Komplettering av handlingar till nämndens sammanträde

Transkript

1 1 (1) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Enheten för nämndadministration, June Fors Ledamöter och ersättare Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning Komplettering av handlingar till nämndens sammanträde Bifogat översändes handlingar till följande ärende: 4. Delårsrapport januari april 2015 samt helårsprognos 2015, 15RS2674 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX ORG.NR PLUSGIRO Region Örebro län Box Örebro Eklundavägen 2 Örebro E-POST regionen@regionorebrolan.se INTERNET

2 Ärende nr 4. Hälso- och sjukvården/ledningsstaben, Gustav Ekbäck / Tjänsteställe och handläggare Datum Beteckning Hälso- och sjukvården/staben, Gustav Ekbäck 2015-x Delårsrapport Hälso- och sjukvård med klinisk forskning Delår I, 2015

3 Innehållsförteckning Inledning 3 Aktuella händelser 3 Förvaltningens mål 5 - Hållbar utveckling 5 - Hälso- och sjukvård 7 - Attraktiv arbetsgivare 17 - Region Örebro läns ekonomi 19 Ekonomi 20 - Resultatrapport 20 - Periodens resultat 21 - Helårsprognos 23 - Vidtagna åtgärder för att nå ekonomi i balans 24 - Investeringar 25 - Produktionstal 25 Personalekonomi 26 - Personalkostnader 26 - Kostnadsanalys 27 - Antal anställda årsarbetare per yrkesgrupp 28 - Sjukfrånvaro 29 Framtida utmaningar 30 Bilaga: Fullmäktiges uppdrag och särskilda satsningar 32 Bilaga: Hälso- och sjukvårdens aktiviteter 36 Hälso- och sjukvård med klinisk forskning, delårsrapport I, (41)

4 Inledning Uppföljningen i förvaltningens delårsrapport utgår från verksamhetsplanen för 2015, vilken i sin tur utgår från förutsättningar, mål, inriktningar och ambitioner som uttrycks i regionfullmäktiges verksamhetsplan samt förvaltningens egna mål. Aktuella händelser Året har börjat tufft med en rad utmaningar när det gäller tillgängligheten och att klara av att hålla vårdplatser öppna på våra vårdavdelningar. Tillgängligheten har varit utsatt för en hård belastning och det finns flera orsaker som spelar in. Trycket på den akuta sjukvården är högt, det ökade undervisningsuppdraget mot Universitetet med bl.a läkartimmar som avsetts årligen för läkarstudenterna och bristen på vårdplatser präglar sjukhusen. Den direkta orsaken till stängda vårdplatser är att det saknas medarbetare, framför allt sjuksköterskor, på vårdavdelningarna. Det är en situation som sjukhusen i regionen delar med så gott som alla större sjukhus i landet. Som en följd av kompetensförsörjningsproblematiken har sedan hösten 2014 antalet vårdplatser varit reducerat. På Universitetssjukhuset Örebro har upp mot var sjunde vårdplats varit stängd och vid lasaretten i Lindesberg och Karlskoga ungefär var tionde. Även psykiatrin har varit tvungen att reducera vårdplatser, främst inom rättspsykiatrin. De bakomliggande orsakerna till bristen på medarbetare är mångfacetterad. Ökat eller minskat antal utbildningsplatser på universiteten och högskolorna påverkar förstås möjligheten att rekrytera. Det går dock inte att på ett enkelt sätt jämföra behoven idag med hur det såg ut för några år tillbaka i tiden. Patienterna blir äldre och har mer komplexa sjukdomar som kräver mer insatser. Även om det i absoluta tal är något fler sjuksköterskor i länets hälso- och sjukvård än förra året, så är det inte tillräckligt för att i nuläget kunna hålla alla vårdplatser öppna med en säker och god vård och en bra arbetsmiljö. Ytterligare en bidragande orsak till bristen på vårdplatser är att det fortfarande på sjukhusen är många utskrivningsklara patienter som väntar på fortsatt vård och omsorg i kommunernas regi. Bekymret är som störst i Örebro. Ett omfattande arbete har gjorts inom regionen och i samarbetet med kommunen för att finna gemensamma lösningar för att ge en god vård till de utskrivningsklara patienterna. I början av maj öppnades därför i regionens regi nya externa vårdplatser vid Attendo Rynningeviken, en välkommen lösning som kommer att gagna alla patienter, både de utskrivningsklara och de som är i behov av specialiserad vård på sjukhus. Under våren har resultaten av patientenkäter, både för länets BB/förlossning och för akutmottagningarna, redovisats. Det är mycket glädjande att patienterna uppskattar och känner sig trygga med den vård och det goda bemötande som ges inom Region Örebro län. Självklart framkommer också värdefulla synpunkter på vad som kan förbättras och verksamheterna arbetar just nu med att fördjupat analysera resultaten och jobba vidare med de delar som kan utvecklas. I början av året har även en kundrelationsundersökning i Uppsala-Örebroregionen genomförts för att lyssna till remittenternas synpunkter på den högspecialiserade vård som erbjuds vid Universitetssjukhuset Örebro. Betygen från remittenterna till USÖ är, precis som tidigare, mycket höga. Det gäller både deras syn på den högspecialiserade vård sjukhuset levererar och på det sätt verksamheterna bemöter remittenterna. Hela 98 procent är nöjda med den dialog de personligen har inom sin specialitet med USÖ. Och 57 procent säger att USÖ levererar en vård som är bättre eller mycket bättre än andra vårdgivare. Det visar att det finns en hög professionalism och ett stort engagemang i utvecklingen av USÖ. Det är också en god grund i utvecklingen av den så viktiga universitetssjukvården i regionen. Hälso- och sjukvård med klinisk forskning, delårsrapport I, (41)

5 Vid en utblick i omvärlden framkommer dock att vi utifrån ett nationellt perspektiv behöver utveckla vår tillgänglighet och på vissa håll även den medicinska kvaliteten. Här har Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ett ansvar för att åstadkomma en förbättring. Inom den nu samlade förvaltningen pågår ett intensivt arbete för att använda regionens gemensamma resurser och kompetenser på bästa sätt. Bland annat håller närsjukvården på att byggas inom de fyra närsjukvårdsområdena samtidigt som fler länskliniker kommer att inrättas för att alla patienter i länet ska kunna erbjudas en högkvalitativ och jämlik vård, oavsett var i länet man bor. Som en del i utvecklingsarbetet sker också en koncentration av vissa specialistverksamheter. Även dessa förändringsarbeten har ett tydligt patientperspektiv och följer både den nationella och internationella utvecklingen. Ett tydligt exempel på detta är den nationella statliga utredning som pågår runt koncentration av framför allt högspecialiserad vård men också annan vård som kan förbättras om färre gör mer. Hälsooch sjukvården i Region Örebro än har kommit en bit på väg, bland annat genom att starta ett venöst centrum vid Karlskoga lasarett, koncentrera viss gråstarrsverksamhet, ortopedi och obesitaskirurgi till Lindesbergs lasarett samt viss cancerkirurgi och stora trauman till USÖ. Strategin grundas i den ökande specialiseringen som kräver ett stort patientunderlag för att utveckla bästa möjliga kvalitet. Men vägen att leva strategin har bara börjat. Ett spännande arbete ligger framför oss innan vi når målen! Hälso- och sjukvård med klinisk forskning, delårsrapport I, (41)

6 Förvaltningens mål Symbolförklaringar Färgindikatorer, prognos måluppfyllelse 2015: = uppnå eller överträffa målnivån = mindre, acceptabel avvikelse från målnivån = större negativ avvikelse från målnivån Förändringspilar, utveckling under året, prognosens resultat 2015 jämfört med 2014: = resultatet har förbättrats = resultatet är oförändrat = resultatet har försämrats Hållbar utveckling Övergripande mål: Social hållbarhet: Örebro läns invånare ska ha och känna lika tillgång till samhällets trygghet och service och möjlighet till delaktighet. Ekologisk hållbarhet: Region Örebro län ska främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. Ekonomisk hållbarhet: Region Örebro län ska arbeta för att förutsättningarna för god, jämlik och jämställd hälsa och välfärd ständigt förbättras. Mål: Hälso- och sjukvårdförvaltningens verksamheter beaktar hållbar utveckling i sin planering och sitt dagliga arbete. Prognos måluppfyllelse och trend: Indikatorer Alla områden inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen arbetar för att minska klimatpåverkan från vårdens förbrukningsmaterial. Mått Andelen inköp av klimatsmart förbrukningsmaterial skall öka från : Flera verksamheter arbetar aktivt med att minska klimatpåverkan från engångsmaterial. Alla områden har dock inte indikatorn i sina verksamhets- eller aktivitetsplaner. Arbetet utgår från den klimatlista med 14 produkter som beslutades av landstinget Hälso- och sjukvård med klinisk forskning, delårsrapport I, (41)

7 Indikatorer Ett stödmaterial för beställare finns framtaget. Information om minskad klimatpåverkan från engångsmaterial har under perioden getts bland annat på beställarträffar och på Regionens miljödag, samt vid flera kontakter mellan miljösamordnare och verksamheter. Dryckesbägare Övergång från plastmuggar till pappersmuggar samt till flergångsmuggar. Plastmuggarna har minskat med 15 % ( muggar) under tertial jämfört med samma period Pappersmuggarna har ökat med 24 % ( muggar). Batterier Övergång från engångsbatterier till laddbara batterier (undantaget patientnära medicinsk teknik) engångsbatterier och 360 laddbara batterier har köpts in in under tertial , vilket är 3 % fler engångsbatterier och 33 % fler laddbara batterier än samma period Medicinbägare Övergång från medicinbägare i plast till medicinbägare i papper för torra tabletter medicinbägare i plast och medicinbägare i papper har köpts in under tertial , vilket är 7 % ( st) färre plastbägare och 150 % ( st) fler pappersbägare jämfört med tertial , när medicinbägaren i papper togs in i sortimentet. Sterila skålar Övergång från engångsskålar i plast till rostfria skålar från sterilcentralen. Plastskålarna (exklusive skålar i kundanpassade set) har minskat med 60 % (1700 skålar) under tertial jämfört med Under samma period har Sterilcentralen hanterat över 34 % (287 st) fler rostfria skålar (skåltyp B6 och B8) jämfört med Indikatorer för social och ekonomisk hållbarhet ligger integrerade inom målområdena för Hälso- och sjukvård. Rapportansvar: Margareta Grape, chef strategisk samordning, USÖ. Hälso- och sjukvård med klinisk forskning, delårsrapport I, (41)

8 Hälso- och sjukvård Övergripande mål: Hälso- och sjukvården är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Inriktningsmål: Vården är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Prognos måluppfyllelse och trend: : Uppdragens genomförande är kopplat till anslutning till det nationella Nätverket för Hälsofrämjande sjukvård, Samverkansgrupp för Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande vård och uppbyggnaden av en struktur för handlingsplan Suicidprevention och minskad psykisk ohälsa. Samtliga uppdrag har startat och kommer att påverka indikatorer och mått i gynnsam riktning. Indikatorer Patienter som vårdats i Region Örebro län ha tillfrågats om levnadsvanor och livskvalitet. Mått Förbättrade aktuella värden i Nationella patientenkäten jämfört med : Nationell Patientenkät inom somatisk specialistsjukvård och psykiatrisk specialistsjukvård genomfördes under hösten 2014 resultatet för om patienterna tillfrågats om livstilsvanor visar att mindre än 30 % tillfrågades inom somatisk specialistsjukvård och ca 35 % tillfrågades inom psykiatrisk specialistsjukvård. Under hösten 2015 genomförs Nationell Patientenkät inom Primärvården och då följs livsstilsfrågorna upp på nytt. Inom Primärvården är detta en prioriterad fråga i mötet med patienten. Arbete pågår för att underlätta registrering som kan öka patientens egenmakt och därmed också förstärka patientens medvetenhet om att de tillfrågas angående levnadsvanor. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen arbetar för implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Mått Antalet rökfria operationer ska öka 2015 jämfört : Samverkansgrupp för Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande vård stöder arbetet med implementering av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Riktlinjer för rökfri operation är utarbetad och antagen av hälso- och sjukvården. Region Örebro län är nu ansluten till det nationella nätverket för Hälsofrämjande sjukvård och har som patientprojekt implementeringen av riktlinjer för rökfri operation. Antalet patienter som är rökfria inför operation kan följas via Provisio operationsplaneringsprogram. Ett arbete pågår för att möjliggöra redovisning av statistik. Hälso- och sjukvård med klinisk forskning, delårsrapport I, (41)

9 Sjukvården initierar samverkan med samhället för utformning av en gemensam handlingsplan för suicidprevention som tydliggör sjukvårdens och samhällets ansvar inom området. Mått Suicidtalen för Region Örebro län har sänkts över tre års tid jämfört föregående treårs period. : Arbetet är förstärkt med koppling till ambitionen att minska den psykiska ohälsan. Uppdraget är under startfas med kartläggning av vilka nivåer och aktörer som lämpligen ska ingå i arbetet för att skapa förutsättning för samverkan och gemensam utformning av en handlingsplan som tydliggör aktörernas samtidiga ansvar. Arbete tar stöd av Folkhälsomyndighetens handlingsplan för nationell, regional och lokal samverkan för suicidprevention. En styrgrupp har bildats inom Nämnden för Hälso- och sjukvård med klinisk forskning för att stödja och följa arbetet. Rapportansvar: Birgitta Johansson Huuva, områdeschef område psykiatri. Övergripande mål: Hälso- och sjukvården är kunskapsstyrd, högkvalitativ, jämlik och jämställd. Inriktningsmål: Vården är kunskapsstyrd Prognos måluppfyllelse och trend: Målsättningen med den organisatoriska omvandlingen av hälso- och sjukvården är att arbeta efter kunskapsstyrning Indikatorer Samtliga verksamheter har ett arbetssätt som stödjer införande av ny kunskap och evidens. Mått Verksamheter med indikatorer som har nationellt fastställda målvärden skall uppvisa närmande eller resultat i paritet med fastställda målvärdet. ; Ledningsstrukturen i hälso- och sjukvårdens områden blir avgörande för hur man kan leva upp till en resultatfokuserad och patientcentrerad vård. Stödstrukturer introduceras successivt och under 2014 omformulerades uppdrag och bemanning av Rådet för medicinsk kunskapsstyrning (RMK) och uppdraget till ledamöterna utifrån perspektiv av starkare knytning in i linjeorganisationen. Rapportansvar: Ingrid Östlund, bitr hälso- och sjukvårdsdirektör. Hälso- och sjukvård med klinisk forskning, delårsrapport I, (41)

10 Inriktningsmål: Vården är patientsäker och högkvalitativ Prognos måluppfyllelse och trend: Indikatorer Konkreta åtgärder utifrån avvikelserapporter, händelseanalyser och riskanalyser ska rapporteras och spridas i verksamheterna. Mått Allvarliga avvikelser ska leda till händelseanalys, riskanalys ska utföras vid varje betydande förändring. : Under första kvartalet har nio händelseanalyser utförts samtliga med anledning av en allvarlig avvikelse. Konkreta åtgärder finns beskrivna för avvikelse för fördröjd diagnos, hantering av läkemedel, remisshantering samt avsteg från rutin. Fem riskanalyser är utförda en analys som utreder risken med byte av apoteksleverantör. Konkreta åtgärder utifrån avvikelserapporter, patientnämndsärenden, händelseanalyser och riskanalyser rapporteras och sprids i verksamheterna. Mått Antalet dokumenterade och genomförda förbättringsåtgärder ska öka 2015 jämfört med : Arbete med NITHA systemstöd för händelseanalyser har införts under kvartal 1. Det kommer att innebära kunskapsspridning av rekommenderade åtgärder inom Region Örebro län. Arbete med att systematiskt hantera synpunkter och klagomål från närstående och patient är under utveckling. Systematiskt förbättringsarbete för att förebygga antalet vårdskador bedrivs i alla verksamheter. Mått Antal vårdrelaterade infektioner ska minska 2015 och vara halverade 2017 jämfört med mäts via punktprevalensmätning två gånger per år. : Antalet vårdrelaterade infektioner har minskat från 8,5 % till 6 % vid vårens punkt prevalensmätning. Systematiskt förbättringsarbete för att förebygga antalet vårdskador bedrivs i alla verksamheter. Mått Andelen genomförda förebyggande åtgärder för att minska risken för trycksår ska öka 2015 jämfört med mäts vid punktprevalensmätning två gånger per år. : Antalet genomförda förebyggande åtgärder i form av planerad lägesändring i säng, lägesändring i stol, trycksårsförebyggande madrass har ökat i vårens mätning jämfört med hösten Hälso- och sjukvård med klinisk forskning, delårsrapport I, (41)

11 Systematiskt förbättringsarbete för att förebygga antalet vårdskador bedrivs i alla verksamheter. Mått Antalet identifierade förbättringsåtgärder som framkommit vid utförd markörbase-rad journalgranskning ska öka 2015 jämfört med : Identifierade förbättringsområden vid genomförd markörbaseradjournalgranskning 2014 har identifierats på kliniknivå; vid överlevnad vid hjärtstopp, prevention vid risk för fallskador samt för utlokaliserade patienter, vårdrelaterade infektioner, amputationer efter kärl intervention, induktioner vid förlossning och operation av corpuscancer. Granskningar genomförs kontinuerligt vid samtliga sjukhus i Region Örebro län. Systematiskt förbättringsarbete för att förebygga antalet vårdskador bedrivs i alla verksamheter. Mått Täckningsgraden för riskbedömning och registrering i Senior alert ska uppgå till minst 70 % samt att riskbedömda patienter ska ha minst två förebyggande insatser planerade och utförda inom området nutrition. : Täckningsgraden för riskbedömning och registrering i Senior alert för kvartal ett är sämre än tidigare, analys pågår. Samtliga verksamheter har ett arbetssätt som stärker säkerhetsklimatet och patientsäkerhetskulturen. Mått Förbättrat resultat i säkerhetskulturmätning 2015 jämfört med : Nya mätningar för att undersöka säkerhetskultur och klimat kommer att ske under hösten Rapportansvar: Katarina Waldenborg, patientsäkerhetscontroller och Pia Öijen, chef ledningsstöd. Inriktningsmål: Vården är patientfokuserad Prognos måluppfyllelse och trend: Indikatorer Region Örebro län ska vara en av de regioner/landsting i landet som har högst patientnöjdhet (PUK, patientupplevd kvalitet) gällande delaktighet, information och tillgänglighet till hälso- och sjukvård. Mått Patientupplevd kvalitet (PUK) index 95 i Nationell patientenkät. : Resultat från Nationell Patientenkät Akutmottagningen visar att Region Örebro län ligger på riksgenomsnittet i PUK värde för patient upplevd kvalitet gällande delaktighet, information och tillgänglighet till hälso- och sjukvård. Nationell Patientenkät genomförs i Primärvården hösten Hälso- och sjukvård med klinisk forskning, delårsrapport I, (41)

12 Region Örebro län ska vara en av de regioner/landsting i landet som har högst patientnöjdhet (PUK, patientupplevd kvalitet) gällande delaktighet, information och tillgänglighet till hälso- och sjukvård. Mått Alla cancerpatienter har tillgång till en kontaktsjuksköterska och erbjuds en individuell vårdplan inkluderande rehabiliteringsplan. : Lokala cancerrådet inventerar och rapport ej färdig. Antalet kontaksjuksköterskor och vårdplaner ökar. Rapportansvar: Katarina Waldenborg, patientsäkerhetscontroller och Pia Öijen, chef ledningsstöd. Inriktningsmål: Vården är effektiv med fokus på hög kvalitet Prognos måluppfyllelse och trend: I och med att alla hälso- och sjukvård samlas i en förvaltning så skapas förutsättningar för att få en effektiv vård med hög kvalitet. Via områdesövergripande vårdprocesser samt koncentration av operationsprocesser (ex venöst centrum Karlskoga lasarett) har processen startat men det kommer att ta tid att få full effekt av olika åtgärder. Indikatorer Genom effektiva och högkvalitativa vårdkedjor skapas ökat värde för hälso- och sjukvårdens patienter. Mått Ökat antal kartlagda och effektiviserade vårdkedjor. Varje område inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen skall ha minst en kartlagd och effektiviserad vårdkedja som sträcker sig över flera verksamhetsgränser vid utgången av : Alla fyra närsjukvårdsområdena har startat genomgripande processkartläggningar. Närsjukvårdsområde Örebro ansvarar för strokevårdkedja, Område norr för frakturvårdkedja och astma-kol vårdkedja, område väst för flimmervårdkedja och område söder för hjärtsviktsvårdkedja. Inom primärvården pågår också en kartläggning av demensprocessen. Psykiatrin planerar att kartlägga och effektivisera vårdkedjan kopplad till beroendeproblematik. Område Habilitering och hjälpmedel avser börja arbeta med övergången mellan barn- och ungdomshabilitering och vuxenhabilitering. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har identifierat och visualiserat viktiga resultat och processmål för att styra och leda verksamheten. Mått Samtliga områden har tillgång till visualiserad uppföljning. : Arbete pågår. Mätetalen är helt beroende av utdata från våra IT-system och då våra ITsystem måste anpassas efter ny organisation finns risk för försenad leverans av visualiseringen. Rapportansvar: Gustav Ekbäck, chefläkare USÖ. Rapportansvar: Pia Öijen, chef ledningsstöd. Hälso- och sjukvård med klinisk forskning, delårsrapport I, (41)

13 Inriktningsmål: Vården är tillgänglig och ska ges efter behov. Prognos måluppfyllelse och trend: Antalet akuta besök till den specialiserade vården samt primärvården ökar årligen. Till exempel har antalet besök till akutmottagningen USÖ ökar med 35 % senaste 10 åren. Tillgängligheten till akut sjukvård är pressad men i ett sverigeperspektiv väl fungerande. Den nystartade akutläkarprocessen anses mycket viktig för en fortsatt positiv utveckling. Även användningen av 1177/mina vårdkontakter fortsätter att öka, tillgängligheten har troligen försämrats. Tillgängligheten till primärvård via telefon och besök är generellt god men ojämnt fördelad inom regionen då det finns flera vårdcentraler som har stora läkarbemanningsproblem. Det som framförallt belastar tillgängligheten inom regionen är tillgänglighet till operation/behandling. Den aktuella trenden för väntetider till nybesök mottagning inom specialiserad vård samt operation/behandling är negativ. På kort sikt är det här mycket viktigt att fortsätta arbetet med vårdplatsbristsituationen och på lite längre sikt är arbetet med samordning och koncentration av operationer nödvändigt. Indikatorer Tillgängligheten till vården ska öka 2015 jämfört med Mått Andelen patienter som får nybesök på mottagning alternativt operation/behandling inom 60 dagar skall öka 2015 jämfört med motsvarande månader : Väntande inom 60 dagar till nybesök mottagning 31 april 2015 var 65 % (74 % april 2014) samt till operation 54 % (60 % 2014). Tillgängligheten till vården ska öka 2015 jämfört med Mått Telefontillgängligheten och tillgängligheten till första läkarbesök inom primärvården ska öka. : Telefontillgängligheten jan-april är 84 %, att jämföras med 87 % samma period föregående år. Orsakerna till den lägre tillgängligheten ligger bland annat i en ökning av inkomna sam-tal, ca fler, vilket är en ökning med 5 %. Under våren har det varit frekventa tekniska problem med flexitid och samtidigt har det varit en hög sjukfrånvaro inom distriktssköterskegruppen. En ökad andel öppna mottagningar innebär att fler patienter tas omhand utan att de har ringt till Vårdcentralen. Det är även ett ökat inflöde av samtliga ärendetyper via MVK, vilket leder till att det totala inflödet av patientärenden ökar. Tillgängligheten till läkarbesök inom 7 dagar är 86,1 % (87,5 samma period 2014). Tillgängligheten inom cancersjukvården ska öka. Mått Tid från fastställd cancerdiagnos till behandling ska uppgå till max 4 veckor. : Processledning för standardiserade vårdförlopp cancer pågår. De första 5 diagnoserna har kartlagts och förbättringsförslag har identifierats. Beredskap för mätningar finns men Socialstyrelsen har ännu inte angett koder. Hälso- och sjukvård med klinisk forskning, delårsrapport I, (41)

14 Tillgängligheten till vården ska öka 2015 jämfört med Mått Samtliga kliniker i slutenvården som tidigare haft krav på remiss ska införa Egen vårdbegäran. Genomförs under Tillgängligheten till vården ska öka 2015 jämfört med Mått Samtliga ärenden som inkommer via 1177 Vårdguiden/Mina vårdkontakter ska handläggas och besvaras inom 5-7 dagar. Sjukhusen: På Karlskoga lasarett klarar 83,3 % handläggningstiden, på USÖ:s mottagningar klarar 47,9 % handläggningstiden och 8,3 % klarar handläggningstiden på Lindesbergs lasarett. Primärvården: 60,7 % av vårdcentralerna klarar handläggningstiden. Psykiatrin: 43,5 % klarar handläggningstiden. Habilitering och hjälpmedel: 16,7 % klarar handläggningstiden. Vi har inte någon jämförande statistik för hela Hälso- och sjukvården från 2014, men som utgångsläge är vi långt ifrån målet att samtliga ärenden ska hanteras inom 5-7 dagar. : Jämförelse med 2014 gick ej att få fram eftersom enbart vissa typer av ärenden redovisats tidigare. Data också osäkra med osannolika skillnader mellan sjukhusen och flera felkällor i hur de redovisats (ex kan ärenden avslutas via telefonkontakt men bli kvar som oavslutat ärende i MVK). Förbättringsutrymme finns. Tillgängligheten till vården ska öka 2015 jämfört med Mått Tillgänglighet besök barn- och ungdomspsykiatri (30 dgr). : Målvärdet för tillgängligheten för besök är 90 %. Januari ligger strax under (60 %). Februari på 87 % och mars 72 %. Jämfört med 2014 ungefär på samma nivå. Tillgängligheten till vården ska öka 2015 jämfört med Mått Tillgänglighet fördjupad utredning/behandling barn- och ungdomspsykiatri samt barn- och ungdomshabilitering(30 dgr) : Målvärdet för utredning och behandling är 80 %. Januari ligger på 91 %, februari på 81 % och mars 87 %. Även här ungefär samma nivå som Region Örebro län tillgodoser i högre grad behovet av kataraktkirurgi. Mått Antalet utförda kataraktoperationer i Lindesberg har ökat från 400 till ca 1200 årligen. : Process pågår. Under hösten kommer produktionsökningen att starta med en initial ökning från 400 till 800 operationer årligen. Rapportansvar: Gustav Ekbäck, chefläkare USÖ. Hälso- och sjukvård med klinisk forskning, delårsrapport I, (41)

15 Inriktningsmål: Den högspecialiserade sjukvården är högkvalitativ och konkurrenskraftig Prognos måluppfyllelse och trend: Indikatorer Den högspecialiserade vården utvecklas jämfört med Mått Den sålda vården ökar 2015 jämfört med : Utvecklingen för den sålda vården under 2015 är fortfarande osäker, men några faktorer talar för en ökning. Flera angränsande regioner har kapacitetsproblem och förfrågningar har kommit om ökade uppdrag bl a inom hjärt- och neurokirurgi. Den högspecialiserade vården utvecklas jämfört med Mått Nya högspecialiserade verksamheter etableras under 2015 : Nämnden har ett uppdrag att ta fram en plan för den högspecialiserade vårdens utveckling Rapportansvar: Anders Ahlsson områdeschef thorax, kärl och diagnostik. Övergripande mål: Den forskning som bedrivs ska genomföras i syfte att ge patienterna bästa möjliga vård och omsorg och den är klinisk och patientnära med hög relevans för Region Örebro län, patienterna och regionen. Inriktningsmål: Forskningen och utbildningen är högkvalitativ Prognos måluppfyllelse och trend: Region Örebro län deltar i den forskningsutvärdering som under året genomförs vid Örebro universitet och som kommer att slutrapporteras i november. Denna utvärdering kommer att ge en god bedömning av kvalitetsparametrar i nationellt och internationellt perspektiv. Tidigare data visar att kvalitetsindikatorer för artiklar publicerade i internationella tidsskrifter håller samma kvalitet som övriga svenska universitetsorter. Indikatorer I Region Örebro län finns en gemensam uppfattning av begreppet universitetssjukvård. Mått Under 2015 ska kriterier för universitetssjukvård och forskningskvalitet i Region Örebro län definieras. : Nationellt arbete i anslutning till ALF avtalet pågår avseende universitetsjukvårdskriterier. Hälso- och sjukvård med klinisk forskning, delårsrapport I, (41)

16 Indikatorer Forskningskvalitet utreds tillsammans med Örebro universitet (ORU2015). Det medicinska vetenskapsområdet i Region Örebro län fortsätter att stärkas. Mått Ökat antal vetenskapliga publikationer (375/år), antal disputationer (15/år), ökat antal docentkompetenta medarbetare (60 medarbetare) samt extern finansiering (35 mnkr/år), jämfört med : 2014 publicerades 413 vetenskapliga artiklar i medicinska tidsskrifter där medarbetare inom Region Örebro län deltagit. Detta är första gången mer än 400 artiklar publicerades varför en ökning inte är sannolik men en nivå på 375 publikationer är realistisk. Övriga målnivåer bör kunna uppfyllas med den reservationen att ansökningar till stora nationella och internationella i regel utgår från Örebro universitet även om forskarna huvudsakligen är Region Örebro län medarbetare. Den kliniska utbildningsmiljön i Region Örebro län har förbättrats jämfört med Mått Förbättrat utfall inom AT-rankning jämfört med föregående år. : Utbildningscentrums långsiktiga arbete med de pedagogiska uppdragen för VFU och AT/ST fortlöper. Organisationen konsolideras efter sammanslagningen till ett gemensamt utbildningscentrum. En extern kvalitetsbedömning, SPUR inspektion, planeras. En utbildningsstrategi för Region Örebro län är under beredning för beslut under hösten. Rapportansvar: Mats G Karlsson, FoU-chef. Övergripande mål: ehälsa - Synliga och konkreta förbättringar inom ehälsa för tre huvudsakliga målgrupper: individerna, personalen och beslutsfattarna. Inriktningsmål: Att invånare, patienter och anhöriga på ett enkelt sätt kan skaffa sig kvalitetssäkrad information om vård och hälsa samt få personligt anpassad information om sin egen vård och hälsosituation. De ska också kunna kontakta vården via Internet för att få service, rådgivning och hjälp till egenvård. Prognos måluppfyllelse och trend: Inom regionen samarbetar hälso- och sjukvården, tandvården, folkhälsan, omsorgen och socialtjänsten med de olika projekten och systemförvaltning av de olika tjänsterna inom e-hälsa. Det gemensamma arbetet har lagt grunden till att Region Örebro län har högst andel länsinnevånare i Sverige som är anslutna till e-tjänsterna på 1177.se/Mina vårdkontakter. Det fortsatta arbetet med marknadsföring och utveckling av de lokala tilläggen på 1177 Vårdguiden och tillgänglig information under Hitta och jämför vård, lyfts in mer tydligt som en del av e-hälsa med särskilda genomförandeprojekt under 2015 via en nyetablerad styrgrupp för ehälsa inom Region Örebro län. Hälso- och sjukvård med klinisk forskning, delårsrapport I, (41)

17 Indikatorer Andel av länsinvånarna som känner till 1177 Vårdguiden, e-tjänster och sjukvårdsrådgivning via internet på 1177.se. Mått Minst 70 procent. Region Örebro län deltar i de nationella varumärkesmätningarna av 1177 Vårdguiden. I slutet av 2014 gjordes en utökad analys för regionen som visade att 71 % av länets invånare hade kännedom om varumärket 1177 Vårdguiden. Fördelningen av svaren visar att 78 procent känner till att de kan ringa 1177 för att få råd och hjälp om sjukvård och 68 procent känner till webbplatsen 1177.se. Generellt har män mindre kännedom om tjänsten 1177.se. Inom kommunikation pågår ett arbete med att presentera en plan för riktad marknadsföring, i syfte att nå målgrupper där kännedomen är låg. Andel av länsinvånarna som är delaktiga i den egna vården via e-tjänsterna på 1177.se/ Mina vårdkontakter. Mått 40 procent. Anslutna länsinvånare: Statistiken för e-tjänsterna visar på en fortsatt ökad användning. Den 30/4 var 34.9% ( ) av våra länsinvånare anslutna till Mina vårdkontakter i jämförelse med 31.8 % (91 523) vid årets början. Antal inloggningar (invånare) i vårt län: Hittills i år till : st. Inloggningar mars: st (Det blir inloggningar/dag). Varav med inloggningar med e-legitimation: 92 %, övriga med sms och engångslösen. Populära tjänster: Manuella Kontakta oss används mest. Tvåa är Webbtidbokning där sedan nyår har ombokat sin tid. Andel av berörda vårdverksamheter som finns anslutna till Hitta och jämför vård på 1177.se. Mått 100 procent. En förstudie pågår där en översyn görs gällande anslutna och icke anslutna enheter inom Region Örebro län. Förstudien kommer även att ta fram förslag till genomförandeprojekt för enhetlig anslutning och hur tjänsten skall användas på ett enhetligt sätt inom Region Örebro län. En support och systemförvaltningsorganisation ska etableras för tjänsten som stöd för verksamheten. Rapportansvar: Ulrika Landström, e-hälsostrateg, Regionkansliet. Hälso- och sjukvård med klinisk forskning, delårsrapport I, (41)

18 Attraktiv arbetsgivare Övergripande mål: Region Örebro län uppfattas av nuvarande och blivande medarbetare som en attraktiv arbetsgivare som erbjuder förutsättningar för ett långsiktigt spännande, utvecklande och hållbart arbetsliv. Inriktningsmål: Region Örebro län är en attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas i sin yrkesroll. Prognos måluppfyllelse och trend: Indikatorer NMI Nöjdmedarbetarindex ökar 2015 jämfört med mätningarna 2011 och Mått 2011: NMI 76, 2013: NMI 76, 2015:? målvärde NMI 80 : Medarbetarenkäten och medarbetarsamtalen är verktyg för att följa upp arbetsmiljön. Under hösten 2015 är det åter dags för ny medarbetarenkät som troligen kommer att vara gemensam med patientsäkerhetskulturenkäten. Under våren 2014 genomfördes en samkörning av resultaten från de båda enkäterna och utifrån det kunde intressanta samband utläsas. Arbetet med medarbetarenkätens resultat har sedan förra enkäten pågått kontinuerligt inom hela Hälsooch sjukvårdsförvaltningen. HR-avdelningarna har erbjudit stöd i arbetet med förbättringar utifrån resultaten. Vid möten med ledningsgrupper och chefer på olika nivåer har genomförts aktiviteter och handlingsplaner utifrån resultaten, vilka kommer att följas upp. AVI Attraktiv arbetsgivarindex ska öka. Mått AVI - Attraktiv arbetsgivarindex ska öka 2013: AVI 117, 2015: 116 målvärde AVI 120 Jämix Jämställdhetsindex ska öka. Mått 2013: Jämix 122, 2015: 106 målvärde Jämix 125 Frisktalet ska bibehållas. Mått 2013: 80 procent, 2015: 85 målvärde: 80 procent Hälso- och sjukvård med klinisk forskning, delårsrapport I, (41)

19 Indikatorer Medarbetare har önskad tjänstgöringsgrad. Mått Antal personer med oönskade deltider minskar 2015 jämfört med : Frågan om arbetstid stäms av i det årliga medarbetarsamtalet. Det sker ett kontinuerligt arbete med att beakta heltidsanställning vid tillsättning av nya tjänster. Rapportansvar: Åsa Thor Gustavsson, HR-chef. Inriktningsmål: Region Örebro län har en kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag och framtida utmaningar och säkerställer det framtida behovet. Prognos måluppfyllelse och trend: Indikatorer Det finns strategisk kompetensförsörjningsplan för Region Örebro län. Mått Förbättrad balans mellan befintlig och önskad kompetens. : Gemensamt i regionen kommer en kompetensförsörjningsplan att utarbetas under Kompetensförsörjningsstrateg anställdes i regionen december Pågående aktiviteter: Projekt Framtidens vårdavdelning vem ska göra vad i vården med start 2015 och avslut årsskiftet 2016 under ledning av kompetensförsörjningsstrateg. (Vi ser behov av att starta liknande projekt inom närsjukvård: Framtidens vårdavdelning ) Avgångssamtal införs 2015 med syfte att öka attraktiviteten. Gemensam övergripande introduktion för nya sjuksköterskor genomförs fr o m Insatsens ursprung kom utifrån fokussamtal med nya unga sjuksköterskor. Fokus på rekrytering med olika aktiviteter såsom utökad annonsering, kontakter med studenter, mässor etc. Rekryteringen inför sommaren 2015 påbörjas hösten Karriärvägar ses över och tydliggörs. Utbildningsförmåner och utbildningsanställningar erbjuds. Villkorsfrågor såsom tillsvidareanställningar, lönevillkoren. Utifrån chefs- och ledarpolicyn arbetas nu fram aktiviteter kring denna regiongemensamt. Som ett led i arbetet med att öka attraktiviteten har Avslutningssamtal införts inom hälso- och sjukvården fr o m Avslutningssamtal erbjuds alla tillsvidareanställda medarbetare som avslutar sin an- Hälso- och sjukvård med klinisk forskning, delårsrapport I, (41)

20 Indikatorer ställning på egen begäran eller går i pension. Syftet är att tillvarata idéer och förbättringsförslag. Vid intervjuer med 40 sjuksköterskor som slutat sin anställning under några år tillbaka så anges skäl till avslut arbetstiderna, arbetsmiljön och lönerna som orsak i nämnd ordning. Antalet ST läkare inom allmänmedicin ska öka under Mått Antal ST läkare inom allmän medicin ska öka under 2015 jämfört med 2014 (66 st i november 2014) : Indikator: 2015 års målsättning är att nyanställa 18 ST-läkare i allmänmedicin. Mått: Under året förväntas sju (7), av de vid årsskiftet 61 ST-läkare i allmänmedicin, vara färdigutbildade. Utifrån ovan prognostiseras en ökning till 72 ST-läkare i allmänmedicin. Rapportansvar: Åsa Thor Gustavsson, HR-chef. Region Örebro läns ekonomi Övergripande mål: Det övergripande målet för Region Örebro läns ekonomiska politik är att skapa en långsiktig stark ekonomi samt uppnå en verksamhetsmässig och finansiell god hushållning. Region Örebro län ska redovisa ett positivt resultat som över mandatperioden motsvarar minst 2 procent av regionens skatteintäkter och generella statsbidrag. Inriktningsmål: Styrelsen och nämnderna ska ha en positiv budgetavvikelse. : Se avsnitt vidtagna åtgärder för ekonomi i balans Rapportansvar: Christer Lundqvist, ekonomichef. Hälso- och sjukvård med klinisk forskning, delårsrapport I, (41)

21 Delårsrapport ekonomi Hälso- och sjukvården, april 2015 Resultatrapport Belopp i mnkr Utfall jan-xxx 2015 Utfall jan-xxx 2014 Prognos 2015 Budget 2015 Utfall 2014 Avgifter och såld vård 486,3 458, Övriga intäkter 169,9 162, Summa intäkter 656,2 621, Personalkostnader , , Övriga kostnader -997,5-908, Avskrivningar, inventarier -37,4-34, Avskrivningar, fastigheter 0,0 0,0 0 0 Summa kostnader , , Finansnetto -3,5-3, Landstingsbidrag/-ersättning 1 744, , Resultat -177,6-116, Det bokförda resultatet per april uppvisar ett underskott på 178 mnkr, en försämring med 61 mnkr jämfört med samma period föregående år. Året har startat med en negativ utveckling i snart sagt alla områden inom hälso-och sjukvårdens ekonomi. Vi kan se en kraftig lönekostnadsökning kombinerat med ökade kostnader för hyrläkare. Dessutom har kostnaderna för köpt vård och förbrukningsmaterial ökat kraftigt under årets fyra första månader. Intäktssidan är den del som hittills uppvisar den bästa utvecklingen med ökade intäkter för såld vård och medicinsk service. Med de fyra första månadernas utfall som grund lägger vi en prognos motsvarande ett underskott på 170 mnkr vilket innebär en resultatförsämring med 25 mnkr. Denna prognos förutsätter en lägre kostnadsutveckling under återstoden av året. I rapporten går vi mera specifikt in i de delar av ekonomin som har störst betydelse för det totala resultatet. Hälso- och sjukvård med klinisk forskning, delårsrapport I, (41)

22 mnkr Resultatutveckling Periodens resultat Intäkter Intäktsutfallet exklusive regionbidrag för de fyra första månaderna är totalt sett knappt 6 % högre än föregående år. Det som slår igenom i ökningstakten är utfallet för hälsovalsersättning där beslut om ökad ersättning togs vid halvårskiftet förra året och därför är ersättningsnivån efter det beslutet högre januari april i år än det var samma period Ökningen kommer att avta från juli och framåt då ersättningsnivåerna är mera lika. Den del som uppvisar klar ökning utöver detta är ersättningen från kommunerna för färdigvårdade patienter som på fyra månader ökat med 2,6 mnkr till rekordhöga 11,4 mnkr. Som referensvärde kan nämnas att helårsutfallet för dessa intäkter år 2012 var 9,3 mnkr. När det gäller utfall för såld vård noterades goda siffror i april och det totala utfallet ligger nu 3,3 mnkr eller 2,4 % över föregående års utfall. Den största förbättringen utfallsmässigt syns inom område thorax, kärl och diagnostik som ökat med drygt 5 mnkr eller 20 % jämfört med samma period Även inom område medicin och rehabilitering har utfallet ökat kraftigt med knappt 3 mnkr eller 40 %. Minskningar noteras däremot inom område psykiatri som redovisar ett utfall som är drygt 3 mnkr lägre än föregående år. Det är gentemot Landstinget i Värmland som försäljningen tydligt ökat under januari april med en ökning motsvarande 7 mnkr eller knappt 23 %. Det går i detta att se att den ökning område kärl, thorax och diagnostik uppvisar har skett gentemot Landstinget i Värmland. Slutligen kan nämnas att intäkterna för såld medicinsk service ökat med knappt 2 mnkr eller 8 % under årets fyra första månader. Hälso- och sjukvård med klinisk forskning, delårsrapport I, (41)

23 Personalkostnader Lönekostnaderna har t o m april ökat för förvaltningen som helhet med 5,3 %. Det som är tydligt i detta är att den besvärliga bemanningssituation som råder inom snart sagt alla områden inom förvaltningen återspeglas i mycket höga kostnader för framför allt övertid och timanställda. De kostnader som brukar summeras som extrakostnader har t o m april exklusive sociala avgifter ökat med drygt 16 mnkr eller 16 %. En effekt av påskhelgen finns sannolikt i siffrorna då påsken låg tidigt i år medan den förgående år låg under senare delen av april. Detta kommer att jämna ut sig i maj månad. Resultatet av löneavtalet för 2015 finns nu med i april månads utfall. För förvaltningen som helhet är avtalet beräknat till i snitt 3,8 %. Detta är en orsak till att lönekostnadsökningstakten för månadslöner i april ökade från 3,6 % till 4,0 %. Det är viktigt att komma ihåg att i denna ökningstakt ligger också medvetna satsningar som fortsatta rekryteringsinsatser inom primärvården, införande av akutläkarorganisation på Akutkliniken USÖ och inrättande av en miljömedicinsk enhet inom arbets- och miljömedicinska kliniken på USÖ. När vi bryter ned lönekostnadsökningstakten på områdesnivå är det område primärvård som redovisar den högsta ökningstakten med 8,5 % ökning. Hög ökningstakt redovisas också inom område Lindesbergs lasarett (6,9 %) och område thorax, kärl och diagnostik (5,9 %). Det sistnämnda området innefattar arbets-och miljömedicinska kliniken och där kan alltså del av ökningen förklaras med ett medvetet beslut att inrätta en ny enhet. Ytterligare analys av lönekostnader görs i avsnittet personalekonomi nedan. Övriga kostnader En bidragande orsak till resultatförsämringen totalt i förvaltningen jämfört med samma period 2014 är ökningen av kostnader för hyrläkare. Utfallet t o m april är totalt 37,5 mnkr vilket är 14,2 mnkr högre än 2014, en ökning med drygt 60 %. Ökningen ligger inom område psykiatri (5,4 mnkr), område opererande och onkologi (4,5 mnkr) och område Lindesbergs lasarett (3,3 mnkr). Däremot ligger kostnaderna inom område primärvård, som var de som ökade mest under 2014, på samma nivå som föregående år vilket fortsatt är den största delposten och motsvarar 16,5 mnkr. En annan del som bidrar till resultatförsämringen är kostnaderna för köpt vård som ökat med knappt 17 mnkr (26 %) jämfört med föregående år. De tydligaste ökningarna syns inom område psykiatri (5,6 mnkr) och den köpta akuta somatiska vården (3,3 mnkr). Det förstnämnda uppstår framför allt inom rättspsykiatrin och är delvis ett resultat av ett ökat antal dömda medan ökningen inom akut somatisk vård till stor del hänger samman med enskilt mycket dyra patienter. Noteras kan också att kostnaderna för köpt vårdgarantivård ökat med knappt 3 mnkr under perioden. Det är huvudsakligen inom ortopedin som denna ökning uppstått. En tredje delpost inom övriga kostnader som ökat kraftigt är sjukvårdsmaterial. Här är ökningen 12,3 mnkr (11,8 %). En analys av detta utfall ger vid handen att en del av ökningen är ett resultat av ändrade faktureringsrutiner hos leverantörerna och med det skillnad i periodiseringen av dessa kostnader jämfört med Det finns därför anledning att tro att skillnaden kommer att avta under året. Dock kan också konstateras att volymökningar inom hjärtsjukvården och användning av nya dyrare material inom vissa verksamhetsgrenar också är en del i ökningen. Hälso- och sjukvård med klinisk forskning, delårsrapport I, (41)

24 Kostnadsökningen för läkemedel ligger ungefär som förväntat med tanke på det tillskott på 25 mnkr som förvaltningen fått i budgeten till Dock syns redan nu kostnader för de nya dyra läkemedel mot hepatit C som började användas förra året och som inte ingår i tilldelad budget. Helårsprognos Intäkter Prognosen för intäkter är i stort sett lagd utifrån att hittillsvarande utveckling håller i sig resten av året. För hälsovalsersättningen är den högre ersättningsnivå som beslutades från förra sommaren inarbetad i prognosen. När det gäller den sålda vården räknar vi med att helårsutfallet når upp till en nivå som innebär minst samma reella volym som föregående år och då ett högre utfall med anledning av prisökningar. Kontakter är tagna från Linköping som hört sig för om möjligheten att skicka patienter hit för hjärtsjukvård vilket skulle generera merintäkter. Det som trots allt gör prognosen för såld vård osäker totalt sett är vårdplatsläget då vi måste säkerställa att vi har vårdplatser för att kunna ta emot patienter från andra län. Intäkterna från kommunerna för färdigvårdade patienter är svårbedömda i nuläget då vi köper platser i Rynningeviken och Örebro kommun också aviserat att de skall öppna flera platser för dessa patienter. Vi räknar dock med att om dessa intäkter (som vi ju egentligen inte vill ha) minskar så ökar möjligheterna att ta emot patienter från andra län istället. I prognosen för regionbidraget räknar vi med kompensation för läkemedelskostnadsutfall utöver den tilldelade budgeten då det tillskott vi fick för nya dyra läkemedel mot hepatit C 2014 dragits tillbaka. Personalkostnader Prognosen för personalkostnader känns svårare än vanligt att bedöma med tanke på den vårdplatssituation som råder och hur denna kan lösas resten av året. Situationen inför sommaren är besvärligare än vanligt och antalet öppna vårdplatser kommer sannolikt att bli färre än föregående år. Detta påverkar lönekostnaderna i olika steg då minskade kostnader med anledning av en lägre produktion balanseras mot dyra lösningar för att få ihop den bemanning som ändå krävs för den produktion som upprätthålls. I likhet med föregående sommar kommer extra ersättningar att vara en del i lösningen för att få ihop nödvändig bemanning. Nu lagd prognos för personalkostnader förutsätter att utfallet för sommaren blir liknande som föregående år och att kostnadsökningstakten minskar under resten av året utifrån bedömningen att utfallet under föregående års höst var ovanligt högt. Det tål dock att understrykas att detta är en mycket positiv bedömning av utfallet för resten av året. Hälso- och sjukvård med klinisk forskning, delårsrapport I, (41)

25 Övriga kostnader I prognosen för övriga kostnader tar vi höjd för ytterligare ökning av kostnaderna för hyrläkare. Indikationer finns om förbättrat utfall resten av året inom område opererande och onkologi men inom område psykiatri kommer sannolikt utfallet fortsatt ligga över 2014 års nivå. Det oförändrade utfallet inom område primärvård är dessutom inget uttryck för att behovet är tillfredsställt utan snarare ett resultat av svårigheter att rekrytera hyrläkare till primärvården för närvarande. När det gäller köpt vård ligger prognosen med hittillsvarande utfall som grund över föregående års nivå. Detta är dock mycket svårbedömt då utfallet till viss del har att göra med förekomsten av enskilt mycket dyra patienter. En annan faktor som spelar in i detta sammanhang är hur vi kan hålla vårdplatser öppna för att undvika att skicka patienter till andra vårdgivare på grund av platsbrist. Vidare ser det ut som om ökningen av kostnader för köpt rättspsykiatri kommer att hålla i sig då förutom att flera blivit dömda till rättspsykiatrisk vård också är så att vi tvingas minska antalet platser för denna vård pga personalbrist. I prognosen avseende kostnader för sjukvårdsmaterial förutsätts kostnadsökningen som varit hittills jämna ut sig under resterande del av året som ett resultat av periodiseringsskillnader i bokföringen med anledning av förändrade faktureringsrutiner hos vissa leverantörer. Dock tar prognosen höjd för viss kostnadsökning då vissa verksamheter gått över till nya dyrare material. Prognosen för läkemedelskostnader visar ett utfall på ca 25 mnkr över lagd budget och den budgetavvikelsen beror på nya dyra läkemedel mot hepatit C som vi förutsätts få kompensation för via regionbidraget (se intäktsprognos ovan). Vidtagna åtgärder för att nå ekonomi i balans Den nya hälso-och sjukvårdsorganisationen fortsätter sitt arbete med att hitta formerna för en ny struktur och nya samarbetsformer. Arbetet med att samla all hälso- och sjukvård i en gemensam förvaltning med en sammanhållen ledning görs inte i första hand med ekonomiska förtecken, men målet att åstadkomma en god hushållning av gemensamma resurser är tydligt. Övertygelsen är stor att genom kunskapsstyrning använda befintliga resurser på ett bättre sätt också skall leda till ett förbättrat ekonomiskt resultat. Effekterna av de förändringar som sker under 2015 är svåra att bedöma men inriktningen är att vi på längre sikt skall se en förbättrad ekonomi i den nya förvaltningen. Under omställningsarbetet måste vi dock räkna med vissa temporära merkostnader kopplade till förändringsprocessen. Utifrån detta kommer vi löpande att lägga stor vikt vid den ekonomiska utvecklingen och vidta kortsiktiga åtgärder. Tidigare planerade och påbörjade kostnadsreducerande arbeten fortsätter inom samtliga verksamhetsområden. Hälso- och sjukvård med klinisk forskning, delårsrapport I, (41)

26 Investeringar Investeringsutgifterna uppgår per april till 22,6 mnkr och fördelas på medicinteknisk utrustning 18,4 mnkr respektive övrig utrustning 4,2 mnkr. Inköp av ambulanser och utrustningsinköp till den neurokirurgiska verksamheten är de största delposterna i utfallet hittills. En tidig prognos ger vid handen att helårsutfallet för investeringar 2015 kommer att hamna runt 130 mnkr. (Belopp i mnkr) Sammanställning uppföljning av investeringar, Utfall jan-apr 2015 Prognos 2015 Budget 2015 Utfall 2014 mnkr (nettoinvesteringar) Byggnadsinvesteringar innevarande års budget Byggnadsinvesteringar överfört från tidigare års budget Medicinteknisk utrustning innevarande års budget 11,8 50,0 89,2 44,6 Medicinteknisk utrustning överfört från tidigare års budget 6,6 50,0 62,9 51,0 IT-utrustning innevarande års budget IT-utrustning överfört från tidigare års budget Övrig utrustning innevarande års budet 3,8 15,0 24,7 15,4 Övrig utrustning överfört från tidigare års budget 0,4 15,0 48,7 8,8 Summa 22,6 130,0 225,5 119,8 Produktionstal Antal läkarbesök januari-april Diff Antalet läkarbesök uppvisar en ökning motsvarande 0,7 %. De akuta besöken har ökat med besök medan de planerade besöken minskat med Område Karlskoga lasarett redovisar den största ökningen med besök följt av område medicin och rehabilitering (+925) och område psykiatri (+670). Minskningar noteras främst inom område opererande och onkologi ( besök). Hälso- och sjukvård med klinisk forskning, delårsrapport I, (41)

27 Antal behandlingsbesök januari-april Diff Antal besök hos andra kategorier än läkare har minskat under årets fyra första månader. Minskningen finns framför allt inom område primärvård ( besök) och område psykiatri (-2 924). Inom båda dessa områden är det främst till sjukgymnast som en minskning noteras. Inom sjukhusen har besök till andra än läkare däremot ökat med Antal DRG-poäng somatisk sluten vård januari-mars Diff Antalet DRG-poäng har minskat i jämförelse med föregående år. Orsaken till detta ligger huvudsakligen i färre antal vårdtillfällen (- 712). Den största minskningen ses inom område opererande och onkologi (- 397 poäng). Däremot noteras att snittpoängen per vårdtillfälle ökat något (+0,5 %) vilket skulle indikera en ökning av resursåtgången per vårdtillfälle. Personalekonomi Personalkostnader Utfall Utfall Prognos Utfall Jan-apr Jan-apr Helår Helår Löneökningstakt 5,3 % 5,3 % 3,8 % 4,6 % Lönekostnad (40-41) mnkr mnkr mnkr Mnkr Kostnadsökningen består som nämnts ovan av en kombination av dyra bemanningslösningar som en följd av bemanningsproblem och nya kostnader för satsningar på rekrytering och inrättande av ny verksamhet. Exempel på det förstnämnda syns tydligast inom område medicin och rehabilitering och område psykiatri med mycket stora ökningar av övertidskostnader. Exempel på nya kostnader finns inom område primärvård som fortsatt nyrekryterar, inom område medicin och rehabilitering med inrättande av akutläkarorganisation och inom område thorax, kärl och diagnostik med en ny miljömedicinsk enhet inom arbets- och miljömedicinska kliniken. Med anledning av det mycket höga kostnadsläget i slutet på 2014 förutsätts i prognosen att kostnadsökningstakten avtar och stannar vid ett helårsvärde på 3,8 %. Det är dock mycket stor osäker- Hälso- och sjukvård med klinisk forskning, delårsrapport I, (41)

28 het i denna prognos och den är optimistiskt lagd med ett inslag av effekter som arbetet med den nya organisationen skall generera. Värt att notera är att 1 % kostnadsökning på helårsbasis innebär ca 40 mnkr inklusive sociala avgifter. Kostnadsanalys Belopp i mnkr Jan-apr Jan-apr 2014 Förändring, mnkr Förändring % Konto Kategori Månadslöner 775,9 752,0 23,9 3, Timanställda 19,2 16,3 2,9 17, Obekväm arbetstid 33,3 31,0 2,3 7, Övertid/mertid 24,4 17,5 6,9 39, Jour och beredskap 36,2 31,1 5,0 16, Förändring skuld jour, beredskap och övertid 3,8 4,3-0,6-13, Semesterkostnad inkl. skuldförändring 121,1 115,5 5,6 4, Sjuklön 16,1 13,9 2,1 15,4 Övrigt 40xx-41xx 33,7 27,9 5,7 20,5 Totalt , ,7 53,8 5, Tabellen ovan är en tydlig illustration över det resonemang kring lönekostnadsökningarna som förts i texten ovan. Övertid/mertid har exempelvis ökat med nära 40 % och är det tydligaste exemplet på resultatet av svårigheter att rekrytera som leder till att övertid blir sista utvägen att bemanna. Om en summering görs av de delar i tabellen som skulle kunna sammanfattas som extrakostnader (timanställda, OBK, övertid/mertid samt jour och beredskap) så är ökningen 16,5 mnkr vilket innebär drygt 16 %. Ökningstakten syns tydligast i områden med hög andel akutverksamhet som exempelvis medicin och rehabilitering och opererande och onkologi men en tydlig tendens är att samtliga områden ökar denna typ av kostnader under årets fyra första månader. Noterbart är att ökningen skett inom samtliga vårdyrkeskategorier med tonvikt på övertidskostnader när det gäller sjuksköterskor och kostnader för timanställda när det gäller läkare och undersköterskor. När det gäller läkarnas kostnader har också jourkostnaderna ökat kraftigt. En effekt som spelar in i ökningstakten är redovisningen av påskhelgen där kostnader kan finnas med i årets utfall som redovisades först i maj månad föregående år då påsken låg under senare halvan av april. Summerar vi övriga poster och sammanfattar det som skulle kunna betecknas som månadslön har ökningen varit 36,6 mnkr vilket innebär 4 %. Effekten av årets löneavtal beräknas till 3,8 % i snitt i förvaltningen och innebär att skall målsättningen i prognosen nås så behöver den totala ökningstakten resten av året ligga under den nivån. I denna utveckling syns förutom utfall av löneavtal också de ovan nämnda satsningarna med rekrytering inom primärvården och inrättande av såväl akutläkarorganisation som miljömedicinsk enhet på USÖ. Detta är satsningar för vilka förvaltningen kompenserats med ökat regionbidrag. Hälso- och sjukvård med klinisk forskning, delårsrapport I, (41)

29 Antal anställda årsarbetare per yrkesgrupp (yrkesgrupp utifrån förvaltningsspecifikt) er/analys: Nedanstående tabell omfattar Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, d v s områdena habilitering och hjälpmedel, Karlskoga lasarett, Lindesbergs lasarett, primärvården, psykiatrin samt område medicin och rehabilitering, opererande och onkologi, huvud- och hud, diagnostik samt kärl-/thorax inom USÖ. Tabellen innehåller antal årsarbetare från mars 2014 och mars Antalet anställda har ökat inom flertalet yrkesgrupper. Ökningen är störst för sjuksköterskor och undersköterskor, procentuellt blir ju ökningen betydligt större för undersköterskor eftersom de är en mindre grupp. Intressant är att vi har rekryterat ungefär lika många manliga sjuksköterskor som kvinnliga. Inom några områden har sjuksköterskeantalet minskat, den största minskningen av sjuksköterskor är inom område OO men även inom område HH och psykiatrin har sjuksköterskeantalet minskat, men totalt sett har sjuksköterskeantalet ökat inom Hälso- och sjukvården. Minskningar har skett inom bl a övrig administrativ personal. Uppföljningen visar på behov av att övergå till uppföljning och analys av bemanningen utifrån avtalad tid minus frånvaro plus extratid, framförallt avseende vårdavdelningspersonal vilket påbörjades under hösten Signaler från verksamheterna visar på brist/underskott av sjuksköterskor medan ovanstående tabell visar en ökning av antalet sjuksköterskor totalt sett. Uppföljning enligt avtalad tid minus frånvaro plus extratid visar att totalt inom hälso- och sjukvården är det ca 5-10 sjuksköterskor färre vid årsskiftet 2014/2015 än Verksamheternas behov är dock mellan Utökade uppdrag, större vårdtyngd samt att vi är inne i en generationsväxling med fler yngre medarbetare är en del av förklaringen. I den fördjupade uppföljningen ser vi också skillnader beroende av verksamhet. Yrkesgrupp Antal årsarbetare 2015 janapr Antal årsarbetare 2014 janapr Förändring Män Totalt Män Totalt Kvinnor Kvinnor Kvinnor Män Totalt Läkare 483,23 578, ,98 466,78 567, ,68 16,45 10,85 27,30 Sjuksköterska/ Barnmorska m.fl ,09 400, , ,91 377, ,16 26,18 22,80 48,98 Övrig sjukvårdspersonal 214,35 37,50 251,85 201,75 31,50 233,25 12,60 6,00 18,60 Arbetsterapeut 134,05 7,95 142,00 129,90 8,95 138,85 4,15-1,00 3,15 Sjukgymnast 180,77 64,70 245,47 185,18 65,85 251,03-4,41-1,15-5,56 Biträdespersonal 20,10 4,00 24,10 15,50 4,00 19,50 4,60 0,00 4,60 Skötare 142,78 88,93 231,71 138,03 88,93 226,96 4,75 0,00 4,75 Undersköterska 867,57 68,17 935,74 810,43 69,90 880,33 57,14-1,73 55,41 Undervisningspersonal 11,90 1,00 12,90 11,50 1,00 12,50 0,40 0,00 0,40 Kurator 178,37 17,40 195,77 166,10 16,33 182,43 12,27 1,07 13,34 Psykolog/terapeut 113,88 44,80 158,68 106,85 45,75 152,60 7,03-0,95 6,08 Övrig social personal 58,51 6,75 65,26 62,71 8,75 71,46-4,20-2,00-6,20 Tandläkare 5,00 3,00 8,00 5,00 4,00 9,00 0,00-1,00-1,00 Hälso- och sjukvård med klinisk forskning, delårsrapport I, (41)

30 Yrkesgrupp Antal årsarbetare 2015 janapr Antal årsarbetare 2014 janapr Förändring Tandsköterska/ Tandhygienist 8,00 0,00 8,00 9,00 0,00 9,00-1,00 0,00-1,00 Övrig tandvårdspersonal 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Expeditionsföreståndare/ Läkarsekreterare 486,35 1,90 488,25 471,42 1,90 473,32 14,93 0,00 14,93 Övrig administrativ Personal 316,96 91,30 408,26 325,48 102,50 427,98-8,52-11,20-19,72 Städpersonal 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Kökspersonal 21,20 1,00 22,20 19,50 0,00 19,50 1,70 1,00 2,70 Övrig personal 15,90 59,75 75,65 15,90 50,75 66,65 0,00 9,00 9,00 Summa 6 025, , , , , ,20 144,07 31,69 175,76 Sjukfrånvaro Kategori Period 2015 jan-mars Period 2014 jan-mars Förändring Antal timmar Schemalagda timmar Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Sjukfrånvaro total (tim) Sjuk korttidsfrånvaro (tim) Sjuk långtidsfrånvaro (tim) Sjukfrånvaro totalt %* 7,26% 4,35% 6,68% 6,92% 3,46% 6,24% 0,33% 0,89% 0,44% Sjuk korttidsfrånvaro %* Sjuk långtidsfrånvaro %* 2,79% 1,86% 2,61% 2,63% 1,63% 2,43% 0,17% 0,23% 0,18% 4,46% 2,49% 4,07% 4,30% 1,82% 3,81% 0,16% 0,67% 0,26% TOTALT *) Procent av schemalagd tid Någon relevant analys går ej att göra på dessa vintermånader då sjukskrivningarna är som störst. Hälso- och sjukvård med klinisk forskning, delårsrapport I, (41)

31 Framtida utmaningar År 2015 är ett år som präglas av förändring och utveckling. Det som berör hälso- och sjukvårdsförvaltningen mest är de förändringar i organisation, ledning, styrning och uppföljning som landstingsstyrelsen beslutade i slutet av Ett omfattande förändringsarbete pågår nu för att bygga upp fyra närsjukvårdsområden i länet och att skapa fler länsövergripande kliniker med gemensam produktionsplanering. Genom ett ökat samarbete och ett mer effektivt utnyttjande av länets samlade resurser kan hälso- och sjukvården vara rustad för att möta de utmaningar som finns inom sektorn. Kompetensförsörjningen och bristen på vårdpersonal har fortsatt att vara den mest diskuterade och aktuella frågan i hela sjukvårdssverige under början av Vid sjukhusen handlar det mycket om bristen på vårdplatser och inom primärvården saknas allmänmedicinska specialister. Situationen i Region Örebro län liknar mycket den nationella. På framförallt USÖ är situationen mycket ansträngd med var sjunde vårdplats stängd. I Karlskoga och Lindesberg är mer än var tionde vårdplats stängd och även psykiatrin är drabbad. När Region Örebro län samtidigt är den region eller landsting som har flest utskrivningsklara patienter kvar på sjukhusen blir situationen riktigt besvärlig. Det är svårt att hitta en sängplats till alla som kommer in via akutmottagningen och för planerade ingrepp blir köerna längre. Inom primärvården gör många pensionsavgångar bland erfarna distriktsläkare att arbetsbördan för den eller de som blir kvar blir så tung att man väljer att flytta till en annan vårdcentral. Det blir samtidigt allt svårare att få hyrläkare som kan ta dessa uppdrag. Även om många besök inom primärvården sköts av andra kategorier än läkare, får bristen på allmänmedicinare svåra effekter för de drabbade vårdcentralerna. Verksamheterna har ett ökat behov av vårdpersonal på grund av utökade uppdrag, större vårdtyngd samt den generationsväxling vi nu är i med fler yngre medarbetare. För att kunna attrahera, rekrytera, behålla och utveckla medarbetare behöver verksamheterna fortsätta satsa på utbildning, kompetensutveckling och specialisering. Den målmedvetna och nödvändiga satsningen på att i samverkan med Örebro universitet säkra en lokalt baserad kompetensförsörjning för hälso- och sjukvården inför framtiden innebär också tydliga utmaningar för vårdverksamheten. Ett exempel på en sådan paradox är att den hårt belastade akutverksamheten under våren 2016 för första gången kommer att vara basen för den avslutande terminen i läkarutbildningen. Trots brist på kompetenser och vårdplatser måste tillgängligheten förbättras. Skillnader finns inom olika delar av länet, men alltför många patienter får vänta alltför länge. Tillgängligheten till primärvård via telefon och besök är generellt god men variationen mellan vårdcentraler är stor då flera vårdcentraler har stora läkarbemanningsproblem. Det som framför allt belastar tillgängligheten inom regionen är väntetiderna till operation/behandling. Försämringen under året har framförallt berott på vårdplatsproblematik. På kort sikt måste arbetet med vårdplatssituationen fortsätta och på lite längre sikt är det fortsatta arbetet med samordning och koncentration av operationer nödvändigt. Den organisationsförändring som nu genomförs ger de nödvändiga verktygen att komma längre i denna process. Region Örebro län har ett särskilt uppdrag att bedriva universitetssjukvård. I uppdraget ska högkvalitativ forskning och utbildning bedrivas för att utveckla det medicinska vetenskapsområdet, och därmed också hälso- och sjukvården och den kompetens som den kliniska verksamheten är beroende av. En av de största utmaningarna är att stärka universitetssjukvården. För att klara utvecklingen behövs en ökad kvalitet i vård, forskning och utveckling inom strategiska områden. På lång sikt handlar det om att hålla en så god kvalitet att universitetssjukvården i Region Örebro län kan stå stark i en allt högre nationell styrning av den mest avancerade hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvård med klinisk forskning, delårsrapport I, (41)

32 Den högspecialiserade vården är av utomordentlig betydelse för Region Örebro län uppemot ett tusental tjänster inom regionen är beroende av denna verksamhet. I den kommande statliga utredningen om den högspecialiserade vården föreslås preliminärt att högspecialiserad vård ska bedrivas på upp till fem platser i landet. Mot bakgrund av detta utredningsförslag är det av högsta betydelse att Region Örebro län har en tydlig strategi för att bevara och utveckla den högspecialiserade vården. Negativa ekonomiska resultat är ytterligare en stor utmaning att hantera inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Hälso- och sjukvården redovisar negativa resultat, för helåret mnkr. Kostnadsdrivande är framförallt de dyra lösningar med högt övertidsuttag, som framtvingas av svårigheterna att rekrytera personal. Under årets första månader har uttaget av extratid av sjuksköterskor legat på upp emot timmar per månad. En annan effekt av kompetensförsörjningsläget är att kostnaderna för hyrläkare ökar. Det är svårt att rekrytera läkare inom framför allt primärvården, men dessa kostnader ökar nu också i andra delar av förvaltningen. Arbetet med att bygga upp en gemensam hälso- och sjukvårdsförvaltning med en sammanhållen ledning görs inte i första hand med ekonomiska förtecken, men målet att åstadkomma en god hushållning av gemensamma resurser är tydligt. Övertygelsen är stor att genom kunskapsstyrning använda befintliga resurser på ett bättre sätt också skall leda till ett förbättrat ekonomiskt resultat. Under omställningsarbetet måste vi dock räkna med vissa temporära merkostnader kopplade till förändringsprocessen. Region Örebro län delar utmaningen med tuffa förutsättningar inom vården med alla landsting och regioner i Sverige. Vi ska försöka vara lite bättre och lite snabbare än de andra att komma framåt. Den pressade situation som sjukvården befinner sig i just nu är samtidigt en grogrund för framtidens sjukvård. Vi ska inte i alla stycken tillbaka dit vi var för några år sedan, utan skapa något som är bättre anpassat efter framtidens krav. Både kraven från våra patienter och från våra medarbetarte. Det är vår största utmaning! Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Jan Olsson Hälso- och sjukvårdsdirektör Hälso- och sjukvård med klinisk forskning, delårsrapport I, (41)

33 Bilaga Fullmäktiges uppdrag och särskilda satsningar Hållbar utveckling Uppdrag 5. Alla nämnder och verksamheter har i uppdrag beakta hållbar utveckling i sin planering och sitt dagliga arbete. Prognos resultat: : Fortlöpande uppdrag. Ekologisk hållbarhet kommer att behandlas i ledningens genomgång i september. Social hållbarhet ingår i avsnitten vården är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande, Vården är patientsäker och högkvalitativ samt vården är patientfokuserad. Ansvarig: Respektive verksamhetschef Uppdrag 6. Alla nämnder får i uppdrag att välja ut minst ett verksamhetsområde där en gender budgetinganalys genomförs. Prognos resultat: : Beslut tas av nämnden för hälso- och sjukvård med kliniks forskning efter föredragning Anna Swift Johannisson 21 maj Rapportansvar: Bitr hälso- och sjukvårdsdirektör Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande Uppdrag 19. Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag att under 2015 upprätta en handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa. Handlingsplanen ska utarbetas i samarbete med samhällets lokala samverkanspartners. Prognos resultat: : Uppdraget är under startfas med kartläggning av vilka nivåer och aktörer som lämpligen ska ingå i arbetet för att skapa förutsättning för samverkan och utformning av handlingsplan kopplat till Folkhälsomyndighetens rekommendationer kring måna samhällsaktörers samtidiga ansvar. En styrgrupp har bildats inom Nämnden för Hälso- och sjukvård med klinisk forskning för att stödja och följa arbetet. Rapportansvar: OC område psykiatri Uppdrag 20. Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag att fortsätta följa och utveckla åtgärder utifrån Strategi och handlingsplan för ett hälsosamt åldrande WHO samt stärka den geriatriska och gerontologiska kompetensen inom Region Örebro län. Prognos resultat: : Process startad, utförligt svar återkommer i delårsrapport 2 Rapportansvar: OC område medicin och rehabilitering. Hälso- och sjukvård med klinisk forskning, delårsrapport I, (41)

34 Uppdrag 21. Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag att utveckla pågående projekt med hälsokommunikatörer. Anslag: 0,4 mnkr. Prognos resultat: : Hälso- och kulturkommunikatörerna i Vivalla fortsätter, det är 5 somaliska kvinnor. Vi ska utöka i Vivalla och utbilda bl.a. även arabisktalande kvinnor. Letar efter lämpliga kvinnor för uppgiften. I Kopparberg finns två Hälso- och kulturkommunikatörer kvar, båda arabisktalande. Vi hade även en kvinna som talar tigrinja där, men hon har flyttat till annan ort. Två nya kvinnor som talar tigrinja ska snart påbörja utbildning till hälso- och kulturkommunikatörer. Vi ska även utöka projektet till ytterligare vårdcentral, men inte klart vilken/vilka än. Rapportansvar: Samhällsmedicin. Kunskapsstyrd, högkvalitativ, jämlik och jämställd Uppdrag 22. Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag att uppdatera den lokala handlingsplanen för cancervård inom Region Örebro län i enlighet med den regionala cancerplanen för Uppsala- Örebroregionen. Anslag: 6,0 mnkr. Prognos resultat: : Uppdatering klar och föredragen för nämnden för hälso- och sjukvård med kliniks forskning. Rapportansvar: Ordförande i lokala cancerrådet genom bitr hälso- och sjukvårdsdirektör. Uppdrag 23. Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag att utveckla tillgången till en god och jämlik palliativ vård inom länet. Prognos resultat: uppdraget redovisas via verksamhetsberättelsen : Processen är påbörjad. Presidiet har beslutat att tillsätta arbetsgrupper ur fokusberedningen för de olika uppdragen, som ska sitta tillsammans med berörda tjänstemän på nästa sammanträde den 13 maj och diskutera vidare hur man kan ta sig an uppdraget. För uppdraget rörande palliativ vård är Ann Isenberg Dalius tillfrågad, men presidiet har även uttryckt en önskan att någon från Karlskoga respektive Lindesberg deltar som där har en nyckelroll rörande palliativ vård. Detta för att inte ha för starkt fokus på Örebro. En deltagare från Karlskoga respektive Lindesbergslasarett kommer att delta i diskussionen den 13 maj. Rapportansvar: Områdeschefer närsjukvård. Uppdrag 24. Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag att införa en jämställd åldersgräns, 23 år, för pojkar och flickor till ungdomsmottagningen. Anslag 2,0 mnkr. Prognos resultat: Hälso- och sjukvård med klinisk forskning, delårsrapport I, (41)

35 : Ungdomsmottagningen har utökat resurserna och anpassat arbetssätt för att kunna införa en jämställd åldersgräns, vilket genomförs 1/9. Rapportansvar: Områdeschef primärvård. Uppdrag 25. Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag att införa avgiftsfri hälso- och sjukvård i specialist- och öppenvård för personer som är 85 år och äldre från och med den 1 januari Detta innebär fri vård för läkarbesök, sjukvårdande behandling inklusive provtagning samt jouravgift. Anslag: 6,0 mnkr. Prognos resultat: : Infört från årsskiftet 2015 Rapportansvar: Ekonomichef HS-förvaltningen. Uppdrag 26. Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag att förstärka Asyl- och invandrarhälsan för att ge möjlighet till ökat omhändertagande och genomföra fler hälsoundersökningar. Nämnden ska även genomföra ett projekt som delfinansieras av Länsstyrelsen och som innebär tillsättande av läkarresurser för att genomföra fler medicinska bedömningar av arbetsförmåga och behov av rehabilitering. Anslag: 2,8 mnkr. Prognos resultat: : Asyl- och invandrarhälsan har förstärkts med sjukskötersketjänst och administrativ personal. Med den förstärkning som tillkommit har väntetiden kortats med ca tre månader i snitt över länet. En leasingbil har också införskaffats. Rapportansvar: Områdeschef primärvård. Uppdrag 27. Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag att under 2015 genomföra en fördjupad utredning rörande omhändertagande av mäns och kvinnors sexuella hälsa, där Urologiska kliniken är involverad. Utredningen ska omfatta en beskrivning av vårdkedjan, omvärldsanalys med mera. Anslag: 0,5 mnkr. Prognos resultat: : Uppdraget påbörjat, rapporteras i verksamhetsberättelse för 2015 Rapportansvar: Områdeschef opererande och onkologi. Uppdrag 28. Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag att utreda hur introduceringen av nya dyra läkemedel, medicinteknisk utrustning och kliniska metoder kan effektiviseras. Prognos resultat: : Arbetet påbörjat. Kommer att rapporteras hösten 2015 Rapportansvar: OC område thorax, kärl och diagnostik. Hälso- och sjukvård med klinisk forskning, delårsrapport I, (41)

36 Uppdrag 29. Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag att formulera mål för verksamhetens tillgänglighet i förhållande till patienternas behov. Prognos resultat: : För katarakter har länssamverkansgrupperingen Ögon gjort ett arbete utifrån demografi, ÖJ och kommit med en volymsuppskattning. Förändringar i verksamheten för att uppnå uppsatt mål av produktion har initierats och 2016 ska behov motsvaras av produktion Rapportansvar: Bitr hälso- och sjukvårdsdirektör. Uppdrag 30. Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag att utveckla samarbetet med Landstinget i Värmland runt ambulanshelikopterverksamheten. Anslag: 2,5 mnkr. Prognos resultat:. Uppdraget påbörjat, rapporteras i verksamhetsberättelse för 2015 Rapportansvar: OC område opererande onkologi Attraktiv arbetsgivare Uppdrag 31. Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag att genomföra effekterna av Region Örebro läns lönebildningsstrategi avseende yrkesgruppen sjuksköterskor, biomedicinska analytiker och barnmorskor. Anslag: 20,0 mnkr. Prognos resultat: : Den beslutade lönebildningsstrategin är genomförd och avslutad under april En fördjupad analys kommer att genomföras regiongemensamt inför löneöversyn 2016, d v s under hösten Rapportansvar: HR chef HS-förvaltningen Hälso- och sjukvård med klinisk forskning, delårsrapport I, (41)

37 Hälso- och sjukvårdsförvaltningens aktiviteter Mål Hållbar utveckling Förvaltningsuppdrag Hälso- och sjukvårdförvaltningen får i uppdrag att ha ett forum för övergripande samverkan mellan de tre hållbarhetsperspektiven inom förvaltningen. Ansvarig inom förvaltningen HS ledningsgrupp Tidpunkt för genomfört uppdrag/ rapportering status i delårsrapport 1 Fortlöpande Forum utsett Hållbar utveckling Hälso- och sjukvårdsförvaltningen får i uppdrag att välja ut minst ett verksamhetsområde där en gender budgeting-analys kan genomföras. Bitr. HS direktör Delårsrapport 1 Beslut tas av nämnden för hälso- och sjukvård med kliniks forskning efter föredragning Anna Swift Johannisson 21 maj Hållbar utveckling Hälso-och sjukvårdsförvaltningen får i uppdrag att följa upp och revidera befintlig rutin för vård och behandling av personer med könsdysfori. OC område psykiatri Delårsrapport 2 Arbete pågår och revideringen beräknas vara klar under hösten 2015 Hållbar utveckling Alla områden inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen får i uppdrag att minska klimatpåverkan från vårdens förbrukningsmaterial. Respektive verksamhetschef genom områdeschef Fortlöpande Se indikatormål inom målområde Hållbar utveckling Hållbar utveckling Alla arbetsplatser inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ska ha tillgång till ett miljöombud. Respektive verksamhetschef genom områdeschef Fortlöpande Rapport i verksamhetsberättelse för 2015 Hållbar utveckling Områdenas ledningsrepresentanter i miljöfrågor inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har genomgått förvaltningens interna miljöutbildning. Respektive områdeschef 2015 Rapport i verksamhetsberättelse för 2015 Hälso- och sjukvård med klinisk forskning, delårsrapport I, (41)

38 Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ska under 2015 upprätta en handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa. Handlingsplanen ska utarbetas i samarbete med samhällets lokala samverkanspartners. OC område psykiatri Verksamhetsberättelse 2015 Uppdraget är under startfas med kartläggning av vilka nivåer och aktörer som lämpligen ska ingå i arbetet för att skapa förutsättning för samverkan och utformning av handlingsplan kopplat till Folkhälsomyndighetens rekommendationer kring måna samhällsaktörers samtidiga ansvar. En styrgrupp har bildats inom Nämnden för Hälso- och sjukvård med klinisk forskning för att stödja och följa arbetet. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande Hälso- och sjukvårdsförvaltningen får i uppdrag att med stöd av en permanent tillsatt samordnarfunktion implementera den modell som tagits fram under 2014 för att säkerställa att barn och ungas behov som anhörig till svårt sjuka föräldrar säkerställs enligt lagens intentioner. Respektive områdeschef Verksamhetsberättelse 2015 Rapport i verksamhetsberättelse för 2015 Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ska fortsätta följa och utveckla åtgärder utifrån Strategi och handlingsplan för ett hälsosamt åldrande WHO samt stärka den geriatriska och gerontologiska kompetensen inom Region Örebro län. OC område medicin, geriatrik och rehabilitering Delårsrapport 2 Process startad, utförligt svar återkommer i delårsrapport 2 Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ska arbeta för att implementera Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Ordförande samverkansgruppen hälsofrämjande hälso- och sjukvård Delårsrapport 2 Hälso- och sjukvård med klinisk forskning, delårsrapport I, (41)

39 Kunskapsstyrd, högkvalitativ, jämlik och jämställd Habilitering och hjälpmedel får i uppdrag att genomföra aktiviteter med syfte att sprida kunskap i övriga hälso- och sjukvård om behovet av alternativa kommunikationsmöjligheter t ex bildtelefoni för döva och hörselskadade och s k alternativ kompletterande kommunikation (AKK) för patienter med kognitiva funktionsnedsättningar. OC område Habilitering Aktiviteter som är planerade och delvis genomförda: Åtgärder inom Tolk direkt samt kommunikativt stöd AKK (Alternativt kommunicerande kommunikation). Styrgruppen för AKK kommer under maj månad arbeta fram en plan för ett fortsatt arbete med att stödja och inspirera andra verksamheter inom Hälso- och sjukvården, Region Örebro län, att introducera AKK i sin verksamhet i enlighet med årets verksamhetsplan för Hälsooch sjukvårdsförvaltningen. Kunskapsstyrd, högkvalitativ, jämlik och jämställd Varje område inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen beskriver, kartlägger och implementerar minst en kartlagd och effektiviserad vårdkedja som sträcker sig över flera verksamhetsgränser. Respektive områdeschef Delårsrapport 2 och verksamhetsberättelse 2015 Kunskapsstyrd, högkvalitativ, jämlik och jämställd Lokala cancerrådet får i uppdrag att uppdatera den lokala handlingsplanen för cancervård inom Region Örebro län i enlighet med den regionala cancerplanen för Uppsala-Örebroregionen. Cancerplanen skall även omfatta standardisering av vårdförlopp. Ordförande i lokala cancerrådet genom bitr. HS-direktör Delårsrapport 1 Uppdatering klar och föredragen för nämnden för hälso- och sjukvård med kliniks forskning Kunskapsstyrd, högkvalitativ, jämlik och jämställd Hälso- och sjukvårds-förvaltningen får i uppdrag att identifiera och visualisera resultat och processmål för att styra och leda verksamheten. Chef ledningsstöd Verksamhetsberättelse 2015 Rapport i verksamhetsberättelse för 2015 Kunskapsstyrd, högkvalitativ, jämlik och jämställd Utöka kataraktkirurgi i Lindesberg från 400 till ca 1200 årligen. OC område opererande onkologi September 2015 Kunskapsstyrd, högkvalitativ, jämlik och jämställd Ett Venöst centrum skapas i region Örebro län med placering på Karlskoga lasarett. OC närsjukvård Karlskoga OC område thorax, kärl och diagnostik September 2015 Hälso- och sjukvård med klinisk forskning, delårsrapport I, (41)

40 Kunskapsstyrd, högkvalitativ, jämlik och jämställd Varje område i Hälso- och sjukvårdsförvaltningen identifierar utifrån kommandedefinitioner de verksamhetsområden som kan utgöra universitetssjukvård respektive högspecialiserad vård. Respektive områdeschef Verksamhetsberättelse 2015 Rapport i verksamhetsberättelse för 2015 Kunskapsstyrd, högkvalitativ, jämlik och jämställd Varje område i Hälso- och sjukvårdsförvaltningen definierar de verksamheter inom förvaltningen som har möjlighet att öka andel såld vård utifrån resultat av kundrelationsundersökningen 2015 och analys av regionala och nationella behov. Respektive områdeschef Verksamhetsberättelse 2015 Rapport i verksamhetsberättelse för 2015 Kunskapsstyrd, högkvalitativ, jämlik och jämställd Hälso- och sjukvårdsförvaltningen får i uppdrag att tydliggöra introduktionen av medicinteknisk utrustning och kliniska metoder. OC område thorax, kärl och diagnostik Delårsrapport 2 Kunskapsstyrd, högkvalitativ, jämlik och jämställd Hälso- och sjukvårdsförvaltningen får i uppdrag att tydliggöra introduktionen av nya dyra läkemedel. Chef enh. för läkemedelsfrågor Delårsrapport 2 Forskning och utbildning Hälso- och sjukvårdsförvaltningen får i uppdrag att i samverkan med Örebro universitet fastställa lokala kriterier för universitetssjukvård. FoU chef HS förvaltningen Delårsrapport 2 Nationellt arbete pågår, lokalt arbete planeras. Rapporteras enligt ovan. Forskning och utbildning Hälso- och sjukvårdsförvaltningen får i uppdrag att i samverkan med Örebro universitet ta fram en utvecklingsplan för att vidareutveckla bredda universitetssjukvården inom Region Örebro län under perioden FoU chef HS förvaltningen Delårsrapport 2 Bör samordnas med fullmäktiges uppdrag nr 12 till regionstyrelse och nämnd samt nämndens uppdrag till fokusberedningen avseende reviderad forskningsstrategi, planeras. Annan tidsplan bör övervägas. Forskning och utbildning Hälso- och sjukvårdsförvaltningen får i uppdrag att i samverkan med Örebro universitet genomföra en strukturerad kvalitetsutvärdering av klinisk forskning. FoU chef HS förvaltningen Delårsrapport 2 Pågår. ORU2015 slutrapporterar nov- 15 varför rapportering bör flyttas till årsrapport. Hälso- och sjukvård med klinisk forskning, delårsrapport I, (41)

41 Forskning och utbildning Hälso- och sjukvårdsförvaltningen får i uppdrag att i samverkan med Örebro universitet ta fram en utvecklingsplan för att vidareutveckla klinisk forskning under perioden FoU chef HS förvaltningen Delårsrapport 2 Bör samordnas med fullmäktiges uppdrag nr 12 till regionstyrelse/ nämnd samt nämndens uppdrag till fokusberedningen avseende reviderad forskningsstrategi, planeras. Annan tidsplan bör övervägas. Forskning och utbildning Hälso- och sjukvårdsförvaltningen får i uppdrag att utreda formerna för AT-tjänstgöring inom Region Örebro län. FoU chef HS förvaltningen Delårsrapport 2 Pågår. Rapport enligt plan. Forskning och utbildning Hälso- och sjukvårdsförvaltningen får i uppdrag att i samverkan med Örebro universitet etablera ett gemensamt system för utvärdering av VFU. FoU chef HS förvaltningen Delårsrapport 2 Pågår. Rapport enligt plan. Attraktiv arbetsgivare Hälso- och sjukvården bidrar i det gemensamma arbetet tillsammans med Region Örebro län för att uppfylla den nya chef och ledarskapspolicyn. HR chef HSförvaltningen Delårsrapport 2 Rapport i delårsrapport 2 Attraktiv arbetsgivare Karriärvägar för sjuksköterskör ses över, utvecklas och tydliggörs. HR chef HSförvaltningen Delårsrapport 1 Flera arbeten pågår parallellt: - Hur tydliggörs kompetensen efter första introduktionsåret som sjuksköterska. - Hur är verksamhetens behov av specialistkompetens samt avancerad specialistkompetens - Hur synliggörs den kliniska kompetensen, framförallt på vårdavdelningarna Attraktiv arbetsgivare Gemensam rutin för avgångssamtal genomförs. HR chef HSförvaltningen Delårsrapport 1 Gemensam rutin för avslutningssamtal är framtagen och gäller fr o m våren 2015 Attraktiv arbetsgivare Projekt Framtidens vårdavdelning som syftar till rätt kompetens på rätt plats och arbetsglädje. HR chef HSförvaltningen Verksamhetsberättelse 2015 Rapport i verksamhetsberättelse för 2015 Hälso- och sjukvård med klinisk forskning, delårsrapport I, (41)

42 Attraktiv arbetsgivare En väg in en ansökningsväg för blivande medarbetare med utländsk vårdutbildning för att kunna stödja och vägleda till svensk legitimation och arbete. HR chef HSförvaltningen Delårsrapport 2 Rapport i delårsrapport 2 Attraktiv arbetsgivare Under 2015 görs en uppföljning av andel oönskade deltider. HR chef HSförvaltningen Verksamhetsberättelse 2015 Rapport i verksamhetsberättelse för 2015 Attraktiv arbetsgivare Hälso- och sjukvården bidrar i det gemensamma arbetet inom Region Örebro län med kompetensförsörjningsplan. HR chef HSförvaltningen Delårsrapport 2 Rapport i delårsrapport 2 Attraktiv arbetsgivare Hälso- och sjukvårdsförvaltningen får i uppdrag att genomföra effekterna av Region Örebro läns lönebildningsstrategi avseende yrkesgruppen sjuksköterskor, biomedicinska analytiker och barnmorskor. HR chef HSförvaltningen Delårsrapport 1 Den beslutade lönebildningsstrategin är genomförd och avslutad under april En fördjupad analys kommer att genomföras regiongemensamt inför löneöversyn 2016, d v s under hösten Attraktiv arbetsgivare Hälso- och sjukvårdensförvaltningen får i uppdrag att öka antalet STläkare inom allmänmedicin. HR chef HSförvaltningen Verksamhetsberättelse 2015 Rapport i verksamhetsberättelse för 2015 Hälso- och sjukvård med klinisk forskning, delårsrapport I, (41)

43 Ärende nr 4. Delårsrapport Folktandvården Delår

44 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 5 Aktuella händelser... 6 Förvaltningens mål... 7 Hållbar utveckling... 7 Hälso- och sjukvård... 8 Tandvård Attraktiv arbetsgivare Region Örebro läns ekonomi Ekonomi Resultatrapport Periodens resultat Helårsprognos Vidtagna åtgärder för att nå ekonomi i balans Investeringar Produktionstal Personalekonomi Personalkostnader Kostnadsanalys Antal anställda årsarbetare per yrkesgrupp (yrkesgrupp utifrån förvaltningsspecifikt Sjukfrånvaro Framtida utmaningar Folktandvården Delårsrapport 2(28)

45 Inledning Nuvarande situation och framtida utmaningar Folktandvården en Hälsoaktör Folktandvården genomsyras av ett hälsoperspektiv. Det gäller i vårt arbete med våra patienter och i arbetet med de populationsinsatser vi gör. Det gäller också gentemot personalen där vi främjar friskvårdsaktiviteter. Tandhälsan Sett i ett långt perspektiv har stora framsteg gjorts beträffande tandhälsan. I vuxenbefolkningen syns detta framförallt genom att färre tänder är lagade och att de äldre inte saknar så många tänder som tidigare. Barn har färre karierade och lagade tänder. Under de senaste åren har det dock blivit alltmer tydligt att dessa framsteg inte är självklara utan kräver ständiga åtgärder både på individoch populationsnivå då tandhälsan tydligt samvarierar med bland annat socioekonomiska faktorer. Därför måste riktade insatser göras. Frisktandvård Frisktandvård är ett erbjudande om tandvård till fast pris. Vi tror på Frisktandvården ur ett hälsoperspektiv, vilket stöds av aktuell forskning, och vill därför öka antalet Frisktandvårdspatienter. Under året kommer en utökad satsning på Frisktandvården att göras. Befolkningsutveckling Inflyttningen till Örebro är kraftfull. Folktandvården har ökat sitt patientantal. Genom effektivt utnyttjande av resurser har detta varit möjligt. Det är nu angeläget att etablera ytterligare en klinik i staden för att ta emot de nya patienter som vi förväntar oss kommer att söka sig till oss. Rekryteringsläget Det är idag svårt att rekrytera tandsköterskor. Fler utbildningsplatser behövs såväl regionalt som nationellt för att täcka de framtida pensionsavgångarna. I vår region finns en distansutbildning i Lindesberg. Den täcker inte det behov som finns och därför stödjer vi och ställer vår förhoppning till att den tandsköterskeutbildning Folkuniversitetet vill starta i Örebro, godkänns och beviljas medel av Myndigheten för yrkeshögskolan. När det gäller tandhygienister är situationen jämförbar med tandsköterskor, vi ser med allvar på att Karlstads universitet beslutat lägga ner sin utbildning av tandhygienister. När det gäller tandläkare är situationen mer balanserad. Utveckling Verksamhetsutveckling är viktig för Folktandvården. Detta sker genom en aktiv samverkan mellan klinikerna och vårdrådet. I utvecklingsarbetet ingår även utredning och uppföljning av avvikelser och händelseanalyser. Vi finns representerade i nationella samverkansgrupper angående dessa frågor. Nationellt centrum Folktandvården i Örebro läns landsting har ett gott rykte. Vi är ett nationellt odontologiskt centrum som är en av de stora aktörerna i Sverige när det gäller specialistutbildning av tandläkare. Vi har Folktandvården Delårsrapport 3(28)

46 också en stark akademisk anknytning. För att ytterligare stärka vår position krävs ett aktivt samverkansarbete inom såväl vård som utbildning och forskning både regionalt och nationellt. Ambitionen är också att vara väl representerade på den nationella odontologiska arenan gentemot bland annat myndigheter, organisationer och ämnesföreningar. KunskapsCentrum för Äldres Munhälsa Folktandvården har fått förtroendet att bygga upp och driva KunskapsCentrum för Äldres Munhälsa (KCÄM). KCÄM kommer att vara en resurs för såväl Folktandvården som privattandvården. Utöver det kommer samverkan att sökas med kommunerna i Region Örebro län och hälso- och sjukvården. Genom att vi stärkt vår sjukhustandvård har Folktandvården skapat ytterligare försättningar för ett väl fungerande KCÄM. Ekonomi En stabil ekonomi är grunden för en stabil verksamhet. Knappt 60 % av Folktandvårdens intäkter kommer från patientavgifter, resterande del finansieras av ersättningar för utförda uppdrag enligt överenskommelsen med Region Örebro län. Med noggrann planering och uppföljning har Folktandvården de senaste 6 åren drivit sin verksamhet med ett positivt resultat, det är en förutsättning för en stabil verksamhet. Folktandvården Delårsrapport 4(28)

47 Syfte Folktandvården ska bidra till tandhälsa genom att erbjuda alla länsinnevånare tandvård med förebyggande inriktning av hög kvalitet, utgående från individens behov. Tandvården ska ges på lika villkor. Folktandvården ska dessutom aktivt bedriva utbildning, utveckling och forskning för att bidra till tandvårdens utveckling inom såväl det egna länet som landet som helhet. Folktandvården Delårsrapport 5(28)

48 Aktuella händelser Redan här kommer aktuell händelse nummer 1. Denna rapport är skriven i Stratsys. Folktandvården gör därmed sin första uppföljning på förvaltningsnivå i det programmet. Folktandvårdens ekonomi har under årets början utvecklats på ett negativt sätt. Delvis har detta varit förutsägbart genom att några utbildningsinsatser förlagts till årets början. En annan förklaring är att vi svarat upp mot önskemålet om tillgänglighet på orter vi tidigare haft svårt att bemanna. Det är förklaringen till volymökningen på personalsidan. Dessvärre har vi ännu inte fått det ekonomiska utfall för dessa åtgärder som vi planerat. Den bokade vårdtiden har med andra ord inte kommit upp till den förväntade. Ett ökande antalet asylsökande i regionen påverkar Folktandvården. De flyktingar som kommer till oss har stora behandlingsbehov vilket inneburit att mer resurser än vad som varit förutsägbart lagts på denna patientgrupp. Regionbildningen har inte i någon större utsträckning påverkat arbetet i kärnverksamheterna utöver att verksamhetsplaneringarna för 2015 inte kunnat göras i slutet av 2014 utan i början på Detta är en tidsförskjutning jämfört med tidigare år vilket också påverkat intäktssidan. Däremot har regionbildningen präglat det centrala arbetet på Folktandvårdens kansli. Tillfällena för direkt kontakt mellan förvaltningschefen och de politiska församlingarna har ökat. Regionfullmäktige och regionstyrelsen har introducerats i såväl tandvård som Folktandvårdens verksamhet. Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning har fått en mer omfattande presentation. Fokusberedningen för habilitering, hjälpmedel och folktandvård har utöver introduktion med stöd av tjänstemän från Folktandvården tagit sig an 3 uppdrag: Utreda hur antalet frisktandvårdsabonnemang kan öka inom Folktandvården Fortsätta utveckla Kunskapscentrum för äldres munhälsa (KCÄM) Komplettera den genomförda utredningen om den mobila tandvårdsenhetens användbarhet med konkreta förslag till användning på andra platser Folktandvårdens värdgrundsarbete har gått in i fasen där representanter för enheterna träffas för att ha värdegrundsdialoger. En dialog har hållits. KunskapsCentrum för Äldres Munhälsa (KCÄM) har gått in i driftsfas. Det innebär att kontakter med samverkanspartners går in i en mer aktiv fas. Yrkeskategoriträffar etablerades 2014 för att få en direktkontakt mellan Folktandvårdens medarbetare och dess ledning. Under perioden har träffar hållits med tandhygienisterna. Frågan som diskuterades mest var den rekryteringsproblematik som vi har när det gäller tandhygienisterna och som förväntas bli ännu svårare i och med att Karlstad universitet beslutat lägga ner utbildningen. Projektet med tandvårdsbiträden som skall avlasta tandsköterskorna fortlöper med gott resultat. I skrivande stund har Folktandvården cirka 20tandvårdsbiträden. Folktandvården Delårsrapport 6(28)

49 Förvaltningens mål Symbolförklaringar Färgindikatorer, prognos måluppfyllelse 2015 = uppnå eller överträffa målnivån = mindre, acceptabel avvikelse från målnivån = större negativ avvikelse från målnivån Förändringspilar, utveckling under året, prognosens resultat 2015 jämfört med 2014 = resultatet har förbättrats = resultatet är oförändrat = resultatet har försämrats Hållbar utveckling Övergripande mål: Social hållbarhet: Örebro läns invånare ska ha och känna lika tillgång till samhällets trygghet och service och möjlighet till delaktighet. Övergripande mål: Ekologisk hållbarhet: Region Örebro län ska främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. Övergripande mål: Ekonomisk hållbarhet: Region Örebro län ska arbeta för att förutsättningarna för god, jämlik och jämställd hälsa och välfärd ständigt förbättras. Övergripande mål: Hållbar utveckling med social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet Uppdrag och särskilda satsningar Uppdrag 5. Alla nämnder och verksamheter har i uppdrag beakta hållbar utveckling i sin planering och sitt dagliga arbete. Folktandvården arbetar med detta enligt Regionens plan. Inom Folktandvårdens verksamhetsstöd anpassas denna mot verksamheten. Uppdrag 6. Alla nämnder får i uppdrag att välja ut minst ett verksamhetsområde där en gender budgeting-analys genomförs. En gender budgeting analys kommer att göras inom tandregleringen. Folktandvården Delårsrapport 7(28)

50 Mål: Folktandvården bedriver under 2015 ett systematiskt arbete för att genomföra Region Örebro läns Miljö- och hållbarhetsplan Pågående Indikatorer Utfall Målvärde Genomförda miljöroder Inte alls Mått Antal genomförda miljöroder fördelat på arbetsplatser Planerat men ej startat Hälso- och sjukvård Övergripande mål: ehälsa - Synliga och konkreta förbättringar inom ehälsa för tre huvudsakliga målgrupper: individerna, personalen och beslutsfattarna. Inriktningsmål: Att invånare, patienter och anhöriga på ett enkelt sätt kan skaffa sig kvalitetssäkrad information om vård och hälsa samt få personligt anpassad information om sin egen vård och hälsosituation. De ska också kunna kontakta vården via Internet för att få service, rådgivning och hjälp till egenvård. Inom regionen samarbetar hälso- och sjukvården, tandvården, folkhälsan, omsorgen och socialtjänsten med de olika projekten och systemförvaltning av de olika tjänsterna inom e-hälsa. Det gemensamma arbetet har lagt grunden till att Region Örebro län har högst andel länsinnevånare i Sverige som är anslutna till e- tjänsterna på 1177.se/Mina vårdkontakter. Det fortsatta arbetet med marknadsföring och utveckling av de lokala tilläggen på 1177 Vårdguiden och tillgänglig information under Hitta och jämför vård, lyfts in mer tydligt som en del av e-hälsa med särskilda genomförandeprojekt under 2015 via en nyetablerad styrgrupp för ehälsa inom Region Örebro län. Indikatorer Utfall Målvärde Andel av länsinvånarna som känner till 1177 Vårdguiden, e-tjänster och sjukvårdsrådgivning via internet på 1177.se. 71% 70% Mått Minst 70 procent Region Örebro län deltar i de nationella varumärkesmätningarna av 1177 Vårdguiden. I slutet av 2014 gjordes en utökad analys för regionen som visade att 71% av länets invånare hade kännedom om varumärket 1177 Vårdguiden. Fördelningen av svaren visar att 78 procent känner till att de kan ringa 1177 för att få råd och hjälp om sjukvård och 68 procent känner till webbplatsen 1177.se. Generellt har män mindre kännedom om tjänsten 1177.se. Inom kommunikation pågår ett arbete med att presentera en plan för riktad marknadsföring, i syfte att nå målgrupper där kännedomen är låg. Andel av länsinvånarna som är delaktiga i den egna vården via e- 34,9% 40% Folktandvården Delårsrapport 8(28)

51 Indikatorer Utfall Målvärde tjänsterna på 1177.se/ Mina vårdkontakter. Mått 40 procent Anslutna länsinvånare: Statistiken för e-tjänsterna visar på en fortsatt ökad användning. Den 30/4 var 34.9% ( ) av våra länsinvånare anslutna till Mina vårdkontakter i jämförelse med 31.8% (91 523) vid årets början. Antal inloggningar (invånare) i vårt län: Hittills i år till : st Inloggningar mars: st ( Det blir inloggningar/dag) Varav med inloggningar med e-legitimation: 92 %, övriga med sms och engångslösen. Populära tjänster: Manuella Kontakta oss används mest Tvåa är Webbtidbokning där sedan nyår har ombokat sin tid. Andel av berörda vårdverksamheter som finns anslutna till Hitta och jämför vård på 1177.se. Mått 100 procent En förstudie pågår där en översyn görs gällande anslutna och icke anslutna enheter inom Region Örebro län. Förstudien kommer även att ta fram förslag till genomförandeprojekt för enhetlig anslutning och hur tjänsten skall användas på ett enhetligt sätt inom Region Örebro län. En support och systemförvaltningsorganisation ska etableras för tjänsten som stöd för verksamheten. Region Örebro län deltar i de nationella varumärkesmätningarna av 1177 Vårdguiden. I slutet av 2014 gjordes en utökad analys för regionen som visade att 71% av länets invånare hade kännedom om varumärket 1177 Vårdguiden. Fördelningen av svaren visar att 78 procent känner till att de kan ringa 1177 för att få råd och hjälp om sjukvård och 68 procent känner till webbplatsen 1177.se. Generellt har män mindre kännedom om tjänsten 1177.se. Inom kommunikation pågår ett arbete med att presentera en plan för riktad marknadsföring, i syfte att nå målgrupper där kännedomen är låg. Anslutna länsinvånare: Statistiken för e-tjänsterna visar på en fortsatt ökad användning. Den 30/4 var 34.9% ( ) av våra länsinvånare anslutna till Mina vårdkontakter i jämförelse med 31.8% (91 523) vid årets början. Antal inloggningar (invånare) i vårt län: Hittills i år till : st Inloggningar mars: st ( Det blir inloggningar/dag) Varav med inloggningar med e-legitimation: 92 %, övriga med sms och engångslösen. Populära tjänster: Manuella Kontakta oss används mest Tvåa är Webbtidbokning där sedan nyår har ombokat sin tid. En förstudie pågår där en översyn görs gällande anslutna och icke anslutna enheter inom Region Örebro län. Förstudien kommer även att ta fram förslag till genomförandeprojekt för enhetlig anslutning och hur tjänsten skall användas på ett enhetligt sätt inom Region Örebro län. En support och systemförvaltningsorganisation ska etableras för tjänsten som stöd för verksamheten. Mål: 80 % av Folktandvårdens patienter ska uppfatta att våra externa tjänster är informativa och enkla att använda Folktandvården Delårsrapport 9(28)

52 Följs upp med enkät vid årets slut. Tandvård Övergripande mål: Tandvården är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Inriktningsmål: Tandvården är hälsofrämjande och förebyggande Folktandvårdens arbetsätt är och har i årtionden varit förebyggande och hälsofrämjande. Folktandvårdens folkhälsoenhet har en viktig roll i samarbetet med samhället i övrigt. Indikatorer Utfall Målvärde Den förebyggande tandvården i skolorna ska stärkas, särskilt i områden där behoven är som störst. Mått Följs upp och redovisas i särskild överenskommelse med Folktandvården. Redovisas i Överenskommelsen med Regionstyrelsen. Tandvården bidrar med professionell kompetens i hälsofrämjande arbete. Mått De samarbetsinsatser som gjorts redovisas i särskild överenskommelse med Folktandvården. Redovisas i Överenskommelsen med Regionstyrelsen Äldres tandhälsa ska förbättras bland annat med regelbundna munhälsosamtal med tandläkare eller tandhygienist. Mått Alla patienter över 75 år ska erbjudas ett munhälsosamtal Arbetet med att ta fram ett kunskapsunderlag för samtalet är påbörjat. Mål: Minska ojämlikheten i munhälsa Munhälsan i regionen är, liksom i hela landet, ojämnt fördelad. De socioekonomiskt svaga områdena har de största problemen. Folktandvården har en kartläggning gjord av Tandvårdsenheten som grund för de samhällsinsatser som Folktandvården bidrar med. Alla patienter riskgrupperas i syfte att ge mest resurser till de patienter som har de största behoven.. Indikatorer Utfall Målvärde Minskad karies i socioekonomiskt svaga områden Folktandvården Delårsrapport 10(28)

53 Indikatorer Utfall Målvärde Mått DS (nytillkommen karies) i socioekonomiskt svaga områden Variabeln ger utslag på flera års sikt. Ökat antal Frisktandvårdspatienter på lång och kort sikt Mått Andelen frisktandvårdspatienter har ökat med 5 % till 31/ Andelen frisktandvårdspatienter om tre år utgör 35 % av totala andelen revisionspatienter. Arbete pågår, uppföljning sker månatligen. Trenden är ökande. Mål: All Folktandvårdens personal har kunskap om och arbetar enligt nationella riktlinjer för beteendepåverkan avseende Munhygien/ Fluor/ Tobak/ Kostvanor Folktandvården kommer under hösten erbjuda tandhygienister kompetensutveckling inom området beteendepåverkan. Indikatorer Utfall Målvärde Genomförda kompetenshöjande insatser avseende beteendepåverkan Mått Antal genomförda utbildningar inom beteendepåverkan Pågående. Mål: Utveckla alla tre områden som KCÄM ska arbeta med Folktandvården har beviljats pengar från Vinnova. I ansökan anges ett antal arbetspaket som skall genomföras. Bemanningen har ändrat från och med 2015 då projektledarens slutat av personliga skäl. Ny lösning inte helt på plats förrän i höst. Indikatorer Utfall Målvärde Vinnovaprojektet genomförs enligt plan Mått Redovisning enligt Vinnovaplanen Pågående, följs upp från Vinnova. Folktandvården Delårsrapport 11(28)

54 Uppdrag och särskilda satsningar Uppdrag 32. Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag att utveckla metoder för att styra tandvårdsresurser, särskilt till barn, i socioekonomiskt svaga områden. Folktandvårdens folkhälsoenhet fördelar sina resurser utifrån den socioekonomiska kartläggning som gjorts av tandvårdsenheten. Arbetet bedrivs enligt en insatstrappa. Uppdrag 33. Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag att fortsätta utveckla Kunskaps Centrum för Äldretandvård (KCÄM) Folktandvården har beviljats projektanslag från Vinnova. Utvecklingsarbetet vid KCÄM bedrivs i ett antal arbetspaket som beskrivs i planen till Vinnova. Uppdrag 34. Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag att öka antalet frisktandvårdsabonnemang inom folktandvården. Folktandvården har gjort en nystart av Frisktandvårdskonceptet i form av en "kick-off" för all personal och en reklamkampanj. Övergripande mål: Tandvården är god, säker, jämlik och jämställd. Inriktningsmål: Tandvården är patientsäker Folktandvården bedriver ett strategiskt organiserat patientsäkerhetsarbete, genom riktlinjer, rutiner och avvikelsehantering. Avvikelser och klagomål används för ständiga förbättringar. Indikatorer Utfall Målvärde Folktandvården har ett arbetssätt som stödjer införande av ny kunskap och evidens. Mått Folktandvården redovisar antalet nya och reviderade riktlinjer som tillkommit under året. Folktandvården har en process för framtagande av kunskapsbaserade riktlinjer. Varje enhet ansvara för framtagande av rutiner utgående från riktlinjerna. Till detta kopplas vid behov kompetenshöjande utbildningar. Konkreta åtgärder utifrån avvikelserapporter, händelseanalyser och riskanalyser ska rapporteras och spridas i verksamheterna. Mått Antalet rapporterade avvikelser, händelseanalyser och Lex Maria-rapporter som handlagts under året redovisas. Folktandvården redogör för hur dessa spridits i verksamheten. Folktandvården Delårsrapport 12(28)

55 Indikatorer Utfall Målvärde Folktandvården arbetar med att fortsatt utveckla ett systematiskt sätt att sprida lärdomar utifrån avfallshanteringen. En process för händelse-och riskanalys finns. I denna ingår också kvalitetssäkring av föreslagna åtgärder. Mål: Folktandvården har ett arbetssätt som stödjer införande av ny kunskap och evidens Folktandvården har en process för framtagande av kunskapsbaserade riktlinjer. Varje enhet ansvarar för framtagande av rutiner utgående från riktlinjerna. Till detta kopplas vid behov kompetenshöjande utbildningar. Indikatorer Utfall Målvärde Väl förankrade riktlinjer som passerat kritisk granskning. Mått Antal nya riktlinjer. Riktlijer för vården granskas alltid Folktandvårdens vårdråd innan publicering. Inriktningsmål: Tandvården är patientfokuserad Folktandvården utvecklar sin patientfokus genom förbättrad tillgänglighet och ökad information., Mål: Tandvården är patientfokuserad Folktandvården utvecklar sin patientfokus genom förbättrad tillgänglighet,ökad information och ökad delaktighet i vårdbeslut Indikatorer Utfall Målvärde Folktandvårdens patienter ska uppleva sig personligt mottagna och att hänsyn tagits till deras önskemål kring behandlingen. Mått Goda resultat i patientenkäter. Mål:100 % av Folktandvårdens patienter ska uppleva sig väl omhändertagna. Folktandvården redovisar resultaten av de enkäter till patienter som genomförts under året. När det pågående projektet med läsplattor i Folktandvårdens väntrum breddinförs kommer enkäter till patienterna att kunna genomföras. Folktandvården Delårsrapport 13(28)

56 Inriktningsmål: Tandvården är effektiv med fokus på hög kvalitet Folktandvården utvecklar kunskapsstyrningen genom att följa den odontologiska utvecklingen. Med detta som underlag skapas riktlinjer och rutiner. BEON-pricipen gäller i vårdprocesserna varför personalens kompetens ständigt måste utvecklas. Under 2015 kommer en gemensam efterutbildningsorganisation med Folktandvården Östergötland att komma i full drift. Folktandvården kommer under 2015 att ha implementerat Kaizen-metoden på alla kliniska enheter. Indikatorer Utfall Målvärde Genom effektiva och högkvalitativa vårdprocesser skapas ökat värde för Folktandvårdens patienter Mått Antal kartlagda och effektiviserade processer. Minst fyra av Folktandvårdens viktigaste vårdprocesser ska finnas kartlagda. Folktandvården kommer 2015 att utveckla möjligheter att följa vårdprocessernas utfall Mål: Adekvat personalbemanning utifrån uppdraget gentemot länsinvånarna Alltfler av länsinvånarna väljer Folktandvården som vårdgivare. Munhälsan förbättras, antalet asylsökande ökar och inflyttningen till framförallt Örebro stad är ökande. I allmäntandvården arbetar Folktandvården i en väl utvecklad teamtandvård. Det är därför av största vikt att Folktandvården även fortsättningsvis har möjligheten att rekrytera rätt personal. I takt med den förbättrade tandhälsan kommer alltmer vård kunna ges av tandhygienister. Tillgången på tandhygienister är därför en kritisk framgångsfaktor. Mål: Tandvården bedrivs effektivt Individens behov ska styra den behandling Folktandvården ger.. Alla patienter ska riskgrupperas enligt samma kriterier för att kunna ge jämlik och jämställd behandling. Indikatorer Utfall Målvärde Riskgrupperade patienter. Mått Antal riskgrupperade patienter vuxna patienter är riskgrupperade. Folktandvården Delårsrapport 14(28)

57 Inriktningsmål: Tandvården är jämlik och jämställd Individens behov ska styra den behandling Folktandvården ger. Alla patienter riskgrupperas enligt samma kriterier för att kunna ge jämlik och jämställd behandling. Mål: Tandvården är jämlik och jämställd Individens behov ska styra den behandling Folktandvården ger. Alla patienter riskgrupperas enligt samma kriterier för att kunna ge jämlik och jämställd behandling. Indikatorer Utfall Målvärde Genom en individuell riskbedömning av varje patient kan vårdinsatsen individanpassas. Mått Andel riskgrupperade patienter av totala antalet patienter. Mål: 100 % av Folktandvårdens patienter är riskgrupperade. 96 % av alla vuxna patienter är riskgrupperade. Andelen riskgrupperade patienter fördelade på kön. Mått Fördelningen av andelen riskgrupperade patienter mellan män och kvinnor. 49 % män, 51 % kvinnor. Inriktningsmål: Tandvården är tillgänglig Folktandvården strävar ständigt att förbättra tillgängligheten via telefon, webb och med generösa öppettider. Folktandvården har inga väntetider överstigande 3 månader. detta detaljredovisas i Överenskommelsen med Regionstyrelsen. Indikatorer Utfall Målvärde Tillgängligheten till vården ska vara fortsatt god. Mått Väntetider per specialitet och antal patienter i kö per specialitet. Mål: Inga väntetider, överstigande 3 månader, för nya patienter eller revisionspatienter i allmäntandvården. Ingen väntetid överstigande 3 månader, för högprioriterade patienter inom specialisttandvården. Rapporteras i Överenskommelsen med Regionsstyrelsen Folktandvården Delårsrapport 15(28)

58 Mål: 90 % av externa inkommande samtal ska besvaras inom 5 min 80 % besvaras inom 2 minuter. Indikatorer Utfall Målvärde Svarstid för externa samtal Mått Antal besvarade samtal inom 5 min Inom 5 minuter besvaras 80 % Inriktningsmål: Forskningen och utbildningen är högkvalitativ Folktandvården har alltid klarat Överenskommelsen med Forskningsnämnden. Sannolikt kommer produktionen av vetenskapliga arbeten under 2015 att vara i paritet med tidigare år. Folktandvården har skapat tjänster där forskningsutbildning kombineras med ST-utbildning. Folktandvården har en väl utbyggd och välrenomerad ST-utbildning.Under 2015 räknar Folktandvården med att kunna erbjuda ST-tjänstgöring av hög kvalitet i samtliga odontologiska specialiteter. Indikatorer Utfall Målvärde Folktandvården ska bedriva utbildning av specialister inom samtliga odontologiska specialistområden. Mått Folktandvården redovisar antalet specialistutbildningsplatser per specialitet. Specialistutbildning pågår inom samtliga specialiteter förutom bettfysiologi. Folktandvården ska bedriva en klinisk patientnära forskning. Mått Folktandvården redovisar omfattning och inriktning på den forskning som bedrivs. Redovisning sker i Överenskommelse med Regionsstyrelsen. Folktandvården ska ha en stabil akademisk kompetens. Mått Folktandvården redovisar antalet disputerade medarbetare och pågående doktorander. Redovisning sker i Överenskommelse med Regionsstyrelsen. Mål: Folktandvården ska bedriva utbildning inom samtliga odontologiska specialiteter Folktandvården Delårsrapport 16(28)

59 Folktandvården har möjligheter att erbjuda specialistutbildning i samtliga odontologiska specialiteter utom bettfysiologi. Planeringsarbete beträffande bettfysiologi pågår. Indikatorer Utfall Målvärde Folktandvården bedriver utbildning av specialister inom samtliga odontologiska specialistområden. Mått Folktandvården redovisar antalet specialistutbildningsplatser per specialitet. Rapporteras i Överenskommelsen med Regionstyrelsen Mål: Folktandvården ska bedriva en klinisk och patientnära forskning Folktandvårdens forskning bedrivs klinisk och patientnära. Folktandvårdens forskningskommitte prioriterar projekt med Folktandvårdens patienter som studiepopulation. Indikatorer Utfall Målvärde Folktandvården bedriver klinisk patientnära forskning. Mått Folktandvården redovisar pågående forskningsprojekt. Rapporteras i Överenskommelsen med Regionstyrelsen Mål: Folktandvården ska ha en stabil vetenskaplig/ akademisk kompetens Professorer, docenter och doktorerad personal är svåra att rekrytera. Folktandvården har för närvarande två doktorander kopplade till forskningsenheten. Sannolikt kan den akademiska kompetensen bibehållas. Huvudhandledare inom specialistutbildningen ska vara disputerade. Folktandvården deltidsanställer därför sådana vid behov. Därför varierar den akademiska kompetensen från tid till annan. Indikatorer Utfall Målvärde Folktandvården har ett stabilt antal disputerade medarbetare och doktorander. Mått Antalet disputerade medarbetare och doktorander redovisas. Rapporteras i Överenskommelsen med Regionstyrelsen Folktandvården Delårsrapport 17(28)

60 Attraktiv arbetsgivare Övergripande mål: Region Örebro län uppfattas av nuvarande och blivande medarbetare som en attraktiv arbetsgivare som erbjuder förutsättningar för ett långsiktigt spännande, utvecklande och hållbart arbetsliv. Inriktningsmål: Region Örebro län är en attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas i sin yrkesroll. I rekryteringssammanhang framhålls fördelarna med Region Örebro Län som arbetsgivare och regionen som bostadsort. Folktandvården hjälper nyanställda att skaffa bostad. Folktandvården erbjuder en attraktiv arbetsmiljö. Den enskilde medarbetaren har stort inflytande över planering av semestrar och arbetsscheman Indikatorer Utfall Målvärde NMI Nöjdmedarbetarindex ökar 2015 jämfört med mätningarna 2011 och Mått 2011: NMI 76, 2013: NMI 76, 2015: målvärde NMI 80 Uppföljning sker i samband med Regionens medarbetarenkät. Frisktalet ska bibehållas Mått 2013: 80 procent, 2015: målvärde: 80 procent Uppgifter om frisktal har inte erhållits. För att förenkla uppföljning av sjukfrånvaron införs projektet MedHelp under 1 års tid. Sjuk- och friskanmälan samt vab anmäls via ett telefonnummer och direktåterkoppling sker till ansvariga chefer bl a. Fortsatt förebyggande arbete, övergripande som på kliniknivå, sker för att om möjligt motverka ökad sjukfrånvaro. Arbetet görs bl a i samarbete med Regionhälsan. Antal oönskade deltider ska minska Mått Antal personer med oönskade deltider Folktandvården har inte några oönskade deltider. Jämix Jämställdhetsindex ska öka Mått 2013: Jämix 122, 2015: målvärde Jämix 125 Resultat för 2014 inkom Folktandvården 12 maj och det är första gången ett resultat presenteras på förvaltningsnivå. Analys kommer att genomföras. Jämix 2014 är 102. AVI Attraktiv arbetsgivarindex ska öka. Mått AVI - Attraktiv arbetsgivarindex ska öka 2013: AVI 117, 2015: målvärde AVI 120 Resultat för 2014 inkom Folktandvården 12 maj och det är första gången ett resultat presenteras på förvaltningsnivå. Analys kommer att genomföras. AVI 2014 är 103. Folktandvården Delårsrapport 18(28)

61 Mål: Utreda nya förmåner för medarbetarna Arbetet är påbörjat. Mål: Medarbetarutbildning införs som del i traineeprogrammet Utreds Inriktningsmål: Region Örebro län har en kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag och framtida utmaningar och säkerställer det framtida behovet. Folktandvården arbetar efter en modell där patienternas nuvarande och prognostiserade behov ligger till grund för arbetsprocesserna. Personalens sammansättning matchas mot patienternas behov. Med detta som grund inventeras personalens kompetens och individuella kompetensutvecklingsplaner upprättas. Pensionsavgångar beräknas och rekryteringsbehovet beräknas. Indikatorer Utfall Målvärde Det finns strategisk kompetensförsörjningsplan för Region Örebro län. Mått Förbättrad balans mellan befintlig och önskad kompetens. Mål: Utveckla tandsköterskerollen Arbete pågår med behovsinventering och därtill kopplad kompetensutveckling. Ett löpande kompetensutvecklingsprogram håller på att utarbetas i den med Folktandvården Region Östergötland gemensamma efterutbildningsorganisationen. Mål: Skapa mentormöjlighet för chefer Folktandvården Delårsrapport 19(28)

62 Ej påbörjat Mål: Skapa arenor för chefer att mötas i rollen som chef/ledare Folktandvårdens HR och efterutbildningsorgansiation samarbetar kring detta. Region Örebro läns ekonomi Övergripande mål: Det övergripande målet för Region Örebro läns ekonomiska politik är att skapa en långsiktig stark ekonomi samt uppnå en verksamhetsmässig och finansiell god hushållning. Region Örebro län ska redovisa ett positivt resultat som över mandatperioden motsvarar minst 2 procent av regionens skatteintäkter och generella statsbidrag. Inriktningsmål: Styrelsen och nämnderna ska ha en positiv budgetavvikelse. Folktandvårdens ekonomiska mål är 3 % rörelsemarginal för Prognosen som är gjord per den 30 april indikerar att rörelsemarginalen blir minus 0,9 % vid årets slut. Indikatorer Utfall Målvärde Positiv budgetavvikelse Mål: Rörelsemarginal 3 % Folktandvårdens prognos innebär att rörelsemarginalen beräknas landa på minus 0,9 % vid årets slut. Folktandvården Delårsrapport 20(28)

63 Ekonomi Resultatrapport Belopp i mnkr Utfall jan-apr 2015 Utfall jan-apr 2014 Prognos 2015 Budget 2015 Utfall 2014 Avgifter och såld vård 105,5 99, Övriga intäkter 32,4 30, Summa intäkter 137,9 130, Personalkostnader -99,6-85, Övriga kostnader -49,2-40, Avskrivningar, inventarier -2,8-2, Avskrivningar, fastigheter 0,0 0, Summa kostnader -151,7-128, Finansnetto -0,3-0, Landstingsbidrag/-ersättning -0,3 0, Resultat -14,4 1, Resultatutveckling Folktandvårdens ekonomiska resultat har varit stabilt och positivt de senaste sex åren. Inför verksamhetsåret 2015 så har Folktandvården planerat verksamheten utifrån att kunna möta den ökade efterfrågan som är konsekvensen av ett ökat antal vuxna patienter till våra kliniker i Örebro och att vi tack vare gynnsammare rekryteringssituation för tandläkare nu kan utvidga tandvårdserbjudandet till patienter i Laxå, Hällefors och Kopparberg där verksamheten tidigare varit begränsad till att endast kunna erbjuda akut tandvård och tandvård av mer kortsiktig karaktär till vuxna patienter. Vi har också utökat tillgängligheten genom att nu det stora flertalet kliniker inom allmäntandvården har öppet 7-19 måndag-torsdag samt 7-15 fredagar. Sammantaget innebär detta en volymökning avseende personal med motsvarande 12 % jämfört med Volymökningen avseende personal medför ökade kostnader vilket ska matchas av motsvarande ökning i Folktandvården Delårsrapport 21(28)

64 produktion och intäkter. Under det första tertialet har produktionen varit för låg i förhållande till den ökade kostnadsmassan. Huvudskälet till detta är ett antal Folktandvårdsövergripande som förlagts till januari och februari. Bedömningen är att produktionstappet under årets första månader ska kompenseras av motsvarande ökad produktionsnivå under perioden maj-december jämfört med föregående år. En utmaning ligger i att, liksom under 2014, hantera ett stort antal föräldraledigheter inom samtliga vårdyrkeskategorier i Folktandvården. Detta innebär ett betydande produktionsbortfall som vi inte kommer att kunna kompensera fullt ut med de ersättningsrekryteringar som görs. De nya tandläkarna och tandhygienisterna som anställs är företrädesvis nyutexaminerade och det tar normalt sett 1,5-2 år innan produktionen kommer upp på en nivå som bidrar till ett bättre ekonomiskt resultat. Sammantaget innebär vår prognos att rörelsemarginalen beräknas landa på minus 0,9 % vid årets slut. Periodens resultat Intäkter Intäkterna har ökat med 5,9 % jämfört med motsvarande period Dock ligger vi inte på budgeterad nivå vilket beror på att januari var en ovanligt svag månad i intäktshänseende, främst på grund av utbildningar i uppdatering av journalsystemet och ny riskbedömningsmodul för all tandvårdspersonal. I april genomfördes också en kompetensutvecklingsdag för all tandvårdspersonal i frisktandvård. Personalkostnader Personalkostnaderna har ökat till följd av volymökning i de tillsättningar som gjorts för att ersätta kommande föräldraledigheter inom kategorierna tandläkare och tandhygienister. Med tanke på att ersättande behandlare oftast är unga i yrket, krävs en viss överlappning för att ge de nya en god introduktion i verksamheten. Folktandvården har också ett utökat uppdrag genom ökad tillgänglighet med öppethållande 7-7 på fler kliniker än tidigare. Övriga kostnader Övriga kostnader har ökat med drygt 20 %. Den större delen av ökningen förklaras av hårdare hygienkrav i tandvården som inneburit att ett helt nytt sterilhanteringssystem har införskaffats. Detta handlar om kostnader av engångskaraktär. Helårsprognos Intäkter Vår bedömning är att vi sammantaget kommer att landa på en högre nivå jämfört med 2014, men att vi inte når budgeterad nivå fullt ut under Personalkostnader Vår bedömning är att vi kommer att hålla oss i nivå med budget eller möjligen lite lägre än den budgeterade nivån. Övriga kostnader Vår bedömning är att vi kommer att landa något över budgeterad nivå (+4%) vid årets slut. Vidtagna åtgärder för att nå ekonomi i balans Öka andelen bokad vårdtid. Klinikaktiviteter för att öka nyckeltalet andel bokad tid. Folktandvården ligger för närvarande på Folktandvården Delårsrapport 22(28)

65 64 % för kategori allmäntandläkare, 60 % för specialisttandläkare och ST samt 61 % för kategori tandhygienist, vilket allting sammantaget är lågt. Folktandvården räknar med att kunna öka den här procentsatsen till 69 % för allmäntandläkare, till 65 % för specialisttandläkare och ST samt till 65 % för tandhygienister vid årets slut. Mer kostnadseffektiv lager/förrådshantering. Folktandvården köper förbrukningsmaterial för i storleksordningen 15 miljoner kronor per år. Vår bedömning är att det finns en potential i att kunna spara uppskattningsvis 5 % på denna summa med bättre uppföljning av inköpsmönster och inköpsbesluten på kliniknivå. Vi kommer att införa standardisering av inköpen på klinikerna så att vi kan minska effektivitetsförluster i form av kassering av ex vis fyllningsmaterial som passerat utgångsdatum. Investeringar (Belopp i mnkr) Sammanställning uppföljning av investeringar, mnkr (nettoinvesteringar) Byggnadsinvesteringarinnevarande års budget Byggnadsinvesteringar överfört från tidigare års budget Utfall jan-apr 2015 Prognos 2015 Budget 2015 Utfall 2014 Medicinteknisk utrustning innevarande års budget 3,9 7,5 6,0 6,4 Medicinteknisk utrustning överfört från tidigare års budget 0,0 3,5 9,7 0,5 IT-utrustning innevarande års budget IT-utrustning överfört från tidigare års budget Övrig utrustning innevarande års budget 0,5 2,5 2,0 1,8 Övrig utrustning överfört från tidigare års budget Summa 4,4 13,5 17,7 8,7 Produktionstal Produktionstal nr 1 Rörelsemarginal Folktandvårdens mål är 3 % rörelsemarginal. Bedömningen är att Folktandvården inte kommer att uppnå målnivån under Nuvarande prognos indikerar att rörelsemarginalen blir minus 0,9 % vid årets slut. Produktionstal nr 2 Andel bokad tid, allmäntandläkare Folktandvårdens mål beträffande andel bokad vårdtid för allmäntandläkare är 69 %. Nuläge per sista april är 64 %. Nuvarande prognos innebär att vi beräknas landa på 69 % vid årets slut. Andel bokad tid, specialisttandläkare och ST Folktandvårdens mål beträffande andel bokad vårdtid för specialisttandläkare är 65 %. Nuläge per sista april är 60 %. Nuvarande prognos innebär att vi beräknas landa på 65 % vid årets slut. Folktandvården Delårsrapport 23(28)

66 Produktionstal nr 3 Andel bokad tid, tandhygienister Folktandvårdens mål beträffande andel bokad vårdtid för tandhygienister är 66 %. Nuläge per sista april är 61 %. Nuvarande prognos innebär att vi beräknas landa på 65 % vid årets slut. Folktandvården Delårsrapport 24(28)

67 Personalekonomi Personalkostnader Utfall jan-apr 2015 Utfall jan-apr 2014 Prognos Helår 2015 Utfall Helår 2014 Löneökningstakt 16,8% 2,7% 11,8% 6,7% Lönekostnad (40-41) 67,8 mnkr 58,1 mnkr 196,4 mnkr 175,6 mnkr Ökningen består främst utav de 2-årsavtal vi har slutit för samtliga yrkeskategorier, vilka sträcker sig t o m mars Kostnadsanalys (Belopp i mnkr) Konto Kategori jan-apr 2015 jan-apr 2014 Förändring, mnkr Förändring % Månadslöner 57,2 49,3 7,9 16, Timanställda 0,2 0,2 0,0 0, Obekväm arbetstid 0,1 0,1 0,0 0, Övertid/mertid 0,2 0,1 0,1 100, Jour och beredskap 0,0 0,0 0,0 0, Förändring skuld jour, beredskap och övertid 0,0 0,0 0,0 0, Semesterkostnad inkl. skuldförändring 7,6 6,4 1,2 18, Sjuklön 1,1 0,8 0,3 37,5 Övrigt 40xx-41xx 1,4 1,2 0,2 16,7 Totalt ,8 58,1 9,7 16,7 Månadslöneökningen består främst utav de 2-årsavtal som slutits för samtliga yrkeskategorier. Antal anställda årsarbetare per yrkesgrupp (yrkesgrupp utifrån förvaltningsspecifikt Yrkesgrupp Antal årsarbetare 2015 janapr Antal årsarbetare 2014 janapr Förändring Män Totalt Läkare 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Sjuksköterska/ Barnmorskam.fl. Övrig sjukvårdspersonal Män Totalt Kvinnor Kvinnor Kvinnor Män Totalt 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 6,00 0,00 6,00 0,00 0,00 0,00 6,00 0,00 6,00 Arbetsterapeut 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Sjukgymnast 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Biträdespersonal 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Folktandvården Delårsrapport 25(28)

68 Yrkesgrupp Antal årsarbetare 2015 janapr Antal årsarbetare 2014 janapr Förändring Skötare 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Undersköterska 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Undervisningspersonal 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Kurator 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Psykolog/terapeut 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Övrig social personal 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Tandläkare 87,17 52,55 139,72 78,02 51,55 129,57 9,15 1,00 10,15 Tandsköterska/ Tandhygienist Övrig tandvårdspersonal Expeditionsföreståndare/ Läkarsekreterare Övr administrativ personal 345,96 8,00 353,96 328,97 4,00 332,97 16,99 4,00 20,99 8,00 2,00 10,00 8,00 3,00 11,00 0,00-1,00-1,00 4,00 0,00 4,00 4,00 0,00 4,00 0,00 0,00 0,00 37,00 7,00 44,00 29,00 4,00 33,00 8,00 3,00 11,00 Städpersonal 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Kökspersonal 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Övrig personal 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Summa 488,13 69,55 557,68 447,99 62,55 510,54 40,14 7,00 47,14 Folktandvården har ökat antalet årsarbetare med 47,14 sedan samma period förra året. I ökningen finns bl a rekrytering av tandvårdsbiträden till Allmäntandvården (under hösten 2014 påbörjades ett projekt att anställa biträden som avlastar tandsköterskan med enklare uppgifter, då tandsköterskebrist kvarstår, vilket slagit väl ut och projektet har därmed förlängts). Gruppen tandsköterskor och tandhygienister har ökat, vilket är positivt med tanke på att vi har brist i organisationen. Det är positivt att konstatera att vi har fördubblat antalet manliga medarbetare i de traditionellt kvinnliga yrkena. Tydligare analys av vilka personer/yrkeskategorier som ökningen av antalet medarbetare per specificerad grupp består utav ska göras, vilket följs upp vid kommande rapporteringar. I och med att Folktandvården har många unga medarbetare ger det av naturliga skäl ökat antal graviditetslediga samt föräldralediga, vilka det varit större omfattning av under senhösten 2014 och våren 2015 och det i sin tur gör att rekryteringsarbetet måste fortlöpa. Sjukfrånvaro Kategori Period 2015 jan-mars Period 2014 jan-mars Förändring antal timmar Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Schemalagda timmar Sjuk korttidsfrånvaro (tim) Sjuk långtidsfrånvaro (tim) Sjukfrånvaro Folktandvården Delårsrapport 26(28)

69 Kategori Period 2015 jan-mars Period 2014 jan-mars Förändring antal timmar total (tim) Sjuk korttidsfrånvaro % * Sjuk långtidsfrånvaro % * Sjukfrånvaro totalt % * *) Procent av schemalagd tid 3,66% 1,56% 3,39% 2,85% 1,61% 2,70% 0,81% -0,05% 0,69% 3,57% 1,17% 3,26% 3,88% 0,00% 3,41% -0,31% 1,17% -0,15% 7,23% 2,73% 6,65% 6,73% 1,61% 6,13% 0,50% 1,12% 0,51% Sjukfrånvaron ökar, vilket vi tar på största allvar. Ökningen kommer fortsatt att analyseras för att säkerställa vad den beror på opch också för att kunna rikta ev insatser. Vi kan konstatera att korttidssjukfrånvaron ökat bland kvinnor jämfört med 2014 samma period samtidigt som vi har haft och har ett stort antal unga gravida medarbetare inom samtliga yrkesgrupper som påverkar sjuktalet. Folktandvården Delårsrapport 27(28)

70 Framtida utmaningar En ekonomi i balans är den enskilt högst prioriterade frågan i dagsläget. En handlingsplan innefattande såväl besparingar på kostnadssidan som ökningar på intäktssidan kommer att tas fram. Områdena allmän- och specialisttandvård har fått i uppdrag att ta fram sin del av planen så att förvaltningsövergripande åtgärder kan sättas in. Tidigare problem med tillgängligheten på svårrekryterade orter har Folktandvården kommit till rätta med. En bidragande orsak är omorganisationen som gjordes Då formades enheter bestående av flera kliniker där medarbetarna arbetar på de olika klinikerna. Det positiva med detta är den förbättrade tillgängligheten men den har en kostnadssida som vi måste arbeta med. När det gäller Örebro är vårt behov av en ny klinik stort. Staden växer och fler och fler patienter söker sig till oss. För att kunna ta emot dem planerar för en ny relativt centralt belägen klinik. Frisktandvård är ett erbjudande om tandvård till fast pris. Vi tror på Frisktandvården ur ett hälsoperspektiv, vilket stöds av aktuell forskning, och vill därför öka antalet Frisktandvårdspatienter. Under året görs en utökad satsning på Frisktandvården. Det ökande flyktingmottagandet är svårprognostiserat. För att kunna ge den vård som de asylsökande har rätt till krävs anpassning av resurser. I ett långt perspektiv har stora framsteg gjorts beträffande tandhälsan. I vuxenbefolkningen syns detta framförallt genom att färre tänder är lagade och att de äldre inte saknar så många tänder som tidigare. Barn har färre karierade och lagade tänder. Under de senaste åren har det dock blivit alltmer tydligt att dessa framsteg inte är självklara utan kräver ständiga åtgärder både på individ- och populationsnivå. Därför måste riktade insatser göras. För att åstadkomma detta är det önskvärt att fler tandhygienister anställs. Tyvärr minskar antalet utbildningsplatser för tandhygienister i landet i och med att Karlstads universitet beslutat lägga ner sin utbildning. Detta kommer att göra det svårare att rekrytera tandhygienister. Folktandvården har i uppdrag verka för att utbildningsmöjligheter finns i Regionen. Detta är en utmaning. Förhoppningen fanns att en tandsköterskeutbildning i Folkuniversitetets regi skulle starta under 2015 för att möta det stora framtida rekryteringsbehovet av tandsköterskor. Emellertid avslog Myndigheten för yrkeshögskolan den ansökan. Rekryteringsbehovet kvarstår dock och utbildningskapaciteten i landet är för låg varför vi kommer att stödja en ny ansökan från Folkuniversitetet. Om dessa utbildningar etableras i regionen stärker det Region Örebro läns position som ett starkt nationellt odontologiskt centrum. KCÄM är ytterligare ett tecken på Regionens ambition med tandvårdsfrågorna. Verksamheten håller på att gå in i driftsfas och vår förhoppning är att vi kommer att mötas av samverkanspartners som är intresserade av att delta i etablerandet av en för de äldre invånarna mycket angelägen verksamhet. Örebro Göran Stegersjö Tandvårdsdirektör Folktandvården Delårsrapport 28(28)