Bättre liv för sjuka äldre Uppföljningsrapport

Transkript

1 Bättre liv för sjuka äldre Uppföljningsrapport Sammanhållen vård och omsorg Aktiviteter som är utförda Överenskommelsen mellan socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för 2013 har tydlig inriktning mot en sammanhållen vård och omsorg. För att få en tydligare inriktning mot detta så ombildades ledningskraft i Norrbotten i början av året. Sju nya deltagare från landstinget och kommunerna deltar. Deltagarna är erfarna chefer med läns- och/eller verksamhetsansvar. Den nya sammansättningen består av två inriktningar: förstärkt samarbete i öppenvård respektive förstärkt in- och utskrivning i slutenvård. Ledningskraft har deltagit i en nationell träff samt haft tre lokala arbetsdagar tillsammans under perionen januari-april En gemensam handlingsplan för Bättre liv för sjuka äldre har utarbetats. Den har processats och bearbetats efter synpunkter från operativa ledningen, ledningskraft och utvecklingsledare. Den är förankrad hos politiska samverkansberedningen, länsstyrgrupp och socialchefer. I planen ingår en aktivitetsplan för samtliga områden i äldresatsningen där mål och mått redovisas. Denna aktivitetsplan ska användas för tertiala uppföljningar till länsstyrgruppen. Utvecklingsledarna i länet träffas regelbundet för att hålla ihop satsningen och samordna insatser. I år har ansatsen varit att alla utvecklingsledare ska bidra till att en sammanhållen vård och omsorg uppnås i länet. Ledningskraft har sett över planerade aktiviteter för året och arbetet med att få till samordnade individuella planer av god kvalitet är högst prioriterat i länet vilket innebär att alla som ingår i äldresatsningen på olika sätt ska bidra till att detta stimuleras. I slutet av 2012 påbörjades planeringen inför starten av pilot förstärkt samarbete i öppenvård. Fem vårdcentraler med en tillhörande hemtjänstgrupp anmälde intresse för att delta. Efter introduktion i februari blev det slutligen två hälsocentraler med tillhörande hemsjukvård och hemtjänst som gick in i arbetet. Hemsjukvårdens överföring till kommunalt ansvar från och med första februari 2013, påverkade till stor del att det blev två team i stället för fem. Dessutom har den nya ansvarsfördelningen påverkat processerna som ingår i piloternas arbetsmodell. SKL ger stöd i processen genom Memeologen från Västerbottens läns landsting som har deltagit i planering och genomförande av piloten. Den andra större satsningen, Förstärkt utskrivningsprocess lämnar en separat uppföljningsrapport. Ett erbjudande har gått ut till verksamheter inom kommunal äldreomsorg, där de erbjuds att delta i en utbildning med syfte att starta ett förbättringsar- 1

2 Antal 27 MAJ 2013 bete i den egna verksamheten. Utvecklingsledare i kommunen stödjer dessa grupper under arbetets gång. Start i maj Arbetet med webb-baserat geriatriskt kompetensbevis är i slutfasen och slutrapport redovisas till Länsstyrgruppen. Spridning och införande av utbildningen genomförs under året. Den politiska samverkansberedningen har tillsammans med länsstyrgruppen och representanter från länet pensionärsorganisationer deltagit i temadag Äldre som genomfördes av utvecklingsledarna. En informationsfilm som kort beskriver äldresatsningen i länet har spridits till länets verksamheter. Resultat Antal upprättade och uppföljda SIP samt utsedda fasta vårdkontakter för personer 65 år, jan-april Kommun Upprättade SIP Uppföljda SIP Fast vårdkontakt Antal SIP 2012 Antal FVK 2012 Resultaten är hämtade ur Meddix öppenvård. Sammanlagt har 3119 SIP upprättats i Norrbotten under perioden. Älvsbyns kommun har upprättat flest SIP i förhållande till antal invånare 65 år. I 8% av SIP:arna finns en fast vårdkontakt utsedd. Under 2012 upprättades sammanlagt 1747 SIP för personer inom målgruppen. 262 SIP har följts upp under perioden januariaprl. De flesta uppföljningar är gjorda i Kiruna kommun. 88% av årets SIP har utformats i januari före bytet av huvudman för hemsjukvården. 2

3 Undvikbar slutenvård Norrbotten Januari-april 2013 Återinskrivningar 1-30 dagar Norrbotten Januari-april 2013 För prestationsersättning gäller att minst 4 av 6 månadsvärden aprilseptember 2013 ska vara lägre än motsvarande månad 12 månader tidigare. Fortsatt arbete Arbetet i pilot förstärkt samarbete i öppenvård fortgår. Lärandeseminarium 2 genomförs i maj 2013, och avslutande seminarium i september. Tanken är att erfarenheter från dessa piloter utgör grunden för en modell som ska breddinföras i länet. Ledningskraft har fyra planerade möten till hösten. De kommer att arbeta mer inriktat mot processer i öppen- respektive slutenvård. Bland annat ska möjligheterna att stärka processerna för de sjuka äldre vid ankomst till sjukhus, via ambulans och akuten ses över. En temadag kring närsjukvården kommer att genomföras för den politiska samverkansberedningen, länsstyrgruppen och pensionärsorganisationer i september. Den femte december ska en inspirationsdag genomföras i länet. Målgruppen är: politiker, socialchefer, närsjukvårdschefer, divisionschefer, kommunchefer, verksamhetsutvecklare, kvalitetssamordnare, andra chefer och ledare i kommuner och landsting. Utbildningen för verksamheter i kommunal äldreomsorg fortsätter enligt särskild plan. Syftet är att verksamheterna startar och genomför förbättringsarbeten i sin verksamhet. Dialog om ökat samarbete och brukarmedverkan har initierats med pensionärsorganisationer. Ett första gemensamt möte med utvecklingsledare planeras. Webb-utbildning för geriatriskt kompetensbevis ska lanseras och spridas till verksamheter i kommuner och landsting. Till länsstyrgruppen Utvecklingsledarna anser att arbetsprocessen i samverkansorganisationen inte känts tillfredsställande 2012/2013. Tidigare gavs utrymme för direktkontakt/dialog med Länsstyrgrupp vilket vi tror är positivt för förankring och delaktighet i det pågående arbetet och det borde vara gynnsamt för införandet i verksamheterna. Under det här året har inte utvecklingsledare träffat varken länsstyrgrupp eller den operativa ledningen. Det finns ett stort behov av en tydlig process för handlingsplanen. Vilka som ska vara delaktiga och planerade stopptider måste tydliggöras. 3

4 Den nuvarande samverkansorganisationen beskriver endast samverkan på länsnivå. Vi har tidigare pekat på behovet att fastställa en struktur för samverkan på alla nivåer, även lokalt i varje kommun. Samarbetet kring de sjuka äldre kräver organiserade mötesplatser. Projektledare Annika Kostet Green, Birgitta Salomonsson God vård vid demenssjukdom Aktiviteter som är utförda Informationsmöte om Nationella riktlinjer Demens och gemensamma programmet i Norrbotten har genomförts för personal i Kiruna kommun och Pajala kommun och primärvård. Varit stödjande till Pajala och Arvidsjaur kommun och primärvård samt Kiruna kommun när de har påbörjat att implementera det gemensamma programmet Demens mellan kommun och landsting i Norrbotten. Under hösten tog division medicin ett nytt inriktningsbeslut som innebär att demensutredningar och omhändertagande av demenssjukdom ska ske på alla länsdelssjukhus. Detta gör att det gemensamma programmet demens revideras och uppdateras med specialist sjukvården roll. En arbetsgrupp har startat upp för att tydliggöra länsdelssjukhusens uppdrag. Journalgranskningen och Gap analysen som genomfördes 2012 inom primärvården har presenterats för division primärvården stab, politiska programberedningen och sjukvårdens ledningsgruppen. Även inom 7 av länets kommuner har en journalgranskning skett på särskilt boende. Påbörjat rekrytering av deltagare till expertgrupp demens. Deltagit på expertgruppsträff i landstinget och på en primärvårdendag om evidens och forskning där nuläget i expertgrupperna presenterats och kommunikationen mellan expertgrupp och verksamhet diskuteras. Fortsatt utbildning sker i verktyget BPSD register (beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom). 10 av länets 14 kommuner har utbildat minst ett team. Uppföljning och implementering av verktyget BPSD register har skett i kommuner som genomfört utbildning under Diskussioner har skett med länets kommuner rörande kompetenskrav för den personal som kommer i kontakt med personer med demenssjukdom. Seminariedag har genomförts för länets kommuner utifrån föreskriften SOSFS 2012:12 " Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilt boende" Dagen var en inspirationsdag under rubriken "Att ta beslut om hemtjänstinsats i särskilt boende". Resultat SveDem Tidsplanen för integrering mellan VAS och SveDem har ännu inte kommit, men på det förhandsbesked som jag fått kommer integreringen starta under 4

5 hösten I dagsläget har Primärvården 5 anslutna enheter Arjeplog, Haparanda, Jokkmokk, Malmen och Pajala Hälsocentral. Dessa enheter är inaktiva vilket gör att inte något resultat kan presenteras. BPSD 7 av de 10 kommuner som genomgått utbildning i BPSD (Boden, Luleå, Kiruna, Haparanda, Kalix, Pajala och Överkalix) har kommit igång med att registrera. Följande kommuner, Arvidsjaur, Älvsbyn och Övertorneå har genomgått utbildning men inte påbörjat registrera. Fortsatt arbete Fortsatt arbete med att stödja Pajala, Arvidsjaur och Kiruna vid implementering av det gemensamma programmet demens. Fortsatt arbete med arbetsgruppen inom division medicin för att tydliggöra a länsdelssjukhusens uppdrag. Integrering Vas och Svedem samt uppföljningsträff med anslutna enheter i SveDem. Dialog med primärvården i syfte att få igång implementering av gemensamma programmet demens inom primärvården. Införandet av de Nationella riktlinjerna och det länsövergripande programmet för demens bör bli känt och infört i hela länet. Fortsatt utbildning, implementering och uppföljning i BPSD registret i alla kommuner. Fortsatt diskussion kring kompetenskrav. Bilda expertgrupp i demens för kommunerna. Ta fram uppföljningsparametrar för primärvården. Projektledare Ingela Johansson, Margareta Wuorinen 5

6 Vårdprevention Aktiviteter som är utförda Landstingsövergripande koordinatorn och utvecklingsledare kommun har under perioden avslutat en teamutbildning i Senior alert för team från kommuner och landsting, där teamen har genomfört förbättringsarbeten i sina verksamheter. Landstingets koordinator har även planerat för trycksårsutbildning, utbildat avdelningar i Senior alert, gjort uppdateringar i journaldokumentationen med munhälsa (ROAG modulen). Administrerat och lagt in nya enheter i registret, genomfört möten med lokala användarstöden på varje sjukhus samt överfört NLLpersonal till kommunernas hemsjukvård. Alla kommuner har nu enheter för hemsjukvård i Senior alert upplagda utifrån önskemål. Som ett led i att överföra ansvaret för det vårdpreventiva arbetet till verksamheten inom NLL har det tagits fram en arbetsorganisation för Senior alert i landstinget som beskriver landstingsövergripande koordinatorns roll och de regionala koordinatorernas och lokala användarstödens roll. Redan från införandet av Senior alert har kommunerna ett eget ansvar för driftsfrågor. De lokala användarstöden, på varje sjukhus, har under perioden genomfört handledning och utbildning till avdelningarna. För att komma igång med bedömning av munhälsa har användarstöden haft utbildning till personal på sjukhusen. Piteå och Kiruna sjukhus har tagit fram samverkansrutiner tillsammans med tandvården och rutiner för hur munhälsobedömning ska genomföras. Landsting resultat Resultat Täckningsgraden på andelen riskbedömda är 41%, totalt under perioden är 2796 personer riskbedömda av 6755 vårdtillfällen på ett dygn eller mer. Av de riskbedömda har 16% (444 personer) blivit bedömda för munhälsa. Av de som har fått munhälsobedömning har 41% behov av åtgärder från sjukvårdspersonal och 12% behov av konsultation från tandvården. Planerade åtgärder sätts in på 85% av de som har risk och uppföljning görs på 93%. 6

7 Kommunernas resultat : Uppföljning 71% Täckningsgrad säbo 72% Personer med risk 90% Planerade åtgärder 73% Andel bedömda för munhälsa 37% Täckningsgraden är i genomsnitt 72% i kommunerna, det nationella målet för särskilt boende ligger på 90% vilket tre kommuner klarar i nuläget. Det är 90% av de riskbedömda som har risk inom ett eller flera områden (fall, undernäring, trycksår, munhälsa). Nytt för i år är området munhälsa och av 1043 riskbedömningar totalt i länet så har endast 385 även fått en munhälsobedömning, vilket motsvarar 37%. 127 personer hade behov av åtgärd från sjukvårdspersonal och 45 personer hade behov av konsultation från tandvården. Planerade åtgärder sätts in på 73% av de som har en risk och uppföljning görs på 71%. Båda dessa siffror borde självklart vara 100%. Fortsatt arbete Täckningsgraden (antalet riskbedömningar) måste öka inom samtliga verksamheter inom kommuner och landsting. Täckningsgraden för bedömning av munhälsa måste också öka. Strategin för att nå detta är att de lokala användarstöden inom NLL fortsätter handleda och utbilda ute på avdelningarna, att cheferna inom alla verksamheter lär sig ta ut resultat och genomföra förbättringar. För att stödja cheferna i kommuner och landsting kommer en utbildning i rapportuttag att ordnas i länet samt en teamutbildning med syfte att förbättringsarbeten inom vårdprevention genomförs i verksamheterna. För att höja motivationen i det vårdpreventiva arbetet planeras en gemensam inspirationsdag i Senior alert under hösten. För erfarenhetsutbyte mellan sjukhusen kommer kontinuerliga användarstödsträffar att genomföras. Inom kommunerna genomför utvecklingsledare en förbättringsutbildning för team från verksamheterna, där syftet är att få igång egna förbättringsarbeten utifrån egna resultat. Projektledare Ingela Johansson, Annika Kostet Green 7

8 Palliativ vård Aktiviteter som är utförda Palliativa rådgivningsteamen har kontinuerligt erbjudit och genomfört utbildningsinsatser för verksamheter för kommuner och landstinget. Innehållet berör bland annat statistik från palliativregistret, uttag av utdata samt stöd för att utveckla innehållet i den palliativa vården. PRT i Luleå Boden har träffat 30 kirurgläkare på Sunderby sjukhus och informerat om PRT, PAVA, brytpunktsamtal, palliativ diagnos Z51.5 och symtomlindring. Länsträff för PAVA-enheterna i länet är genomförd. Nästa träff planerad till hösten. Målet att uppnå genomförd och dokumenterad smärtskattning vid PAVA verksamheterna till 50 % uppnåddes inte men man har förbättrat statistiken med 12 procentenheter från 28 % till 40 % sedan november Arbetet med att befästa rutinen fortsätter i verksamheterna. Arbetet med kompetensutvecklingsplan för specialiserad palliativ vård har påbörjats. Revideringen av handlingsprogrammet Vård i livets slutskede- palliativ vård i Norrbotten väntas vara genomförd i juni. Information om satsningen bättre liv sjuka äldre och aktuellt mål för den palliativa vården lades ut på hemsidan i februari. Utbildning för team från kommunal äldresomsorg har startat. Syftet är att teamen ska genomföra förbättringsarbete utifrån sina resultat, bl a pallaitivregistret. Resultat

9 Ur matrisen. Grundförutsättningen - täckningsgrad på 70 % för målgruppen över 65 år, uppnåddes inte för länet som helhet. Sex kommuner har uppnådd täckningsgrad. Två av dessa kommuner, Älvsbyn och Övertorneå har förbättrat vården med 5 % respektive 10 %. Fyra kommuner har förbättrat vården med mer än 5 % och två mer än 10 % men har inte uppnått grundkravet 70 % täckningsgrad. Fortsatt arbete Anna Påhlson, PRT sjuksköterska i Luleå/ Boden har fått möjlighet att avsätta tid för att ge ytterligare stöd åt verksamheterna på Sunderby sjukhus i att registrera i palliativregistret samt att ta ut data med start från 15 maj. Under hösten kommer handlingsprogrammet och nationella riktlinjerna att presenteras i länet i samverkan med de representanter från kommunerna samt landstinget som deltagit i revideringen. PAVA träff under hösten för uppföljning av mål samt hitta former för fortsatt gemensam utveckling i länet efter att projektet avslutats. Fortsatt arbete med kompetensutvecklingsplanen för den specialiserade palliativa vården. Palliativa rådgivningsteamen fortsätter att kontinuerligt erbjuda och genomföra utbildningstillfällen för verksamheter inom kommuner och landstinget. Innehållet berör bland annat statistik från palliativregistret, uttag av utdata samt stöd för att utveckla innehållet i den palliativa vården. Utbildning för kommunala team från äldreomsorgen fortsätter i hela länet under 2013 och alla kommuner erbjuds möjlighet att delta. 9

10 Till länsstyrgrupp/slg: Hur ska processen för det reviderade förslaget för handlingsprogrammet Vård i livets slutskede - palliativ vård i Norrbotten se ut? Behöver det processas i kommuner och i landstinget innan presentation för verksamheterna? Utvecklingsledarna tycker att arbetsprocessen i samverkansorganisationen inte känts tillfredsställande 2012/2013. Tidigare gavs utrymme för direktkontakt/dialog med Länsstyrgrupp vilket vi tror är positivt för förankring och delaktighet i det pågående arbetet och det borde vara gynnsamt för införandet i verksamheterna. Under det här året har inte utvecklingsledare träffat varken länsstyrgrupp eller den operativa ledningen. För fortsatt utveckling av den palliativa vården i Norrbotten behövs fortfarande en sammanhållande länk med övergripande utvecklingsansvar för både allmän och specialiserad palliativ vård. Utvecklingsledaren NLL har varit en naturlig länk till regionens utveckling av den palliativa vården i och med RCC-uppdraget. Hur ser länsstyrgruppen på detta eftersom utvecklingsledarens uppdrag NLL avslutas 2013 enligt nuvarande plan? Projektledare Katarina Sedig, Annika Kostet Green Förstärkt utskrivningsprocess Aktiviteter som är utförda Enligt beslut från länschefer vid division medicin och primärvård har fokus legat på att införa Förstärkt utskrivningsprocess vid länets rehabiliteringsavdelningar. Medicin- och rehabiliteringskliniken i Piteå utsågs som pilotområde för att ta fram en modell för processen. Där har två vårdavdelningar, avd 2B akutgeriatrik samt avd 3B internmedicin deltagit i arbetet. Under våren har också arbetet med att införa Förstärkt utskrivningsprocess vid länets övriga sjukhus påbörjats. Arbetet med att hitta uppföljningsparametrar för Förstärkt utskrivning har pågått parallellt med de övriga aktiviteterna och i samarbete med Beställarenheten samt Hälsoinformatik. Resultat Nu finns det en modell för identifiering av Fokuspersoner (de personer som ska ha en förstärkt utskrivning) samt de aktiviteter som ingår i den förstärkta utskrivningen. Den ska testats och utvärderas. Se följande bild. 10

11 I Piteå har man påbörjat det nya arbetssättet under april. Resten av länets sjukhus har fått information om processen och skapat arbetsgrupper. Uppföljningsparametrarna är inte helt klara och kommer att följas på olika nivåer men för närvarande diskuteras följande mätningar: Andel fokuspersoner vid enheten i förhållande till totala antalet inskrivna patienter. Andel fokuspersoner som har fått en Patentinformation vid utskrivning. Andel fokuspersoner som blivit uppringda inom 72-timmar efter utskrivning. Antal oplanerade återinskrivningar i slutenvård. Fortsatt arbete Under maj kommer övriga sjukhus att påbörja arbetet med att ta fram rutiner för Förstärkt utskrivningsprocess. Piteå fortsätter testa modellen samt uppföljningsverktygen. Arbetet med att säkra uppföljningen kommer att fortsätta i samarbete med Hälsoinformatik och statistikansvariga. Ambitionen är att ha listor som man kan ta ut på enhets/kliniknivå färdiga före sommaren. Projektledare Anita Gustavsson 11

12 Samordnad individuell plan SIP Aktiviteter som är utförda Följande aktiviteter ses som viktiga för att SIP ska integreras i verksamheternas arbete: Fortsatt implementering öppenvårdsmottagningar och enheter som ej deltagit vid de första utbildningsinsatserna. - Genomfört utbildning för verksamheter som önskat stöd för att komma igång med att upprätta SIP i Meddix öppenvård. Dessa verksamheter är psykiatrin i Piteå; Beteende- och ätstörningsenheten, Psykosmottagningen samt Affektiva mottagningen och Närpsykiatrin i Luleå. - Utbildning för Barn- och ungdomshabiliteringen Sunderby sjukhus. - Dietisternas insatser är viktiga ur ett helhetsperspektiv för den enskilde och därför har planeringsmöten och utbildning varit aktuellt under perioden. Uppföljande stödfunktion till verksamheterna. Fortlöpande arbete. - Genomgång/utbildning på de hälsocentraler som önskat ytterligare utbildning och stöd för att komma igång med att upprätta SIP i Meddix öppenvård. - Utbildningsinsatser för kommunala användare i länet Utbilda i läsbehörighet för sjukhusens slutenvårdsavdelningar och akutmottagningar. Inledande arbete under första kvartalet Funktionen kommer att innefatta viss förändring gällande de tekniska lösningarna i systemet - Arbetet förskjutet då utbildning för denna funktion bör komma i samband med att sjukhusen påbörjar arbetet med Förstärkt utskrivning Se över hur SIP kan användas inom Samverkan kring barn och unga i Norrbotten Norrbus samt inom skola Elevhälsa. Inledande arbete under första kvartalet Arbetsmöte på Kommunförbundet tillsammans med representanter från SKL och Norrbus - Genomgång av SIP i Meddix öppenvård i Jokkmokk för representanter från barnhälsovård, social omsorg och skola - Deltagit i utbildningsdag rörande samordnad individuell plan på SKL - Uppstart av arbetsgrupp gällande hur SIP i Meddix öppenvård eventuellt bör uppdateras utifrån behov från arbetet med barn/unga Fortsatt utveckling av SIP i Meddix öppenvård. Fortlöpande arbete. - Arbetet pågår fortlöpande. 12

13 - Rapporterar in uppmärksammade behov av förbättringar som tydliggörs i samband med utbildning och användande av systemet - Test av leveranser Sprida information; inom berörda verksamheter, samverkansaktörer (Försäkringskassa och Arbetsförmedling) samt patientföreningar. Ej påbörjat arbete gällande Försäkringskassa och Arbetsförmedling. Upprätta länsövergripande informationsmaterial till individen inför samordnad individuell planering Informationshäfte. Ej påbörjat arbete. Utforma allmän information till medborgare så möjligheten till samordnad individuell planering blir känd även utanför verksamheterna. Informationsfolder, hemsidor. Informations- och utbildningsmaterial kommer att finnas tillgängligt på Landstingets hemsida under Meddix. Resultat Samtliga hälsocentraler finns med i Meddix öppenvård. De öppenvårdsmottagningar som är upplagda i systemet med behöriga användare är: Psykosoch Affektiva mottagningen psykiatrin Gällivare, Psykos-, Affektiva- och Personlighets och ätstörningsmottagningen psykiatrin Piteå, Närpsyk Boden, Närpsyk Luleå och Ätstörningsmottagningen Sunderby sjukhus samt Barn- och ungdomshabiliteringen Sunderby sjukhus och Länsenhetens vuxenhabilitering. Under perioden har 1026 nya SIP upprättats och uppföljningsmöten är inbokade vid 262 tillfällen. Fortsatt arbete Under juni kommer vi att starta upp arbetsgruppen gällande hur SIP i Meddix öppenvård eventuellt bör uppdateras utifrån behov från arbetet med barn/unga. Då eventuella förändringar i systemet är genomförda påbörjas planering av utbildningsinsatser i dialog med projektledare Ulla Isaksson Den primära uppgiften för perioden maj-augusti 2013, är att fortsätta skapa förutsättningar för verksamheterna att komma igång med att upprätta individuella planer. Detta kommer under perioden att ske genom stödfunktion till verksamheterna. Det är även viktigt att öppenvårdsmottagningar vid länets sjukhus får behörighet till Meddix öppenvård. Fortsatta utbildningsinsatser för Landstingets dietister är inplanerat under hösten Ytterligare viktiga aktiviteter under perioden handlar om utbildning gällande läsbehörighet i Meddix öppenvård för länets slutenvårdsavdelningar och akuten. Projektledare Åsa Engström, Karin Sundström 13

14 Läkemedel Aktiviteter som är utförda Utbildning God läkemedelsanvändning för äldre genomförd under perioden januari t.o.m. maj Riktlinjer för Läkemedelsgenomgång och Läkemedelsavstämning fastställda i länet. Resultat Utbildning God läkemedelsanvändning för äldre Målgruppen för utbildningen var i första hand läkare och sjuksköterskor i öppenvården. Utbildningen var planerad i två delar varav vårens utbildningsomgång skulle inriktade sig på sjuksköterskor och läkare. Sammanlagt c:a 400 deltagare genomgick utbildningen under våren med början i Arvidsjaur i januari och avslut i Älvsbyn i maj. Ungefär 50 av dessa kom från lokal hälsocentral och resten från hemsjukvård och äldreboenden. Genomförande i dialogform samt plenart. Stort intresse från deltagarna som också kunde bidra med egna goda råd och erfarenheter. Resultat hittills: Kommentar: Ovanstående utveckling följer samma linje som den nationella utvecklingen, dvs minskad användning av olämpliga läkemedel med ett litet observandum på NSAID till äldre som ligger på samma nivå som förra året under mars månad. 14

15 Fortsatt arbete Höstens utbildningssatsning ska: -fokusera på målgruppen baspersonal på äldreboenden. Sjuksköterskor, läkare och annan vårdpersonal ska också vid behov få möjlighet att delta. -innehålla läkemedelsutbildning samordnad av projektanställd kommunapotekare. Finansiering är klar för perioden augusti 2013 t.o.m maj innehålla utbildning om icke farmakologiska metoder samordnad av någon kommun, exempelvis Älvsby kommun. Finansiering och personella resurser för detta är inte klart. Bör tas upp på länsstyrgruppen/slg. De två utbildningsdelarna bör genomföras vid samma tillfälle i kommunerna under hösten 2013 och vintern/våren Planering för hösten påbörjas i juni ism med ett MAS-möte samt ism med första mötet med styrgruppen för projektet Kommunapotekare. Kommunapotekaren ska: -verka för att förbättra äldres läkemedelsanvändning genom att stödja kommuner och hälsocentraler i genomförandet av läkemedelsgenomgångar, genomföra utbildning till vårdpersonal i kommunerna samt följa upp åtgärder och läkemedelsanvändning. -medverka till samverkan mellan kommunal hälso- och sjukvård, hälsocentraler och sjukhus samt även vara kommunernas kontaktperson i läkemedelsfrågor. -ingå i Läkemedelsteamet för planering och genomförande av utbildningssatsningen som sträcker sig över hösten 2013 och våren samverka med MAS-nätverket och lämpliga kommuner med att utveckla modeller för läkemedelsgenomgångar. Länsriktlinjerna för läkemedelsgenomgångar utgör underlag. Projektledare Anders Bergström 15