatthet som kan drabba personer med ett handikapp kan även bli ett problem för en person som på grund av åldersjukdomar behöver extra hjälp från sin partner. I ett förhållande som redan tidigare innehållit kontroll kan detta accelerera då den utsatta blir mer beroende och får mindre rörelsefrihet. Det kan också vara så att sjukdom gör en tidigare trevlig person aggressiv och våldsam, något som omgivningen kan ha svårt att ta till sig och tro på. För många äldre är det oerhört svårt att berätta om hur situationen har förändrats. Även om de vet att det dåliga beteendet ingår i en sjukdomsbild är det svårt och sorgligt att acceptera förändringen hos partnern. Här är det viktigt att vara uppmärksam och försöka tolka små signaler samt att stötta och bekräfta den som vågar berätta. Kanske vill inte den våldsutsatte göra så mycket åt situationen tex. som att flytta partnern till ett äldreboende, men det kan ändå vara skönt att få prata med någon som förstår.

11 Hedersrelaterat våld När våld och påtryckningar utövas av fler än en person och inte längre är en fråga mellan de sammanboende parterna kan det vara hedersrelaterat. Det kan vara övertalningskampanjer och hot från släkt eller förening/församling om att inte skiljas, om att leva på ett annat sätt än man gör osv. Heder kan också innebära begränsningar på livsutrymmet, vilka vänner som godkänns eller vilka fritidsaktiviteter som accepteras. Ibland går det rykten om personen, och även om dessa är osanna kan de vara oerhört farliga. Det är heller inte alltid personen själv förstår vidden av faran om ryktena faktiskt inte stämmer. Det är dock viktigt att vara medveten om att våld mellan partners förekommer i alla länder och religioner utan att behöva ha med heder att göra. Vid misstanke om heder, fråga om det är någon mer än partnern som hotar och kontrollerar. Om svaret är nej; fråga om det finns någon annan person som påverkar partnern negativt. Fråga även om det är någon mer i offrets närhet som blivit utsatt för våld. Kontakta gärna Medverkans personal som genom frågor i en hedersmanual kan ringa in mer exakt hur problemet ser ut. Personer som utsätts för hedersbrott ska alltid betraktas som högriskklienter! HBT-personer (homo,bi och transpersoner) Ta inte för givet att en kvinna som söker hjälp nödvändigtvis lever ihop med en man eller vice versa. En omtänksam väninna som vill följa med på alla möten kan visa sig vara en partner. Var öppen för alla konstellationer och fråga gärna i termen partner. Våldet i HBT-relationer ser ut som i heterosexuella relationer, där en person kontrollerar och begränsar den andra. En HBT-person har dessutom sin läggning att förklara då han/hon söker hjälp, ofta med oron att inte bli trodd eller tagen på allvar. Ibland finns också rädslan att bli outad, alltså avslöjad som homosexuell på tex arbetsplatsen. Det är därför extra viktigt att vara lyhörd för HBTpersoners situation. Att visa att personen är trodd och har hamnat rätt är även här oerhört viktigt. Tänk på att även HBT-personer kan vara utsatta för hedersvåld! Frågor om du misstänker att en person är våldsutsatt: En ingång kan vara att fråga rutinmässigt; Eftersom många av de personer jag träffar i mitt arbete lever med någon som skadar eller hotar dem, frågar jag alla om detta. Att må dåligt kan bero på att någon behandlar en illa, hur är det för dig? Har någon skadat dig fysiskt de senaste åren? Har någon hotat dig de senaste åren? Får du vara med och fatta beslut hemma? Hur är det sexuellt, har du någon gång känt dig tvingad att ställa upp på något du inte vill?

12 Personer i missbruk I mötet med missbrukande personer kan man nästan alltid förutsätta att våld förekommit. Framförallt missbrukande kvinnor lever ett mycket utsatt liv där de ständigt riskerar att utnyttjas och misshandlas. I mötet med missbrukande personer bör man ha detta i tankarna, samtidigt som det är långt ifrån säkert att våldet är personens mest primära problem. Ta noga reda på vad den utsatta vill ha hjälp med! De flesta kvinnojourer tar inte emot kvinnor i aktivt missbruk, men kommunerna är skyldiga att kunna erbjuda ett säkert och skyddat boende utan omedelbart krav på behandling. Eftersom en person som missbrukar kan ha svårt att klara ett eget boende är det bästa alternativet ofta att söka efter ett boende som är specialiserat på missbrukande kvinnor. Det finns ett fåtal sådana i Sverige, oftast är de förlagda till de större städerna. Kan en man bli våldtagen? Att män kan utsättas för våld av sin kvinna är en tanke som är främmande för många. Hur kan en man som normalt sett är starkare än en kvinna hamna i underläge? Våld är inte en fråga om fysisk överlägsenhet, utan om psykiskt nedbrytande. Vad gäller det grova fysiska våldet visar forskning på att män är överrepresenterade som förövare. Men när det gäller det psykiska våldet som kontroll och svartsjuka vet vi inte hur många män som faktiskt är drabbade. De flesta kulturer understryker att en man ska vara den starkare parten som inte behöver be om hjälp. För en man kan det därför vara svårare att berätta om sin utsatthet. Att ha med sig kunskapen att även en man kan vara offret är viktig i mötet med nya klienter. Jonas lever med sin hustru Anna och deras två barn Ebba, 5 år och Sanna 3 år. Ända sedan första barnet kom har Anna varit svårmodig och under den del av föräldraledigheten hon tog ut hade hon dålig hand med barnen. När Jonas kom hem efter jobbet möttes han ofta av fulla blöjor på hungriga barn medan Anna satt vid datorn. När han försökte konfrontera henne blev hon arg och gick ut för att komma hem igen vid midnatt. Jonas hoppades att det skulle bli bättre då hon återgick till sitt arbete men Anna missade dagishämtningar och kom allt oftare hem sent på kvällen utan att vilja berätta var hon varit. Annas lön spenderades fort och Jonas stod med alla räkningar själv. När han försökte ta upp problemet med Anna skrek hon som så många gånger förut åt honom att han var äcklig, ful och omanlig. Jonas är trött på att dra hela lasset själv hemma, han älskar Anna men känner att det är allt mer sällan som hon är den person som han valde att leva med. Samtidigt vill han inte beröva barnen en uppväxt i en kärnfamilj. En kväll när han gråtit sig till sömns väcks han med en hård knuff av Anna som just kommit hem. Hon flinar åt honom och säger att hon vill ha sex. Han säger att han är för trött och inte vill. Då kastar hon en sko i dörren och skriker åt honom att hon kommer gå till en annan man om han inte tillfredsställer henne. Hon sätter sig över honom och hotar med att skrika så att barnen vaknar och grannarna hör om han inte gör som hon säger. Samtidigt som de har sex kallar hon honom för en oduglig och äcklig jävel Ja, kan en man bli våldtagen?

13 Personen som utfört våldet I alla de fall då vi möter en våldsutsatt person finns också en person som utfört våldet. Ofta kommer vi i kontakt även med denna person. Ha med i tankarna att han/hon just nu också mår mycket dåligt och låt honom/henne få en annan handläggare än den våldsutsatta och barnen. Genom respekt och samtal kan den upprörda situationen ofta lugnas ner. Förklara vänligt men bestämt varför det inte går att träffa barnen just nu, varför du inte kan uppge var partnern finns osv. Ta fokus från anklagelser som han är den som alltid startar bråken eller hon slog minsann också. Säg att det inte är din sak att avgöra och att du nu gör som du alltid gör i sådana här situationer, men säg också att du förstår att det känns jobbigt. Genom att förklara varför saker hanteras på ett visst sätt och genom att ta sig tid kan mycket ilska ofta undvikas. Be förövaren om tillåtelse att kontakta Medverkan som håller stödsamtal för både män och kvinnor som våldsutsatt sin partner. Ur socialstyrelsens handbok VÅLD, sid 90: Om föräldern ändå vill få kontakt med barnet kan socialnämnden, om det är till barnets bästa, försöka motivera honom att avvakta socialnämndens utredning av barnets behov av stöd och hjälp. Erfarenheter från socialtjänsten talar för att detta kan vara en framkomlig väg. Om det är barnets förälder som utövat våldet kan socialnämnden motivera denne att söka hjälp för sin våldsproblematik och bör erbjuda honom råd och stöd utifrån barnets behov (SOSFS 2009:22). Det kan också vara så att personen som anklagas för våldet visar sig vara en synnerligen trevlig människa, samtidigt som den utsatte mest känns förvirrad. Försök att se till den fakta du har och låt dig inte påverkas av personernas beteende. En person kan vara mycket charmerande inför myndighetspersoner och ändå vara en tyrann hemma, låt tiden utvisa vad som är sant.

14 Källförteckning VÅLD- Handbok om socialnämnden ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, ISBN Socialstyrelsen Barn i skuggan av våldet, Socialstyrelsen. ISBN När barn som upplevt våld möter socialtjänsten Maria Eriksson och Elisabet Näsman. ISBN I arbete med våldsutsatta kvinnor Josefin Grände, Lisa Lundberg och Maria Eriksson ISBN BBIC i praktiken- Att knäcka koden, Cristina Dahlberg och Anne Forssell. ISBN Och han sparkade mamma 1999, 2006 Ami Anrell och Inger Ekbom ISBN 13;: , ISBN 10: Våldsutsatta kvinnor- Ett utbildningsmaterial för socialtjänstens personal, Artikelnr

HANDLINGSPLAN FÖR FAMILJEFRID. Bakgrund. Problembeskrivning. Socialförvaltningen. 2013-04-30 Socialnämnden

HANDLINGSPLAN FÖR FAMILJEFRID. Bakgrund. Problembeskrivning. Socialförvaltningen. 2013-04-30 Socialnämnden Socialförvaltningen 2013-04-30 Socialnämnden HANDLINGSPLAN FÖR FAMILJEFRID Bakgrund Sveriges regering och riksdag har under de senaste åren aktivt arbetat för att stödet till brottsoffer och då särskilt

Läs mer

Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför?

Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför? Våld i nära relation Hur ser det ut? Vem, när och varför? www.karlskoga.se Våld är ett svårt ord vem vill För oss är det viktigt att skilja på person och handling. Inget blir bättre av att man stämplar

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

Att ställa frågor om våld

Att ställa frågor om våld Att ställa frågor om våld Personal inom hälso- och sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka våldsutsatthet. Många, framför allt, kvinnor söker vård för akuta skador eller kroniska besvär

Läs mer

otrygg, kränkt eller hotad

otrygg, kränkt eller hotad Känner du dig otrygg, kränkt eller hotad av någon du lever nära? Eller känner du någon du vill hjälpa? Våld är som genom att den skrämmer, smärtar, skadar eller kränker försöker påverka annan person att

Läs mer

Det handlar om kärlek

Det handlar om kärlek Det handlar om kärlek Inför besöket i klassrum: Finns det några särskilda behov i klassen ni ska träffa? Utifrån exempelvis fysiska och psykiska funktionshinder, språkkunskaper mm. Vilka övningar väljer

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2018-07-06 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Socialnämnden 2014-12-04 2 (9) Inledning Vuxna personer som blivit utsatta för våld av eller utövat våld mot närstående är en viktig målgrupp i s arbete mot våld

Läs mer

#Killmiddag. För högstadiet och gymnasiet. Obs: Ladda ned instruktionsbladet på killmiddag.se innan ni sätter igång.

#Killmiddag. För högstadiet och gymnasiet. Obs: Ladda ned instruktionsbladet på killmiddag.se innan ni sätter igång. För högstadiet och gymnasiet Obs: Ladda ned instruktionsbladet på killmiddag.se innan ni sätter igång. Konceptet är framtaget av Make Equal och frågorna är en del avsatsningen Allt vi inte pratar om. Läs

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Riktlinjer för Våld i nära relation

Riktlinjer för Våld i nära relation Riktlinjer för Våld i nära relation Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderad Riktlinjer Vård- och omsorgsnämnden 2017-03-01 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Katarina Haddon Castor, G/VOK/Ledning/

Läs mer

Rutiner för våld i nära relationer

Rutiner för våld i nära relationer SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING SID 1 (7) 2010-12-20 Rutiner för våld i nära relationer Bilaga 3 1. Nya ärenden. När information inkommer till förvaltningen om att en vuxen person blivit utsatt för våld

Läs mer

VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN

VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN ? VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN Våld från närstående Det vanligaste våldet sker i nära relationer, barn utsätts av sina föräldrar eller bevittnar våld mellan föräldrarna.

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Datum 1 (6) Anne-Li Gustafsson, 2138 Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Målgrupp: Chef, företagshälsovården och HR-funktionen Våld i nära relationer en arbetsgivarfråga

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal FN:s definition av våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för

Läs mer

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76 Handlingsplan för våld i nära relationer Antagen av socialnämnden den 4 maj 2016 53 Dnr SN16/76 Inledning Med våld eller andra övergrepp av närstående avses i detta sammanhang systematisk misshandel och

Läs mer

Våld i nära relationer Riktlinjer

Våld i nära relationer Riktlinjer Riktlinjer Beslutad av: Kommunstyrelsen 130 Beslutsdatum: 2017-08-30 Framtagen av: Susanne Rönnefeldt Berg, utvecklingsstrateg Dokumentansvarig: Utvecklingsstrateg Uppdaterad: Diarienummer: KS/2017:267

Läs mer

Våld mot äldre. Ett dolt samhällsproblem Omgivningen ser inte Syns inte i statistiken

Våld mot äldre. Ett dolt samhällsproblem Omgivningen ser inte Syns inte i statistiken Våld mot äldre Ett dolt samhällsproblem Omgivningen ser inte Syns inte i statistiken Med våld mot äldre avses En enstaka eller upprepad handling, eller frånvaro av önskvärd/lämplig handling, som utförs

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Författning om socialnämnders och vårdgivares ansvar vid våld i nära relationer Marit Birk 2014-12-12 Inledning Målbeskrivning Sammanhållen

Läs mer

Dina erfarenheter av separation sedan den förra enkäten

Dina erfarenheter av separation sedan den förra enkäten Dina erfarenheter av separation sedan den förra enkäten Alla frågor i den här enkäten gäller perioden mellan den förra enkäten och nu. Vi har tagit emot den förra enkäten av dig den 8 december 2002. Så

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR)

Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR) Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR) GILTIG UNDER PERIODEN 2017-2019 Social- och arbetsmarknadsnämnden 2016-12-13 Innehåll...3 Inledning...3 Bakgrund...4 Handlingsplanens syfte och målsättning...4

Läs mer

NI FATTAR JU INGENTING UPPARBETADE RUTINER

NI FATTAR JU INGENTING UPPARBETADE RUTINER NI FATTAR JU INGENTING UPPARBETADE RUTINER DET KANSKE ÄR LITE HEDER Lagar Nationella strategin 2017 Deklarationen om mänskliga rättigheter 1948 Kvinnokonventionen 1979 Barnkonventionen 1989 Istanbulkonventionen

Läs mer

Du har rätt till ett liv fritt från våld!

Du har rätt till ett liv fritt från våld! Blir du utsatt? Du har rätt till ett liv fritt från våld! Det är numera väl dokumenterat, både i forskning och annan litteratur, att det våld som män riktar mot kvinnor ofta har sitt ursprung i och finner

Läs mer

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström. Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som

Läs mer

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, barn regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 122 Ansvarig:

Läs mer

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Till föräldrar och viktiga vuxna: Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna ... Beslutat av: Socialnämnden

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna ... Beslutat av: Socialnämnden modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 121 Ansvarig:

Läs mer

Lever du i en. destruktiv relation. eller känner du någon du vill hjälpa?

Lever du i en. destruktiv relation. eller känner du någon du vill hjälpa? Lever du i en destruktiv relation eller känner du någon du vill hjälpa? Våld är varje handling som genom att den skrämmer, smärtar, skadar eller kränker försöker påverka annan person att göra något mot

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Anmälan När, hur och sen då?

Anmälan När, hur och sen då? Uppdrag Barn som far illa Region Skåne Åsa Gustavsson Kerstin Bergmark Utvecklare www.skane.se/barnsomfarilla Våra ledord Våga se, våga fråga & våga agera Anmälan När, hur och sen då? Hur säger man när

Läs mer

Handboken VÅLD socialtjänstens och hälsooch sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. Ann Jönsson

Handboken VÅLD socialtjänstens och hälsooch sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. Ann Jönsson Handboken VÅLD socialtjänstens och hälsooch sjukvårdens arbete med våld i nära relationer Ann Jönsson Skillnader jämfört med 2011 års handbok 2014 års handbok omfattar både socialtjänsten, hälsooch sjukvården

Läs mer

Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010. Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer

Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010. Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010 Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer Birgit Ahlberg Familjerådgivningen, Karolina Frick Fältsekreterare, Eleonora Karlsson Kurator LSS,

Läs mer

Frågeformulär till vårdnadshavare

Frågeformulär till vårdnadshavare Frågeformulär till vårdnadshavare Kod: (behandlare fyller i) Datum: (ÅÅMMDD) Innan du svarar på dessa frågor ska din behandlare ha gett dig information om den aktuella studien. Genom att svara på frågorna

Läs mer

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården Maj 2019 Thomas Jonsland Alla kan prata med barn. Alla kan också utveckla sin förmåga att prata med barn. Varför

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

Reda ut-häfte om våld

Reda ut-häfte om våld www.bildsamt.se Reda ut-häfte om våld Instruktion till Reda-ut häfte om våld Detta Reda-ut häfte är framtaget för användning tillsammans med vuxna med kommunikationssvårigheter eller kognitiva svårigheter,

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn Styrdokument 1 (8) 2016-10-28 Fastställd: Bildnings- och omsorgsnämnden 2016-11-15? Gäller för: Bildnings- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig: Enhetschef IFO Reviderad: 16-11-15 Dnr : 68080? Riktlinjer

Läs mer

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation NCK 2015-01-28 Johannes Evers Gester Programutbildare Orienteringssession 1990-2007 17 2008-2013 13 (Det dödliga våldet i Sverige 1990-2014,

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Till dig som vårdnadshavare som är en del av en utredning inom socialtjänstens

Till dig som vårdnadshavare som är en del av en utredning inom socialtjänstens Till dig som vårdnadshavare som är en del av en utredning inom socialtjänstens barn- och ungdomsenhet Informationsmaterial från socialtjänstens barn- och ungdomsenhet På barn- och ungdomsenheten inom Socialförvaltningen

Läs mer

Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage.

Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage Intervjuguide Namn: P-nummer: Omständigheter: Partnervåld 1. Allvarligt fysiskt och/eller sexuellt

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Kommunledningskontoret. Handbok. Är dina medarbetare utsatt för våld i nära relationer?

Kommunledningskontoret. Handbok. Är dina medarbetare utsatt för våld i nära relationer? Kommunledningskontoret Handbok Är dina medarbetare utsatt för våld i nära relationer? 3 1 Det fjärde jämställdhetspolitiska målet Mäns våld mot kvinnor ska upphöra 1 Denna handbok vänder sig till alla

Läs mer

Barn och ungas utsatthet för våld

Barn och ungas utsatthet för våld Barn och ungas utsatthet för våld Disposition för dagen Presentation av oss och VKV Regionala medicinska riktlinjer Vad är våld? Statistik Projekt UM Våldets konsekvenser Bemötande Hur kan frågor om våld

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

Trakasserier och kränkande särbehandling

Trakasserier och kränkande särbehandling Trakasserier och kränkande särbehandling Alla medarbetare i Lunds kommun ska erbjudas en trygg arbetsmiljö där alla möts av respekt. I detta ingår att inte utsättas för kränkande särbehandling, sexuella

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2013-06-10 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

HUR ÄR DET ATT VARA MAN?

HUR ÄR DET ATT VARA MAN? HUR ÄR DET ATT VARA MAN? En guide till samtal om synen på manlighet INSTRUKTION 1. Utse en samtalsledare som får läsa högt från korten. Vid indelning i smågrupper ska varje grupp ha varsin samtalsledare.

Läs mer

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck Serviceförvaltningen Staben Tjänsteutlåtande Dnr 1.1.5-729/2016 Sida 1 (5) 2016-11-04 Handläggare Lars Ericsson Telefon: 08 508 11 818 Till Servicenämnden 2016-11-22 Förslag till program mot våld i nära

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Handlingsplan. Våld i nära relationer 2018/2019

Handlingsplan. Våld i nära relationer 2018/2019 1 Handlingsplan Våld i nära relationer 2018/2019 2 Syfte med handlingsplanen Syftet med handlingsplanen är att säkerställa att insatser ges till våldsutsatta kvinnor, män och barn samt till barn som upplevt

Läs mer

Trygga tillsammans. Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp

Trygga tillsammans. Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp Trygga tillsammans Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp Inledning Equmeniakyrkans vision är att vara en kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus

Läs mer

Barnahus Huddinge Botkyrka. För unga som utsatts för brott

Barnahus Huddinge Botkyrka. För unga som utsatts för brott Barnahus Huddinge Botkyrka För unga som utsatts för brott Vilka kommer till Barnahus? Till Barnahus kommer barn och unga, 0 till 18 år, som kan ha utsatts för brott. Det kan till exempel handla om att

Läs mer

Reda ut-häfte om våld

Reda ut-häfte om våld www.bildsamt.se Reda ut-häfte om våld Instruktion till Reda-ut häfte om våld Detta Reda-ut häfte är framtaget för användning tillsammans med barn och ungdomar med kommunikationssvårigheter eller kognitiva

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men vad kan du som vuxen göra om du är

Läs mer

HANDLEDARSTÖD: HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

HANDLEDARSTÖD: HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK HANDLEDARSTÖD: HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 3 3 4 4 4 5 6 7 7 Om webbutbildningen Hedersrelaterat våld och förtryck Förberedelser inför gruppdiskussionen Förberedelser: gruppdiskussionsdagen

Läs mer

Våld i nära relationer. Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad

Våld i nära relationer. Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad Våld i nära relationer Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Startades 1996 Hälso- och sjukvård Socialtjänst Polis Åklagarkammare Kriminalvård Frivilligorganisationer

Läs mer

Kränkande behandling/mobbning går att stoppa!

Kränkande behandling/mobbning går att stoppa! Föräldra- och elevfolder 2015/16 Kränkande behandling/mobbning går att stoppa! Även om du inte tycker att ämnet berör dig just nu, ber vi dig läsa och spara foldern. Vi på Mariehällsskolan arbetar aktivt

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med 1 Se Sambandet! Forskning visar att det finns samband mellan våld mot djur och våld mot människor. Det formuleras

Läs mer

Dagens upplägg. Uppföljning FREDA-beskrivning. Introduktion FREDA- Farlighetsbedömning. Introduktion Säkerhetsplanering

Dagens upplägg. Uppföljning FREDA-beskrivning. Introduktion FREDA- Farlighetsbedömning. Introduktion Säkerhetsplanering Välkomna! Dagens upplägg DAG 2 Uppföljning FREDA-beskrivning Introduktion FREDA- Farlighetsbedömning Introduktion Säkerhetsplanering Grupparbete Farlighetsbedömning och Säkerhetsplanering Frågor från förra

Läs mer

Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila

Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila Ett viktigt steg för att färre barn och ungdomar ska utsättas för misshandel, sexuella övergrepp och omsorgssvikt är att vi upptäcker de som är utsatta. Det handlar

Läs mer

Till dig som har ett syskon med adhd eller add

Till dig som har ett syskon med adhd eller add Till dig som har ett syskon med adhd eller add Namn: Hej! Den här broschyren är skriven till dig som har ett syskon med adhd eller add. När det i broschyren bara står adhd så betyder det både adhd och

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING För Vindelns fritidsgård och övrig kommunal ungdomsverksamhet Fastställd av utbildnings- och fritidsnämnden 2008-12-12, 87. Reviderad av Ungdomsverksamheten

Läs mer

Bemötandeguide för anställda inom hälso- och sjukvården

Bemötandeguide för anställda inom hälso- och sjukvården Bemötandeguide för anställda inom hälso- och sjukvården Avdelningen funktionshinder och delaktighet har gjort Bemötandeguiden i samarbete med representanter från hälso- och sjukvården och handikapporganisationen

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta

Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta Publicerad 2016-02-15 Hedersvåld. Melissa är en av många flickor som under uppväxten kontrollerades av sina föräldrar. Efter åratal av kontroll, hot och våld

Läs mer

Möten med barn som upplevt våld: barns perspektiv. Maria Eriksson Familjerättsdagarna 23 mars 2012

Möten med barn som upplevt våld: barns perspektiv. Maria Eriksson Familjerättsdagarna 23 mars 2012 Möten med barn som upplevt våld: barns perspektiv Maria Eriksson maria.eriksson@soc.uu.se Familjerättsdagarna 23 mars 2012 Barn som upplevt pappas våld mot mamma möter familjerätten: utsatta barn som sociala

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander I den här foldern hittar du information och kontaktuppgifter som gäller för Åland. Texten i foldern

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken Liten

LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen prata om viktiga

Läs mer

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar Göteborg 081120 Vårt utvecklingsarbete En arbetsmodell för f r samarbetssamtal Frågor om våld v i utredningsarbetet Metodstöd d vid riskbedömningar i utredningar Vårt utvecklingsarbete 2000 Metoddiskussioner

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

FÄRDIGHET 1: Att lyssna FÄRDIGHET 2: Att inleda ett samtal FÄRDIGHET 3: Att samtala FÄRDIGHET 4: Att ställa en fråga FÄRDIGHET 5: Att säga tack

FÄRDIGHET 1: Att lyssna FÄRDIGHET 2: Att inleda ett samtal FÄRDIGHET 3: Att samtala FÄRDIGHET 4: Att ställa en fråga FÄRDIGHET 5: Att säga tack FÄRDIGHET 1: Att lyssna FÄRDIGHET 2: Att inleda ett samtal FÄRDIGHET 3: Att samtala FÄRDIGHET 4: Att ställa en fråga FÄRDIGHET 5: Att säga tack FÄRDIGHET 6: Att presentera sig FÄRDIGHET 7: Att presentera

Läs mer

Efter olyckan Brandskyddsföreningen, Box , Stockholm, Årstaängsvägen 21 C Tel

Efter olyckan Brandskyddsföreningen, Box , Stockholm, Årstaängsvägen 21 C Tel Efter olyckan Du har fått den här broschyren för att du har varit med om en olycka. Den kommer från Brandskyddsföreningen Restvärderäddning. Vi arbetar på uppdrag av ditt försäkringsbolag med att minska

Läs mer

Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma.

Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma Fostermamma Pappa Fosterpappa Pappas sambo/maka/make Mammas sambo/maka/make Någon bror/styvbror Någon syster/styvsyster

Läs mer

Våld och kontroll i hederns namn

Våld och kontroll i hederns namn KRUTON Stöd- och rådgivningscenter & skyddat boende Våld och kontroll i hederns namn E n m a n u a l Manual Våld och kontroll i hederns namn: manual Manual för bedömning av hot, våld och risk i samband

Läs mer

SOSFS 2009:22 (S) Allmänna råd. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:22 (S) Allmänna råd. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:22 (S) Allmänna råd Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer