Barn och u n ga N u l äge och beh ov
|
|
- Alexandra Bengtsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KONCERNSTAB HÄLSO - OCH SJUKVÅRD VÄSTRA GÖTALANDSREGI ONEN DIARENUMMER HS Barn och u n ga N u l äge och beh ov Delrapport 1 Regional utvecklingsplan Hälso - och sjukvård för barn och unga i Västra Götalandsregionen
2 2 Förord Jag skulle vilja rikta varm uppmärksamhet och tacksamhet till alla er därute som jag stött på under arbetet och som engagerat och utifrån barns behov skapat nya arbetssätt och på så sätt redan hanterat många av de problem vi kartlagt i delrapporten. Framöver kommer detta att mer strukturerat kunna presenteras, i arbetet med lösningar. Ett stort tack också till operativa styrgruppen och alla referenspersoner för brinnande engagemang och nedlagd tid utöver era egna och krävande uppdrag. Vi har nu början till en gemensam nulägesbild, en delad värdegrund, ett brett engagemang och en inriktning framåt, mot barn och ungas bästa möjliga hälsa och utveckling i Västra Götalandsregionen. Peter Almgren, regionläkare Projektledare för regionala barnuppdraget Koncernstab hälso- och sjukvård Västra Götalandsregionen
3 3 Sammanfattning Konklusioner denna delrapport: 1. Bakgrund, syfte och mål är i högsta grad relevant 2. Metod och arbetssätt fungerar och är effektivt. 3. Avgränsning till patienter med komplexa behov och en uppstart i projektform var nödvändigt. Arbetet är dock kontinuerligt och syftar till att omhänderta helheten på sikt. 4. Delaktighet, samarbete och förankring hos medarbetare, chefer, patienter, närstående och kommuner är under uppbyggnad. 5. Helhetsbilden verkar stämma men med risk för övervikt i den specialiserade vården. 6. Resultaten pekar på samstämmighet om problembilden inom den specialiserade vården, för svagt underlag för att uttala sig om de barn och unga som huvudsakligen ses i primärvården. 7. Vi vill fortsätta med lösningar utifrån resultat, bredda med en primärvårdsgrupp samt göra klart helhetsbilden nuläge till nästa avrapportering i oktober. Goda exempel och förslag på lösningar finns på flera håll. 8. Framtida förslag till åtgärder i Västra Götalandsregionen inom ramen för en utvecklingsplan bör om möjligt läggas i omställningen och synkroniseras med programkontorets arbete. Härigenom tillförs också kunskap och systematisk prövning av barns bästa, till omställningen. Bakgrund Det politiska uppdraget från hälso- och sjukvårdsstyrelsen att ta fram en utvecklingsplan för barn och ungas hälso- och sjukvård i Västra Götalandsregionen är ett unikt projekt i Sverige, ett helhetsgrepp kring ett system. Arbetet är en spegling av det nationella och regionala konsensus som finns kring vårdens och samhällets nuläge och behov, samt de linjer som nu är dragna framåt, mot en förhoppningsvis säkrad vård och omsorg med god kvalitet trots medicinska, tekniska, ekonomiska, personella, demografiska, och sociala utmaningar. Syftet med projektet att bidra till att konkreta förbättringar kan genomföras i Västra Götalandsregionen, för barn och ungas bästa möjliga hälsa och utveckling och som genomsyras av intentionerna i FNs konvention om barnets rättigheter (FNs barnkonvention)[7]. Västra Götaland är både en stor region och demografiskt, socioekonomiskt och geografiskt likt Sverige som helhet. Lösningar här borde kunna vara generaliserbara nationellt, liksom goda idéer från omvärlden kunna passa och prövas. Ett förarbete har pågått under de senaste åren inom stora delar av kunskapsorganisationen för barnsjukvården, där man samlats kring problemen och arbetat med en gemensam värdegrund och en vision för framtidens barnsjukvård. Detta föll väl in i Göran Stiernstedts arbete effektiv vård och senare i regionens omställningsagenda för hälso- och sjukvården, där kunskap om barnsjukvård och barnperspektiven bör införlivas. En uppdrags- och probleminventering gjordes 2017 av den tillträdande projektledaren, totalt ett 40 tal intervjuer med öppna frågor. Detta gav en lista med drygt hundra punkter som tematiserats till ett tiotal rubriker och används under projektfasen, både i presentationer men också avstämningar med patientföreningar och i möten med verksamhetschefer och sakkunniga. Bilden verkar stämma väl. Att överhuvudtaget ge sig på ett sådant här komplext och brett utrednings- och utvecklingsarbete kräver förutom angelägenhetsgrader, uppdrag och mandat enligt ovan, också mod, förankring och sakkunskap nog att kraftigt avgränsa sig initialt. Projektet har fått kritik för detta och relativt ofta missförståtts i sin ambition att på sikt omhänderta helheten. Den strama projektformen, med tidplan och mål har dock varit nödvändig. Arbetet är förstås kontinuerligt och framtagandet av utvecklingsplanen kommer att ta flera år, det finns ingen bortre tidsgräns i uppdraget. Ett lyckat arbete kräver att vi ständigt återbesöker syfte och mål, att vi är nyfikna och lyssnande och kommunicerar öppet, tydligt och ofta.
4 4 Uppstart Under projektets första fem månader har en bred och sakkunnig grupp huvudsakligen arbetat med framtagande av metodik och arbetssätt samt följt strikta projektmål för uppstartsåret utifrån syftet. Så här långt har det gällt tydliga definitioner av representativa målgrupper inom den första avgränsningen barn och unga med kronisk sjukdom och många vårdkontakter. Dessa valda för att vi i denna grupp troligen hittar de största initiala effektivitetsvinsterna. Det finns indikationer på att vi redan nu behöver bredda målgrupperna och perspektiven mot primärvård och hälsovård, mot det förebyggande och hälsofrämjande med tidiga insatser. Det sjuka tenderar att prioritera sig själv och projektet får lätt ett sjukhus- och specialisttungt perspektiv. Vi har arbetat med riktade hypoteser och en tänkt målbild och utifrån detta frågeställningar till data och analysarbete kring målgrupperna. Att tänka representativt och generaliserbart har varit avgörande, just för att inkludera så många barn och unga som möjligt hela tiden utan att kvalitet och tid blir lidande. Kommunal samverkan är under uppbyggnad. Patient och närståendemedverkan pågår och utvecklas. Kommunikationskanaler via mail och webb är klara. Barnrättskompetens byggs in i projektet, till gagn också för omställningsarbetet framöver. I den pågående omställningen av hälso- och sjukvården i regionen arbetar projektledaren tillsammans med övriga programledare i det nybildade programkontoret för att synkronisera varandra och hjälpas åt. Flera piloter är på gång som rör barn, bl.a. inom vårdens digitalisering och nära vård. Resultat Resultaten då? Ja, generellt skulle vi säga att vi har en någorlunda klar och allmän problembild men den viktas olika beroende på vilka grupper man lyssnar till och var du tittar. Till exempel lyfter verksamhetschefer och medarbetare oftare resursbrist och ansvarsområden, medan föräldrar lyfter fram dåligt samordnad vård, stress i vardag och skola samt vikten av tillgänglighet, rätt kompetens och kontinuitet. Effekten för patienter och närstående blir dock densamma. Det framgår tydligt att många olika grupper av barn och unga med kronisk sjukdom har liknande problem och behov men får väldigt olika vård och omsorg. Ökar du komplexiteten, antingen antal sjukdomar, vårdkontakter eller graden av sjukdom och sårbarhet så får du helt enkelt ett sämre utfall, problembilden är dock densamma, bara olika kraftfull. Det finns också en grön bild, det vill säga där det fungerar bra och där man har löst mycket av problemen redan. Dessa goda exempel skall lyftas framöver tillsammans med förslag på lösningar. I vårddatabaser, enkäter och intervjuer har vi fått en hel del data som stärker problembilden inom den specialiserade vården och som klär den i lite mer siffror och fakta. Några överraskande resultat samt några tillkortakommanden som kräver vidare arbete. Gemensam för våra studerade grupper är ett högt och ihållande behov av vård, framför allt inom den specialiserade vården. Fler barn än vi trodde har behov av specialistvården och en mindre del står för majoriteten av all vårdkonsumtion. Samtidigt som barnhälsovården träffar alla barn flera gånger under de första åren och primärvården har flest antal besök i åldrarna 0-17 år. Vi ämnar nu som sagt bredda projektet till målgrupper med kronisk sjukdom som omhändertas mer regelbundet där, exempelvis psykosomatik, smärta eller psykisk ohälsa. Vad vill vi framåt? Uppdraget på längre sikt är att ta fram en utvecklingsplan, med olika förslag till åtgärder på olika nivåer. Denna delrapport syftar till att stanna upp och med uppdragsgivare och berörda parter diskutera utfallet såhär långt kring nuläge och behov. Vi granskar arbetssätt, delaktighet, kvalitet och skapar förankring. Detta tar vi med oss i det vidare arbetet med lösningar och vägar framåt genom dialoger med medarbetare och patienter samt närstående.
5 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning Bakgrund Omställningen, nationellt Orsaker och vägval Det politiska uppdraget Barn och ungas samt barnhälsosjukvårdens speciella behov och förutsättningar Förarbetet (Sektorsrådet, Stiernstedt och intervjuer) Syfte Varför? Förutsättningar för uppdraget Uppstart Avgränsningar och projektmål Vad ska vi inte göra Kärnord Målbild projektplan uppstartsåret Projektorganisation Processen Kärnprocesser Roller och uppdrag Metodik - ÖVERGRIPANDE Målgrupperna Resultat ALLMÄNNA data kring barn och unga i vgr Helhetsbilden... 22
6 6 4.3 Målgrupperna resultat Barn och unga med kronisk sjukdom summerat Strukturerade telefonintervjuer Vilka grupper eller perspektiv verkar inte representerade hittills? Piloter barnrätt, mänskliga rättigheter och etik Rekommendationer framåt Fortsatt arbete i barnuppdraget Referenslista... 36
7 DOKUMENTNAMN: DELRAPPORT 1 - NULÄGE OCH BEHOV. RE GIONAL UTVECKLINGSPLAN FÖR BARN OCH UNGAS HÄLSO OCH SJUKVÅRD I VGR. DIARIENUMMER: HS NN BESLUTAD AV: ANN SÖDERSTRÖM KONTAKTPERSON: PETER ALMGREN, KONCE RNKONTORET HEMSIDA : LÄNK DU KAN BESTÄLLA FLER EXEMPLAR VIA: E - POST: BARNUPPDRAGET@VGREGI ON.SE 1. BAKGRUND 1.1 OM STÄLLNINGEN, NATIO NELLT ORSAKER OCH VÄGVAL Det finns senaste åren nationellt konsensus kring att hälso - och sjukvården radikalt behöver ställas om för att klara framtidens krav. Anledningarna är huvudsakligen en ökande befolkning med större andel äldre och barn och unga och därmed minskad försörjningskvot och arbetskraftsresurs, ökad förekomst av kroniska sjukdomar, medicinskteknisk utveckling med ökande kostnader, ineffektiv och akuttung sjukhusvård samt brista nde tillgänglighet och kontinu itet. De statliga utredningarna Göran Stiernstedt Effektiv vård SOU 2016:2 [ 2 ], Måns Rosén Träning ger färdighet SOU 2015:98 [ 3 ] samt Sofia Wallström Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48 [ 4 ] ligger till grund för regionledningens vägval i omställningen. Utredningarna fastslår att orsaker till problemen för hälso - och sjukvården bl.a. är in effektiv och splittrad styrning, strukturella problem, administrativ överbyggnad, brist på stöd och tillit till professionen i kvalitet sarbetet, avsaknad av flödestrategier och patientdelaktighet i vårdprocesserna, kontinuitetsbrist och felaktig kompetensa nvändning.
8 8 Förslagen gäller förskjutning mot patientägda och proaktiva, tidiga förebyggande och hälsofrämjande insatser samt en trygg och nära vård med hög tillgänglighet dygnet runt till basen i hälso- och sjukvården. Sjukhusen ger ett nära stöd och lärande till bassjukvården och den akuta och den slutna vården sparas till dem som verkligen behöver det. Digitalisering och koncentration av vård lyfts fram som medel på väg mot målen. I en bred politisk överenskommelse i Västra Götalandsregionen (VGR) maj 2017 togs beslut om omställningen av hälso- och sjukvården vilken formuleras med fyra fokusområden: utbyggnad av den nära vården, koncentration för kvalitet, digitalisering och kvalitetsdriven verksamhetsutveckling. 1.2 DET POLITISKA UPPDRAGET Uppdraget från hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS) är brett (HS )[1] och innebär att vi ska på sikt formulera en utvecklingsplan för hälso- och sjukvården för barn och unga, 0-17 år, i VGR. Arbetet skall integreras med regionens omställningsområden; den nära vården, koncentration av vård, digitalisering samt kvalitetsdriven verksamhetsutveckling. Kommunala verksamheter som möter barn skall göras delaktiga i arbetet, liksom patienter, anhöriga och medarbetare. Uppdragsarbetet påbörjades oktober 2017 och har ingen bortre tidsgräns. Det bedöms således vara ett kontinuerligt och mångårigt programarbete som berör alla verksamheter inom Västra Götalandsregionen, regionala som kommunala som i sitt uppdrag direkt eller indirekt möter barn och unga med deras närstående. 1.3 BARN OCH UNGAS SAMT BARNHÄLSOSJUKVÅRDENS SPECIELLA BEHOV OCH FÖRUTSÄTTNINGAR a) Barn och ungas speciella behov Sveriges ratificering av barnkonventionen 1990 och nuvarande process om att göra denna till svensk lag - innebär att all verksamhet som rör barn ska sätta barns bästa i första rummet. Barnets bästa nås genom ett systematiskt arbete utifrån vetenskap, beprövad erfarenhet, lagstiftning, barnets eget perspektiv och barnkonventionens artiklar. Barndomen är en unik period i livet, präglad av anknytning, beroende, tillväxt, utveckling och varierande autonomi. Barn och ungas sjukdomsepidemiologi och sjukdomsuttryck präglas också av att de skiljer sig från vuxnas, t.ex är symtomatologin mer diffus, inte bara hos små barn och psykiska besvär ger ofta kroppsliga uttryck. Barn är mer än vuxna systemberoende och arbetet behöver bedrivas familjecentrerat samt med kunskap om barnets/den unges närmiljö och helhetssyn. I samhället har barn och unga vanligtvis ingen egen röst eller eget mandat utan är beroende av goda och lyssnande vuxna talespersoner. Barns problem rätt hanterade tidigt skapar både bättre hälsa och utveckling under uppväxtåren och bättre skolresultat, men också vuxna föräldrar med bättre livskvalitet, minskad sjuklighet och starkare autonomi, föräldraskap och arbetsliv. b) Barn och ungas hälso- och sjukvårds speciella förutsättningar Barn och unga utgör ca 23 % av befolkningen och de befinner sig i alla delar av hälso- och sjukvården. Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet har sin starka utpost uppdraget för mödra- och barnhälsovården, en historiskt och globalt sett enorm framgångssaga för barns hälsa och en möjlighet att nå alla barn och deras föräldrar tidigt i livet. Merparten av alla besök görs i primärvården och i den specialiserade vården behöver det därför finnas kompetens att stötta första linjens hälso- och sjukvård och samtidigt omhänderta alla de mer komplexa sjukdomstillstånd som kan drabba barn. Förvånansvärt många barn och unga har ändå kontakt med den specialiserade vården, något som behöver utredas vidare. Svaret på frågan om hur många barn som har kronisk sjukdom är nationellt sett obesvarade idag, stora statliga utredningar i
9 9 frågan till trots, men börjar titta i denna delrapport på hur det ser ut i Västra Götalandsregionen. Den specialiserade barnsjukvården har få personer per område, givet ett mindre patientunderlag än vuxna, men förväntas ändå bedriva god vård och vara tillgängliga, ofta även jourtid, för flera komplexa diagnoser, ex hjärtsjukdom, neurometabola sjukdomar, cancer, endokrina tillstånd, lungsjukdomar, lever- och tarmsjukdomar etc. Som exempel finns det ett medicinskt sektorsråd i VGR för barnsjukvård, men specifika barnelement återfinns i 15 stycken på vuxensidan. Det är en delikat balansgång i arbetet med barn, det kan gälla i uppbyggnad av vårdteam eller i ett uppdrag som detta, att ta hänsyn till helheten och detaljerna samtidigt. Allmän och specifik barnkompetens behöver alltså finnas i systemets olika delar. 1.4 FÖRARBETET (SEKTORSRÅDET, STIERNSTEDT OCH INTERVJUER) Under flera år arbetade medicinska sektorsrådet barnsjukvård tillsammans fram flera strategidokument, varav ett centralt dokument, Den excellenta barnsjukvården [8], presenterades på en ordförandekonferens Gruppen med av förvaltningscheferna nominerade verksamhetschefer för regionens hälsovård, barnkliniker, specialiserad primärvård, akademi och habilitering tog alltså fram början till riktlinjer för hur framtidens barnsjukvård kunde lösa de problem man gemensamt såg, med syftet en gemensam värdegrund för det fortsatta arbetet. När Göran Stiernstedts utredning presenterades, tog rådet kontakt med honom och ett samarbete inleddes. På barnveckan i Göteborg april 2017 genomfördes ett gemensamt seminarium under rubriken Effektiv vård för barn där Stiernstedts utredning och slutsatser jämfördes med den samlade barnsjukvårdens egna tankar och vilja. Det framkom tydligt att det förelåg en god matchning i Effektiv vård även för barn, men att det behövdes en separat fördjupning om barnsjukvården eftersom det är speciellt och ett system i sig. De huvudsakliga skillnaderna framkommer också under rubriken ovan, barn och unga samt barnsjukvårdens speciella behov och förutsättningar. Stiernstedt ville förutom sina kända rekommendationer kring en stark och tillgänglig nära bassjukvård bland annat lyfta fram den specialiserade öppenvården, att barnsjukvården måste ansvara för barnkompetensen i regionen, styrkorna i barnsjukvården att enas kring barns bästa, den unika barnhälsovården som når alla barn samt digitaliseringens möjligheter hos den unga generationen. Under våren 2017 gjorde projektledaren i sin dåvarande roll som ordförande för sektorsrådet och inför det här uppdraget ett 40 tal intervjuer med regionens olika representanter för barn och ungdomshälsosjukvården. Frågan i intervjuerna var vilket uppdrag man hade, vad som var de största problemen samt vilka förväntningar man hade på barnuppdraget. Detta skapade en lista på dryga 100 punkter som sedermera har presenterats i ett försök till tematiserad form, se kapitel 4.2. Det har i olika möten med verksamheter, tjänstemän, politiker och patientföreningar funnits ett igenkännande kring den här bilden. Socialstyrelsen gjorde 2017 ett inventeringsarbete (ej publicerat) av problem och behov inom barnsjukvården nationellt och vårt material matchar denna kartläggning väl. Vi kan anta att vår region har samma utmaningar som Sverige i stort. 1.5 SYFTE VARFÖR? Varför ett barnuppdrag? Vad är det vi vill uppnå på sikt? Nedan definierat som syftet med uppdraget. Detta sammanfaller delvis med verksamheternas mål och omställningen av hälso- och sjukvården. Att uppnå en god, sammanhållen hälso- och sjukvård för barn och unga i regionen som ser till alla barns bästa möjliga hälsa och utveckling och som genomsyras av FNs barnkonvention. Att veta vilka behov barn och unga med familjer har av hälso- och sjukvården och av kommunala verksamheter som möter barn och unga.
10 10 Att definiera problemområden (nuläget) och finna lösningar som krävs för att förbättra hälsooch sjukvården mot en vård enligt omställningens principer och målbilden ovan. 1.6 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR UPPDRAGET Utgångspunkten i uppdraget har varit att följa omställningens syfte och mål i VGR. Utmaningen är inte egentligen målsättningarna eller diskussion om problembilden, utan snarare den oerhörda komplexitet som ett systemtänk av den här graden innebär. I form av skilda sakfrågor, en mängd olika medicinska fält, många aspekter på hälsa och sjuklighet, variation och osäkerhet i uppdrag för olika barnverksamheter, samverkan och beroenden, förankring och legitimitet för förändring och inte minst kulturella hinder och samhällstrender. Det är samtidigt tydligt att ansvariga beslutsfattare vill att vi föreslår konkreta åtgärder som leder till förbättring för barn och unga, inte bara utreder problemen. Projektupplägget för uppstartsåret 2018, är ett försök till att förhålla sig till detta. Det regionala barnuppdraget är därmed ett komplext programarbete med stora krav på agilitet, kommunikation, delaktighet och transparens, samtidigt som en tät dialog med uppdragsgivaren är nödvändig, inte minst vid milstolpar som denna. 2. UPPSTART 2.1 AVGRÄNSNINGAR OCH PROJEKTMÅL 2018 Dessa helt nödvändiga avgränsningar enligt resonemanget ovan gjordes som ett första arbetsmoment i den operativa styrgruppen. En anledning att välja gruppen med kronisk sjukdom och många vårdkontakter, var att den största effektivitetsvinsten nog var att vänta här, till gagn för hela systemet. Vi var måna om att försöka ha ett helhetsperspektiv trots valet av ett smalare segment, inget barn bortglömt. Avgränsningarna stämdes av med uppdragsgivaren under hösten. Projektmål första året kopplat till syftet att: Inom ramen för gruppen barn och unga med kronisk/långvarig sjukdom/ohälsa och många vårdkontakter på flera nivåer, definiera representativa målgrupper* att fokusera på. För dessa målgrupper redovisa nuläge, behov, prioriteringar samt ta fram generaliserbara lösningsförslag. Uppmärksamma och följa för projektet lämpliga och hanterbara piloter. Stärka den pågående omställningen av hälso- och sjukvården med vår kunskap och med de olika barnperspektiven. Uppnå ett lärande och en metodik som kan tas med i det framtida arbetet med den regionala utvecklingsplanen. * Målgrupperna som valdes var: 1. Svårt sjuka i nyföddhetsperioden 2. Barn med astma 3. Barn med ätsvårigheter o/e undervikt 4. Autism, ADHD o/e intellektuellt funktionshinder samt 5. Kompetenstillgång - sköra områden. Beskrivs mer i detalj i kapitel 3.4 och VAD SKA VI INTE GÖRA I samma anda valde vi tidigt att markera och fick hos uppdragsgivaren gehör för vad vi inte skulle eller kunde ta ansvar för under uppstartsåret. Om inte annat överenskommits med uppdragsgivaren, kommer projektet INTE under uppstartsåret okt 2017 till okt 2018 att omhänderta eller ta ansvar för: Att detaljstudera eller ge svar för hela målgruppen barn med kroniska tillstånd och många vårdkontakter. Implementeringen eller de långsiktiga effekterna av projektet, d.v.s. syftet. Andra frågor som uppstår kring barn och unga i vården som inte ligger i projektmålen.
11 11 Komma med färdiga lösningsförslag som gäller strukturer, arbetssätt, bemanning, vårdöverenskommelser, ordnat införande eller dylikt innan relaterade arbetsmoment bedöms vara klara. 2.3 KÄRNORD MÅLBILD Det är vår bestämda uppfattning att vi inte kan arbeta tillsammans utan en definierad målbild, så pass konkretiserad i några ledord att det håller oss i rätt riktning. Målbilden diskuterades i operativa styrgruppen under hösten. De tre ledorden nedan baseras på ett barn och familjeperspektiv och är samstämmiga med syftet och regionledningens omställningsagenda. Hälso- och sjukvården skall vara eller upplevas vara: TRYGG Rätt och hög kompetens, kvalitet och kontinuitet, patientsäkerhet, bästa möjliga hälsa, egen kunskap, god uppföljning, vem vänder jag mig till, när och hur, rätt insats, tydlighet, du har alltid kommit rätt, helhetssyn. ENKEL Förenklad vardag för barnet och familjen, kunna vara i skola och arbete, service, ändamålsenlig vård, adekvata besök, vården samarbetar för att göra det enkelt för er. NÄRA Hälsofrämjande och förebyggande - både med och utan sjukdom, effektiv vård, lägsta effektiva nivå, nära i tid och rum, nära i relationen med vården, lätt att komma till, inga köer, digitalisering och webbstöd, akut tillgänglighet, hemsjukvård, egenvård och telefonrådgivning. 2.4 PROJEKTPLAN UPPSTARTSÅRET Uppstartsåret innefattar egentligen fem huvudsakliga arbetsmoment. Avgränsningar samt djupet i analysen avgör om aspekten tid eller kvalitet blir drivande. Eftersom ambitionen är att komma till vissa konklusioner och resultat inom uppstartsåret, behöver vi se till att ramar och detaljnivå blir lagom snäva, utan att kvaliteten blir lidande. En anledning att inte förlänga tiden, är att omställningen av hälso- och sjukvården pågår och vi behöver ge svar på viktiga frågor om barnhälsosjukvårdens utformning. Projektplanen justeras och kan behöva ändras utifrån verklighet och i dialog med uppdragsgivare. Moment I Avgränsningar, målbild och analysgrund. Ramar och avgränsningar för projektet i målgruppen barn och unga med långvarig ohälsa och många vårdkontakter enligt ovan. Konkretiserad målbild för denna grupp utifrån omställningens principer och barn och unga perspektiven. Frågor till datainsamling och analysarbete (Moment II) utformas. Moment II Datainsamling Inhämta data från VEGA och andra källor. Eventuell manuell datainsamling av personer i barnsjukvården beroende på frågeställning och komplexitet. Inhämta relevanta, redan gjorda studier eller analyser i VGR eller nationellt.
12 12 Moment III Analys och sammanställning. Sammanställa data, analysera och dra slutsatser. Beskriva nuläge för målgruppen som studerats. Beskriva behovsbilden för målgruppen som studerats. Moment IV Prioritering och lösningar. Definiera vilka områden eller patientgrupper som är prioriterade. Arbeta med lösningar för dessa prioriterade grupper. Definiera prioriterade förslag och lösningar för gruppen. I lämpliga fall initiera och följa upp piloter som lösningar för gruppen. Sammanställa nuläge, behov, förslag till prioriteringar och lösningar i en helhetsbild till uppdragsgivaren. Utforma förslag till projektplan för arbetet hösten 2018 och framåt. Moment V efterarbete och lärande Sammanfatta och definiera vilken metodik som använts och utvärdera hur den har fungerat. Sammanfatta vilket lärande projektet har uppnått om hela barnhälsosjukvården. Sammanfatta på vilket sätt projektet har gett kunskap och bidraget till att barnsäkra den pågående omställningen av hälso- och sjukvården i VGR. a) Tidplan oktober oktober 2018 Okt dec Moment I * Moment II * Förbereda och starta upp datainsamling och analys av målgruppen. Jan mar Moment III * Sammanställa resultat. Nuläge, behov och målbild klara. Apr juni Moment IV Resultat och prioriteringar klara. Arbete med lösningar i verksamhetsdialog/workshops. Ev piloter. Projektplan för hösten Juli sept Moment IV Moment V * Moment I III är föremål för denna delrapport. Avslutande processer med förslag till styrgrupp och beställare. Summering lärande om barnsjukvården/omställningen och metodiken. 2.5 PROJEKTORGANISATION 2018
13 13 Regionstyrelsen Hälso och sjukvårdsstyrelsen Hälso och sjukvårdsnämnderna KL HoS Styrgrupp Uppdragsgivare HSD Projektledare Programkontoret Omställningen HoS Operativ styrgrupp Resurser från Förvaltningarna Resurser från koncernkontoret Kvalitetssäkring Sektorsråden Externaoch nationella referenser Patient och närstående referensgrupp Kommunal referensgrupp* Under diskussion med Västkom* a) Operativa styrgruppen Urvalet gjordes via sektorsråden allmänmedicin, barnsjukvård och barnpsykiatri med godkännande av styrgruppen koncernledning hälso - och sjukvård. Kriterierna var bred representativitet för förvaltningar, Västra Götalandsregionen och verksamheterna men också personliga egenskaper och kompetens att sakkunnigt bedöma verksamhetsområdet och bidra i ett konstruktivt förbättringsarbete. Lägg till den samlade erfarenheten från barnsjukvården också personernas nätverk, regionala som nationell a och sidokompetenser såsom forskning, verksamhetsutveckling, ledarskap mm så får vi en mycket kompetent grupp för uppdraget. Psykologer (3) sjuksköterskor(3) och läkare (9) återfinns bland deltagarna. Peter Almgren, Anne - Berit Ekström, Ulrika Mattson Köhlfelt Antonia Reuter Projektledare, regionläkare koncernko ntoret Chefläkare Habilitering & hälsa Verksamhetschef barnkliniken, NU sjukvården. Områdeschef psykologenheterna för MBHV Närhälsan
14 14 Lars Gelander, Maria Söderberg, Jens Halldin, Arne Nässén Niklas Segerdahl Maja Berndes, Karin Andersson Sven Ernstsson Lars Ahghnell/Suzanne Ågård Bill Hesselmar Malin Lasu Sundborn Ny representant för SU väntas inom kort. Gruppen har haft 8 arbetsmöten sedan starten okt Ordförande Regionalt programområde barn och ungas hälsa. Chef, barn och kvinnosjukvård, Skaraborgs sjukhus Chefläkare, Närhälsan, vårdcentral offentliga Läkare, Carlanderska, vårdcentral privata Läkarchef, barnkliniken, Södra Älvsborgs sjukhus Primärvårdschef Närhälsan Hälso- och Specialistvård barn o unga. Verksamhetschef barnverksamheterna Angereds Närsjukhus Kunskapscentrum Psykisk Hälsa, koncernkontoret, BUP Ersättare BUP Regionläkare, verksamhetsanalys, Koncernkontoret Regionutvecklare, Koncernkontoret b) Sektorsråden Regelbundna avstämningar om projektet från projektledaren, mottagande av inspel och önskemål samt godkännanden till fortsatt arbete under perioden okt-mar: 2 möten med sektorsrådet för barnpsykiatri (okt, mar) 2 möten med sektorsrådet för allmänmedicin och rehab (okt, dec) 7 möten med sektorsrådet för barnsjukvård (okt, nov, dec, jan, feb, mar, apr) Ordförandekonferenser, info från hälso- och sjukvårdsdirektör vid 2 tillfällen samt redovisning bakgrund och nuläge av projektledare Gemensam workshop sektorsråden barnsjukvård, allmänmedicin och barnpsykiatri Avstämning bakgrund, syfte, mål, arbetssätt, delresultat och projektplan. c) Relationer och berörda uppdrag Det är många stora och prioriterade uppdrag som är i gång i Västra Götalandsregionen. Flera av dessa rör hälso- och sjukvård och barn och unga. Nedan listas de mest berörda och med vilka projektledaren återkommande behövt göra avstämningar och förtydliganden med kring vem som gör vad, eventuella resultat eller kommande förslag och beslut i frågor som rör barn och unga. Till detta kommer täta diskussioner om det närliggande och överlappande uppdrag som sektorsråden har idag och det som ligger i verksamheterna att ansvara för. Än så länge vi mest tagit in information och berättat om vår projektplan, men sedermera kommer mer konkreta resultat och förslag från oss till övriga att ta hänsyn till. Ambitionen är att vi skall vara behjälpliga med vår kunskap och barnperspektiven i alla viktiga prioriteringar och beslut som tas i övriga grupper, gärna också om möjligt delta i tidiga diskussioner i frågor som rör barn. a. Övergripande VGR: i. Framtidens vårdinformationsmiljö (FVM). b. Omställningens fyra grupper: i. Nära vård ii. Koncentration av vård iii. Vårdens digitalisering iv. Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling
15 15 1. Regionala programråd c. Framtida vårdutbud och struktur i stor-göteborg (avslutad) d. Projekt Göteborgssjukvården e. Regionala planen för barn- och ungdomspsykiatri. f. Neonatalrådet g. Handlingsplan för fullföljda studier (RF/RD samt enheten för folkhälsa) h. Nationellt: i. Nationella programråd (SKL) ii. Anna Nergård Samordnad utveckling för god och nära vård d) Kvalitetssäkring En samstämmighet har funnits i att för den här typen av breda komplexa systemuppgifter så är den bästa kvalitetssäkringen kunskapsorganisationen i sig, d.v.s. sektorsråden. Till detta kommer den kompetens som finns inom koncernkontoret. Extern kvalitetssäkring huvudsakligen Göran Stiernstedt men också vissa avstämningar med personer inom andra landsting (Stockholm och Skåne), barnläkarföreningen, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Socialstyrelsen och vissa myndigheter. Patientföreträdare och kommunala representanter är framöver önskvärda som garanter för kvalitet när det gäller behovsperspektiv och lösningar. Sektorsråden barnsjukvård, allmänmedicin och Rehab samt barnpsykiatri (se ovan) Göran Stiernstedt regelbundna möten och avstämningar med projektledaren. Denna delrapport avstämd och godkänd. Kompetensrådet för fortbildning av specialister i VGR (MUR) genom studierektorerna för pediatrik. Koncernkontoret VGR - tjänstemän och sakkunniga inom berörda områden. Socialstyrelsen - samtal med kring inventering och beslutsstöd barnsjukvården. Myndigheten för vårdanalys kring rapport VIP i vården kroniska sjukdomar samt kring brukarmedverkan, referensgrupper. Mia Wede, SKL, nationella PM för barnsjukvården samt IT lösningar för programområde barn och ungas hälsa Tillitsdelegationen Laura Hartman, samtal kring kollegiala dialoger och tillitsbaserad styrning. Barnskyddssteamet i VGR, Godfried Van Agthoven, kring barn som far illa. Avdelningen mänskliga rättigheter, koncernstaben, flera möten och dialog kring barnrättsfrågor. Revision utifrån hur vi i projektet hittills prövat barns bästa. 3. PROCESSEN 3.1 KÄRNPROCESSER a) Målgrupper 1-5 (se kap 2.1*) Moment I IV. Avgränsningar Datainsamling Analys och sammanställ ning Prioriteringar och lösningar Efterarbete och lärande Svårt sjuka nyfödda KLAR KLAR KLAR Astma KLAR KLAR KLAR
16 16 Undervikt KLAR KLAR KLAR UN/NPF KLAR KLAR KLAR Kompetens tillgång KLAR KLAR PÅGÅR Summering målgrupper / kronisk sjukdom KLAR KLAR PÅGÅR Tidplan Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr* Maj Juni Juli Aug Sep Okt* * milstolpe och rapporteringspunkt b) Övergripande projektmål Aktiviteter & uppnådda mål Barnsäkra omställningen Avstämning med samtliga relaterade projekt Påbörjat barnrättsarbetet internt, verktyg för BKA* Deltar i programkontorets arbete med omställningen Allmänt nuläge - helhet Intervjuer och förarbete sammanställt Tematisering av signaler. Avstämning sektorsråd och politik. Datainsamling samhälle, hälsa och vårddata pågår Analys av data påbörjat. Metodik och lärande Framställa hypoteser om problem och mål utifrån representativitet och generaliserbarhet. Aktiv levande diskussion om vad och hur. Regelbundet kvalitetssäkra nytt summerat material med referensgrupperna. Använda olika former av datainsamling, kvantitativ och kvalitativ. * Barnkonsekvensanalys
17 ROLLER OCH UPPDRAG a) Operativ styrgrupp Central roll som arbetsresurs, förankring i verksamhet och verklighet. Se urval och deltagare ovan. Månatliga möten som helt rört projektplanens olika delmoment. Delegaterna valda för uppstartsåret. Gruppen benämndes arbetsgrupp initialt men i februari 18 bytte vi till operativ styrgrupp eftersom det mer talar för det uppdrag gruppen har i projektet. b) Patienter och närstående Strategi för tidig och aktiv brukarmedverkan tagen i operativ styrgrupp dec 17. Brukarkväll i Göteborg med 40 inbjudna föräldraföreningar. 12 deltagare, 15 deltagare hade träffats före mötet och gjort ett samlat medskick. Information från projektledare samt rundabordsdiskussion kring problembild och målbild. Stor samstämmighet och stort engagemang. Funktionsbrevlåda skapad för kommunikation med privatpersoner barnuppdraget@vgregion.se publicerades projekthemsida för patienter och anhöriga feb Referensgrupp med barn, unga och närstående planeras. Ytterligare två kvällsmöten planeras i maj Beslut att gå ut på sociala medier (Facebook) för att nå ut bättre med information och kunna nå även tysta grupper som inte så lätt kan engagera sig i föräldraföreningar. c) Kommunal medverkan (Förskola/skola/elevhälsa/sociala tjänster) Möte med beredningsgruppen för VÄSTKOM och vårdsamverkan i väst (VVG) Beslut om gemensamt framtagen uppdragshandling kring kommunal dialog och samverkan i arbetet togs på VVG mötet Preliminärt planeras för ett första steg i en nära referensgrupp med representanter och sakkunniga för förskola/skola, elevhälsa, folkhälsa, socialtjänst, hemsjukvård samt individ och familjeomsorg. d) Medarbetare, chefer och förvaltningar Informations utskick om bakgrund, syfte, projektplan alla förvaltningar Presentationsmaterial till ledningsgrupper alla förvaltningar Brev till verksamhetschefer alla förvaltningar samt vårdgivarnytt, info kring datauttag feb 18. e) Facklig samverkan Information på MBL kopplat till omställningen. Vänersborg nov Informationsärende RS MBL Vänersborg f) Politik Information på generella presidieöverläggningar, GPÖ Information Hälso- och sjukvårdsstyrelsens presidie samt hela HSS g) Koncernkontoret
18 18 Sakkunniga och rådgivande i flera olika processer, fram för allt initialt när projektstrukturen lades. Hjälp med kommunikationsinsatser, data och analys, samtal med beställarsidan, diskussion och avstämning i koncernstab Hälso och sjukvård (2 tillfällen), avstämning med uppdragsgivare hälso- och sjukvårdsdirektör flera tillfällen, administrativ hjälp. Programkontoret startar i februari 2018 sitt uppdrag kring att koordinera omställningen av HoS. Projektledare deltar i programkontoret då regionala barnuppdraget spänner över alla fyra fokusområden. 3.3 METODIK - ÖVERGRIPANDE Uppstartsåret är en förstudie till ett stort programarbete. Vi har arbetat cirkulärt hela tiden med vad och hur, kopplat till syfte och mål. Utifrån vår samlade erfarenhet ställer vi upp hypoteser om problem och målbild. Därefter konstruerades frågor till datainsamlingen. Så fort nya summerade resultat har funnits, har vi kvalitetssäkrat tidigt genom våra olika referensgrupper, t.ex sektorsråden, brukarorganisationer och nationellt. Perspektivbredd har varit ett honnörsord och vi har vidtagit åtgärder når sådan brister uppdagats. Ambitionen att uppnå lärande i projektet för att bli mer effektiv utifrån syfte och mål har varit och är mycket hög. 3.4 MÅLGRUPPERNA Den operativa styrgruppen fick som första uppgift att komma fram till fem tydligt avgränsade målgrupper inom ramen för definitionen barn och unga med kronisk sjukdom och många vårdkontakter. Det tog ett tre arbetsmöten att till sist göra klart detta. Urvalskriterierna följer i tabellen nedan. Utöver de fem som till sist valdes diskuterades bl.a. psykosomatiska besvär, långvariga smärttillstånd, epilepsi, fetma, barn med andningssvårigheter, måttligt till svåra neurologiska sjukdomar, diabetes, psykisk ohälsa samt barn och unga med psykisk och somatisk samsjuklighet. Vad som var tydligt var att de prioriterade grupperna hade det gemensamt behov av psykiatrisk/psykologisk och medicinsk/somatisk kompetens, d.v.s. helhetssyn på människan och familjen. Målgrupperna som valdes var: 1. Svårt sjuka i nyföddhetsperioden 2. Barn med astma 3. Barn med ätsvårigheter o/e undervikt 4. Autism, ADHD o/e intellektuellt funktionshinder samt 5. Kompetenstillgång - sköra områden. Beskrivs mer i detalj i kapitel 4.2. a) Urvalskriterier KRITERIER JA (1) / NEJ (0) CHECKLISTA Nyfödda Ätsvårigh NPF/UN Smärta* Astma Kompetens Generaliserbart Finns i hela regionen Många och/eller olika vårdkontakter (Relativt) vanligt förekommande Kropp och själ, bred problematik Tvärprofessionella insatser Kräver ibland vårdplatser
19 19 KRITERIER JA (1) / NEJ (0) CHECKLISTA Nyfödda Ätsvårigh NPF/UN Smärta* Astma Kompetens Kräver akuta insatser Primär och sekundärprevention har stor effekt Gissningsvis stora behov + effekter utifrån omställningen Redan prioriterad grupp (utsatt, sjuklig, politiskt, stora volymer, dyr) Redan påbörjad granskning/analys Diagnoser eller diagnosgrupper Flera vårdnivåer, vårdgivare, kommun och region Summa (JA=1p NEJ=0p) MAX 14p * långvarig smärta diskuterades länge som tänkt målgrupp. b) Hypoteser Arbetsgruppen började direkt efter att avgränsningarna var gjorda, ett samlat arbete med att definiera följande rubriker för varje målgrupp: 1. Hypotes om problembilden 2. Målbild (utifrån patient/anhörigt perspektiv) 3. Frågeställningar till data o analys arbetet 4. Metod för datainsamling 5. Representativitet för vilka andra grupper? Se kapitel 4.3 nedan för detaljerad information kring rubrikerna. c) Representativitet och generaliserbarhet Målgrupperna mättes mot den allmänna problembilden för barn och unga som framkommit under förarbetet (se kap 4.2 Resultat). Det visade sig att nästan alla punkter träffades med urvalet. Se nedan. Antagandet om att dessa målgrupper är representativa för många fler grupper av barn och unga verkade stämma. Lösningar för samma grupper bör därför också vara generaliserbara.
20 20 Tabell som beskriver hur väl de olika målgruppernas problemhypoteser stämmer med helhetsbilden som den beskrevs i november Kryssen från brukare gjordes i samband med ett rundabordssamtal med patientföreningar (kap 3.2) PROBLEMSIGNALER VÅRDEN OCH PATIENTER NYFÖDD ASTMA ÄTOVILJA NPF/UN KOMPET BRUKARE Stora hälsogradienter och ojämlikt X X X X X X vårdutbud, ökande barnpopulation och allt mer komplex vård. Ofullständig X X X X barnhälsovård/elevhälsa/sjukvård med efterföljande omhändertagande i vården - vi hittar inte rätt barn o unga i tid och insatser försenas. Otillräcklig konsultationsmodell från X X X X specialistvård barn till primärvård och första linje. Riktat föräldrastöd ges inte i rätt X X X X X X omfattning eller i rätt tid. Brist på de olika barnperspektiven. X X X X X X Vi har inte helhetssyn på barnet och X X X X X familjen. Kropp och själ, barnet i sitt sammanhang. Glapp i vårdkedjor, mellanrum, X X (X) X gränssnittsdiskussioner och bristande samverkan, kommunregion eller mellan vårdgivare. Ingen sammanhållen vård. Bristande koordination av vård för X X X X kroniska sjukdomar, de med många vårdkontakter, ineffektiv vård. Överdiagnostik och onödig (X) X X vårdkonsumtion eller vårderbjudande. Tysta patientgrupper och nya X X X X X överlevare. Barnakuterna stasade, fel X X X patienter. Barn-IVA och vårdplatser, X X X X X X sjuksköterskebrist. Allmänpediatriken försvinner, X X X tillgång till hög specialiserad kompetens är skör och rikssjukvårdsuppdragen i fara Etiska och ekonomiska dilemman dyra läkemedel och behandlingar (X) (X) d) Metodik - Datainsamling När vi sedan gick in i datainsamling utifrån våra frågeställningar ovan fanns olika vägar att gå. De fem grupperna hade ju också olika identiteter och behövde skilda strategier för att hanteras. Detta blev ju också styrkan i det. Huvudsakligen har vi använt oss av: VEGA vårddatabasen i VGR Väntetidsdatabasen VGR (via SKL)
21 21 Personaldatabasen VGR KPP databas för kostnadsberäkning per patient (enbart specialistvård) VGR Kvalitetsregister (SNQ, Svenska neonatalregistret, reg hållare Stellan Håkansson stort tack) Enkäter (esmaker, till medarbetare och föräldrar) Djupintervjuer (18 stycken strukturerade telefonintervjuer av målgrupperna föräldrar och unga, tack till prof Mikaael Starke och prof Malin Broberg för riggande och handledning samt analys). Har ej hunnits analyseras klart till denna upplaga. 4. RESULTAT 4.1 ALLMÄNNA DATA KRING BARN OCH UNGA I VGR Detta kapitel är under uppbyggnad och skall vara helt klar till nästa rapport i oktober. Vi vill då ge en mer komplett bild av nuläget för barn och unga i VGR under rubrikerna samhälle, hälsa och hälsooch sjukvård. Delger er dock en del övergripande data redan nu. Uppdragen för de verksamheter som är berörda kommer då också att beskrivas och sättas i sitt sammanhang. Flöden och familjernas vägar genom systemet, i hälsa och sjukdom, kommer vi också att försöka belysa. Könsfördelning kopplat till vårdbehov kan också vara intressant. a) Samhälle Befolkningsdata från VGRs 49 kommuner gällande andel barn och unga under 18 år samt andelen personer över 80 år, visar att andelen barn i kommunerna är högre i Göteborgsregionen (Göteborg och de angränsande kommunerna) samt att andelen äldre är högre längre ifrån storstaden. Detta liknar helt den nationella bilden av Sveriges alla kommuner. Västra Götalandsregionen, som har ca 1/6 av landets befolkning, är ur denna aspekt således ett Sverige i miniatyr. Antalet barn och unga förväntas öka från 2017 fram till 2035 enligt den senaste befolkningsprognosen, men den totala andelen barn och unga förväntas minska något beroende på den kraftigt ökade andelen äldre[30]. Bilaga 1. Barnfamiljers ekonomiska förhållanden spelar stor roll för barnens och vårdnadshavarnas möjligheter att påverka barnens hälsa och utveckling. Det är framför allt barn i hushåll där föräldrarna har utländsk bakgrund och ensamstående föräldrar som halkar efter i ekonomisk utveckling. Men de geografiska skillnaderna är också stora i Västra Götaland. Andelen barn (0-17 år) per kommun som lever i hushåll med små ekonomiska resurser (beräknat enligt Rädda Barnens modell) 2015, varierar mellan enstaka procent till över 20 procent. Bilaga 1. Andelen med behöriga gymnasiebetyg, ibland formulerat som att lyckas i skolan, är stadigt sjunkande i VGR sista 15 åren, liksom i övriga Sverige. Det finns stora skillnader i skolresultat mellan skolor och mellan kommuner. Skolmisslyckanden är ett paradexempel på ett komplext problem huruvida eleven klarar sin skolgång beror på en interaktion mellan individuella förutsättningar, skolans förmåga att stödja eleverna, skolsystemets utformning och de utmaningar som utvecklingen i det omgivande samhället för med sig [31]. Bilaga 1. b) Vårddata Alla data gäller Västra Götalandsregionen, åldrar 0 t.o.m 17 år samt år 2017 om inget annat nämns. Primärvård inkluderar förutom vårdcentraler också vårdval rehab, allmänläkare inom nationell taxa och ungdomsmottagningar i egen regi. All öppen barnsjukvård räknas som specialistvård, oavsett huvudman. I besök räknas besök alla kategorier, planerat som oplanerat samt inneliggande vård (ett vårdtillfälle oavsett antal dygn). Brev och telefonkontakter eller indirekta kontakter (som notat om patient) räknas inte om inte specifikt noterat. Källa Vega.
22 22 Sammanfattningsvis kan sägas att merparten av besök, inte bara BHV programmet inräknat, sker inom primärvården. Alla barn 0-6 har minst en kontakt med hälso- och sjukvården, så nätet torde vara heltäckande för att möjliggöra hälsofrämjande, förebyggande arbete samt tidig upptäckt av sjukdom och ohälsa. Förvånansvärt många individer har dock kontakt med specialistvården och en liten del står för den största vårdkonsumtionen. Barnakuterna står för en del, men är inte hela förklaringen. En av fem (nästan 20 procent) av hela barnpopulationen i VGR har tre eller fler besök inom specialistvården. Vilka behov och vilken konsumtion de har inom primärvården kommer även att kartläggas. Vi behöver undersöka om samma mönster återfinns även inom primärvården när det gäller grupper med stort vårdbehov, såsom det ser ut för mest sjuka äldre. Små barn träffar vården i stort betydligt oftare, har fler vårdtillfällen och nyttjar mer specialistvård. Övergripande: o Totala antalet barn och unga 0-17 år är individer (SCB: 2017), av dessa 51,6% pojkar, 48,4 % flickor. o Överlag finns en högre konsumtion av primärvård och specialistvård i Göteborg med kranskommuner jämfört övriga regionen. Denna bild delas med hela populationen. o Trenden från 2010 till 2017 är att en sjunkande andel i barnpopulationen har besök eller vårdtillfälle. o Av alla 0-6 åringar hade 100 % minst en kontakt med hälso- och sjukvården, av dem i åldrarna 7-17 år hade 70 % minst en vårdkontakt. o Totalt gjordes ca inkl vårdtillfällen, av dessa 1 miljon (64%) i primärvård och 0,6 miljoner (36%) inom specialistvården. Specialistvården har, borträknat BHV, lika många planerade besök totalt sett som primärvården. o Den totala siffran alla åldrar är inkl vårdtillfällen. Barn står alltså för ca 15 % av alla besök, men är 23 % av befolkningen. o Antal vårdtillfällen totalt alla åldrar uppgick till drygt stycken, varav för barn 0-17 år. Detta innebär 8 % av alla inläggningstillfällen, där barn utgör 23 % av befolkningen. o Koncentrationen av individer med stort vårdbehov återfinns även inom barnsjukvården, men är mer förtätad inom specialistvården. 10 % inom specialistvård resp ca 20 % inom primärvård står för ca 65 % av all vårdkonsumtion. Primärvård o I primärvården står BHV verksamheten för totalt 45 % av alla besök (61% i åldrarna 0-6 år), jourcentralerna (kvällar och helger) för 8 % och övriga primärvårdsbesök för 47% (33% 0-6 år). Av övriga besök är ca 50 % akuta besök, registreras dock inte så i systemet. I så fall är ca 30% av totala volymen akuta besök. o Så gott som alla 0-6 åringar samt 58% av alla 7-17 åringar har minst ett besök i primärvården, av dessa är ca sju av tio läkarbesök. o 21 % av alla individer inom primärvården står för 65 % av all vårdkonsumtion. Specialistvård: o I specialistvården står akuta besök för var femte besök, relativt lika i alla nämnder o Hälften av barn och unga har minst en kontakt med specialistvården. Fler i åldrarna 0-6 år jämfört med äldre barn och ca åtta av tio är läkarbesök. o Barn 0-6 år har dubbelt så många vårdtillfällen jämfört unga 7-17 år. o En av fem individer har 3 eller fler besök / år med specialiserade vården o En av tio individer har 5 eller fler besök / år med specialiserade vården o 10 % av individer står för 64% av totala vårdkonsumtionen (liknar siffran för hela populationen där 10 % står för 67 % av alla vårdkostnader, inklusive mest sjuka äldre) 4.2 HELHETSBILDEN a) Signaler från verksamheter och patienter
23 23 Nedan är ett försök till tematisering av 106 insamlade signaler eller vittnesmål om problem från verksamheter och patientföreningar under våren 2017 till våren De flesta regionala verksamheter med barn och unga uppdrag, tjänstemän i olika barnuppdrag samt kunskapsråden intervjuats. Undantaget är vuxensjukvård och kommunala verksamheter. Även patientföreningar är hörda. Detta skulle utifrån ett basen och upp perspektiv kunna beskrivas enligt nedan. En samstämmighet har funnits kring dessa punkter när de har förevisats i olika sammanhang, med undantaget att representanter för primärvården inte känner igen sig helt i bilden. Även nationellt i samtal med SKL och socialstyrelsen som delvis inventerat barnsjukvården ur ett beslutstödsperspektiv, finns stark igenkänning. Viktigt att poängtera att det också finns en positiv bild med många goda exempel och tecken på god vård som inte tas upp här. Det finns som sagt anledning att kritisera och revidera ordval och rubriker nedan, för att det av flera påpekats beskrivas i utifrån alltför starka specialist- och sjukvårdsglasögon. Någon viktning, kvantifiering eller prioritering har inte heller gjorts hittills men är intressant inför framtiden. En annan aspekt om bilden nedan är sann, är att vi har källa till indikatorer för måluppfyllelse här. För likande problembild barn med kroniska sjukdomar se också tabell 4.4. Ojämlik hälsa och vårdutbud i VGR, ökande barnpopulation, mer differentierad vård. Kommunal omsorg, stöd i skola och samhälle varierar. Upptäckt, insatser och uppföljning för de som behöver det försenas eller uteblir. Föräldra- och individstöd saknas ofta. Barn/familjen inte hörda eller delaktiga. Oro, väntan och otydlighet för den som söker vård pga bristande samverkan och gränssnittsdiskussioner mellan vårdgivare. Helhetssyn saknas. Bristande koordination av vård vid kroniska sjukdomar och många vårdkontakter, ineffektivt och otryggt, belastar familjen och individen. Diskriminerade patientgrupper och nya överlevare vars behov inte tillgodoses. För många hamnar felaktigt på akutmottagningarna. Överdiagnostik och/eller icke värdeskapande vård förekommer. Barn-intensivvård underdimensionerad och vårdplatser saknas. Kontinuitet, barnkompetens, och konsultationsstöd varierar, avancerad vård i hemmet saknas och högspecialiserad region- och rikssjukvård svår att behålla och utveckla. Etiska och ekonomiska dilemman vid dyra läkemedel och behandlingar/utredningar. Ett annat sätt att tematisera är utifrån rubriker nedan, alla 106 signaler går att katalogisera under dessa teman. En snabb viktning av vad som är vanligast förekommande visar att A, B, D och G är tongivande, d.v.s. resurser, kompetens, uppdrag o samverkan samt tillgänglighet och kontinuitet. På delad 5:e plats kommer evidens, arbetssätt, etik och vårdmötet. Om man då tänker på att omställningen handlar om att vi inte får mer resurser (personal eller pengar) i systemet blir smart använd kompetens, fortbildning, uppdragstydlighet, samverkan, tillgänglighet och kontinuitet nyckelfrågor.
24 24 Kategori Tema Antal signaler A Resurser (tid, personer, materiellt) 31 B Kompetens 30 C Evidens och kvalitet 8 D Uppdrag, ansvar och samverkan 47 E Effektivitet / arbetssätt / kultur 9 F Individ och samhällsfaktorer 5 G Tillgänglighet / kontinuitet / trygghet 21 H Etik, mänskliga rättigheter 9 I Stöd och behandling / vårdmötet 8 J Teknik, informatik, system, plattformar 5 K Lagar, regler, paragrafer MÅLGRUPPERNA RESULTAT a) Svårt sjuka i nyföddhetsperioden Avgränsning Alla barn idag som är 0-12 år (födda ) som haft en komplicerad neonatal period (from transiton/utskrivning) och följs via det nationella uppföljningsprogrammet och det tidigare uppföljningsprogrammet (Kriterier A och B enligt Svenskt Neonatalt Kvalitetsregister, SNQ). Problembild Dessa barn finns på flera vårdnivåer så som BVC, VC, skolhälsovård, BUM, habilitering och eventuellt även hos BUP. I akuta försämringar även med akutbesök. Vårdkoordination, informationsglapp, dubbelbesök mm. Insatserna för barnen i förlängningen i skola och omsorg är beroende på kommunens olika prioriteringar och förutsättningar. För barn födda måttligt förtidigt brukar vårdtiden domineras av matträning, medan extremt för tidigt födda barn kan behöva flera månaders högspecialiserad intensivvård. Risken är stor att barnet får organskador och behöver specialistvård för lungor, hjärta och ögon. Extremt förtidigt födda barn har även en ökad infektionskänslighet samt att den neurologiska utvecklingen liksom den psykomotoriska utvecklingen kan vara försämrad. Uppemot tvåtredjedelar av de extremt förtidigt födda barnen uppvisar en eller flera funktionsnedsättningar vid 2,5 års ålder. Funktionsnedsättningarna blir allt tydligare under förskoleåldern. Att få ett prematurfött barn är ett föräldrablivande under stress vilket ökar risken för depressivitet, ångest och posttraumatisk stress hos föräldrarna och kan ge negativa effekter på hela familjesystemet. Att stödja det prematurfödda barnets familj är att hjälpa barnet. Dessvärre upplever både föräldrar och vårdpersonal att det finns brister i vårdkedjan och det emotionella stödet är en svag länk i neonatalvården.
25 25 Behovet av medicinsk uppföljning efter neonatalvården är stort och vårdkontakterna är många. Oftast faller bördan tungt på föräldrarna som bärare av barnets medicinska behov och som länk mellan vårdkontakterna Representativitet Barn och unga med cancer, förvärvad hjärnskada, svåra lungsjukdomar, hjärtkirurgi, transplantationer, neurodegenerativa sjukdomar, sällsynta diagnoser, andra organsjukdomar mfl. Alla barn med långvarigt behov av differentierad uppföljning inom hälso- och sjukvård och andra stödinsatser. Metod Kohort med hög risk barn ur SNQ, tack till registerhållare Stellan Håkansson i Umeå, som analyserats genom VEGA med frågor om vårdkonsumtion, diagnoser och flöden efter utskrivning. Jämförelse med alla barn födda i VGR samma år som kohorten ur SNQ. Resultat EGNA DATA: Våra data visar tydligt att målgruppen har ett stort och ihållande (7 år eller mer) behov av vård, stöd och insatser, huvudsakligen specialistvård besök men också vårdtillfällen. Besök i primärvården är inte ökade. Vårdkonsumtionen är högst första levnadsåret (50% har 5 besök eller fler / år) men avtar sedan. Ca 20% har långvarigt och kvarstående behov av koordinerad hälso- och sjukvård (5 besök eller fler / år). De största aktörerna är barnmedicin (inklusive neonatalmottagningar, barnakuter, barnkliniker och öppen länssjukvård) och barnhabilitering. Gruppen har ingen överrepresentation inom barnpsykiatrin. Vanliga orsaker till kvarstående vårdbehov är cerebral pares, intellektuell funktionsnedsättning och neuropsykiatriska diagnoser som ADHD och autism som ses i uppemot 10% av barnen. Hjärt-lungsjukdom och uppfödningssvårigheter är andra vanliga tillstånd. Målgruppen är också överrepresenterad i vanliga diagnoser såsom luftvägsinfektioner och feber, som oftast verkar handhas inom specialistvården eftersom sjuklighet och komplikationer vid dessa tillstånd är vanligare. En enkel besökskod för ex hälsoundersökning för ett friskt barn kan betyda omfattande utvecklingsbedömning av tvärprofessionellt team för denna grupp. RELATERAD FORSKNING: Knappt en procent av nyfödda tillhör den högriskgrupp som definierats i det nationella uppföljningsprogrammet. Programmet har implementerats under de sista åren och har inneburit strukturerad uppföljning med tidigare utredning och diagnossättning. Därför kan denna breda kohort ( ) ha ett spretigt innehåll där individerna och familjerna fått väldigt olika form av vård och omsorg, från intensivvård till uppföljning och behandling. Under den studerade perioden har även överlevnaden ökat ffa för de minsta barnen i graviditetsveckor Detta innebär ett ökande antal överlevande barn med hög risk för bestående funktionsnedsättning och kvarstående kroniska sjukdomstillstånd. I gruppen barn födda före 28 v ses kvarstående måttlig eller svår funktionsstörning hos ca 1/3 av barnen och ytterligare barn har kvarstående somatisk sjuklighet. Bedömning av sakkunniga är därför ov att gruppen på ca 20% med långvarigt behov av vård och stöd snarast kommer att öka. Det finns en samstämmighet i forskning kring diagnosutfallet ovan. Utredning av SLL vårdkedjor efter neonatal intensivvård [13] stärker problembilden. Således kan problembilden stärkas fullt ut i VGR. Vi saknar kvalitativa data liksom information om stöd och insatser till närstående, om kommunala insatser eller skolresultat.
26 26 b) Små barn med astma Avgränsning Alla 6 åringar i VGR (f 2011) med astmadiagnos (J45*) under Referensgrupp = alla barn födda 2011 i VGR. Problembild Många barn förblir odiagnostiserade, många olika vårdkontakter, många akutbesök. Fokus på flöden och diagnostik, ändamålsenlig och rätt vård vilket kanske inte alltid är fallet idag. Ojämlik/ojämn barnkompetens i vårdsystemet, där de minsta barnen är mest utsatta? Sökorsaker andra än astmaförsämring? Oro och stress, dålig information? Mångsökare. Representativitet Bred och vanlig kronisk sjukdom som finns i alla nivåer och verksamheter. Generaliserbar för andra kroniska sjukdomar ex diabetes, epilepsi, inflammatorisk tarmsjukdom eller reumatism? Eller mer representativ för diffus problematik som är typisk för de små barnen och som kan likna cystisk fibros, ciliedysfunktion, reflux, tonsillhypertrofi, allergi, immunbrist etc? Metod VEGA Resultat I referenspopulationen av barn som inte haft astmadiagnos de tre senaste åren gjordes 150 besök/100 barn med luftvägsdiagnos under perioden , medan barn med astmadiagnos 2017 haft 900 besök/100 barn under samma period. Detta betyder att barn med aktuell astma haft en sex gånger högre besöksfrekvens för luftvägsdiagnos än referensgruppen. Antal sjukhustillfällen med luftvägsdiagnos för barn med astmadiagnos 2017 uppgick under perioden till 567 stycken, varav nästan hälften skedde under barnens andra levnadsår. Under perioden juli-2012-juni 2013, d.v.s. andra levnadsåret, motsvarar det 24 vårdtillfällen/100 barn för barn med astmadiagnos 2017 och 9 vårdtillfällen/100 barn för referenspopulationen, d.v.s. en 2,5-faldig ökning av sjukhusvård pga luftvägsdiagnos. De flesta barn med aktuell astma, dvs. registrerad astmadiagnos 2017, fick sin diagnos vid 2-3 års ålder Vi kan konstatera att barn med astma fångas upp tidigt och får sina planerade besök med uppföljning inom den specialiserade vården. Samtidigt minskar de oplanerade akutbesöken, vilket troligen är en kombination av insatt behandling och av att barnen blir äldre. Från 2-3 års ålder minskar generellt behovet av sjukvård för olika luftvägsinfektioner. Problembilden kan alltså inte stärkas i detta fall, men det är uppenbart att astma diagnos innebär betydligt högre vårdkonsumtion, framför allt första 1-2 levnadsåret. Om det sedan förekommer onödiga besök, inläggningar eller dålig uppföljning kan vi inte se i materialet.
27 27 c) Små barn som inte äter eller inte går upp i vikt Avgränsning Barn 0-3 år som är underviktiga, barn som är selektiva ätare eller barn som växer bra men har svårigheter att äta. Kriterier nedan: Vikt i SD som ligger > 1,5SD under längd eller relativ BMI<-2SD. Barn som faller inom ramen för nedanstående kategorier med eller utan undervikt: o Infantile feeding disorder (IFD) (dvs. ätovilja / matvägran ) o Picky eaters (Undvikande eller begränsat födointag) Problem Barn med undervikt, barn som är selektiva eller barn som växer bra men har svårigheter att äta är en patientgrupp som ökar det senaste åren. Tidigare har ofta barn utretts och föräldrar/inremitterande har fått svaret att inget avvikande kroppsligt har funnits. När vi har fördjupat arbetet inom detta fält finner vi att orsaken till undervikt eller svårigheter med ätutveckling är mångbottnad. Föräldrar och barn behöver stöd av ett tvärprofessionellt team och tydliga behandlingsinsatser. Efterfrågan från denna tidigare tysta patientgrupp har ökat till specialistvården. Vi behöver följa detta flöde och se hur vi kan möta denna patientgrupp. Föräldrar till dessa barn konsumerar i hög grad egen vård och har behov som kanske inte tillgodoses. Representativitet Psykosomatiska besvär, neuropsykiatriska funktionsnedsättning, smärttillsstånd och oro hos föräldrar? Alla barn med diffus och svårbedömd problematik, behov av insatser trots medicinskt normala fynd. Tysta patientgrupper. Metod Inventering av vårddata o Barn födda 2014 och senare och som fått diagnos F982*,R628*,R633, F80B samt R139. o Fördjupad analys barn födda som någon gång före 3 års ålder fått diagnos F982, R628*, R633, F800B eller R139 med Uttag, data fram till 18 års ålder: vårdkonsumtion och verksamheter. Enkät till BHV sjuksköterskor o En anonym webbenkät med kvalitativa frågor skickades ut via centrala barnhälsovårdenheter i VGR till samtliga sjuksköterskor på BVC i VGR., privata som egen regi. Totalt besvarades enkäten av 116 personer (det finns ca 200 BVC i VGR). Tyvärr vet vi inte vilken regional spridning vi har fått då enkäten var anonym och enhetens namn inte namngavs. Resultat VEGA: Data från barn födda (utifrån diagnoserna ovan som också per definition innnebär att man remitterats vidare från BHV till läkarbedömning)visade att knappt 2400 barn remitterats för behandling, varav drygt 1900 till specialistvård. En förenklad skattning, där hänsyn inte tagits till barnets ålder, innebär då att ca 3 % av alla barn födda i VGR remitteras för vård av dessa skäl. 10 % av dessa hade 10 besök eller fler per år. I en retrospektiv datakörning på 18 åringar i VEGA som hade diagnoserna ovan vid 3 års ålder, var kohorten liten (n=381) beroende på ofullständiga datasystem år 2002, men antalet besök och vårdkonsumtionen enorm, besök,
28 28 jämfört med alla 18 åringar närmare 9 besök per år i genomsnitt (ref 1,6 besök per år). Vanligaste verksamheterna barnhabilitering och barnmedicin, följt av barnpsykiatri. Bland de vanligaste diagnoserna hittas cerebral pares, autism, ADHD och epilepsi. ENKÄTERNA: Alla BHV sjuksköterskor möter dessa barn. Uppfödningssvårigheter och undervikt är ofta (1-2 ggr per månad eller mer) förekommande problem som hanteras inom BHV verksamheterna. I de flesta fall (ca 75-80%) klarar BVC detta uppdrag men när ytterligare insatser krävs talar denna undersökning för att resultaten är bristfälliga med möjligen 50 % av de remitterade som fortsätter ha problem, trots att familjen remitterats vidare till specialistvård. Orsakerna till barnens problem bedöms vara mångbottnade, sällan medicinska och efterfrågan på stöd och hjälp från andra professioner, såsom psykolog, logoped och dietist, samarbete med amningsmottagning, förskola och kommun samt fördjupat omhändertagande från specialistvården önskas. Den dominerande remissvägen är barnmedicinska öppenvårdsmottagningar. Det verkar hittills som att vår teori om en tyst patientgrupp med mångbottnad etiologi och behov av tvärprofessionella insatser stämmer. Utifrån långtidsdata verkar gruppen ha ett mycket stort och långvarigt behov av hälso- och sjukvård. Hur föräldrarna söker och konsumerar vård, liksom hur deras behov ser ut har vi inte data på i nuläget. Djupintervjuerna kompletterar bilden till nästa rapport. d) Barn och unga med autism, ADHD och/eller intellektuellt funktionshinder Avgränsningar 0-17 år med utvecklingsneurologisk avvikelse definierat som autismspektrum, ADHD och/eller intellektuell funktionsnedsättning (alla nivåer). Problembild Dessa barn med familjer befinner sig i och söker i hela hälso- och sjukvårdssystemet samt kommunutbudet brett och frekvent. Vår uppfattning är att sökorsakerna kan vara varierande och mycket sällan är den initiala frågeställningen den diagnos som sedan blir aktuell. Behov av sjukvård uppstår t.ex. till följd av sömnstörning, språkförsening, förstoppning, under- övervikt, dålig compliance till behandling av kronisk sjukdom, kronisk smärta, ångest, beteendeavvikelse, depression samt skolmisslyckande. Hur lotsas man med omsorg och stöd till utredning och behandling när så krävs? Många signaler talar för att detta inte fungerar bra idag i VGR. Tillgång till snabbt och rätt omhändertagande saknas eller är ojämlikt i regionen. Samordning och effektivitet mellan berörda aktörer är undermålig. Ojämn och bristande kompetensförsörjning av barnpsykiatriker, barnneurologer, barnpsykologer.
29 29 Stor vårdkonsumtion hos dessa barn och familjer, både före och efter utredning och diagnos. Långvarigt lidande för individ och omgivning. Misslyckande i skolan, ojämlikhet kommunala resurser och stöd. Metod Ur vårddatabasen VEGA och väntetidsdatabasen. Resultat EGNA DATA: VEGA visar som tidigare känt att trenden sedan 2005 är en kraftig ökning av antalet individer med en eller flera av diagnoserna ovan. Från 1% till 3,3% eller från 2700 till 9600 individer. Pojkar har dubbelt så hög prevalens. Besök i specialistvård utifrån någon av de tre diagnoserna har ökat från 6400 till under samma period. Besök per individ och år i specialistvård är nu uppe i 4,75 (ref alla barn 1,6 besök/år) och detta är enbart för AST, ADHD och eller IFN som sökorsak. Undanträngningseffekter är påtagliga. Vi väntar på data från den totala vårdkonsumtionen och om det skiljer sig i perioden före respektive efter diagnos. De verksamheter som utreder och behandlar dessa tillstånd är, barn- och ungdomspsykiatri, barnmedicinsk öppenvård, närsjukvårdscentra, varianter på samverkansteam mellan psykologenheter för mödra- och barnhälsovård, barnmedicin, barnneurologi, barnpsykiatri och habilitering samt specialiserade kliniker med nära koppling till forskningscentrum såsom barnneuropsykiatriska kliniken, BNK. Väntetidsdatabasen visar att väntetider i vården ökar alltjämt i hela regionen och alla verksamheter. Detta gäller både tid till första besök, till påbörjad utredning och till behandling. Väntetidsdatabasen visar att väntetider i vården ökar alltjämt i hela regionen och alla verksamheter. Detta gäller både tid till första besök, till påbörjad utredning och till behandling. RELATERAD FORSKNING. Prevalensen i många stora studier för de tre studerade diagnoserna i målgruppen är för ADHD 5,3%, autism(ast) 1% IFN 1-1,5% - detta talar emot att det i VGR är fråga om ren överdiagnostik. Aktuell forskning [32,33]och (inter)nationella data visar dock på en ökad diagnostik med sänkt symtomscore för diagnos vid autism och ADHD sista åren, framför allt autism har i vissa länder och delar av Sverige nått nivåer på över 2%, vilket troligtvis beror på en ändrad klinisk praxis. Tvillingstudier talar emot att den faktiska prevalensen ökar. OM detta sedan är fråga om över- eller adekvat diagnostik är inte besvarat. Individ och samhällsfaktorer såsom föräldrars önskan om en diagnos för att få stöd och insatser har diskuterats. men stress och snabba utredningar i vården, framför allt i tonåren, där symtom är mer svårbedömda, kan också spela in. Rifs studien [12] samt djupintervjuer av föräldrar i Hjällboprojektet (17) visar på hur föräldrar upplever vardagen och hälso och sjukvården när barnet har neuropsykiatriskt funktionshinder. Stress och oro är vanligt, man saknar helhetssyn och koordination av insatser från vård och samhälle, stöd till individ och närstående saknas ofta och är värre i tonåren. Diskriminerade grupper tydliga såsom utlandsfödda. Studier gjorda vid Gillberg centrum kring begreppet ESSENCE [22] visar hur barn och unga med dessa svårigheter tenderar att söka för många andra orsaker utöver det specifika för diagnosen. Detta gäller i hög grad olika former av specialistvård för ex. långvarig värk, fetma, sömnstörning, störd språkutveckling, nedstämdhet, selektivt ätande eller förstoppning. RELATERADE UTREDNINGAR som BUP planen [20] (Kunskapscentrum för psykisk hälsa) har redan påvisat en ökad förekomst och farhåga kring
30 30 överdiagnostik av ADHD och autism hos äldre flickor och pojkar. Till detta en underdiagnostik av ångest och nedstämhet. Uppdraget Tidig upptäckt [21] tittar just nu på om en jämlik och säker identifikation av utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser sker inom regionen. FRAMÅT: Vi saknar svar på ålder vid diagnos, vilken verksamhet som ställer diagnosen första gången, vårdkonsumtion och behov totalt sett. Vi vill undersöka vårdflöden, upplevelser och behov hos vår målgrupp i olika skeden såsom under väntan, genom utredning samt efter diagnos och i behandling. Det gemensamma arbetet fortsätter i denna grupp med en del svar som återstår. Dialog med alla berörda parter kring en enhetlig och välbalanserad diagnostik i framtiden, parallellt med en intergrerad samhälls- och skoldebatt är nog nödvändig. Denna diskussion pågår naturligtvis på många fler arenor än i regionala barnuppdraget och behöver nog ta sin tid. e) Kompetenstillgång sköra områden och hur vi använder vi den? Avgränsningar Belysa befintlig kunskapstillgång samt aktuella brister inom VGregionen idag. Nominera max 5 områden som är mest prioriterade eller lämpliga att börja med. Ta in aspekten kontorstid och jourtid (kvällar, helger, nätter) Ta in alla vårdnivåer, inte bara högspecialiserad vård Problembild De senaste åren är det påtagligt att vi har svårt att få en bred och tillräcklig kompetensförsörjning inom pediatriken för att få en bra täckning för kunskapstillgång inom hela VG- regionen. I nuläget innebär problembilden att vi inom VG- regionen har en ojämn kunskapstillgång och därmed inte kan garantera god och jämlik vård för alla barn. Det är lättare att rekrytera och behålla personal inom Göteborgsområdet, därför behöver vi säkra en kunskapstillgång och möjlighet till kompetensförsörjning i VG- regionens glesbygdsområden. Barn som bor i Göteborg har bättre tillgång till högspecialiserad vård (ex klinisk genetik, multisjuka yngre) Problemet gäller inom alla vårdnivåer, inte bara högspecialiserad vård, ex tillgång till allmänpediatrik Allmän vård hos specialist inte bra, specialistvård hos generalist inte bra. Är barnkompetens och konsultativt stöd tillräcklig i primärvården? Metod Enkät som inventerar nuläge tillgång/ålder på barnläkare och barnssk i VGR. Kopia på den enkät som skickades från SR barn Mäta personalflödet i VGR, (barnläkare, barnsjuksköterskor, barnpsykiater, distriksläkare) Hur rör sig folk mellan förvaltningarna, privat vård och utanför VGR. Rörligheten.
31 31 Vilka strategier för utlandsrekrytering (av svenskar?) som läst 6 årig utbildning utomlands och därmed går direkt in på ST block utan att passera AT. Idag upplevs brister i omhändertagandet och introduktion av dessa i ex PLUS programmet. Bedömning av sjuksköterske- och psykolog utbildningen är studenterna förberedda för ett arbete i vården? Diskussion med universitetet. Strategier för välkomnande/integrering till VGR i form av bostad, sysselsättning för respektive, socialt sammanhang etc vid utlandsrekryteringar. Bedöma problemen idag med internkonkurrens och finns gemensamma strategier/finansiering i VGR av rekrytering av färdiga specialister från utlandet Omvärldsbevakning nationellt vilka strategier har övriga landsting? Enkät till allmänläkare vårdcentraler med frågor om den egna barnkompetensen, vilka grupper man önskar hjälp med och hur stödet från specialistnivån ser ut och vilka behov man har. Resultat EJ KLAR. 4.4 BARN OCH UNGA MED KRONISK SJUKDOM SUMMERAT Avgränsning 0-18 år kronisk eller långvarig sjukdom ohälsa med många vårdkontakter. Definition Det finns egentligen ingen vedertagen definition av kronisk sjukdom specifikt för barn och unga. World Health organization, WHO, definierar det som Chronic conditions - Health problems that require ongoing management over a period of years or decades.. Socialstyrelsen [24]definierar 2017 kroniska sjukdomar som [ ] sådana sjukdomar som en person har under sin livstid eller under mycket lång tid. De vanligast förekommande kroniska sjukdomarna tillhör grupperna hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, cancersjukdomar, lungsjukdomar såsom astma, allergi och KOL, psykiska sjukdomar inklusive beroendesjukdomar, neurologiska sjukdomar, muskel- och ledsjukdomar samt långvariga smärttillstånd. Myndigheten för vårdanalys gjorde 2014 [23] en kvalitativ och kvantitativ rapportering om förekomsten av kroniska sjukdomar i Sverige men har inget underlag som gäller barn och unga, endast en mening utan källhänvisning om att 19% av befolkningen 0-19 år har en kronisk sjukdom. Troligen en falskt hög siffra som inkluderar enklare tillstånd som lindrig pollenallergi(red anm.). I samtal med professionen under arbetets gång, verkar tanken om en prevalens kring 6-7 % eller högre förekomma som gissning på det antal barn som har ett långvarigt och stort behov av specialiserad hälso- och sjukvård. När vi så tittar i våra allmänna data ser vi att 10 % av patienter inom specialistvården står för 64 % av vårdkonsumtionen vilket skulle stämma väl med detta antagande. Ser vi till dem med 3 besök eller fler per år, indikerande kanske också ett mer omfattande och långvarigt behov, är de 20% av specialistvården och 10 % av hela populationen. Sammantaget pekar de första resultaten på att barn med kroniska tillstånd som kräver långvarig hälso- och sjukvård och annat samhällsstöd, är fler än vad vi trodde. Det liknar i stor utsträckning bilden hos hela befolkningen, mest sjuka äldre inkluderade.
32 32 Problembild Föräldra-, individ- och anhörigstöd saknas som hälsofrämjande, förebyggande, vårdande och/eller uppföljande insats. Väntan på och tillgängligheten till upptäckt, utredning och insatser är ofta orimligt långa och leder till stress, oro och ökad vårdkonsumtion/sjuklighet/lidande. Samordning och service från vården är dålig varför barn och familjer hamnar i mellanrum och oklarhet vart man kan vända sig för hjälp och omhändertagande. Vården är inte koordinerad, föräldrarna får lägga orimlig tid på detta Föräldrarna är informationsbärare då våra IT system (journaler) och vår kontinuitet brister. Barn och unga har inte alltid tillgång till tvärprofessionella team när så behövs Rätt kompetens saknas eller varierar vid vårdkontakterna. Otrygghet i att veta vart man vänder sig vid ex akuta tillstånd, försämring och/eller utredning, intyg, hjälpmedel, recept. Vardagen för dessa familjer är komplicerad och färgas av hantering av sjukvård och koordinering Insatser, stöd, förståelse, tillit och kunskap saknas ofta i skolan för barnet/den unge och dess familj Metod Sammanställning av de fem målgruppernas data och analys. VEGA, väntetidsdatabasen, enkäter, djupintervjuer, relaterad forskning och rapporter. Resultat EJ KLAR Ser man på det sammantagna resultatet i fyra av de fem grupperna så är volymerna rätt så stora trots allt (se ovan) och vårdkonsumtionen och behoven påtagliga och långt större än referensgruppen. Det ser ut som om de svårast sjuka (ex svårt sjuka nyfödda) får de flesta av sina behov tillfredsställda inom specialistvården. Astmagruppen har stort vårdbehov, även inom primärvården och har många vårdtillfällen men får diagnos i rimlig tid och får adekvat uppföljning som det verkar. Våra grupper är så valda att vi i detta läge kanske missat de som i större utsträckning finns i primärvården, bredare målgrupp är på gång. Väntetiderna till specialistvård och undanträngningseffekterna är störst inom det neuropsykiatriska fältet och vi ser att denna grupp har behov långt utöver vad samhälle, kommun och sjukvård mäktar med. En möjlig konklusion är att vi enskild och tydligt definierad sjukdom blir vården bra och adekvat, vid fler diagnoser eller otydliga symtom eller breda behov, brister systemet lätt. Detta syns i målgruppen undervikt och ätsvårigheter som är ganska stor, svår att upptäcka och hantera i sin komplexa etiologi och många gånger räcker inte ens remittering till specialistinstans eftersom vårdutbud med tvärprofessionella team med rätt kompetens är ojämlikt fördelad i regionen. Vi behöver också ta reda på hur många individer det rör sig om totalt sett i våra valda målgruper, för att få en indikation på volymerna. I intervjuer, i forskning, i rapporter och utredningar samt runda bordssamtal med patientföreningar som rör vårdupplevelsen och problem, bekräftas som sagt hela den beskrivna problembilden ovan och teman under 3.4 c). Det skall bli spännande att gå in i diskussioner kring lösningar utifrån denna samlade bild. 4.5 STRUKTURERADE TELEFONINTERVJUER När målgrupperna hade definierats och datainsamling påbörjats, ville vi lägga till kvalitativa data till projektet. Det fanns också en önskan att få in patient och närståendeperspektiv utan att ställa för riktade frågor eller påståenden. Vi vill också mäta riktigheten i våra hypoteser om problem och målbild. Till vår hjälp kom professor Mikaela Starke som i samarbetet med arbetsgruppen och utifrån
33 33 projektupplägget mejslade ut ett antal strukturerade men öppna frågor. Upplägget är identiskt med det i RIFS studien [12]. Vi har genomfört 18 intervjuer med både föräldrar och ungdomar i alla fem målgrupper, men endast 8 st är utskrivna och analys påbörjad. En strukturerad analys skall göras när allt material finns klart. Målet är att genomföra 20 intervjuer i denna fas. En avidentifierad web-enkät gick till svaranden efter intervjun med frågor om post nummer, kön och sociala faktorer, också denna identisk med rifs studiens upplägg. Några särdrag som redan kan skönjas är vikten av att träffa rätt person eller team i vården för att få kontinuitet och värdeskapande vård. Får man det så är man i stort sett nöjd. Det finns beskrivningar på väl fungerande vård, stöd och kommunal omsorg, god tillgänglighet, tillit, delaktighet och förståelse. Bristen på kontinuitet, på sammanhållen vård, på kommunala insatser, helhetssyn och föräldrastöd är de vanligast förekommande otillfredställda behoven som anges. Vi hittar exempel ur varje kategori i tabell 4.2. Särskilt intressant är hur förvånansvärt dåliga vi verkar vara på att ha rätt information om patienten vid besöket, trots att denna skall finnas i journalen, samt att vi inte ger närstående det rättmätiga mandat och experterkännande de förtjänar när ett barn har komplex och långvarig sjuklighet. Det förekommer också flera exempel på icke värdeskapande besök på alla nivåer. En tidig reflektion är att det är alltför sårbart och individberoende vilken helhetsvård patienten med sin familj får, hälso- och sjukvårdssystemet verkar inte ha kunna säkra för detta på ett tillräckligt bra sätt. Några axplock, citat från de första 8 intervjuerna om problemen: Och att få svensk sjukvård då att handha de här 3 barnen som en enhet är väldigt, väldigt svårt. Där ligger jättestort förbättringsarbete. Man skickar liksom med XXs lungor till astmaspecialister, man skickar magen till gastroenterologen, man skickar öronen till öron-näsa-hals. Man skickar leder och muskler till sjukgymnasten. Man skickar näsblödningarna och öroninflammationerna till öron-näsahalsläkarna, men det finns ingen som någonsin har tänkt, att hallå här. Vi har en åring med 9 olika symtom. Ska vi kanske fundera på om det kan vara en sjukdom? Varje vecka så får vi väl, ja vad kan vi få i snitt, ett par brev i veckan från habilitering eller BUP eller kommunen som vi ska hantera och boka om tider eller överklaga om någonting har blivit fel eller rätta till i journaler eller så, så går minst en eftermiddag i veckan kan man säga att vi sitter i telefon för att rätta till sådana saker. Eller boka om tider. det finns ingen fast läkarkontakt, det finns ingen fast psykologkontakt. Det är massa sådana bitar som saknas runt om som vården har uttryckt det, i dotterns fall men inte kan ordna fram. Absolut inte enkel. Den har varit extremt enkelt med rätt personer. Men det förutsätter att det är den som känner oss som jobbar den dagen, så jag tycker att enkelheten har ju försvunnit i och med att kommunikationen är helt värdelös, alltså det står ju tydligt i hans journal hur han ska behandlas ändå verkar det som att ingen har läst den när man kommer. Så enkel nej, det tycker jag absolut inte att det har varit. Det enda jag kan känna i detta i och med att lillasyster fått så extremt bra hjälp, hur man tycka att det är ok inom Västra Götalandsregionen att barnen får så olika hjälp även fast som i vårat fall, man ser att barnen behöver om inte exakt samma hjälp så väldigt snarlik, för det har de ju till och med erkänt, att lillasysters team när jag kontaktar dem, ja med storasyrran då skulle hon ju tillhöra oss då hade vi ju haft möjlighet att hjälpa henne. Jag hade önskat i den allra, allra bästa av världar att man direkt på BVC när det uppmärksammades någonting eller när man som förälder uppmärksammar någonting att man tar det på allvar och att det finns någon typ av koordinator eller vad man ska säga, att man liksom blir slussad till någon sjukvårdskoordinator eller någonting.
34 34 Men även positivt: Jag känner ju bara det som läget är nu som det varit under åren så är det de läkare eller sjuksköterskor eller inom XX (vårdenhet red anm.) alltså, det är ju de som har gjort att vi kan överleva både som familj och för dottern. Ja, det när det gäller den XX (vårdenhet red anm.) som vi har närmast oss så är det aldrig några bekymmer så sett. Det tycker jag funkar kalasbra. Generellt så är jag väldigt nöjd med den vården som barnen har fått, det måste jag säga. Många kompetenta personer som man har träffat som är väldigt måna om att det ska bli så bra som möjligt. Jag känner mig oftast trygg i kontakten med vården, det gör jag. Jag känner mig trygg i kontakten med vården. Något av det bästa vad jag förstår att ni startar upp sådana här barnuppdrag och att ni kör på det för alla är olika och har olika värderingar och så ska man jämka efter det. Jag tycker det är fantastiskt. Strukturerad och fördjupad analys av alla 20 intervjuerna kopplat till gruppen barn med kroniska sjukdomar kommer i nästa rapport, oktober VILKA GRUPPER ELLER PERSPEKTIV VERKAR INTE REPRESENTERADE HITTILLS? Barn som far illa. Det finns mycket överlapp av olika typer av våld och misshandel och sammanlagt brukar man anta att 10 % av alla barn (2-3 barn per skolklass) blir utsatta och far illa. Dessa är sällan representerade i föräldraföreningar eller kommer till tals i traditionella sammanhang. Tillförlitlig data och skrämmande siffror som kommer från olika studier i Europa som representerar Sverige väl i siffrorna nedan finns sammanfattat I Carolin Jernbro och Staffan Jansons rapport från 2017 [28]: 5 % är utsatta för svåra övergrepp hemma 4 % är utsatta för svåra psykiska övergrepp. Var tredje barn utsätts för svår kränkande behandling. 15 % av flickor och 5 % av pojkar utsätts för sexuella övergrepp, huvudsakligen utanför hemmet. 13 % av alla barn försummas grovt. 8 % har bevittnat våld mellan vuxna i familjen. Förutom barn som far illa ovan finns tysta grupper, barn och unga med smärta, som lider psykiskt, barn i socioekonomiskt svaga familjer, de med kommunikationssvårigheter, utlandsfödda barn, barn med förälder som har intellektuellt funktionsnedsättning, missbruk eller andra genomgripande svårigheter, barn med sällsynta diagnoser, barn med sjuklighet som inte har en diagnos etc. Ungdomsmedicin ett perspektiv som inte belysts så mycket. Övergången från barn- till vuxensjukvård samt barn och unga som vårdas i vuxenverksamheter. Unga vuxna som exkluderas i detta arbete utifrån åldersdefinitionen 0-17 år. Som nämnts ovan tar projektet nu in en mer vanligt förekommande grupp barn och unga som huvudsakligen hanteras i primärvården och som också innebär större totala volymer än de som valts i grupp 1-4. Viktigt att försöka belysa sjuka barns med närståendes behov av normalisering och sedvanliga råd och hälsokontroller, liksom frisk barn som båda skall hålla friska men också upptäckas och ges insatser tidigt vid ohälsa eller sjukdom. Hur klarar vi vårt uppdrag här?
35 35 Komunala perspektiven samt fördjupning i patient och närståendes upplevelser och behov behöver fördjupas. 4.7 PILOTER Vårt uppdrag är att uppmärksamma och följa för projektet lämpliga och hanterbara piloter. Hittills har endast en tagits upp i projektplanen, se nedan. Vi är referenspart och relaterat uppdrag men driver eller finansierar inte processen. a) Palliativ hemsjukvård för barn i Göteborg Beskrivning: Pilotprojekt med palliativt mobilt hemsjuk-vårdsteam för barn och ungdomar Uppdrag: Att ta fram ett förslag till ett pilotprojekt för att bygga upp en teambaserad specialiserad vård i hemmet av svårt sjuka barn I Göteborgsområdet. För att åstadkomma detta krävs ett utvecklat multiprofessionellt samarbete mellan regional och kommunal hälso-och sjukvård. Pilotprojektet ska efter utvärdering även vara underlag för utveckling av mobil hemsjukvård för barn och ungdomar i hela VGR. Status: Påbörjat. Arbetsgrupp klar. Workshops med kommunrepresentanter planerade. Barnuppdraget, liksom Nära vård följer arbetet. Övriga tänkbara testverksamheter där vi har dialog är bland annat nära vård barn och unga i Skaraborg samt digitala vårdmöten och självtriagering 1177/Inera och barnakuterna i VGR. 4.8 BARNRÄTT, MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH ETIK Projektet skulle redan från start ha haft en tydlig och klar systematik i hur prövningar av barnets bästa utifrån FNs barnkonvention löpande skulle göras. Det skulle funnits en högre kunskapsnivå och mer tid skulle före projektstart ha tilldelats frågorna om barnrättsperspektivet, framför allt för diskussioner i den operativa styrgruppen. I en serie samtal under hösten och våren med avdelningen för mänskliga rättigheter, har detta diskuterats. En kvalitetsgranskning av dem som sakkunniga, utifrån hur barnuppdraget omhändertagit ansvaret att arbetet skall genomsyras av intentionerna i barnkonventionen, ger följande utfall: Positivt med ett patient- och närstående perspektiv som huvudfokus, barnets bästa utifrån barnkonventionen är inskrivet i syfte och mål samt i övrig text, god dialog har förts med sakkunniga inom avdelningen för mänskliga rättigheter, vi har identifierat våra bristområden, vi har haft en brukarkväll med tydligt patientperspektiv och inbjudan till delaktighet och lyssnande, vi har ambitionen att skapa en referensgrupp med barn och unga, djupintervjuer av unga och närstående i målgrupperna kring vårdupplevelsen och målbilden, har genomförts. Utvecklingsområden för oss är att: Systematiskt arbete med barnets mänskliga rättigheter i processerna, skall vara en tidig och naturlig del i alla moment. I arbetet framöver skall vi tydligt skriva in detta i projektplanerna. Höja kunskapsnivån (ex via webbutbildning och tillhörande diskussion i styrgruppen).
36 36 Skapa en rutin för prövning av barnets bästa utifrån barnkonventionen och på sikt möjligheter att genomföra barnkonsekvensanalys på det egna och omställningens arbete. Etiska frågeställningar finns ju tydligt i signaler från verksamheterna men någon specifik etisk plattform eller kvalitetssäkring har inte gjorts. Kanske blir detta än mer viktigt när lösningar och förslag sedermera kommer. Det pågår ett arbete med att utveckla och sprida ett människorättsbaserat arbete i samtliga av VGR:s verksamheter, där dialog förs mellan avdelningen för mänskliga rättigheter och omställningen av hälso- och sjukvården. Kunskapscentrum för jämlik vård har flera gånger varit i dialog med projektledaren och också varit medarrangör till ett rundabords samtal med patientföreningar. 5. REKOMMENDATIONER FRAMÅT 5.1 FORTSATT ARBETE I BARNUPPDRAGET Denna rapport kan ses delvis som ett resultat utifrån uppdragsbeskrivning och projektmål, men också som ett diskussionsunderlag inför det framtida arbetet. Vad skall fokuseras på framöver, givet de erfarenheter och de metoder vi nu uppnått kring barn och ungas behov och kring hälso- och sjukvården i VGR? Finns här nu öppningar och möjligheter att påbörja ett mer grundligt förbättringsarbete utifrån patienternas behov och våra olika verksamhetsuppdrag och kompetenser? a) Kvartal två år 2018 Fortsatt arbete med kvalitetssäkring och förankring av problembild nuläge samt med detta som utgångspunkt gå in i brukar- och medarbetardrivna workshops utifrån hur lösningar kan se ut framåt. Möjligen prioritera några av målgrupperna i detta. Bredda målgrupperna med hjälp av redan vunnen erfarenhet och metodik. Stämmer resultaten med fler grupper? Målgrupp nr 6 beslutad enligt ovan. Fortsatt engagemang av patienter och närstående enligt utarbetad modell, sociala medier, öppna möten samt en nära och aktiv referensgrupp av barn, unga, föräldrar och morföräldrar knutna till arbetet med specifika ramar och metod. Fortsätta rigga kommunal dialog och samverkan i arbetet. Systematiskt arbete med de olika barnperspektiven i uppdraget och dela vår sakkunskap till övriga omställningsområden. Färdigställa helhetsbilden av barn och ungas nuläge i VGR under rubrikerna samhälle, hälsa och vård. b) Preliminärt kvartal tre och fyra år 2018 Plan för det fortsatta arbetet Avstämning med uppdragsgivare oktober. Summering av lösningar, lärande och metodik under första året. Fortsatt arbete med medarbetar och brukardialog. 6. REFERENSLISTA 1. Regional utvecklingsplan för barnhälsosjukvården i VGR. Uppdragshandling. HS Göran Stiernstedt Effektiv vård SOU 2016:2. 3. Måns Rosen Träning ger färdighet SOU 2015:98
37 37 4. Anna Nergård - S 2017:01 Samordnad utveckling för god och nära vård 5. Sofia Wallström, socialdepartementet Kunskapsbaserad och jämlik vård förutsättningar för en lärande hälso och sjukvård SOU 2017:48 6. SKL Nationella programråd 7. FNs konvention för barnets rättigheter 8. Excellenta barnsjukvården, medicinska sektorsrådet för barnsjukvård Åtgärder för att stärka barnkompetensen inom hälso- och sjukvården 2001 (G Stintzing) 10. Förbättra vården för barn med kroniska sjukdomar, Ida Wernered, koncernkontoret 11. SoS barn och unga med funktionshinder samordnade insatser 12. RIFS studien Göteborg med kranskommuner Prof. Malin Broberg, Mikaela Starke. Föräldrastöd barn med funktionshinder. 13. Neonatalutredning SLL, vårdkedjor och behov extremprematurer 0-6 år, brukargrupper workshop mm. Lena Nederfeldt, Sthlm 14. Utredning Specialist BVC i VGR (sektorsråden för allmänmedicin och barnsjukvård) 15. Barn som anhöriga RMR och uppföljningsarbete i VGR (Christina Ramnfors) 16. Barnombudsmannen Respekt 17. Föräldraintervjuer i Hjällbo projektet. 18. Närsjukvård i Skaraborg projekt barn och unga, Jessica Ek 19. Andningsbarnen i Skaraborg examensarbete Karin Arnholm BUP planen, Kunskapscentrum för psykisk ohälsa 21. Uppdrag från HSS/HSD Tidig upptäckt HS The ESSENCE in child psychiatry: Early Symtomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations. C Gillberg VIP för pat med kronisk sjukdom? Myndigheten för vårdanalys, Grund och struktur för kroniska sjukdomar, socialstyrelsen Palliativa team hemsjukvård för barn med terminal sjukdom VGR Uppdragshandling. 26. Betydligt färre utredningar på klinisk genetik om familjen bor utanför göteborg, Anna Öfverholm klin gen och Mikael Kjerfve koncernkontoret Data och Analys Ola Hjalmarsson, barn med sällsynta diagnoser, slutrapport till socialstyrelsen Violence against children in Sweden a national survey. 2017, Carolin Jernbro och Staffan Janson. 29. Parents advice to health care professionals working with children who have spinar muscular atrophy, Eur Jnl Ped Befolkningsprogrnos för Västra Götaland Att motverkas skolmisslyckanden, G Henriksson Koncernavd data och analys Rapport 2016:9 32. Rydell Lundström Prevalence AHD jcpp Arvidsson Lundström Prevalence autism jcpp 2018
38 38 Bilaga 1. Samhällsdata VGR. Befolkningsprognos VGR
39 39 Andel som 2017 hade behöriga betyg till gymnasiet, VGR.
Regional utvecklingsplan för barnhälsosjukvården i VGR
Regional utvecklingsplan för barnhälsosjukvården i VGR HS 2017-00220 Bilder brukarkväll 180117 Peter Almgren peter.almgren@vgregion.se KVÄLLENS PROGRAM 18.00 Välkomna syfte & presentation 18.10 Dragning
Regional utvecklingsplan hälso och sjukvård för barn och unga. Projektplan juni december 2018
Regional utvecklingsplan hälso och sjukvård för barn och unga Projektplan juni december 2018 Bakgrund, syfte och mål Bakgrund Hälso- och sjukvården för barn och unga i VGR signalerar sedan många år att
Handlingsplan för psykisk hälsa (inkl. arbete kring ärendeberedning) och Resurscentrum för psykisk hälsa i Västra sjukvårdsregionen
Handlingsplan för psykisk hälsa 2018-2020 (inkl. arbete kring ärendeberedning) och Resurscentrum för psykisk hälsa i Västra sjukvårdsregionen 180112 Malin Camper, KPH Handlingsplan för psykisk hälsa 2018-2020
Strategi för ökad fysisk aktivitet
Strategi för ökad fysisk aktivitet Om projektet 2019-01-24 Annika Nilsson Gren, regionutvecklare Avdelning Folkhälsa Karin Andersson, Verksamhetschef Barn och ungdomsverksamheterna Angereds sjukhus Lisa
Region of excellence. Hälso- och sjukvård för barn och unga i VGR. Sektorsrådet i Pediatrik
Region of excellence Hälso- och sjukvård för barn och unga i VGR Sektorsrådet i Pediatrik Mål Västra Götalandsregionen (VGR) ska bedriva den bästa hälso- och sjukvården för barn och unga. Denna hälso-
God och nära vård. GR:s socialchefsnätverk
God och nära vård GR:s socialchefsnätverk 180831 Hälso- och sjukvården en gemensam resurs Staten har ett övergripande systemansvar lagstiftning, tillsyn, m.m (1,5%) 21 landsting och regioner ansvarar för
Övergripande kommunikation för omställningen av hälsooch sjukvården
Beslutad av: Diarienummer: Version: Plan Övergripande kommunikation för omställningen av hälsooch sjukvården Planen gäller för: Samtliga förvaltningar inom Västra Götalandsregionen Innehållsansvar: Koncernstab
HSNS Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad
HSNS 2018-00072 Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad 2018-06-20 1 (6) Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämndens mål och inriktning är utgångspunkten för nämndens beställningsarbete
VästKom frågor. IFO chefsnätverk
VästKom frågor IFO chefsnätverk 2019-03-22 Socialtjänst och Hälso- och sjukvårdsfrågor Inom området socialtjänst och hälso- och sjukvård sker det mesta av arbetet i samverkan med Västra Götalandsregionen.
INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3
Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande
Omställningen av Hälso- och sjukvård i VGR
Omställningen av Hälso- och sjukvård i VGR Flera statliga utredningar ligger till grund för omställningsarbetet Göran Stiernstedts Effektiv vård Anna Nergårdh God och Nära Vård Måns Roséns Träning ger
Handlingsplan
Västra Götalandsregionen 2018-06-19 Diarienr: HS 2018-00460 Handlingsplan 2018-2019 Omställning av hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund, syfte och mål med
Rehabiliteringsutredning. November 2012 April 2013
Rehabiliteringsutredning November 2012 April 2013 Bakgrund Behovet av rehabilitering varierar för befolkningen i Gävleborg. Från kortvariga insatser t ex i samband med operation till periodvisa insatser
Omställningen av hälso- och sjukvården -
Omställningen av hälso- och sjukvården - lägesrapport 2018-11-26 Handlingsplan 2018-2019 Beslut i HSS maj 2018 Handlar om att utveckla idéer, nya koncept och att testa piloter 20 huvudprojekt fördelade
Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin
Sällsynta sjukdomar 21 oktober Ulrika Vestin Sjukvårdshuvudmännen växlar upp arbetet inom området sällsynta I december 2017 Överenskommelse mellan staten och SKL Tillsammans med Landsting och regioner
Kunskapsstödsutredningen
Kunskapsstödsutredningen QRC 17 oktober 2016 Bakgrund utredningen Vårt uppdrag Utredningen ska lämna förslag till hur ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås Syftet
för omställning av hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen
Västra Götalandsregionen 2017-05-16 Diarienr: HS 2017-00022-12 Strategi för omställning av hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen Det övergripande målet för hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen
Framtagande och genomförande
Framtagande och genomförande Överenskommelse Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Kick off med rådslag Redovisning till SKL Förankring och dialog Prioritering av mål Indikatorer och layout
Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48
Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48 14 december 2017 Standardiserade vårdförlopp SBU PM Kvalitetsregister Socialstyrelsen NSK-s Nationella riktlinjer Programråd Läkemedelsindustrin Föreskrifter
Omställningen av hälso- och sjukvården i Västra Götaland
Omställningen av hälso- och sjukvården i Västra Götaland Regionala Pensionärsrådet 2019-04-05 Tobias Nilsson, Ph.D., chefsstrateg Koncernkontoret Tre långsiktiga strategier Vägen framåt Varför ska vi ställa
IFO-chefsnätverket Välkomna!
IFO-chefsnätverket 2019-08-30 Välkomna! Idag Start med kaffe Rundan FoU i Väst Fika Planering för kommande år Korta avstämningar Psykisk hälsa och missbruk Jäv Diskussion Planering för 2019-2020, prioritering
Medicinska och odontologiska sektorsrådens ordförandekonferens
Medicinska och odontologiska sektorsrådens ordförandekonferens 2018-03-01 9.00 10.30 Regionaktuellt 1. Aktuellt från koncernstab hälso-och sjukvård/ann Söderström 2. Aktuellt från Hälso-och sjukvårdsstyrelsens
God och nära vård i Gävleborg. I samarbete med Gävleborgs kommuner
God och nära vård i Gävleborg I samarbete med Gävleborgs kommuner Nära vård: Bakgrund SOU 2015:98 Träning ger färdighet, Måns Rosén SOU 2016:2 Effektiv vård, Göran Stiernstedt Lag (2017:612) om samverkan
Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-06-08 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Regional överenskommelse. kommunerna i VG Charlotta Wilhelmsson, VästKom Malin Camper, Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR
Regional överenskommelse och aktuellt inom VGR och kommunerna i VG 2018 02 01 Charlotta Wilhelmsson, VästKom Malin Camper, Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR Områden för samverkan Hälso och sjukvårdsavtal
Omställningen av hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen
Omställningen av hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen Möte om FVM och omställningen med kommunerna Göteborg 2018-09-04 Tobias Nilsson, Ph.D. Chefsstrateg Omställningen Varför en omställning?
Vision e-hälsa Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt
Vision e-hälsa 2025 Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt Agenda Utmaningar och möjligheter Svensk hälso- och sjukvård Vision e-hälsa 2025 Axplock nationella tjänster 3 4 5 Hur ska vi klara välfärden?
Bakgrund. Den första handlingsplanen Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland gällde under åren Länk
Bakgrund 2010 2011 2012 2014 2016 Mellan åren 2010 till 2014 träffade staten och SKL (Sveriges kommuner och landsting) överenskommelser om att genom ekonomiska incitament och med de mest sjuka äldres behov
Analys av läget i Västra Götaland Gällande rekommendationer i NR och gemensamt arbete kring vägledning
Analys av läget i Västra Götaland Gällande rekommendationer i NR och gemensamt arbete kring vägledning Linda Macke, Göteborgsregionens kommunalförbund Malin Camper, Västra Götalandsregionen 180207 Bakgrund
Kartläggning och analys av området psykisk hälsa i Uppsala län. Statlig satsning på psykisk hälsa SKL, analysseminarium 26 april 2017
Kartläggning och analys av området psykisk hälsa i Uppsala län Statlig satsning på psykisk hälsa SKL, analysseminarium 26 april 2017 Innehåll Bakgrund Processen och tillvägagångssätt Prioriterade delområden
Utveckling av kunskapsstyrning i samverkan
Utveckling av kunskapsstyrning i samverkan Bakgrund gemensam kunskapsstyrningsmodell Nationellt och regionalt system för kunskapsstyrning Avsiktsförklaring VGR VGK långsiktig stabil struktur för kunskapsutveckling
Samverkan barn och unga verksamhetsberättelse 2013
Västbus Skaraborg Samverkan barn och unga verksamhetsberättelse 2013 Bakgrund Vårdsamverkan Skaraborg är en samverkansgrupp mellan Skaraborgs Sjukhus, Primärvården Skaraborg och kommunerna i Skaraborg.
Kommer vårdens förändringar gynna glesbygden?
Kommer vårdens förändringar gynna glesbygden? Svensk förening för Glesbygdsmedicin den 7 april 2016 Agneta Karlsson Statssekreterare Vården står inför stora utmaningar Allt fler äldre med kronisk sjukdom
På väg. Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården. Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne
På väg Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne 2019-01-25 Agenda Kort om Vårdanalys Presentation av På väg Delrapport
Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret
Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för
Innehållsförteckning lägesrapport omställningen
Innehållsförteckning lägesrapport omställningen Bild 2-7 Övergripande presentation av omställningen + beslutsinformation Bild 8-10 Lägesrapport Nära vård Bild 11-13 Lägesrapport Koncentration Bild 14-16
OLG Skaraborg. Mobil närvård Västra Götaland OLG Skaraborg 19 oktober 2018
Mobil närvård Västra Götaland OLG Skaraborg 19 oktober 2018 Vårdplatser i Västra Götaland 2017 (SoS) Mer än 85% är kommunala SÄBO Hemsjukvård Korttidsenhet Slutvård sjukhus 2018-10-19 Mobila hemsjukvårdsläkare
Trepartskonferens Vårdsamverkan Skaraborg
Trepartskonferens Vårdsamverkan Skaraborg Malin Camper Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR 2016-11-25 Överblick kring vad som sker på länsnivå Samverkan i Västra Götaland: från LiSA-gruppen till Vårdsamverkan
Projektplan I Na ra Va rd Norra Skaraborg barn och unga
Projektplan I Na ra Va rd Norra Skaraborg barn och unga Delprojekt inom Nära Vård i Norra Skaraborg Beslutad av styrgruppen 2018-02-22 Inledning Västra Götalandsregionen, Mariestads, Töreboda och Gullspångs
1. ansluta vuxenpsykiatrin till journal via nätet enligt underlag 2. ansluta rättspsykiatrin i NU-sjukvården under en prövoperiod av 6 månader
1 (5) Beslut Vuxenpsykiatrins anslutning till Journal via nätet Datum 2018-01-24 Diarienummer RS 2017-01214-2 Handläggare: Christina Fagerberg Telefon: 073-660 15 63 E-post: christina.fagerberg@vgregion.se
FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0
FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0 Innehåll Förebyggande och hälsofrämjande arbete 4 Personcentrerad vård 6 En utbyggd primärvård och en förstärkt närvård 8 Patienter med komplexa behov - kroniker och multisjuka
Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård
Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Greger Linander Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 30 98 Greger.Linander@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2018-01-12 Dnr 1800183 1 (6) Beredningen för primärvård,
Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser
1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Uppstartsmöte Ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Kalmar läns-
Mötesbok: Psykiatriberedningen ( ) psykiatriberedningen Datum: Plats: Angereds Närsjukhus Kommentar:
Mötesbok: Psykiatriberedningen (2017-06-16) psykiatriberedningen Datum: 2017-06-16 Plats: Angereds Närsjukhus Kommentar: Dagordning Kallelse Kallelse psykiatriberedningen 2017-06-16 3 Beslutsärenden 23
Sammanfattning Bakgrund Regeringen beslutade den 2 mars 2017 att utse en särskild utredare med uppdrag att utifrån en fördjupad analys av förslag i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) stödja landstingen,
HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)
Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt
Barn och unga - komplexa behov och vägar framåt
Koncernstab Hälso- och sjukvård Västra Götalandsregionen 2018-11-21 Peter Almgren, projektledare. Peter.almgren@vgregion.se Diarienummer HS 2018-00358 Barn och unga - komplexa behov och vägar framåt Årsrapport
Överenskommelse psykisk hälsa 2018
Överenskommelse psykisk hälsa 2018 2018-04-06 Yvonne Witzöe, GR Identifierade utvecklingsområden: Primärvård och första linjen Specialistpsykiatrin och beroendevård Kommunal hälso-och sjukvård och socialtjänst
Hälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Sven Oredsson Medicinsk rådgivare, enhetschef Kunskapsstyrning 040-675 30 59 sven.oredsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2017-05-02 Dnr 1701054 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden
Projektplan Samordnad vårdplanering
1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård
Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård
Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Med sikte mot ett nationellt gemensamt system för kunskapsstyrning Bakom systemet står regioner i samverkan med stöd av Sveriges Kommuner
PRIO-nätverket Resurscentra och Programområde Psykisk Hälsa. Stockholm
PRIO-nätverket Resurscentra och Programområde Psykisk Hälsa Stockholm 17-12-06 Regionalt och lokalt Analys och handlingsplaner ÖK Psykisk hälsa 2016-2018 Regionalt programområde psykisk hälsa Struktur
Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017
Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 Uppföljning 2017 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 är den tredje handlingsplanen för
Verksamhetsanalys/ Bill Hesselmar, medicinsk rådgivare HSA
Program 9.00 10.00 Regionaktuellt: - hälso- och sjukvårdsdirektören/ann Söderström - hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordf/ Jonas Andersson - Program och prioriteringsrådet, FoU/ Peter Lönnroth - HR strategiska
Informationsmöte om SIP (Samordnad individuell plan) - Inspiration, implementering och Röster om
Informationsmöte om SIP (Samordnad individuell plan) - Inspiration, implementering och Röster om Kommunfullmäktigehuset Borås, 30 september 2015 SIP spar tid! Anna-Karin Johansson, vårdenhetschef på Vuxenpsykiatrisk
Samverkan för utveckling av hälsooch sjukvård samt omsorg i Blekinge. Landstingsdirektörens stab, planeringsenheten Januari 2018 Ärendenr 2018/00182
Samverkan för utveckling av hälsooch sjukvård samt omsorg i Blekinge Landstingsdirektörens stab, planeringsenheten Januari 2018 Ärendenr 2018/00182 Innehållsförteckning Vårdsamverkan/Fördjupad samverkan
Projektplan; Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning
1(9) Projektplan; Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning Projektidé... 2 Syfte... 3 Mål... 4 Teoretisk bakgrund och perspektiv... 4 Relevans och förankring... 5 Samverkan i
God och nära vård i Gävleborg
1(7) God och nära vård i Gävleborg Plan 2019-2021 1. Uppdraget Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade 2019-01-16 enligt åtgärdsförslagen i utredningen God och nära vård i Gävleborg (HSN 2018/141). En av
Projektplan. Projektplan. Samverkan kring barn och ungas psykiska hälsa
Projektplan Projektplan Samverkan kring barn och ungas psykiska hälsa 1 Innehåll 1 Samverkan kring barn och ungas psykiska hälsa 3 1.1 Bakgrund/Inledning... 3 1.2 Förväntad nytta... 4 1.3 Mål... 4 1.4
Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015
Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015 Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Överenskommelse om tillgänglighet
Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016
Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Utvärdering av hälsoval i primärvården respektive vårdval inom specialistvården Bred och oberoende
Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet
Märtha Lundkvist Regionens arbete BUSA Barnrättsanalys Vardagsarbetet Varför? Uppfylla lagen Samhällsekonomiskt : nästan 1 miljard om året för Region Örebro län För BARNENS skull! Hälso- och sjukvårdslagen
Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018
Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018 Tyra Warfvinge Avdelningen för vård och omsorg tyra.warfvinge@skl.se 08-452 79 12 Överenskommelser? Används inom områden som
God och nära vård
God och nära vård God och nära vård - nationellt Samordnad utveckling för god och nära vård S 2017:01 Den särskilda utredaren Anna Nergårdh har i uppdrag att utifrån betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2)
Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Med start
Datum: 2016-02-03 Handläggare: Ann-Katrin Schutz Koncernkontoret Elisabeth Jonsson Boråsregionen Närvårdssamverkan Södra Älvsborg 2016-2018 Med start 2016-04-01 Mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna
Ett ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen
Ett ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen Presentation för Hälsoekonomiskt nätverk i VGR 1 mars 2012 Vårdsystem med fokus på patientnytta Väl kända
För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson
För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg Känd problematik det saknas kontinuitet, överblick och samverkan i vård och omsorg för äldre sårbara personer Ålder = riskfaktor
Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet
Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...
Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre
Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer
Diarienummer: RS Kommunikationsplan 2019 Omställningen av hälso- och sjukvården
Diarienummer: RS 2019-04141 Kommunikationsplan 2019 Omställningen av hälso- och sjukvården Planen gäller för: Samtliga förvaltningar inom Västra Götalandsregionen Innehållsansvar: Koncernstab kommunikation
VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI?
VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI? För att kunna bedriva en fortsatt god vård för länets invånare! Tydliggör riktningen vart vi ska och varför Vägleder oss i de beslut vi fattar prioriteringar och satsningar
Framtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård
Framtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård Anna Ingmanson Regeringskansliet 20160404 Disposition Kort om uppdraget Vår analys (i urval!) Våra förslag (i urval) Frågor och diskussion
Av reglementet kan följande uppdrag/ansvar lyftas fram:
Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden Intern styrning och kontroll Inledning Styrelser och nämnder har ett ansvar för att tillse att verksamheten bedrivs med en tillräcklig intern kontroll. Detta regleras
Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län
Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län Vi måste prata 2017-05-19 Johanna Karlsson Sofias mamma Anhöriga barn ska uppmärksammas och erbjudas hjälp
Lång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet.
Lång väg till patientnytta Vårdanalys Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet nina.viberg@regeringskansliet.se Lång väg till patientnytta Vårdanalys 2015:7 Vissa positiva effekter men ett otillräckligt
Effektivare vård. Nätverksmöte SKL, Göran Stiernstedt
Effektivare vård Nätverksmöte SKL, 160414 Göran Stiernstedt Effektiv vård (SOU 2016:2) Göran Stiernstedt Anna Ingmanson Daniel Zetterberg UPPDRAGEN Effektivare resursutnyttjande inom S 2013:14 (dir. 2013:104)
Utveckling av kunskapsstyrning i samverkan mellan kommun och region, med fokus på området psykisk hälsa
Utveckling av kunskapsstyrning i samverkan mellan kommun och region, med fokus på området psykisk hälsa Nuläge i utveckling av gemensam kunskapsstyrningsmodell VIP och NR Schizofreni i samverkan Inriktningsdokument
Strategi för fysisk aktivitet barn och unga
Strategi för fysisk aktivitet barn och unga Om projektet 2018-08-22 Hur ser det ut idag? Fysisk aktivitet är en viktig faktor för ett gott liv. Barn mellan 6 och 17 år bör vara fysiskt aktiva minst 60
Regional utvecklingsplan för cancer. Utvärdering mha konceptkartor
Regional utvecklingsplan för cancer Utvärdering mha konceptkartor 07-0-6 RCC Väst Concept mapping 07-0-6 RCC Väst Concept mapping 6 0 0 0 6 9 7 79 8 86 6 8 0 6 6 7 9 7 8 6 66 7 76 89 9 00 7 8 0 78 88 90
UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI
Förslag om UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Projekt för utvecklad samverkan kring unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa i Göteborg 2015-02-10 2015-02-06 Styrgruppen för projektet Ordförande Lena Säljö, Göteborgs
Soci a l a i n veste r i n gsm ed e l
Beslutad av: regionutvecklingsnämnden, 2019-05-23 Diarienummer: RUN 2019-00210 Riktlinje Soci a l a i n veste r i n gsm ed e l Riktlinjen gäller för: Västra Götalandsregionen/Koncernkontoret Innehållsansvar:
Presentation om Skaraborgs Sjukhus
Presentation om Skaraborgs Sjukhus Skaraborgs Sjukhus Östra hälso- och sjukvårdsnämnden beställer från styrelsens för Skaraborg Sjukhus specialiserad hälso- och sjukvård till befolkningen. Cirka 266 000
Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Utredning Göran Stiernstedt SOU 2015:20 Nuvarande betalningsansvarslag upphävs och ersätts av den nya lagen 1 januari 2018 Gemensam
Projekt Göteborgssjukvården - juni, 2017
Projekt Göteborgssjukvården - juni, 2017 Projektet ska stå för nytänkande och innovation och ska utmana befintliga former att bedriva nära hälso- och sjukvård Projektdirektiv Göteborgssjukvården Vi känner
Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov?
Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Torsdag 16 oktober 2014 Florean Pietsch Verksamhetschef Geriatrik Medicin Södertälje Sjukhus AB 2014-10-15 Din nära specialistvård
Uppdrag om förbättrad nationell uppföljning av hälso- och sjukvården
t Regeringen Regeringsbeslut 2018-06-28 S2018/03916/FS (delvis) 1:14 Socialdepartementet Myndigheten för vård- och om sorgsanalys Box 6070 102 31 Stockholm Uppdrag om förbättrad nationell uppföljning av
Sammanhållen barn-, elev- och ungdomshälsovård. Temagrupp barn och unga
Sammanhållen barn-, elev- och ungdomshälsovård Temagrupp barn och unga 2018-10-24 Handlingsplan Fullföljda studier 2017-2020 RS 2017-04304 3 091 elever i VG gick ut grundskolan utan behörighet till gymnasiet
Tillsammans för bästa möjliga hälsa och vård på lika villkor. Primärvårdsforum 14 mars 2016
Tillsammans för bästa möjliga hälsa och vård på lika villkor 14 mars 2016 Dagens program 14:00 Inledning 14:05 Primärvården - basen i hälso- och sjukvården 15:00 Fika 15:20 Gemensamt samtal Hälsa för livet
Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland
Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte
Effektivare vård. Göteborgsregionens kommunalförbund Göran Stiernstedt
Effektivare vård Göteborgsregionens kommunalförbund 160127 Göran Stiernstedt Effektiv vård (SOU 2016:2) Göran Stiernstedt Anna Ingmanson Daniel Zetterberg Uppdraget enligt dir 2013:104 Ge förslag på åtgärder
Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017
Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 Uppföljning 2017 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 är den tredje handlingsplanen för
Årsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018
Årsrapport Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland. Tre planer som hänger ihop 5 gemensamma fokusområden 1.1. SIP- samordnad
TffVÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN
TffVÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN 1(6) Uppdragshandling Datum 2018-06-27 Diarienummer RS 2018-03553 Uppdragshandling för omställningsomräde utveckla den nära varden Uppdragsgivare: Uppdragstagare: Programledare:
Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län
Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg Det här gör vi ju redan Den verkliga upptäcktsresan består inte av att söka efter nya vyer och platser utan att se det gamla invanda med
Länsgemensam handlingsplan psykisk hälsa. Västra Götaland
Länsgemensam handlingsplan psykisk hälsa Västra Götaland Bakgrund Staten och SKL har under de senaste åren slutit överenskommelser inom området psykisk ohälsa för att utveckla vården för personer med psykisk
Framtidens primärvård
Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning
Uppföljning av Region Skånes kunskapscentrum. Demenssjukdomar
Uppföljning av Region Skånes kunskapscentrum Demenssjukdomar 2016 Årlig uppföljning av Region Skånes kunskapscentra Kunskapscentrum är en del av Region Skånes sakkunnigorganisation och har till uppgift
Ungdomsmottagningarna i Västra Götaland. Redovisning av FoU-arbete
Ungdomsmottagningarna i Västra Götaland Redovisning av FoU-arbete 2017-2018 Göteborgsregionen (GR) består av 13 kommuner som har valt att jobba tillsammans. Vi driver utvecklingsprojekt, har myndighetsuppdrag,
Så här samverkar vi kring målgruppen i Västra Götaland Malin Camper Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR
Så här samverkar vi kring målgruppen i Västra Götaland 2017-10-12 Malin Camper Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR 5 områden för samverkan på länsnivå Hälso- och sjukvårdsavtal samt Överenskommelse