INFLYTANDE OCH LÄRANDE

Transkript

1 INFLYTANDE OCH LÄRANDE En diskussion om förutsättningar för och utveckling av studentinflytande vid GU RoseMarie Kamperin Institutionen för pedagogik och didaktik Göteborgs universitet Januari 2005

2 SAMMANFATTNING I föreliggande rapport studeras och diskuteras förutsättningar för och utveckling av studenternas inflytande vid Göteborgs universitet (GU). Utgångspunkten är tidigare undersökningar inom STUG-projektet (GU) samt StudS och Studentspegeln (båda Högskoleverket). Studien söker få en bild av: hur det reglerade studentinflytandet realiseras på olika nivåer vid GU. hur studenternas delaktighet i och inflytande på verksamheten uppfattas av studenterna samt vad de uppger att de vill påverka eller förändra inom sin utbildning. vilka hinder som föreligger för ett väl fungerande studentinflytande. vilka utvecklingsmöjligheter som finns för studenternas inflytande, i sammanträdesrummet såväl som i rummet för undervisning. Det empiriska underlaget i studien utgörs av: enkäter ställda till GU:s samtliga fakultetsnämnder respektive institutions- och avdelningsstyrelser samt till företrädare för samtliga studentkårer vid GU. intervjuer med studenter som läser vid fyra olika programutbildningar vid GU. observationer vid de fyra program där studenterna intervjuades. * Resultatet visar: att studenternas formella inflytande fungerar såtillvida att studenterna är representerade i nämnder och styrelser med det antal representanter som är stipulerat, vanligtvis tre stycken. En variation mellan fakulteterna, avdelningarna och styrelserna föreligger dock vad avser studenternas medverkan i organens beredande och beslutande arbete. att samråd mellan parterna också sker utanför nämnder och styrelser. att studenterna vid forskarutbildningen oftare deltar i organens arbete än vad studenterna vid grundutbildningen gör. 2

3 Studenter uppvisar överlag en positiv hållning till det program som de studerar vid. De önskemål om ökat inflytande som framförs av studenterna tematiseras i rapporten och exemplifieras under rubrikerna 1) organisation och framförhållning: att kursscheman och litteraturlistor lämnas ut i god tid före kursstart; att samordningen mellan lärare, föreläsare och kurser utvecklas. 2) förutsättningar och tillgänglighet: att studenternas möjligheter att komma till tals inom organisationen utvecklas; att information alltid är adekvat och tillgänglig; att lärares och kursledares telefon- och besökstider är kända; att tillgången på läsplatser, grupprum och datorer är god. 3) bekräftelse och återkoppling: att studenternas möjligheter att framföra sina synpunkter till ansvariga underlättas; att lärarna ges möjlighet att ägna tid åt respons och stöd till studenterna. * Möjligheter till möten där alla studenter, lärare och annan ansvarig personal kan diskutera olika aspekter av utbildningen bör utvecklas. På så sätt skulle i framtiden fler studenter kunna engageras än vad som nu är fallet och risken att studenterna uppfattar situationen i ett "vi och dom"-perspektiv minskas. Vidare bör engagemang i studentkåren uppmuntras och stödjas på olika sätt. Med utgångspunkt i nämnda resultat blir slutsatserna: att det samrådsförfarande som förekommer idag bör utvecklas ytterligare. att system för uppföljning och återkoppling till studenterna bör tas fram. att det i samarbete med studenterna bör skapas effektiva rutiner för kvalitetssäkring. I dessa bör studenternas möjligheter till inflytande inkluderas. att det bör skapas mötesplatser där samverkande aktiviteter kan ske. 3

4 INNEHÅLL 1 INLEDNING OCH SYFTE REDOVISNING OCH DISKUSSION AV DATA KARTLÄGGNING AV STUDENTERNAS MEDVERKAN Hur många och vem utser dem Vem är närvarande Samråd, beredning, beslut Tidigare och framöver Sammanfattande diskussion AV VIKT FÖR STUDENTERNA Organisation och framförhållning Förutsättningar och tillgänglighet Bekräftelse och återkoppling Sammanfattande diskussion HINDER OCH MÖJLIGHETER Kåren eller det representativa inflytandet Svårhanterliga ställen System för olika företeelser Sammanfattande diskussion...49 REFERENSER...50 BILAGA 1. ENKÄTERNA...52 BILAGA 2. FÖRTECKNING ÖVER DEM SOM HAR BESVARAT ENKÄTEN...53 BILAGA 3. FÖRTECKNING ÖVER INSAMLADE DATA

5 5

6 1 INLEDNING OCH SYFTE I december 2002 antog universitetsstyrelsen ett policyprogram för studentinflytandet vid Göteborgs universitet 1. Enligt policyn är universitetets mål för samverkan med studenterna att detta ska bidra till en positiv utveckling av universitets verksamhet. I syfte att förverkliga målet skall universitetet tillsammans med studentkårerna återkommande utvärdera befintlig samverkan samt samarbeta för att utveckla samverkansformerna. Utvärderingarna skall ta fasta på universitetets medarbetares och studenters upplevelse av hur aktivt och konstruktivt arbetet med att nå målet bedrivits. (s. 1) Nya och förändrade förutsättningar vad avser utvecklingen från ett elit till ett massuniversitet gör att frågan om ett studentperspektiv och studenternas reella inflytande i verksamheten har ställts på sin spets. Främjande av studentinflytande ses idag som en viktig del av universitetets och högskolans utvecklingsarbete. Det regelverk som styr detta, och som arbetats fram under det senaste decenniet, utgår från att studenterna är en aktiv part i verksamheten. Detta uttrycks med tydlighet i Högskolelagen 2. Studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Högskolorna skall verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Lag (2000:260). 3 I Högskoleförordningen 4 sägs det vidare att studenterna har rätt att vara representerade i alla beslutsorgan som behandlar frågor om utbildningen. Studenterna vid högskolan har rätt att vara representerade i alla beslutande och beredande organ inom högskolan vars verksamhet har betydelse för utbildningen och studenternas situation. Om beslut inte skall fattas eller beredning genomföras av ett organ utan av en enda person skall information lämnas till och samråd ske med studentrepresentant i god tid före beslut respektive slutförande av beredning. Förordning (2000:651). 5 I praktiken framkommer emellertid brister med avseende på studenternas inflytande. Bristerna kan antas ligga såväl hos studenterna som hos lärare och ledning. Svårigheterna kan vara av olika karaktär och som exempel kan nämnas problem med 1 Se Policy för studentinflytandet vid Göteborgs universitet. 2 Högskolelagen. (2003). SFS 1992: a kap. 3 Högskolelagen. (2003). Citat s Högskoleförordningen (2003) 3 kap. Fakultetsnämnd och övriga organ, 9. 5 Högskoleförordningen. (2003). Citat s

7 att rekrytera studentrepresentanter till olika förtroendeuppdrag eller bristande engagemang från lärare eller ledning i ansträngningarna att få med studenterna i diskussioner om utbildning och undervisning. Frågan är hur studenternas inflytande kan förstås; är det ett förhållningssätt hos dem som erbjuder och bedriver utbildning eller är det ett regelverk inom samma organisation med ett eget värde i kraft av sin formalitet. Eller är det och kan vara bådadera, vilket jag vill hävda. Föreliggande rapport tar sin utgångspunkt i nämnda problematik i den anda Ehn 6 förmedlar då han talar om den fostrande uppgift som universitetet, enligt honom, till stora delar har. Universitetet som arbetsplats lär inte bara ut kunskaper genom forskning och undervisning, utan också genom de anställdas beteende mot varandra och mot studenterna, genom sätten att belöna, kritisera och värdera, genom samtalsklimat och umgängesformer och genom valet av chefer. Akademiker har därför en i flera bemärkelser fostrande uppgift. Universitetet är, med Bennets ord, både ett intellektuellt och ett "moraliskt projekt" (1998:viii). Men detta fostransmål har inte ägnats tillräcklig uppmärksamhet, menar Roger Fjellström i sin skrift Etik och moral i högre utbildning (1999), åtminstone inte när det gäller vilka krav som ställs på lärarnas kompetens. Hans definition av professionalism i den högre utbildningen är, utifrån Högskolelagen och Regeringsformen, att lärarna ska utveckla studenternas förmåga att mottaga, vidareföra och själva skapa värden, men också påverka deras utveckling till demokratiska och humanistiska personer samt tillsammans med andra verka för samhällets bästa. För att förverkliga dessa mål krävs av lärarna och forskarna utöver fackkunskaper en komplex, professionell förmåga, i vilken didaktisk, kreativ, social och moralisk kompetens ingår. Sådana egenskaper kan läras in (Fjellström, 1999:49). 7 Studentgrupperna vid Göteborgs universitet (GU) är, generellt sett, en mycket heterogen grupp med avseende på bland annat kön, ålder, föräldrarnas utbildningsbakgrund och familjeförhållanden. Studentgrupperna på respektive program är betydligt mer homogena med avseende på nämnda faktorer, vilket innebär att skillnaderna mellan de olika programmens studentgrupper är stor 8. Något som visar på detta är att man i tidigare undersökningar har frågat sig hur studieupplägg och undervisning är anpassade till de studenter som går på de olika utbildningarna. 6 Ehn, B. (2001). 7 Ehn, B. (2001). Citat s Balke, G. (2001). Vad tycker du om dina studier? Utvärdering av programutbildningarna vid Göteborgs universitet. STUG-projektet, Göteborgs universitet 2001:1. 7

8 Föreliggande studie tar sin utgångspunkt i de resultat som har erhållits från StudS 9 och Studentspegeln 10 samt från tidigare undersökningar inom STUG-projektet 11. Följande framställning bygger delvis på redan insamlade data från det sistnämnda projektet. Främst baserar den sig dock på material som har samlats in inom ramen för den här studien, vilket är i form av observationer och intervjuer med studenter som läser vid fyra olika program vid GU. Det har också förts samtal med representanter för studentkårerna vid samma program. Dessutom har en undersökning om studenternas medverkan i beredande och beslutande aktiviteter vid GU genomförts. Det sistnämnda gjordes med hjälp av enkäter ställda till GU:s samtliga fakultetsnämnder, institutions- och avdelningsstyrelser samt till studentkårerna. Studentperspektivet, här definierat som studenternas rätt att få sin röst hörd och sina synpunkter beaktade, är den generella hållning som den här undersökningen har. Syftet med föreliggande undersökning är att beskriva, diskutera och väcka tankar kring: - förutsättningarna för studentinflytande vid GU samt - hur olika studenters inflytande kan definieras och utvecklas. Som underlag för att driva denna diskussion har data samlats, som nämnts ovan, med fokus på följande problemställningar. Denna studie söker få en bild av: - hur det reglerade studentinflytandet realiseras på olika nivåer vid GU. - hur studenternas delaktighet i och inflytande på verksamheten uppfattas av studenterna samt vad de uppger att de vill påverka eller förändra inom sin utbildning. - vilka hinder som föreligger för ett väl fungerande studentinflytande. - vilka utvecklingsmöjligheter som finns för studenternas inflytande, i sammanträdesrummet såväl som i rummet för undervisning. Resultatet av föreliggande undersökning ska leda till åtgärder för att utveckla studenternas inflytande och därigenom utveckla och förbättra verksamheten vid GU. Undersökningen är även en del i Kvalitetsrådets arbete med studentinflytande och kommer att utgöra underlag för en handlingsplan som ska tas fram i enlighet med den av universitetsstyrelsen antagna "Policy för studentinflytande vid Göteborgs universitet", som nämndes ovan. 9 Högskoleverket. (2001). Studenter i Sverige. Om livet och studenttillvaron vid sekelskiftet Rapport 2001: 26 R. 10 Högskoleverket. (2002). Studentspegeln Rapport 2002: 21 R. 11 Balke, G., 2001 samt Balke, G. (2002). Olika bakgrund olika uppfattning. Programstudenter från hem med olika utbildningsbakgrund och deras bedömning av studier och studiesituationen. STUGprojektet, Göteborgs universitet 2002:2. 8

9 2 REDOVISNING OCH DISKUSSION AV DATA Följande redovisning av data görs i tre olika delar, vilka till stor del kronologiskt följer den aktuella insamlingen av data. I den första delen, som baseras på enkätdata, ställs frågan om hur det formella inflytandet fungerar. Vidare väcks i den andra delen, som baseras på intervjuer och observationer, funderingar kring studenternas inflytande i det vardagliga livet som student. Detta leder avslutningsvis, också baserat på intervjuer och observationer, tankarna till det formella sammanhangets betydelse i praktiken. Den första delen redovisar en översiktlig kartläggning av studenternas medverkan i beredande och beslutande aktiviteter vid GU, vilket här har definierats som studenternas formella inflytande. Det är samtliga fakultetsnämnder samt institutionsoch avdelningsstyrelser samt studentkårerna som via en skriftlig enkät har blivit tillfrågade om studenternas medverkan i organens arbete. Följaktligen är det deras svar som får utgöra underlag för beskrivningen av de förhållanden som råder idag inom universitetets hela utbildningsområde. Därefter redovisas vad det är som framkommer då studenter tillfrågas om hur deras möjligheter till inflytande inom deras respektive programutbildning ser ut. Dessutom samtalar jag med studenterna kring vad de mer specifikt skulle vilja påverka eller förändra i sin utbildning och i situationer kring denna. Valet att i denna undersökning studera programutbildningar och inte fristående kurser baserar sig på att de tidigare studierna inom STUG-projektet har riktat sig mot just den studentgruppen och härmed kan dessa studier fördjupas. Denna del i rapporten skrivs genomgående med utgångspunkt i studenternas perspektiv, vilket här betyder att det är det några studenter vid fyra programutbildningar vid GU säger som är vägledande i analysen. Detta närmande sätter fokus på studenternas individuella förutsättningar och behov och därmed på nödvändigheten att försöka finna en form av inflytande för studenterna som kan fånga just detta, till skillnad från det kollektiva inflytandet som idag organiseras formellt. Studenternas perspektiv är även utgångspunkt för den tredje delen som redovisar några empiriska exempel från observationerna vid de fyra olika programutbildningar som ingår i den här studien. Dessutom består data i denna del av intervjuer med några studenter vid respektive program, varav några är representanter för studentkårerna vid samma program. Några av de aktiviteter som enligt programmen är ämnade att främja studenternas kollektiva och individuella inflytande samt några uttalanden om hinder för detsamma kommer också att belysas i denna del. 9

10 2.1 Kartläggning av studenternas medverkan Följande kartläggning av studenternas formella inflytande, det vill säga studenternas medverkan i beredande och beslutande aktiviteter, vid GU:s samtliga fakultetsnämnder respektive institutions- och avdelningsstyrelser baserar sig på de svar som har lämnats i en enkät 12 ställd till nämnda organ. En enkät med likalydande frågor har även ställts till studentkårerna och FFS 13 sektioner. Frågorna i enkäterna avser studentrepresentanternas medverkan under läsåret och insamlingen av enkätdata skedde under senvåren Redovisningen av data är tematisk och ligger nära de frågor som ställdes i enkäten, vilka kommer att upprepas i texten nedan. De svar på enkäten som inkommit redovisas i den löpande texten och en förteckning över dem som har besvarat enkäten finns med som bilaga Hur många och vem utser dem Fakultetsnämnderna, institutions- och avdelningsstyrelserna fick i den utsända enkäten frågan om hur många studentrepresentanter som det ska finnas i deras nämnd alternativt styrelse. Frågan ställdes också om det finns någon praxis rörande fördelningen av representanter mellan studenterna som läser vid grundutbildningen och de som läser vid forskarutbildningen. Nämnder alternativt institutioner och avdelningar ombads i enkäten att ange hur många av respektive slag som är praxis. Därefter fick de frågan om hur många studentrepresentanter som idag är utsedda till aktuell fakultetsnämnd, institutions- och avdelningsstyrelse och hur många av dessa som är forskarstuderande 15. Enkätsvaren visar att studenterna representeras av mellan två och fyra ledamöter i nämnder och styrelser. Det vanligaste antalet representanter är tre. I några fall finns en suppleant till de ordinarie representanterna. I flertalet av fallen är samtliga platser besatta med det stipulerade antalet. I några fall finns det dock endast en studentrepresentant och de övriga platserna står tomma. Vid Handelshögskolans liksom inom Sahlgrenska akademins områden för grundutbildning finns det några enstaka institutioner eller avdelningar som inte har någon plats besatt alls. Detta förklaras i de fall då det förklaras med att studentkårerna inte har utsett någon sådan representant. Det är brukligt att minst en av platserna i de aktuella nämnderna och styrelserna tillsätts med studentrepresentanter från forskarutbildningen, om man bedriver sådan verksamhet. Några institutioner och avdelningar avviker emellertid från detta mönster och har en lika stor eller större andel representanter som är 12 Se Bilaga 2. Enkäterna. 13 Filosofiska Fakulteternas Studentkår (FFS). 14 Se Bilaga 3. Förteckning över dem som har besvarat enkäten. 15 Se Bilaga 2. Enkäterna. Enkätfrågorna

11 forskarstuderande. Dessa institutioner och avdelningar är företrädesvis naturvetenskapliga och i några fall humanistiska. Fakultetsnämnderna, institutions- och avdelningsstyrelserna tillfrågades vidare i enkäten om vem det är som har utsett studentrepresentanterna för grundutbildningen respektive forskarutbildningen 16. Det genomgående svaret är att det är de studerande själva som väljer sina representanter. Ibland anges namnet på studenternas kårförening som svar på frågan, ibland inte. Många berättar om att det är studenterna i ämnesgruppen - om sådan finns - som är de som föreslår representanter till studentkårerna, vilken i sin tur gör det officiella valet av studentrepresentanter till nämnder och styrelser. Vad avser representanterna som är studerande vid forskarutbildning anges att det är doktoranderna själva genom doktorandråden, doktorandföreningen eller liknande sammanslutningar som utser representanterna. Från de olika studentkårerna, som fick frågan enbart riktad mot respektive fakultetsnämnd, kommer ett samstämmigt svar som säger att representanterna ska vara tre till antalet - och i vissa fall även suppleanter till dessa. Mellan två till tre platser är idag tillsatta, menar de. Praxis verkar, enligt studentkårernas svar, vara att en av studentrepresentanterna ska vara forskarstuderande. Det är studentkåren eller flera studentkårer i samverkan som utser grundutbildningsrepresentanterna. De forskarstuderande utser, mer eller mindre formellt, sina representanter inom sina respektive doktorandgrupper, sitt doktorandråd eller motsvarande denna gruppering Vem är närvarande Vidare tillfrågades nämnder och styrelser i vilken utsträckning de som representerar studenterna vid grundutbildningen är närvarande vid nämndens respektive styrelsens möten. I frågan klargörs att det behöver närmare anges i svaret vid hur många möten alla har varit närvarande, vid hur många möten en representant har varit frånvarande etcetera. Frågan om i vilken utsträckning de som representerar forskarstuderande är närvarande vid nämndens möten följer därefter med samma önskan om specificering 17. På dessa två frågor har de nämnder och styrelser som har svarat gjort det på olika sätt, vilket gör att endast översiktliga analyser är möjliga att göra. Några av nämnderna och styrelserna svarar enbart "deltar" på frågan om närvaro medan andra istället svarar "någon deltar". Åter andra anger exakta närvararotal för samtliga möten de har haft i nämnden eller styrelsen under året. En av de översiktliga iakttagelser som låter sig göras är huruvida representanterna från grundutbildningen och de från forskarutbildningen skiljer sig från varandra vad avser att komma till möten som de är kallade till. Representanterna från 16 Se Bilaga 2. Enkäterna. Enkätfråga Se Bilaga 2. Enkäterna. Enkätfrågorna

12 grundutbildningen deltar genomgående mindre på samma möten som representanterna från forskarutbildningen gör. Detta gäller dock inte inom det konstnärliga fakultetsområdet där grundutbildningsstudenter deltar och ingen representant från forskarutbildningen verkar vara närvarande. Det ser alltså ut som om studentrepresentanterna för grundutbildningen är med vid nämnd- och styrelsemöten i mindre omfattning än vad representanterna för forskarutbildningen är. Det är emellertid nästan alltid så att någon av representanterna från grundutbildningen deltar. Om detta är en uppgjord arbetsfördelning mellan grundutbildningsstudenterna får vi inte veta något om via enkätsvaren. Representanten från forskarutbildningen är i de flesta fall ensam och kan inte fördela arbetet med någon. Det ser med andra ord ut som om representanterna från forskarutbildningen deltar till 100% medan det ser ut som om studenterna från grundutbildningen deltar till hälften. Detta säger dock, menar jag, något om kontinuiteten vad gäller de enskilda studenterna från respektive utbildning. Frekvensen för mötesdeltagandet blir också intressant om man ställer den tillsammans med en annan av enkätfrågorna, vilket jag kommer att göra under nästa rubrik. Några av de kommentarer som de svarande har lämnat kring vem det är som deltar på mötena handlar om att det vissa år är svårt få tag i studenter som vill engagera sig. Någon skriver att studenterna inte har något intresse. Den som svarar anger emellertid inte på vad detta påstående baserar sig. Ett annat sätt att förstå saken är att studenterna vid vissa av utbildningarna efter en kort tid ska vidare till nästa ämne och att det är därför de inte engagerar sig. Oavsett orsak blir följden den att studenternas representanter i nämnder och styrelser ofta byts ut. Därmed är det svårt att få någon kontinuitet i arbetet, menar flera som har svarat på enkäten. Sammantaget säger kommentarerna att studentrepresentanterna många gånger saknar relevant kompetens eller att de saknar tid att bygga upp den kompetens som efterfrågas hos dem. Någon av dem som har svarat påtalar emellertid den risk det å andra sidan kan innebära om studenterna får stor vetskap om och långvarig erfarenhet av den aktuella nämnden eller styrelsens arbete. Risken är, som den svaranden ser det, att man som student kan bli alltför lojal med systemet och därmed ha svårt att se och påtala dess fel och brister. En som svarar för nämndernas eller styrelsernas räkning, menar att intresset hos studenterna för att engagera sig i nämnd- och styrelsearbetet har minskat under senare år. Någon annan säger att man idag är helt beroende av eldsjälar. En stor del av enkätsvaren ger bilden av en verksamhet som rullar på i sina sedan länge uppkörda spår och att det är dessa spår som studenterna, likaväl som lärare och andra som arbetar inom verksamheten, har att anpassa sig till. Av studentkårernas svar framgår att det många gånger är svårt att från terminens början besätta alla aktuella förtroendeuppdrag med studentrepresentanter men att det blir något lättare efter hand som terminen går. Studentkårerna prioriterar uppdragen på så vis att de besätter de platser som de tycker är de viktigaste. Ofta blir det så att en och samma person får sitta på flera platser. Kontinuiteten i representationen är svag, 12

13 menar de som svarar för studentkårernas räkning. De flesta studentrepresentanterna byts ut varje år. Det är lättare att besätta förtroendeuppdragen i fakultetsnämnden än de övriga platserna, säger några av de svarande medan andra menar att det på fakultetsnivån inte känns självklart att engagera sig. Många av de studenter som är aktiva i kåren nästan bränner ut sig i sina försök att uppfylla kraven, menar de som har svarat på enkäten för studentkårernas räkning. De studenter som är aktiva på lokal nivå, såsom vid institutioner och avdelningar, hinner vanligen inte engagera sig i mer än vad de redan gör. Många studenter kan ha svårt att se nyttan och nöjet med ett förtroendeuppdrag, menar de som har svarat för studentkårerna. De antar att studenterna saknar den motivation som behövs. De från studentkårerna som har besvarat enkäten svarar också med självkritisk reflektion. De skriver att de måste bli bättre på att offentligt utlysa sina platser i nämnder och styrelser. Det är vanligen inte känt bland studenterna i allmänhet att förtroendeuppdragen finns och det är dessutom svårt för studenterna att veta vad uppdragen innebär. Detta vill säga att man behöver förbättra informationen till studenterna, menar de som har svarat Samråd, beredning, beslut Nästa enkätfråga 18, som rör huruvida det finns något etablerat samrådsförfarande mellan fakultetsledning och studentrepresentanter och hur ofta samt i vilka situationer detta i så fall används, har även den besvarats på olika sätt, vilket gör det svårt att sammanställa svaren. Samtliga fakultetsnämnder, utom den konstnärliga, anger att de har någon form av samråd. Flera anger att de har samråd vid behov. Några svarar att samråden är informella eller att det finns en ständig inbjudan för studenterna till arbetsutskottens möten. Det samråd som beskrivs verkar vanligen vara i form av återkommande möten med studentrepresentanterna innan den aktuella nämnden ska sammanträda. Men det kan också vara möten av mer informellt slag. Några har till exempel så kallade frukostmöten med studenternas respresenter eller så har de enskilda möten med kanslichef eller dekan. De sistnämnda mötena kan, enligt enkätsvaren, ibland vara initierade av studentrepresentanterna. Enligt svaren från studentkårerna bekräftas att det förekommer möten mellan dekanus och studentrepresentanter samt i ett fall ett studierektorsråd. Vad avser institutioner och avdelningar så svarar ungefär en tredjedel 19 att de inte har något etablerat samråd. Några som har lämnat in enkäten har inte alls svarat på just 18 Se Bilaga 2. Enkäterna. Enkätfråga av de 34 svarande svarar på detta vis. Sahlgrenska akademin som bidrar med svar från 17 institutionsstyrelser är då inte med i beräkningen eftersom deras uppgifter inte fanns tillgängliga när den analysen gjordes. 13

14 denna fråga. Detta gör att det kan antas att upp mot hälften av de svarande inte har något etablerat samråd. Några få av de svarande skriver att samråd finns eller uppstår ad hoc. De samråd som beskrivs i svaren är i fråga om fakulteterna, antingen i form av sammankomster före officiella möten eller så är det i form av återkommande frukostmöten av typen "stående inbjudan". Samrådet kan vara att ämnesgruppen ombeds bereda vissa punkter inför möten och råd av olika slag. Det kan i andra fall vara det att studenterna har representanter i arbets- och referensgrupper av olika slag. Samrådet kan också vara i form av att studenterna deltar i verksamheter av mer kontinuerligt slag, som i fråga om utveckling och utvärdering av kurser eller program. Några som har sådan verksamhet 20 betonar att det är studenterna på forskarutbildningen och inte grundutbildningsstudenter som innefattas i den. Det samråd som beskrivs i detta fall ter sig omfattande då doktorandernas hela situation och vetenskapsråd diskuteras. I enkäten frågades det också efter vilka beredande och beslutande organ - utöver fakultetsnämnd - som finns på fakultetsnivå. Vidare frågades det efter i vilken utsträckning studentrepresentanter är utsedda till och deltar i organens arbete 21. Enligt svaren kan arbetet handla om allt från programutveckling, tjänstetillsättning och stipendier av olika slag till lokal- och husgrupper samt arbetsmiljö i allmänhet. De svarande har forskarutbildningsråd eller någon nämnd för forskarutbildningen. Flera har också någon nämnd, kommitté eller råd för grundutbildningen. Vad som i övrigt nämns i sammanhanget är budgetgrupper, lärarrekryteringsnämnder, matråd, informationsgrupper, ledningsgrupper, miljökommittéer, antagningskommittéer och arbetsgrupper för jämställdhet. I svaren framgår att studentrepresentanterna i mindre utsträckning deltar i matråd, lokalråd och liknande verksamheter. Några svarar inte på frågan om vilka beredande och beslutande organ som finns eller skriver att de inga har. Studentkårerna har i sina svar uppgett att det finns lokalråd, lärarförslagsnämnder, forskarutbildningsnämnder, forskningsråd och programnämnder. Det framgår inte alltid i svaren i vilken utsträckning studenter är utsedda, men en del har svarat att det är en självklarhet - till och med en förutsättning - och att det ligger i frågans natur att det finns studentrepresentanter utsedda. Flera svarar att de har studenter från forskarutbildningen med i organens arbete. Någon för fram sina funderingar kring att även ta med grundutbildningsstudenter i framtiden. Några av de institutioner och avdelningar som på den förra frågan svarade att de inte har något etablerat samråd säger sig i beredande och beslutande organ ha utsedda studenter som 20 Två naturvetenskapliga, som också har större andel studeranderepresentanter i sin studentsamrådsverksamhet. 21 Se Bilaga 2. Enkäterna. Enkätfråga 8. I redovisningen för jag delvis samman fråga 8 med fråga 10. De svaranden som säger nej, inga eller liknande på fråga 8 säger inget om deltagande. Dessa svar räknas bort i redovisningen. 14

15 deltar. Det finns uppenbarligen inga uttalade rutiner för samråd och beredande men för den skull utesluts inte studenterna ur organens arbete. Genomgående är det så att de tillfrågad i sina svar redovisar att forskarutbildningsstudenterna deltar i organens arbete medan grundutbildningsstudenterna gör det i mindre utsträckning. För de sistnämnda verkar det, enligt enkätsvaren, som om svårigheterna med kontinuiteten eller att det över huvud taget inte går att få tag i någon studentrepresentant, är hindret för deras delaktighet. Någon enstaka institution eller avdelning anger att de inte har någon studentrepresentant alls som deltar. De konstnärliga institutionerna och avdelningarna skiljer sig från de övriga på så vis att de inte redovisar några forskarstuderande som deltar. Å andra sidan verkar studenterna från grundutbildningen vara mer aktiva än vad de är vid andra institutioner och avdelningar, utom i nämnden där de som svarar anger att den inte hade något etablerat samrådsförfarande alls. Sammanfattningsvis kan sägas att det framför allt verkar vara de forskarstuderande som har en funktion i de olika organens arbete. De forskarstuderande beskrivs i svaren genomgående som mer engagerade än studenterna vid grundutbildningen Tidigare och framöver Enkäten avslutades med en öppen fråga som var både bred och djup 22 och flera av de som har svarat har passat på tillfället att lämna många tänkvärda synpunkter, varav några kommer att citeras i redovisningen nedan. Den avslutande frågan var ställd till prefekt eller avdelningsföreståndare alternativt studierektor och avsåg hur de såg på studenternas medverkan i styrelsearbetet: vilken roll bör studentrepresentanterna spela? Fungerar studentmedverkan på detta sätt? Finns förändringar över tid? Om studentmedverkan inte fungerar på önskat sätt, vari består då bristerna? Kan dessa åtgärdas, och i så fall hur? Till studentkårerna formulerades frågan så att de fick svara utifrån sitt perspektiv. Hälften av enkätsvaren beskriver studenternas medverkan i styrelsearbetet som problem. Många svarar med att beskriva den faktiska förekomsten av samverkan, dess funktion eller formella betydelse. Några få svarar med att beskriva sina visioner eller intentioner vad avser studenternas medverkan. Av svaren från samtliga grupper går att utläsa att studentrepresentanternas roll är att vara en länk och en buffert mellan utbildningsanordnaren och studentgruppen som helhet, det vill säga en funktion som verkar i två riktningar. Studentrepresentanterna får, uttryckt med andra ord, information som gör att de involveras och bättre kan förstå och förankra utbildningsanordnarens beslut liksom utbildningsanordnaren å sin sida hålls uppdaterad om studentgruppens allmänna hållning. Genomgående anger de svarande 22 Se Bilaga 2. Enkäterna. Enkätfråga

16 från nämnder, institutioner och avdelningar att de är positiva till studentrepresentanternas medverkan i styrelsearbetet. Flera menar också att studentrepresentanternas medverkan fungerar bra. Några påtalar att de ser förekomsten av medverkan som viktig och att de i egenskap av utbildningsanordnade har mycket att vinna på att upprätthålla ett gott samarbete med studenterna. Studenternas aktiva medverkan är viktig. Genom representation i styrelsen får ledningen en god uppfattning om hur grundutbildningen och forskarutbildningen fungerar i praktiken. Jag tror att jag ärligt kan säga att prefekt och studierektorer ser positivt på studenternas medverkan i institutionsstyrelse, arbetsgrupper och i kvalitetssäkringsrutiner. I själva verket kan studenterna ofta vara en pådrivande kraft i den riktning som institutionsledning vill driva verksamheten, men som det kan vara svårt att få delar av kollegiet med på. Det problem som är det mest framträdande i svaren är att det är svårt att få tag i studenter som vill representera i nämnder och styrelser. Problemet ter sig större på grundutbildningen än på forskarutbildningen. Svårigheterna att finna representanter påverkar kontinuiteten för den enskilda representanten såväl som för nämnd- eller styrelsearbetet, vilket också beskrivs som ett stort problem. Studentrepresentanterna spelar en viktig roll i styrelsearbetet och bör fungera som katalysatorer för krav och önskemål som kommit fram i respektive ämnesgrupp. Doktorandrepresentanterna i såväl styrelse som FUN tar en aktiv del i arbetet och för ofta fram krav och önskemål från doktoranderna. Däremot har det varit svårare att få till stånd ett aktivt deltagande från studentrepresentanterna från grundutbildningen. Vissa år har deras ämnesgrupp fungerat väl och då har vi även haft ett aktivt deltagande i styrelsemöten men vissa år (som t.ex. det innevarande) har intresset varit minimalt med resultat att studeranderepresentanten inte alla eller bara mycket sparsamt deltar i styrelsearbetet. Studenterna bör naturligtvis engagera sig i utbildningen och vara med och påverka den. Deras intresse varierar dock påtagligt från termin till termin. Kontinuiteten i studenternas medverkan är därför stundtals dålig. De svarande verkar se problemen som individrelaterade men också som en fråga om hur organisationen ser ut. Flera menar att det kan bero på en enstaka student om representationen fungerar eller inte medan någon annan skriver att till exempel själva möteslokalen kan vara viktig för aktiviteten. Några påtalar att det som gör att de forskarstuderande finns med i arbetet i så stor utsträckning är att doktoranderna själva visar intresse för att delta. Andra lyfter fram att de sällan i organens arbete diskuterar frågor som rör grundutbildningen mer än på lång sikt. Detta, tror de, kan göra att 16

17 studenterna på grundutbildningen, som många gånger finns på institutionen eller avdelningen enbart en kortare tid, känner styrelsearbetet som omotiverat. De som har svarat på enkäten menar tydligen att det till stor del är de studerandes egen sak att engagera sig. Ändå ser flera av de svarande förmildrande orsaker, som nämndes tidigare, till att den enskilde studenten inte gör det. Några säger att de från nämnden, institutionens eller avdelningens sida försöker uppmuntra - på vad sätt framgår dock inte - studenterna att medverka i styrelsearbetet. Även om jag i princip stöder tanken på grundkurs-studenter i styrelsen ser jag problem. Dessa studenter befinner sig (oftast) ganska kort tid vid institutionen och har inte den insyn i institutionens arbete som krävs för att kunna beslut. Man kan heller inte förvänta sig detta, eller att dom skall vara speciellt intresserade för dom flesta är ju ändå det viktigaste att skaffa sig ämneskunskaper som skall användas på andra arbetsplatser. Svårigheterna att få representanter till nämnder och styrelser, menar några, kan bero på att studentkårerna inte har organiserat de val som skulle behöva arrangeras för ändamålet. De svarande säger att det förmodligen inte räcker med enbart information. Några har idéer om hur man som nämnd, institution eller avdelning skulle kunna ta mer aktiv del i sökandet efter studenter som vill representera i styrelsearbetet. Idéerna handlar både om hur de själva som nämnd, institution eller avdelning skulle kunna agera men också om vilka belöningssystem som skulle kunna utvecklas för de studerande som är aktiva som representanter. Det enda jag kan se hjälper på kort sikt vore att helt sätta sig över detta att studenterna ska utse representanter helt utan vår medverkan och försöka att mer handgripligt få varje undervisningsgrupp att utse en representant och att de olika representanterna sen avgör vem som ska delta i vilket organ. Ett annat sätt kan kanske vara att bilda nån typ av samråds- /diskussionsgrupp, som inte har formella sammanträden, utan öppnare samtal med institutionsledningen. Kanske kan man via den få grundstudenterna att intressera sig för att tillvarata sin lagstadgade rätt. Formalisera studrepr- och kår-aktivitet så att det kan användas som merit i framtiden. Även om det bland de svarande från nämnder, institutioner och avdelningar finns de som är intresserade och beredda till ett vidare samarbete med studentkårerna - både vad avser information, rekrytering och utbildning av representanter för styrelsearbetet så ser de risker i ett alltför stort närmande mellan de skilda verksamheterna, det vill säga mellan utbildningsanordnare och studentkårer. Studentrepresentanternas kompetens kring det aktuella styrelsearbetet ställs emot risken att representanten själv blir en del av utbildningsanordnarens perspektiv och därmed kanske oförmögna att kritiskt granska förslag och beslut, skriver någon. 17

18 Studentrepresentanterna behöver delta i beredande organ för att bli insatta i frågorna. Å andra sidan finns det då en risk att de "institutionaliseras" och blir alltför lojala med de beslutsförslag som läggs fram i beslutande organ. Detta är ett svårlöst dilemma för okunnig opposition leder heller ingen vart. Separata utbildningar i kårernas regi är kanske en väg att gå. Man kan säkert göra mer från institutionernas sida, men det är också mycket annat vi skall hinna med för att göra bra verksamhet - och för att efterkomma alla påbud. Så något måste också hända från studentkårernas sida. Jag upplever att den kårstruktur som vi idag har inte är optimal. Studentkårerna borde för att skapa den identitet som är nödvändig för engagemang följa universitetets organisationsstruktur. Den studentkår som organiserar huvuddelen av våra studenter är för långt bort från våra studenter. En synpunkt som framförs rör möjligheterna att utveckla informella kontakter mellan utbildningsanordnare och studenter, vilket enligt svaren är en vanlig beskrivning av det samrådförfarande som förekommer redan idag. Det är viktigt med en god lyhördhet mellan institutionsledning och studentgrupperna (ÄG-grupperna och doktorandråden) och att det utöver institutionsstyrelsemöten också finns en fortlöpande informell dialog och ett samrådsförfarande. Därigenom undviks onödiga konfrontationer vid styrelsemöten och frågor som studentgrupperna vill driva kan utredas grundligt och i samförstånd före beslut i styrelsen. Dessa informella kontakter kan och bör utvecklas vidare. Ju större öppenhet och väl fungerande information som ges till studenterna/doktoranderna desto bättre fungerar medverkan i institutionsstyrelsen och beredande organ. Om studentrepresentationen i nämnder och styrelser inte fungerar på ett önskvärt sätt tror studentkårerna att bristerna kan vara av flera olika slag. Studentkårerna tror till exempel att de själva och GU inte har lyckats att nå ut till gemene student med budskapet om hur viktigt det är med studenternas representation. Studenterna kanske inte vet att de har möjlighet att påverka. Det kan vara svårt att få gehör hos nämnder och styrelser, vilket gör att de studerande inte ser direkta resultat av de ansträngningar som görs av deras representanter. Akademin är trög och organen är många gånger osynliga och okända för studenterna, menar de svarande från studentkårerna. Mötena med nämnder och styrelser ger dessutom sken av att vara både trista och byråkratiska. Därtill kan många studenter, enligt något svar från studentkårerna, ha uppfattningen att de ärenden som tas upp redan är avgjorda och att studentrepresentanten enbart fungerar som studentalibi. Rekryteringsunderlaget bland studenterna för ett representantskap i olika organ är svagt, menar de svarande från studentkårerna. Den rekrytering som ändock förekommer sker internt inom en liten krets av människor. Att studenterna prioriterar 18

19 annat kan bero på att många av studenterna är yrkesinriktade och hellre ägnar sig åt sina studier. Men det kan också bero på, menar de svarande, att det saknas kompensation för de studenter som deltar, kompensation till exempel i form av tid, pengar eller meritreferenser. De som har svarat för studentkårernas räkning säger att bristerna delvis kanske kan åtgärdas med färre organ på fakultetsnivån samt bättre information till vanliga studenter. Informationen om att det finns förtroendeuppdrag och att några av dessa är vakanta behöver få en bättre spridning, menar de. För detta ändamål kan informationen vid programstarter eller kursintroduktioner vara en viktig nyckel. Information om vad uppdragen innebär kan också förbättras och där har GU ett ansvar, menar de svarande från studentkårerna. Universitetet måste dessutom tydligt visa engagemang inför studenternas intresse och se detta som möjlighet istället för som ett nödvändigt ont, vilket enligt svaren ibland är den signal som sänds. Studentkårerna och GU skulle tillsammans kunna ge studentrepresentanterna utbildning och samverka kring spridningen av information. Men, säger någon i ett enkätsvar från studentkårerna, "man måste locka studenterna på nya sätt, det måste bli populärt att engagera sig". En metod kan vara ekonomisk ersättning för förtroendeuppdrag, i form av en personlig ersättning eller genom bidrag till studentkåren. Att det går att påvisa positiva resultat, kan vara en annan. Åter en annan metod kan vara att det arrangeras fler aktiviteter inom studentkårerna för de studenter som är engagerade i dylikt arbete, föreslår någon Sammanfattande diskussion Enkätsvaren visar att studenterna representeras av mellan två till fyra ledamöter i nämnder och styrelser inom GU. Det vanligaste antalet studentrepresentanter är tre. I några fall finns en suppleant till de ordinarie representanterna. Oftast är samtliga platser besatta med det stipulerade antalet representanter och det är brukligt att en av platserna i de aktuella nämnderna och styrelserna tillsätts med en studentrepresentant från forskarutbildningen. Det är i samtliga fall studenterna som väljer sina egna representanter. Enkätsvaren från studentkårerna stämmer väl överens med de svar som fakultetsnämnderna, institutions- och avdelningsstyrelserna har lämnat. Representanterna från grundutbildningen deltar genomgående i mindre utsträckning på de möten som de blir kallade till än vad representanterna från forskarutbildningen gör. Det vanliga är att det ändå alltid är någon av representanterna från grundutbildningen som deltar. Mot bakgrund av de uppgifter som har lämnats i den aktuella enkäten kan man dra slutsatsen att det formella inflytandet, på en grundläggande nivå, fungerar någorlunda bra i betydelsen att det i allmänhet finns studeranderepresentanter utsedda till nämnder och styrelser även om inte alla platser är tillsatta likaså att någon av de utsedda studenterna deltar på mötena. 19

20 Många av de svarande påtalar dock att det kan vara svårt att rekrytera studentrepresentanter, vilket förhindrar den kontinuitet och kompetensutveckling som är eftersträvansvärd i organens arbete. I och med att studenterna vid forskarutbildningen deltar medan grundutbildningsstudenterna inte gör det i lika hög utsträckning kan det antas att de forskarstuderande i högre grad än studenterna vid grundutbildningen är med och reproducerar den löpande verksamheten vid GU, vilket i sin tur kan göra det än svårare för andra kategorier att etablera sig i de formella sammanhangen. Nämnder och styrelser verkar ha någon form av samråd med studentrepresentanterna. Flera anger att de har samråd vid behov och några säger att samråden är informella eller att det finns en så kallad ständig inbjudan till studenterna. Ett samlat intryck ger att de beredande och beslutande aktiviteterna är som de är och alltid har varit och att detta har fungerat bra. Och det är detta som studentrepresentanterna, såväl som lärarna och andra som deltar i verksamheten, har att inordna sig i. Detta kan tyckas något dubbelt då många av de svarande i nämnder och styrelser även talar om vikten av att samverka med studenterna. En trolig förklaring till det tveeggade svaret är att spridningen mellan olika nämnders, institutioners och avdelningars uppfattning är stor eller att det finns en diskrepans mellan visioner och praktik. Några svarar till exempel att de inte har något etablerat samråd med studenterna men berättar sedan om hur studenterna deltar i organens arbete vid behov. Det verkar vara så att man vid vissa institutioner och avdelningar inte har några uttalade rutiner för samråd och beredande verksamhet men att man inte för den skull utesluter studenterna ur organens arbete. Det finns förmodligen en del att göra för att förbättra studenternas formella inflytande om man vill bredda urvalet av studenter och skapa den kontinuitet som idag saknas. Det finns personer inom GU som vill utveckla informella kontakter mellan utbildningsanordnarna och studenterna. Detta kan förstås både som istället för som parallellt med de formella kontakterna. Detta väcker funderingar kring, om studenternas inflytande kanske inte handlar om att öka den formella medverkan i en numerär bemärkelse utan att det istället handlar om att modifiera eller att specialisera den. Frågan är vem som kommer att ta plats i en informell samverkan med tanke på de svårigheter som finns att rekrytera studenter till den nuvarande representativa verksamheten. 2.2 Av vikt för studenterna Om det nu är så att studenternas formella inflytande fungerar hyggligt i bemärkelsen att studentrepresentanter deltar i nämnd och styrelsearbete, är studenterna för den skull nöjda med den utbildningsverksamhet som bedrivs vid programmet? Kring detta 20

21 har jag haft samtal med ett antal 23 studenter som är inskrivna vid fyra olika programutbildningar vid GU. I denna del av rapporten startar funderingarna kring de företeelser av vikt som studenterna har lyft fram under nämnda intervjuer. Studien är en fördjupning av en tidigare undersökning inom STUG-projektet. Följande redovisning och diskussion har organiserats i tre olika teman. Det första temat är organisation och framförhållning, det andra är förutsättningar och tillgänglighet och det tredje är bekräftelse och återkoppling. De tre temana beskrivs nedan med hjälp av de olika exempel som studenterna har berättat om. Temana överlappar varandra och exemplen skulle ibland kunna föras in under mer än en av rubrikerna. Analysen bygger på det jag sett och hört under insamlingen av data och jag försöker i texten vara tydlig när jag gör egna antaganden om materialet. De företeelser som har sorterats i teman i denna redovisning är inte av sådan art att studenterna genomgående har klagat över att verksamheten inte fungerar. Det är snarare frågan om sådant som studenterna menar är av stor vikt för deras studieprestationer. Det är dessutom av stor vikt för att deras tid vid programmet och deras övriga liv ska fungera tillfredställande. Förmodligen har, enligt min mening, hanteringen av företeelserna betydelse för studenternas motivation och vilja att delta i olika inflytandeprocesser kring deras utbildning. De företeelser som redovisas och diskuteras i denna del av studien är inte kopplade till enskilda studenters situation utan är sådant som är av stor vikt för flera av studenterna. Företeelserna har ändock en individuell prägel genom den betydelse exemplen har för den enskilda studenten, vilket framgår i studenternas mer eller mindre känslosamma utsagor. Vissa studenter tar eller hanterar saker och ting i takt med att de uppstår, antingen som en anpassning hos den enskilda studenten eller som en personlig egenskap. Andra studenter känner att de behöver kunna planera sin närmaste framtid, vilket kan röra sig om allt från att ha kontroll över innevarande dag eller nuvarande termin. Vid ett av programmen som deltar i studien är vanligtvis terminen planerad och studenterna kan hitta information om detta i god tid, vilket studenterna förstås uppskattar. Men även vid detta program fallerar ibland de uppgjorda planerna och studenterna får information om förändringarna sent eller inte alls. Med detta vill jag säga att studenterna på samtliga program mycket väl kan ha anledning att rikta kritik mot det enskilda programmet ifråga om hur saker och ting ordnas men att det inte är det som intresset riktar sig mot här. Det väsentliga är att studenterna har lyft fram ett antal exempel på sådant som är av största vikt att detta fungerar tillfredsställande för att deras tillvaro vid utbildningen ska kännas möjlig att hantera utan alltför stora påfrestningar. Företeelserna utgör samtidigt exempel på vad det är studenterna skulle vilja ha inflytande över och vad de skulle vilja kunna påverka i hög grad. Därmed blir exemplen ibland, menar jag, också exempel på vad 23 Se Bilaga 4: Förteckning över insamlade data. 21

22 studenterna inte har kunnat påverka i den utsträckning som de hade önskat och följaktligen blir det en negativ kritik av det program som de läser vid. * I denna del av rapporten utgörs det empiriska underlaget dels av intervjuer med studenter vid fyra olika programutbildningar vid GU, dels av observationer gjorda vid samma programmen. Valet av program baseras framför allt på att de fyra programmen varierar i antalet studenter samt även i studentgruppernas sammansättning sett till ålder och bakgrund. Programmen som ingår i denna studie ges vid fyra olika fakulteter. Vad som eftersträvades med urvalet var att få en så stor variation av idéer och uppfattningar i datamaterialet som möjligt. Valet av program motiverades av att studenterna som läser vid dem har olika sammansättning som grupp betraktad, vad avser bland annat ålder, kön och föräldrarnas utbildningsbakgrund 24. Det första programmet där data samlades in är ett stort program sett till antal studenter. Studenterna vid programmet är relativt unga och det är en jämn könsfördelning bland dem. Det andra programmet är också ett stort program men merparten av studenterna som utbildar sig inom detta är kvinnor. Flera av studenterna vid programmet är relativt sett äldre än den traditionella studenten 25. Det tredje programmet domineras också av kvinnor, varav flera också är äldre än den genomsnittliga studenten. Programmet är emellertid litet, sett till det totala antal studenter som läser vid det. Det fjärde programmet är medelstort och har en jämn könsfördelning bland studenterna. Studenternas ålder är den genomsnittliga för samtliga programstudenter vid GU. Intervjuerna och observationerna har gjorts under studenternas andra till åttonde termin vid det aktuella programmet 26. Det insamlade datamaterialet ger den bild som kommer att sammanfattas i redovisningen nedan. Skillnaderna som finns mellan de olika programmen blir dock inte alltid synliga. Tematiseringen kan göra att enstaka inlägg, som skulle kunna vara intressanta, försvinner eftersom ett kriterium vid analysen av materialet har varit att förekomsten av de kommentarer eller synpunkter som används ska vara mer än något enstaka. Därmed inte sagt att data är generaliserbar i någon statistisk bemärkelse. Sin generella betydelse får det i sin utgångspunkt i STUG-projektet och då det läggs ihop med andra undersökningsresultat, vilket här påvisas med hjälp av referenser. Att det i datamaterialet enbart är studenter som läser vid program som kommer till tals betyder inte att andra typer av studenter med nödvändighet säger något annat. Differentiering i all ära men jag försöker visa på något som skulle kunna vara allmängiltigt. Det kan emellertid vara så att de som studerar vid ett program har en tätare kontakt med lärare 24 Betydelsen av detta framgår i Balke (2001) och framför allt i Balke (2002). 25 Till den traditionella studenten, brukar räknas den person som har börjat sina högskolestudier före 24 års ålder, läser på heltid och som inte har tagit ett längre studieuppehåll. 26 Se Bilaga 4. Förteckning över insamlade data. 22