Välkommen att delta i Markanvisningstävling Vattengasverket Kolkajen

Transkript

1 Välkommen att delta i Markanvisningstävling Vattengasverket Kolkajen Norra Djurgårdsstaden

2 Inledning Det kulturhistoriskt värdefulla Vattengasverket ska bevaras och Stockholms stad söker nu en aktör som vill förvärva, utveckla och driva publik verksamhet i en unik byggnad med ett fantastiskt läge. Vattengasverket ligger i Norra Djurgårdsstaden och är en byggnad med högt kulturhistoriskt värde som är del av det gamla Gasverksområdet. Vattengasverket får ett centralt, attraktivt läge på torget intill vattnet vid Kolkajen. Vattengasverket bör fyllas med utåtriktade, publika verksamheter såsom restaurang, kultur, etc. som även kan aktivera platsen utanför byggnaden. Vattengasverket ingår i planområdet för Kolkajen i Norra Djurgårdsstaden där detaljplanearbete pågår för ca 1600 bostäder samt lokaler för verksamheter och service. Markanvisningstävlingen omfattar Vattengasverkets befintliga byggnad och avsikten är att teckna ett markanvisningsavtal med en byggaktör till vilken staden säljer byggnaden samt upplåter marken med tomträtt. Figur 1. Illustrationsplan över Kolkajen. Vattengasverket markerat med röd kantlinje. Exploateringskontoret, Avdelningen för projektutveckling. Box 8189, Stockholm Telefon Fax E-post exploateringskontoret@expl.stockholm.se Besöksadress Fleminggatan 4. Org nr (19)

3 Tidplan för tävlingen Sista dag för inlämning av tävlingsförslag steg 1 13 september 2018 Återkoppling steg 1 September 2018 Platsbesök i byggnaden med utvalda aktörer Början av oktober 2018 Sista dag för inlämning av tävlingsförslag steg 2 16 november 2018 Återkoppling steg 2 November 2018 Förhandling om villkor för markanvisning December 2018/Januari 2019 med två utvalda aktörer Beslut om markanvisning i exploateringsnämnd planeras till Q Alla tider förutom inlämning av tävlingsförslag steg 1 är preliminära. Ev. ändringar kommuniceras till byggaktörer som går vidare till steg 2. Tävlingens genomförande Tävlingen genomförs med en process i tre steg som beskrivs i detta tävlingsprogram. Tävlingsförslagen utvärderas av exploateringskontoret och stadsbyggnadskontoret. Inbjudan till markanvisningstävlingen samt de handlingar som utgör underlag för tävlingen finns på exploateringskontorets webbsida: I denna inbjudan finns övergripande information om stadsutvecklingen i Norra Djurgårdsstaden, information om delområdet Kolkajen samt fakta och förutsättningar inför utveckling av Vattengasverket. Frågor rörande tävlingen kan ställas via den kontaktperson som finns redovisad på webbsidan. Besvarade inkomna frågor om tävlingen kommer också att redovisas där. Tävlingsförslag för utvärdering steg 1 ska ha inkommit till registraturet senast När exploateringsnämnden fattat beslut om markanvisning kommer resultatet av tävlingen att redovisas, dels i det tjänsteutlåtande som ligger till grund för nämndens beslut, dels på webbsida: Byggaktörer som skickar in ansökningar kommer även att ges skriftlig återkoppling. Med vänlig hälsning, Håkan Falk Sara Lundén Åsa Wigfeldt Förvaltningschef Avd. chef Stora Projekt Avd. chef Mark och värdering Exploateringskontoret Exploateringskontoret Exploateringskontoret 2(19)

4 Innehållsförteckning Inledning... 1 Tidplan för tävlingen... 2 Tävlingens genomförande... 2 Innehållsförteckning... 3 Stadsutvecklingen i Norra Djurgårdsstaden... 4 Delområdet Kolkajen... 5 Förutsättningar vid utveckling av Vattengasverket... 8 Historik... 8 Byggnadens utformning... 9 Produktionsteknisk utrustning Sanering av föroreningar Planförutsättningar och byggnadens användning Trafik, parkering och angöring Övriga förutsättningar Tävlingens genomförande Tävlingsprocess i tre steg Steg 1 Kompetens och genomförandeförmåga Kvalificeringskriterier Inlämning tävlingsförslag steg Steg 2 Bedömning av koncept Kvalificeringskriterier Utvärderingskriterier Inlämning tävlingsförslag steg Steg 3 Förhandling med utvalda aktörer Markanvisningsavtal Arrangör och bedömningsgrupp Tävlingsspråk Tävlingshandlingar Bilagor till tävlingsprogrammet Bilagor till markanvisningsavtalet Bilagor till handlingsprogram för hållbarhet Övriga handlingar/länkar Tävlingsfrågor Publicering (19)

5 Stadsutvecklingen i Norra Djurgårdsstaden År 2040 ska Stockholm vara främst gällande omställningen till det hållbara samhället. Stockholm är redan i dag världsledande i att utveckla, marknadsföra och tillämpa ny miljöteknik och miljötjänster och denna position ska förvaltas och stärkas. Norra Djurgårdsstaden har särskilt goda möjligheter att vara en nationell såväl som internationell förebild inom hållbart stadsbyggande. Här kommer den växande storstaden att kunna förenas med de värden som gör Stockholm unikt, närheten till vatten och natur. Genom innovativa lösningar och kreativt arbetssätt kommer Norra Djurgårdsstaden att bli ett skyltfönster för hållbart stadsbyggande. Den nya stadsdelen kommer att erbjuda en urban miljö, präglad av mångfald där boende och verksamma kommer att uppmuntras till egna initiativ och hållbara val i vardagen. En blandning av bostäder, arbetsplatser och service skapar förutsättningar för att människor med olika bakgrund och i olika åldrar ska vilja bo, arbeta i och besöka Norra Djurgårdsstaden. Stadsutvecklingsområdet kommer att få minst nya bostäder och nya arbetsplatser med allt från hamnanknutna verksamheter till företag inom finansiella tjänster, media och etableringar inom tjänste- och kultursektorn. Stadsdelen, som finns i ett av Stockholms bästa lägen i gränslandet mellan stenstad och natur, kommer att bli en levande och vital del av innerstaden. Figur 2. Planöversikt Norra Djurgårdsstaden, juli Kolkajen inringat. 4(19)

6 Delområdet Kolkajen Vattengasverket ligger inom delområdet Kolkajen i Norra Djurgårdsstaden där planarbete pågår. Kolkajen är beläget mellan den aktuella utbyggnadsetappen Brofästet, Nationalstadsparken och Lilla Värtan. Kolkajen ansluter till kollektivtrafikknutpunkten Ropsten med både bussar, tunnelbana, Lidingöbana och eventuell framtida spårbunden kollektivtrafik till city samt har en koppling till regionalt cykelstråk och till Norra Länken. Som en del av Norra Djurgårdsstaden ska Kolkajen utvecklas till en attraktiv stadsdel med bostäder, service och verksamheter i en tät och blandad stadsmiljö av hög kvalitet. Planområdet omfattar ca 13 ha och innehåller ca 1600 bostäder med preliminär fördelning på ca 370 st hyresrätter och ca 1230 st bostadsrätter. Därutöver innehåller planförslaget ca kvm lokaler utöver Vattengasverket. I området planeras två förskolor. Figur 3. Visionsbild med flygvy över Kolkajen fullt utbyggt (ADEPT/Mandaworks 2017). Genom en nyskapad ö och utbyggd mark skapas en längre kajlinje med gynnsamma söder- och västerlägen mot vattnet och en vattenfront av det slag som kan bidra till att bygga vidare på Stockholms stads identitet som en stad vid vattnet. Vattnet i området görs tillgängligt för boende och besökare genom ramper och bryggor i bra sollägen. De publika stadsrummen i planområdet ska tillsammans bilda en helhet 5(19)

7 med både lugna och aktiva rum, lokala mötesplatser och målpunkter för en bredare allmänhet. Vattengasverket får ett fantastiskt läge i det nya området, intill den s.k. Vattenarenan. Vattenarenan är Kolkajens centrala, publika stadsrum och ligger i Gasverksområdets förlängning. Vattenarenan knyter samman kvartersbebyggelsen i Kolkajen och markerar den historiska relationen med Gasverksområdet. Det är ett stort stadsrum som kan attrahera många besökare och boende, vilket innebär att platsen kan få en hög grad av liv och aktivitet. Rummet har potential att vara i bruk stora delar av året och dygnet. Figur 4. Visionsbild över Vattenarenan. Vattengasverket skymtar mitt i bilden (ADEPT/Mandaworks Bebyggelsens karaktär och skala styrs av det stadsrum som husen omger, olika grad av variation ska stärka delområdenas karaktär. Gedigna material som tegel, trä och natursten eftersträvas. Gaturummen är utformade utifrån prioritering av gående och cyklister, på många ställen är de planterade och möblerade som vistelsezoner tillhöriga bostadsmiljön. Direkt söder om Kolkajen i Hjorthagsberget pågår planläggning som möjliggör ett parkeringsgarage i bergrum för ca 1200 parkeringsplatser, antagande planeras ske under Kolkajen ligger intill Gasverksområdet som planeras för ett stort och varierat utbud av handel, kultur, utbildningslokaler, förskola samt idrottsverksamhet (klättring och 6(19)

8 idrottshall). Gasverksområdet utgör en unik kulturhistorisk miljö. Här producerades gas mellan åren 1906 och En viktig del av Gasverkets historiska betydelse ligger i att det tydligt vittnar om de cirka hundra åren av gasproduktion. Till Kolkajen har stenkol anlänt för framställningen av stadsgas, den gamla kajlinjen bevaras eller blir läsbar i den nya strukturen. Inom Kolkajens planområde bevaras Vattengasverket som är en av de mest ornamenterade byggnaderna inom Gasverket. Stadsdelen får en tydlig lokal identitet genom bevarandet av de kulturhistoriska elementen. I norra delen finns en bro för gående och cyklister för att ta sig till Nationalstadsparken. I Ropsten omformas kollektivtrafikknutpunkten runt tunnelbanans slutstation där en tät exploatering planeras med ca 650 bostäder och ca kvm handel och kontor. Här skapas förutsättningar för en ny spår-, gång- och cykelbro som planeras av Lidingö stad, en utbyggnad av kollektivtrafiken (spårväg, bussar) som planeras av Stockholms läns landstings trafikförvaltning. Stadsbyggnadsetapp Ropsten avslutar stadsutvecklingsområdet i Hjorthagen. Handeln i Hjorthagen kommer att vara väl etablerad när lägenheterna i Kolkajen är inflyttningsklara under åren Då bor ca personer i området, skolan är öppnad liksom delar av Gasverksområdet med dess serviceutbud. Preliminär tidplan för detaljplan Kolkajen: Granskning Q Antagande kommunfullmäktige Q DP laga kraft Q DP laga kraft om plan överklagas Q (19)

9 Förutsättningar vid utveckling av Vattengasverket Historik Vattengasverket är en del av det gamla Gasverksområdet i Hjorthagen. Följande beskrivning om Gasverket är tagen ur Stockholms Stadsmuseums klassificeringsbeslut: Gasverksanläggningen är en storartad kommunal satsning och måste behandlas som en helhet. Gasverket utgör ett välbevarat exempel på det sena 1800-talets och 1900-talets stora kommunaltekniska anläggningar. Gasverkets höga arkitektoniska kvaliteter och stora historiska värden är väl sammanvävda. Miljön med byggnader och produktionsteknisk utrustning, som berättar gastillverkningens historia, saknar motstycke i Sverige och även internationellt finns troligen få liknande anläggningar bevarade. Även ur arkitekturhistorisk synvinkel är området synnerligen märkligt med Ferdinand Bobergs amerikainspirerade arkitektur, Åke Tengelins modernistiska byggnader och spaltgasverkets ytterst rationella anläggning. Bebyggelsen illustrerar industriarkitekturens historia i Sverige under 1900-talet alltifrån 1800-talets gedigna tegelbyggnader och stålkonstruktionerna i klockorna från och 30-talet till den allra modernaste arkitekturen i spaltgasverket där gränsen mellan byggnad och maskin suddats ut. Markbehandling och rester av tekniska installationer bidrar till det från teknikhistorisk synpunkt stora upplevelsevärdet. Stockholms innerstad med Djurgården är som helhet ett riksintresse för kulturmiljövården. Riksintresset uttrycks i företeelser som främst tydliggör årsringarna och hur staden vuxit fram. Ett tydligt exempel på detta är Gasverket, som speglar sin tid och Stockholms betydelse som industristad. Figur 5. Foto Vattengasverket (Lennart Johansson, Stadsbyggnadskontoret, Stockholms stad). 8(19)

10 Vattengasverket ligger i östra delen av Gasverksområdet och togs i bruk Byggnaden ritades av Hjalmar Westerlund (se figur 6 nedan). Vattengasverket byggdes för att säkerställa gasproduktionen vid ökad efterfrågan p.g.a. säsongsvariationer. Vattengasproduktionens process var enklare och gav en gas som var renare, jämfört med övriga tillverkningen med torrdestillation av stenkol, men processen var mer kostsam. Gasen lagrades i en separat vattengasklocka som låg i anslutning till Vattengasverket. Inför utbytet av av stenkolsgas till spaltgas byggdes en testanläggning i byggnaden Byggnaden har inte varit i drift sedan Vattengasverket har både interiört och exteriört bedömts ha ett särskilt högt kulturhistoriskt värde i den antikvariska förundersökningen (Nyréns, 2010). Av Stockholms stadsmuseum är byggnaden blåklassad, d.v.s. att bebyggelsens kulturhistoriska värde motsvarar fodringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen. Byggnaden ska bevaras och efter sanering och renovering fyllas med ny verksamhet. Mer om Gasverkets historia och den kulturhistoriskt värdefulla mijön finns i Antikvarisk förundersökning, bilaga 1. Byggnadens utformning Vattengasverket är en byggnad i två våningar som är uppfört i rött tegel, s.k. Rohbau (exponerat tegel). Åt väster finns en mindre byggnadsvolym i en våning. Fasaderna utformades på ett tidstypiskt sätt med de röda tegelfasaderna, sockel av granit och detaljrikedom i murningen. Byggnaden har ett stort antal gjutjärnsfönster. Murhål för fönster och portar har den för Gasverket karaktäristiska rundningen mellan fasadliv och indraget fönster. På taket finns en så kallad lanternin som användes för att ta in råvara i byggnaden via ett transportband. Figur 6. Ritning Vattengasverkets östra fasad (Hjalmar Westerlund 1905, Stockholms stadsarkiv). 9(19)

11 Byggnaden har en grundläggning av betong, delvis på pålar. En sammanfattande teknisk beskrivning av byggnaden och dess status finns i bilaga 2a. Ritning med sektion över byggnad och grundläggning finns i bilaga 2b. Vattengasverket är till stora delar välbevarat från byggnadsåret. Som ovan nämndes har byggnaden både exteriört och interiört bedömts ha ett särskilt högt kulturhistoriskt värde. Värdebärande byggnadsdelar har kartlagts och redovisats i Vattengasverket Kulturhistoriskt värdefulla delar, Gasverket Kolkajen PM kulturmiljö, se bilaga 3. I detta PM finns bland annat illustrationer på samtliga fasader med markeringar av de byggnadsdelar som ska bevaras, beaktas samt de som är möjliga att återskapa. Produktionsteknisk utrustning Vattengasverket är en av de byggnader i Gasverket som har kvar stora delar av den ursprungliga produktionstekniska utrustningen. I den antikvariska förundersökningen har den produktionstekniska utrustningen bedömts vara av särskilt kulturhistoriskt värde som är känslig för förändringar (den näst högsta värderingen). Stora delar av våningsplanen upptas idag av denna utrustning. Byggnaden är förorenad och detta omfattar även utrustning. För att möjliggöra för en ny verksamhet i byggnaden har därför en prioritering av utrustningens kulturhistoriska värde genomförts. Två alternativ för bevarande av produktionsteknisk utrustning har redovisats i Vattengasverket Produktionsteknisk utrustning, Gasverket Kolkajen, PM kulturmiljö, bilaga 4. I PM:et finns bland annat planskisser som schematiskt visar hur stor del av våningsplanen utrustningen upptar. Sanering av föroreningar Byggnaden och mark runt byggnaden är kraftigt förorenade på grund av den verksamhet som bedrivits i området. Byggnadens föroreningssituation har undersökts och redovisas i PM Miljöutredning Hus 22 Gasverket, bilaga 5. Resultaten visar att byggnadsmaterial och inredning är kraftigt förorenade med tungmetaller, olja och PAH. Halterna är höga och sanering behövs innan byggnaden kan användas för ny verksamhet. Om äldre material i form av puts, färg, fundament, installationer, ytskikt etc avlägsnas är bedömningen att byggnaden kan användas för t.ex. utställning, restaurang eller motsvarande. Staden ansvarar för och bekostar sanering av mark under byggnad så att byggnaden kan användas för planerat ändamål. Observera: Vid lämnande av tävlingsförslag - bortse från kostnader för sanering av byggnaden. Ansvars- och kostnadsfördelning för sanering av byggnaden hanteras i samband med förhandling om markanvisningsavtal och ingår som en komponent vid prissättning av byggnad och bestämmande om tomträttsavgäld. 10(19)

12 Planförutsättningar och byggnadens användning Området ingår i den pågående detaljplanen för Kolkajen (S-Dp ), se Övriga handlingar/länkar: Planprocessen Kolkajen. Samrådshandlingar har justerats till Utkast till plankarta och Utkast till planbeskrivning och utgör grund för markanvisning, se bilaga 6a och 6b. Utkast till kvalitetsprogram för gestaltning finns i bilaga 6c. För information om utformning av allmän plats finns utdrag från systemhandling i bilaga 6d (markplaneringsplan) och i bilaga 6e (översiktsplan). En illustrativ sektion över torget med Vattengasverket finns i bilaga 6f. För Vattengasverket föreslås följande planbestämmelse för byggnadens användning i samrådsförslaget: C4: Centrum- eller kontorsändamål, anpassat till byggnadens kulturmiljövärde. I bottenvåning ska minst 50 % av lokalerna vara för publikt ändamål. Planbestämmelsen kan bearbetas i samråd med den aktör som vinner tävlingen men staden vill att aktörer som lämnar tävlingsförslag ska sträva efter att minst cirka hälften av lokalerna på bottenvåningen ska vara för publikt ändamål. Trafik, parkering och angöring En tydlig prioritering av gående, cyklister och kollektivtrafik är grundläggande för trafikplaneringen i Kolkajen. Bilparkering sker i ett bergrumsgarage istället för inom respektive fastighet och på så sätt blir biltrafikflödena på bostadsgatorna låga. Gatorna i Kolkajen är utformade som vistelsegator där det finns plats för människor att mötas och vistas på och där det tydligt framgår att gående och cyklister är prioriterade framför fordonstrafik. Angöring till Vattengasverket planeras från den södra delen av torget, då den norra delen av torget ska fredas från trafik. Principer för angöring redovisas i bilaga 7. Angöring över torget kan ske under vissa tider (preliminärt förmiddagar) och övrig tid kan inlastning ske från gata. Normer för parkering finns i Handlingsprogram hållbarhet, se bilaga 8. Parkering ska lösas genom parkeringsköp i ett bergrum i Hjorthagsberget där Stockholm Parkering AB är huvudman. Parkeringsköpspriset per parkeringsplats förväntas bli mellan tkr, se PM Parkeringslösning Kolkajen, bilaga 9. För de lokala gatorna i området planeras endast en liten andel angörings- och korttidsparkering. Cykelparkering för anställda ska i första hand lösas inom kvartersmark, d.v.s. inomhus enligt krav i bilaga 8. Om byggaktören kan visa att det är omöjligt att lösa det inom byggnaden med hänsyn till krav på publikt ändamål samt bevarande av produktionsteknisk utrustning så kan det i planarbetet studeras att utöka kvartersmarken så viss cykelparkering kan ordnas utanför byggnaden. Besöksparkering för cykel kan ske på torget intill Vattengasverket. 11(19)

13 I projektet implementeras verktyget mobilitetsindex, se Bilagor till Handlingsprogram hållbarhet, vars syfte är att skapa goda förutsättningar för att använda hållbara transportmedel. Mobilitetsindex möjliggör för byggaktörer att inom vissa ramar justera sitt p-tal för bil. Övriga förutsättningar Ambitioner och riktlinjer för Norra Djurgårdsstaden avseende hållbart stadsbyggande beskrivs i dokumentet Program för hållbar stadsutveckling, se Övriga handlingar/länkar. Ombyggnaden och verksamheten ska följa de mål och krav för hållbarhet som staden formulerat för Vattengasverket i Handlingsprogram vid planering, projektering, byggande/ombyggnad och förvaltning av kontor och handel i befintlig byggnad, Vattengasverket, detaljplan Kolkajen i bilaga 8. Byggaktörer som får markanvisning åtar sig att delta aktivt i hållbarhetsarbetet i Norra Djurgårdsstaden och att kontinuerligt följa upp och redovisa sina resultat samt vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att man uppfyller högt ställda mål och krav. För markanvisningen gäller stadens krav enligt den markanvisningspolicy som exploateringsnämnden fastställt. Detta innebär bland annat att byggaktören skall följa stadens, av kommunfullmäktige, gatu- och fastighetsnämnden, marknämnden eller exploateringsnämnden vid markanvisningar beslutade generella krav. Start av byggnation kan ske tidigast år Innan byggstart sker för Vattengasverket ska staden genomföra marksanering, anlägga ön och bygga ut infrastruktur inom planområdet. Planerad byggstart är preliminär och beroende av myndighetsbeslut, logistik och andra faktorer. Framtagande av detaljplan ska bekostas av de byggaktörer som är aktiva i planområdet för Kolkajen. Kostnadsandel för Vattengasverket är 2,5 % och framgår av utkast till markanvisningsavtal, se bilaga 10. Hittills upparbetade kostnader för Kolkajen ligger på 33 MSEK. Staden står för kostnaderna för egen personal på exploateringskontoret. Överenskommelse om exploatering avses träffas så snart planarbetet kommit så långt att detta kan ske. En förutsättning för att projektet ska kunna genomföras är att ny detaljplan vinner laga kraft och att exploateringsnämnden fattar erforderliga beslut. Gatukostnadsersättning kommer ej att utkrävas av staden för detaljplaneområdets allmänna gator och parker för utbyggnaden. Staden bekostar en förbindelsepunkt för vatten och avlopp. Byggaktören bekostar ev. ytterligare förbindelsepunkter samt anslutning för el och fjärrvärme. 12(19)

14 Byggaktören är medveten om vikten av mycket god samordning med staden och övriga exploatörer i området för att möjliggöra färdigställande av gator och ledningar på allmän plats samt grundläggning och utbyggnad av kvartersmark. Byggaktören ska ansluta sig till en gemensam bygglogistikanläggning BLC, som under Vattengasverkets utbyggnadsperiod kommer ligga i Värtahamnen eller Frihamnen alternativt någon annanstans i Norra Djurgårdsstaden. Fastigheterna ska anslutas till en stationär sopsugsanläggning. Den består av en containerterminal och en stamledning som staden bygger fram till fastighetsgräns. Byggaktören ansvarar för och bekostar inkastpunkter och inkoppling till stamledningen. Staden ger inga subventioner till verksamheten. Tävlingens genomförande Tävlingsprocess i tre steg Tävlingen genomförs i en process med tre steg, se figur 7 nedan. Genom steg 1 vill staden säkerställa att intresserade aktörer har förmåga att genomföra projektet med hänsyn till organisation och ekonomi. Steg 1 Säkerställande av kompetens och genomförandeförmåga Inlämning: Uppgifter om bolaget Minst 1 referensprojekt Underlag för utredning av bolagets ekonomiska förutsättningar Steg 2 Bedömning av koncept Inlämning: Redovisning av koncept Planskisser och fasadkoncept Finansieringsplan inkl. bedömda hyresintäkter Byggkostnadskalkyl för tänkt verksamhet Steg 3 Förhandling med två utvalda aktörer inför tecknande av markanvisningsavtal Ev. önskemål om ytterligare underlag preciseras till de utvalda aktörer som gått vidare till steg 3. Figur 7. Tävlingsprocessen i tre steg samt vad förslagen i respektive steg ska innehålla. De aktörer som staden bedömer har förmåga att genomföra projektet går vidare till steg 2 där aktörerna ges möjlighet till platsbesök i byggnaden. Efter genomfört platsbesök ska aktörerna redovisa sina koncept för projektet inklusive kalkyler. 13(19)

15 De två aktörer som presenterat de bästa förslagen går vidare till steg 3 i processen. Förhandlingar sker med båda dessa aktörer inför att staden väljer vilken aktör som ska tilldelas markanvisningen. Steg 1 Kompetens och genomförandeförmåga I steg 1 vill staden säkerställa att intresserade aktörer har förmåga att genomföra projektet med hänsyn till organisation och ekonomi. Aktörer ska ha erfarenhet av att utveckla fastigheter och ska själva, eller via en projektpartner, förvalta fastigheter. Kvalificeringskriterier För att byggaktörer ska gå vidare till steg 2 måste kvalificeringskriterierna i steg 1 uppfyllas. Staden kan i samband med utvärderingen komma att kräva in material som styrker detta. Tävlingsförslag som inte uppfyller dessa kriterier kommer att förkastas. Kriterierna ska vara uppfyllda vid ansökningstidpunkten. Exploateringskontoret kan dock väga in kvalificeringsanledningar ända fram till beslutstillfället i exploateringsnämnden. Ledande befattningshavare i bolaget får inte ha gjort sig skyldiga till ekonomisk brottslighet eller skattebrott. Bolaget ska kunna visa att man i sig själv eller genom ett moderbolag har ekonomisk stabilitet och hållbarhet för att kunna genomföra projektet. Byggaktören ska inlämna ett väl genomfört referensprojekt av motsvarande omfattning och komplexitet som tävlingsobjektet. Av materialet ska framgå att bolaget har relevant erfarenhet av fastighetsutveckling av verksamhetsfastigheter samt har en förvaltningsorganisation. Projektet, byggt i Sverige eller utomlands, ska vara färdigställt av den ansökande byggaktören. Om projektet har genomförts i samarbete med annan aktör ska ansökande byggaktör ha varit ekonomiskt ansvarig för referensprojektet. Ännu ej färdigställda referensprojekt godtas om det finns godkända bygglovshandlingar. Stadens tidigare erfarenheter av bolaget kan vägas in i bedömningen. Staden kommer att beställa en utredning av byggaktörens organisatoriska och ekonomiska genomförandeförmåga. Utredningen utgör beslutsunderlag för att säkerställa att byggaktören kan genomföra projektet. Inlämning tävlingsförslag steg 1 Förslag ska ha omfattning och disposition enligt tävlingsformulär 1, bilaga 11. Handlingar tillhörande ansökan ska levereras i två exemplar i pappersformat samt i digital form (på ett USB-minne). 14(19)

16 Tävlingsförslag ska märkas Markanvisningstävling för Vattengasverket, Norra Djurgårdsstaden, Dnr E och skickas till Exploateringskontoret, Box 8189, Stockholm. Ansökan skall ha inkommit registraturet senast Byggaktörer som uppfyller kvalificeringskriterierna i steg 1 går vidare till steg 2 och bjuds in till platsbesök i byggnaden. Staden har fri prövningsrätt och rätt att förkasta samtliga tävlingsförslag. Steg 2 Bedömning av koncept Efter platsbesök tar byggaktörerna fram tävlingsförslag i steg 2. Byggaktörens tävlingsförslag ska innehålla en redovisning av koncept samt kalkyl för projektet. Konceptet ska redovisa tänkt verksamhet/verksamheter samt hur stor del av lokalytorna respektive verksamhet upptar. Konceptet ska innehålla en redovisning av vilka delar av byggnaden och vilken verksamhet som är publik och öppen för allmänheten. Konceptet ska beskriva vilka kvaliteter som verksamheten bidrar med till platsen och varför det är en attraktiv verksamhet för boende och besökare. Till konceptet ska bifogas enkla planskisser och fasadkoncept. Den ekonomiska redovisningen i steg 2 ska omfatta en finansieringsplan inklusive bedömda hyresintäkter samt en byggkostnadskalkyl för ombyggnation till tänkt verksamhet. Dessa uppgifter används av staden vid bedömning av köpeskilling för byggnad och nivå på tomträttsavgäld. Kvalificeringskriterier Tävlingsförslaget ska ha inkommit i rätt tid och vara komplett enligt tävlingsformulär 2. Staden ska bedöma att inlämnad finansieringsplan och byggkostnadskalkyl är rimliga. Staden kan begära kompletterande uppgifter från byggaktören för att bedöma detta. För byggaktörer som uppfyllt kvalificeringskriterierna kommer konceptet att utvärderas enligt kriterier nedan. Utvärderingskriterier En av de fem områdesspecifika målsättningarna som tagits fram för hur staden vill att Kolkajen ska utvecklas är Mötesplats, målpunkt och välkomnande entré. Målsättningen har sin grund i Program för hållbar stadsutveckling. Området som helhet utgör en entré för de besökare som kommer till Hjorthagen. Kolkajen ska innehålla självklara målpunkter för boende i området, men också för en större allmänhet. Vattenfronten och Gasverksområdet ger förutsättningar att skapa en miljö med sådana särskilda kvaliteter att den kan locka besökare även från andra delar av 15(19)

17 staden. Här ska finnas utrymme både för det vardagliga, lokala och det unika. Miljön ska ge utrymme för urbant liv, innehålla offentliga rum med goda vistelsekvaliteter och inbjudande lägen för mötesplatser. För att utvärdera inkomna tävlingsförslag har följande utvärderingskriterier formulerats för att bedöma hur konceptet bidrar till att uppfylla målsättningen för Kolkajen: Hur berikas stadsrummet/torget genom föreslagen verksamhet? (0-5 poäng) På vilket sätt bidrar verksamheten till gatulivet och att aktivera torget? På vilket sätt kommer verksamheten bära den lokala identiteten och det kulturhistoriska arvet? Andel publik verksamhet? Är verksamheten öppen för allmänheten dagligen? Vilka tider? Under hela året? Hur säkerställs långsiktig robusthet och flexibilitet i verksamheten? Attraktiv verksamhet för boende och besökare (0-5 poäng) Vilka kvaliteter och funktioner tillför verksamheten för de boende i området? Har verksamheten kvaliteter som kan locka besökare från hela Stockholm? Hur kommer verksamheten verka för att vara inbjudande för människor i olika åldrar? Finns det icke-kommersiella ytor/mötesplatser? På vilket sätt kommer verksamhetens funktioner/kvaliteteter utgå från medborgares behov och önskemål för området/för Stockholm? Inlämning tävlingsförslag steg 2 Förslag ska ha omfattning och disposition enligt tävlingsformulär 2, bilaga 12. Underlag för planskisser och fasadkoncept finns i bilaga Handlingar tillhörande ansökan ska levereras i två exemplar i pappersformat samt i digital form (på ett USB-minne). Tävlingsförslag ska märkas Markanvisningstävling för Vattengasverket, Norra Djurgårdsstaden, Dnr E och skickas till Exploateringskontoret, Box 8189, Stockholm. Ansökan skall ha inkommit registraturet senast Detta datum är preliminärt och ev. nytt datum delges byggaktörer som gått vidare till steg 2 i processen och publiceras på Tävlingsförslag kommer att förkastas om det inte följer givna tävlingsförutsättningar eller om byggaktören inte uppfyller uppsatta kvalificeringskriterier. Staden har fri prövningsrätt och rätt att förkasta samtliga tävlingsförslag. 16(19)

18 Steg 3 Förhandling med utvalda aktörer Exploateringskontoret väljer i samråd med stadsbyggnadskontoret ut de två aktörer som fått högst totalpoäng (max 10 poäng) i utvärderingen i steg 2. Staden fördjupar diskussionerna med dessa aktörer för att ytterligare säkerställa ett genomförbart projekt för såväl aktören som staden. Förhandling sker bland annat avseende de ekonomiska villkoren för markanvisningen. Vid prissättning av byggnad och tomträttsavgäld kommer hänsyn tas till byggaktörens kostnader för att iordningställa byggnaden. Staden avser sedan att teckna markanvisningsavtal med den aktör som staden bedömer kan säkerställa genomförandet av projektet på bästa sätt. Markanvisningsavtal Markanvisningsavtalet reglerar det väsentliga som berör byggaktören fram till att överenskommelse om exploatering tecknas i samband med att staden för sin del beslutar om genomförandet. Det bolag som lämnar tävlingsförslaget är det bolag med vilket staden kommer att teckna ett eventuellt markanvisningsavtal. Utkast till markanvisningsavtal för Vattengasverket finns i bilaga 10. Arrangör och bedömningsgrupp Markanvisningstävlingen arrangeras av Stockholms stad, genom exploateringskontoret i samarbete med stadsbyggnadskontoret. Bedömningsgruppen består av tjänstemän från exploaterings- och stadsbyggnadskontoret. Tävlingsspråk Tävlingsförslag ska vara utförda på svenska. Även det fortsatta arbetet mellan staden och byggaktören sker på svenska. Tävlingshandlingar Inbjudan samt länkar till de handlingar som utgör underlag för tävlingen samt andra handlingar som kan ha betydelse för framtagande av tävlingsförslag finns på webbsidan: Kompletterande information kan komma att publiceras. Respektive byggaktör är ansvarig för att löpande ta del av information på hemsidan. Bilagor till tävlingsprogrammet 1. Antikvarisk förundersökning, Gasverket i Värtan, a Byggnadsbeskrivning, b Ritning sektion grundläggning 3. PM kulturmiljö Vattengasverket Kulturhistoriskt värdefulla delar, PM kulturmiljö Vattengasverket Produktionsteknisk utrustning, PM Miljöutredning Hus 22 Gasverket, a Utkast till plankarta (19)

19 b Utkast till planbeskrivning c Utkast till kvalitetsprogram för gestaltning d Markplaneringsplan, systemhandling Kolkajen, e Översiktsplan, systemhandling Kolkajen, f Sektion torg Vattengasverket 7. Angöring Vattengasverket, Handlingsprogram hållbarhet, version 1.0, PM Parkeringslösning Kolkajen, Utkast till markanvisningsavtal Vattengasverket 11. a Planritningar, pdf b Planritningar, dwg 12. Fasadritningar, dwg (ej skalenliga) 13. Tävlingsformulär Tävlingsformulär 2 Bilagor till markanvisningsavtalet 1. Handlingsprogram hållbarhet, version 1.0, daterad Definition ljus BTA, Markanvisningspolicy, Bilagor till handlingsprogram för hållbarhet Utkast till mobilitetsindex - Värdering av hållbart resande Gasverket, version 0.9 Krav och anvisningar för avfallshantering i Norra Djurgårdsstaden, Stockholm Vatten, maj 2016 Upphandlingsmyndighetens föreskrifter Elektricitet från förnybara energikällor Upphandlingsmyndighetens Upphandlingskriterier för vitvaror Kretsloppsrådets riktlinjer Resurs- och avfallsriktlinjer vid byggande och rivning, Sveriges Byggindustrier, november 2015 Gemensamma miljökrav vid upphandling för entreprenader 2018, dat , Stockholms stad, m.fl. Hjälpdokument till kapitel 7, Miljöanpassade bostäder och lokaler (byggnader), , Stockholms stad Miljöbyggnad 3.0. Bedömningskriterier för nyproduktion, SGBC, version , Fler Stockholmare i jobb, Stockholms stad, Övriga handlingar/länkar Planprocessen detaljplan Kolkajen Program för hållbar stadsutveckling i Norra Djurgårdsstaden, 2017 Projektera och bygg för god avfallshantering (Stockholm Vatten) Mer om Norra Djurgårdsstaden Övriga dokument om tillgänglighet Geotekniska undersökningar 18(19)

20 Tävlingsfrågor Frågor rörande tävlingen kan ställas via kontaktperson som finns redovisad på webbsidan: Besvarade inkomna frågor om tävlingen kommer också att redovisas där. Publicering När exploateringskontoret har fattat beslut om markanvisning kommer resultatet att redovisas, dels i tjänsteutlåtande som ligger till grund för exploateringsnämndens beslut, dels på webbsida: 19(19)