Konsekvensutredning nytryck av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2009:123) om lotsning

Transkript

1 Konsekvensutredning 1 (36) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Carl-Göran Rosén Sjöfartsavdelningen Fartygsoperativa enheten Sjötrafiksektionen Konsekvensutredning nytryck av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2009:123) om lotsning Bakgrunden till nedan beskrivna ändringar av lotsningföreskriften är bl.a. att Sjöfartsverket har meddelat Transportstyrelsen att man avser att genomföra ändringar av Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2011:9) om tillhandahållande av lots, lotsbeställning, tilldelning av lots och lotsavgifter (avgiftsföreskriften). Av de ändringar som Sjöfartsverket kommer att genomföra berörs Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:123) om lotsning (lotsningsföreskriften) genom att ett antal lotsleder kommer att läggas ned eller byta namn. Vidare har Sjöfartsverket tillskrivit Transportstyrelsen att överväga ändringar av reglerna om såkallade tvåmanslotsningar. Sjöfartsverket har påpekat att detta är en angelägen fråga som behöver en snar lösning. Sjöfartsverket har inkommit med förslag om hur detta skulle kunna ske. Transportstyrelsen har identifierat några felaktigheter i föreskriftstexten samt några förbiseenden då nuvarande föreskrift utarbetades. Det har även framkommit att vissa regler bör skrivas om för att förtydligas och att behov finns för vissa regeländringar. 1 Vad är problemet och vad ska uppnås? För att underlätta förståelsen för beskrivningarna i konsekvensutredningen förklaras här några principiella förhållanden och begrepp. Transportstyrelsen och Sjöfartsverket har som myndigheter olika roller avseende lotsningsverksamheten i landet. Sjöfartsverket är genom lagstiftning den enda tillhandahållaren av lotstjänster i Sverige.

2 Datum Dnr/Beteckning 2 (36) Transportstyrelsen är föreskrivande myndighet för var lotsplikt 1 gäller på Sveriges sjöterritorium. Att fastställa vilka farleder som ska vara lotsleder och var tillhörande bordningsplatser ska vara belägna beslutas av Sjöfartsverket. Lotslederna och bordningsplatserna beskrivs i verkets lotsledsförteckning som återfinns som en bilaga till avgiftsföreskriften. Motsvarande lotsledsförteckning speglas i bilaga 1 till lotsningsföreskriften. Transportstyrelsen fastställer vilka lotspliktsgränser 2 som gäller i respektive lotsled samt var de så kallade lotspliktslinjerna 3 är belägna utifrån en sjösäkerhetsmässig bedömning. Sjöfartsverket fastställer var en lotsleds bordningsplats ska vara belägen utifrån säkerhetsskäl för fartyget och lotsen. Bordningsplatsens läge ska också bestämmas utifrån var ledens lotspliktslinje är belägen. Även logistiska överväganden ingår i bedömningen om var bordningsplatsen för en lotsled ska förläggas. Nedan identifieras varje ändringsförslag och identifieringen återkommer genomgående i konsekvensutredningen. Sammanfattning av de olika ändringsförslagen: 1.1 Ändringar som en följd av Sjöfartsverkets ändringar i nuvarande lotsledsförteckning 1.2 Ändring av vissa lotspliktslinjers lägen Lotspliktslinjerna i Marstrandsfjorden Lotspliktslinjerna vid Vinga Lotspliktslinjen vid Frihamnspiren i Göteborg Lotspliktslinjerna vid Landsort Lotspliktslinjen vid Farstugrund 1 Med lotsplikt menas den skyldighet ett fartygs befälhavare har att anlita lots i vissa farleder och farvatten. 2 Med lotspliktsgräns avses de fartygsdimensioner (längd, bredd och djupgående) som ger upphov till att ett fartygs befälhavare är skyldig att anlita lots i en lotsled eller annat farvatten. 3 En lotsleds lotspliktslinje är en linje i lotsledens början i sjön som markerar var skyldigheten att anlita lots i leden inträder eller upphör. De av Sjöfartsverket fastställda bordningsplatserna är belägna på ett lämpligt avstånd från lotspliktslinjerna så att en lots kan borda fartyget och få information av befälhavaren innan lotsningen påbörjas. Lotsen ska vara klar att påbörja lotsningen senast när en sådan gräns passeras. Vid utpassage i en lotsled ska lotsningen tidigast avslutas vid passagen av lotspliktslinjen.

3 Datum Dnr/Beteckning 3 (36) 1.3 Etablerande av nya lotspliktslinjer Ny lotspliktslinje för yttre lotsleden till Husum Ny lotspliktslinje vid Korphålet väster om Hävringe Ny lotspliktslinje i norra mynningen av Trollhätte kanal 1.4 Nya och förändrade områdesundantag Förändring av områdesundantag Förändring av områdesundantaget i Köpings hamn Förändring av områdesundantaget i Helsingborgs västhamn Införande av nya områdesundantag Nytt områdesundantag i Bålsta, Mälaren Nytt områdesundantag i Väja, Ångermanälven Nytt områdesundantag i Hargshamn, Roslagen Nytt områdesundantag i Hallstavik, Roslagen Nytt områdesundantag i Vänersborg och Trollhätte kanal 1.5 Förändringar av lotspliktsgränser Höjning av lotspliktsgränserna i lotsleden till Västervik Sänkning av lotspliktsgränserna till Köpmanholmen Faställande av lotspliktsgränser i den nya lotsleden Hätteberget Ängholmen/Rönnäng 1.6 Förändring av regler gällande krav på två lotsar i vissa lotsleder 1.7 Reglering om antal lotsdispensinnehavare på fartyg 1.8 Förändring av allmänna villkor för en ledanknuten eller generell lotsdispens Allmänna villkoret nummer 3 utgår Allmänna villkoret nummer 10 omformuleras Allmänna villkoret nummer 12 utgår 1.9 Förändringar i krav på ansökningshandlingar för lotsdispens

4 Datum Dnr/Beteckning 4 (36) Kopia på nationellt pass ska bifogas ansökan om ny lotsdispens för sökande som inte är svensk medborgare Ändring av krav på att bifoga rutinbeskrivningar vid ansökan om en ny lotsdispens Ändring av krav för dokumentet Säkerhetsbedömning vid ansökan om en ny lotsdispens eller vid förnyelse alternativt komplettering av en lotsdispens 1.10 Krav på att bryggutrustningen ska vara fullt fungerande vid praktiska prov för lotsdispens 1.11 Namnbyten och förtydliganden av lotsleder initierade och beslutade av Sjöfartsverket 1.1 Ändringar som en följd av Sjöfartsverkets ändringar i nuvarande lotsledsförteckning En farleds status som lotsled och en sådan leds geografiska beskrivning beslutas av Sjöfartsverket. Transportstyrelsens förteckning i bilaga 1 till lotsningsföreskriften är beroende av Sjöfartsverkets beslut. En konsekvensutredning i dessa delar har därför inte ansetts vara påkallad från Transportstyrelsens sida, utan de konsekvenser som förändringar av gällande lotsleder ger upphov till ligger på Sjöfartsverket att utreda. 1.2 Ändring av vissa lotspliktslinjers lägen Systemet med lotspliktslinjer infördes i och med nuvarande lotsningsföreskrifts ikraftträdande 1 januari Tillkomsten av linjerna var en följd av att Transportstyrelsen bildats och att ansvaret för lotsningsföreskriften överfördes till denna myndighet. Då systemet med lotspliktslinjer var helt nytt fastställdes linjernas lägen efter samråd med Sjöfartsverkets sjötrafikområden. Transportstyrelsen och Sjöfartsverket var eniga om att linjernas lägen kunde behöva justeras efter en utvärdering av hur dessa i praktiken sammanföll med rutinerna vid embarkering och debarkering av lots i de olika lotslederna. Sjöfartsverket har påpekat att ett antal lotspliktslinjer behöver flyttas Lotspliktslinjerna i Marstrandsfjorden Lotspliktslinjernas lägen i Marstrandsfjorden för lotslederna som betjänar hamnarna Marstrand, Wallhamn, Stenungsund och Uddevalla har efter en utvärdering befunnits vara belägna för långt in i lotsleden.

5 Datum Dnr/Beteckning 5 (36) En ur trafiksynpunkt lämpligare placering av linjerna är vid fyren Hätteberget och bojen Storbådan. Lotsplikten i lotslederna kommer då att börja och upphöra så att passagen över Marstrandsfjorden inbegrips i lotsningen. Sommartid är fjorden ofta tätt trafikerad av fritidsfartyg och ur sjösäkerhetssynpunkt är det motiverat att lotsen är ombord och ger råd och anvisningar till eller från fyren Hätteberget Lotspliktslinjerna vid Vinga Lotspliktslinjernas lägen vid Vinga har efter en utvärdering justerats efter rådande trafikbild och praktiska embarkerings- och debarkeringsrutiner. Förflyttningen av linjerna är av mindre natur och berör lotslederna till Göteborg via Böttö- och Torshamnsleden samt lotsleden norr om Vinga. (se Bilaga 1. Karta 2) Lotspliktslinjen vid Frihamnspiren i Göteborg Lotspliktslinjen vid Frihamnspiren i Göteborg har justerats marginellt för att bättre beskriva var lotspliktsgränsen i Göta älv ändras Lotspliktslinjerna vid Landsort Lotspliktslinjerna vid Landsort har efter en utvärdering justerats efter rådande praktiska embarkerings- och debarkeringsrutiner. De av Sjöfartsverket angivna bordningsplatserna söder om Landsort är belägna i öppen sjö och därmed exponerade för vind och sjö. Vid hårt väder främst under höst och vinter kan i praktiken embarkering och debarkering av lots inte ske på ett säkert sätt vid dessa bordningsplatser. Om fartyg tillåts att passera in i leden till mer skyddat vatten västsydväst om Öja kan embarkeringen av lots ske på ett säkrare sätt. Motsvarande förhållande gäller för fartyg som ska debarkera lots. Om nuvarande lotspliktslinjer inte justeras måste fartyg vid många tillfällen embarkera eller debarkera lots enligt de undantag som framkommer i lotsningsföreskiftens 4 kap. 3 och 4. Det är inte tillfredsställande att dessa undantag, som är avsedda att utnyttjas vid speciella omständigheter, behöver användas som ett standardförfarande under stora delar av året. Transportstyrelsen har bedömt att lotspliktslinjen för farleden till Södertälje kan flyttas till ett läge sydost om fyren Tiljandersknalt. En förutsättning för detta är att remmaren Göjknösen ersätts med en lysboj i avsikt att ge bättre radareko och vägledning. Sjöfartsverket har i dag rutiner för att ge fartygets befälhavare vägledning genom passageplaner, som visar hur fartyget ska navigera ut till öppen sjö från platsen för debarkering. Vid passage in från sjön till bordningen västsydväst om Öja ska befälhavaren kunna erhålla anvisningar av lotsen via VHF-radio, om så efterfrågas.

6 Datum Dnr/Beteckning 6 (36) Lotspliktslinjen vid Farstugrund Lotspliktslinjen vid Farstugrund har efter en utvärdering justerats efter rådande praktiska embarkerings- och debarkeringsrutiner. Sjöfartsverket anger i dag en bordningsplats belägen vid Farstugrundens fyr för lotsleden Farstugrund Luleå. Denna bordningsplats är i praktiken avsedd för de största fartygen som kan anlöpa Luleå och för att nå denna bordningsplats krävs en lång färd med lotsbåt. Farledsavsnittet mellan Fartsugrundens fyr och Sörbrändöfjärden kräver inte någon svårare navigering och manövrering. Ledavsnittet är utmärkt med ett antal remmare och farledsbredden uppskattas till cirka 0,9 1,0 NM. Det minsta djupet är cirka 40 meter och passagen kan ske genom en kurs. Sjöfartsverket har föreslagit att lotspliktslinjen flyttas längre in i leden från nuvarande läge. Transportstyrelsen har bedömt att detta är acceptabelt ur sjösäkerhetssynpunkt. Sjöfartsverket har angett en ny bordningsplats på Sörbrändöfjärden där bordning och debarkering för flertalet fartyg sker. För mycket stora fartyg sker fortfarande bordning vid den yttre bordningsplatsen vid Farstugrundens fyr. Detta kommer att förtydligas med noteringar i sjökortet. 1.3 Etablerande av nya lotspliktslinjer Transportstyrelsen har identifierat ett behov av att införa ett antal nya lotspliktslinjer Ny lotspliktslinje för yttre lotsleden till Husum Genom ett förbiseende vid arbetet med nu gällande lotsningsföreskrift, som trädde i kraft 1 januari 2010, infördes inte en lotspliktslinje för lotsleden Skagsudde yttre vägen Husum. Transportstyrelsen ska fastställa lotspliktslinjer för de av Sjöfartsverket beslutade lotslederna och den felaktighet som rått åtgärdas genom detta ändringsförslag Ny lotspliktslinje vid Korphålet väster om Hävringe Ett antal lotsleder börjar och slutar i Bråvikens mynning. Vilken lotspliktsgräns som gällt i Korphålet har varit föremål för olika tolkningar. Den södra lotspliktslinjen för Mellskärsleden flyttas söderut för att markera att passagen genom Korphålet är en del av denna led. Genom detta framgår tydligare att 70-meters lotspliktsgräns gäller även vid in- eller utpassage genom Korphålet.

7 Datum Dnr/Beteckning 7 (36) Ny lotspliktslinje i norra mynningen av Trollhätte kanal Vid införandet av systemet med lotspliktslinjer gjordes bedömningen att en lotspliktslinje för alla lotspliktiga fartyg som trafikerar Trollhätte kanal och Vänern kunde placeras vid Frihamnspiren i Göteborg. Efter ytterligare övervägande har Transportstyrelsen funnit att det är nödvändigt att komplettera lotspliktslinjerna för Trollhätte kanal och Vänern med en linje belägen vid kanalens norra utlopp i Vänern. På det sättet tydliggörs regler för fartyg som har en längd av 60 meter eller mer men understiger en längd av 70 meter. Sådana fartyg är med gällande lotspliktsgränser skyldiga att anlita lots i Trollhätte kanal men inte i sjön Vänern. 1.4 Nya och förändrade områdesundantag Allmänt om områdesundantag På allt svenskt inre vatten råder i princip lotsplikt 4. I lotslederna finns särskilt fastställda lotspliktsgränser. Utanför lotslederna finns en generell lotsplikt för fartyg vars längd är 70 meter eller mer, en bredd av 14 meter eller mer eller ett djupgående av 4,5 meter eller mer. Områdesundantag är undantag från skyldigheten att anlita lots enligt ovan, i vissa farvatten. Undantaget kan användas i ett beskrivet område för vissa lotspliktiga fartyg. Fartyget ska uppfylla de villkor som är knutna till undantaget. De områdesundantag som finns i dag avser företrädesvis hamnområden eller kajavsnitt. Syftet med undantagen är att tillåta förhalningar längs kajer eller mellan en hamns olika kajer utan anlitande av lots. För vissa områden finns också möjligheten att förflytta ett fartyg utan lots till eller från en närbelägen ankringsplats. Systemet med områdesundantag är en regelförenkling som underlättar förfarandet vid kortare förflyttningar. Hamnar eller andra intressenter kan framföra önskemål till Transportstyrelsen om att ett områdesundantag ska beslutas. Transportstyrelsen kan också på eget initiativ besluta om nya områdesundantag eller förändringar och upphävande av gällande områdesundantag. Om Transportstyrelsen efter en sjösäkerhetsmässig bedömning finner att ett nytt områdesundantag ska inrättas meddelas detta som en ändring till lotsningsföreskriften. 4 I 1 kap. 3 TSFS 2009:123 anges att skyldighet att anlita lots gäller i nedanstående delar av Sveriges sjöterritorium om inte annat framgår av dessa föreskrifter: 1. det inre vatten som finns utanför kusterna, 2. Vänern, 3. Mälaren, 4. Södertälje kanal, 5. Falsterbokanalen, 6. Trollhätte kanal med Göta älv, och 7. Ångermanälven söder om Nyland.

8 Datum Dnr/Beteckning 8 (36) Transportstyrelsen har konstaterat att vissa befintliga områdesundantag bör modifieras samt att det finns skäl att införa ett antal nya områdesundantag. Sjöfartsverket har inkommit med önskemål om att två nya områdesundantag etableras i Hargshamn respektive Hallstavik. Helsingborgs hamn har kontaktat Transportstyrelsen med önskemål om en översyn av områdesundantaget i Helsingborgs västhamn Förändring av områdesundantag Förändring av områdesundantaget i Köpings hamn Nuvarande områdesundantag i Köpings hamn tillkom vid revideringen av lotsningsföreskriften år I undantaget ingår i dag inte kajplatserna 45 (cementkajen) eller kajplats 20 (spannmålskajen). Transportstyrelsen anser att dessa kajer ska omfattas av undantaget då de ur sjösäkerhetssynpunkt inte avviker från de kajer som redan ingår i undantaget. Beskrivningen av området för undantaget ändras till att inbegripa även dessa kajer Förändring av områdesundantaget i Helsingborgs västhamn Nuvarande områdesundantag i Helsingborgs västhamn tillkom vid revideringen av lotsningsföreskriften år Områdesundantagets omfattning byggde då på ett äldre beslut av Sjöfartsverket. Helsingborgs hamn har tillskrivit Transportstyrelsen med önskemål att även kajplats 903 ska omfattas av undantaget. Transportstyrelsen har funnit att det är acceptabelt säkerhetsmässigt då denna kaj ur sjösäkerhetssynpunkt inte avviker från de kajer som redan ingår i undantaget. Beskrivningen av området för undantaget ändras till att inbegripa även denna kaj Införande av nya områdesundantag Nytt områdesundantag i Bålsta, Mälaren Bålsta är en industrihamn belägen i Kalmarviken i nordöstra Mälaren och tillhör Gyrproc AB. Det förekommer att ett fartyg som lotsas till Kalmarviken måste ankra några hundra meter utanför hamnanläggningen i väntan på ledig kajplats. Då ingen lotsbåtsservice finns i hamnen måste lotsen debarkeras med fartygets arbets- eller livbåt. Samma förfarande gäller då en lots ska embarkera fartyget för förflyttningen från ankarplatsen till kaj. I dag utfärdas tillfälliga lotsdispenser för nämnda förflyttningar efter ansökan. Transportstyrelsen har funnit att det ur sjösäkerhetssynpunkt är acceptabelt att fartyg kan undantas skyldigheten att anlita lots genom ett områdesundantag med villkor. Undantaget medger att fartyg under befälhavarens ledning kan förflytta sig från ankarplatsen i Kalmarviken till kajplatsen vid Bålsta och vice versa. En sådan förflyttning är kort och kan betecknas som en ren manövrering till kaj utan några navigatoriska svårigheter. Det finns i dag

9 Datum Dnr/Beteckning 9 (36) beslutade undantag i andra hamnar där de trafikmässiga och navigatoriska förutsättningarna är desamma som i Bålsta Nytt områdesundantag i Väja, Ångermanälven Väja är en industrihamn belägen i Ångermanälven. Hamnen har två kajanläggningar belägna cirka 1000 meter från varandra. Det förekommer att fartyg måste förflytta sig mellan kajerna för lastning eller lossning eller att en av kajerna används som väntekaj. Navigeringen mellan kajerna bedöms vara lätt. Ett antal tillfälliga lotsdispenser utfärdas för sådana förflyttningar varje år. Transportstyrelsen bedömer att det ur sjösäkerhetssynpunkt är acceptabelt att införa ett områdesundantag för förflyttningar mellan kajerna. Undantaget begränsas till en största fartygslängd om 120 meter Nytt områdesundantag i Hargshamn, Roslagen Hargshamn är en industrihamn belägen vid Galtfjärden i norra Roslagen. Hamnen har fyra olika kajlägen. Sjöfartsverket har föreslagit att ett områdesundantag ska fastställas för hamnen. Det förekommer att fartyg ankras på ankringplatsen för att invänta ledigt kajutrymme. Fartyget lotsas då till hamnen på normalt sätt varefter lotsen debarkerar fartyget. Vid förflyttningen från ankarplatsen till aktuell kaj är befälhavaren skyldig att anlita lots för denna sträcka om fartyget är lotspliktigt. Genom införande av ett områdesundantag kan befälhavaren i stället själv utföra denna förflyttning enligt undantagets villkor. Undantaget avser även förflyttningar mellan hamnens olika kajer. Transportstyrelsen har funnit att det ur sjösäkerhetssynpunkt är acceptabelt att införa ett områdesundantag för hamnen. De förflyttningar som undantaget medger är korta och bedöms inte innebära några navigatoriska svårigheter. Det finns i dag beslutade undantag i andra hamnar där de trafikmässiga och navigatoriska förutsättningarna är desamma som i Hargshamn Nytt områdesundantag i Hallstavik, Roslagen Hallstavik är en industrihamn belägen i inre Edeboviken i norra Roslagen. Hamnen betjänar främst Holmens pappersbruk för utskeppning av pappersprodukter. Lossning av massaved, flis och olja är förekommande. Hamnen har fyra kajer. Sjöfartsverket har föreslagit att ett områdesundantag ska fastställas för hamnen. Fartyg ska enligt angivna villkor kunna förflyttas mellan kajerna utan anlitande av lots. Transportstyrelsen har även här funnit att det ur sjösäkerhetssynpunkt är acceptabelt att införa ett områdesundantag för hamnen. De förflyttningar som undantaget medger är korta och bedöms inte innebära några navigatoriska svårigheter utan kan anses vara en ren manövrering till kaj. Det finns i dag beslutade undantag i andra hamnar där de

10 Datum Dnr/Beteckning 10 (36) trafikmässiga och navigatoriska förutsättningarna är desamma som i Hallstavik Nytt områdesundantag i Vänersborg och Trollhätte kanal I samband med utarbetandet av en ny lotspliktslinje vid Trollhätte kanals mynning inkom Sjöfartsverket med önskemål om att ett områdesundantag bör införas för kanalens sträckning genom Vänersborg fram till sjön Vassbotten. Under vintersäsongen då debarkering och embarkering av lots försvåras avsevärt beroende på rådande issituation finns behov av att kunna låta fartyg passera in i kanalen från norr för att kunna embarkera eller byta lots vid Vassbotten. Motsvarande behov finns för nordgående fartyg i kanalen där dessa ska vara tillåtna att passera ut genom kanalen till sjön Vänern då lotsen måste debarkera vid Vassbotten beroende på rådande issituation. Fartygen färdas normalt vid ovan beskrivna tillfällen i en bruten isränna. För fartyg där befälhavaren har en lotsdispens gällande för Vänern är det ur sjösäkerhetssynpunkt acceptabelt att dessa oavsett säsong får framföra fartyget till och från sjön Vassbotten för embarkering respektive debarkering av lots då sådana dispensinnehavare har kännedom om rådande förhållanden. Fartyg med en längd av 60 meter eller mer och en längd under 70 meter ska oavsett säsong ha möjlighet att utan lots inpassera i kanalen från norr om fartygen är destinerade till kajer i Nya hamnen i Vänersborg eller till väntekajen söder om järnvägsbron. På motsvarande sätt ska fartyg som kommer från söder ha möjlighet att utan lots utpassera i kanalen till sjön Vänern från nämnda väntekaj eller från kajer i Nya hamnen. Undantaget möjliggör också förflyttning mellan väntekajen och kajer i Vänerborg och vice versa för fartyg med en längd av 60 meter eller mer och en längd under 70 meter samt fartyg där befälhavaren innehar en lotsdispens för Vänern. Nämnda förflyttningar mellan kajer gäller också för alla i kanalen lotspliktiga fartyg, dock endast under issäsong. Transportstyrelsen anser att ovan beskrivna lättnader av lotsplikten genom införande av ett områdesundantag är acceptabla ur sjösäkerhetssynpunkt med villkoret att befälhavaren överenskommer om förfarandet med kanalcentralen i Trollhättan och då informeras om trafikbilden och den rådande situationen samt att förbindelse upprätthålls med kanalcentralen under hela förflyttningen.

11 Datum Dnr/Beteckning 11 (36) 1.5 Förändring av lotspliktsgränser Allmänt om lotspliktsgränser Befälhavaren ska anlita lots i en lotsled om fartygets längd, bredd eller djupgående motsvarar eller överstiger de lotspliktsgränser som beslutats av Transportstyrelsen. Gränserna består principiellt av ett längdmått (L), breddmått (B) och djupgåendemått (D) uttryckt i meter. Gränserna skrivs förenklat som L/B/D (t.ex. 100/16/5,5). Vid den allmänna lotspliktens införande 1983 utvärderades de befintliga lotslederna och lotspliktsgränser fastställdes för varje led. Vid den tidpunkten uttrycktes lotspliktsgränserna genom fartygens bruttodräktighetstal. År 1994 infördes nya mätregler för fartyg och det ledde till att lotspliktsgränserna ändrades till att anges i nuvarande system. De lotspliktsgränser som fastslogs i utredningen som föregick beslutet om allmän lotsplikt är de som till övervägande del även gäller i dag. Gränserna sattes efter en utvärdering av lotslederna där ledernas utmärkning, djup, trafikbild och navigatoriska svårighetsgrad bedömdes. Det har framkommit att vissa av de befintliga lotspliktsgränserna behöver ändras enligt nedan Höjning av lotspliktsgränserna i lotsleden till Västervik Lotsleden Västerviks angöring Västervik har bedömts gå i en besvärlig skärgård med många öar och en känslig miljö. Lotsplikten sattes till att gälla för fartyg lika med eller större än 1200 bruttoton. Detta gällde för både tankfartyg och övriga fartyg (lotspliktskategori 5 2 och 3). Efter slopandet av bruttodräktighetsmåttet och övergång till längd- och breddimensioner har sedan 1994 lotspliktsgränserna för lotsleden varit 70/14/4,5. I juni 2011 invigdes en moderniserad farled till Västervik. Leden har fördjupats och breddats. Vissa grund har sprängts bort. Farledens utmärkning har förstärkts med nya bojar och enslinjer. Den tvära giren vid Borgö fyr har underlättats genom breddning och borttagning av grundområden. Transportstyrelsen har kontaktats av företrädare för Västerviks Logistik och Industri AB som driver Västerviks hamn. Hamnen har anhållit om att Transport- 5 Lotspliktskategori är en indelning av fartyg med hänsyn till fartygets storlek, last och konstruktion som framgår av 2 kap. 2 4 TSFS 2009:123. (Fartyg ingår i lotspliktskategori 1 om det för last av farliga kemikalier i bulk eller för last av petroleumprodukter och fartyget har enkelskrov. Fartyg ingår i lotspliktskategori 2 om det för last av petroleumprodukter och har dubbelbotten. Fartyg ingår i lotspliktskategori 3 om det inte ingår i lotspliktskategori 1 eller 2. Fartyg i lotspliktskategori 1 ska anlita lots oavsett storlek. För de andra kategorierna infaller lotsplikt om fartygens mått är lika med eller överskrider de lotspliktsgränser som fastställts av Transportstyrelsen).

12 Datum Dnr/Beteckning 12 (36) styrelsen ska överväga att fastställa nya lotspliktsgränser för lotsleden med anledning av ledens ombyggnad. Transportstyrelsen har bedömt leden utifrån de nya förutsättningarna och föreslår att nya lotspliktsgränser fastställs. För fartyg i lotspliktskategori 2 föreslås gränserna vara 80/15/. För fartyg i lotspliktskategori 3 föreslås gränsen vara till 90/16/. Det djupgående som medför lotsplikt behöver i detta fall inte preciseras. Den nya farleden har ett minsta djup av 10,0 meter. Djupgåendet hos fartyg som understiger lotspliktsgränsens längd och breddmått kan inte konstruktionsmässigt vara så stort att det i förhållande till ledens djup är en avgörande parameter för lotsplikt Sänkning av lotspliktsgränserna till Köpmanholmen Köpmanholmen är en f.d. industrihamn belägen i Nätrafjärden söder om Örnsköldsvik. Hamnen renoverades år 2007 efter att ha varit mindre utnyttjad sedan de närbelägna industrier den betjänat lagts ned. Hamnen ägs av Örnsköldsviks kommun. I hamnen sker idag bl.a. lossning av komponenter till vindkraftverk samt flis och brännved. Kartläggningar i samband med saneringsarbete vid f.d. NCB:s fabriker i Köpmanholmen visade att det i Nätrafjärden finns en fibersedimentbank, innehållande bl.a. kvicksilver. Sedimentbanken sträcker sig från den sydligaste delen av hamnområdet i sydostlig riktning med en längd av cirka 500 meter och en bredd av cirka 200 meter. Länsstyrelsen i Västernorrlands län har i föreskrift 22 FS 2007:4 6 utfärdat ett förbud mot trafik med motorfartyg i ett område som delvis täcker sedimentbankens utbredning. Avsikten är att undvika sedimentgrumling och att förhindra att miljögifter frigörs och sprids genom inverkan av fartygspropellrar. År 2008 inkom till dåvarande Sjöfartsinspektionen en skrivelse från Sjöfartsverkets lotsar i området och dåvarande hamnchefen i Köpmanholmen. Skrivelsen är en begäran om en sänkning av lotspliktsgränserna för lotslederna till Köpmanholmen med åberopande av länsstyrelsens föreskrift enligt ovan samt förhållandet att en sedimentbank finns i anslutning till hamnens kaj. Dagens lotspliktsgränser för lotslederna till Köpmanholmen är 90/16/ för fartyg i lotspliktskategori 2 och 100/17/ för fartyg i lotspliktskategori 3. Det sjökort som idag finns över Köpmanholmen är i en skala som inte ger en tillräckligt detaljerad beskrivning av hamnen och rådande 6 Länsstyrelsen i Västernorrlands läns föreskrift: Förbud mot trafik med motorfartyg vid Köpmanholmens handelshamn, Örnsköldsviks kommun.

13 Datum Dnr/Beteckning 13 (36) djupförhållanden. Det av länsstyrelsen beslutade förbudsområdet finns utmärkt i sjökortet men är genom kortets skala svårtydbart. På land har uppförts enslinjer som optiskt anger syftlinjer för förbudsområdets gränser. Information om denna utmärknings läge och utseende saknas i sjökortet. Moderna seglingsbeskrivningar över hamnen där sedimentbankens existens och läge beskrivs finns inte att tillgå. För att undvika att ett större fartygs propellrar skadar sedimentbanken bör fartyg förtöjas med styrbordssida till kaj i hamnen. På detta sätt är fartygets stäv riktat mot sedimentbanken och propellern riktad bort från bankens läge. Att förtöja fartyget på detta sätt kräver att fartyg vänds 180 grader i hamnbassängen. Denna manöver kräver god kännedom om djupförhållandena i hamnen för att kunna utföras på ett säkert sätt. En förbättring av sjökortet över området genom tillägg av en så kallad special i bättre skala och informationstext om sedimentbanken i anslutning till denna special bedömer inte Transportstyrelsen vara ett fullgott alternativ till en sänkning av lotspliktsgränsen. Sådana förbättringar av sjökortet bör komma tillstånd genom Sjöfartsverkets försorg men ersätter inte fullt ut den lokalkännedom som en lots kan delge fartygets befälhavare. Med anledning av ovan angivna förhållanden anser Transportstyrelsen att det finns skäl att sänka rådande lotspliktsgränser för att minska risken att fartyg som manövrerar i hamnen skadar sedimentbanken. Genom den lokalkännedom en lots tillför fartygets bryggbemanning höjs skyddet för miljön. De nya lotspliktsgränserna i lotslederna Skagsudde Köpmanholmen och Högbonden inomskärs Köpmanholmen föreslås vara 70/14/4,5 för fartyg i lotspliktskategori 2 och Faställande av lotspliktsgränser i den nya lotsleden Hätteberget Ängholmen/Rönnäng Sjöfartsverket har identifierat att lotsleden benämnd Klädesholmen Hätteberget bör läggas ned. En ny lotsled upprättas i området Eggskär till Tjörnekalv för att betjäna den sjöfart som i dag trafikerar där belägna lastageplatser. Sjöfartsverket föreslår att den nya lotsleden i området ska ha benämningen Hätteberget Rönnäng/ Ängholmen och har föreslagit att lotsledens lotspliktsgränser sätts till 70/14/4,5 för båda lotspliktskategorierna. Farledsavsnittet från sjön vid Bredbådan via Eggskär till strax väster om Stora Stinteskär är gemensam led för de båda lastageplatserna; därefter delar sig lotsleden i två farledsavsnitt till Ängholmen respektive Rönnäng. Dessa två lastageplatser betjänar fiskeindustrier i anslutning till kajerna. Den trafik som förekommer är främst fartyg som lossar fisk till industrierna och fartyg som lastar behandlade fiskprodukter. Trafikmängden är begränsad och ligger i storleksordningen 2 4 anlöp per år med fartyg som överstiger 70

14 Datum Dnr/Beteckning 14 (36) meters längd. Transportstyrelsen har bedömt att den lokalkännedom som en lots tillför fartygets befälhavare är av väsentlig betydelse då de båda orternas kajbassänger har mycket begränsat utrymme för fartyg med en längd om 70 meter eller mer. De sjökort som finns i det aktuella området är i en skala som inte tillåter att t.ex. detaljerad djupinformation kan presenteras. Farleden till Rönnäng har inte tidigare varit en lotsled och har därmed fallit under de lotspliktsgränser som gäller för fartyg utanför lotsled (70/14/4,5). Det har förelegat olika tolkningar om vilken lotspliktsgräns som gällt för farleden till Ängholmen. Om leden betraktas som en biled till lotsleden till Klädesholmen kan det hävdas att gränserna 80/15/ respektive 90/16 gällt även till Ängholmen. Om leden betraktas som en helt egen led bör även den falla under de lotspliktsgränser som gäller för fartyg utanför en lotsled. Erfarenheten är att fartyg som med det första betraktningssättet inte varit lotspliktiga ändå anlitat lots. För Rönnäng har Transporstyrelsen och Sjöfartsverket i samråd utfärdad rekommendationer avseende trafiken till platsen. Dessa rekommendationer anger maximala fartygsdimensioner för att anlöp överhuvudtaget ska kunna göras med bibehållna säkerhetsmarginaler. Rekommendationerna innehåller även mått på maximal vind för anlöp samt rekommenderat utnyttjande av bogserbåtsassistans. För Ängholmen finns i dagsläget inte några motsvarande rekommendationer. Med utgångspunkt av vad som anförts ovan anser Transporstyrelsen att lotspliktsgränserna i den nya lotsleden ska vara 70/14/4,5 meter för både lotspliktskategori 2 och Förändring av regler gällande krav på två lotsar i vissa lotsleder För att kunna utföra ett lotsningsuppdrag på ett säkert sätt krävs ibland att två lotsar finns ombord i ett fartyg. Oftast är detta krav förknippat med fartygets storlek i förhållande till den lotsled det navigeras i eller den hamn i vilken det ska manövreras. Det kan också vara avhängigt av att ett fartyg kan vara känt för att ha dåliga manöveregenskaper. När två lotsar är ombord lotsar den ena lotsen fartyget genom att ge råd och anvisningar till befälhavaren på sedvanligt sätt. Den andre lotsen assisterar sin kollega genom att t.ex. sköta kommunikation med bogserbåtar och att vara behjälplig som en extra resurs för att kontrollera fartygets läge i förhållande till bl.a. utmärkning och andra fartyg samt positionering i trånga hamnbassänger. Då den lots som lotsar fartyget kan vara tvungen att uppehålla sig på den plats varifrån fartyget manövreras kan den andre lotsen vara rörlig och därigenom ha kontroll på fartygets läge och position. Att t.ex. förflytta sig från ena sida av bryggan på ett fartyg med en bredd av t.ex.

15 Datum Dnr/Beteckning 15 (36) 40 meter för att optiskt kontrollera ett avstånd tar tid och skulle menligt inverka på den koncentration lotsningen i sig kräver. Den 1 november 2005 trädde Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2005:13) om lotsning i kraft. Föreskriften var en större omarbetning av de lotsningsföreskrifter som tidigare funnits. Dessa tidigare föreskrifter hade bara undergått smärre ändringar sedan lotspliktens införande I de olika versionerna av lotsningsföreskrifter som fanns mellan 1 januari 1983 och 31 oktober 2005 fanns i en bilaga vissa lokala regler och information tillkännagivna. Angående tvåmanslotsningar uttrycktes detta i bilagan som två lotsar används för lotsning av fartyg större än följt av längd- och breddmått. Bilagan var uppdelad efter respektive lotsplats. Det var endast för vissa lotsplatser som det fanns beskrivet att två lotsar användes för vissa fartyg. I den reviderade lotsningsföreskriften från 2005 infördes nya skrivningar om tvåmanslotsningar som fortfarande är i kraft. Här föreskrivs att befälhavaren är skyldig att anlita två lotsar om det framgår i bilaga 1 av föreskiften 7. Transportstyrelsen har under 2010 mottagit två skrivelser från Sjöfartsverket kring nuvarande regelverk för tvåmanslotsningar. Verket anser att en översyn av kravet på två lotsar för fartyg över en viss längd och över en viss bredd bör göras. Man anför att utpekandet av hur många lotsar som behövs för att säkert lotsa ett fartyg ska överlåtas till lotstillhandahållaren dvs. Sjöfartsverket. Transportstyrelsen har övervägt Sjöfartsverkets synpunkter och kommit till slutsatsen att det för befälhavaren tvingande kravet att anlita två lotsar för vissa fartyg och lotsleder bör tas bort från föreskriften. Detta är en återgång till vad som gällt före den revidering som gjordes Fartygets befälhavare har fortfarande ett krav att anlita lots, men det är tillhandahållaren av lotstjänsten som får bedöma om fler än en lots krävs för att lotsningsuppdraget ska kunna utföras på ett säkert sätt. Transportstyrelsen menar att Sjöfartsverkets organisation besitter den erfarenhet och kompetens som behövs för att avgöra hur en lotsning ska kunna utföras säkert. Transportstyrelsen ser inga skäl till att detta skulle hanteras på ett sätt som åsidosätter höga krav på sjösäkerhet. Transportstyrelsen har rekommenderat Sjöfartsverket att i sitt kvalitetsledningssystem beskriva hur en bedömning ska göras kring vilket antal lotsar som krävs för ett visst fartyg i en viss farled. 7 Enligt 2 kap. 8 TSFS 2009:123 ska befälhavaren anlita två lotsar om fartygets längd eller bredd motsvarar eller överstiger gränserna som anges för två lotsar i bilaga 1.

16 Datum Dnr/Beteckning 16 (36) Den ändring som görs i föreskriften med anledning av ovanstående är att 2 kap. 8 tas bort. Därmed utgår också den text som återfinns i bilaga 1 under rubriken Skyldighet att anlita två lotsar för varje sjötrafikområde. Som en konsekvens av denna förändring tas även det allmänna villkoret nummer 3 8 i bilaga 4 bort. Bilaga 4 fastställer allmänna villkor för att få använda ledanknuten eller generell lotsdispens. Villkor 3 anger dels att en dispensinnehavare kan ersätta en av lotsarna när fartyget ska ha två lotsar, dels att endast en av lotsarna får ersättas med en dispensinnehavare. Att nämnda villkor tas bort är en följd av att befälhavaren inte längre har skyldighet att anlita två lotsar. (se även ändring 1.8.1). Numreringen av kvarvarande allmänna villkor har därigenom uppdaterats. 1.7 Reglering om antal lotsdispensinnehavare på fartyg Nuvarande lotsningsföreskrift innehåller detaljerade bestämmelser om kraven och procedurerna för att kunna erhålla en lotsdispens 9. Dessa skrivningar tillkom vid den större revideringen av föreskriften Tidigare gällde lokalt fastställda bestämmelser och riktlinjer inom Sjöfartsverkets dåvarande sjötrafikområden för erhållande av s.k. farledstillstånd (nu lotsdispenser). Ett sådant lokalt krav i Stockholms sjötrafikområde var att fartyg som översteg en längd av 140 meter skulle ha två lotsdispensinnehavare ombord. Något sådant krav finns inte i dag i lotsningsföreskriften. Det tidigare lokala kravet i Stockholm om två lotsdispensinnehavare för fartyg av viss längd har medfört att alla större färjor som anlöper Stockholm har minst två dispensinnehavare ombord. Ett beslut om en ledanknuten lotsdispens grundas på resultatet av en prövning som innehåller momenten säkerhetsbedömning, teoretiskt prov och praktiskt prov. Säkerhetsbedömningen är en bedömning av fartyget som görs av Transportstyrelsen när en ansökan om ledanknuten lotsdispens inkommit. De faktorer som bedöms är 1. fartygets storlek, konstruktion och manöverförmåga i förhållande till farleden 2. fartygets utrustning i förhållande till farleden 8 En dispensinnehavare får använda sin ledanknutna eller generella lotsdispens när fartyget ska ha två lotsar endast om det har medgetts i lotsdispensen att innehavaren kan ersätta en av lotsarna. Endast en av lotsarna får på detta sätt ersättas med en dispensinnehavare. 9 Ett personligt undantag från skyldigheten att anlita lots i vissa lotsleder och i vissa andra lotspliktiga farleder som kan användas för ett eller flera angivna fartyg och i angivna farvatten

17 Datum Dnr/Beteckning 17 (36) 3. fartygets last avseende de miljörisker som vissa laster är förknippade med 4. bemanning och vaktschema på fartyget och rutiner för passage i farleden för att kontrollera att förutsättningar finns för att fartyget ska kunna framföras säkert i farleden 5. den sökandes nautiska behörigheter och eventuella specialbehörigheter med avseende på giltighet och relevans. Transportstyrelsen anser att ett fartyg som i stället för att anlita lots framförs av lotsdispensinnehavare ska kunna åläggas att ha två dispensinnehavare ombord om myndigheten anser det nödvändigt efter säkerhetsbedömningen. Prövningen av om ett fartyg behöver ha två dispensinnehavare ombord bör ske i samband med den säkerhetsbedömning Transportstyrelsen gör vid handläggningen av en ansökan om ledanknuten lotsdispens och som framgår av bilaga 2 till lotsningsföreskriften. Kravet på två dispensinnehavare ska ske utifrån en bedömning enligt punkten 4 ovan. Ett krav på två dispensinnehavare ombord kan då vara en faktor som avgör om ett om fartyget bedöms vara säkert att framföra i farleden utan lots. I vissa långa lotsleder med upp till 5 6 timmars passagetid finns skäl att kunna reglera antalet dispensinnehavare ombord. Regleringen syftar inte till att kräva att båda dispensinnehavarna tjänstgör på bryggan samtidigt. Avsikten är att säkerställa möjligheten att den dispensinnehavare som framför fartyget under passagen i farleden ska kunna bli avlöst. Det bör beaktas att något oförutsett skulle kunna inträffa där den dispensinnehavare som framför fartyget måste lämna bryggan eller blir indisponibel. För större fartyg i t.ex. farlederna till Stockholm används en navigationsteknik som kräver kunskap och erfarenhet. En dispensinnehavare har genom prov visat att han eller hon har tillräckliga kunskaper att framföra sitt fartyg i farleden. Skulle den dispensinnehavare som framför fartyget av olika anledningar inte kunna fullfölja passagen ger ett eventuellt krav på två dispensinnehavare ombord en tillfredsställande säkerhet. I enlighet med vad som sagts ovan om behovet av två lotsar på vissa fartyg kan också det vara ett skäl till att ett fartyg har två dispensinnehavare ombord för att i vissa passager i en farled eller vid manövrering i trånga hamnbassänger kunna dubblera med två personer med relevant kompetens.

18 Datum Dnr/Beteckning 18 (36) 1.8 Förändring av allmänna villkor för en ledanknuten eller generell lotsdispens För ledanknuten och generell lotsdispens gäller i dag 13 allmänna villkor för att kunna utnyttja sådana dispenser. Gällande allmänna villkor finns angivna i lotsningsföreskriftens bilaga Allmänna villkoret nummer 3 utgår I ändringsförslaget 1.6 ovan beskrivs bakgrunden till att det allmänna villkoret 3 10 inte längre är relevant. Villkoret tas bort i bilaga Allmänna villkoret nummer 10 omformuleras Det allmänna villkoret 10 i tidigare lydelse 11 kan sägas ha följande fyra syften: Kontroll av att en åberopad lotsdispens är utfärdad och giltig. Information till annan trafik om att ett fartyg som framförs av en dispensinnehavare passerar i farleden. Registrering av passager i farleden för verifiering av en dispensinnehavares erfarenhet av leden inför förnyelse eller komplettering av en lotsdispens. Registrering för statistikändamål. Villkoret har krävt att en lotsdispensinnehavare ska rapportera till en VTS 12 - central då dispensen utnyttjas i en farled. Detta villkor byggde på de förhållanden som rådde före den 1 september 2009 då Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2009:56) om sjötrafikinformationstjänst (VTS) och sjötrafikrapporteringssystem (SRS) trädde i kraft. I föreskriften fastställs de områden längs den svenska kusten som i dag är klassificerade som VTS-områden. Sådana områden finns i Luleå, Öregrund, Stockholm, Landsort, Mälaren, Bråviken, Göteborg, Marstrand och Lysekil. Den större delen av Sveriges kust är alltså inte täckta av VTS-områden. 10 En dispensinnehavare får använda sin ledanknutna eller generella lotsdispens när fartyget ska ha två lotsar endast om det har medgetts i lotsdispensen att innehavaren kan ersätta en av lotsarna. Endast en av lotsarna får på detta sätt ersättas med en dispensinnehavare. 11 Innehavaren av en ledanknuten eller generell lotsdispens ska anmäla tidpunkten då lotsdispensen kommer att börja användas och sitt dispensnummer till aktuell VTS-central. Anmälan ska ske i god tid, dock senast 30 minuter i förväg. 12 Med VTS avses en tjänst för övervakning och organisation av samt information och assistans till fartygstrafiken för att förbättra dess säkerhet och för att skydda miljön inom ett fastställt VTS-område (Vessel Traffic Services).

19 Datum Dnr/Beteckning 19 (36) Rapportering till en VTS-central enligt tidigare lydelse av villkor 10 kan alltså inte uppfyllas av dispensinnehavare som anlöper hamnar eller passerar i farleder som är belägna utanför de i dag gällande VTS-områdena. Från det att trafikcentraler (numera VTS-centraler) för sjötrafiken i Sjöfartsverkets regi tillkom under 1980-talet har en av centralernas uppgift varit att omhänderta rapportering från lotsdispensinnehavare. Under senare år har dock inte denna uppgift utförts av alla VTS-centraler i landet och omhändertagandet har helt upphört efter bildandet av Transportstyrelsen. Transportstyrelsen har i dag föreskriftsrätt för lotsning och lotsdispenser och därmed har Sjöfartsverket ansett att omhändertagandet av rapportering från lotsdispensinnehavare inte är en del av verkets arbetsuppgifter. Transportstyrelsen avser att i samverkan med Sjöfartsverket få till stånd nya rutiner för en tillsyn av utnyttjandet av lotsdispenser. Villkoret avseende rapportering bör därför kvarstå men med ett innehåll som kan möjligöra nya rutiner. Det allmänna villkoret nummer 10 omformuleras så att det framgår att en lotsdispensinnehavare som har för avsikt att passera i en farled belägen inom ett VTS-område ska rapportera detta till VTS-centralen i området. VTS-centralen besvarar anropet men kommer i dagsläget inte att på annat sätt omhänderta rapporteringen. Är den farled där en dispensinnehavare har för avsikt att inpassera belägen utanför ett VTS-område ska anropet formuleras som ett allmänt anrop 13 innehållande de uppgifter som framgår av villkorets nya formulering Allmänna villkoret nummer 12 utgår Transportstyrelsen har funnit att det allmänna villkoret nummer för en lotsdispens kan utgå. Villkoret tillkom innan Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:56) om sjötrafikinformationstjänst (VTS) och sjötrafikrapporterings system (SRS) var ikraft. Syftet med villkoret var att understryka att en dispensinnehavare hade skyldighet att rapportera till en VTS-central att en olycka hade skett i de fall fartyget befann sig inom ett VTS-område. (För bakgrund och dagens VTS-verksamhet se punkt ). Med anledning av att den svenska kusten till större delen inte täcks av VTSområden samt att en föreskrift är i kraft som anger en befälhavares rapporteringsskyldighet i ett VTS-område anser Transportstyrelsen att det allmänna villkoret nummer 12 kan utgå. 13 Anrop via VHF-radio som inte har en bestämd mottagare utan vänder sig till alla som kan ta emot anropet på sin VHF-mottagare. 14 Grundstötning, kollision eller annat haveri ska omedelbart anmälas till VTS-centralen. Denna anmälan innebär inte att sjöräddningscentralen (MRCC) har larmats om händelsen

20 Datum Dnr/Beteckning 20 (36) 1.9 Förändringar i krav på ansökningshandlingar för lotsdispens Kopia på nationellt pass ska bifogas en ansökan om ny lotsdispens för sökande som inte är svensk medborgare Den 1 januari 2010 överfördes hanteringen av lotsdispenser till datasystemet BUMS 15. Datasystemet används i huvudsak till att hantera sjömäns behörighetsansökningar, sjötjänst, utbildningar och läkarintyg. Då hanteringen av lotsdispenser i stora delar överensstämmer med hanteringen av sjömäns behörigheter så har dispensärenden också kunnat integreras i datasystemet. BUMS bygger på registrering av personer via svenskt 12-siffrigt personnummer. För utländska medborgare krävs ett 12-siffrigt s.k. samordningsnummer. Ett sådant samordningsnummer rekvireras av Transportstyrelsen från Skatteverket. För att rekvirera ett samordningsnummer för en utländsk medborgare måste en kopia av det nationella passet bifogas. I föreskriftens Bilaga 2 under stycket Ansökan föreslås därför ett krav på att en icke svensk medborgare ska bifoga kopia på sitt nationella pass vid ansökan om lotsdispens i syfte att Transportstyrelsen ska kunna rekvirera ett samordningsnummer från Skatteverket Ändring av krav på att bifoga rutinbeskrivningar vid ansökan om en ny lotsdispens I Bilaga 2 till lotsningsföreskriften anges under rubriken Ansökan de dokument som ska bifogas en ansökan om en lotsdispens. I punkt 2 har angetts att rutinbeskrivningar om passage i farleden, inklusive bryggbemanning och eventuellt co-pilot-system är sådana dokument som ska ingå i ansökningshandlingarna. Många av de dispensansökningar som inkommer till Transportstyrelsen berör fartyg för vilka lotsdispenser tidigare utfärdats och där rutinerna ombord är kända. Ändringsförslaget innebär att det strikta kravet att alltid sända in rutinbeskrivningar utgår. Kravet ersätts med en skrivning där Transportstyrelsen ska kunna kräva in rutinbeskrivningar om det bedöms nödvändigt Ändring av krav för dokumentet Säkerhetsbedömning vid ansökan om ny lotsdispens eller vid förnyelse alternativt komplettering av en lotsdispens Vid ansökan om en ny lotsdispens, förnyelse av en lotsdispens eller komplettering av en lotsdispens ska dokumentet Säkerhetsbedömning bifogas. I 15 Behörigheter Utbildning och Mönstring för Sjömän.

21 Datum Dnr/Beteckning 21 (36) detta dokument ska sökande redogöra för fartygets dimensioner, utrustning, last och bemanning. Det har tidigare varit ett krav att ett sådant dokument ska insändas för varje fartyg som ansökan omfattar. Denna skrivning förenklas vad avser identiska systerfartyg där uppgifterna är desamma för alla fartygen. Om ansökan gäller sådana fartyg krävs nu endast ett dokument där samtliga namn uppges så att det framgår att uppgifterna är lika för alla fartyg. Transportstyrelsen har redigerat om dokumentet Säkerhetsbedömning i enlighet med detta Krav på att bryggutrustningen ska vara fullt fungerande vid praktiska prov för lotsdispens För att en sökande ska medges en ledanknuten lotsdispens ska den sökande ha blivit godkänd vid en prövning som bl.a. består av ett praktiskt prov som den sökande genomför. En av avsikterna med provet är att den sökande ska kunna visa att denne besitter kunskaper i att navigera och manövrera fartyget med hjälp av den utrustning som finns tillgänglig ombord inkluderande eventuella bog- och akterpropellerar samt ett fungerande framdrivningsmaskineri. En förutsättning för detta är att den ovan beskrivna utrustningen är i fungerande skick då provet avläggs. För att förtydliga och reglera att så ska vara fallet införs en skrivning i bilaga 2 där detta framgår Namnbyten och förtydliganden av lotsleder initierade och beslutade av Sjöfartsverket Sjöfartsverket har genomfört ett antal ändringar i gällande lotsledsförteckning. Utöver en tillkommande lotsled (se punkt ) har några lotsleder förtydligats och angetts med nya namn. Transportstyrelsen har inte funnit anledning att förändra de nu gällande lotspliktsgränserna eller lotspliktslinjernas lägen i de berörda lederna med anledning av dessa ändringar. Följande leder har av förtydligande skäl ändrats: Lotsleden Skagsudde mellersta vägen Husum. Denna lotsled har tidigare ansetts ingå i den s.k. yttre vägen. Lotspliktsgränserna som angetts för den yttre leden bör även vara giltiga för den mellersta vägen. Lotsleden Sundsvallsbukten Kubikenborg. Denna lotsled har tidigare ansetts vara en del av lotsleden Sundsvallsbukten Sundsvall. Lotspliktsgränserna som angetts för leden till Sundsvall bör även vara giltiga för leden till Kubikenborg.