TSEA28 Datorteknik Y (och U)
|
|
- Mats Ek
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 3, Kent Palmkvist TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 3 Kent Palmkvist, ISY Enkel datormodell Ett minne lagrar program, data och stack Vissa adresser pekar på in och utsignaler Minnesmappad I/O I processorn sitter ett antal register PC, SP, D, Z (flagga) Till processorn finns ett antal instruktioner implementerade load, add, comp, bne, beq, jump, jsr, rts Består av instruktionstyp + argument Vissa kombinationer av register och argument tillåtna T ex kan inte flytta värde direkt från PC till D Begränsas av styrenheten CU och hur registren kopplats ihop Add, comp och load använder sig av 32-bitars data In minne SP PC Ut CU ALU D Z TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 3, Kent Palmkvist TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 3, Kent Palmkvist Dagens föreläsning Ordlängder, minnesrymd Kort introduktion till laborationsdatorn Teckenrepresentation Talrepresentation Binär aritmetik 2-komplement Begränsningar i aktuell modell Svårt t ex skriva värden i en tabell Adressen till plats i tabellen (index) behöver beräknas Lagras i D Värdet som ska placeras på denna plats i tabellen behöver också lagras i D Behöver fler register Fler register brukar finnas Labbdatorn ARM har 16 (bl a ingår PC, SP och LR i dessa 16) Gamla labdatorn (68000) har 16 (8 vanliga plus 8 speciella för adresser inkl SP) 6502 (Apple II) har A samt två indexregister för hantering av tabeller etc. Kombinerat med speciell adresseringsmode med minnesadress 0-255
2 TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 3, Kent Palmkvist TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 3, Kent Palmkvist Ordlängder (antal bitar i data) Register och minnen lagrar data bestående av flera bitar Ofta längder som är jämna, t ex 4, 8, 12, 16, 24, 32, 64, 80 Några standardiserade namn på ordlängd Nibble: 4 bitar (talområde 0-15) Byte: 8 bitar (talområde 0-255) Word/long: varierar i olika datorfamiljer vad som menas Byte =< word =< long Exempel: word = 16 bit, long = 32 bit. Vissa (t ex ARM) använder också notationer som halfword, longword etc. Halfword = 16 bit, word = 32 bit SI-prefix och datorer SI-prefix är alltid bas 1000 (K = 1000, M= ) Närmaste jämna 2-potens är 1024 (2^10) Tidigare antogs K i datasammanhang motsvara Kbyte minne = 64*1024 = byte (= antal kombinationer för 16 bitars adress) Numera: Jämna tvåpotenser mindre viktigt Vanliga SI-prefix (bas 1000) används numera (t ex hårddiskar, datahastigheter etc) Kvarvarande 1024: Primärminne, cache etc. räknas i KB etc. där K = 1024, M=1024*K, G=1024*M Nya enheter finns definierade av IEC, men inte vanligt använda Kibi (kilobinary) = 1024, Mebi (megabinary) = 1024 Kibi, Gibi(gigabinary) etc. Jag använder slarvigt fortfarande K=1024, M= etc. TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 3, Kent Palmkvist TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 3, Kent Palmkvist Antal bitar i en processor Notation X-bitars dator indikerar maximalt antal bitar i dataord som hanteras på en gång Ofta är dataregister (motsvarande D-registret i exempeldatorn) X bitar stort 8-bitars dator arbetar med 8-bitars data internt i processorn Undantag finns Extra långa register för adresser, speciella funktioner etc. Minskat antal bitar i kommunikation mot minne (16-bitars dator som läser/skriver 8 bitars data till minne per gång, dvs två läsningar eller två skrivningar varje gång) Adressrymd har ofta varit dubbelt så lång som dataordlängd 16-bitars dator har 32-bitars adressrymd (4 GB adressrymd) Inte så intressant längre i och med 64-bitars datorer (2^64 = drygt 1.8E19, eller 16 exabyte) Minnesadressering Minnes brukar adresseras på byte-nivå Adressen anger en byteposition, även om flera byte läses på en gång För att motsvara ordlängden i datorn (t ex 4 byte läses för en 32-bitars dator) Ibland begränsas möjliga adresser för flerbytesdata T ex ej tillåtet läsa 16-bitars ord från udda adress Vanligt beskriva minnet som array Bredd motsvarande datorns ordlängd Adress 16 bitar
3 TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 3, Kent Palmkvist TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 3, Kent Palmkvist Big endian vs little endian Inte helt klart hur ett 16-bitars ord lagras i minnet Två adresser används (adress n och n+1) Ligger mest signifikant byte först eller sist? Beror på processortillverkaren Little endian: minst signifikant byte först Big endian: mest signifikant byte först Finns ett publicerat papper om bakgrunden till skillnaden och namnet? Danny Cohen, ON HOLY WARS AND A PLEA FOR PEACE Notera publiceringsdatum: Refererar till Gullivers resor av Jonathan Swift adress n adress n n+1 n+1 I år: Ny labbutrustning, forts. ARM designat processor, men TI lagt till I/Oenheter, minne etc. Mycket kan konfigureras bland I/O-enheterna > 800 olika register Dokumentation ARM har dokumenterat vad en Cortex-M4 processor har för instruktionsuppsättning. > 270 sidor TI har dokumenterat hur implementation på chipet med alla I/Oenheter etc. fungerar. > 1400 sidor Kortfattad beskriving av ovanstående i Introduktion till Darma på kursens labsida TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 3, Kent Palmkvist TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 3, Kent Palmkvist I år: Ny labbutrustning Baserad på ARM processor En Cortex M processor från ARM (designad av ARM, implementerad av Texas Instruments) 32-bitars processor (interna 32-bitar register) Kan även flytta byte (8-bitar) och half-word (16-bitar) mellan register och minne Little-endian (lagrar minst signifikant byte på lägst adress i minnet) Kan ställas om i programmet (men inte i aktuell implementation) Subrutinanrop använder ett LR-register. (Manuell hantering av stack i samband med subrutinanrop) Tillverkas av många chiptillverkare (TI, Broadcom, Samsung, NXP, etc.) Vi kommer använda Ti Tiva TM4C123G Andra exempel på ARM processorhårdvara: Raspberry Pi, Arduino Duo, Apple A3 (mfl telefonchip), Qualcomm Snapdragon, etc. Gamla labbutrustningen Motorola MC68008 processor (design från 1982) En av processorerna i familjen från Motorola (avknoppades till freescale, numera uppköpta av nxp) 32-bitars processor (interna 32-bitar register) Kan även flytta byte (8-bitar) och word (16-bitar) mellan register och register-minne Big-endian (lagrar mest signifikant byte på lägst adress i minnet) Har automatisk hantering av stack vid subrutinanrop (inget LR register att hantera manuellt) En manual finns tillgänglig med detaljerad beskrivning (189 sidor) Rekommenderad kortversion av manual är bara 72 sidor (System och assembler från hemsidan med kursmaterial)
4 TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 3, Kent Palmkvist TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 3, Kent Palmkvist Betydelsen hos bitarna i minnet Bitmönstret lagrat på en adress i minnet kan tolkas olika (jfr studenträknartillämpningen) Displayvärde i timing kan tolkas som heltal Värde i minnesadresser som innehåller programkod tolkas som maskininstruktioner Exakt mening beror på vilken processor som används Värde i minnesadresser som innehåller stacken tolkas som återhoppsadresser Även andra saker kan representeras Text, telefonnummer, bilder, pekare,... Exempel på tolkning av minnesinnehåll Minnet adresseras med binärt värde, svarar med binärt värde Adress (binärt) Värde binärt, Decimalt, ASCII 'H' 'e' 'j' ' ' Se labbanvisningar lab1 för fullständig ASCII tabell TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 3, Kent Palmkvist TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 3, Kent Palmkvist Tecken och textrepresentation Ett tecken (bokstav, siffror, specialtecken etc) kan lagras i minnet Flera standarder finns ASCII: 128 olika tecken (7 bitar), senare utbyggt till 8 bitar. I vissa standarder har de extra 128 kombinationerna har olika utseende på tecken beroende på språk (ISO-8859-x) UTF: variabel längd för att kunna representera många fler olika tecken (även vissa engelska/amerikanska tecken som ASCII saknar) UTF-16: 16 bitar per tecken, vissa tecken tar ännu mer utrymme Hur beskriva numeriska data Hittills har decimaltal använts i vissa assemblerkommandon Datorn använder binära bitar, behöver översätta talet till ett binärt mönster! Exemplet med 8h timer: Binär motsvarighet Översättning från 0:or och 1:or till ett heltal Binära tal bygger på positionssystem precis som decimaltal varje siffra viktas beroende på position i talet Ental, tiotal, tusental för decimaltal Ental, tvåtal, 4-tal, 8-tal etc. för binära tal
5 TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 3, Kent Palmkvist TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 3, Kent Palmkvist Binära positiva heltal Bit längst till höger är minst signifikant (Least Significant Bit, LSB) Vikt 1 Bit längst till vänster är mest signifikant (Most Signficant Bit, MSB) Vikt = 2antal bitar-1 Exempel: MSB LSB Översatt till decimal form: 1*32+0*16+0*8+1*4+0*2+1*1 = Indikera att detta är ett binärt tal Översättning av decimaltal till binärtal Översättning decimaltal till binärtal Temp = tal att översätta Loop tills Temp = 0 Om temp udda => lägg till 1 :a, annars 0:a till vänster Temp = Temp/2 (kasta bort eventuella 0,5) end loop Exempel: 27 (decimalt) Temp binärtal 27 1 (talet är udda) (talet är udda) (talet är jämnt) (talet är udda) (talet är udda) Koll: 1*16+1*8+0*4+1*2+1*1=27 TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 3, Kent Palmkvist TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 3, Kent Palmkvist Binära positiva heltal, generellt Ett n bitars binärt heltal på formen a n-1 a n-2...a 1 a 0 representerar värdet n 1 värde= a i 2 i i=0 Maximalt värde är (2n )-1 6 bitar => max är (2^6)-1 = 63 = Använd defintionen vid omräkning binärt till decimalt Alternativ till binär beskrivning Väldigt platskrävande att skriva allt i binär form Vill ha en form som är lätt att översätta (manuellt) till binär form, men fortfarande kompakt Klumpa ihop ett antal bitar och beskriv varje klump med ett tecken 2 bitar ger 4 kombinationer, t ex 0,1,2,3 3 bitar ger 8 kombinationer, t ex 0,1,2,3,4,5,6,7 Kallas octal representation 4 bitar ger 16 kombinationer (siffrorna 0-9 räcker inte!) 0,1,2,3,4,5,6,7,8,9,A,B,C,D,E,F Kallas hexadecimal representation
6 TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 3, Kent Palmkvist TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 3, Kent Palmkvist Hexadecimala tal Bas 16 (decimala tal har bas 10) Ett n-siffror hexadecimalt tal n 1 värde= a i (16) i i=0 där a i är hexadecimala siffror (värde 0 - F) Decimalt Binärt Hexadecimalt A B C D E F Att räkna med binära positiva heltal Addition Samma metod som för decimaltal Från höger lägg ihop, sätt eventuell minnessiffra i nästa sifferposition till vänster 0+0=0, 0+1=1, 1+0=1, 1+1=10 2, 1+1+1=11 2 Exempel (11) Dvs 7+11= = 16+2 = (som förväntat) Framför båda talen finns ett oändligt antal 0:or TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 3, Kent Palmkvist TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 3, Kent Palmkvist Konvertering binärt till hexadecimalt Dela upp ett långt binärt tal i grupper om 4 bitar (från höger) Fyll eventuellt på med 0:or till vänster Översätt varje grupp för sig. Om talvärde större än 9 använd bokstäver A-F 2 D 3 A Indikera att detta är hexdecimalt mha basindikering eller på annat sätt 2D3A 16 Binär multiplikation Med två enbitars tal kan fyra kombinationer beräknas 0*0 = 0 0*1 = 0 1*0 = 0 1*1 = 1 Större binärtal (många bitar) som multipliceras med en bit ger antingen 0 eller det stora talet som svar 0* = * = $2D3A, 0x2D3A
7 TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 3, Kent Palmkvist TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 3, Kent Palmkvist Multiplikation av binära positiva heltal Samma metod som för decimaltal Beräkna partialprodukter och summera sedan dessa Exempel: 7* * 1011 *1011 *1011 * ^0 * 7 = ^1 * 7 = ^2 * 0 = ^3 * 7 = = = Kuriosa: Går att multiplicera valfria tal (även decimalt) om man bara kan dubblera och halvera samt addera tal Hur representera negativa tal? Använd 1 bit för att representera tecknet på talet Kallas för tecken-belopp representation (sign-magnitude) Vänstraste biten 0: positivt tal, 1: negativt tal Exempel (antag värden ska representeras med 4 bitar) 7 = 0 111, -3 = Dubbel representation av 0: +0 och -0 Svårt att bygga addition och subtraktion Måste först ta reda på om det är samma tecken på talen eller olika tecken styr om subtraktion eller addition av beloppen ska göras Måste även ta hänsyn till (vid subtraktion) vilket belopp som är störst TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 3, Kent Palmkvist TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 3, Kent Palmkvist Subtraktion Fungerar på samma sätt som för decimaltal (om svaret blir positivt) Låna i 1 :a steget, 10 1 = 1 svar som förväntat 5-6 =? (har inget sätt att representera negativa tal!) ?11 5 < 6 alltså beräkna 6-5 och sätt framför? Tecken-belopp representation Används i flyttalsrepresentation datatypen double i Matlab Datatyperna float och double i C/C++ Beskrivs närmare i kurser som numeriska metoder etc.
8 TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 3, Kent Palmkvist TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 3, Kent Palmkvist Negativa tal på rätt sätt Negativa tal på rätt sätt, forts. Vill addera och subtrahera utan hänsyn till tecken Motivering Att räkna uppåt är lätt (dvs värde+1) Antag räknaren har 3 bitar, börja på 0, räkna uppåt När räknaren nåt maxvärdet börjar den om på 0 Jfr räkna till 20 men utan att använda tiotalssiffran <-- börjar om på <-- maxvärde <-- start på 0 I denna representation finns bara en representation av värdet 0 Biten längst till vänster anger om talet är negativt Addition och subtraktion, exempel två trebitars tal => beräknat svar har korrekta bitar, extra 4:e biten ignoreras 1001 extra bit, ignoreras 10 1 låna igen från 10 vikt 4 10 låna från vikt (-2) TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 3, Kent Palmkvist TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 3, Kent Palmkvist Negativa tal på rätt sätt, forts. Tvåkomplementsrepresentation Jämför med att räkna nedåt istället Samma sekvens som tidigare, men i motsatt ordning Motsvarar att i varje steg subtrahera 1 Med denna kodning fungerar det att räkna additon och subtraktion så länge förväntade svaret går att representera med antalet bitar som finns i termerna som adderas/subtraheras = = = = = = = För ett n-bitar binärt tvåkomplementstal gäller n-1 bitar viktade precis som för positiva binära tal MSB-biten har vikt -2 (n-1) I ett 3-bitars tal är MSB vikt -4 (se tabell) Generellt: ett n bitars binärt tvåkomplementstal på formen a n-1 a n-2...a 1 a 0 har representerar värdet n 2 Värde= a (n 1) 2 (n 1) + a i 2 i i=
9 TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 3, Kent Palmkvist TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 3, Kent Palmkvist Teckenbyte av 2-komplementstal Byte av tecken Y = -X Invertera alla bitar hos X Addera 1 på LSB positionen => Y Kasta bort eventuell minnessiffra längst till vänster (vill ha samma antal bitar i Y som i X) Exempel -(3) = -(011) invertera => 100 addera till LSB + 1 summera -3=101 Notera inledade 0:a för att visa att 3 är ett positivt tal innan teckenbytet. Utökning av talområde (teckenförlängning) av 2-komplement Generellt: kopiera teckenbiten Teckenbiten för 2-komplement är 0 för positiva tal, 1 för negativa tal Kopiera åt vänster för att utöka talområde Slipper kontrollera om talet är positivt eller negativt Ett n-bitars 2-komplementtal x n-1 x n-2 x n-3... x 1 x 0 teckenförlängs till m bitar genom att lägga till m-n kopior av x n-1 till vänster x n-1... x n-1 x n-2 x n-3... x 1 x 0 TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 3, Kent Palmkvist TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 3, Kent Palmkvist Utökning av talområde (teckenförlängning) av 2-komplement Positiva binära tal Lägg till nollor till vänster Exempel: konvertera ett 5 bitars tal till ett 8 bitars tal => Negativa binära tal Att lägga nollor fungerar inte (-3 = 101, men 0101 = 5!!) 0 som mest signifikant bit skulle alltid skapa positiva tal! Men för -1 ser mönstret alltid likadant ut (oberoende av talområde) -1 = 111, -1 = Exempel teckenutökning och översättning Beskriv värdet -53 som ett 8-bitar 2-komplementtal Börja med att konvertera 53 till binär form 53 = = = C Måste ha 0 först för positiva tal i 2-komplementform Gör om till -53 (byt tecken) Invertera och lägg till ett: = C Expandera till 8 bitar (kopiera teckenbiten) -53 = C
10 TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 3, Kent Palmkvist TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 3, Kent Palmkvist Att korta ordlängd Att minska antal bitar för att representera ett tal fungerar bara om talet får plats (dvs kan representeras) i den nya antalet bitar För positiva binära tal kan nollor till vänster tas bort När en etta tas bort fås fel värde För 2-komplementsvärden kan kopior av teckenbiten tas bort En teckenbit måste behållas När en bit med motsatt värde tas bort eller alla teckenbitar fås fel värde Exempel: Addition av 2-komplementstal, forts Om talområdet för litet måste indata teckenförlängas först Summan av två tal kräver maximalt 1 bit extra för att kunna representeras Olika antal bitar i indata Om summan får plats i samma antal bitar som ordlängden för termerna. Fungerar bara om ordlängd lika (5) (12) Rätt! Olika ordlängd (-3) 0100 (4) Rätt C = C C inte lika med 110 2C TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 3, Kent Palmkvist TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 3, Kent Palmkvist Addition av 2-komplementstal Fungerar inte om resultat större än talområde hos indata Måste utöka talområdet innan beräkning (teckenförlänga) Går inte att bara lägga till carrybiten längst till vänster, eller teckenförlänga efter beräkning eller olika antal bitar i indata Om summan får plats i samma antal bitar som ordlängden för termerna. Fungerar bara om ordlängd lika Sparar carrybit? (-3) (-12) FEL! Kopierar teckenbit efteråt? (5) (-4) FEL! Olika ordlängd (-3) 1100 (-4) FEL! Summan utanför talområdet? För binära positiva heltal fås en minnessiffra om talområdet överskrids För 2-komplement är minnessiffran inte tillräcklig Har i tidigare slide visat även om den genereras så kan svaret vara rätt (den ignoreras) Summering av positiva heltal ger ingen minnessiffra även om talområdet överstigs Detektera för stort resultat i 2- komplement med två minnessiffror För stort tal om minnessiffra in i teckenbitsaddition inte är likadan som minnessiffra ut från teckenbitsaddition 111 (7) +101 (5) (12) olika För stort! (3) 1010 (-6) Fel! lika (-5) 0010 (2) Rätt!
11 TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 3, Kent Palmkvist Multiplikation av tvåkomplementstal Nästan samma metod som multiplikation av positiva binära tal Teckenförläng partialprodukter innan addition (dom är också tvåkomplementstal) Subtrahera teckenbitens bidrag (negativ vikt!) Två olika instruktioner i en processor som stödjer 2- komplements multiplikation respektive binär multiplikation 101 (-3) * 110 (-2) (6) TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 3, Kent Palmkvist Sammanfattning: Addition/subtraktion Operationen ger samma resultat oberoende om indata är positiva heltal eller 2-komplementsform Tolkning av beräknat bitmönster beror på val av 2-komplement eller positiva heltal Detektering av spill (overflow) beror på talrepresentation Minnessiffra (carry) om positiva heltal Spill (olika minnessiffra in respektive ut från mest signfikant bit) vid 2-komplement Tecknet på resultatet (MSB) fel om spill uppstått (för 2-komplement)
TSEA28 Datorteknik Y (och U)
TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 3 Kent Palmkvist, ISY TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 3, Kent Palmkvist 2017-01-18 2 Dagens föreläsning Ordlängder, minnesrymd Kort introduktion till
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #7 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Aritmetik i digitala system Speciella egenskaper: Systemet
Binär addition papper och penna metod
EDA4 - Digital och Datorteknik 9/ EDA 4 - Digital och Datorteknik 8/9 Dagens föreläsning: Aritmetik, lärobok kapitel 6 Ur innehållet: hur man adderar och subtraherar tal i det binära talsystemet hur man
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #7 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Speciella egenskaper: Systemet arbetar med kodord (s k
F2 Binära tal EDA070 Datorer och datoranvändning
Datarepresentation F2 Binära tal EDA070 Roger Henriksson I en dator lagras och behandlas all information i form av binära tal ettor och nollor. En binär siffra kallas för en bit BInary digit. Ett antal
Datoraritmetik. Binär addition papper och penna metod. Binär subtraktion papper och penna metod. Binär multiplikation papper och penna metod
inär addition papper och penna metod Dagens föreläsning: Lärobok, kapitel rbetsbok, kapitel Ur innehållet: hur man adderar och subtraherar tal i det binära talsystemet hur man kan koda om negativa binära
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #24 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Allmänt Behovet av processorinstruktioner för multiplikation
TSEA28 Datorteknik Y (och U)
TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 2, Kent Palmkvist 2019-01-22 3 TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 2 Kent Palmkvist, ISY Praktiska kommentarer Labanmälan öppnar måndag 28/1 kl 12.30 Anmälningssystemet
F2 Datarepresentation talbaser, dataformat och teckenkodning EDAA05 Datorer i system! Roger Henriksson!
F2 Datarepresentation talbaser, dataformat och teckenkodning EDAA05 Roger Henriksson Von Neumann-arkitekturen Gemensamt minne för programinstruktioner och data. Sekventiell exekvering av instruktionerna.
F2 Datarepresentation talbaser, dataformat och teckenkodning
F2 Datarepresentation talbaser, dataformat och teckenkodning EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant Datarepresentation I en dator lagras och behandlas all information i form av binära tal ettor och nollor.
TSEA28 Datorteknik Y (och U)
TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 2, Kent Palmkvist 2018-01-16 3 TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 2 Kent Palmkvist, ISY Praktiska kommentarer Mail kommer skickas ut när labanmälan är möjlig
Förenklad förklaring i anslutning till kompedieavsnitten 6.3 och 6.4
Ext-6 (Ver 2010-08-09) 1(5) Förenklad förklaring i anslutning till kompedieavsnitten 6.3 och 6.4 Tecken-beloppsrepresentation av heltal Hur skall man kunna räkna med negativa tal i ett digitalt system,
Digital Aritmetik Unsigned Integers Signed Integers"
Digital Aritmetik Unsigned Integers Signed Integers" Slides! Per Lindgren! EISLAB! Per.Lindgren@ltu.se! Original Slides! Ingo Sander! KTH/ICT/ES! ingo@kth.se! Talrepresentationer" Ett tal kan representeras
Datorsystemteknik DVG A03 Föreläsning 3
Datorsystemteknik DVG A03 Föreläsning 3 Datoraritmetik Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec Novak IT-inst LTH Hur stora tal kan vi få med N bitar? Största
Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2017-10-26 Lokal TER1, TER3 Tid 8-12 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive
Struktur: Elektroteknik A. Digitalteknik 3p, vt 01. F1: Introduktion. Motivation och målsättning för kurserna i digital elektronik
Digitalteknik 3p, vt 01 Struktur: Elektroteknik A Kurslitteratur: "A First Course in Digital Systems Design - An Integrated Approach" Antal föreläsningar: 11 (2h) Antal laborationer: 4 (4h) Examinationsform:
Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler
Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1. Hur många unsigned integers kan man göra med n bitar? Vilket talområde får dessa
Digital elektronik CL0090
Digital elektronik CL9 Föreläsning 3 27--29 8.5 2. My Talsystem Binära tal har basen 2 Exempel Det decimala talet 9 motsvarar 2 Den första ettan är MSB, Most Significant Bit, den andra ettan är LSB Least
Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2016-08-16 Lokal TER2, TER4 Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive
Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/
CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 1 Torsdag 2005-08-25 Upprop. Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/ Kurslitteratur är Per Foyer Mikroprocessorteknik. Finns på bokhandeln.
F2: Motorola Arkitektur. Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i Instruktionsformat MOVE instruktionen
68000 Arkitektur F2: Motorola 68000 I/O signaler Processor arkitektur Programmeringsmodell Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i 68000 Instruktionsformat MOVE instruktionen Adresseringsmoder
Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2015-06-01 Lokal Tid 14-18 Kurskod Provkod Kursnamn Provnamn Institution Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive denna sida) 6 Kursansvarig Lärare som besöker skrivsalen
Per Holm Lågnivåprogrammering 2014/15 24 / 177. int och double = = 2, 147, 483, 647
Lågnivåprogrammering Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering Förberedelse inför laboration 2. Maskinspråk, assemblerspråk Talrepresentation En enkel dator, komponenter Instruktionsformat, instruktionscykel
Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler
Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1) 2 n stycken tal från 0 till 2 n 1 F1.2) 9 bitar (512 kombinationer) Talsystem - 2-
Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2017-08-15 Lokal TER4 Tid 14-18 Kurskod Provkod Kursnamn Provnamn Institution Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive denna sida) 6 Kursansvarig Lärare som besöker skrivsalen
TSEA28 Datorteknik Y (och U)
TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 2 Kent Palmkvist, ISY TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 2, Kent Palmkvist 2017-01-17 2 Dagens föreläsning Kort repetition Större programmeringsexempel Subrutiner
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #8 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Aritmetik i digitala system Grindnät för addition: Vi
Talrepresentation. Heltal, positiva heltal (eng. integers)
Talrepresentation Ett tal kan representeras binärt på många sätt. De vanligaste taltyperna som skall representeras är: Heltal, positiva heltal (eng. integers) ett-komplementet, två-komplementet, sign-magnitude
Föreläsning 8: Aritmetik och stora heltal
2D1458, Problemlösning och programmering under press Föreläsning 8: Aritmetik och stora heltal Datum: 2006-11-06 Skribent(er): Elias Freider och Ulf Lundström Föreläsare: Per Austrin Den här föreläsningen
Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2016-05-31 Lokal Kåra, T1, T2, U1, U15 Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 6 Antal
TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1
Halmstad University School of Information Science, Computer and Electrical Engineering Tomas Nordström, CC-lab TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Datum: 2012-05- 23 Tid och plats: 9:00 13:00 i
Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2017-06-02 Lokal G35, TER2, TER4 Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor
Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2015-10-20 Lokal TERE, TER2 Tid 8-12 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive
Tentamen (Exempel) Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen (Exempel) Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2018-08-21 Lokal TER4 Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor
DIGITALA TAL OCH BOOLESK ALGEBRA
DIGITALA TAL OCH BOOLESK ALGEBRA Innehåll Talsystem och koder Aritmetik för inära tal Grundläggande logiska operationer Logiska grindar Definitioner i Boolesk algera Räknelagar BINÄRA TALSYSTEMET Binärt
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #18 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Assemblerprogrammering Assemblatorer vs kompilatorer
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #8 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Assemblatorer vs kompilatorer En assemblator är ett program
Datorsystem. Övningshäfte. Senast uppdaterad: 22 oktober 2012 Version 1.0d
Datorsystem Övningshäfte Senast uppdaterad: 22 oktober 2012 Version 1.0d Innehåll Innehåll i 1 Introduktion 1 1.1 Errata............................................... 1 2 Datorns grunder 2 2.1 Övningsuppgifter.........................................
Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2015-08-18 Lokal TERE, TER4 Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 7 Antal sidor (inklusive
Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson
Talsystem Teori Av Johan Johansson Vad är talsystem? Talsystem är det sätt som vi använder oss av när vi läser, räknar och skriver ner tal. Exempelvis hade romarna ett talsystem som var baserat på de romerska
Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik
Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik Institutionen för Elektro- och informationsteknik, LTH Onsdagen den 13 mars 2013, klockan 14:00 19:00 i Vic 2 A-D, 3 A-C. Tillåtna hjälpmedel: på tentan utdelad
c a OP b Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp ALU Design Principle 1 - Simplicity favors regularity add $15, $8, $11
A basic -bit Select between various operations: OR, AND, XOR, and addition Full Adder Multiplexer Digitalteknik och Datorarkitektur hp Föreläsning : introduktion till MIPS-assembler - april 8 karlmarklund@ituuse
Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2016-10-18 Lokal TER1 Tid 8-12 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 7 Antal sidor (inklusive
TSEA28 Datorteknik Y (och U)
TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 4 Kent Palmkvist, ISY Dagens föreläsning Resultat från operationer Flaggor Andra operationer Villkorliga hopp Rotation, skif Vanliga programkonstruktioner Introduktion
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #17 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Tallriksmodellen Stackoperationer Element kan endast
Tentamen (Exempel) Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen (Exempel) Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2018-05-29 Lokal KÅRA,T1,T2, Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 6 Antal
IE1205 Digital Design: F6 : Digital aritmetik 2
IE1205 Digital Design: F6 : Digital aritmetik 2 Talrepresentationer Ett tal kan representeras binärt på många sätt. De vanligaste taltyperna som skall representeras är: Heltal, positiva heltal (eng. integers)
Adderare. Digitalteknik 7.5 hp distans: 4.6 Adderare 4.45
Digitalteknik 7.5 hp distans: 4.6 Adderare 4.45 Adderare Addition av två tal innebär att samma förfarande upprepas för varje position i talet. För varje position sakapas en summasiffra och en minnessiffra.
Lågnivåprogrammering. Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering. Binära tal. En enkel modell av datorns inre
Lågnivåprogrammering Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering Förberedelse inför laboration 2. Maskinspråk, assemblerspråk Talrepresentation En enkel dator, komponenter Instruktionsformat, instruktionscykel
Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH
Datorteknik Föreläsning 1 Kursinformation, introduktion, aritmetik Innehåll Hur kan en dator se ut? Vilka är kursens mål? Hur är denna kurs upplagd? Hur ser ett datorsystem ut från applikation till hårdvara?
Innehåll. Datorteknik. Abstraktionsnivå 1. Spelkonsol - blockschema. Spelkonsol abstraktionsnivå 2. Abstraktionsnivå 2
Innehåll Datorteknik Föreläsning 1 Hur kan en dator se ut? Vilka är kursens mål? Hur är denna kurs upplagd? Hur ser ett datorsystem ut från applikation till hårdvara? Vilken är relationen mellan programvara
Datorarkitektur I. Tentamen Lördag 10 April Ekonomikum, B:154, klockan 09:00 14:00. Följande gäller: Skrivningstid: Fråga
Datorarkitektur I Tentamen Lördag 10 April 2010 Ekonomikum, B:154, klockan 09:00 14:00 Examinator: Karl Marklund 0704 73 32 17 karl.marklund@it.uu.se Tillåtna hjälpmedel: Penna Radergummi Linjal Följande
Mattias Wiggberg Collaboration
Informationsteknologi sommarkurs 5p, 24 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE75 5 Uppsala +46 847 3 76 Collaboration Jakob Carlström Binära tal Slideset 5 Agenda Binära tal Talbaser
TSEA28 Datorteknik Y (och U)
Praktiska kommentarer TSEA8 Datorteknik Y (och U) Föreläsning Kent Palmkvist, ISY Dagens föreläsning Latens/genomströmning Pipelining Laboration tips Sorteringsalgoritm använder A > B i flödesschemat Exemplet
a) A = 3 B = 4 C = 9 D = b) A = 250 B = 500 C = a) Tvåhundrasjuttiotre b) Ettusenfemhundranittio
Övningsblad 2.1 A Heltal 1 Skriv det tal som motsvaras av bokstaven på tallinjen. A B C D E F 0 10 0 50 A = B = C = D = E = F = G H I J K L 10 20 50 100 G = H = I = J = K = L = 2 Placera ut talen från
Tentamen (Exempel) Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen (Exempel) Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2018-xx-xx Lokal TER1, TER3 Tid 8-12 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 7 Antal sidor
TSEA28 Datorteknik Y (och U)
TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 8, Kent Palmkvist 2018-02-26 3 TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 8 Kent Palmkvist, ISY Praktiska kommentarer Ordning i labbet Allra flesta sköter det bra
Tentamen (Exempel) Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen (Exempel) Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2018-10-31 Lokal TER4 Tid 8-12 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 7 Antal sidor (inklusive
IE1204 Digital Design
IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska kretsar F7 F8 Ö4 F9 Ö5 Multiplexor KK2 LAB2 Låskretsar, vippor, FSM
Grunderna i stegkodsprogrammering
Kapitel 1 Grunderna i stegkodsprogrammering Följande bilaga innehåller grunderna i stegkodsprogrammering i den form som används under kursen. Vi kommer att kort diskutera olika datatyper, villkor, operationer
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #2 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Talomvandling Principer för omvandling mellan olika talsystem:
ÖH kod. ( en variant av koden används i dag till butikernas streck-kod ) William Sandqvist
ÖH 8.4 7-4-2-1 kod Kodomvandlare 7-4-2-1-kod till BCD-kod. Vid kodning av siffrorna 0 9 användes förr ibland en kod med vikterna 7-4-2-1 i stället för den binära kodens vikter 8-4-2-1. I de fall då en
Digitalitet. Kontinuerlig. Direkt proportionerlig mot källan. Ex. sprittermometer. Elektrisk signal som representerar ljud.
Analog Digitalitet Kontinuerlig Direkt proportionerlig mot källan Ex. sprittermometer Elektrisk signal som representerar ljud Diskret Digital Representation som siffror/symboler Ex. CD-skiva Varje siffra
TSEA28 Datorteknik Y (och U)
1827 2 4 Dagens föreläsning TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 4 Kent Palmkvist, ISY Praktiska kommentarer Resultat från operationer Labanmälan finns tillgänglig Långt ned på websidan som beskriver
Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik
Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik Institutionen för Elektro- och informationsteknik, LTH Torsdagen den 13 mars 2014, klockan 14:00 19:00 i MA:10. Tillåtna hjälpmedel: på tentan utdelad formelsamling,
Styrteknik: Binära tal, talsystem och koder D3:1
Styrteknik: Binära tal, talsystem och koder D3:1 Digitala kursmoment D1 Boolesk algebra D2 Grundläggande logiska funktioner D3 Binära tal, talsystem och koder Styrteknik :Binära tal, talsystem och koder
TSEA28 Datorteknik Y (och U)
3 Praktiska kommentarer TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 4 Kent Palmkvist, ISY Labanmälan öppnar Må 22/1 kl 12.3 Logga in på Lisam, kursens kursrum TSEA28-218VT Välj länk Anmälan (längst ned till
Programexempel för FLEX
Aktivera Kursens mål: Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Konstruera styrenheten. genom att. implementera olika maskininstruktioner i styrenheten. Kunna använda
Minnet. Minne. Minns Man Minnet? Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7. RAM-minnen: ROM PROM FLASH RWM. Primärminnen Sekundärminne Blockminne. Ext 15.
Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7 Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Konstruktruera olika kombinatoriska nät som ingår i en dator. Studera hur addition/subtraktion
Extrauppgifter för CPU12
1 Extrauppgifter för CPU12 X1a) Skriv en instruktionssekvens som nollställer bit 3-0 i alla minnesord i adressintervallet 2035H, 2049H Använd X-registret för adressering X1b) Skriv en subrutin som maskerar
Datorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 2. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.
Datorteknik Tomas Nordström Föreläsning 2 För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Föreläsning 2 Check av övningar Von Neumann arkitekturen Minne, CPU, I/O Instruktioner och instruktionscykeln
Uppgift 1 ( Betyg 3 uppgift )
2008-03-12.kl.14-19 Uppgift 1 ( Betyg 3 uppgift ) Du skall skriva ett program som läser igenom en textfil som heter FIL.TXT och skriver ut alla rader där det står ett decimaltal först på raden. Decimaltal
Flyttal kan också hantera vanliga tal som både 16- och 32-bitars dataregister hanterar.
FLYTTAL REAL Flyttal används i datorsystem för s k flytande beräkning vilket innebär att decimalkommat inte har någon fix (fast) position. Flyttal består av 2 delar (mantissa och exponent). När ett datorsystem
Övning2 Datorteknik, HH vt12 - Programmering
Övning2 Datorteknik, HH vt12 - Programmering För denna övning behöver man adresskarta och beskrivning av laborationsplattform. Finns bland föreläsningsanteckning samt i bilaga l till Lab l. Använd även
Digitalteknik och Datorarkitektur
Digitalteknik och Datorarkitektur Tentamen Tisdag 12 Januari 2010 Pollacksbackens skrivsal, klockan 08:00 13:00 Examinator: Karl Marklund 018 471 10 49 0704 73 32 17 karl.marklund@it.uu.se Tillåtna hjälpmedel:
Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python
Introduktion till programmering och Python Hösten 2009 Dagens lektion Vad är programmering? Vad är en dator? Filer Att tala med datorer En första titt på Python 2 Vad är programmering? 3 VAD ÄR PROGRAMMERING?
CE_O3. Nios II. Inför lab nios2time
IS1200 Exempelsamling till övning CE_O3, 2015 CE_O3. Nios II. Inför lab nios2time 3.1. Logiska operationer (se uppgift 1.2 c) Repetera (eller lär dig) innebörden av de logiska operationerna "bitvis AND",
F5: Högnivåprogrammering
F5: Högnivåprogrammering Parameteröverföring Koppling mellan låg- och högnivåprogrammering Lokala variabler Heapen Datatyper 1 Subrutin, parameteröverföring: 1(3) Via register genom värde Skicka data via
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #16 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Behovet av ändring av programflödet För att kunna skriva
F5: Högnivåprogrammering
1 F5: Högnivåprogrammering Parameteröverföring Koppling mellan låg- och högnivåprogrammering Lokala variabler Heapen Datatyper 1 Subrutin, parameteröverföring: 1(3) Via register genom värde Skicka data
PC-teknik, 5 p LABORATION ASSEMBLERINTRODUKTION
PC-teknik, 5 p LABORATION ASSEMBLERINTRODUKTION Laborationsansvarig: Anders Arvidsson Utskriftsdatum: 2005-08-31 Laborant(er): 1 Syfte Laborationen ska ge studenten möjlighet att genom assemblerinlägg
HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp
HF0010 Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp Välkommna - till KTH, Haninge, Datateknik, kursen och till första steget mot att bli programmerare! Er lärare och kursansvarig: Nicklas Brandefelt, bfelt@kth.se
TSEA28 Datorteknik Y (och U)
TSEA8 Datorteknik Y (och U), föreläsning, Kent Palmkvist 8-4-6 TSEA8 Datorteknik Y (och U) Föreläsning Kent Palmkvist, ISY Praktiska kommentarer Laboration 4 tips Sorteringsalgoritm använder A > B i flödesschemat
TSEA28 Datorteknik Y (och U)
TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 9 Kent Palmkvist, ISY TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist 2017-03-20 2 Dagens föreläsning Byggblocken i en processor Hur de fungerar Grundläggande
Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien
DIGITAL- OCH MIKRODATORTEKNIK, U2 11-01-12 09.00 13.00 Tillåtna hjälpmedel: Instruktionslista PIC16F877A Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien Fullständiga lösningar
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #16 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Behovet av ändring av programflödet För att kunna skriva
Övningsblad2.3Ä. 2 0, 3 j 5. Addition och subtraktion av heltal med algoritm. IQ '-^ff 2 tiotal - 4 tiotal går inte. ' "-Ii? 5 «1.
Övningsblad2.3Ä Addition och subtraktion av heltal med algoritm Så här kan du räkna med algoritmer a) 958+84 L] ' "-Ii? 5 «1 8 H / o y.2 A, 8*4= 12 Skriv l som minnessiffra ovanför 10-talen. 1+5 +8=14
Tentamen. TSEA22 Digitalteknik 5 juni, 2015, kl
Tentamen TSEA22 Digitalteknik 5 juni, 2015, kl. 08.00-12.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Ansvarig lärare: Mattias Krysander Visning av skrivningen sker mellan 10.00-10.30 den 22 juni på Datorteknik. Totalt
Datoraritmetik. Från labben. Från labben. Några exempel
Datoraritmetik Beräkningsvetenskap I Från labben Två huvudtyper av fel: diskretiseringsfel och avrundningsfel Olika sätt att mäta fel: relativt fel, absolut fel Begreppen ε M, Inf, NaN, overflow, underflow,
2-14 Binära talsystemet-fördjupning Namn:
2-14 Binära talsystemet-fördjupning Namn: Inledning I detta kapitel skall du få lära dig lite mer om det talsystem som datorerna arbetar med. Du skall lära dig att omvandla decimala tal till binära samt
Adderare. Digitalteknik 7.5 hp distans: 4.6 Adderare 4.45
Digitalteknik 7.5 hp distans: 4.6 Adderare 4.45 Adderare Addition av två tal innebär att samma förfarande upprepas för varje position i talet. För varje position sakapas en summasiffra oh en minnessiffra.
7) Beskriv tre sätt att överföra parametrar mellan huvudprogram och subrutin.
1(5) Övningstentamen i Mikrodatorer och assemblerprogrammering, ELGA05 Hjälpmedel: Bifogad lista med memokoder för MC68xxx. Samtliga programmeringsuppgifter ska innehålla flödesschema med förklaringar
Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1
Innehåll Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Kursinformation Introduktion till datorsystem Programmeringsmodellen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec
Digital- och datorteknik. Mekatronik-, data- och elektroingenjör Åk 1/ lp 1o2. Lars-Eric Arebrink. Av institutionen utgiven. vid flera tillfällen
Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KURSNAMN Digital- och datorteknik PROGRAM: KURSBETECKNING Mekatronik-, data- och elektroingenjör Åk / lp o2 LEU43 EXAMINATOR
Datormodell. Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden
Datormodell Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden Intel 4004 från 1971 Maximum clock speed is 740 khz Separate program and data
Datorsystem. Tentamen 2011-10-29
Datorsystem Tentamen 2011-10-29 Instruktioner Samtliga svar skall vara motiverade och läsbara. Eventuella tabeller och beräkningar som används för att nå svaret ska också finnas med i lösningen. Ett svar
IT för personligt arbete F5
IT för personligt arbete F5 Datalogi del 1 DSV Peter Mozelius 1 En dators beståndsdelar 1) Minne 2) Processor 3) Inmatningsenheter 1) tangentbord 2) scanner 3) mus 4) Utmatningsenheter 1) bildskärm 2)
Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng
Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan, Helsingborg Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt
Variabler, värden och typer
Variabler, värden och typer Viktigt att förstå på djupet: För programmering i många språk, t.ex. Java För kommande objektorientering! TDDD78, TDDE30, 729A85 jonas.kvarnstrom@liu.se 2018 Fråga kommentera