Sammanträdesprotokoll 1 (41)

Transkript

1 1 (41) Plats och tid Landstingssalen, landstingshuset, Frösön den 24 april 2006 kl den 25 april 2006 kl Beslutande Enligt närvaroförteckning Utses att justera Justeringens plats och tid Jan-Erik Eriksson och Gunni Holm Underskrifter Sekreterare Paragrafer Jan Rönngren Ordförande Hans Lundqvist Alvi Berglund ( 54-57) Justerande Jan-Erik Eriksson BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Gunni Holm Organ Jämtlands läns landstingsfullmäktige Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Landstinget, Fritzhemsgatan 1, Frösön Underskrift Åsa Norlin

2 2 (41) NÄRVAROFÖRTECKNING Östersunds valkrets Ruth Karlsson Christer Åkerlind Robert Uitto Harriet Svaleryd Ingemar Olsson Björn Karlsson ( 42-71) Sture Olsson ( 53-76) Carina Akay Carl-Arne Åhlin Alvi Berglund Thomas Andersson Inger Jonsson Marianne Larm-Svensson Danuta Finke ( 42 -del av 59) Bogna Adolfsson (del av 59-76) Nina Fållbäck-Svenson Runar Englund Sune Bengtsson Torbjörn Junhov Annelie Bengtsson Finn Cromberger ( 53-76) Börje Frisk Bodil Sihm Gunni Holm Åke Westerlind ( 42-59) Tapani Bergbacka Lars-Olof Eliasson Västra valkretsen Ulla-Britt Lindblad Karin Paulsson ( 42-52) Gudrun Belin ( 53-76) Sixten Persson Iréne Nordin Stefan Wikén Thomas Hägg Ann-Marie Johansson ( 53-76) Micael Hålén ( 42-52) Göte Norlander Jan-Erik Eriksson Bernt Söderman ( 53-76) Klas Hallman Monalisa Norrman Bo Danielsson Jöns Broström Anna-Britt Bromée Kerstin Weimer ( 42-52) Birgitta Cromberger Jan-Olof Dahlin Jan Jonsson Margareta Persson Östra valkretsen Mona Nyberg ( 53-76) Siw Lundkvist ( Bengt Bergqvist Harriet Jorderud ( 53-76) Sten Edvardsson Bojan Edfors Hans Lundqvist, ordförande Eva Nilsson Yngve Hamberg Catarina Antán

3 3 (41) 42 Sammanträdets öppnande Ordföranden förklarar landstingsfullmäktiges sammanträde öppnat och hälsar samtliga välkomna. 43 Upprop av ledamöter Upprop företas av de för valkretsarna i länet utsedda fullmäktigeledamöterna och de till tjänstgöring inkallade ersättarna. 44 Kungörelse av landstingsfullmäktiges sammanträde Anmäls att fullmäktiges ordförande den 13 april 2006 utfärdat kungörelse i enlighet med arbetsordning för landstingsfullmäktige. S BESLUT Till protokollet antecknas att kungörelse skett i laga ordning. 45 Interpellation från Bernt Söderman (c) om avskrivningsutrymmet i budgeten (LS 2/2006) ÄRENDEBESKRIVNING Bernt Söderman hade till landstingsstyrelsens ordförande lämnat en interpellation med följande lydelse: I landstingsfullmäktiges beslut om budget ingår också beslut om det så kallade avskrivningsutrymmet. Det utrymme som beskriver hur mycket man har att investera för kommande år. Jag har vid ett antal tillfällen tagit upp frågan om hur dessa pengar används. Revisorerna har också haft synpunkter på detta. Vi har fallet med operationsborden i friskt minne. I de diskussioner vi haft tidigare har landstingsrådet lovat se över budgetmodellen för investeringar. Min fråga är:

4 4 (41) Hur vill landstingsrådet utforma budgen vad gäller avskrivningsutrymmet och kommer politiken att få bättre insyn och större påverkan över dessa viktiga resurser? S BESLUT Interpellationen får ställas. 46 Interpellation från Danuta Finke (c) om vilka aktiviteter som planerats med anledning av mångkulturåret (LS 478/2006) ÄRENDEBESKRIVNING Danuta Finke hade till landstingsstyrelsens ordförande lämnat en interpellation med följande lydelse: Regeringen har förklarat 2006 som ett speciellt mångkulturår. Syftet är att öka alla invånares möjligheter att delta i kulturlivet och fördjupa sig i kunskapen om betydelsen av etnisk och kulturell mångfald inom kulturlivet. En mängd myndigheter, institutioner, stiftelser inom kulturområdet i Sverige har av regeringen getts i uppdrag att delta i mångkulturåret. Landstinget har också fått uppdraget att medverka i detta. Det har redan gått tre månader och ingenting har hänt. Vi måste göra någonting så att detta mångkulturår inte blir bortkastat. Vad har landstinget gjort hittills? Vilka aktiviteter är planerade? S BESLUT Interpellationen får ställas. 47 Interpellation från Börje Frisk (fp) om barns och ungdomars hälsa (LS 484/2006) ÄRENDEBESKRIVNING Börje Frisk hade till landstingsstyrelsens ordförande lämnat en interpellation med följande lydelse: Förändringsarbetet mot en processinriktad organisation beslutades i samband med Karolinaprojektets avslutning och finns inskrivet i landstingsplanen Ett antal processer har tilldelats processledare och startat upp arbetet med kartläggning och upprättande av planer för arbetet med respektive process. För flera processer har dock rekryteringen av lämpliga processledare

5 5 (41) misslyckats varför utvecklingen mot en processinriktad organisation inom dessa områden regelrätt stannat av. Flera av mina folkpartikamrater inom landstinget har vid olika tillfällen stött på i denna fråga. Barn och ungdomar är en oerhört viktig grupp i vårt samhälle bl a för utvecklingen mot framtiden och även rent krasst även för den generation som snart går i pension och som förmodligen blir mer vårdkrävande än 40-talisterna är i dag. Klarar vi inte att ställa upp fysiskt och psykiskt för vårt uppväxande släkte, hur ser då framtiden ut? Vi vet att alltför många i den uppväxande generationen känner sig svikna av vuxengenerationen. Om vi som fattar de politiska besluten idag skall bli trovärdiga, så krävs det att vi höjer ribban ett antal snäpp och verkligen ställer upp för de i den unga generationen, som inte alltid kanske mår så bra. Jag ställer därför följande frågor: Hur säkerställer landstinget en positiv utveckling och framtidstro för de barn och ungdomar som f n inte känner tilltro till vuxengenerationen? Hur har landstinget tänkt sig att påskynda processen som riktar sig mot barn och ungdomar, som behöver samhällets stöd? Kan de förlita sig på att de verkligen får detta? Hur säkerställer Jämtlands läns landsting kvalitetsarbetet för att de i den uppväxande generationen skall få det stöd de så väl behöver? S BESLUT Interpellationen får ställas. 48 Fråga från Inger Jonsson (c) om arbetet med inrättande av en äldrevårdscentral (LS 491/2006) ÄRENDEBESKRIVNING Inger Jonsson hade till landstingsstyrelsens ordförande lämnat en fråga med följande lydelse: Göte Norlander och undertecknad skrev en motion om inrättande av äldrevårdscentral tidigare. När motionen behandlades i fullmäktige (april 2005) blev beslutet att uppdraget breddas och att vård- och rehabiliteringsberedningen ges uppdrag att fortsätta arbetet i samverkan med landstingets och kommunernas verksamheter. I Landstingsplan för står att Arbetet med närvårdsgeriatriskt team som ska kunna verka i hela länet, ska påbörjas under 2006.

6 6 (41) Jag undrar: - Vad har hänt sedan fullmäktige fattade ovanstående beslut? - Hur långt har man kommit med detta arbete? - Vilka konkreta förändringar har genomförts/planeras? S BESLUT Frågan får ställas Information Ewa Lundberg informerar om uppföljningen av det handikappolitiska arbetet. Bengt Bergqvist ger en lägesrapport om etiska kommittén och prioriteringsrådet. Ingrid Printz och Karin Kwam informerar om kulturprojektet Steps Remiss av inkomna motioner och medborgarförslag, reviderade tidplaner m m FULLMÄKTIGEPRESIDIETS FÖRSLAG 1. Motion från Jan-Olof Dahlin, Gunni Holm och Owen Laws (samtliga mp) om behovet av en översyn av landstingets sjukresor (LS 289/2006). Motionen överlämnas till demokrati- och länsutvecklingsberedningen och ska behandlas av landstingsfullmäktige i oktober Motion från Jan-Olof Dahlin, Gunni Holm och Owen Laws (samtliga mp) om att landstinget informerar och uppmuntrar anställda om möjligheten till friår (LS 437/2006). Motionen överlämnas till landstingsstyrelsen och ska behandlas av landstingsfullmäktige i oktober Motion från centerpartiets landstingsgrupp om förslag att patienter ges möjlighet att åka buss till länssjukhuset med kallelse eller remiss som bussbiljett (LS 477/2006). Motionen överlämnas till demokrati- och länsutvecklingsberedningen och ska behandlas av landstingsfullmäktige i oktober Motion från centerpartiets landstingsgrupp om att landstinget tillsammans med länets kommuner tar fram en hörselplan (LS 476/2006). Motionen överlämnas till beredningen för folkhälsa, livsmiljö och kultur och ska behandlas av landstingsfullmäktige i oktober 2006.

7 7 (41) 5. Medborgarförslag från Tore Hansson, Backe om att landstinget uppgraderar Backe distriktssköterskemottagning till hälsocentral samt beslutar om upphandling av Backe hälsocentral i alternativ driftform (LS 722/2005). Medborgarförslaget överlämnas till vårdoch rehabiliteringsberedningen och ska behandlas av landstingsfullmäktige i juni Medborgarförslag från Börje Gyllsén, Östersund om att landstinget ser över vården för Psoriasissjuka (LS 321/2006). Medborgarförslaget överlämnas till vård- och rehabiliteringsberedningen och ska behandlas av landstingsfullmäktige i oktober Medborgarförslag från Mia Augustsson, Gällö om avgifter för provtagning i samband med rattonykterhet. (LS 504/2006). Medborgarförslaget överlämnas till vård- och rehabiliteringsberedningen och ska behandlas av landstingsfullmäktige i oktober Förslag från demokrati- och länsutvecklingsberedningen att beredningens uppdrag att besvara medborgarförslag om att bevara JiLU intakt behandlas av landstingsfullmäktige i juni 2006 i stället för i april Förslag från beredningen för folkhälsa, livsmiljö och kultur att beredningens uppdrag att besvara motion om kulturell verksamhet på recept behandlas av landstingsfullmäktige i oktober 2006 i stället för i juni Förslag att återremitterad motion från Jonny Springe och Christer Åkerlind får behandlas vid landstingsfullmäktige i juni 2006 i stället för april Uppdrag till demokrati- och länsutvecklingsberedningen att utarbeta regler och riktlinjer för landstingets stöd i samband med idrotts- och andra större arrangemang i länet. Ärendet skall behandlas av landstingsfullmäktige i oktober S BESLUT Enligt fullmäktigepresidiets förslag. 50 Landstingsstyrelsens rapport Jourtandvården Stiftelsen Zenit Tillsättning av landstingsdirektör Regionalt samverkansorgan (RSO) Nya lokaler för Z-gränd HC

8 8 (41) 51 Beredningarnas och revisorernas dialog med fullmäktige Beredningen för folkhälsa, livsmiljö och kultur Samarbete med kommunerna om folkhälsoarbete Policy för bildkonst Planerat studiebesök i Frostviken Demokrati- och länsutvecklingsberedningen Enkät om jämlikhet delas ut till fullmäktiges ledamöter och ska redovisas i oktober Beredningen för vård- och rehabilitering Information från tandvårdschefen om rekrytering av tandläkare Primärvårdens uppdrag Rapport från studieresa Uppsala/Jönköping (delas ut) Processarbetet Ekonomiberedningen Över- och underskott Dag på Birka om befolkningsutveckling Enkät om ekonomi delas ut till fullmäktiges ledamöter Landstingets revisorer Information om arbetet med en revisionsberättelse Ny regel om förklaring från styrelsen med anledning av anmärkning från revisorerna 52 Ajournering Landstingsfullmäktige ajournerar sig kl för att åter sammanträda den 25 april kl april 53 Upprop Upprop företas av de för valkretsarna i länet utsedda fullmäktigeledamötern och de till tjänstgöring inkallade ersättarna.

9 9 (41) 54 Svar på interpellation från Bernt Söderman (c) om avskrivningsutrymmet i budgeten (LS 472/2006) Robert Uitto (s) besvarar den av Bernt Söderman lämnade och under 45 antecknade interpellationen och anför följande: Nuvarande situation, regler och anvisningar För alla investeringar i Jämtlands läns landsting gäller Investeringsmodell, styr- och samlingsdokument - version 1.04 samt det regelverk om investeringar och upphandling som beskrivs i landstingsdirektörens befogenhetsplan och delegationsordning. Landstingsfullmäktige har i landstingsplanen fastställt ett maximalt utrymme för planenliga avskrivningar som inkluderar såväl fastigheter som inventarier. Det beviljade avskrivningsutrymmet för maskiner och inventarier är 48,0 mkr. Av detta har verksamheten endast nyttjat/budgeterat 37,9 mkr för avskrivningar Detta bedöms inte täcka de reella investeringsbehoven utan bör snarare ses som en konsekvens av att de ekonomiska ramarna inte medger högre avskrivningskostnader. 1 2 I tabellen nedan visas budgeterade avskrivningskostnader för respektive verksamhetsområde samt fastställt avskrivningsutrymme Avskrivningsutrymmet har ännu inte utfördelats på verksamhetsområdena. Verksamhetsområde Avskrivningsutrymme 2006 Budgeterade avskrivningar 2006 Akutvård Barn/Kvinna HIÖÖ Kirurgi Medicin Medicinsk Service Ortopedi 249 Psykiatri 235 RHR 543 Specialistvård tot Bräcke/Ragunda 448 H-dalen/Berg 637 Åre/krokom 354 Ö-sund/Strömsund 636 Närvård tot Folktandvård Kultur och Fritid Utbildning/Folkbildning Tillväxt och utveckling 1 261

10 10 (41) Landstingsservice LT-dir m staber Patientnämnden 14 Totalt JLL Under 2005 infördes en ny rutin där investeringar delas upp i verksamhetsinvesteringar och strategiska investeringar. I samband med det upphörde investeringsstoppet från att gälla. Med verksamhetsinvestering menas återinvestering i medicinskteknisk utrustning, utrustning fastighet samt övrig utrustning som krävs för att upprätthålla driften med nuvarande uppdrag. Verksamhetsområdescheferna har att anpassa investeringsvolymen så att tilldelad ekonomisk budgetram inte överskrids. Verksamhetsområdeschefen beslutar om dessa investeringar upp till 20 prisbasbelopp. Investeringar över 20 prisbasbelopp beslutas av landstingsdirektör. Med strategisk investering avses nya investeringsobjekt som är avgörande för framtida utveckling, förändrade uppdrag eller där flera verksamheter använder samma typ av utrustning och där samordning krävs som exempelvis EKG, infusion, defibrillatorer etc. Avgörande är inte investeringens storlek utan att den innebär en förändring, stor eller liten, i verksamhetens omfattning eller kvalitet. Landstingsdirektören beslutar om samtliga strategiska investeringar. Under 2005 har landstinget investerat i maskiner, inventarier och immateriella tillgångar för 38,7 mkr vilket är en minskning med 7 mkr jämfört med år 2004 och 2,8 mkr mindre än årets planenliga avskrivningar. Pågående budgetarbete I arbetet med budget/landstingsplan kommer planerade fastighetsinvesteringar att specificeras i likhet med föregående år så att politiken kan ta ställning till varje enskilt objekt samt total investeringsvolym. När det gäller investeringar i maskiner och inventarier specificeras dessa inte i Landstingsplanen. Däremot ska varje verksamhetsområde utarbeta en långsiktig investeringsplan i samband med budgetarbetet. Det ligger inom verksamhetsområdens ansvar och befogenhet att omdisponera medel inom den totala budgetramen för att öka eller minska de budgeterade avskrivningskostnaderna. Landstingsdirektörens förslag och inriktning i budgetarbetet är att fullmäktige fattar beslut om ekonomiska ramar för verksamhetsområdena i juni och att styrelsen får i uppdrag av fullmäktige att under hösten utforma tydliga uppdrag för respektive verksamhetsområde. Efter valet ska landstingsfullmäktige i november besluta om budget för kommande planperiod. När budgeten beslutas föreslås även uppdragen för år 2007 för respektive verksamhetsområde fastställas. I höstens arbete med uppdragsformuleringarna kommer verksamhetsområdenas investeringsplaner för den kommande planperioden att läggas fast. Detta innebär att politiken under hösten kommer att kunna ta del av verksamhetens planerade investeringar innan uppdrag och investeringar fastställs. Bernt Söderman och Harriet Jorderud yttrar sig.

11 11 (41) 55 Svar på interpellation av Danuta Finke om mångkulturåret 2006 (LS 478/2006) Harriet Jorderud (s) besvarar den av Danuta Finke lämnade och under 46 antecknade interpellationen och anför följande: Kultur är otroligt viktigt för samhällets och individers utveckling. Kultur formar oss, utmanar oss, utvecklar oss och inspirerar oss. Kultur är en viktig i det demokratiska samhället. Kultur visar på olika sätt att uttrycka sig och sina åsikter. Vi lever nu i en internationell värld där det är lätt att uppleva andra delar av världen och andra kulturer. Att resa är billigt, och många gör det. Att flytta till andra länder är lätt, och många gör det. I Sverige tar vi emot flyktingar från olika delar av världen. Världen är här, mitt ibland oss, och vi är mitt i världen. Därför är det viktigt olika kulturella verksamheter speglar den etniska och kulturella mångfald som finns idag. Mångkulturåret 2006 innebär att en mängd myndigheter, bolag, universitet och andra organisationer inom kulturområdet i Sverige har getts i uppdrag av staten att genomföra aktiviteter. Landsting, kommuner och andra institutioner har inbjudits att medverka. Jämtlands läns landsting deltar frivilligt i mångkulturåret med ett stort intresse att driva frågan om att öka innevånares rätt att delta i kulturlivet och att införliva den etniska och kulturella mångfald som finns i dagens Sverige och i länet specifikt. Länskulturens medverkan till ett rikt mångkulturellt år 2006 och framåt, sker genom att lyfta fram mångkulturella aktiviteter inom ramen för befintliga resurser, då staten inte har gett extra medel för detta. Flera satsningar görs under året för att skapa en mångkulturell profil hos Länskulturens egna verksamheter eller där Länskulturen stöttar föreningslivet. Dessa är bland andra World Music festival, slöjdklubbsprojekt med influenser från andra kulturer, långfilminspelning i gränslandet svensk/samisk kultur, samiska kulturdagar i Funäsdalen, kortfilm av och med flyktingar i Strömsund, läns- och skolturnerande Flamencogruppen Mac Tub, gästande slovensk symfoniorkester och portugisisk Fadosångerska till Gällö. Redan nu under våren, 5-7 maj genomförs för fjärde året i rad Mångfaldsfestivalen i Strömsund. För mer information, gå in på I anslutning till Yran presenterar Länskulturen en dag i mångfaldens tecken och under hösten kulminerar mångfaldstemat med Minoritetsspråksångfestival och Jojkopera. Jamtli har ett direkt uppdrag för mångkulturåret med en rad aktiviteter inplanerade. Biblioteken planerar föreläsningar och programverksamhet för biblioteks- och skolpersonal i länets kommuner. De vill lyfta fram och exponera samlingarna på såväl invandrarspråk som övriga språk och utveckla samarbete med Gaaltije, sydsamiskt kulturcentrum. De enskilda kommunerna i länet i samråd med Länskulturen genomför internationella veckor, kulturläger med mera i samarbete med föreningslivet. I samarbete med mångkulturkonsulenten på Jamtli har en utbildningsdag planerats i juni. En gästföreläsare Oskar Pripp, etnolog och författare på området, är inbjuden. Dessutom föreslår beredningen för folkhälsa, livsmiljö och kultur att årets kulturpristagare utses utifrån en mångkulturell inriktning.

12 12 (41) Till sist är det ju ändå så att mngkulturåret 2006 är ett startskott för att få fler att uppleva och ta del av olika kulturers yttringar. Det innebär att vi i landstinget även i fortsättningen på olika sätt vill medverka till att fler människor har möjlighet att ta del av kulturer från olika delar av världen. Birka folkhögskola är ett lysande exempel på hur man kan få kulturer från olika länder att vara en naturlig del av vardagens arbete. Det är dit vi ska sträva. Världen mitt ibland oss är verkligheten idag. Danuta Finke, Thomas Andersson och Mona Nyberg yttrar sig. 56 Svar på interpellation av Börje Frisk (fp) om barns och ungdomars hälsa i Jämtlands län (LS 484/2006) Robert Uitto (s) besvarar den av Börje Frisk lämnade och under 47 antecknade interpellationen och anför följande: Barn och ungdomar är det viktigaste vi har, de är vår framtid. Därför har vi socialdemokrater och vänsterpartister valt att satsa på dessa, bland annat genom att alla barn och ungdomar till och med 19 år har rätt till fri vård och fri tandvård. Barn och ungdomar är en prioriterad grupp för landstinget. Det innebär att olika särskilda insatser görs för att stödja denna grupp. Det gäller både hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande aktiviteter. Först av allt är det viktigt att komma ihåg att det finns två stora samhällsaktörer när det gäller barns och ungdomars hälsa. Det är kommunerna och landstinget. I första hand är det kommunerna som ansvarar för att barnen mår bra, och landstinget för att de får den vård de behöver. Landstinget och kommunerna samarbetar på många olika sätt för att ge våra barn och ungdomar ett så bra liv som möjligt, utifrån var och ens förutsättningar. Det börjar med en föräldrautbildning för dem som väntar barn, där lägger vi grunden för en bra start i livet. I de flesta kommuner finns en väl fungerande familjecentral med öppen förskola, där föräldrar får utbildning, råd och stöd i sitt föräldraskap. Barnen får kontakt med andra barn, vilket är viktigt i deras sociala utveckling. Alla fyra- och fem-åringar har idag rätt till 15 timmars fri förskola varje vecka. Det är ett sätt att ge barnen ännu fler möjligheter att utveckla viktiga egenskaper som behövs i dagens samhälle. För barn som har föräldrar som separerat, eller en drogmissbrukande förälder finns olika grupper som Bubblan och Fjärilen. Detta gör kommunerna mycket bra. Där får dessa barn en möjlighet att prata om vad som händer, tankar och funderingar. De får råd och stöd av varandra och har möjlighet att bli starkare människor. Det finns Ungdomsmottagningar för att ungdomarna ska kunna komma och prata om sex och samliv med personer som väl känner till hur de har det. När man mår riktigt dåligt finns också ungdomspsykiatrisk mottagning. Landstinget utvecklar sitt stöd till barnen när deras föräldrar är i behov av psykiatrisk och psykosocial hjälp. Kulturen har pengar till kulturella utbyten och evenemang för ungdomar. Jamtli med sin öppna förskola är en viktig del för att barnen ska kunna ta del av länets kulturella arv på ett roligt och

13 13 (41) pedagogiskt sätt. Vi socialdemokrater och vänsterpartister tycker också att det är viktigt att stötta barns och ungdomars egna verksamheter, därför ger landstinget bidrag till föreningslivet. Landstinget bidrar på olika sätt till att förbättra förutsättningarna för att leva och bo i länet. Genom att på ett bra sätt arbeta för en god infrastruktur, kultur, utbildning, arbetsliv skapar vi förmodligen bästa möjliga utgångsläge för att ungdomsgenerationen ska känna framtidstro till att man kan få ett positivt liv i Jämtlands län, och därför välja att bo här som vuxen. Det är också där vi skapar grunden för att vi ska kunna upprätthålla en hög kvalitet på våra särskilda insatser, eftersom det förutsätter ett tillräckligt antal länsinnevånare som kan bidra till våra gemensamma utgifter. Landstinget ska även fortsättningsvis säkra verksamheten genom att göra riktade insatser med rätt kvalitet till dem som särskilt har behov av det, samtidigt som vi jobbar med generella frågor som syftar till möjliggöra ett gott och hälsofrämjande liv i Jämtlands län. Detta är en del av vad kommunerna och landstinget gör för våra barn och ungdomar. Men det finns mer att göra, för alltför många barn och ungdomar mår inte bra idag. Verksamheten har bland annat fått i uppdrag att utveckla arbetet med hälsokommunikation inom mödra- och barnhälsovården. Alla gravida och föräldrar i ska få stöd till hälsosamma levnadsvanor, och då särskilt matvanor, fysisk aktivitet, tobaks-, alkohol- och drogbruk. Särskilda medel satsas i tre områden på att utveckla nyskapande verksamheter. Strömsund ska utveckla familjecentralen. Ragunda har fått i uppdrag att utveckla verksamheten för barn och ungdomar inom det psykosociala området. Torvalla får 1,2 miljoner kr extra för att utveckla arbetet med unga föräldrar och familjecentralen. Ungdomsmottagningen ska utöka sin verksamhet för unga vuxna upp till 23 år. I grunduppdraget för närvården och den specialiserade vården ligger att fortlöpande stödja barnoch ungdomsgruppen både ur ett individ- och familjeorienterat som samhällsinriktat arbetssätt. Det är naturligt att de insatserna fokuseras mot individer och grupper där särskilda behov av insatser och stöd klarlagts. Arbetet med att få igång processen barns och ungdomars hälsa har hittills inte gett önskat resultat. En fortlöpande dialog förs med kommunerna hur vi ska hitta nyckeln till att få igång denna process. Det som framför allt upplevs som problem är att det är svårt för kommunerna att få att kunna avsätta resurser för att kunna delta i processutvecklingsarbetet. Frågan kommer att lyftas igen till sociala vård- och samrådsgruppen i maj. Då hoppas vi på en lösning. Börje Frisk, Birgitta Cameron, Monalisa Norrman, Nina Fållbäck-Svenson, Danuta Finke, Harriet Svaleryd, Mona Nyberg, Runar Englund, Robert Uitto och Finn Cromberger yttrar sig.

14 14 (41) 57 Svar på fråga från Inger Jonsson (c) om arbetet med inrättande av en äldrevårdscentral (LS 491/2006) Robert Uitto (s) besvarar den av Inger Jonsson lämnade och under 48 antecknade frågan och anför följande: Våra äldre är en stor del av befolkningen. Många av dem som har mycket kontakt med vården är sköra människor som behöver god vård och omsorg som är trygg och säker. Detta är en av anledningarna till varför vi socialdemokrater och vänsterpartister har valt att prioritera de äldre. Landstingsplanen innehåller flera saker som landstinget gör och ska göra för att förbättra för våra äldre. En av de sakerna är utvecklandet av ett närvårdsgeriatriskt team. I landstinget idag pågår arbetet på många olika ställen samtidigt. Det finns ett tydligt uppdrag att titta över hur närvårdsgeriatriskt team ska kunna utvecklas. Samtidigt har primärvården i Strömsund positiv erfarenhet av äldreläkare distriktsläkare som har äldre patienter som sin huvudpatient-grupp. I en del kommuner har hälsosamtalen för dem som är 75 år startat. Pengar finns avsatta till alla länets kommuner. En process om multisjuka äldre ska upp till beslut i sociala vård och omsorgsgruppen (SVOM) nu i maj. Då ska även för Diabetes-processen upp till beslut i SVOM. Den processen gynnar också de äldre, eftersom den i första hand inriktar sig på Diabetes typ II, som äldre får. Uppsala har inspirerat landstinget om en modell där läkare kommer hem till sjuka äldre, något som också kan göras här. Läkemedelskommittén utbildar varje år personal från olika äldreboenden runt om i länet för att göra dem uppmärksamma på medicinanvändningen bland äldre. Det är en viktig del i att få våra äldre att må bra. Allt detta gör att det känns som om vi är på väg åt rätt håll. Vi har mycket kvar att göra och vi vill fortfarande få till en bättre, tryggare, säkrare vård för våra äldre. De är värda att mötas med ömhet, respekt och god vård. 58 Allmänhetens frågestund (LS 206/2006) Robert Uitto (s) besvarar en fråga från Åke Durre, Östersund. 59 Årsredovisning 2005 (LS 524/2005) ÄRENDEBESKRIVNING Enligt Lag om kommunal redovisning (SFS 1997:614) skall den löpande redovisningen för varje räkenskapsår avslutas med ett årsbokslut. Årsredovisningen skall redogöra för utfallet av verk-

15 15 (41) samheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid årets slut. I årsredovisningen skall även ingå sådan verksamhet som bedrivs genom annan juridisk person. Resultatet för år 2005 uppgår till -12,0 mkr. Det budgeterade resultatet för 2005 var -3,7 mkr inklusive under året beviljade tilläggsanslag. Enligt bestämmelser runt balanskravet får inte realisationsvinster räknas med i resultatet. Däremot finns möjlighet att åberopa synnerliga skäl. Försäljning av aktier under året har givit en reavinst på 17,9 mkr. Landstinget åberopar synnerliga skäl för omstruktureringskostnader i samband med förändrad organisation med 36,4 mkr. Omstruktureringskostnaderna avser vid årsskiftet beviljade avgångsvederlag och särskilda ålderspensioner. Redovisat resultat enlig balanskravet är 6,5 mkr. I årets resultat ingår det minskade driftbidraget till Länstrafiken i Jämtland AB med 8,9 mkr. Resultatet för den sammanställda redovisningen, det vill säga landstinget samt bolagen och stiftelsen, uppgår till -11,5 mkr. Här ingår resultaten från förvaltningsorganisationen, Landstingsbostäder, Länstrafiken, Jämtlands läns museum, ALMI Företagspartner, Norrlandstingens regionförbund och den gemensamma nämnden i Frostviken. Boksluten för Finsamförbunden i Östersund, Bräcke, Strömsund, Berg och det länsgemensamma finsamförbundet för psykiskt funktionshindrade kommer att redovisas till landstingsfullmäktige i juni Inga tilläggsanslag, förutom till den gemensamma nämnden i Frostviken med 591 tkr, föreslås beviljas Tilläggsanslaget utgör 19% av Närvårdsnämndens underskott och kommer att utbetalas enligt avtalet mellan landstinget och Strömsunds kommun. Landstingets över- och underskottsmodell tillämpas på verksamhetsområdesnivå från och med verksamhetsåret LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG 1. Årsredovisningen för 2005 godkänns. 2. Landstingets ombud vid årsstämmorna i Länstrafiken i Jämtland AB, ALMI Företagspartner Jämtland AB samt Landstingsbostäder i Jämtland AB bemyndigas att på respektive stämma rösta för att styrelsen i bolaget beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Närvårdsnämnden i Frostviken beviljas ett tilläggsanslag med 591 tkr. Tilläggsanslaget utbetalas efter framställan och överenskommelse med Strömsunds kommun. YTTRANDEN Robert Uitto, Thomas Andersson, Klas Hallman, Jan-Olof Dahlin, Harriet Jorderud, Carl-Arne Åhlin, Nina Fållbäck-Svenson, Bernt Söderman, Bengt Bergqvist, Börje Frisk och Monalisa Norrman yttrar sig. Revisorernas ordförande förklarar begreppen vad gäller fullmäktiges ansvar med anledning av revisorernas anmärkningar på landstingsstyrelsens och ekonomiberedningens årsredovisningar.

16 16 (41) Ansvarsprövning PATIENTNÄMNDENS FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Patientnämndens förvaltningsberättelse föredras av nämndens ordförande Gudrun Olsson. Revisorernas ordförande föredrar revisionsberättelsen. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på revisorernas förslag om ansvarsfrihet och finner förslaget antaget. S BESLUT Patientnämnden beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖR GEMENSAMMA NÄMNDEN FÖR UPPHANDLING Gemensamma nämndens förvaltningsberättelse föredras av nämndens ordförande Mona Nyberg. Revisorernas ordförande föredrar revisionsberättelsen. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på revisorernas förslag om ansvarsfrihet och finner förslaget antaget. S BESLUT Gemensamma nämnden beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret I beslutet deltar inte Mona Nyberg och Christer Åkerlind. GEMENSAMMA NÄMNDENS FÖR NÄRVÅRD I FROSTVIKEN FÖRVALTNINGS- BERÄTTELSE Gemensamma nämndens för närvård i Frostviken förvaltningsberättelse föredras av vice ordförande Bengt Bergqvist. Revisorernas ordförande föredrar granskningsrapport och revisionsberättelse.

17 17 (41) PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på revisorernas förslag om ansvarsfrihet och finner förslaget antaget. S BESLUT Gemensamma nämnden för närvård i Frostviken beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret I beslutet deltar inte Bengt Bergqvist, Bojan Edfors och Bernt Söderman. VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR BEREDNING FÖR FOLKHÄLSA, LIVSMILJÖ OCH KULTUR Beredningens för folkhälsa, livsmiljö och kultur verksamhetsberättelse föredras av beredningens ordförande. Revisorernas ordförande föredras revisionsberättelsen. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på revisorternas förslag om ansvarsfrihet och finner förslaget antaget. LANDSTINGSFULLMÄKTIGS BESLUT Beredningen för folkhälsa, livsmiljö och kultur beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret I beslutet deltar inte Harriet Svaleryd, Carl-Arne Åhlin, Ulla-Britt Lindblad, Danuta Finke, Jan- Erik Eriksson, Catarina Antán, Runar Englund, Birgitta Cameron och Gunni Holm. VÅRD- OCH REHABILITERINGSBEREDNINGENS VERKSAMHETSBERÄTTELSLE Vård- och rehabiliteringsberedningens verksamhetsberättelse föredras av ordföranden Nina Fållbäck-Svenson. Revisorernas ordföranden föredrar revisionsberättelsen. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på revisorernas förslag om ansvarsfrihet för beredningen och finner förslaget antaget.

18 18 (41) S BESLUT Vård- och rehabiliteringsberedningen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret I beslutet deltar inte Nina Fållbäck-Svenson, Christer Åkerlind, Carina Akay, Marianne Larm- Svensson, Bo Danielsson, Annelie Bengtsson, Åke Westerlind och Margareta Persson. DEMOKRATI- OCH LÄNSUTVECKLINGSBEREDNINGENS VERKSAMHETS- BERÄTTELSE Demokrati- och länsutvecklingsberedningens verksamhetsberättelse föredras av Monalisa Norrman. Revisorernas ordförande föredrar revisionsberättelsen. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på frågan om ansvarsfrihet för beredningen. S BESLUT Demokrati- och länsutvecklingsberedningen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret I beslutet deltar inte Ruth Karlsson, Klas Hallman, Monalisa Norrman och Finn Cromberger. EKONOMIBEREDNINGENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Ekonomiberedningens verksamhetsberättelse föredras av beredningens ordförande Robert Uitto. Revisorernas ordförande föredrar revisionsberättelsen. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på frågan om ansvarsfrihet för beredningen. S BESLUT Ekonomiberedningen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret I beslutet deltar inte Robert Uitto, Harriet Jorderud, Yngve Hamberg, Nina Fållbäck-Svenson och Lars-Olof Eliasson. REVISORERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Revisorernas verksamhetsberättelse föredras av revisorernas ordförande Nils-Gunnar Molin.

19 19 (41) Särskilda budgetberedningen har överlämnat verksamhetsberättelsen utan synpunkter. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på frågan om revisorernas verksamhetsberättelse godkänns. LANDSTINGSSFULLMÄKTIGES BESLUT Revisorernas verksamhetsberättelse godkänns. I beslutet deltar inte Jöns Broström. LANDSTINGSBOSTÄDERS FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Landstingsbostäders förvaltningsberättelse föredrag av ordföranden Bengt Bergqvist. Revisorernas ordförande föredrar granskningsrapporten och revisionsberättelsen. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på landstingsstyrelsens förslag om direktiv i ansvarsfrågan till landstingets ombud vid bolagsstämman. S BESLUT Landstingets ombud vid årsstämma för Landstingsbostäder i Jämtland AB bemyndigas rösta för att styrelsen i bolaget beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret I beslutet deltar inte Bengt Bergqvist, Sture Olsson och Jan-Olof Dahlin. LÄNSTRAFIKENS I JÄMTLAND AB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Länstrafikens förvaltningsberättelse föredras av ordföranden Thomas Hägg. Revisorernas ordförande föredrar granskningsrapporten och revisionsberättelsen. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på landstingsstyrelsens förslag om direktiv i ansvarsfrågan till landstingets ombud vid bolagsstämman. S BESLUT Landstingets ombud vid årsstämma för Länstrafiken bemyndigas rösta för att styrelsen i bolaget beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2005.

20 20 (41) I beslutet deltar inte Thomas Hägg, Klas Hallman och Finn Cromberger. ALMI FÖRETAGSPARTNERS FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Almi företagspartners förvaltningsberättelse föredras av ordföranden Bernt Söderman. Revisorernas ordförande föredrar granskningsrapporten och revisionsberättelsen. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på landstingsstyrelsens förslag om direktiv till landstingets ombud vid bolagsstämman. S BESLUT Landstingets ombud vid årsstämma för Almi Företagsparner bemyndigas rösta för att styrelsen i bolaget beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret I beslutet deltar inte Mona Nyberg. STIFTELSEN JÄMTLANDS LÄNS MUSEUMS FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelsen Jämtlands läns museums förvaltningsberättelse föredras av stiftelsens ordförande Mona Nyberg. Revisorernas ordförande föredrar revisionsberättelsen. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på frågan om förvaltningsberättelsen kan godkännas. LANDSTINGSFULLMÄKTIGS BESLUT Stiftelsen Jämtlands läns museums verksamhetsberättelsen godkänns. I beslutet deltar inte Mona Nyberg, Harriet Svaleryd och Thomas Andersson. NORRLANDSTINGENS REGIONFÖRBUNDS FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Norrlandstingens regionförbunds förvaltningsberättelse föredras av Robert Uitto. Revisorernas ordförande föredrar revisionsberättelsen.

21 21 (41) S BESLUT Landstingsfullmäktige beviljar förbundsdirektionen i Norrlandstingens regionförbund ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattar. LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Landstingsstyrelsens förvaltningsberättelse föredras av styrelsens ordförande Robert Uitto. Revisorernas ordförande föredrar revisionsberättelsen och tillstyrker att landstingsstyrelsen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret YRKANDEN Robert Uitto (s) yrkar följande tillägg under rubriken 4.1.7: Landstinget har dessutom ett antal avtal med privata vårdgivare så som leg kiropraktorer, leg sjukgymnasieter, läkare m fl. Anna-Britt Bromée (m) yrkar att revisionen tilldelas ett eget undervisningspass vid den utbildning som förutsätts anordnas i samband med ny mandatperiod. Thomas Hägg (s) yrkar att den förklaring till revisorernas anmärkning som lämnats av landstingsstyrelsen och ekonomiberedningen skall bifogas protokollet. Jan-Olof Dahlin, Nina Fållbäck-Svenson och Finn Cromberger yttrar sig. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på frågan om ansvarsfrihet för styrelsen och finner att landstingsstyrelsen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Ordföranden ställer proposition på Thomas Häggs yrkande och finner yrkandet antaget. Ordföranden ställer proposition på Undsättningsfondens verksamhetsberättelse och finner förslaget antaget. Ordföranden ställer proposition på årsredovisningens godkännande och finner att årsredovisnngen för 2005 godkänns. Ordföranden ställer proposition på Robert Uittos tilläggsyrkande och finner yrkandet antaget. Ordföranden ställer proposition på Anna-Britt Bromées tilläggsyrkande och finner yrkandet antaget.

22 22 (41) S BESLUT 1. Årsredovisningen för 2005 godkänns. 2. Landstingsstyrelsen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Undsättningsfondens verksamhetsberättelse godkänns. 4. Följande tillägg skrivs in under rubriken 4.1.7: Landstinget har dessutom ett antal avtal med privata vårdgivare så som leg kiropraktorer, leg sjukgymnasieter, läkare m fl. 5. Landstingets revisorer tilldelas ett eget undervisningspass vid den utbildning som förutsätts anordnas i samband med ny mandatperiod. 6. Den förklaring till revisorernas anmärkning som lämnats av landstingsstyrelsen och ekonomiberedningen skall bifogas protokollet. PROTOKOLLSANTECKNING Finn Cromberger lämnar en protokollsanteckning med följande lydelse: Revisionsberättelsen med anmärkning mot styrelsen diariefördes den 10 april, varvid styrelsen omedelbart påbörjade att formulera ett svar. Det bestämdes också att ärendet skulle behandlas av fullmäktige den april. Svaret var klart först denna morgons extra styrelsesammanträde och låg på fullmäktigeledamöternas bord efter förmiddagens kaffepaus. Oacceptabelt kort inläsningstid för ledamöterna som omöjligen kan läsa in sig och kontrollera trovärdigheten i dokumentets 13 sidor. Jag kunde omedelbart kostatera felaktigheter i dokumentet vilket ingen styrelseledamot protesterade mot. Ett beklagansvärt hanterande av ett av årets viktigaste ärenden. Ett ärende som borde ha getts längre handläggningstid för att ge fullmäktigeledamöterna en ärlig chans att utvärdera styrelsens arbete under ett helt år. Än viktigare ett år då revisorerna är så hårda i sitt arbete att de ger styrelsen anmärkning. Ett beslut i juni har varit mer politiskt korrekt. 60 Fullmäktiges frågestund Robert Uitto (s) och Harriet Jorderud (s) besvarar frågor från Börje Frisk (projektarbete med barn och ungdomar i Torvalla), Annelie Bengtsson (tillsättning av landstingsdirektör), Jan-Olof Dahlin (psoriasisvård), Bernt Söderman (vårdavtal med privata vårdgivare) och Lars-Olof Eliasson (rälsbussen Sveg-Östersund).

23 23 (41) 61 Medborgarförslag från Ann-Marie Häggblad och Eivor Nordman om att göra om landstingshuset till äldreboende (LS 1098 /2005) ÄRENDEBESKRIVNING Anne-Marie Häggblad och Eivor Nordman har lämnat ett medborgarförslag om att landstingshuset på Frösön ska göras om till äldreboende. Landstingsfullmäktige föreslås av styrelsen att sälja landstingshuset till en köpare som kommer att nyttja lokalerna för kontor och utbildning. Landstinget kommer att flytta över hela administrationen till lasarettsområdet. Tanken är att gamla infektionskliniken ska byggas om. Eftersom landstinget inte får riva den byggnaden är det angeläget att hitta någon passande användning. Om allt går som planerat kommer ombygganden att vara klar runt årsskiftet 2007/2008. Fram till dess kommer de delar av administrationen som nu finns på Frösön, att var kvar där. Dessutom kommer landstinget att flytta in verksamhet som vi idag hyr andra lokaler till. Bedömningen är att landstinget kommer att ha ett långsiktigt behov av 1000 m2 kontorsyta i landstingshuset även efter ombyggnaden av gamla infektionskliniken. Vi har därför försäkrat oss om att en köpare kommer att ge oss möjlighet att dels hyra lokaler fram till det att gamla infektionsbyggnaden är ombyggd och dels därefter fortsätta att hyra lokaler för den verksamhet som vi nu kommer att flytta in i landstingshuset. En försäljning till en köpare där det inte varit möjligt hade sannolikt inneburit ökade kostnader och tillfälliga lösningar för landstinget. Det är Östersunds kommun som har ansvaret för att planera och bygga särskilt boende för de äldre som behöver sådant. Kommunen är även ansvarig för bostadsplaneringen i övrigt. Landstinget har inte fört några direkta förhandlingar om försäljning av fastigheten till kommunen. Det har dock länge varit känt att landstinget planerat att sälja landstingshuset. Bl a har frågan om ändring av stadsplanen behandlats i Östersunds samhällsbyggnadsnämnd. Landstinget och kommunerna möts också regelbundet i olika samverkansorgan. Det är därför rimligt att anta att Östersunds kommun skulle ha tagit upp frågan med landstinget om det funnits intresse att köpa fastigheten. Det kan också tilläggas att Östersunds kommun kommer att bygga 34 nya lägenheter för äldre på f d Hornsbergsskolans tomt. BESLUTSUNDERLAG Medborgarförslag från Häggblad och Nordman Landstingsdirektörens förslag till beslut LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG Medborgarförslaget avslås. LANDSTINGFULLMÄKTIGES BESLUT Enligt landstingsdirektörens förslag.

24 24 (41) 62 Ändring av förbundsordning för kommunalförbundet NMD, Norrlands Musik- och dansteater (LS 23/2006) ÄRENDEBESKRIVNING Förbundsfullmäktige för kommunalförbundet Norrlands Musik- och dansteater har den 7 december 2005, efter beredningen i styrelsen, beslutat föreslå huvudmännen ett nytt namn för förbundet. Det föreslagna nya namnet är Norrlands nätverk för Musikteater och Dans. (NMD). Motivet till namnbytet är att betona att verksamheten bedrivs genom nätverk för samarbete och turnéer och inte är en producerande teaterinstitution. Konsekvensen av beslutet innebär en förändring av 3 i gällande förbundsordning för kommunalförbundet och får följande lydelse: 3 Benämning och säte Förbundet benämnt Kommunalförbundet Norrlands nätverk för Musikteater och Dans (NMD) och har sitt säte i Umeå. I övrigt sker ingen förändring i förbundsordningen. LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG Ändring av förbundsordning för kommunalförbundet NMD, gällande 3 om namnbyte godkänns. Det nya förbundsnamnet blir Kommunalförbundet Norrlands nätverk för Musikteater och Dans (NMD) och har sitt säte i Umeå. S BESLUT Enligt landstingsstyrelsens förslag. 63 Rett Center (LS 166/2006) ÄRENDEBESKRIVNING Rett Center bildades 1995 med hjälp av statliga stimulansmedel. Från 1998 till och med 2000 finansierades verksamheten med landstingsbidrag och patientavgifter. Rett Centers organisatoriska tillhörighet ändrades 2001 till att vara direkt underställd sjukhusdirektören och 2002 finansierades verksamheten med dagmarmedel och medel från samverkansnämnden för norra sjukvårdsregionen.

25 25 (41) En enig riksdag och regering har beslutat att Rett Center från och med den 1 januari 2003 ska vara en statligt finansierad nationell resurs och medicinsk riksspecialitet för patienter med Rett syndrom en sällsynt och mycket svår utvecklingsneurologisk störning som till 99 % drabbar flickor/ kvinnor. Det är unikt att en medicinsk riksspecialitet placeras utanför ett universitetssjukhus samt att verksamheten långsiktigt finansieras av staten. Verksamheten finansieras således inte med landstingsbidrag utan har ett statsbidrag på 7 miljoner kronor per år och i övrigt finansieras verksamheten huvudsakligen med patientavgifter från de landsting som remitterar till Rett center. Staten har gett Jämtlands läns landsting i uppdrag att på nationell nivå svara för att patienter med Rett syndrom i Sverige ges möjlighet att få tillgång till insatser av hög kvalitet, utifrån denna patientgrupps speciella förutsättningar. I uppdraget ingår att för denna lilla högt prioriterade patientgrupp säkerställa tillgången till högspecialiserad vård av hög kvalité nu och i framtiden. Den vård och behandling som ges vid Rett Center är anpassad till patientgruppens speciella behov och förutsättningar såväl vid vistelse vid centret som på hemorten. Som nationell resurs för Rett syndrom ger Rett Center stöd till de lokala och regionala resurser, som är av avgörande betydelse för det vardagliga livet för personer med Rett syndrom. Genom att tillhandahålla den lokala nivån den samlade kunskapen från nationell nivå, kan den som har Rett syndrom i Sverige få tillgång till samlad och aktuell kunskap och erfarenhet om Rett syndrom invävd i det lokala arbetet. Det nationella centret bildar en vårdkedja med lokala och regionala resurser. Verksamheten bedrivs i nära samverkan med Föreningen för Rett syndrom i Sverige (RSIS). En utveckling mot att öppna Rett Centers verksamhet för patienter från hela Norden pågår. Nordiska ministerrådet har nyligen beviljat Rett Center medel och gett uppdrag att kartlägga förutsättningarna för en nordisk utveckling. De speciella förutsättningar som redovisats ovan medför att det är viktigt med stark koppling till den politiska ledningen för landstinget, dels för att den politiska ledningen ska kunna följa upp att uppdraget från staten fullföljs och dels för att kunna ge verksamheten det stöd och ledning som behövs i den fortsatta utvecklingen. Det är också viktigt att brukarorganisationerna och staten har insyn i och möjligheter till påverkan på verksamheten. Landstingsfullmäktige bör därför inrätta en nationell samverkansgrupp för utveckling och insyn på övergripande nivå av Rett centers verksamhet. I gruppen bör ingå lanstingsstyrelsens ordförande två ledamöter ur landstingsfullmäktige, en vårdpolitiker på nationell nivå, gärna minister, ordföranden i patientföreningen RSIS, en internationell företrädare för behandlande kliniker samt Rett centers verksamhetschef. LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG 1. Landstinget inrättar en nationell samverkansgrupp för utveckling och insyn för Rett Center. 2. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att utse ledamöter i gruppen. S BESLUT Enligt landstingsstyrelsens förslag.

26 26 (41) 64 Tågfordon till Mittnabo (LS 32/2006) ÄRENDEBESKRIVNING Rikstrafiken bedriver idag tågförbindelse mellan Östersund och Sundsvall (Mittlinjen). Trafiken är upphandlad och utförs med tåg tillhandahållna av Rikstrafiken. Rikstrafiken förbereder för närvarande upphandling av trafiken inför kommande avtalsperiod, som påbörjas den 1 juli Länstrafiken i Jämtlands län AB och Länstrafiken i Västernorrlands län AB önskar att trafiken bedrivs med nyare, modernare och fräschare fordon än vad Rikstrafiken kan tillhandahålla. Länstrafikbolagen vill därför anskaffa och tillhandahålla var sitt nytt s.k. Reginatåg till linjen. För anskaffningen av tåg finns möjlighet att anlita AB Transitio, som ägs enbart av trafikhuvudmän, och är ett bolag avsett för att hjälpa trafikhuvudmännen i dessa frågor. Transitios huvuduppgift är att anskaffa tåg och hyra ut dessa till delägarna i bolaget samt svara för tungt underhåll av tågen. Transitio innehar ramavtal och optioner på nya regionaltåg. Genom Transitio kan trafikhuvudmännen samordna upphandling, söka standardisera kravspecifikationer och på så sätt enas kring större upphandlingar. Länstrafiken har redogjort för två alternativ till anskaffning av fordon. A) Fullt medlemskap i Transitio. Detta alternativ förutsätter att landstinget går i solidarisk borgen för Transitios samtliga förpliktelser som avser bolagets finansiering av fordon samt ingår ett regressavtal som reglerar borgensåtagandet mellan borgensmännen, som samtliga är landsting i detta fall. B) Hyra av befintliga fordon utan medlemskap i Transitio. Detta alternativ förutsätter dels att det finns fordon för uthyrning och dels att Transitios styrelse beslutar att tillåta långsiktiga uthyrningar till annan än aktieägare. Anskaffande av de föreslagna tågen för Mittlinjen medför ökade kostnader för länstrafiken årligen med 3,2 mkr för alternativ A, förutsatt att befintligt tåg finns ledigt för övertagande, och 3,6 mkr för alternativ B. Kostnaden för alternativ B blir således ca kronor högre per år jämfört med alternativ A. Om nytt tåg måste införskaffas enligt alternativ A blir kostnaden för detta alternativ sannolikt högre. Länstrafiken förordar i första hand alternativ B. Frågan behandlas av Transitios styrelse Om detta alternativ inte kommer till stånd vill Länstrafiken att landstinget nu beslutar att alternativ A får tillämpas för att inte fördröja upphandlingen av trafiken. I upphandlingen behövs uppgift om vilka fordon som ställs till entreprenörernas förfogande för trafiken. Alternativ A förutsätter solidarisk borgen av landstinget för samtliga Transitios nuvarande och framtida förpliktelser enligt leasingavtal, kreditavtal och andra finansieringsrelaterade åtaganden avseende spårfordon som Transitio har ingått eller kommer att ingå. Solidarisk borgen (proprieborgen) innebär att landstinget går i borgen för Transitios åtagande såsom för en egen skuld. Regressrätt innebär att den eller de borgensmän som fått träda in och betala bolagets skulder har rätt att vända sig till övriga borgensmän för att få betalning från dem med deras respektive andelar av beloppet. Solidarisk borgen med regressavtal måste tecknas av alla befintliga och kommande ägare i Transitio. Regressrättens omfattning och reglering ingår i aktieägaravtalet som ingås av Länstrafiken