Ny tidplan! Förlängd tävlingsperiod. del 2. Norra. staden

Transkript

1 Ny tidplan! Förlängd tävlingsperiod s g n i n s i v n a Mark g n i l v ä t n e j a k l Ko del 2 men att Välkom delta i Norra dsdjurgår staden

2 För att uppnå målsättningarna med stadsutvecklingen av Norra Djurgårdsstaden och för etappen Kolkajen letar exploateringskontoret lämpliga byggaktörer och genomför därför en markanvisningstävling. Markanvisningstävlingen är upplagd så att byggaktörer som önskar förvärva mark i Kolkajen ska visa hur man tar sig an Stockholms stads ambitioner och strategier för en hållbar stadsutveckling i Norra Djurgårdsstaden med hög stadsbyggnadsmässig och arkitektonisk kvalitet. Markanvisningstävlingen omfattar totalt ca 860 bostäder i utbyggnadsetappen Kolkajen, Norra Djurgårdsstaden. Mark för åtta anvisningar, à ca bostäder med bostadsrätt, ska upplåtas med äganderätt till åtta stycken olika byggaktörer. Varje tomt har ett fastlagt markpris per den 1 september 2017; kr/kvm BTA för bostäder, vilket reglerat till oktober (senaste mäklarstatistik) motsvarar ca kr/kvm, pris för lokal/butik är kr/kvm BTA i prisläge 1 september Inbjudan till markanvisningstävlingen samt de handlingar som utgör underlag för tävlingen finns på exploateringskontorets webbsida: Tävlingsprogrammet tillsammans med alla bilagor ska möjliggöra för potentiellt intresserade byggaktörer att utarbeta ett anbud och delta i tävlingen om att få en markanvisning. Det inlämnade anbudet ska innehålla ett till tre stycken referensprojekt och ett skriftligt koncept. Referensprojekten ska matcha tre av staden utvalda utvärderingskriterier medan det skriftliga konceptet ska beskriva ansökarens åtaganden för ett eventuellt projekt i Kolkajen. Anbuden utvärderas och poängsätts av exploateringskontoret och stadsbyggnadskontoret. Tilldelning av tomter görs sedan utifrån erhållna poäng i tävlingen och angiven prioritiering av tomterna. Ny tidplan för tävlingen - Förlängd tävlingsperiod Exploateringskontoret har ombetts att förlänga tävlingstiden så att alla intresserade hinner ta del av det omfattande materialet. Start markanvisningstävling 20 december 2017 Sista ansökningsdag 21 februari 2018 Återkoppling om ansökningar februari/mars 2018 Tilldelning av tomter och teckna markanvisningsavtal mars 2018 Beslut om markanvisning i exploateringsnämnd planeras till april 2018 Exploateringskontoret, Avdelningen för projektutveckling. Box 8189, Stockholm Telefon Fax E-post exploateringskontoret@expl.stockholm.se Besöksadress Fleminggatan 4. Org nr (22)

3 Figur 1. De 8 markanvisningsområdena. Tävlingens genomförande På finns länkar till de handlingar som utgör underlag för tävlingen. Frågor rörande tävlingen kan ställas via den kontaktperson som finns redovisad på webbsidan. Besvarade inkomna frågor om tävlingen kommer också att redovisas där. Frågetiden förlängs till Anbud ska ha inkommit till registraturet senast När exploateringsnämnden fattat beslut om markanvisning kommer resultatet av tävlingen att redovisas, dels i det tjänsteutlåtande som ligger till grund för nämndens beslut, dels på webbsida: Byggaktörer som skickar in ansökningar kommer även att ges skriftlig återkoppling. Jag hoppas att ni deltar i tävlingen och önskar lycka till! Med vänlig hälsning, 2 (22)

4 Innehållsförteckning Stadsutvecklingen i Norra Djurgårdsstaden... 4 Förutsättningar vid utveckling av Kolkajen... 7 Förväntningar på byggaktören efter markanvisning Tävlingen Tidplan för tävlingen... 13Fel! Bokmärket är inte definierat. Deltagande Inlämning av anbud Kvalificeringskrav steg Ekonomiska förutsättningar Referensprojekt Bedömning av koncept steg Eftersträva variation olika boendeformer Säkerställ arkitektonisk kvalitet Sysselsätt människor som står utanför arbetsmarknaden Tävlingshandlingar (22)

5 Stadsutvecklingen i Norra Djurgårdsstaden År 2040 ska Stockholm vara främst gällande omställningen till det hållbara samhället. Stockholm är redan i dag världsledande i att utveckla, marknadsföra och tillämpa ny energi- och miljöteknik och miljötjänster och denna position ska förvaltas och stärkas. Norra Djurgårdsstaden har särskilt goda möjligheter att vara en nationell såväl som internationell förebild inom hållbart stadsbyggande. Här kommer den växande storstaden att kunna förenas med de värden som gör Stockholm unikt, närheten till vatten och natur. Genom innovativa lösningar och kreativt arbetssätt kommer Norra Djurgårdsstaden att bli ett skyltfönster för hållbart stadsbyggande. Den nya stadsdelen kommer att erbjuda en urban miljö, präglad av mångfald där boende och verksamma kommer att uppmuntras till egna initiativ och hållbara val i vardagen. En blandning av bostäder, arbetsplatser och service skapar förutsättningar för att människor med olika bakgrund och i olika åldrar ska vilja bo, leva och arbeta i Norra Djurgårdsstaden. Stadsutvecklingsområdet kommer att få minst nya bostäder och nya arbetsplatser med allt från hamnanknutna verksamheter till företag inom finansiella tjänster, media och etableringar inom tjänste- och kultursektorn. Stadsdelen, som finns i ett av Stockholms bästa lägen i gränslandet mellan stenstad och natur, kommer att bli en levande och vital del av innerstaden. Figur 2. Planöversikt Norra Djurgårdsstaden, juli Kolkajen inringat. 4 (22)

6 Kolkajen Kolkajen är beläget mellan den aktuella utbyggnadsetappen Brofästet, Nationalstadsparken och Lilla Värtan. Kolkajen ansluter till kollektivtrafikknutpunkten Ropsten med både bussar, tunnelbana, Lidingöbana och eventuell framtida spårbunden kollektivtrafik till city samt har en koppling till framtida östlig förbindelse. Som en del av Norra Djurgårdsstaden ska Kolkajen utvecklas till en attraktiv stadsdel med bostäder, service och verksamheter i en tät och blandad stadsmiljö av hög kvalitet. Planområdet omfattar ca 13 ha och innehåller ca 1600 bostäder med preliminär fördelning på ca 370 st hyresrätter och ca 1230 st bostadsrätter. Därutöver innehåller planförslaget ca kvm lokaler utöver det befintliga Vattengasverket som planeras innehålla en publik verksamhet. I området planeras två förskolor. Figur 3. Visionsbild från samrådet- Flygvy över Kolkajen fullt utbyggt. Bild ADEPT/Mandaworks Genom en nyskapad ö och utbyggd mark skapas en längre kajlinje med gynnsamma söder- och västerlägen mot vattnet och en vattenfront av det slag som kan bidra till att bygga vidare på Stockholms stads identitet som en stad vid vattnet. Vattnet i området görs tillgängligt för boende och besökare genom ramper och bryggor i bra 5 (22)

7 sollägen. De publika stadsrummen i planområdet ska tillsammans bilda en helhet med både lugna och aktiva rum, lokala mötesplatser och målpunkter för en bredare allmänhet. Bebyggelsens karaktär och skala styrs av det stadsrum som husen omger, olika grad av variation ska stärka delområdenas karaktär. Gedigna material som tegel, trä och natursten eftersträvas. Gaturummen är utformade utifrån prioritering av gående och cyklister, på många ställen är de planterade och möblerade som vistelsezoner tillhöriga bostadsmiljön. Direkt söder om Kolkajen i Hjorthagsberget pågår planläggningen som möjliggör ett parkeringsgarage i bergrum för ca 1200 parkeringsplatser, antagande planeras ske under Bostäderna i Kolkajen förses med p-platser i bergrumsgaraget genom parkeringsköp. Kolkajen ligger intill Gasverksområdet som planeras för ett stort och varierat utbud av handel, kultur, utbildningslokaler, förskola samt idrottsverksamhet (klättring och idrottshall). Gasverksområdet utgör en unik kulturhistorisk miljö. Här producerades gas mellan åren 1906 och En viktig del av Gasverkets historiska betydelse ligger i att det tydligt vittnar om de cirka hundra åren av gasproduktion. Till Kolkajen har stenkol anlänt för framställningen av stadsgas, den gamla kajlinjen bevaras eller blir läsbar i den nya strukturen. Inom projektområdet bevaras också Vattengasverket och Tjärfabriken. Vattengasverket en av de mest ornamenterade byggnaderna inom Gasverket. Stadsdelen får en tydlig lokal identitet genom bevarandet av de kulturhistoriska elementen. I norra delen finns en bro för gående och cyklister för att ta sig till Nationalstadsparken. I Ropsten omformas kollektivtrafikknytpunkten runt tunnelbanans slutstation där en tät exploatering planeras med ca 650 bostäder och ca kvm handel och kontor. Här skapas förutsättningar för en ny spår-, gång- och cykelbro som planeras av Lidingö stad, en utbyggnad av kollektivtrafiken (spårväg, bussar) som planeras av Stockholms läns landstings trafikförvaltning. Stadsbyggnadsetapp Ropsten avslutar stadsutvecklingsområdet i Hjorthagen. Handeln i Hjorthagen kommer att vara väl etablerad när lägenheterna i Kolkajen är inflyttningsklara under åren Då bor ca personer i området, skolan är öppnad liksom delar av Gasverksområdet med dess serviceutbud. Preliminär tidplan för detaljplan Kolkajen: Granskning Q Antagande kommunfullmäktige Q DP laga kraft Q DP laga kraft om plan överklagas Q (22)

8 Förutsättningar vid utveckling av Kolkajen Markanvisningsområdet Området ingår i den pågående detaljplanen (S-Dp ), se Övriga handlingar/länkar: Planprocessen Kolkajen. Samrådshandlingar har justerats till Utkast till plankarta och Utkast till planbeskrivning och utgör grund för markanvisning, se bilaga 1a och 1b. Bebyggelsen ska följa framtaget kvalitetsprogram för gestaltning. Det kvalitetsprogram som togs fram under samrådet finns att hitta under Övriga handlingar/länkar: Planprocessen Kolkajen. Ett reviderat kvalitetsprogram för gestaltning kommer tillhandahållas under tävlingstiden, se bilaga 1c. Vissa kvartersspecifika egenskaper sammanfattas i Informationshandling tomter, bilaga 2a. Ungefärliga ytberäkningar samt markpriser för respektive kvarter redovisas i Ytor och markpriser tomter, bilaga 2b. Avgränsning av området, antal lägenheter samt övriga förutsättningar för tomterna är preliminära och kan komma att ändras under det fortsatta arbetet med markanvisningar, detaljplan och fastighetsbildning. Planen medger verksamheter i bottenvåningar i hela planområdet. För att området ska få den blandning av bostäder och verksamheter som önskas, förutsätts lokaler för en del kvarter utmed större gator och viktiga publika rum. I parken finns en paviljong som ingår i en av markanvisningarna. Markanvisningsavtal ska tecknas mellan byggaktören och staden. Bostäderna inom kvarteren ska upplåtas med bostadsrätt eller som ägarlägenheter. Kvartersmark för bostäderna ska överlåtas som äganderätt till byggaktören. Varje tomt har ett fastlagt markpris mellan kr/kvm ljus BTA för bostäder i prisläge (värdetidpunkten), vilket reglerat till oktober (senaste mäklarstatistik) motsvarar ca kr/kvm. Lokaler/butiker ska uppföras i enlighet med detaljplanen. Priset för lokal/butik är kr/kvm BTA i prisläge (värdetidpunkten). För respektive kvarter finns Utkast till markanvisningsavtal framtagen, se bilaga 3a- 3h. För markanvisningen gäller stadens krav enligt den markanvisningspolicy som exploateringsnämnden fastställt. Detta innebär bland annat att byggaktören skall följa stadens, av kommunfullmäktige, gatu- och fastighetsnämnden, marknämnden eller exploateringsnämnden vid markanvisningar beslutade generella krav. Start av bostadsbyggnation kan ske tidigast år 2020 för Kv Terrassen V+Ö, år 2022 för KV Kolkajen N. Övriga kvarter kan påbörjas mellan åren Byggordning är preliminär och beroende av myndighetsbeslut, logistik och andra faktorer. 7 (22)

9 Framtagande av detaljplan ska bekostas av de byggaktörer som är aktiva i planområdet för Detaljplaneförslaget. Kostnadsandel för respektive kvarter framgår av markanvisningsavtalen, se bilaga 3a-3h. Hittills upparbetade kostnader ligger på 33 MSEK. Staden står för kostnaderna för egen personal på exploateringskontoret. Överenskommelse om exploatering avses träffas så snart planarbetet kommit så långt att detta kan ske. En förutsättning för att projektet ska kunna genomföras är att ny detaljplan vinner laga kraft och att exploateringsnämnden fattar erforderliga beslut. Gatukostnadsersättning kommer ej att utkrävas av staden för detaljplaneområdets allmänna gator och parker för utbyggnaden. Byggaktören står för samtliga lagfartskostnader samt anslutningsavgifter. Byggaktören är medvetet om vikten av mycket god samordning med Staden och övriga exploatörer i området för att möjliggöra färdigställande av gator och ledningar på allmän plats samt grundläggning och utbyggnad av kvartersmark. Byggaktören ska ansluta sig till en gemensam bygglogistikanläggning BLC, som kommer ligga i Värtahamnen eller Frihamnen alternativt någon annanstans i Norra Djurgårdsstaden. Figur 4. Strukturplan, delar som ingår i markanvisningstävlingen markerade med rött. Bild ADEPT/Mandaworks (22)

10 Trafik och parkering En tydlig prioritering av gående, cyklister och kollektivtrafik är grundläggande för trafikplaneringen i Kolkajen. Bilparkering sker i ett bergrumsgarage istället för inom den egna fastigheten och på så sätt blir biltrafikflödena på bostadsgatorna låga. Gatorna i Kolkajen är utformade som vistelsegator där det finns plats för människor att mötas och vistas på och där det tydligt framgår att gående och cyklister är prioriterade framför fordonstrafik. Att skapa en stadsmiljö som är på gåendes villkor innebär också att arbeta för en attraktiv och variationsrik stadsmiljö. I och med att gårdarna inte behöver vara underbyggda med garage kan de utföras med mer grönska och bli mer kvalitativa. Normer för parkering finns i Handlingsprogram hållbarhet, version 1.1 se bilaga 4. Parkering ska lösas genom parkeringsköp i ett bergrum i Hjorthagsberget där Stockholm Parkering AB är huvudman. Parkeringsköpspriset per parkeringsplats förväntas bli mellan tkr, se PM Parkeringslösning Kolkajen, bilaga 5. För de lokala gatorna i området planeras endast en liten andel angörings- och korttidsparkering. I Handlingsprogram hållbarhet finns även ett relativt högt krav på antal cykelparkeringar inom kvartersmark. Både cykel- och handikappsparkering ska lösas inom kvartersmark. I projektet implementeras verktyget mobilitetsindex, se Bilagor till Handlingsprogram hållbarhet, vars syfte är att skapa goda förutsättningar för att använda hållbara transportmedel. Mobilitetsindex möjliggör för byggaktörer att inom vissa ramar justera sitt p-tal för bil. Gårdar och tak Byggaktörer förväntas planera in vistelseytor för de boende på taken om det saknas förutsättningar för tillräcklig gård i markplan. Solceller och grönska på taken är exempel på åtgärder för att uppfylla krav om grönytefaktor och dagvattenhantering i Handlingsprogram hållbarhet, se Bilagor till Handlingsprogram hållbarhet. Buller I Kolkajen Bullerutredning bilaga 6, ser man att bostäder med god ljudkvalitet kan erhållas i hela etappen Kolkajen om hänsyn tas till trafikbullret vid utformning av lägenheternas planlösningar, i vissa fall med lokala bullerskyddsåtgärder. Trafik längs Bobergsgatan kan komma att öka beroende på hur parkeringsfrågan inom den angränsande planen för Gasverket löses. Utbyggnaden av Ropsten kommer att förbättra bullersituationen i Kolkajen. Staden planerar innan dess att bygga en bullerskärm längs Lidingöbron. Staden kommer utföra föreslagna bullerdämpande åtgärder för begränsa bullret från Fortums värmepump. Beroende på utvecklingen i Ropsten kan det även tillkomma buller från spårväg och tunnelbana. 9 (22)

11 Ledningar Allmänna ledningar kommer inte att finnas i alla gator. Byggaktör kommer bli anvisad förbindelsepunkt för VA och ska om behov finns möjliggöra för övriga byggaktörer att ansluta till denna punkt. Gemensamhetsanläggningar kan komma att inrättas för detta samverkansbehov. Förbindelsepunkt med självfall kan fås i marknivå. Djupare liggande anslutningspunkter ska pumpas inom fastigheten. Framöver kommuniceras exakt vilka gator som innehåller allmänna ledningar. I markanvisningsavtalen, se bilaga 3a- 3h, finns information om var förbindelsepunkter kan komma att ges för respektive kvarter. Exakta nivåer presenteras i nybyggnadskartan. Planerade lägen för pumpstationer, nätstationer mm redovisas i Informationshandling tomter, bilaga 2a. Risk Riskutredning visar att tänkt exploatering kan utföras enligt föreslagen struktur. Föreslagna säkerhetshöjande åtgärder utförs av staden. Hållbarhet Norra Djurgårdsstaden Stor uppmärksamhet riktas mot Norra Djurgårdsstaden då stadsdelen ska visa vägen mot en hållbar framtid. Norra Djurgårdsstaden är utpekat som ett av Stockholms stads miljöprofilområden där särskilda satsningar ska göras för att stimulera till och utveckla nya lösningar och metoder för en hållbar stadsutveckling. Erfarenheterna ska även komma andra utvecklingsprojekt till nytta. Samtidigt är området utvalt av Clinton Climate Initiative for Positive Development som ett av 18 projekt i världen för en klimatpositiv utveckling. Det innebär att hållbarhetsfrågor kommer att tillmätas stor betydelse vid de fortsatta program- och planarbetena för att säkerställa att hållbarhetskraven för Norra Djurgårdsstaden uppfylls. Ambitioner och riktlinjer för Norra Djurgårdsstaden avseende hållbart stadsbyggande beskrivs i dokumentet Program för hållbar stadsutveckling, se Övriga handlingar/länkar. Byggaktörer som får markanvisning åtar sig att delta aktivt i hållbarhetsarbetet i Norra Djurgårdsstaden och att kontinuerligt följa upp och redovisa sina resultat samt vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att man uppfyller högt ställda mål och krav. Byggaktören åtar sig även att delta i möjliga framtida innovationsprojekt och bidra med egna resurser under förutsättning att Staden kan visa att eventuell merinvestering täcks av lägre drift och underhåll eller genom externa medel. Byggaktören åtar sig att delta i möjliga framtida innovationsprojekt och bidra med egna resurser under förutsättning att Staden kan visa att eventuell merinvestering täcks av lägre drift och underhåll eller genom externa medel. 10 (22)

12 Avfallshantering Fastigheterna ska anslutas till en stationär sopsugsanläggning. Den består av en containerterminal och en stamledning som staden bygger fram till fastighetsgräns. Beslut i kommunfullmäktige planeras till kvartal för att Staden ska ta ansvaret av anläggningen på allmän platsmark. Byggaktören ansvarar för och bekostar inkastpunkter, lokal kvartersledning och inkoppling till stamledningen. Matavfallet från bostäder och lokaler inom kvarteret ska samlas in med matavfallskvarnar i diskbänk som en separat fraktion. För att ge bästa möjliga utbyte i biogasprocessen samlas matavfallet in i en separat ledning som ansluts till angiven punkt i gata. 11 (22)

13 Förväntningar på byggaktören efter markanvisning Markanvisningsavtal Markanvisningsavtalet reglerar det väsentliga som berör byggaktören fram till att överenskommelse om exploatering tecknas i samband med att staden för sin del beslutar om genomförandet. För markanvisningar i Kolkajen gäller utkast till markanvisningsavtal för respektive tomt, se bilaga 3a-3h. Byggaktörens åtaganden under planprocessen Planens struktur avseeende volymer, höjder, husdjup och relationen mellan bebyggd och obebyggd yta har studerats noga i planprocessen för att åstadkomma en identitetsstark stadsdel med mänsklig skala. Planstrukturen är studerade utifrån möjligheten att tillgodose dagsljuskraven i lägenheter och friyta för utevistelse. Mindre justeringar gällande planens innehåll avseende egenskapsgränser, bestämmelser och Kvalitetsprogrammet för gestaltning etc. som kan komma arbetas in inför granskningen är möjliga, förutsatt att de bidrar till att bibehålla eller utveckla planens kvaliteter. Byggrättsdjup bör ej utökas. Gränser för höjdsättning inom kvarter kan eventuellt justeras något. Byggaktören ska anlita ett arkitektföretag som genomför en översiktlig provtryckning/volymstudie för respektive kvarter som exempelvis studerar lägen för entréer så att gator kan projekteras med planteringar och möblering, principer för handikapparkering invid entréer, principer för cykelparkering, principer för omfattning av källare etc. Byggaktören ombeds bidra i detta arbete direkt efter att markanvisning är överenskommen med förvaltningen. Under granskningen och fram till antagandet av detaljplanen förväntas inget arbete av byggaktören. Byggaktörens åtaganden efter antagen detaljplan Bredvid de vanliga arbetena med genomförandet föreslås att byggaktörens arbete med slutlig gestaltning (kvalitetssäkrande process) sker efter antagen detaljplan, då även samråd med stadsbyggnadskontoret kring gestaltningsfrågor kommer att ske. Preliminär tidplan för detaljplan Granskning Q Antagande kommunfullmäktige Q DP laga kraft Q DP laga kraft om plan överklagas Q (22)

14 Tävlingen Arrangör Markanvisningstävlingen arrangeras av Stockholms stad, genom exploateringskontoret i samarbete med stadsbyggnadskontoret. Ny tidplan för tävlingen - Förlängd tävlingsperiod Start markanvisningstävling 20 december 2017 Sista ansökningsdag 21 februari 2018 Återkoppling om ansökningar februari/mars 2018 Tilldelning av tomter och teckna markanvisningsavtal mars 2018 Beslut om markanvisning i exploateringsnämnd planeras till april 2018 Markanvisning genom tävling Markanvisning sker genom tävling då staden önskar att jämföra byggaktörer och deras hållbarhetsåtaganden för att uppnå Norra Djurgårdsstadens målsättningar på bästa sätt. Anbud utvärderas av en bedömningsgrupp. Prissättning av marken sker genom fast pris till bedömt marknadsvärde. Mer information om markanvisning genom tävling finns i stadens markanvisningspolicy. Tävlingsspråk Anbud ska vara utfört på svenska. Även det fortsatta arbetet mellan staden och byggaktören sker på svenska. Bedömningsgrupp Bedömningsgruppen består av tjänstemän från exploaterings- och stadsbyggnadskontoret och arbetsmarknadsförvaltningen. Tävlingsvinst Vinnande byggaktörer får möjlighet att teckna markanvisningsavtal med staden för de tomter i etapp Kolkajen som redovisas under Markanvisningsområdet ovan. Tilldelning av tomterna görs utifrån erhållna poäng i tävlingen och byggaktörernas angivna prioritiering av tomterna. Genom att lämna in anbud godkänner byggaktören innehållet i Utkast till markanvisningsavtal, se bilaga 3a 3h. En förutsättning för att projektet ska kunna genomföras är att ny detaljplan vinner laga kraft och att exploateringsnämnden fattar erforderliga beslut. 13 (22)

15 Deltagande Som deltagare i tävlingen tillåts byggaktörer som uppfyller ställda kvalificeringskriterier. Byggaktörer får bilda konsortium eller dyl. Respektive bolag får inte lämna in flera ansökningar till tävlingen. Tävlingsfrågor Frågor rörande tävlingen kan ställas via kontaktperson som finns redovisad på webbsidan: Besvarade inkomna frågor om tävlingen kommer också att redovisas där. Inlämning av anbud Byggaktörens anbud innehåller ett koncept som redovisar åtaganden som byggaktör är redo att uppfylla i samband med exploatering i etapp Kolkajen. Anbud ska ha omfattning och disposition enligt anbudsformulär, bilaga 7. Handlingar tillhörande ansökan ska levereras i två exemplar i pappersformat samt i digital form (på ett USB-minne). Anbud ska märkas Markanvisningstävling nr 2 för bostäder i Kolkajen, Norra Djurgårdsstaden, Dnr E och skickas till Exploateringskontoret, Box 8189, Stockholm. Ansökan skall ha inkommit registraturet senast den Byggaktörer som skickar in ansökningar kommer att ges skriftlig återkoppling. Kvalificeringskrav steg Figur 5. Tävlingsprocess, steg 1 och (22)

16 För att byggaktören ska få delta i tävlingen måste kvalificeringskraven uppfyllas. Ledande befattningshavare hos byggaktören får inte ha gjort sig skyldiga till ekonomisk brottslighet eller skattebrott. Dessutom ska byggaktören uppfylla stadens krav vad gäller ekonomiska förutsättningar samt lämna in ett till tre referensprojekt. Staden kan i samband med utvärderingen komma att kräva in material som styrker detta. Anbud, vars anbudsgivare inte uppfyller dessa kriterier, kommer att förkastas. Kriterierna ska vara uppfyllda vid ansäkningstidpunkt. Exploateringskontoret kan dock väga in kvalificeringsanledningar ända fram till beslutstillfället i exploateringsnämnden. Anbud kommer att förkastas om det inte följer givna tävlingsförutsättningar eller om anbudsgivaren inte uppfyller uppsatta kvalificeringskriterier. Staden har fri prövningsrätt av lämnade anbud. Stadens tidigare erfarenheter av byggaktören kan vägas in i bedömningen. Ekonomiska förutsättningar Byggaktören ska kunna visa att man i sig själv eller genom moderbolag har ekonomisk stabilitet och hållbarhet för att kunna genomföra exploateringen i den omfattning som redovisas per kvarter, när det gäller antal lägenheter, markpriser och preliminär tidplan. Byggaktörer som inte sedan tidigare godkänts för projekt i samma storlek i Stockholms stad ska i samband med anbudet lämna in följande: Information om andra projekt byggaktören driver, som innebär en ekonomisk belastning. Information om hur projektet ska finansieras; genom eget kapital, banklån, medfinansiär eller annat. Om det finns en medfinansiär ska även detta bolag utredas. Staden kommer att beställa en utredning av byggaktörens organisatoriska och ekonomiska genomförandeförmåga. Utredningen utgör beslutsunderlag för att säkerställa att byggaktören kan genomföra projektet. Referensprojekt Byggaktören, eller de personer som ansvarar för projektet, ska inlämna ett till tre väl genomförda referensprojekt av motsvarande omfattning och komplexitet som anbudsobjektet. Projekten, byggda i Sverige eller utomlands, ska vara färdigställt/färdigställda av den ansökande byggaktören. Om projektet har genomförts i samarbete med annan aktör ska ansökande byggaktör ha varit ekonomiskt ansvarig för referensprojektet. Det inskickade materialet ska ha omfattning och disposition enligt anbudsformulär, bilaga 7. Till varje referensprojekt ska finnas tydlig hänvisning till det/de utvärderingskriterier (se nedan) som anses uppfyllas och kortfattad beskrivning av hur de uppfyllts. 15 (22)

17 Utvärderingskriterier för referensprojekt Utvärderingskriterierna har sin utgångspunkt i Program för hållbar stadsutveckling, se Övriga handlingar/länkar och Handlingsprogram hållbarhet, se bilaga 4. I utvärderingen av referensprojekten kommer kvaliteten i de tre kriterier som beskrivs nedan att bedömas. Arkitektonisk kvalitet hållbar utformning Helheten likväl som detaljerna bidrar till upplevelsen av stadens rum. Bebyggelsen är utformad för en lång livslängd, med sunda material som åldras på ett vackert sätt och gestaltningsmässiga kvaliteter som gör byggnaderna värda att vårda och underhålla under lång tid. Gestaltningen upplevs till stor del i ögonhöjd, utformning och materialitet i bottenvåningarna har därmed ägnats särskild omsorg men bildar tillsammans med de övriga delarna av bebyggelsen en högkvalitativ helhet. Det finns en långsiktig robusthet och flexibilitet i den fysiska strukturen som gör det möjligt för kvarter och byggnader att ändra användning och funktion över tid för att svara mot brukarnas varierande behov. Aktiva och öppna bottenvåningar offentligt möter privat Gatumiljön är varierad och upplevelserik med en medveten placering av verksamheter och aktiviteter i bottenvåningarna. Oavsett om gatan domineras av bostäder eller verksamheter har de en öppen karaktär med täthet mellan entréer. Stadsmiljön är utformad med en avläsbar indelning i ytor med olika grad av offentlighet. Längs gator med få eller inga verksamheter i bottenvåningarna kan halvprivata zoner utanför entréerna ge utrymme för personlig påverkan som kan berika gatumiljön och skapa möjlighet till spontana möten. Entréer är i princip orienterade mot offentliga gator och platser. Hållbarhet Byggaktören väljer ut två av åtta avsnitt som redovisas nedan från Handlingsprogram hållbarhet, se bilaga 4. Byggaktören beskriver det utvalda referensprojektets främsta kvaliteter inom dessa två aspekter. De åtta avsnitten är (av totalt 10 kap): Kap 2. Klimatanpassad och grönskande utomhusmiljö Kap 3. Hållbart energisystem Kap 4. Hållbart återvinningssystem Kap 5. Hållbart vatten- och avloppssystem Kap 6. Hållbara transporter Kap 7. Miljöanpassade byggnader Kap 8. Hållbara livsstilar Kap 9. Hållbara verksamheter 16 (22)

18 Bedömning Bedömningsgruppen kommer att poängsätta referensprojekten. Maximal poäng för alla tre kriterier ger totalt 20p. Fördelning av poäng per utvärderingskriterie: Arkitektonisk kvalitet hållbar utformning 0-10p Aktiva och öppna bottenvåningar offentligt möter privat 0-5p Hållbarhet 0-5p OBS: Varje utvärderingskriterium ger endast poäng en gång, sammantaget skall dock alla tre belysas i referensprojektet/en. Alla tre kriterierna kan alltså belysas i ett inlämnat referensprojekt, alternativt kan tre inlämnade referensprojekt belysa ett kriterie vardera etc. Referensprojekten räknas som färdigställda då de erhållit slutbesked. Ännu ej färdigställda referensprojekt godtas om det finns godkända bygglovshandlingar men ges då maximalt 6 poäng i det första kriteriet och maximalt 3 poäng i de två övriga. Maximal poäng om endast ej färdigställt/färdigställda projekt lämnas in med blir därmed totalt 12 poäng. Kravet för kvalificering till steg 2 är att den ansökande byggaktören når totalt minst 14 poäng i steg 1. Bedömning av koncept steg 2 För de byggaktörer som uppfyllt kvalificeringskriterierna i steg 1 kommer det skrivna konceptet, steg 2, att utvärderas. Bedömningskriterier Utvärdering av konceptet kommer att ske med fokus på social hållbarhet. Kvalificerade bolag rangordnas med hjälp av tre bedömningskriterier som viktas enligt nedan. Bedömningskriterierna tar sin utgångspunkt i Program för hållbar stadsutveckling, se Övriga handlingar/länkar. 50% Eftersträva variation olika boendeformer 30% Säkerställ arkitektonisk kvalitet 20% Sysselsätt människor som står utanför arbetsmarknaden Eftersträva variation olika boendeformer Analys/utgångsläge Stockholm är en smältdegel av människor med varierad bakgrund både genom att staden är en attraktiv plats för företagande men även på grund av politiska omständigheter i omvärlden. Stockholm är också en av världens singeltätaste städer med drygt 60% ensamhushåll, en stor andel ensamstående föräldrar och unga vuxna samt en åldrande befolkning. Ambitionen är att i Norra Djurgårdsstaden bemöta denna mångfacetterade blandning genom att skapa möjligheter för människor med olika etnicitet, ålder, socioekonomisk situation, familjekonstellationer och livsstilar att bosätta sig här. 17 (22)

19 Norra Djurgårdsstadens ambition är att skapa en livfull innerstadsmiljö med plats för olika behov och möten, plats för frihet och företagande. Varje kvarter kommer angränsa mot allmän platsmark i form av gata, park, torg, vattenrum, natur mm. Den allmänna platsen har ett flertal olika uttryck, utformningar och liv. Fastighetsutformningen ska genom utformning och användning av bottenvåningen och genom det arkitektoniska uttrycket som helhet, stödja och främja stadslivet och dess olika behov. Anbud Eftersträva variation olika boendeformer Som anbud ska lämnas ett koncept för hur byggaktören tänker sig utforma bostäder och övriga funktioner i fastigheterna för att skapa varierade bostads- och boendeformer för stockholmarens olika behov idag och i framtiden. Konceptet kan tex innehålla åtgärder som leder till flexibilitet i byggnaden över tid, boendes deltagande och ansvarstagande, möjlighet till möten, entreprenörsanda, delande av resurser (utrymmen, eller funktioner m.m.). Anbudet förväntas också redovisa hur det kan bidra till att priset för den enskildes boende kan bli lägre. Några exempel på sätt att åstadkomma ovanstående kan vara: Kollektivboende med större gemensamma lokaler och funktioner, exempelvis matsal, storkök, gästrum, m.m. som möjliggör minskad självägd yta inom lägenheter. Boende med små (lägenheter) privata enheter som delar gemensamma ytor och funktioner såsom t.ex. kök, badrum, ytor för samvaro och vila, arbetsplatser, m.m. utanför lägenheterna. Kompisboende, större lägenheter med flera likvärdiga sovrum och gemensamma ytor som delas inom lägenheten. Boende som integrerar äldre och yngre, exempelvis kombinerat student- och äldreboende med gemensamma ytor för utbyte av tjänster m.m. Flexibla planlösningar som bidrar till att lägenheter kan förändras efter behov. Lägenheter som med innovativa och yteffektiva lösningar möjliggör boende för ensamstående föräldrar med barn boende varannan vecka. Observera att ovanstående endast utgör några exempel på möjliga metoder att uppnå blandningen av boende som eftersträvas i området. Byggaktören förväntas i sitt koncept aktivt bidra med de kreativa lösningarna. De alternativa boendeformerna kan utgöra hela, eller del av markanvisningen. Konceptet för fastighetsutformning ska också visa hur stadsrummen berikas genom användning av bottenvåningarna. Utvärderingskriterier Skapande av bostads- och boendeformer som passar olika hushållstyper Påverkan på den enskildes boendekostnad 18 (22)

20 Typ och kvaliteten av ytterligare åtgärder Grad av innovation Utformning och användning av bottenvåningarna Hur stor andel av markanvisningen som byggaktören åtar sig att bygga nya bostadstyper inom? Hur uppnås blandning av boende inom kvarteret? Säkerställ arkitektonisk kvalitet Analys/utgångsläge Kolkajen är planerad med höga ambitioner att skapa en variation av attraktiva stadsmiljöer och bebyggelsetyper. Kraven på variation i bebyggelsen och sammanhang mellan bebyggelse och allmänna platser är centralt för Kolkajens karaktär. Planen är utarbetad utan medverkan av byggaktörer fram till och med samrådet. Detaljplanens byggrätter är därför utformade mer generellt än i omgivande detaljplaner. Till kartans bestämmelser finns Kvalitetsprogram för gestaltning som förmedlar de principer som ska uppfyllas för gestaltningen av bebyggelse och allmänna platser. Tomterna för markanvisningen är relativt stora, i många fall markanvisas hela kvarter i samma anvisning. En avgörande fråga är därför hur byggaktören säkerställer att Kvalitetsprogrammets principer kan genomföras i den byggda miljön. Byggaktören har ansvaret att genom val av arkitekter och kvalitetssäkrande processer säkerställa att de högt satta ambitionerna uppfylls. Staden kan bistå med expertkunskap i byggaktörens processer exempelvis i form av deltagande i utvärderingar av eventuella tävlingar och parallella uppdrag. Anbud Säkerställ arkitektonisk kvalitet I anbudet ska byggaktören redovisa ett skriftligt koncept som visar med vilken process den avser säkerställa variation och kvalitet i bebyggelsen och sammanhang mellan bebyggelse och allmänna platser i projektet som det beskrivs under punkterna Arkitektonisk kvalitet och Öppna bottenvåningar i steg 1. Exempel på processer kan vara att arrangera arkitekttävlingar, att låta ett urval av arkitekter och landskapsarkitekter utarbeta och genomföra olika delar inom markanvisningen etc. I processkonceptet ingår hur konceptutvecklings- och beslutsprocessen ser ut, till exempel vem som organiserar processen, sammansättning av jury/bedömningsgrupp, deltagande arkitekter, omfattning av fortsatta uppdrag till vinnande kontor mm. Det är också värdefullt att beskriva hur det, eventuellt i samarbete med staden, säkerställs att viktiga kvaliteter förs vidare från planprocessen fram till färdigbyggt resultat. 19 (22)

21 Sysselsätt människor som står utanför arbetsmarknaden Analys/utgångsläge Stockholms stads mål om social hållbarhet innebär att stadens verksamheter ska ge alla stockholmare möjligheten att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Stockholm har en välfungerande arbetsmarknad med god tillgång till arbetsmöjligheter. Samtidigt finns det utmaningar för grupper som står utanför arbetsmarknaden. Arbetsmarknaden blir alltmer kunskapsintensiv. Kraven på utbildning ökar och efterfrågan av personer med rätt utbildning är mycket stor bland annat i sektorerna bygg- och anläggning. Många arbetsgivare har stora svårigheter att hitta lämplig arbetskraft. Stockholms stad har med den ökade flyktinginvandringen både positiva tillväxtmöjligheter men också utmaningar i integrationen av nyanlända i skolor och på arbetsmarknaden. Grupper som till exempel unga som inte har en avslutad gymnasieutbildning, långtidsarbetslösa och personer med funktionsnedsättning har också svårigheter att komma in på arbetsmarknaden. Genom ett utökat samarbete mellan byggaktörer och Stockholms stad kan vi tillsammans skapa en mer inkluderande arbetsmarknad som ger fler stockholmare arbete samtidigt som det bidrar till näringslivets kompetensförsörjning. Anbud sysselsätt människor som står utanför arbetsmarknaden Anbudet ska omfatta ett koncept som redogör för ambitionsnivå, typ av sysselsättning och anställningsform samt antal personer som byggaktören kommer att sysselsätta i de olika projektfaserna. Byggaktören erbjuds kontakt med Arbetsmarknadsförvaltningen för att inleda en dialog kring personalförsörjning och för att utreda möjligheten till sysselsättning av personer från Arbetsmarknadsförvaltningens verksamheter, se Information Arbetsmarknadsförvaltningen bilaga 8. Arbetsmarknadsförvaltningen kan även tillhandahålla kompletterande information kring deltagare i förvaltningens verksamheter och utbildningsmöjligheter. Arbetsmarknadsförvaltningens enhet för extern arbetsgivarsamverkan (EfAS) efas@stockholm.se, Utvärderingskriterier - ambitionsnivån - antal sysselsatta - typ av sysselsättning - anställningsformer 20 (22)

22 Tävlingshandlingar Inbjudan samt länkar till de handlingar som utgör underlag för tävlingen samt andra handlingar som kan ha betydelse för framtagande av anbud finns på webbsidan: Bilagor till tävlingsprogrammet 1. a Utkast till plankarta b Utkast till planbeskrivning c Reviderat kvalitetsprogram för gestaltning tillhandahålls a Informationshandling tomter, b Ytor och markpriser tomter, a Utkast till markanvisningsavtal Kvarteret Kolkajen Norra och Södra b Utkast till markanvisningsavtal Kanalkvarteret Norra c Utkast till markanvisningsavtal Kanalkvarteret Södra d Utkast till markanvisningsavtal Pirkvarteret Södra e Utkast till markanvisningsavtal Kvarteret Fendern f Utkast till markanvisningsavtal Kvarteret Koksen g Utkast till markanvisningsavtal Kvarteret Terrassen Västra h Utkast till markanvisningsavtal Kvarteret Terrassen Östra 4. Handlingsprogram hållbarhet, version 1.1, PM Parkeringslösning Kolkajen Kolkajen bullerutredning Anbudsformulär 8. Information Arbetsmarknadsförvaltningen, Bilagor till markanvisningsavtalet 1. Handlingsprogram hållbarhet, version 1.1, daterad Tekniska förutsättningar, Definition ljus BTA, Markanvisningspolicy, Bilagor till handlingsprogram för hållbarhet Mobilitetsindex Kolkajen, version 1.0, daterad Grönytefaktor Kolkajen bostäder Dagvattenstrategi Kolkajen-Ropsten Fler Stockholmare i jobb Hjälpdokument kapitel Krav och anvisningar för avfallshantering i Norra Djurgårdsstaden 2016 Övriga handlingar/länkar Planprocessen detaljplan Kolkajen Program för hållbar stadsutveckling Projektera och bygg för god avfallshantering (Stockholm Vatten) Mer om Norra Djurgårdsstaden 21 (22)

23 Övriga dokument om tillgänglighet Geotekniska undersökningar Tilldelning av tomter Tilldelning av tomter görs sedan utifrån erhållna poäng i tävlingen och angiven prioritiering av tomterna. Det anbudslämnande bolaget är det bolag med vilket staden kommer att tecknar ett markanvisningsavtal. Publicering När exploateringskontoret har fattat beslut om markanvisning kommer resultatet att redovisas, dels i tjänsteutlåtande som ligger till grund för exploateringsnämndens beslut, dels på webbsida: 22 (22)