Elevrådsguiden - starta och driv ett elevråd!

Transkript

1 Elevrådsguiden - starta och driv ett elevråd!

2

3 Elevrådsguiden - starta och driv ett elevråd! På varje skola i Sverige bör det finnas ett elevråd som för elevernas röst i skoldemokratin. Elevrådet kan se ut på olika vis när det kommer till vad ni kallar er*, hur många som är med i elevrådet, vad ni gör och hur ofta ni möts, men det finns några delar som varje elevråd ska ha med i grunden: Elevrådet ska vara demokratiskt. Det ska styras av er elever. Det ska representera eleverna på skolan. Det ska värna om elevernas rättigheter. I den här guiden går vi igenom både hur ni startar och sedan driver ett framgångsrikt elevråd. Läser du vidare kommer du få tips om hur ni lägger en demokratisk grund för elevrådet, hur ni gör för att representera alla elever på skolan och hur ni håller elevrådet levande och starkt. Om du är vuxen och läser den här guiden så måste du komma ihåg att elevrådets struktur och verksamhet alltid ska utgå från hur eleverna vill ha det. Däremot är det jättebra att vuxna på skolan engagerar sig och finns med som en hjälpande hand! *Vi använder ordet elevråd som ett samlingsnamn för elevers organisering på skolan. Ni kan kalla er för elevkår, elevforum, demokratiråd eller någonting annat och fortfarande ha nytta av den här guiden! Innehåll Elevrådsguiden - starta och driv ett elevråd! 1. Grundläggande delar för elevråd 2. Starta ett elevråd 3. Driv ett elevråd 4. Bilagor

4 1. Grundläggande delar för elevråd Vare sig ni ska utveckla ett elevråd som redan finns, eller starta ett helt nytt elevråd är det bra att se till att ni har koll på de grundläggande delarna för elevråd. Eftersom elevråd ska vara en demokratisk förening finns det vissa delar som måste vara på plats för att säkra den demokratiska processen, exempelvis en styrelse och stadgar. I det här kapitlet kan ni läsa kortfattade texter om alla de grundläggande delarna som bör finnas i varje elevråd, hur ni sedan väljer att utforma er verksamhet är helt upp till er! Av och för elever Elevrådet ska ägas och styras av eleverna, vilket innebär att det bara är elever som ska sitta i styrelsen, vara medlem och rösta på årsmötet. Vill vuxna på skolan hjälpa till med elevrådet är det såklart bra, men de ska bara finnas där som stöd för eleverna, de får inte fatta beslut över elevrådet. Styrelse En styrelse finns för att driva elevrådet framåt under året. Styrelsen måste bestå av åtminstone tre personer, men kan vara större. Poster i en styrelse kan vara: ordförande, sekreterare, kassör, ledamöter, vice ordförande, kommunikationsansvarig, utskottsansvarig eller någon helt annan post som just ert elevråd behöver! Medlemmar Elevrådet representerar eleverna på skolan. Vilka som är medlemmar beror på vilken form ni har, men alla elever på skolan ska ha möjlighet att vara med och påverka elevrådet. Stadgar Stadgar är viktigt för alla demokratiska föreningar, även elevråd. Stadgar är som elevrådets lagbok, de finns till för att säkra elevrådets demokrati och plats på skolan. I stadgarna ska det bland annat stå att de som är med i föreningen har valt det själva och att årsmötet är det högst beslutande organet. Syfte Elevrådets syfte fungerar som vägledning i allt arbete ni gör. Syftet kan vara brett, till exempel elevrådet vill skapa en skola där alla elever trivs. Genom att fråga er själva hur ni ska göra för att uppnå syftet kan ni komma på aktiviteter som ni vill genomföra med elevrådet. Årsmöte Årsmötet är elevrådets högst beslutande organ där elevrådets medlemmar tillsammans bestämmer hur föreningen ska skötas. Under årsmötet röstar ni bland annat fram en ny styrelse, bestämmer hur era stadgar ska se ut och klubbar igenom er verksamhetsplan för det kommande året. Inför årsmötet ska ni skicka ut en kallelse i god tid så att alla som får kan delta och förbereda de dokument som ni ska besluta om. Det är viktigt att komma ihåg att det är alla elever som ska driva igenom beslut på årsmötet, inte bara styrelsen. Därför ska alla med rösträtt vara kallade till årsmötet, allt för att säkerställa att elevrådet representerar skolans elever på ett demokratiskt sätt. 4

5 Verksamhetsplan En verksamhetsplan beskriver vad elevrådet ska göra under året. Genom att ha en färdig verksamhetsplan efter varje årsmöte kan ni spendera era möten med att planera hur ni ska åstadkomma förändring, inte fastna i diskussioner om vad ni vill förändra. Verksamhetsplanen kan sedan ligga till grund för verksamhetsrapporten som ni tar fram till nästa årsmöte. En verksamhetsrapport är en redogörelse för vad ni gjort under året. Resurser En förutsättning för att få ett framgångsrikt elevråd är resurser. Det kan vara allt från pengar eller en lokal där ni kan hålla era elevrådsmöten till kunskap om elevrådsarbete. Se till att gå igenom vad ni har, hur ni kan använda er av det och vad ni behöver för att göra ert jobb. Kommunikation Att kommunicera ut allt ni gör i elevrådet är viktigt av flera anledningar. Det leder till att eleverna på skolan vet vilka ni är och vad ni gör, att ni når ut med ert påverkansarbete, bygger förtroende och engagerar fler! Kommunikationen kan ske via olika kanaler som exempelvis direktkontakt, sociala medier och affischer. 2. Starta ett elevråd Ska ni starta ett nytt elevråd på skolan? Vad bra! Det bör finnas ett elevråd som kan värna om elevers rättigheter, lyfta elevernas röst i skoldemokratin och se till att skolan blir så bra som möjligt för alla elever! Om ni lägger en stabil grund och tar fram en fungerande struktur för elevrådet redan från början kommer elevrådsarbetet bli lättare, mer långsiktigt och roligare! I det här kapitlet går vi igenom hur ni kan gå tillväga när ni startar upp ett elevråd. Läs kapitlet och fundera på hur just ni vill göra. Form och medlemmar När ni ska starta ett elevråd är det bra att börja med att bestämma vilken form det ska ha. Ett elevråd kan ha olika former, men de två vanligaste är att varje klass representeras av klassrepresentanter i elevrådet eller att elevrådet består av en blandning av de elever som helt enkelt vill vara med. Om ni har eller vill ha klassråd på skolan kan ni utnyttja det. Be varje klass att välja 1-2 elever som kan representera sin klass åsikter i elevrådet. Väljer ni klassrådsformen så måste ni se till att ta fram en fungerande struktur för hur ofta ni ska ha klassråd i klasserna, vad ni ska ta upp för frågor, vem som ska leda mötena och så vidare. Om det inte finns klassråd kan ni helt enkelt samla de elever som vill engagera sig! Sätt upp lappar, be alla mentorer att informera eller gå runt i alla klasser och kolla vilka som vill vara med. Försök att få en balans mellan årskurser och program så att så många röster som möjligt blir representerade. Vill ni så kan ni självklart blanda formerna, det är bättre att låta alla som vill engagera sig göra det än att gå miste om bra idéer och peppade elevrådsrepresentanter på grund av en bestämd form. 5

6 Uppstartsmöte När alla elever fått information om att det har startats ett elevråd och haft möjlighet att anmäla sitt intresse samlas ni för att ha ett uppstartsmöte. Starta mötet med att alla får presentera sig kort med till exempel namn, vilken klass en går i och varför en vill vara med i elevrådet. Sedan går ni vidare till att börja förbereda inför ert första årsmöte! Förberedelser inför första årsmötet När ska årsmötet vara? Vem skriver och skickar ut kallelsen? (ett tips är att göra skriva den tillsammans under mötet) Vilka har rösträtt, alltså vilka ska få tycka till under mötet? Är det bara elevrådets medlemmar eller alla elever på skolan? Kom ihåg att för att ni ska kunna representera elevernas röst är det bra med så många röster som möjligt. Vad ska elevrådets syfte vara? Ställ er frågan vad vill vi åstadkomma med elevrådet?. Skriv ner era tankar på ett papper och se om ni kan sammanställa dem till ett specifikt syfte. Det kan vara till exempel eleverna ska få mer inflytande i skolverksamheten. Ta gärna fram flera alternativ så kan ni välja syfte på årsmötet. Hur ska elevrådets stadgar se ut? Kolla gärna på Sveriges elevråd - SVEAs exempelstadgar som finns som bilaga i häftet. Antingen kan ni använda dem rakt av, eller så kan ni använda dem som inspiration för egenskrivna stadgar. Vad vill ni göra under året? Skriv en verksamhetsplan. Ett enkelt sätt att skapa en verksamhetsplan är att rita upp det kommande året på en whiteboardtavla, markera varje månad och skriva in aktiviteter som ni vill eller ska göra. Det ni skriver in kan vara era möten, ert årsmöte, en aktivitet ni vill göra, temadagar och så vidare. Fota det ni ritat upp och bestäm en person som ska skriva ner det på papper/digitalt. Vilka vill sitta i styrelsen? Allt det här behöver inte göras under ett och samma möte, men försök att få det gjort så snabbt som möjligt så att ni kan komma igång med att förbättra er skola! Första årsmötet Att hålla ett första årsmöte är sista steget i att starta upp ett elevråd. Det första årsmötet brukar även kallas för ett konstituerande årsmöte. Anledningen till att ni ska ha ett årsmöte är för att ge alla med rösträtt möjlighet att tycka till om elevrådets verksamhet. Genom att ha ett årsmöte där ni går igenom stadgar, styrelse, verksamhetsplan och syfte skapar ni en demokratisk grund för ert elevråd, vilket gör att ni kan representera alla elever i skoldemokratin och utöva elevinflytande på riktigt. Information innan första årsmötet Innan ni kan hålla årsmötet måste ni kalla till det! När ni skriver kallelsen kan ni fundera över hur ni vill att en ska anmäla sig. Är det bara dyka upp på det första mötet, eller behöver en anmäla sig till någon specifik person? När är i så fall sista anmälningsdag? När och var är årsmötet? Skriv ihop en kallelse som ni kan skicka ut till alla elever/alla medlemmar på skolan. Se bilaga 2 för ett exempel på hur en kallelse kan se ut. Tänk på att kalla till årsmötet tidigt så att många kan komma! När ni gått igenom dessa steg har ni ett elevråd! Läs kapitel 3 för att få information om hur ni kan arbeta för att hålla det levande och engagerat. 6

7 3. Driv ett elevråd För att ett elevråd ska vara en stark kraft på skolan är det viktigt att hålla engagemanget levande och veta hur ni ska göra för att synas, få fler medlemmar och hur ni påverkar. I det här kapitlet ger vi tips på hur ni tar tillvara på kunskap inom elevrådet, hur ni får fler att engagera sig och hur ni påverkar på riktigt! Hållbart elevråd För att ett elevråd ska utvecklas och bli bättre behöver ni arbeta med hållbarhet. I det här fallet innebär hållbarhet att ni ska känna att allt ert jobb inte görs förgäves och att det görs på ett sätt som både gynnar er och framtida elevrådsrepresentanter. Se till exempel till att vara noggranna med att föra protokoll under alla möten, göra skriftliga projektplaner och skriva tydliga verksamhetsplaner. Spara allt material i en elevrådspärm eller digitalt så att nästa elevråd kan gå tillbaka och se vad som gjorts. På så sätt skapar ni en grund för kommande elevråd, då behöver de inte lägga energi på att bygga upp en fungerande struktur utan kan istället fokusera på att utveckla elevrådet ytterligare. En annan viktig grej för ett hållbart elevråd är att fördela arbetet. Ingen ska behöva göra allt själv, det leder bara till stress och möjligtvis en minskad lust till att jobba med elevrådet. Testa att dela upp elevrådet i arbetsgrupper eller att dela ut tydliga ansvarsområden. Planera sedan in möten där ni kan stämma av hur det går för alla och se om det finns någonting någon behöver hjälp med. På så vis kan elevrådet till exempel jobba med flera projekt samtidigt och arbetet blir lättare för varje enskild individ. Innan ni delar ut ansvarsområden är det bra att ta en runda och fråga vad ni i elevrådet känner er bra på, det är viktigt att utnyttja den kompetens som finns! Starta utskott När elevrådet funnits ett tag kan det visa sig att det finns elever som vill arbeta med andra frågor än de som elevrådet arbetar med, exempelvis jämställdhetsfrågor eller miljöfrågor, då kan det vara bra att starta utskott till elevrådet. Genom att låta elever starta utskott gör ni det möjligt för fler att engagera sig! Ett utskott har i grunden samma struktur som ett elevråd, så för att starta utskott är det bara att följa guiden i kapitel 2. Det som är viktigt att tänka på i uppstart av utskott är följande: Vilka vill vara med? Kolla intresset på skolan! Samma personer får vara med i både elevrådet och utskott. Varför behövs utskottet? Hur skiljer sig utskottet från befintliga föreningar, exempelvis elevrådet? Vill ni arbeta med andra frågor än de elevrådet arbetar med? Ta gärna hjälp av Sveriges elevråd SVEA! Både utskott och elevråd får vara med i organisationen. Om ni ska starta utskott får ni gärna kontakta oss så kan vi hjälpa till. Kolla in för kontaktuppgifter till kansliet. Relationer till andra på skolan Ansträng er för att bygga upp en bra relation mellan elevrådet och de vuxna på skolan. Att lägga tid på att prata, maila och arbeta med skolledningen bygger upp en tillit som i slutändan gör ert påverkansarbete enklare! Till exempel kan ni starta upp ett forum där representanter från elevrådet och skolledningen/personal möts. Antingen kan ni boka in regelbundna möten, eller så bestämmer ni helt enkelt att ni har möten när det dyker upp något viktigt, det är upp till er. Det viktiga är att ni har ett forum. 7

8 Stöd från övriga elever gör det också enklare för er att genomföra olika projekt och påverkansarbete. Därför är det värt mycket att bygga upp en bra relation mellan er som är med i elevrådet och de elever som inte är det. Det får ni genom att exempelvis vara lyhörda, bygga upp tillit för er som förening och vara tydliga med att ni representerar alla elever på skolan. En annan sak ni kan göra för att bygga upp en bra relation till de andra eleverna är att se till att synas så mycket som möjligt! Till exempel kan ni regelbundet dela upp er i grupper och besöka alla klasser. Då får eleverna ett ansikte på er samtidigt som ni får tillfälle att berätta om vad elevrådets verksamhet och att de andra eleverna kan kontakta er om de vill påverka. Ni kan också planera aktiviteter till skolstart/skolavslutning, på så sätt blir ni en självklar del av skolan. Bättre möten För att få ut så mycket som möjligt av era möten är det viktigt att ni anstränger er för att skapa en fungerande grupp och att ni utnyttjar tiden tillsammans på ett bra sätt. För att göra det kan ni till exempel: Sätta upp spelregler för varje möte Göra något roligt tillsammans för att lära känna varandra bättre. Göra korta samarbetsövningar på varje möte. Protokollföra alla era möten. Då kan ni lätt gå tillbaka och se vad ni diskuterat tidigare. Givande årsmöte Årsmötet är föreningens högst beslutande organ, där samlas alla som elevrådet representerar för att tillsammans bestämma hur föreningen ska skötas. När ni skickar ut kallelsen inför årsmötet kan ni passa på att informera om vad som kommer att hända under mötet och skriva med kontaktuppgifter till elevrådet så att de som har frågor kan kontakta er lätt. På så sätt gör ni årsmötet mer tillgängligt och roligare för alla som vill delta, men inte har stenkoll på vad ett årsmöte är. Ett årsmöte behöver inte vara komplicerat för att fylla sin funktion, det räcker med att samlas och rösta om: Styrelse Eventuella förändringar i stadgar Verksamhetsplan Eventuell ändring i elevrådets syfte Budget Kom ihåg att det måste ske minst ett årsmöte per år. Det är smart att ha årsmötet på vårterminen så att den gamla styrelsen kan ha en ordentlig överlämning till den nya styrelsen. För att så många som möjligt ska delta på årsmötet kan ni liva upp det lite! Genom att i förväg marknadsföra att det kommer ske roliga aktiviteter på mötet kommer fler vilja komma! Förslag på aktiviteter: Kommer det X antal medlemmar så gör styrelsen något kul, till exempel: 20 deltagare = vice ordförande dansar till Who let the dogs out. Kom på flera olika nivåer som ni kan marknadsföra i steg innan årsmötet, så kommer fler att vilja delta! Ta in en extern föreläsare Locka med goodiebags/snacks/fika/annat liknande 8

9 Kommunikation En bra kommunikation är A och O för ett fungerande elevråd. Det gäller både er interna och externa kommunikation - alltså den kommunikationen som sker inom elevrådet och kommunikationen med de som inte är med i elevrådet. Intern kommunikation För en fungerande intern kommunikation kan ni sätta upp spelregler för hur ni ska kommunicera inom elevrådet. Prata igenom hur ni vill bli kontaktade, vilken tid på dygnet som är okej att skriva och så vidare. Det är viktigt att vara ärlig så att det inte skapas missförstånd på grund av att någon inte svarar på mail för att den föredrar sms eller liknande. Tips för en fungerande intern kommunikation är att skapa en sms- eller chattgrupp, bestämma regler för gruppen och se till att använda den. Då kan ni undvika att någon missar viktig information! Extern kommunikation Att ha en elevrådsmail som ni kollar regelbundet är ett enkelt sätt att skapa en tydlig kommunikationskanal till elevrådet. Sprid mailen till alla på skolan så att de vet hur de kommer i kontakt med er! Genom att ha en mail så sparas också all viktig information på en och samma plats, vilket är bra för kommande styrelser. Om ni föredrar analog kommunikation så kan ni kolla om ni kan få en brevlåda på skolan. Då kan elever och vuxna på skolan lämna lappar till er. Om ni vill dela med er av ert arbete är det smart att utnyttja kanaler som många redan använder - alltså sociala medier. Skapa en Instagram, Snapchat och en Facebooksida och säg till folk att följa/likea. Lägg ut roliga och intressanta bilder, filmer och texter för att skapa mer intresse för ert arbete. Kom ihåg: like = spridning! En viktig del i den externa kommunikationen är att ni helt enkelt syns på skolan. Gå ut till klasser, prata på skolavslutningar, sätt upp affischer på skolan och marknadsför er själva! Det är viktigt att elevrådet representerar och visar upp sig så att fler vill engagera sig och föra elevrådet vidare! Ett elevråd ska aldrig stå stilla utan bör alltid sträva efter en konstant rörelse. Logotyp Genom att ha en logotyp för elevrådet kan ni göra det tydligt att det är ni som är avsändaren. En logotyp, förkortat logga gör det lätt att förknippa budskapet med er. Er logotyp kan användas överallt, till exempel kan ni sätta den på era dokument, sociala medier, affischer och allt annat som ni kommunicerar ut. Medlemskap i Sveriges elevråd SVEA Genom att vara medlem i Sveriges elevråd SVEA kan ni få hjälp, stöd och inspiration. Bland annat så får ni ta del av medlemsförmåner så som rabatterade priser på utbildning för elevråd, gratis elevrådsbesök och chansen att åka på våra nationella träffar. Se till att få in en rutin att rapportera in medlemskapsuppgifter på ebas.svea.org minst en gång om året (exempelvis efter årsmötete) och se framförallt till att utnyttja medlemskapet! 9

10 4. Bilagor De följande sidorna består av mallar för dokumentation av elevrådsarbetet. Om ni vill ha dem digitalt kan ni maila till 1. Stadgar - stadgar ska användas som er lagbok. Välj själva om ni vill använda exempelstadgarna rakt av, skriva om dem lite eller skriva helt egna. Om ni skriver om dem/skriver egna ska ni komma ihåg att det ska vara frivilligt att gå med i en demokratisk förening ( 3) och att årsmötet ska vara det högst beslutande organet ( 5). 2. Kallelse till årsmöte - den informationen ni skickar ut om att det ska ske ett årsmöte heter kallelse. En kallelse får se ut hur som helst, men kom ihåg att skriva med datum, plats och eventuella uppgifter om anmälan. 3. Dagordning för årsmöte - en dagordning är ett dokument där ni skrivit upp vad ni ska prata om under mötet. Med en dagordning får mötet tydliga strukturer och om den skickas ut i förväg får alla möjlighet att förbereda sig vilket leder till ett bättre möte. 4. Protokoll - ett protokoll kan beskrivas som en lista över vad ni pratat om på mötet. Om ni har en dagordning kan ni utgå från den och helt enkelt skriva vad ni beslutade om under varje punkt. Den viktigaste informationen på ett protokoll är datum för möte, medverkande och information om beslut, men om ni vill skriva mer är det fritt fram! 10

11 Stadgar för [elevrådets namn] 1 Namn och sätesort Elevrådets namn och sätesort registeras hos och godkänns av förbundet i samband med att elevrådet inträder i förbundet. 2 Funktion/syfte Elevrådet finns för att: - Samla och stärka elever i demokratiska forum - Representera och föra fram elevers röst - Värna elevers rättigheter 3 Enskilt medlemskap Elev på elevrådets skola kan beviljas enskilt medlemskap i elevrådet. Enskilt medlemskap beviljas av elevrådsstyrelsen eller av den elevrådsstyrelsen utser. För att ansökan ska godkännas krävs det att sökanden aktivt tagit ställning för ett medlemskap i elevrådet. Sökanden ska även åta sig att följa elevrådets stadgar, samt att sökanden är elev på den skola på vilken elevrådet verkar. Enskild medlem ska anmälas till Sveriges elevråd - SVEAs medlemsregister. Medlemskapet förnyas årligen. Det enskilda medlemskapet upphör om den enskilda medlemmen inte längre är elev på skolan där elevrådet verkar, skriftligen begär sitt utträde till elevrådsstyrelsen eller utesluts. 4 Styrelsen Styrelsen ska bestå av minst tre personer varav en är ordförande. Styrelsen väljs årligen på årsmötet. 5 Årsmöte Årsmötet är elevrådets högst beslutande organ. Elevrådets årsmöte ska genomföras innan Elevrådskongressen innevarande verksamhetsår. Till årsmötet ska det skickas ut en kallelse senast två veckor innan årsmötet äger rum. I kallelsen ska det framgå huruvida andra än elevrådets medlemmar får närvara, vilket bestäms av elevrådsstyrelsen. Vid årsmötet ska följande punkter förekomma: 1. Fastställande av röstlängd 2. Val av styrelse samt fastställande av mandatperiod 3. Fråga om årsmötets stadgeenliga utlysande 4. Fastställande av elevrådets budget 5. Fastställande verksamhetsberättelsen 6. Fastställande av verksamhetsplan 7. Godkännande av stadgar 8. Övriga frågor 9. Avslutande av möte 6 Verksamhets- och ekonomiskt år Elevrådets verksamhetsår och ekonomiska år löper från den 1 januari till 31 december. 7 Stadgeändring Tillägg till och ändringar i elevrådets stadgar kan endast göras på årsmöte. 8 Upplösning Elevrådet kan upplösas om så beslutas av två på varandra följande årsmöten med minst 4/5 majoritet. Det upplösande årsmötet beslutar om fördelning av elevrådets tillgångar.

12 Kallelse till årsmöte med [elevrådets namn] Datum: Klockan: [start- och sluttid] Plats: Vad tycker du ska hända nästa år? Kanske ett nytt uppehållsrum? En temadag om hållbar utveckling? Fixa rabatter på skolmaterial? Påverka skolmaten? Ändra ditt schema? Schyssta spelningar? En bättre arbetsmiljö? Du har makten! Kom på elevrådets årsmöte och bestäm vad elevrådet ska göra nästa år. Alla elever på skolan är välkomna till elevrådets årsmöte. Alla elever har även giltigt frånvaro från andra lektioner för att delta på årsmötet. Vi bjuder även på fika och lottar ut schyssta priser till de som kommer. PSST Kom ihåg att skicka in motioner till elevrådstyrelsen senast en vecka innan årsmötet. Motioner mailas till: [mailadress] eller lämnas i elevrådets brevlåda. En motion är ett förslag på något du vill att elevrådet ska göra nästa år. En motion kan handla om vad som helst och behöver bara vara några rader där du beskriver ditt förslag. Hälsningar, Elevrådsstyrelsen

13 Dagordning för (elevrådets namn)s årsmöte 201X Datum och tid Plats: 1. Mötet öppnas 2. Val av mötesfunktionärer 3. Fastställande av dagordning Mötets ordförande fastställer dagordningen. 4. Anse mötet beslutandemässigt Mötes ordförande yrkar att anse mötet beslutandemässigt. 5. Verksamhetsberättelse Elevrådsstyrelsen redogör för den verksamhet som bedrivits under året. 6. Revisionsberättelse Revisorerna går igenom sin revisionsberättelse och årsmötet får ställa frågor. 7. Ekonomisk berättelse Elevrådet går igenom hur ekonomin i elevrådet ser ut och vad de lagt pengar på under året. 8. Fråga om styrelsens ansvarsfrihet Revisorerna diskuterar huruvida elevrådsstyrelsen bör få ansvarsfrihet. 9. Verksamhetsplan Elevrådsstyrelsens förslag på verksamhetsplan inför året diskuteras. 10. Budget Elevrådsstyrelsens budgetförslag inför året diskuteras i smågrupper. 11. Val av styrelse Årsmötet väljer en styrelse för år 201X. 12. Övriga frågor 13. Mötets avslutas

14 Protokoll: årsmöte [elevrådets namn] [Datum], kl. [starttid] - [sluttid]. [Plats]. Kallade: [t.ex. alla medlemmar eller alla skolans elever] 1. Mötets öppnande Ordförande [namn] öppnade mötet klockan [starttid]. 2. Val av mötesfunktionärer a) Val av mötesordförande att välja [namn] till mötesordförande b) Val av mötessekreterare att välja [namn] till mötessekreterare c) Val av mötesjusterare och rösträknare att välja [namn] och [namn] till mötesjusterare och rösträknare 3. Fråga om kallelse och möteshandlingar kom ut i tid Elevrådsstyrelsen skickade ut kallelse och dagordning i god tid till samtliga elever på skolan. att [t.ex. anse mötet beslutandemässigt - ett krav för att mötet ska hållas] 4. Fastställande av dagordning Elevrådsstyrelsen har lagt ett förslag på en dagordning för årsmötet. att fastställa dagordningen för årsmötet, se bilaga [XX] 5. Verksamhetsberättelse [Namn] berättade om verksamheten under året. att lägga verksamhetsberättelsen till handlingarna, se bilaga [XX] 6. Revisionsberättelse Revisorerna gick igenom sin revisionsberättelse och årsmötet fick ställa frågor. att lägga revisionsberättelsen till handlingarna, se bilaga [XX] 7. Ekonomisk berättelse Elevrådet gick igenom hur ekonomin i elevrådet har sett ut och vad de har lagt pengar på under året. att lägga den ekonomiska berättelsen (bokslutet) till handlingarna, se bilaga [XX]

15 8. Fråga om styrelsens ansvarsfrihet Revisorerna ansåg att elevrådsstyrelsen borde få ansvarsfrihet då de har skött sitt uppdrag och elevrådets ekonomi på ett ansvarsfullt sätt. att ge elevrådsstyrelsen för året [årtal] ansvarsfrihet 9. Verksamhetsplan Elevrådsstyrelsen har lagt ett förslag på verksamhetsplan inför året. Årsmötet diskuterade förslagen. att anta verksamhetsplan för [årtal], se bilaga [XX] 10. Budget Elevrådsstyrelsen har lagt ett förslag på budget inför året. Årsmötet diskuterade förslagen. att anta budget för [årtal], se bilaga [XX] 11. Val av styrelse Årsmötet valde en styrelse på [t.ex. 7 personer varav 1 ordförande och 1 vice ordförande ]. Valberedningen yrkade att1 välja [namn] till ordförande att2 välja [namn] till vice ordförande att3 välja [namn]; [namn]; [namn]; [namn]; [namn] till ledamöter att bifalla att1, att2 och att3 12. Val av revisorer Valberedningen yrkade att1 välja [namn] och [namn] till revisorer att bifalla att1 13. Motion om [ ] [namn] har lämnat in en motion som handlar om [...]. att bifalla motion om [ ], se bilaga [XX] 14. Övriga frågor [Kom några övriga frågor upp under mötet som nu har diskuterats under en sista punkt?] 15. Mötets avslutande [Namn på t.ex. mötesordförande eller elevrådsordförande] tackade för ett bra möte och avslutade mötet klockan [sluttid]. [Signaturer] Mötesordförande Mötesjusterare Mötessekreterare Mötesjusterare 15

16 Sveriges elevråd SVEA är en samarbetsorganisation av och för elevråd i övre grundskolan och gymnasiet. Syftet för organisationen är att bidra till en bättre och mer demokratisk skola, därför arbetar Sveriges elevråd SVEA med att samla, inspirera och utveckla elevråd i hela Sverige. Vi arbetar även med skolfrågor och elevinflytande på nationell nivå. Sveriges elevråd - SVEA är religiöst och politiskt obundna och vi driver endast de sakfrågor som våra medlemmar bestämt att vi ska driva. Vi arbetar med att: Samla och stötta elevråd Föra fram elevråds, och därmed, elevers röst i skolpolitiken Öka kunskapen om elevers rättigheter och elevers rätt hos alla som verkar inom skolan