Förskrivning av lugnande preparat och insomningstabletter till unga vuxna på två husläkarmottagningar i Stockholms innerstad 2003 och 2008
|
|
- Alexander Karlsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förskrivning av lugnande preparat och insomningstabletter till unga vuxna på två husläkarmottagningar i Stockholms innerstad 2003 och 2008 Författare: Linus Hammar: ST-läkare i allmänmedicin, Kvartersakuten Matteus linus.hammar@gmail.com Klinisk handledare: Magnus Ellergård: Distriktsläkare, Kvartersakuten Matteus Författare: Karin Moks: ST-läkare i allmänmedicin, Kvartersakuten Serafen karinmoks@hotmail.com Klinisk handledare: Gunnar Nabseth: Distriktsläkare, Kvartersakuten Serafen Vetenskaplig handledare: Ylva Skånér: Distriktsläkare, Med dr, Centrum för allmänmedicin (CeFAM) ylva.skaner@ki.se
2 Sammanfattning Det är viktigt att minimera överförskrivning av lugnande preparat och insomningstabletter till unga vuxna. Författarnas gemensamma uppfattning var att förskrivningen ökat till denna patientgrupp och vi ville därför få inblick i just denna fråga, för att belysa eventuell medikalisering. Frågeställningar var om antalet individer som förskrivits dessa preparat ökat mellan 2003 och 2008? Fanns någon skillnad i förskrivning till kvinnor och män? Förelåg någon skillnad mellan de två studerade husläkarmottagningarna? Studiepopulationen var kvinnor och män i åldern 19 till 29 år, som förskrivits något av dessa läkemedel och jämförelsegruppen utgjordes av husläkarmottagningens listade i åldersgruppen som inte förskrivits dessa läkemedel. Journalstatistik togs från de båda husläkarmottagningarna och vardera författare studerade en läkemedelsgrupp; lugnande (bensodiazepiner) resp insomningstabletter (z-drugs). Vad som påvisades med fastställd signifikans var att dubbelt så många kvinnor som män förskrevs insomningstabletter Trenden var tydlig även 2008, dock utan signifikans. Denna journalstudie har inte bekräftat författarnas uppfattning om ökat antal individer förskrivna lugnande preparat eller insomningstabletter. Den har dock tydligt belyst skillnaden mellan förskrivning till kvinnor och män. Resultaten väcker intresse att se på ett större material och även att studera varför förskrivningen till kvinnor är högre än till män. 2
3 Förskrivning av lugnande preparat och insomningstabletter till unga vuxna på två husläkarmottagningar i Stockholms innerstad 2003 och 2008 Bakgrund Från författarnas kliniska vardag finns intryck av en ökad förskrivning till unga vuxna, av lugnande preparat och insomningstabletter (bensodiazepiner, dess derivat och besläktade medel, även kallade z-drugs). Liknande observationer har gjorts i Norge där man konstaterat att förbrukningen av insomningstabletter mer än fördubblats sedan En holländsk studie visar också att förskrivningen till kvinnor är större än den till män 2. Denna studie vill belysa utvecklingen genom att jämföra antalet individer som förskrivits lugnande preparat och insomningstabletter, med fem års mellanrum. Det vore av intresse att se om medikalisering av sömnbesvär och oro/ångest föreligger dvs att läkare accepterar en psykosocial problemsituation som ett medicinskt problem. Syfte Syftet med projektet är att studera antalet individer som förskrivits något av ovanstående läkemedel över tid på två husläkarmottagningar i Stockholms innerstad. Resultatet kan användas som underlag för diskussion om medikalisering av unga vuxna. Frågeställningar Har antalet unga vuxna som förskrivits lugnande preparat, respektive insomningstabletter ökat mellan 2003 och 2008? Finns det någon skillnad i antalet kvinnor jämfört med antalet män som förskrivits lugnande preparat, respektive insomningstabletter år 2003 mot 2008? Är det någon skillnad mellan husläkarmottagningarna? Metod/Material Detta är en kvantitativ, retrospektiv deskriptiv tvärsnittsstudie. De inkluderade är kvinnor och män i åldern år listade på Kvartersakuterna Serafen och Matteus 2003 och Årtalen är valda utifrån det senaste året som statistik fanns tillgänglig i journalsystemet Medidoc och som jämförelse fem år tidigare studeras kvinnor och män i åldersgrupperna födda och år 2008 studeras kvinnor och män födda Populationens ålder överensstämmer med Försäkringskassans definition av unga vuxna. För att få ett större patientunderlag togs populationen från två husläkarmottagningar. Samtliga män och kvinnor som förskrivits ett eller flera av läkemedlen ställdes i relation till totalantalet listade i samma åldersgrupp under respektive kalenderår. Inga patienter som uppfyllde inklusionskriterierna exkluderades. Uppgifter om ett snitt av den listade populationen i åldrarna 19-29, uppdelat på kvinnor och män, år 2003 respektive 2008 beställdes från ListON. Snittet togs fram genom att addera antalet listade patienter i åldersgruppen vid ett givet datum varje månad under respektive år och därefter dividera dessa med 12. Som jämförelsegrupp användes de listade patienterna som inte förskrivits något av de aktuella läkemedlen. 3
4 Läkemedlen delades in i två huvudgrupper enligt ATC (Anatomical Therapeuthic Chemical classification system) Lugnande tabletter, ur gruppen N05B redovisas och studeras av Linus Hammar Insomningstabletter, ur gruppen N05C redovisas och studeras av Karin Moks Läkemedelsgruppen lugnande tabletter består av: N05B A01 Diazepam (Diazepam, Stesolid, -04 Oxazepam (Oxascand Sobril ) -06 Lorazepam (Temesta ), -12 Alprazolam (Alprazolam, Xanor ). Läkemedelsgruppen insomningstabletter består av: N05C D-02 Nitrazepam (Nitrazepam Apodorm Mogadon, -03 Flunitrazepam (Flunitrazepam Fluscand, -05 Triazolam (Halcion Triazolam ) samt N05C F01 Zopiklon (Imovane Zopiklon ) 02 Zolpidem (Stilnoct, Zolpidem ) 03 Zaleplon (Sonata ). Insamling och behandling av data Båda husläkarmottagningarna använder journalsystemet Medidoc. Med dess statistikprogram utfördes fyra sökningar (två sökningar på Serafen 2003, 2008 samt två på Matteus 2003 och 2008). Det hade varit önskvärt att ta fram endast förskrivningar för de studerade grupperna, men begränsningar i Medidocs statistikprogram gjorde att rådata (födelsedatum, ATC-kod, läkemedelsmängd samt läkemedelsnamn) utgjordes av samtliga förskrivningar till patienter i alla åldrar under 2003 och Respektive resultatfil öppnades i Excel. De fyra kompletta resultatfilerna sparades på USB-minne. Respektive resultatfil öppnades i Excel och sorterades efter födelsedatum så att patienter utanför den studerade åldersgruppen raderades. Därefter sorterades det kvarvarande materialet efter ATC-koder så att koderna i de två läkemedelsgrupperna selekterades. Resultatfilen innehöll endast födelsedatum och ej personnummer. Notera att samma individ kunde förekomma flera gånger då sökningen visade antal förskrivningar och inte antal förskrivna individer. Studiens syfte var att få fram antal individer varför identifiering av varje förskrivning skedde på individnivå. Identifieringen skedde i Medidoc där sökning på födelsedatum utfördes och varje förskrivning identifierades. Övriga personer med samma födelsedatum i Medidoc förbisågs. Förskrivningarna som redovisas i Excelarket omarbetades på detta sätt till antal förskrivna individer. Samma individ återfanns således endast en gång i läkemedelsgruppen i excelarket. Vid patientidentifieringen noterades med hjälp av den näst sista siffran patientens kön (kvinna=k, man=m) och informationen fördes in manuellt i ny kolumn i excelarket. Personnumret används således inte vidare. 4
5 Lugnande tabletter: Insomningstabletter: Fig.1 Illustration över de studerade 16 grupperna. Statistik Studiepopulationen bestod av män och kvinnor i åldern år som förskrivits något eller flera av läkemedlen i någon av läkemedelsgrupperna. Antalet patienter härledda ur rådata bearbetades enligt matrisen nedan. Uppgifter om ett snitt av den listade populationen i åldrarna 19-29, uppdelat på kvinnor och män, år 2003 respektive 2008 beställdes från ListOn: År Husläkarmottagning Antal listade kvinnor Antal listade män 2003 Kvartersakuten Serafen Kvartersakuten Serafen Kvartersakuten Matteus Kvartersakuten Matteus Från antalet listade beräknades jämförelsegruppernas storlek ( Antal listade- antal förskrivna = antal icke förskrivna). Nollhypotesen är att det inte var någon skillnad i förskrivningen 2003 jämfört med 2008 (signifikansnivå p<0,05.) För att bekräfta eller förkasta nollhypotesen användes Chi-2 där de nominala värdena är förskrivna respektive icke förskrivna och de oparade grupperna varierar enligt matriserna i Tabell 1 och 2, på sidorna 7 och 9 nedan. Beräkningarna är utförda i statistikprogrammet PAST. Oavsett om signifikans uppnåddes eller ej beräknades därefter de mer lättförståeliga kvoterna enligt exemplet nedan (andel förskivna): Totalantal patienter förskrivna lugnande tabletter 2003 Antal listade 2003 = Kvot 5
6 Etiska överväganden Alla persondata bearbetades på aggregerad nivå. På respektive husläkarmottagning satt text enligt bilaga 1, vilket gjorde journalstudier som dessa, inom ramen för kvalitetsuppföljning /kvalitetsutveckling, etiskt möjliga. Vid framtagning av rådata ur Medidoc framgick endast födelsedatum. I syfte att från antal förskrivningar få reda på antal förskrivna individer samt kön utfördes därefter sökning i Medidoc på födelsedatum för att på så sätt tillfälligt få fram personnummer. Personnumret dokumenterades inte i vidare hantering av data. Rådata med födelsedatum och tillägg K/M (kvinna/man) förvarades på två USB-minnen och bearbetades på respektive husläkarmottagning. Detta förfarande godkändes etiskt av granskningsgrupp på CeFAM Resultat Lugnande tabletter: Antalet individer som förskrivits lugnande tabletter i de undersökta åldrarna är litet i förhållande till den listade populationen i samma ålder (ca 1/100). De absoluta talen i respektive undersökt grupp är mellan 9 och 35. I jämförelsegrupperna (de icke förskrivna av den listade populationen) varierar antalet från 1380 och Det totala antalet förskrivna patienter är i det närmaste konstant från 2003 till 2008, men tittar man på de enskilda mottagningarna ser man en liten minskning på Serafen och en ökning i samma storleksordning på Matteus. Antalet kvinnor som förskrivits lugnande tabletter var lika stort båda åren, medan antalet män visade på en svag ökning. Skillnaderna inom gruppen är dock ej signifikant säkerställda. Tabell 1: Antal individer som förskrivits lugnande tabletter (bensodiazepiner) Lugnande tabletter Förskrivna Icke förskrivna Totalt p-värde Andel förskrivna (%) Serafen+Matteus ,94 0,97 Serafen+Matteus ,98 Kvinnor-03 Serafen(S) Matteus (M) 16(S),7(M) ,11 1,2 Män-03 Serafen (S) Matteus (M) 6(S),3(M) ,65 Kvinnor-08 Serafen(S) Matteus (M) 12(S),12(M) ,14 1,2 Män-08 Serafen (S) Matteus (M) 7(S),4(M) ,71 Serafen ,13 1,25 Matteus ,72 Serafen ,81 0,94 Matteus ,03 6
7 Insomningstabletter: Antalet individer som förskrivits insomningstabletter i de undersökta åldrarna är litet i förhållande till den listade populationen i samma ålder (som mest 1,5/100). De absoluta talen i respektive undersökt grupp är mellan 8 och 50. I jämförelsegrupperna (de icke förskrivna av den listade populationen) varierar antalet från 1378 och Antalet förskrivna patienter tenderar att ha minskat från 2003 till Detta är utan fastställd signifikans, men återkommande i alla jämförelser. Antalet kvinnor som förskrivits insomningstabletter var signifikant fler än män under Samma tendens fanns under 2008, men då utan fastställd signifikans. Viss skillnad syns på andelen förskrivna då man jämför husläkarmottagningarna respektive år. Båda åren var andelen förskrivna högre på Serafen än Matteus. Däremot ses en relativ minskning i antalet förskrivna på båda mottagningarna från år 2003 till Den relativa minskningen är större på Matteus. Tabell 2: Antal individer som förskrivits insomningstabletter (z-drugs) Insomningstabletter Förskrivna Icke förskrivna Totalt p-värde Andel förskrivna (%) Serafen+Matteus ,16 1,51 Serafen+Matteus ,12 Kvinnor-03 Serafen (S) Matteus (M) 27(S),15(M) ,0002* 2,18 Män-03 Serafen (S) Matteus (M) 4(S),4(M) ,58 Kvinnor-08 Serafen (S) Matteus (M) 16(S),11(M) ,15 1,35 Män-08 Serafen (S) Matteus (M) 12(S),1(M) ,83 Serafen ,55 1,62 Matteus ,36 Serafen ,08 1,40 Matteus ,77 Diskussion Gemensam diskussion: Denna journalstudie har inte bekräftat författarnas uppfattning om ökat antal individer förskrivna lugnande tabletter eller insomningstabletter. Den har dock tydligt belyst skillnaden mellan förskrivning till kvinnor och män. Resultaten väcker intresse att se på ett större material och även att studera varför förskrivningen till kvinnor är högre än till män. De troligaste anledningarna till resultaten är att det faktiskt helt enkelt inte föreligger någon ökning eller möjligen att studiepopulationen varit för liten eller icke-representativ. För att bättre besvara frågeställningarna skulle en studie omfattande fler husläkarmottagningar ge mer information. Vad studien kunnat påvisa är att förskrivningen av insomningstabletter under 2003 var signifikant högre till kvinnor jämfört med män, vilket också överensstämmer med data från läkemedelsstatistiken 5. Trenden syns även i läkemedelsgruppen lugnande, vilket visats i andra 7
8 studier 2. Möjliga orsaker till detta är att kvinnor lider av sömnstörningar och depressioner och söker sjukvård i större utsträckning än män. En annan anledning kan vara förskrivning av lugnande och insomningstabletter utanför indikationerna till kvinnor 2. Manliga läkare skriver i högre utsträckning än kvinnliga ut bensodiazepiner 3. Dessa könsskillnader ur både förskrivarens och den förskrivnas perspektiv, är intresseväckande och ett viktigt ämne för vidare forskning. Tanken kring en utvidgning av studien har givetvis kommit upp under arbetet. Det skulle vara av intresse att, med samma insamlade material, även studera antalet förskrivningar per individ, förskrivnings-/behandlingslängd, antalet förskrivare, förskrivningsindikationer samt antalet individer som fått tabletter ur båda läkemedelsgrupperna och/eller varit aktuella vid båda observationsåren. Andra faktorer som med fördel kan innefattas i en vidare studie är läkarnas uppföljning av patienterna, läkarnas attityder och om de förändras över tid. Vidare skulle även läkarnas utbildningsnivå, kön, tillgång till psykoterapikompetent personal, vilka behandlingsriktlinjer som används och om dessa förändrats under 2003 till 2008, vara av intresse. Omsättningen av läkare har troligen betydelse då förskrivarens ålder, kön, kunskapsnivå och tidigare erfarenheter spelar roll för förskrivningsmönstret 1,3,6. Studien kan ligga till grund för vidare kvalitetsarbete och som diskussionsunderlag på husläkarmottagningar. Exempelvis är den relativa ökning av antalet patienter som förskrivits bensodiazepiner på Kvartersakuten Matteus under de studerade åren inte statistiskt granskade. Det skulle likaså vara intressant att statistiskt pröva skillnad i andel förskrivna avseende insomningstabletter 2003 resp Studiens välavgränsade format gör den dessutom lättbegriplig och verklighetsförankringen förenklar vidare diskussion. Förhoppningsvis inspirerar denna studie till ständig fortbildning och diskussion inom området. Upprinnelsen till studien var författarnas intryck av en ökad förskrivning av de studerade preparaten till unga vuxna. Då studien inte har kunnat bekräfta detta väcks frågan varför dessa intryck uppstått. En viktig insikt är att fortsatt omvärdera de egna intrycken och uppfattningarna, vilka ofta spelar stor roll i läkarens kliniska vardag. Lugnande tabletter Avseende analysen av antalet individer som förskrivits lugnande tabletter uppnås inga resultat med signifikans varför några säkra slutsatser ej kan dras. För att möjligen uppnå signifikans krävs troligen att den studerade populationen ökas. Det totala antalet förskrivna patienter är i det närmaste konstant från 2003 till 2008 (0,97 resp 0.98%) vilket också överensstämmer med socialstyrelsens officiella statistik som inte visar på några större förändringar i förskrivningen 5. Noteras bör dock att denna studie ser till antalet förskrivna patienter, medan Socialstyrelsens officiella statistik baseras på antalet expedierade läkemedel. De övriga relativa ökningar och minskningar som ses är inte statistiskt signifikanta varför vidare spekulation till orsaker lämnas därhän. Insomningstabletter Det faktum att antalet förskrivna patienter tenderar att ha minskat från 2003 till 2008 är ett något oväntat resultat utifrån författarnas bakgrund och idé kring projektet. Varken antalet förskrivna eller andelen förskrivna har ökat. 8
9 Bland antalet förskrivna patienter var det signifikant fler kvinnor än män under Samma tendens fanns under 2008, men då utan fastställd signifikans. Att fler kvinnor än män expedieras insomningstabletter är en etablerad sanning 2 som bekräftas senast i Sveriges läkemedelsstatistik 5. Varför så är fallet är ett ämne för mycket tankar och möjlighet till vidare undersökningar och diskussion. Ytterligare kan man observera en tendens till fler patienter som förskrivits insomningstabletter på Serafen jämfört med Matteus, både 2003 men främst 2008 (p=0,08). Vid båda husläkarmottagningarna minskade dock antalet individer och andel förskrivna över tiden. Minskningen i andelen förskrivna i absoluta tal är 43% på Matteus och 14% på Serafen. Det vore intressant att statistiskt pröva skillnad i andel förskrivna på respektive husläkarmottagning 2003 och Detta kommer studeras närmare av artikelförfattarna i ett framtida kvalitetsarbete. Det skulle givetvis vara av intresse att se hur andelen förskrivna individer på Serafen resp Matteus står i förhållande till andra husläkarmottagningar i närområdet och i Storstockholm. Referenser: 1 Strand Bachmann Ch, Berg EA, Spigset O, Slørdal L: Benzodiazepinliknende hypnotikaholdninger og forskrivningspraksis blant allmennleger. Tidsskrift for Den norske legeforening nr.2, 2008; 128: van der Waals FW, Mohrs J, Foets M: Sex differences among recipients of benzodiazepines in Dutch general practice. British Medical Journal 1993; 307: Järbrink K, Carlsten A, Fredriksen SO: Swedish physicians inclination to prescribe benzodiazepines: differences between regions and characteristics of the prescriber. Scandinavian Journal of Public Health. 1999; 1: Regionalt Vårdprogram,Läkemedelsberoende,Lugnande mediciner,sömnmedel och smärtstillande läkemedel, Stockholms läns Landsting, framtaget av Britt Vikander. 5 Sveriges officiella statistik, Statistik Hälso- och sjukvård, Läkemedel statistik för år Siriwardena AN, Qureshi Z, Gibson S, Collier S, Latham M: GP s attitudes to benzodiazepine and Z-drug prescribing: a barrier to implementation of evidence and guidance on hypnotics. British journal of General Practice, 2006 Dec; 56(533):
10 Bilaga 1: Information om vårdregister Patienter registreras inom hälso- och sjukvården i bland annat journaler. Hälsooch sjukvården ska informera om att registreringar görs. Kvartersakuten Serafen vill kort förklara varför vårdregister finns och vad de innehåller. Behandling av personuppgifter i vården sker i datoriserade vårdregister. Registren är till för att dokumentera uppgifter enligt patientjournallagen, samt för ekonomisk redovisning. Uppgifterna i registren består av namn, personnummer, diagnos, tidpunkt för besök samt andra uppgifter som behövs för att bedriva vård. Enligt lag överförs vissa uppgifter till landstingets register. Uppgifterna kan sedan användas för statistik, uppföljning och forskning. Den personliga integriteten skyddas genom bestämmelser i sekretesslagen, patientjournallagen och personuppgiftslagen. De här lagarna säger också att man har rätt att begära rättelse av oriktiga eller missvisande uppgifter. Vidare har man rätt till skadestånd vid behandling av personuppgifter i strid med denna lag. Sjukvårdspersonal får inte ta del av uppgifter i registret annat än om det behövs för den vård som är aktuell. Informationen i vårdregistren bevaras med undantag av sådana uppgifter som bara har kortvarig betydelse. Det är arkivmyndigheten som beslutar hur registren skall gallras och bevaras. Personuppgifter får registreras i vårdregister oberoende av den registrerades samtycke. Man kan inte vägra att bli registrerad i ett vårdregister. Däremot har man rätt att få veta vilka uppgifter som finns om en själv i registret. Ansvarig för arkivet är xxxxxxxx. Vill du veta mer om vård-registret kan du kontakta honom/henne på telefon xxxxxx eller via e-post xxxxxxxx. 10
ST-Kvalitets- och utvecklingskurs 1 Stödstruktur för förbättringsarbetet och rapporten
ST-Kvalitets- och utvecklingskurs 1 Namn Patrik Andersson Handledare Peter Johansson Verksamhetschef Mats Siljehult Vad är det du vill åstadkomma? Allmän beskrivning av det som du vill förbättra. Socialstyrelsen
Läs mer4 Behandling av personuppgifter som är tillåten enligt denna lag får utföras även om den enskilde motsätter sig behandlingen.
Lag (1996:1156) om receptregister SFS nr: 1996:1156 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: 1996-11-28 Ändrad: t.o.m. SFS 2013:1021 Inledande bestämmelser 1 För de ändamål som anges i 6 får
Läs merEpidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4
ehälsoinstitutet Epidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4 Grundläggande farmakoterapi Tora Hammar, tora.hammar@lnu.se Fil. Dr biomedicinsk vetenskap, leg. receptarie Del 4 Informationskällor Läkemedelsregistret
Läs merÄldre och behandling av sömnbesvär med bensodiazepiner
Äldre och behandling av sömnbesvär med bensodiazepiner En journalstudie på vårdcentralen Oden i Falköping FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Författare: Avin Jagsee, ST-läkare Vårdcentralen
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1996:1156) om receptregister; SFS 2009:370 Utkom från trycket den 19 maj 2009 utfärdad den 7 maj 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om
Läs mer8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning
8. Nuvarande praxis 8.1 Inledning Sömnbesvär behandlas, som framgått av tidigare kapitel, i stor utsträckning med läkemedel. Enligt Apotekets försäljningsstatistik uppgick försäljningen av sömnmedel och
Läs merAnalysis of factors of importance for drug treatment
Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Patientdatalag; utfärdad den 29 maj 2008. SFS 2008:355 Utkom från trycket den 11 juni 2008 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens tillämpningsområde m.m.
Läs merRationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010
Delprojektrapport september 2011 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi
Läs merIndividbaserad läkemedelstatistik Vad har vi gjort i Kalmar län?
Individbaserad läkemedelstatistik Vad har vi gjort i Kalmar län? Bakgrund Tillgång till landstingets egna individdata från juli 2010 Funderingar hur vi skulle kunna utnyttja dessa på bästa sätt Utbildning
Läs merHur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?
Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens
Läs merPatientlagen och Patientdatalagen
YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Patientlagen och Patientdatalagen Några lagar som styr vårdadministratörens arbete Examensarbete 35 poäng Författare: Ann Ericsson Handledare:
Läs merPatientdatalag (2008:355)
Patientdatalag (2008:355) SFS nr: 2008:355 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: 2008-05-29 Ändrad: t.o.m. SFS 2013:1024 Tryckt version: pdf, utan ändringar (Lagrummet) Ändringsregister:
Läs merÄldre och läkemedel. Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten
Äldre och läkemedel Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten Innehåll Olämpliga läkemedel för äldre / läkemedel som ökar fallrisk Nulägesbeskrivning- Aktuell statistik Vad arbetar Landstinget med? 1
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om nationell läkemedelslista Utfärdad den 20 juni 2018 Publicerad den 28 juni 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 E-hälsomyndigheten
Läs merLäkemedel och sömn FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005. FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept)
Läkemedel och sömn Magdalena Pettersson Läkemedelscentrum FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005 FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept) Försäljning av sömnmedel
Läs merKom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre!
Nationellt kvalitetsregister samt stöd i den individuella vården för patienter med primär immunbrist och/eller ökad infektionskänslighet Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre!
Läs merInformationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården
Informationshantering och journalföring nya krav på informationssäkerhet i vården Sammanhållen journalföring! Förklaring av symbolerna Patient Verksamhetschef Hälso- och sjukvårdspersonal samt övriga befattningshavare
Läs merKvalitetsregisterdag 2009-04-22
Kvalitetsregisterdag 2009-04-22 Patientdatalagen och kvalitetsregister Camilla Ziegler Enheten för juridik Region Skåne 1 Nationella och regionala kvalitetsregister Syfte Inrättats för ändamålet att systematiskt
Läs merRegel för hälso- och sjukvård: Nationella Kvalitetsregistret
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-04-07 Sjuksköterskor Rev 2014-07-30 Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för hälso- och sjukvård: Nationella Kvalitetsregistret Sjuksköterskor och Medicinskt
Läs merMed vård avses i denna lag även undersökning och behandling.
Patientjournallag SFS nr: 1985:562 Utfärdad: 1985-06-13 Ändring införd: t.o.m. SFS 2002:298 Inledande bestämmelser 1 Vid vård av patienter inom hälso- och sjukvården skall föras patientjournal. Patientjournal
Läs merNationellt kvalitetsregister samt stöd i den individuella vården för patienter med primär immunbrist och/eller ökad infektionskänslighet
Nationellt kvalitetsregister samt stöd i den individuella vården för patienter med primär immunbrist och/eller ökad infektionskänslighet Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre!
Läs merEwa Styfberg. Nedtrappning, Abstinens, Råd och Stöd. -Jag är så väldigt ensam, vill Doktorn skriva ut en vän till mig
Ewa Styfberg Nedtrappning, Abstinens, Råd och Stöd -Jag är så väldigt ensam, vill Doktorn skriva ut en vän till mig Det går att sluta En dag förstår man Insikten om beroendet kan komma på olika sätt. För
Läs merKvalitetsdeklaration Statistik om spädbarnsföräldrars rökvanor 2015
2017-10-18 1(9) Avdelningen för statistik och jämförelser Lena Johansson Kvalitetsdeklaration Statistik om spädbarnsföräldrars rökvanor 2015 Ämnesområde Hälso- och sjukvård Statistikområde Hälsa och sjukdomar
Läs merHelena Calles, Apotek Hjärtat, Solna. Med Särskilda läkemedel avses narkotika, anabola steroider, erytropoietin,
SÄRSKILDA LÄKEMEDEL Helena Calles, Apotek Hjärtat, Solna Definitioner Med Särskilda läkemedel avses narkotika, anabola steroider, erytropoietin, darbepoetin, androgener, somatropin och GH (tillväxthormon),
Läs mer1. Förvaltning:... Verksamhetsområde: Kontaktperson: Personregistrets benämning. 4. Hur sker information till de registrerade?
Register nr OBS! Ta ut en papperskopia som undertecknas. Anvisningar hur blanketten ska fyllas i finns i slutet av detta formulär. Anmälan om behandling av personuppgifter samt ändring av tidigare anmälan
Läs merAtt beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens register
Information 2017-12-14 Art nr 2017-12-37 1(7) Statistik och jämförelser Erik Wahlström erik.wahlstrom@socialstyrelsen.se Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs merRegeringens proposition 2007/08:126
Regeringens proposition 2007/08:126 Patientdatalag m.m. Prop. 2007/08:126 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 19 mars 2008 Fredrik Reinfeldt Göran Hägglund (Socialdepartementet)
Läs merStatens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015
Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Inledning Staten och Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merEtiska aspekter inom ST-projektet
Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Barnläkare och post-doc forskare Centrum för Klinisk Forskning (CKF) 2017-09-27 Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projektet
Läs merLOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer
1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket
Läs merBlankett för samtycke
Blankett för samtycke ELEVENS NAMN PERSONNUMMER SKOLA ÅRSKURS Godkänner du att uppgifterna från frågeformuläret sparas i Norrbottens läns landstings databas? JA NEJ DATUM UNDERSKRIFT VÅRDNADSHAVARE 1 /ELEV*
Läs merSocialstyrelsens register, hur kan de användas som komplement i kvalitetsregisterforskningen
Socialstyrelsens register, hur kan de användas som komplement i kvalitetsregisterforskningen Anna Dovärn 2016-11-29 Socialstyrelsens registerservice En servicefunktion som tar emot och expedierar databeställningar
Läs merKvalitetsdeklaration Statistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda barn 2016
2018-01-17 1(6) Avdelningen för statistik och jämförelser Daniel Sandström Kvalitetsdeklaration Statistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda barn 2016 Ämnesområde Hälso- och sjukvård Statistikområde
Läs merSammanhållen journalföring
SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-06-28 Beslutad av SN 84 2016-08-31 Sammanhållen journalföring Via nationella e-tjänster, t.ex. NPÖ, Pascal eller Svevac Gäller för
Läs merStatistik om spädbarnsföräldrars rökvanor 2014
Beskrivning av statistiken 2016-09-19 HS0106 1(8) Statistik och jämförelser Ellen Lundqvist Statistik om spädbarnsföräldrars rökvanor 2014 HS0106 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter
Läs merBESLUT. Datum
BESLUT 1 (5) Datum 2011-12-08 Vår beteckning Pfizer AB Vetenskapsvägen 10, 191 90 Sollentuna SAKEN Uppföljning av beslut inom läkemedelsförmånerna. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, finner
Läs merFörskrivning av FaR i Region Gävleborg 2018
Mall-ID 111115 Förskrivning av FaR i Region Gävleborg 2018 Folkhälsa och hållbarhet, 2019:2 Sara Sjölin Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Datainsamling... 3 2. FaR i Region Gävleborg... 4 2.1
Läs merInnehållsanalys av ärenden gällande tillsyn av personal inom hälso- och sjukvård
2018-11-28 1(11) Avdelningen för verksamhetsstöd och -styrning Derya Akcan Derya.Akcan@ivo.se Innehållsanalys av ärenden gällande tillsyn av personal inom hälso- och sjukvård Innehåll Metod... 2 281 beslutade
Läs merEtiska aspekter inom ST-projektet
Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Landstinget Dalarna 2016-10-05 Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projektet Allmänt
Läs mer- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare
MMCUP - förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck Information för deltagare Personer med ryggmärgsbråck behöver många olika sjukvårdskontakter under hela livet och det är lätt hänt att någon viktig insats
Läs merNEPI Nätverk för läkemedelsepidemiologi The Swedish Network for Pharmacoepidemiology
Missvisande tolkning av statistik över sömnmedel och lugnande läkemedel till unga Statistik från Socialstyrelsens Läkemedelsregister visar att den i Ekot rapporterade alarmerande ökningen av förskrivningen
Läs merMonitorerares tillgång till Cosmic vid kliniska prövningar
Godkänt den: 2018-09-24 Ansvarig: Sune Larsson Gäller för: Region Uppsala Monitorerares tillgång till Cosmic vid kliniska prövningar Innehåll Bakgrund...2 När ny studie ska starta...2 Beställning till
Läs merSömn. Ett självreglerande, reversibelt tillstånd med förändrat sensorium och motorik, och total eller partiell medvetslöshet
Sömn Ett självreglerande, reversibelt tillstånd med förändrat sensorium och motorik, och total eller partiell medvetslöshet Kristina Seling Distriktsläkare, Läkemedelsansvarig läkare för Region Jämtland
Läs merLathund Personuppgiftslagen (PuL)
Lathund Personuppgiftslagen (PuL) Behandling Alla former av åtgärder där man hanterar personuppgifter oavsett om det sker via datorn eller inte. Detta kan vara till exempel insamling, registrering och
Läs merTillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.
Tillsammans utvecklar vi beroendevården Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. En säker och enkel väg till bättre beroendevård Svenskt Beroenderegister
Läs merLäkemedelsdata i Sverige Läkemedelsregistret Lagstiftningar Andel av befolkningen i registret Användningsområden Vad finns i registret?
Läkemedelsdata i Sverige Läkemedelsregistret Workshop individdata läkemedel 2011-10-17 19 Katarina Baatz Lagstiftningar Andel av befolkningen i registret Lagen om receptregister (1996:1156) Utan pnr f.o.m.
Läs merLegitimerad hälso- och sjukvårdspersonal samt kuratorer inom den kommunala hälso- och sjukvården är skyldiga att föra journal.
Malmö stad Medicinskt ansvariga Informationshantering och journalföring inom hälso- och sjukvården regleras i Patientdatalagen (SFS 2008:355), Journalföring och behandling av personuppgifter i hälsooch
Läs merBilaga 1. Preliminär juridisk rapport
Bilaga 1. Preliminär juridisk rapport Sid 1/6 1. Syfte I projektets uppdrag ingår att granska och utreda de legala aspekterna av projektet Mina intyg. Syftet med den preliminära rapporten är att initialt
Läs merStatistik om kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser Innehållsförteckning. Beskrivning av statistiken HS0116 1(7) HS0116
Beskrivning av statistiken 2016-05-12 HS0116 1(7) Avdelningen för statistik och jämförelser Lina Boberg Statistik om kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser 2015 HS0116 I denna beskrivning redovisas först
Läs merIntegrationshandledning Nationell lista undvik till äldre
Nationell lista undvik till äldre Del av Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Innehållsförteckning Syfte... 3 Terminologi...
Läs merRiktlinje för informationshantering och journalföring
RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinje för informationshantering och journalföring Nedanstående lagar, förordningar föreskrifter och allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.
Läs merKvalitetsdeklaration Statistik om kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser 2017
2019-01-17 1(7) Avdelningen för statistik och jämförelser Jimi Löfman Kvalitetsdeklaration Statistik om kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser 2017 Ämnesområde Hälso- och sjukvård Statistikområde Hälso-
Läs merFrågor och svar om nationella vaccinationsregistret
Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret Allmänt Vad är vaccinationsregistret? Vaccinationsregistret är ett hälsodataregister för nationella vaccinationsprogram. Folkhälsomyndigheten är ansvarig
Läs merRiktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.
2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger
Läs merKartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i kommunerna Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna
Kartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i na Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna Bakgrund Projektet SAMRE-samordnad rehabilitering för sjukskrivna utan
Läs merEtiska överväganden i ST-projekt
Etiska överväganden i ST-projekt Ulf Görman Etik Lunds universitet & Högskolan i Jönköping Vetenskaplig sekreterare Regionala etikprövningsnämnden i Lund Syftet med denna föreläsning Kursdeltagaren skall
Läs merFörbättrad informationshantering avseende vissa patienter inom hälso- och sjukvården
Socialutskottets betänkande 2013/14:SoU20 Förbättrad informationshantering avseende vissa patienter inom hälso- och sjukvården Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens proposition 2013/14:202
Läs merKvalitetsdeklaration Statistik om sjukdomar behandlade i slutenvård 2017
2018-09-12 1(6) Avdelningen för statistik och jämförelser Clara Larsson Kvalitetsdeklaration Statistik om sjukdomar behandlade i slutenvård 2017 Ämnesområde Hälso- och sjukvård Statistikområde Hälsa och
Läs merKällor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna
Källor till läkemedelsinformation Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna Vanliga åkommor tag hjälp av Kloka Listan! Beslutas årligen av Stockholms Läns
Läs merKvalitetsdeklaration Statistik om kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser 2016
2017-05-18 1(7) Avdelningen för statistik och jämförelser Lukas Ryan Kvalitetsdeklaration Statistik om kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser 2016 Ämnesområde Hälso- och sjukvård Statistikområde Hälso-
Läs merRiktlinjer för informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården i särskilt boende i Solna kommun
2012-07-16 SID 1 (9) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från revideras 2016-07-25 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i
Läs merLäkemedelsgenomgångar på Mårtensgården
Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-04 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET... 4 4. SYFTE... 4 5.
Läs merEtiska aspekter inom ST-projektet
Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Barnläkare och post-doc forskare Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Dalarna Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projekt
Läs merVet du vad det står om dig? Om personuppgifter, patientjournalen, biobanker och nationella kvalitetsregister.
Vet du vad det står om dig? Om personuppgifter, patientjournalen, biobanker och nationella kvalitetsregister. Personuppgifter Så sparas dina uppgifter Varje gång du besöker hälso- och sjukvården inom Landstinget
Läs merKvalitetsdeklaration Statistik om läkemedel år 2016
Datum för offentliggörande 2017-03-27 1(9) Avdelningen för statistik och jämförelser Helena Schiöler Kvalitetsdeklaration Statistik om läkemedel år 2016 Ämnesområde Hälso- och sjukvård Statistikområde
Läs merPatientdatalag. Patientdatautredningens huvudbetänkande SOU 2006:82 Patientdatautredningen
Patientdatalag s huvudbetänkande SOU 2006:82 www.sou.gov.se/patientdata Tidigare Kvalitetsregisterutredningen Särskild utredare: lagmannen Sigurd Heuman Sakkunniga och experter 1 Behandlingen av personuppgifter
Läs merFrågor och svar om nationella vaccinationsregistret
Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret Allmänt Vad är vaccinationsregistret? Vaccinationsregistret är ett hälsodataregister för nationella vaccinationsprogram. Folkhälsomyndigheten är ansvarig
Läs merVård för psykisk ohälsa inom primärvården: register studier
1 Vård för psykisk ohälsa inom primärvården: register studier Kyriaki Kosidou, MD, PhD Christina Dalman, MD PhD, professor Psykisk Hälsa, Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin (CES) kyriaki.kosidou@sll.se
Läs merSticka eller skicka? Lars Abrahamsson Laboratoriemedicin NÄL Trollhättan
Sticka eller skicka? Lars Abrahamsson Laboratoriemedicin NÄL Trollhättan Screen-metoder EMIT FPIA KIMS RIA CEDIA Snabbtester Biosensor Analysmetoder Konfirmationsmetoder GC/MS, LC/MS, LC/MS/MS HPLC,
Läs merÖvervakning av fosterskador och kromosomavvikelser
Övervakning av fosterskador och kromosomavvikelser 2007 HS0115 A Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Ämnesområde: Hälso- och sjukvård A.2 Statistikområde Statistikområde: Hälsa och sjukdomar A.3 SOS-klassificering
Läs merKvalitetsregister & Integritetsskydd. Patrik Sundström, jurist SKL
Kvalitetsregister & Integritetsskydd Patrik Sundström, jurist SKL Varför finns det ett regelverk för nationella kvalitetsregister? - Många känsliga uppgifter - Om många människors hälsa - Samlade på ett
Läs merKommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019
Dir. 2019:49 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Utvidgning och förlängd tid Regeringen
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om biobanker i hälso- och sjukvården m.m.; SFS 2002:297 Utkom från trycket den 4 juni 2002 utfärdad den 23 maj 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap.
Läs merUtbildning. Sökande. ANSÖKAN om bevis om specialistkompetens. Till Socialstyrelsen 106 30 Stockholm. Specialistkompetens i
Bilaga 1 : Personuppgifter som lämnas på denna ansökningsblankett registreras av Socialstyrelsen i ett ärendehanteringssystem. Med stöd av förordningen (2006:196) om register över hälsooch sjukvårdspersonal
Läs merReceptlära & Läkemedelsförmånerna
Receptskrivningens ABC Receptlära & Läkemedelsförmånerna Karin Söderberg Löfdal Med Dr, Specialistläkare Avd för Klinisk Farmakologi Behöriga förskrivare med begränsad förskrivningsrätt Förordnad läkare
Läs merLäkemedel och trafiken
Läkemedel och trafiken 1 Finlands Apotekareförbund 2008 2 Läkemedel i trafiken Varannan finländare använder dagligen något läkemedel. Många av dem kan försämra användarens prestationsförmåga i trafiken.
Läs merTillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) - Sammanhållen journalföring 6 kap. patientdatalagen
Beslut Diarienr 2012-02-21 642-2011 Karolinska universitetssjukhuset Styrelsen Sjukhusledningen C 1 89 141 86 Stockholm Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) - Sammanhållen journalföring 6 kap.
Läs merInformation till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen
SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG Kvalitetssäkra patientjournalen Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om
Läs merMIDAZOLAM. Administrerat per os som stöd inom vuxentandvården Tyngdpunkt lagd på demens januari 2016 Lena Rignell
MIDAZOLAM Administrerat per os som stöd inom vuxentandvården Tyngdpunkt lagd på demens 28-29 januari 2016 Lena Rignell Denna timmes agenda Olika sederingsalternativ Narkos, lustgas, benzodiazepiner Sedering
Läs merKVALITETSREGISTER ECT
KVALITETSREGISTER ECT Inspirationsdag för psykiatriska verksamheter i Stockholms läns sjukvårdområde Tove Elvin, Registerkoordinator 2017-09-22 BEHANDLING MED ANTIDEPRESSIVA LÄKEMEDEL VS BEHANDLING MED
Läs merTvå innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval
Två innebörder av begreppet statistik Grundläggande tankegångar i statistik Matematik och statistik för biologer, 10 hp Informationshantering. Insamling, ordningsskapande, presentation och grundläggande
Läs merOlämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting
Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting Läkemedelscentrum - LMC Information och utbildning i läkemedelsfrågor för hälso-
Läs merEn vetenskaplig uppsats
Konsten att skriva en projektplan Falun feb 2017 En vetenskaplig uppsats Projektplanens delar 1. Titel 2. Inledning/bakgrund 3. Syfte frågeställning 4. Material och metod 5. Litteraturförteckning 1 Titel
Läs mer2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg.
2014-10-20 Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I FOLKTANDVÅRDEN LANDSTINGET
Läs merKOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD
KOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD - LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE Terapigruppen Äldre och läkemedel Kommunala akutläkemedelsförråd och läkemedel till äldre 9:00 Presentation Christina Sjöberg 9:10 Äldre och läkemedel
Läs merVet du vad det står om dig? Om personuppgifter, patientjournalen, biobanker och nationella kvalitetsregister.
Vet du vad det står om dig? Om personuppgifter, patientjournalen, biobanker och nationella kvalitetsregister. Personuppgifter Personuppgifter Så sparas dina uppgifter Varje gång du besöker hälso- och sjukvården
Läs mer4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun
1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.
Läs merSTATISTIK I BLICKFÅNGET
STATISTIK I BLICKFÅNGET Nr 3 Sökande och sökande per plats till utbildningar inom yrkeshögskolan 2016 2016 Juni 2017 Dnr: MYH 2016/1389 Innehåll Sökande och sökande per plats 2016...3 1 Antal sökande...3
Läs merEwa Styfberg. Läkemedelsberoende Nedtrappning, Abstinens, Råd och Stöd
Ewa Styfberg Läkemedelsberoende Nedtrappning, Abstinens, Råd och Stöd Riksförbundet startade 1965 Riksförbundet för hjälp åt läkemedelsmissbrukare. Gårdagens läkemedel är dagens narkotika. Uppbyggnad
Läs mer- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare
MMCUP - förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck Information för deltagare Personer med ryggmärgsbråck behöver många olika sjukvårdskontakter under hela livet och det är lätt hänt att någon viktig insats
Läs merKvalitetsdeklaration Statistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda barn 2017
2019-05-02 1(7) Avdelningen för statistik och jämförelser Alice Wallin Kvalitetsdeklaration Statistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda barn 2017 Ämnesområde Hälso- och sjukvård Statistikområde
Läs merAtt forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på!
Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på! Henrik Nordin SCB:s forskardag 2013-10-08 Hälsodataregister Cancerregistret Medicinska födelseregistret Patientregistret Läkemedelsregistret
Läs mer2013-10-04. Regelverk för öppenvårdsapotek Helena Calles 2 oktober 2013 TILLÄMPNING AV LÄKEMEDELSFÖRMÅNEN PÅ APOTEK
Regelverk för öppenvårdsapotek Helena Calles 2 oktober 2013 TILLÄMPNING AV LÄKEMEDELSFÖRMÅNEN PÅ APOTEK 1 Läkemedelsförmånen Samhället subventionerar kostnader för läkemedel och vissa andra varor på recept,
Läs merChecklista för systematiska litteraturstudier 3
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Läs merSlutrapport avseende projektet minskad förskrivning av sömnoch lugnande läkemedel i Västra Götalands regionen, samt förslag till fortsatt arbete
1 (7) Rapport Datum 2016-01-11 Diarienummer RS 1490-2013 Västra Götalandsregionen Handläggare: Claes Ridderbjelke Telefon: 033 6164788 E-post: claes.ridderbjelke@vgregion.se Till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen
Läs merDokumentation i patientjournalen
RIKTLINJER FÖR Dokumentation i patientjournalen Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-04-02 Giltighetstid 2023-04-02 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer 2019/00038
Läs merrättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling
Kloka rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta bestämmelser riktas till läkare,
Läs merÖppna jämförelser 2018 placerades utbildning och hälsa
2018-03-21 Art.nr: 2018-3-12 1(5) Öppna jämförelser 2018 placerades utbildning och hälsa Knappt 40 procent av 20-åringarna som varit placerade under hela sista året i grundskolan hade avslutat treårigt
Läs mer