Ekonomisk rapport

Transkript

1 Tjänsteskrivelse 1(1) Dnr: SN 2017/35 Socialnämnden Ekonomisk rapport Förslag till beslut Socialnämndens beslut Socialnämnden beslutar att godkänna den ekonomiska rapporten. Ärendebeskrivning Ekonomisk rapportering av nyckeltal för Socialtjänsten Beslutsunderlag Ekonomisk rapport Institutionskostnader vuxna - analys Ekonomiskt bistånd - analys Socialtjänsten Christin Johansson socialchef Bengt-Inge Davidsson ekonom Beslutet ska skickas till För kännedom Christin Johansson, Victoria Galbe Socialnämnden Bengt-Inge Davidsson Bengt-Inge.Davidsson@kavlinge.se Kävlinge kommun kommunen@kavlinge.se

2 Socialnämnden ekonomirapport

3 Ekonomiskt bistånd (tkr) (utbetalning, avseende månad) Budget

4 Ekonomiskt bistånd Antal hushåll (utbetalning)

5 Institutionsplaceringar B&U (vårdkostnad) BudgetB

6 Institutionsplaceringar Vuxna (vårdkostnad) BudgetV

7 Familjehem B&U (vårdkostnad) BudgetB

8 Konsulentstödda Familjehem B&U (vårdkostnad) BudgetB

9 Hemtjänst (timmar)

10 socialtjänsten 1(4) Kostnader för ekonomiskt bistånd Ekonomiskt bistånd I arbetet med ekonomiskt bistånd är socialtjänstens huvuduppgift att hjälpa personer så att de kan klara sin försörjning på egen hand. Den andra uppgiften är att ge ekonomiskt bistånd till dess att målet är uppnått. Ekonomiskt bistånd ska ge en skälig levnadsnivå. Prövningen av ekonomiskt bistånd ska vara individuell och ta hänsyn till omständigheterna i det specifika fallet. Man kan få ekonomiskt bistånd till försörjning (försörjningsstöd) eller till andra behov som exempelvis läkemedel, tandvård, glasögon eller hemutrustning. Kävlinge, enheten för ekonomiskt bistånd Av verksamhetens statistik framgår att antal hushåll och utbetalt ekonomiskt bistånd ligger på en högre nivå 2017 än 2016,räknat här tom juli, dock lägre än Den markanta ökningen som skedde 2013 och i början av 2014 har emellertid inte fortsatt i samma takt under Genomsnittligt antal hushåll tom juli: År hushåll År hushåll År hushåll Liliana Pekalska Liliana.Pekalska@kavlinge.se Kävlinge kommun, socialtjänst, IFO, Kävlinge Besöksadress: Kullagatan kontakt@kavlinge.se

11 2 (4) Utbetalningar tom juli, genomsnitt: År kr År kr År kr Utbetalt per hushåll tom juli, genomsnitt: År kr År kr År kr Utbetalt totalt tom juli: År kr År kr År kr (diff kr jmf med år 2016) Aktuella unga vuxna, under 25 år: Juli personer Juli personer Juli personer Faktorer som påverkar omfattningen av ekonomiskt bistånd i samhället påverkas av en mängd samverkande orsaker som konjunkturläget, tillgången på arbete, utformningen av trygghetssystemen, befolkningsförändringar och inkomst- och kostnadsutvecklingen. Skälen till att människor behöver ekonomiskt bistånd är både strukturella och individuella. Målgruppen flyktingar, ensamkommande En av de största av utmaningarna kommunen står inför är att ta hand om våra nya medborgare från andra länder med att integreras i samhället. Flyktingar som inte är berättigade till etableringsersättning, har otillräcklig etableringsersättning eller har behov av glappersättning och har svårt att komma in på arbetsmarknaden uppbär ekonomiskt bistånd i stället. Många i den här målgruppen lider av psykiskt ohälsa, har bristande skolgång och språksvårigheter och därmed svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Dessa individer kräver ett stort omhändertagande av flera huvudmän innan inträde på arbetsmarknaden kan bli aktuellt. Under perioden januari tom juli 2017 beviljades det totalt kr i ekonomiskt bistånd till den här målgruppen. Målgruppen flyktingar, ensamkommande barn har ökat i samband med ökad takt för flyktingmottagande. Hushållen består ofta av många familjemedelemmar. Statistik kring antalet biståndstagare har inte varit tillgänglig, Procapita behöver uppgraderas. Långvariga biståndstagare Andelen personer med behov av långvarigt försörjningsstöd, dvs. behov av försörjningsstöd i minst tio månader under tolvmånadersperiod, har ökat. Statistik har varit tillgänglig endast för år 2014 och Andelen långtids biståndtagare har ökat från att utgöra 23,4 % av biståndsmottagarana år 2014 till 25,1% under Orsakerna till långvarigt beroende av försörjningsstöd är ofta komplexa och sammansatta. Vanligt förekommande är att flera försörjningshinder såsom arbetslöshet, sjukdom, sociala skäl kan vara aktuella för en individ. Vid längre biståndsberoende ökar risken för utanförskap samtidigt som möjligheten till fast förankring på arbetsmarknaden minskar. Personer med långvarigt behov av ekonomiskt bistånd finns representerade i alla åldersgrupper.

12 3 (4) Kartläggning och reflektion kring unga vuxna år aktuella juli 2017 Kartläggning omfattar 30 personer varav 15 kvinnor och 15 män. Antal barnfamiljer uppgår till fyra. Se bifogad kartläggning Reflektion Bilden som framkommer via kartläggning är både komplex och tydlig. Unga vuxna är ingen homogen grupp och det är uppenbart att det finns behov av varierande individuella lösningar för var och en. Orsakskoder till försörjningshinder 57% av samtliga kartlagda är arbetssökande och står till arbetsmarknadens förfogande men skälen till försörjningshinder är mer sammansatta än bara arbetslöshet. Många har psykosociala problem och är i behov av insatser från andra huvudmän, se kartläggning och statistik under Hälsa. Sjukskrivna som har fallit utanför försäkringskassans trygghetssystem och uppburit ekonomiskt bistånd var 7%. Personer med ohälsa kan komma att behöva ekonomiskt bistånd av olika skäl som tex har ingen(nollplacerad) eller låg sjukpenning, väntar beslut från försäkringskassan på sökt ersättning, anses ha arbetsförmåga trots sin ohälsa men ingår inte i något program på arbetsförmedlingen, ingår i program på arbetsförmedlingen men har lågt aktivitetsstöd. Utifrån orsakskod studerande har 13% identifierats, dessa personer studerar på gymnasienivå med kompletterande ekonomiskt bistånd. 23% var vid mätningstillfället inte alls aktuella för arbetsmarknaden. Utbildning Majoriteten, 83%, saknar gymnasieutbildning därav 10% saknar även slutförd grundskola. Endast 17% har fullgjort gymnasiestudier. Att slutföra sin gymnasieutbildning är en viktig faktor för övergången från skola till arbetsliv. Efterfrågan på högre utbildad arbetskraft är tydlig idag. En stor del av de jobb som hade låga krav eller inga krav på utbildning har försvunnit från den svenska arbetsmarknaden. De nya jobben tillkommer inom yrken på gymnasial och eftergymnasial nivå. Avsaknad av en bra utbildningsgrund innebär en risk att hamna i långtidsarbetslöshet och ett permanent utanförskap. Här krävs det en rad insatser för att motivera unga vuxna till vidare studier. Hälsa 83% av samtliga kartlagda har någon form av psykisk ohälsa och/eller funktionsnedsättning som leder till ännu mer svagare ställning på arbetsmarknaden. Vanligt förekommande är ADHD, PTSD, ångest, sociala fobier, missbruk. Merparten har behov av insatser från mer än en huvudman. Tvärprofessionell samverkan och arbete mot samma mål är en förutsättning för rätta insatser och undanröjandet av utanförskap för dessa individer. En av de viktiga samarbetspartners är psykiatrin, samverkan brister dock och behöver utvecklas.

13 4 (4) Långtidsbidragsberoende Nästan hälften, 46%, har uppburit ekonomiskt bistånd under mer än 10 månader. 17% har varit återkomande aktuella under tidigare år. 20% av samtliga kartlagda har varit aktuella för insatser på BUF redan som barn. Kvalitativt arbete och rätta insatser- nyckel till framgång Mål och dess uppfyllelse Enheten för ekonomiskt bistånd i Kävlinge kommun har som huvudmål att hjälpa klienter mot självförsörjning. Det arbetet har inte kunnat bedrivas maa stor personalomsättning under år 2016 och första kvartalet Personalomsättningen har bidragit till att kvalitativt arbete fick stå åt sidan. Handläggning av ekonomiskt bistånd förenklades under första kvartalet 2017 pga personalbrist och rekryteringssvårigheter. Ansökningar behandlades skriftligt, uppföljningsmöten med klienter prioriterades bort, fokus låg endast på att utbetala bistånd i tid. Målet flyttades från att arbeta mot självförsörjning till försörjning av alla de aktuella hushållen. Det förändringsarbete som krävs för klintens bästa måste vara individuellt anpassat. För att kunna utforma individuellt anpassat stöd för klienter krävs tid för utredning, samtal, motivation, samverkan med andra, planering och uppföljning. Det har inte kunnat genomföras maa ovan angivna orsaker. Det har inte heller funnits möjlighet till att fullfölja det påbörjade arbetet med utvärdering och utveckling av arbetssätt/metoder (processbeskrivningar) som skulle kunna bidra till minskade kostnader för ekonomiskt bistånd. Återigen avsaknad av stabilitet maa personalbrist, rekryteringssvårigheter men även att den nya organisationen inte är på plats gjorde att utvecklingsarbete har avstannat. Nuläge Enheten för ekonomiskt bistånd kommer from oktober 2017 att slås samman med arbetsmarknadsenheten och flyktingmottagningen och organiseras under bildningsnämnden. Syftet är att bilda en ändamålsenlig och effektiv organisation som är kostnadseffektiv med god ekonomisk kontroll. Rekryteringsprocessen gällande tjänster på ekonomiskt bistånd är klar, alla tjänster är tillsatta. Förhoppningsvis får enheten nu en period av stabilitet med full personalstyrka. Med en stabil verksamhet kan man fokusera på ett utvecklingsarbete som gynnar kvaliteten, rättsäkerheten och hjälper klienter med kortare/snabbare väg till rätt insats och egen försörjning. I tjänsten Liliana Pekalska Enhetschef Vuxenenheten

14 socialtjänsten 1(5) Angående institutionskostnader för vuxna Kort analys av troliga orsaker Institutionskostnader för vuxna handlar om en rad samverkande faktorer. Tjänstemännen Den grupp som jobbar med missbruk har först under sommaren egentligen blivit stabil. Gruppen består nu av 2,9 utredare och 0,75 behandlare (s.k. missbruksrådgivare). Dessa handhar (170815) sammanlagt 52 aktiva individer, 17 utredningar (SoL och LVM), anmälningar (oro och LOB) samt diverse yttrande. På grund av sjukskrivning och föräldraledighet har ett par vikarier utan utredningserfarenhet varit inne samt en konsult, det är först nu som gruppen är stabil och dessutom har en arbetsbörda som socialsekreterarna upplever som hanterbar (tack vare extra tjänst, en av de 2,9). Missbruksrådgivaren har 31 insatser/individer, hon har förut också haft hand om LOB och körkortsyttrande men tack vare den extra tjänsten kan hon nu fokusera på enbart behandling. Missbrukrådgivaren har också serviceärende och anhörigstöd. Sedan omorganisationen 2013/14 är upplevelsen dessutom att rättsäkerheten för vuxna missbrukare har ökat markant, detta kan ha inneburit att fler kommer över tröskeln in i systemet och därmed får en insats, vilket är positivt. Kävlinge i världen I kombination med omvärldsfaktorer såsom att kommunen växer och att Kävlinge naturligtvis är en spegling av samma problematik som man ser över hela riket; det tunga missbruket i kombination med ökande psykisk ohälsa. LVM ökar SoL minskar. Varför vet man inte ännu. Vi hyser också en allt mer ökad oro för missbrukarnas liv och hälsa med anledning av att narkotikadödligheten ökar vilket vi sett också gäller Kävlinge. Detta är sannolikt att härleda till det förändrade missbruket med läkemedel och nätdroger. Det finns idag i princip ingen narkotikamissbrukare som har ett renodlat missbruk längre av till exempel heroin eller amfetamin utan majoriteten blandmissbrukar. Droger som vi hör talas om mest är de facto läkemedel såsom smärtstillande tramadol och mycket starka ångestlindrande bensodiazepiner. Något som ökat farligheten för heroinmissbrukarna är att heroinet spetsas med fentanyl (mycket starkt smärtstillande läkemedel) vilket gör att heroinet blir mer potent men också mer svårdoserat. Detta görs för att kunna konkurera med de smärtstillande läkemedlen som börjar konkurera ut heroinet. I USA har man en mer framskriden process av samma fenomen. De har inlett en s.k. opiatutredning eftersom dödligheten på grund av opiatöverdoser ökat lavinartat. Maria Ljungsryd SMS: Klicka här för att ange text. Maria.Ljungsryd@kavlinge.se Kävlinge kommun, Individ- och familjeomsorgen, Kävlinge Besöksadress: Kullagatan kontakt@kavlinge.se

15 2 (5) Denna typ av missbruk har inte funnits tillräckligt länge för att det varken skall finnas bra studier på hur missbrukarna påverkas eller vilken som är den bästa behandlingen. Jag vill dessutom hävda att sjukvården inte hängt med i detta, Kävlingebor har inte någon självklar tillgång till läkemedelsnedtrappning vilket orsakat problem i en del fall. Specialistvården hänvisar till primärvården och tvärtom. Socialstyrelsen i samverkan med Folkhälsomyndigheten har nyligen tagit fram en åtgärdplan med fokus på den ökande narkotikarelaterade dödligheten, även läkemedelsverket är inblandade. Åtgärdsplanen omfattar dock inte några insatser som verkställts ännu utan sådant som man planerar inom en relativt snar framtid. Vi har en grupp av mycket tunga missbrukare i Kävlinge som har en svår psykisk ohälsa där det är mycket svårt att avgöra vad som är deras primära problematik. De behöver vara nyktra för att utredas men klarar sällan att hålla sig nyktra tillräckligt länge för att invänta psykiatrin vilket tyvärr ofta handlar om år snarare än månader. Vanliga diagnoser bland dem som har diagnos och misstankar om diagnoser är ADHD, ADD, PTSD, GAD, bipolär sjukdom, övriga ångest tillstånd och personlighetsstörningar. De flesta av våra klienter som blivit utredda avseende neuropsykiatrisk problematik i vuxen ålder har blivit det antingen på SiS som erbjuder detta eller så har vi lyckats förhandla in det i priset på en vanlig institutionsplacering. Det finns möjlighet till neuropsykiatriska utredningar till en extra kostnad på majoriteten behandlingshem, detta är dock som regel inget vi beviljar eftersom det är Regionens ansvar. Utan en korrekt och heltäckande bild av dessa personers funktionsnivåer finns det risk för felbehandling och/eller utebliven medicinsk behandling som kan vara avgörande för utfallöet av behandlingen. Det är en grupp med hög dödlighet som regelbundet står under tvångsvård eller hot om tvångsvård. Tyvärr är de flesta av dessa unga människor som varit kända för socialtjänsten sedan länge. En annan grupp som ökar är den äldre generationen, huvudsakligen kvinnor, med alkoholmissbruk. Anmälningarna kommer ofta in via sjukvården eftersom de kommer in dit med sviterna efter långvarig alkoholkonsumtion. Vi får även regelbundet anmälningar från hemvården då de har uppmärksammat äldre vårdtagare som dricker och på grund av detta utsätter sig för risker. Man uppmärksammar flaskor i hemmet och ibland en tilltagande misär. De är ofta ganska svårarbetade eftersom de inte har någon erfarenhet av varken kontakt med kommunen eller någon annan erfarenhet av behandling. I grova drag kan man säga att de också saknar insikt i sin problematik men de har några gemensamma nämnare. Barnen hävdar inte sällan att de alltid druckit men att det blivit mer och mer i samband med pension och/eller makes död. Det är ett välkänt fenomen att missbruket eskalerar när yttre strukturer såsom jobb försvinner. Ytterligare försvårande omständigheter som ofta förekommer är minnessvårigheter. Ibland på grund av alkoholdemens i varierande grad, då går det inte att jobba motiverande i det avseendet utan en placering är det enda som fungerar för att avgöra om de blir bättre av nykterhet. Riskdrickandet bland äldre kvinnor har ökat 20 gånger sedan 70 talet samtidigt som kroppen tål alkohol allt sämre med åldern. Alkoholism är Sveriges största socialmedicinska problem. Vår hypotes om varför denna gruppen ökar är dels att de tillhör den första generationen kvinnor där det varit socialt accepterat att kvinnor druckit alkohol samt i kombination med bag in box syndromet det vill säga att vinkonsumtionen har ökat sedan det blev mer lättillgängligt. Över lag finns en ökning av försäljning av vin (9,5 %) och öl (8 %) men en minskning av starksprit (- 30 %) de senaste 10 åren (källa: systembolaget.se). Alkoholkonsumtionen är fördelad så att en liten andel av befolkningen drar upp genomsnittet av konsumtionen väldigt mycket det är dem som vi träffar. Detta är trender som man ser över hela riket och inte specifikt för Kävlinge.

16 3 (5) Det är i huvudsak dessa grupper som institutionsplaceras, övriga kan vi som regel klara med vår egen öppenvård. Fördelning av insatserna Vi tjänstemän känner oss trygga i, och säkra på, att de som vi placerar verkligen behöver HVB. Anledningen till att vi ger få avslag är att de som söker om hjälp ofta har en ganska bra uppfattning om vad de behöver och det i sin tur rör sig i majoriteten av fallen om samtal. Snarare kan det vara så att man behöver motivera mot HVB i de fall det annars kan blir aktuellt med LVM. HVB kostar i genomsnitt uppskattningsvis mellan kr dygn, SiS LVM hem kostar kr beroende på avdelning. Jag har tittat på några faktorer som kan ge en liten fingervisning om ärendena utan att för den delen vara en djupdykning men jag har också personlig kännedom om majoriteten av ärendena. 7 enskilda (samma) individer kan man säga har utgjort basen för placeringarna under de senaste åren. De har periodvis varit placerade under andra former men i stor utsträckning på institution. Under det senaste året, perioden har vi gjort 35 placeringar av 26 individer (4 har placerats 2 gånger) varav 5 personer placerats på SiS enligt LVM. Under 2017 har vi gjort 24 placeringar av 21 individer varav 5 personer placerats på SiS enligt LVM. Vi har under haft 24 LVM utredningar, under LVM utredningar. Detta är nästan 2,5 LVM utredningar i månaden och det är mycket i jämförelse med andra kommuner. Vi har under samma period även haft 132 SoL utredningar respektive 97 för Nedan har jag listat placeringar under senaste året, samtliga som placerats på institution. Jag kodar enligt följande PF (person född) 99 (årtal som personen är född) sedan anges hur länge som de varit kända för socialtjänsten samt antal LVM utredningar. Där det står min 16 år så kan personen eventuellt varit aktuell även tidigare men verksamhetssystemet ProCapita startades Observera att detta knappast ger en heltäckande bild av den sammansatta problematiken i ärendet, insatser o.s.v. PF-42 aktuell: 7 år 2 LVM utr PF-44 aktuell: 10 år 3 LVM utr PF-46 aktuell: mindre än 1 år 1 LVM utr PF-49 aktuell: 5 år 2 LVM utr PF-58 aktuell: min 16 år 0 LVM utr PF-63 aktuell: 15 år 1 LVM utr PF-65 aktuell: 10 år 6 LVM utr PF-68 aktuell: 8 år 1 LVM utr PF-68 aktuell: 15 år 2 LVM utr PF-68 aktuell: 4 år 2 LVM utr PF-77 aktuell: min 16 år 9 LVM utr PF-80 aktuell: mindre än 1 år inga LVM utr PF-82 aktuell: 14 år 2 LVM utr PF-83 aktuell: 14 år 1 LVM utr PF-85 aktuell: 3 år 1 LVM utr PF-86 aktuell: 14 år 3 LVM utr PF-88 aktuell: 14 år 3 LVM utr + LVU PF-92 aktuell: 6 år 0 LVM utr PF-92 aktuell: 9 år 1 LVM utr + LVU PF-93 aktuell: mindre än 1 år 1 LVM utr

17 4 (5) PF-96 aktuell: 4 år 1 LVM utr PF-96 aktuell: min 16 år inga LVM utr + LVU PF-96 aktuell: 9 år 2 LVM utr + LVU 11 av dessa 26 individer har haft kontakt med socialtjänsten över 10 år. 18 stycken över 5 år. Endast 3 har aldrig varit utredda enligt LVM. Förbättringsområde Det vi kan se i verksamheten, som har en inverkan på institutionskostnaderna, som ett förbättringsområde är hemtagningar/utslussningar. Vi har ingen eftervård i den bemärkelsen att vi har möjlighet att ha ett helhetsgrepp och tillgodose våra klienters behov när de skall hem från institution. Med anledning av detta använder vi oss i stor utsträckning av stödboende i olika former men på grund av bostadsbristen så är det ofta kö till dessa platser. Ett stödboende kostar vanligen mellan kr / dygn. Det som den enskilde kan få hjälp med i ett stödboende kan absolut vara avgörande, det handlar om följande: Hjälp med inflytt och att komma tillrätta Regelbunden tillsyn (min 1 ggr/v) Akut tillgång till personal Samtal med personal utöver professionella samtal Hjälp med att handla, tvätta, städa, laga mat, betala räkningar o.s.v. Hjälp till kontakt med myndigheter Hjälp till kontakt med sjukvård, psykiatri, tandläkare etc. Stöd i att upprätthålla sin planering Hjälp med att söka egen bostad Hjälp till en meningsfull fritid Idag undviker vi att placera i våra egna s.k. jourlägenheter eftersom vi inte har tillräckliga insatser att sätta in i form av personal som kan bistå med ovan nämnda stöd. Eftersom vi ibland får vänta på stödboende händer det att det resulterar i att en institutionsplacering förlängs i brist på andra alternativ. Detta däremot är något vi gärna undviker eftersom det resulterar i mer negativa konsekvenser än onödiga institutionskostnader såsom institutionsskada och bristande motivation. Ju mer vi har att erbjuda i egen regi, ju snabbare kan vi ta hem de som är / börjar bli färdigbehandlade. Vi kan bli mer flexibla och kommer få en ökad insyn i vad institutionsplaceringen egentligen resulterat i. Vi skulle också få omedelbar kännedom i förekommande fall om pågående återfall o.s.v. Det som vi känner att vi saknar är boendestödjare eller någon form av social stödperson med kunskap om missbruk samt egna lägenheter där vi kan placera dem som är hemlösa och är placerade på institution. Vi skulle också kunna sätta in dessa resurser till dem som har eget boende men fortfarande har ett stort behov av stöd. Avslutningsvis För övrigt arbetar vi med evidensbaserade metoder och enligt socialstyrelsens riktlinjer. Anna och Joanna skall snart gå ASI utbildning för en ökad utredningskvalitet. Om vi når en nivå där majoriteten genomgår ASI intervju (och helst ASI uppföljningsintervjuer) så finns det program där man lätt kan ta fram statistik som med flera variabler indikerar vilken problematik som är den

18 5 (5) vanligaste i Kävlinge. Vi skulle också kunna lägga in gamla intervjuer för att jämföra hur det sett ut bakåt i tiden. Kan ju ge en heads up för att spelmissbruk dessutom blir kommunens ansvar januari Uppgifterna är en samling från diverse rapporter, nätverksträffar, nyheter och observationer i vår egen verksamhet. Vänligen, Maria M. Ljungsryd