1 (17) HANDLÄGGARE TEL DIREKT DATUM DNR Stina Jaensson KS/2018:79 Miljö- och stadsbyggnadskontoret MILJÖBOKSLUT 2017

Transkript

1 1 (17) HANDLÄGGARE TEL DIREKT DATUM DNR Stina Jaensson KS/2018:79 Miljö- och stadsbyggnadskontoret MILJÖBOKSLUT 2017

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Energismart stad... 4 Energi och klimat... 4 Resor... 6 Hållbar grön ö... 8 Bebyggd miljö... 8 Natur och vatten Miljökloka val Konsumtion och kretslopp Kunskap och delaktighet Bilaga 1 Indikatorer

3 Inledning Lidingö stads miljöprogram har en central roll när det gäller att nå stadens strategiska mål Staden ska ha så liten miljöpåverkan som möjligt och ge Lidingöborna förutsättningar för kloka miljöval. I miljöprogrammet framgår att ett miljöbokslut ska redovisas årligen. Syftet med miljöbokslutet är att ge en inblick i hur arbetet med miljöprogrammet går, vad vi har åstadkommit och vad som fortfarande behöver göras för att nå uppsatta mål. Miljöprogrammet består av sex målområden och 17 mål som ska leda till de tre målbilderna för 2020; Energismart stad, hållbar grön ö samt miljökloka val. Förvaltningarna ansvarar för att tids- och resurssätta sina aktiviteter så att målen nås till Sammanfattning Miljöbokslut för 2017 visar att alla förvaltningar arbetar med att uppfylla målen. I dagsläget ser tolv mål ut att kunna nås till 2020, tre är osäkra medan två av målen ser svåra ut att nå. Av 44 aktiviteter är 2 slutförda och 33 påbörjade/pågående. De nio som ännu inte är påbörjade planeras att slutföras innan utgången av För vissa indikatorer har ingen uppföljning kunnat göras, då mätningar inte görs varje år eller aktiviteten som ska leda till indikatorn, inte är genomförd. Indikatorerna finns i bilaga men har tagits med i bedömningen av målen. Några av de aktiviteter som har genomförts under året: En blåplan för staden har antagits av kommunfullmäktige. Blåplanen ska ge riktlinjer för hur kustvattnet, sjöar och vattendrag ska vårdas och förvaltas. Staden har inlett ett samarbete med Stockholm Exergi (fd Fortum Värme) för att bidra till att ett av kraftvärmeverken i Värtahamnen, samt spetsanläggningen för värme i Käppala, som i dag eldas med fossila bränslen, ska kunna fasas ut. En innovationsvecka för barn och elever har genomförts där syftet var att uppmärksamma nya innovationer med koppling till digitalisering och med ett tydligt miljöfokus. Markeringen Lidingöval har införts i stadens e-handelssystem för att underlätta inköpen av kemikaliesmarta produkter i stadens verksamheter. För att underlätta för Lidingöborna att anlägga solceller har personlig rådgivning erbjudits till småhusägare inom ramen för Energi- och klimatrådgivningen. Kommande år måste staden framför allt fokusera mer på utbildning och samverkan med alla som arbetar med miljöfrågor i staden för att stärka varandra och arbeta mot samma mål. Ökat fokus bör även läggas på upphandlingar för att säkerställa att de varor som köps av staden är miljösmarta. Staden ska även ta fram en strategi för hållbart byggande. 3

4 Energismart stad Målbild 2020 Lidingö stad är energismart genom att använda sig av både innovativ teknik och människors förmåga. Våra kommunala verksamheter har maximerat sin energihushållning och använder endast förnybara bränslen. På Lidingö finns goda förutsättningar för smarta energival. Lidingös transportsystem främjar det hållbara resandet. Kollektivtrafiken har utvecklats och Lidingöbornas möjlighet att resa hållbart till Stockholm har stärkts. Stadens medarbetare reser hållbart i tjänsten. Energi och klimat Energianvändningen är en central fråga i omställningen till ett grönare samhälle och är en högt prioriterad fråga inom Lidingö stad. Under året har cirka 40 av stadens fastigheter energideklarerats och cirka 15 har driftoptimerats. I bland annat Källängens och Skärsätras skolor har belysning bytts ut, vilket har skapat en bättre arbetsmiljö och en lägre energiförbrukning. Under året har även förberedelser pågått för att installera solceller på tre till fyra av stadens fastigheter. Solcellerna planeras att vara på plats under För att bidra till att öka andelen fossilfri fjärrvärme har Lidingö stad ingått ett samarbete med Stockholm Exergi (f d Fortum värme). Samarbetet ska möjliggöra en tidigare stängning av ett av kraftvärmeverken i Värtahamnen samt spetsanläggningen i Käppala som fortfarande eldas med fossila bränslen. Tanken är att genom en mer aktiv effektstyrning av fjärrvärmen kan effekttoppar minskas och därmed kan effektiviteten i produktionen öka och koldioxidutsläppen minska. Lidingö vinner, förutom miljönytta, en ökad energioptimering. För Lidingö som geografiskt område kommer det att bli svårt att nå målet om minskad energianvändning, då målet är högt ställt. Staden arbetar dock med att underlätta för Lidingöborna att energieffektivisera sina fastigheter och övergå till förnybara energikällor genom Energi- och klimatrådgivningen. Förutom hemsidan ( och telefonrådgivning som bedrivs av den länsgemensamma Energi- och klimatrådgivningen, så ges information lokalt på Lidingö var fokus på solceller. 10 småhusägare fick under 2017 individuell hjälp i processen att anlägga solceller. Mellan 2016 och 2017 fördubblades antalet bygglovansökningar för solceller på Lidingö. Att fokusera på solceller är ett uppdrag från Energimyndigheten som finansierar Energi- och klimatrådgivningen och uppdraget fortsätter kommande år. Under året har även bostadsrättsföreningar blivit inbjudna till seminarier om att hur man går till väga för att anordna laddplats för elbilar i anslutning till fastigheten ( Projektet arrangerades gemensamt av kommuner i Stockholms län, för att underlätta utbyggnaden av laddinfrastruktur. 4

5 Energi och klimat: mål till Lidingö stads energianvändning har minskat med 40 %. Målet kommer troligtvis att nås. Arbete pågår med att effektivisera energianvändningen. I dag har vi nått en minskning med 24 procent. Framtagandet av en Energi- och klimatstrategi planeras till Green Building har inte använts vid ombyggnationer, i stället har Miljöbyggnad, som tar hänsyn till fler miljöaspekter, valts. Aktiviteten bedöms därför som pågående. För att nå dit ska vi: Upprätta ny energi- och klimatstrategi för att minska klimatpåverkan i staden och i Lidingö som geografiskt område. Använda Green Building- certifiering vid större ombyggnationer av stadens lokaler. Energibesiktiga hela byggnaden: klimatskal, installationer samt verksamhetens egen påverkan, gällande stadens lokaler. Synliggöra energiförbrukningar och kostnader för verksamheterna till exempel genom att installera undermätare. Status 2. Lidingö stads anläggningar med förnybar energi producerar minst 200 MWh. Målet kommer troligtvis att nås. Planering pågår för installation av mer än 200 MWh under Identifiera vilka av stadens byggnader som bäst kan kompletteras med hållbara energilösningar. 3. Energianvändningen inom Lidingös geografiska område har minskat med 20 %. Målet är högt satt och kommer att vara svårt att nå. Staden har fått utökade medel från Energimyndigheten och förstärker arbetet med kommunal Energi- och klimatrådgivning. Via Energi- och klimatrådgivningen ska staden ge god service och rådgivning till Lidingöbor, föreningar och näringsliv som vill energieffektivisera. 5

6 Resor Våra resor och transporter bidrar i hög grad till vår klimatpåverkan i form av bland annat koldioxidutsläpp. Transporter kan också påverka vår närmiljö genom buller och partiklar. Staden ser över sina egna resor och skapar förutsättningar för Lidingöborna att resa hållbart. På så sätt kan staden bidra till att minska de negativa konsekvenserna för miljön. Stadens resor Av de tjänsteresor som utförs av medarbetare i staden står bilresorna för den största delen av koldioxidutsläppen, cirka 86 procent. Utsläppen från bilarna minskar dock trots ökad körsträcka. En orsak till det är inköp av bränslesnålare lätta lastbilar och fem elbilar. Flera verksamheter cyklar och elcyklar i större utsträckning än tidigare. Statistiken för tåg och flygresor i staden är inte komplett då det endast är resor bokade genom upphandlad resebyrå som registreras. Fler resor kan därför ha utförts utan att koldioxidutsläppen registrerats. Enligt resebyrån har cirka 20 tur- och returresor gjorts som inte motsvarar stadens riktlinjer för tjänsteresor. Det handlar främst om resor till Malmö, men även till Jönköping, som skett med flyg i stället för med tåg. En flygresa tur och retur till Malmö genererar cirka 350 kg koldioxid mot tågets cirka 3 gram. Under året har fler resor gjorts till Europeiska städer än vad som gjordes under Flera av resorna är inom ramen för EU-projekt. Utbyten med andra länder är givetvis ofta berikande för verksamheten, men det är viktigt att säkerställa att rätt resor görs och för rätt antal personer, ur kostnads-, tidsoch miljöperspektiv. För att få en total bild över resandet i staden, samt medarbetarnas resor till och från jobbet, behöver en ny kartläggning göras. Lidingöbornas resor För att underlätta för Lidingöborna att gå, cykla och åka kollektivt har gång- och cykelbanor förbättrats och infartsparkeringen i Bodal har utökats. En utredning om ekonomiska styrmedel för parkering pågår och under 2018 planeras en handlingsplan för att öka andelen hållbara resor. En ny resvaneundersökning planeras även för att se hur Lidingöborna reser. När denna är gjord vet vi hur vi ligger till i förhållande till uppsatta mål. Många resor på ön görs till och från barnens fritidsaktiviteter. Enligt livsstilsstudien som gjordes 2015/2016 görs 62 procent av högstadieelevernas resor till och från fritidsaktiviteter med hållbara transportmedel. Enligt en enkät till föreningarna 2017 tycker de även att tillgången till cykelparkering vid träningsanläggningarna är god. I den största barn - och ungdomsföreningen på Lidingö tillämpas ett system som förenklar samkörningen av barn och ungdomar till och från fritidsaktiviteter. Systemet är inkluderat i klubbens närvarorapporteringssystem, vilket gör att samkörning lätt kan hanteras i samband med kallelser till aktiviteter. 6

7 Resor: mål till Lidingöbornas arbetsresor utgörs till 60 % av gång, cykel eller kollektivtrafik. Det är osäkert om målet kommer att nås. En handlingsplan för att öka det hållbara resandet planeras till 2018 då även en ny resvaneundersökning ska genomföras. Arbete pågår med att skapa goda förutsättningar för hållbara resor. För att nå dit ska vi: Anta handlingsplan för att öka det hållbara resandet. Utreda ekonomiska styrmedel för parkering. Status: 5. Lidingöbornas vardagliga resor inom Lidingö (på fritiden/icke arbetsresor) utgörs till 50 % av gång, cykel eller kollektivtrafik. Det är osäkert om målet kommer att nås. En handlingsplan för att öka det hållbara resandet planeras till 2018 då även en ny resvaneundersökning ska genomföras. Arbete pågår med att skapa goda förutsättningar för hållbara resor. Anta handlingsplan för att öka det hållbara resandet. Utreda ekonomiska styrmedel för parkering. Arbeta med skolreseplaner och uppdatera dem årligen. Stötta idrottsföreningar för att öka det hållbara resandet till och från fritidsaktiviteter och idrottsanläggningar. 6. Koldioxidutsläpp från arbetspendling och tjänsteresor med motorfordon för stadens medarbetare har minskat med 20 %. Det är osäkert om målet kommer att nås. Ingen ny mätning har gjorts och tidpunkt för detta är inte fastställt. Aktiviteter pågår och utsläppen från stadens bilpark minskar medan flygresorna ökar. Genomföra åtgärder inom Ceroarbetet 1 för att minska koldioxidutsläpp från medarbetarnas resor. Upphandla miljöbilar till stadens bilpool och fasa ut övriga fordon. 1 Stadens använder beräkningsverktyget Cero (Climate an Economic Research in Organisations). Ett koncept för att uppnå klimatmål för resor i verksamheter. 7

8 Hållbar grön ö Målbild 2020 Att bevara den biologiska mångfalden är en av vår tids stora utmaningar. Grönområden i en sammanhängande grönstruktur bidrar till artrikedom och stärker motståndskraften i ett ekosystem. År 2020 präglar miljö och hälsa Lidingös stadsutveckling och bebyggelse. Den utvecklade stadskärnan i Lidingö centrum har en ambitiös miljöprofil. Öns värdefulla natur- och kulturmiljöer har bevarats och utvecklats och växt- och djurlivet är variationsrikt. Grönområden och stränder bjuder in till rekreation. I stadsmiljön finns attraktiva parker för människor i alla åldrar. Barnens perspektiv beaktas vid utvecklingen av den fysiska miljön och våra gröna rum. De kommunala verksamheterna bedrivs i lokaler som svarar upp mot höga krav vad gäller miljö och hälsa. Även de utomhusmiljöer som används av de kommunala verksamheterna är sunda, inspirerande och naturnära. Bebyggd miljö Det vi bygger i dag ska morgondagens Lidingöbor leva i. Det ställer höga krav på både hur vi planerar vårt samhälle, men även hur vi bygger våra hus. Just nu planeras utvecklingen av Lidingö centrum och Högsätra. Områdena ska präglas av ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Utvecklingen syftar till att skapa förutsättningar för fler mötesplatser och en tryggare stadsmiljö, samt göra det enklare att göra miljösmarta val. Bostäderna ligger i kollektivtrafiknära lägen och gång- och cykelvägar ska bli säkrare. Här planeras även för bättre rening och fördröjning av dagvatten, vilket är ett ökande problem i tättbebyggda områden. För att komma längre i arbetet med hållbarhetskrav i våra planer och exploateringsavtal så måste ett program för hållbart byggande tas fram. När staden bygger så ska byggnaden nå upp till kraven i Miljöbyggnad 2, där energieffektivitet, materialval och inomhusmiljö är i fokus. Under året har inga kommunala fastigheter färdigställts. Stadshuset, som håller på att renoveras, har projekterats för att uppnå Miljöbyggnad nivå Silver. Flera miljösmarta val har även gjorts för inredningen, bland annat kommer det att vara linoleumgolv. Som ljuddämpare har en levande lav valts på flera platser som inte bara är vacker utan också brandsäker och underhållsfri. En geo-anläggning ska förse huset med både bergvärme och kyla vid behov. Huset kommer att bli i stort sett självförsörjande på energi. 2 Certifieringssystem för byggnader. Miljöbyggnad betygsätter energi, inomhusmiljö och material. Systemet kan användas för nyproducerade och befintliga byggnader. 8

9 Bebyggd miljö: mål till Stadsplaneringen främjar hälsan och miljön och är anpassad till områdets karaktär. Målet kommer troligtvis att nås. Stadens egna fastigheter byggs enligt Miljöbyggnad. En förbättring av utomhusmiljöerna kring äldreboenden har genomförts. Utomhusmiljöerna bedöms nu vara tillgängliga och trivsamma för kunder och anhöriga. I det pågående Dalénumprojektet samarbetar staden med byggherren kring den konstnärliga utsmyckningen som delvis bygger på platsens historia. För att nå målet krävs att ett program för hållbart byggande tas fram, vilket planeras till För att nå dit ska vi: Ta fram program för hållbart byggande inklusive strategier för klimatanpassning och övergripande arkitektur. Certifiera alla stadens nybyggnader med minst Miljöbyggnad Silver och för energi nivå Guld. Miljöbyggnad guld ska nås om det är kostnadseffektivare ur ett livscykelperspektiv. Säkerställa goda utomhusmiljöer vid boende och verksamheter för äldre och individer med funktionsnedsättning. Verka för konstnärlig utsmyckning i offentliga miljöer vid större projekt. Status: 8. Förorenade områden är utredda. Målet kommer troligtvis att nås. Arbetet pågår enligt fastställd plan. Under året har dock inget arbete med objekten i planen gjorts. Utreda och åtgärda förorenade områden i enlighet med fastställd handlingsplan. 9. Antalet bullerstörda fastigheter har minskat med 50 %. Målet kommer att bli svårt att uppnå då minskningen i dag är endast 14 procent. Arbete pågår med att minska antalet bullerstörda fastigheter. Staden har dock inte full rådighet kring detta. En ny trafikbullermätning görs Erbjuda bidrag till de fastigheter som är bullerstörda, enligt stadens regler. Genomföra en ny trafikbullerkartläggning. 9

10 Natur och vatten Vatten är centralt på Lidingö då vi har både kust och sjöar. Arbetet med en Blåplan har pågått under året och den antogs av kommunfullmäktige i slutet av Det övergripande målet med Blåplanen är att skydda och utveckla värdefulla vattenmiljöer. Blåplanen kommer att utgöra ett viktigt underlag i samband med fysisk planering, förvaltning och andra projekt eller åtgärder som berör Lidingös vattenmiljöer. Lidingö stad har ett väl utvecklat samarbete med båtklubbarna på ön genom båtrådet, där miljöambitionerna är höga. Alla båtklubbar bidrar till att minska båtklubbens miljöpåverkan. Trots att staden har som ambition att ingen ska bottenmåla sin båt så är rådigheten begränsad då båtägaren själv bestämmer över sin båt. Båtklubbarnas miljöarbete har dock lett till minskad användning av antifoulingfärger men trenden har avstannat det senaste året. Anläggning av fler dagvattendammar är ett led i att öka reningen av dagvatten från våra vägar, innan det släpps ut i sjöar eller i havet. Under året har staden tagit över driften av en dagvattendamm i Dalénum. En ny dagvattenanläggning har även anlagts vid Karins backe, vid golfbanan, samt vid pendlarparkeringen i Bodal. Arbete pågår med reningsanläggningar för dagvatten i inre Kyrkviken. Under 2017 har Kottlasjöns sediment behandlats så att det ska binda mer fosfor. Det gör att sjön framöver kommer att bli mindre påverkad av övergödning och läckaget av fosfor från Kottlasjön till Lilla Värtan kommer också att minska. Stadens Grönplan antogs 2014 och arbetet med aktiviteter är i full gång. Under 2017 har bland annat naturvårdande skötsel av bostadsnära skog genomförts i många områden, både utifrån boendes önskemål och där skötseln har varit eftersatt. För att öka arealen blomsterrik ängsmark, har ängsmarken vid Södergarn utökats genom röjning och den slåtter som Naturskyddsföreningen återupptagit har utvidgats för att gynna floran på platsen. För att på sikt höja de ornitologiska värdena vid Gråviken genomförs våtmarksbete med Highland cattle-kor. Våtmarksbete görs för att hålla undan vass och sly och därigenom skapa en öppen strandäng. Strandängar är attraktiva för vadarfåglar men även för andra smådjur som salamandrar, grodor, och fjärilar. De översvämmade delarna av den betade ängen är gynnsam även för gäddlek. Projektet är långsiktigt och kommer att pågå i flera år. För att öka kunskapen om naturen på Lidingö planeras det för en Naturbesöks-app. Så kallat LONA-bidrag är sökt från Länsstyrelsen för att påbörja arbetet. 10

11 Natur och vatten: mål till Bevara och förstärka Lidingös grönstrukturer. Målet kommer troligtvis att nås. Arbetet med grönplanens strategier pågår och värdefull natur skyddas och utvecklas. För att nå dit ska vi: Säkerställa att grönplanens strategier uppfylls. Skydda natur med höga naturvärden. Sköta ängsmark och vägkanter som slåttermark. Status: 11. Minska miljöpåverkan på kustvatten, sjöar och vattendrag. Målet kommer troligtvis att nås. Stadens blåplan är antagen och visar på en riktning för arbetet med blåfrågor. Arbetet med handlingsplan för dagvatten kommer att påbörjas under Ta fram en blåplan som ger riktlinjer för hur kustvatten, sjöar, vattendrag och stränder ska skyddas och utvecklas. Upprätta en handlingsplan för dagvatten. Minska båtlivets miljöpåverkan med samarbete, information och tillsyn. Klar 12. Kunskapen om Lidingös natur och gröna kulturarv inom den egna organisationen och hos Lidingöborna är hög. Målet kommer troligtvis att nås. Lidingöborna har aldrig långt till ett grönområde och inom skolan arbetar elever och lärare med miljö och naturfrågor utifrån läroplanen. Mer arbete behöver göras för att informera om vad som finns i vår natur. Framtagande av app för detta pågår. Utbilda barn, elever och personal om Lidingös natur och miljö. Utveckla kartbaserad digital informationstjänst om natur-, parkoch kulturmiljöer. 11

12 Miljökloka val Målbild 2020 Lidingö stad köper endast miljökloka varor och tjänster och sluter kretsloppen. Medarbetarna konsumerar och återvinner miljöklokt. Utbildning och kunskap är avgörande framgångsfaktorer och är ett område som kommunen kan bidra till. Medborgare och näringsliv ska löpande kunna avläsa uppföljningen av miljömålen. Vi som verkar inom staden eller på ön samspelar i syfte att kommunicera och inspirera varandra till kloka miljöval. På Lidingö tar människor tillvara sina möjligheter att förbättra miljön och sin egen hälsa. Lidingö stad ger goda förutsättningar för dem som bor och verkar på ön att agera miljöklokt. Det ska vara lätt att göra rätt. Konsumtion och kretslopp Staden köper in mycket varor varje år och det är därför viktigt att det vi köper uppfyller de behov vi har, men även att de har liten miljöpåverkan. I de flesta upphandlingar ställs i dag miljökrav. Det finns dock ett behov av att ställa fler krav, men även att vi följer upp de krav vi ställer. Under året som gått har det blivit lättare för förskolorna att köpa in mer kemikaliesmarta produkter till sina verksamheter. I stadens e-handelssystem har ett Lidingöval införts där produkter som är bättre ur kemikaliesynpunkt har märkts ut. Det kan till exempel handla om leror eller pennor som innehåller färre kemiska ämnen än andra alternativ. Införandet av Lidingöval är en del av projektet Kemikaliesmart förskola som har bedrivits sedan Projektet har bland annat bidragit till att höja kunskapsnivån om kemikalier och att rensa ut äldre leksaker och uttjänt elektronik, som barnen har lekt med, och som kan innehålla skadliga ämnen. Som en fortsättning på projektet Kemikaliesmart förskola har arbetet med en kemikalieplan för alla stadens verksamheter pågått. I Kemikalieplanen ska staden tydliggöra prioriteringar och strukturera och underlätta förvaltningarnas arbete med att minska den negativa påverkan från kemikalier och mikroplaster, med särskilt fokus på barn och unga. Planen förväntas att antas under Maten i våra verksamheter ska inte bara vara god, näringsriktig och ekologisk. Den ska även vara lagad från grunden och fri från onödiga tillsatser. All fisk som serveras ska vara fångad från hållbara bestånd. Ökad klimathänsyn tas genom att alla skolor och förskolor har en helvegetarisk dag per vecka och mer klimatsmarta menyer komponeras för att minska miljöbelastningen. Genom att minska matsvinnet så blir maten även mer klimatsmart. I stadens organisation har alla verksamheter i dag möjlighet att källsortera. Under 2018 ska även en tjänst införas för att göra det lättare att återbruka inventarier mellan verksamheterna. 12

13 Konsumtion och kretslopp: mål till Lidingö stads verksamheter har inga onödiga och farliga kemikalier. Målet kommer troligtvis att nås. Framtagandet av en kemikalieplan pågår vilken kommer leda staden mot målet. Arbete pågår med att minska de onödiga och farliga kemikalierna i stadens verksamheter, bland annat genom att ställa krav i upphandlingar. Förskolorna har rensat ut leksaker och material som kan innehålla skadliga ämnen. För att nå dit ska vi: Ställa hållbarhetskrav vid upphandling enligt Upphandlingsmyndighetens kriterier. Upprätta en kemikaliehandlingsplan för staden. Rensa ut leksaker och utrustning med farliga kemikalier från förskolorna. Status: 14. Lidingö stad serverar klimatsmart mat i stadens verksamheter och minst 35 % av varorna är ekologiska. Målet kommer troligtvis att nås. Andelen ekologisk mat är nästan uppnådd. Genom att genomföra åtgärderna skapas en större förståelse för varför det är viktigt med ekologisk och klimatsmart mat. Ett pilotprojekt om klimatsmart mat planeras till Ta fram information om klimatsmart mat, "Mat för hälsan och miljön", för att underlätta för verksamheterna att uppfylla målet. Genomföra pilotprojekt inom en förskola med klimatsmartmat: utbildning av barn och pedagoger samt hög andel ekologisk mat. 15. Mängden matavfall har minskat och återbruk och återvinning har ökat. Målet kommer troligtvis att nås. Staden arbetar ständigt med att informera och underlätta för Lidingöborna att sortera sitt avfall. Under 2017 har fokus främst varit på matavfall. Även för stadens verksamheter har det blivit lättare och under 2018 kommer ett gemensamt system för återbruk i staden att införas. Möjliggöra för alla Lidingö stads verksamheter att källsortera. Införa ett återbrukssystem för Lidingö stads inventarier. Öka möjligheterna för insamling av el- och farligt avfall. Genomföra informationsinsatser om matavfall och om stadens olika insamlingssystem för t.ex. farligt avfall och källsortering. Klart 13

14 Kunskap och delaktighet Lidingö stads verksamheter arbetar ständigt med att minska sin miljöpåverkan på olika sätt genom att resa mer hållbart, ställa krav i upphandlingar eller genom fysiska förändringar i vår omgivning. Vi har olika roller och därför möjlighet att bidra på olika sätt. Skolan är en viktig aktör i miljöarbetet. Under året utvecklades den tidigare miljöveckan till en innovationsvecka. Miljöaspekten kombinerades med ytterligare två komponenter - digitalisering och innovationer. Genom digital teknik och uppfinningsrikedom inspirerades barn, elever och pedagoger till att hitta kreativa lösningar för en meningsfull, hållbar och miljösmart framtid. Cirka 500 barn och elever från stadens förskolor, grundskolor och gymnasieskola deltog. Under en mässdag i Hersby gymnasium delades även ett innovationspris ut där syftet var att uppmärksamma nya innovationer med koppling till digitalisering och med ett tydligt miljöfokus. Ett sätt att få till ett strukturerat miljöarbete i skolor och förskolor miljöarbete är att de anslutar sig till Grön flagg, som Håll Sverige rent håller i. I dag jobbar två förskolor och Hersby gymnasium aktivt med grön flagg. Målet är att alla skolor och förskolor ansluter sig. I syfte att inspirera Lidingöborna till miljökloka val, men även att på ett lättsamt sätt informera om vad som händer i staden, så har staden miljöbloggen Miljö på ö. Inläggen marknadsförs på Lidingö stads Facebookkonto och läses av i genomsnitt 500 personer per inlägg. De mest lästa inläggen förra året handlade om cykling inför våren samt ett inlägg om hur man kan göra båtlivet mer hållbart. De inläggen har hittills lästs av cirka 7000 respektive 4000 personer. Trots att stadens arbete med att kartlägga miljöpåverkan i verksamheterna inte har kommit i gång än, har enheten för förebyggande stöd på Omsorgs- och socialförvaltningen kartlagt sin egen påverkan och arbetar efter en enhetsanpassad miljöplan. Planen beskriver bland annat hur verksamheten ska minska sin energianvändning samt hur medarbetarna ska utföra kloka miljöval. Planen reglerar även roller för ansvar och uppföljning. För att komma längre med målet om kunskap och delaktighet i miljöfrågorna behöver en kartläggning av stadens verksamheters miljöpåverkan göras. Detta kommer att göras under 2019 och ligga till grund för nästa miljöprogram. 14

15 Kunskap och delaktighet: mål till Lidingös stads verksamheter har minskat sin miljöpåverkan. Målet kommer troligtvis att nås. Lidingö stads verksamheter arbetar ständigt med att minska sin miljöpåverkan. Kartläggning över de olika förvaltningarnas miljöpåverkan ska göras 2019 och i samband med detta ska även förutsättningar för ett ledningssystem utredas. För att nå dit ska vi: Ge kunskap till stadens verksamheter om deras miljöpåverkan och hur den kan minska. Utreda förutsättningar för ledningssystem för hållbar utveckling. Status: 17. Lidingö stad har en hög miljömedvetenhet och använder digitala verktyg i sitt arbete och sin kommunikation. Målet kommer troligtvis att nås. Miljömedvetenheten höjs hela tiden och i skolorna arbetas det mycket med miljöfrågor. Under Innovationsveckan vävdes digitalisering och miljöfrågor samman och 500 barn och elever arbetade med frågan. Andel skolor och förskolor som valt att arbeta med hållbarhetsfrågor utifrån systemet för Grön Flagg är dock lågt, vilket framgår av indikator 37. Införa nätverk av kontaktpersoner för miljöfrågor inom staden. Införa årlig temavecka om aktuella miljöfrågor för barn och elever. Inrätta miljöpris för goda initiativ och idéer för elever. Utveckla digitala verktyg och lösningar för att underlätta för kunder och medarbetare samt för att synliggöra och minska klimatpåverkan. 15

16 Bilaga 1 Indikatorer ENERGI OCH KLIMAT 1. Energianvändningen i stadens lokaler 2. Energianvändningen i stadens bostäder 3. Andel av stadens lokalhyresgäster som har kunskap om sin energiförbrukning 4. Andel av stadens uppvärmningsenergi som är fossilbränslefri 5. MWh förnybar energi från stadens anläggningar 6. Energianvändningen inom det geografiska området /invånare RESOR Basvärde ,3 kwh/m2 (2009) 225,8 kwh/m2 (2009) 170,1 kwh/m2 161,5 kwh/m ,5 (2011) 168,4 kwh/m2 (-34%) 89,60% 89,50% - Målvärde 2020 Kommentar -40% De faktiska ytorna har ökat med nästan 10% vilket sänkt det specifika nyckeltalet. Verklig energibesparing -24% sedan % Uppgifter från Lidingöhem ej klara 100% 100% 16 (17) kwh kwh 200 MWh 16,5 MWh/inv (2009) 15,5 MWh/inv 15,5 MWh/inv (2015) (-6%) Ansvarig förvaltning -20% MSK 7. Andelen hållbara resor till arbetet 8. Antal cyklar över Lidingöbron ett medelvardagsdygn 9. Antalet påstigande på kollektivtrafiken en vintervardag 10. Körsträcka med bil, mil per invånare 11. Andelen elever som går och cyklar till skolan 12. Andelen hållbara resor till vardagsaktiviteter/fritids 13. Andelen som går eller cyklar till arbetet minst 1 dag i veckan 14. Andelen som åker kollektivt till arbetet minst 1 dag i veckan 15. Andel miljöbilar inom staden 16. Koldioxidutsläpp från tjänsteresor per årsarbetskraft i staden BEBYGGD MILJÖ 17. Andel av stadens nya byggnader som har certifierats som minst miljöbyggnad silver och om möjligt guld i energiklass 18. Antaget program för hållbart byggande 51% (2013) 1158 (2012) (2012) 496 mil/inv (2010) 51 % (2013) 34 % (2013) 32 % 42 % 36% (2009) 138 kg CO 2 (2011) % (+53%) Resvaneundersökning görs % % 2017 ej klart 483 mil/inv (2015) 483 mil/inv (2016) (-3%) 53 % - 75% % -10% Resvaneundersökning görs 2018 Resvaneundersökning görs % MSK % MSK 58,50% 60,3% 100% 135 kg CO kg CO 2 (-4,4%) -20% % % Personbilar: 87% Lätta lastbilar:18,5% Stadens fordonspark samt tåg och flygresor. Viss osäkerhet i uträkningen. Inga nya byggnader har färdigställts aktuella år. Arbetet har inte påbörjats. SLK SLK MSK

17 19. Andel konstnärlig utsmyckning i större projekt 20. Andel på vård-och omsorgsboenden som tycker att det är trivsamt utomhus runt boendet % 55.5 % Inga större projekt har genomförts. LKF 66% 68% 75% OSF 21. Antal områden som kräver åtgärder/sanering och som är åtgärdade Riskklassade: 18 Undersökta: 7 Åtgärdade: 0 (2011) Undersökta:1 Åtgärdade:1 Undersökta: 0 Åtgärdade:0 + 4 åtgärdade Inget sanerings- eller åtgärdsarbete har gjort under året. MSK 22. Antalet bullerstörda fastigheter NATUR OCH VATTEN 23. Andel av åtgärdsförslagen i grönplanen som är genomförda 24. Arealen skyddad natur 25. Areal med ängsskötsel (slåttermark) 26. Andel hårdgjord yta kopplat till reningsanläggning 27. Andel nymålade båtar med giftiga antifoulingfärger KONSUMTION OCH KRETSLOPP 28. Andel upphandlingar med hållbarhetskrav 341 (2009) (-14%) -50% 0 50% 66% 70% Klara eller påbörjade 373 ha (2009) 30 ha (2015) 12% (2015) 30% 373 ha 373 ha 373 MSK 33 ha 33,75 ha 45 ha 12,0% 13,6% 18% 20% 20% 0% MSK 65% (bas) 86% 75% 80% (bas) SLK 29. Andel förskolor som fasat ut leksaker och inredningar 0 100% 100% 100% LKF 30. Andel ekologisk mat 23 % 32% 34% 35% SLK 31. Matsvinn g/elev 32. Andel verksamheteter som serverar en helvegetarisk måltid per vecka 33. Andel hushåll anslutna till matavfallsabonnemang 34. Mängd insamlade inventarier till återbruk (ÅVC) 35. Antal förmedlade inventarier i stadens eget återbrukssystem KUNSKAP OCH DELAKTIGHET 36. Andel verksamheter som har kunskap om sin miljöpåverkan. 37. Antal Grön Flagg för förskolor och skolor 38. Andel Lidingöbor som tycker att stadens insatser för att kommuninvånarna ska kunna leva miljövänligt är bra 39. Antal inrättade nätverk för kunskapsutbyte Andel av de elever som deltagit i miljöveckan som uppger att de fått nya kunskaper om miljö och klimat 24 g/elev (2012) 26 g/elev 21 g/elev (-12,5%) -15% SLK - 100% 100% 100% SLK 811 (2011) 188 ton ton Uppgifter för 2017 ej klara 0 (2015) % 6 (18%) 3 (9%) 100% Arbetet har inte påbörjats Två förskolor och Hersby gymnasium. Verksamheterna arbetar med miljöfrågor på annat sätt. MSK 3,6 av 5 6 av 10 6 av 10 >6 Omformulerad fråga MSK ) LKF MSK % 80% Av de som svarade på enkät efter innovationsveckan MSK 17