Delårsrapport augusti 2017 för trafiknämnden

Transkript

1 1(1) Verksamhetsstyrning och ekonomi Dennis Danielsson TJÄNSTEUTLÅTANDE Trafiknämnden , punkt 6 Ärende Infosäk. klass K1 (Öppen) Delårsrapport augusti för trafiknämnden Delårsrapport per augusti har upprättats avseende trafiknämnden och de i trafiknämnden ingående verksamheterna inom AB Storstockholms Lokaltrafik, färdtjänstverksamheten samt Waxholms Ångfartygs AB. Förslag till beslut Trafiknämnden föreslås besluta att att godkänna delårsrapport per augusti avseende trafiknämnden och de inom nämndens ansvarsområde ingående verksamheterna. förklara paragrafen omedelbart justerad. Caroline Ottosson Förvaltningschef Dennis Danielsson Tf chef Verksamhetsstyrning och ekonomi

2 Trafiknämnden/trafikförvaltningen DELÅRSRAPPORT Augusti

3 2 (65) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Styrning Styrning av verksamheten Verksamhetsfakta Styrning inom nämnd/styrelse Uppdrag Uppdrag i budget Uppdrag under löpande år Efterlevnad av styrande dokument Specifika ägardirektiv Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län Landstingets finanspolicy Intern styrning och kontroll Mål Ekonomi i balans Attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem Hållbar tillväxt och utveckling Punktlighet och kvalitet samt övriga lokala mål Punktlighet i kollektivtrafiken Kvalitet i kollektivtrafiken Lokala mål Verksamhet Resande Kollektivtrafiken på land Färdtjänsttrafik Kollektivtrafik på vatten Genomförd verksamhet och verksamhetsförändringar Personal och kompetensförsörjning Ekonomi Resultatutveckling och prognos Verksamhetens intäkter Kostnadsutveckling Verksamhetens kostnader Kapitalkostnader... 36

4 3 (65) 5.2 Specifikationer Resultat per trafikindelning Bemanningskostnader Konsultkostnader Realisationsresultat Redovisning över samtliga statsbidrag och annan medfinansiering Investeringar Utfall och prognos Specificerade investeringar Ospecificerade investeringar Balansräkning Analys och eventuella riskfaktorer Ledningens åtgärder Nämnd-/styrelsebehandling Bilagor Bilaga 1 - SL-koncernen Bilaga 2 - Färdtjänstverksamheten Bilaga 3 Waxholmsbolaget Bilaga 4 - Utökad analys avseende biljettintäkter i SL-trafiken Bilaga 5 - Specificerade investeringar utfall per augusti. 60

5 4 (65) 1. Sammanfattning Trafiknämndens (TN) verksamhetsområden är trafikförvaltningen (TF) inklusive färdtjänsten, AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) med dotterbolag och Waxholms Ångfartygs AB (WÅAB) 1. Resultatet för perioden för trafiknämndens verksamhetsområden är mkr (406 mkr föregående år) jämfört med budgeterat 317 mkr. Landstingsbidraget har ökat med 3,3 % och biljettintäkterna med 8,3 % jämfört med utfall motsvarande period Trafikkostnaderna har minskat med 0,5 % och kapitalkostnaderna ökat med 6,8 % jämfört med samma period föregående år. Periodens budgetavvikelse beror huvudsakligen på högre biljettintäkter inom SL-trafiken, lägre trafikkostnader främst inom buss och färdtjänst samt lägre underhållskostnader. Resultatprognosen för helåret uppgår till 550 mkr, vilket är 300 mkr högre än budgeterat resultatkrav om 250 mkr. Resultatförbättringen beror huvudsakligen på högre biljettintäkter inom SL-trafiken till följd av att resandet ökar mer än förväntat samt lägre trafik- och underhållskostnader. Diagram. Resultat jämfört med resultat 2016 och budget. Utfallet per augusti är mkr. Prognosen per helår uppgår till +550 mkr. Investeringsutfallet uppgår till mkr, vilket motsvarar en upparbetningsgrad på 52 % jämfört med årsprognosen. Årets prognos uppgår till mkr, eller 92 %, jämfört med budgeterat mkr. Antal resande i kollektivtrafiken på land har ökat jämfört med motsvarande period föregående år. I kollektivtrafiken på vatten har 1 Förvaltning för utbyggd tunnelbana redovisas separat till trafiknämnden.

6 5 (65) resandet också ökat, medan antalet resande i särskild kollektivtrafik har minskat i förhållande till motsvarande period föregående år, vilket främst beror på lägre resande inom färdtjänsten med taxi och rullstollstaxi.

7 6 (65) 2. Styrning 2.1 Styrning av verksamheten Verksamhetsfakta Landstinget har det övergripande ansvaret för att alla som bor i, eller besöker, Stockholms län ska ha tillgång till en väl utbyggd, lättillgänglig och pålitlig kollektivtrafik. Visionen för kollektivtrafiken är en attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem som bidrar till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion. Trafiknämnden (TN) har ansvaret för kollektivtrafik på land, till sjöss samt för personer med funktionsnedsättning. Nämnden ansvarar också för den strategiska samordningen i de landstingsägda trafikbolagen AB Storstockholm Lokaltrafik (SL) och Waxholms Ångfartygs AB (WÅAB). Till stöd för trafiknämnden finns trafikförvaltningen (TF), ett färdtjänstutskott samt tre beredningar (beredningarna för trafikplanering, sjötrafik och färdtjänst). Inom trafikförvaltningen finns en ledningsgrupp som är rådgivande åt förvaltningschefen. Förvaltningen för utbyggd tunnelbana (FUT) rapporterar separat till trafiknämnden Styrning inom nämnd/styrelse I trafikförvaltningens uppdrag ligger att bereda och verkställa beslut om inriktning och omfattning för en långsiktigt hållbar kollektivtrafik inom trafiknämndens verksamhetsområden. Dessutom ansvarar förvaltningen för styrning och uppföljning av trafikdrift samt upprätthållandet av infrastrukturens funktion, säkerhet och värde. Beställarstyrning All trafik utförs av företag som trafikförvaltningen upphandlar i konkurrens. För att kunna erbjuda en så bra trafik som möjligt, är det avgörande att trafikförvaltningen har ett affärsmässigt och förtroendefullt samarbete med de företag som trafikförvaltningen sluter avtal med. Trafikförvaltningens roll är att vara expert på att övergripande planera, beställa och följa upp trafiken, medan trafikentreprenörerna svarar för den detaljerade planeringen, leveransen och mötet med kunden. Verksamhetsstyrning Den ekonomiska styrningen av trafikförvaltningen utgår från budgeten, som anger mål och ekonomiska förutsättningar för verksamheten. Förvaltningschefen beslutar årligen om en verksamhetsplan för att leda och styra verksamheten via mål och uppdrag. Trafikförvaltningen styrs genom en kombination av uppsatta mål (målstyrning) och styrning genom uppdrag

8 7 (65) (uppdragsstyrning) från förvaltningschefen till avdelningscheferna inom organisationen. Trafikförvaltningens mål återfinns i den strategiska kartan. Verksamheten följs upp genom ekonomisk månadsuppföljning, inklusive prognoser. Verksamhetsplanen följs upp genom en tertialvis ledningsrapportering där utvecklingen av indikatorer och uppdrag avrapporteras. Styrningen grundar sig på ett aktivt arbete med riskanalys och riskhantering, både för att fatta verksamhetsbeslut men även för att följa upp att beslutade mål uppnås. 2.2 Uppdrag Uppdrag i budget Nedan redovisas kvarstående uppdrag som fastställts i landstingsfullmäktiges beslut om budget, LS i enlighet med att-satserna. För status hänvisas till bilaga A2. - att uppdra åt trafiknämnden att göra motsvarande justeringar i övriga taxor i SL:s biljettsortiment enligt de riktlinjer som specificeras i den parlamentariska taxeutredningens ärende Utredning gällande prissättning för SL:s enkel- och periodbiljetter - att uppdra åt trafiknämnden att göra motsvarande justeringar i övriga taxor i Waxholms Ångfartygs AB:S biljettsortiment landstingsfullmäktiges beslut om budget 2016, LS i enlighet med att-satserna. För status hänvisas till bilaga A2. - att uppdra åt trafiknämnden att hemställa hos regeringen om att höja tilläggsavgifterna för den som fuskar i kollektivtrafiken landstingsfullmäktiges beslut om budget 2015, LS i enlighet med att-satserna. För status hänvisas till bilaga A2. - att uppdra åt trafiknämnden att, i samråd med landstingsstyrelsen, utreda tillkommande investeringsbehov för befintlig tunnelbana, bytespunkter samt angränsande anläggningar med anledning av beslutad överenskommelse om utbyggnad av tunnelbana i enlighet med 2013 års Stockholmsförhandling Uppdrag under löpande år Nedan redovisas kvarstående uppdrag som att-satser givna av landstingsfullmäktige/ landstingsstyrelsen under perioden per augusti. För status hänvisas till bilaga A2. - att uppdra åt nämnder, styrelser och bolag inom Stockholms läns landsting att utarbeta styrdokument för säkerhet i enlighet med landstingsstyrelsens riktlinjer för säkerhet.

9 8 (65) 2.3 Efterlevnad av styrande dokument Specifika ägardirektiv Trafiknämnden följer de specifika ägardirektiven Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län Det regionala trafikförsörjningsprogrammet för Stockholms län är regionens viktigaste styrdokument för kollektivtrafikens utveckling. Syftet med programmet är att fastställa långsiktiga mål för den regionala kollektivtrafiken. Målen pekar ut den strategiska inriktningen för landstingets och andra aktörers arbete inom området, och styr mot den gemensamma visionen enligt den regionala utvecklingsplanen (RUFS), att Stockholmsregionen ska vara Europas mest attraktiva storstadsregion. Programmet revideras en gång per mandatperiod. Arbetet med att revidera det regionala trafikförsörjningsprogrammet har fortsatt under början av efter inkomna synpunkter från remissperioden från föregående år. En samrådsredogörelse har tagits fram som utgör en bilaga till programmet. Trafikförvaltningen färdigställde även hållbarhetsbedömningen av programmet. Ett förslag på layout på programmet har tagits fram och ska appliceras efter beslut. Det reviderade trafikförsörjningsprogrammet färdigställdes under våren i tätt samarbete med SLL:s styrning och ekonomi. I april tog trafiknämnden beslut om ett reviderat program för vidare beslut hos landstingsstyrelsen och slutligen hos landstingsfullmäktige. Beslutet hos landstingsfullmäktige förväntas tas under hösten Landstingets finanspolicy Landstingets finanspolicy följs av bolag och förvaltning inom trafiknämndens verksamhetsområde. I de fall avsteg görs är det i överenskommelse med SLL Internfinans. Inga avsteg är gjorda per augusti. 2.4 Intern styrning och kontroll SLL:s Policy för internkontroll anger särskilt att landstingets verksamheter ska tillämpa den internationella standarden för intern styrning och kontroll, COSO 2. Trafikförvaltningen tillämpar COSO, där intern styrning och kontroll utgår från mål, riktlinjer och styrande dokument utgivna av förvaltningschefen. 2 COSO Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission, ett ramverk för att utvärdera ett företags interna kontroll över den finansiella rapporteringen

10 9 (65) Metod, riskkategorier och skalor för värdering av riskers sannolikhet och konsekvens har etablerats. Dessa tillämpas successivt inom samtliga delar av trafikförvaltningens ansvarsområden. Med hjälp av dessa, görs riskbedömningar och prioriteringar inom verksamheten samt för projekt och program. I vissa specifika fall riskanalyseras även åtgärdsplaner avsedda att hantera uppkomna akuta problemsituationer. Prioriterade risker hanteras med hjälp av kvalificerade beslutsunderlag för att stödja att trafikförvaltningens mål och strategier uppfylls. Trafikförvaltningens internkontrollgrupp stödjer arbetet med att utveckla och förstärka rutiner och processer i verksamheten och i projekt. Riktlinjer och styrande dokument avseende intern styrning och kontroll är publicerade på trafikförvaltningens intranät. Chief risk officer (CRO) underhåller dokumenten och medverkar till att dessa efterlevs i arbetet med riskhantering samt med intern styrning och kontroll. Internrevisionen har uppgiften att granska och verifiera tillämpningen inom trafikförvaltningens system för intern styrning och kontroll. Granskningar genomförs av hur verksamheten tillämpar etablerad intern styrning och kontroll samt att denna följs upp och vid behov vidareutvecklas. Som ett resultat av arbetet med riskanalyser och riskhantering ges trafikförvaltningens ledning underlag för att utforma och förbättra internkontrollåtgärder inom verksamheten samt för projekt och program. Detta är en iterativ process som leder till successiv utveckling och anpassning av intern styrning och kontroll. Sådan utveckling genomförs på ledningsnivå och i verksamhetens processer. Internkontrollplanen utgör en prioriterad sammanställning av verksamhetens generella risker tillsammans med föreslagen riskhantering. Riskinventering och riskhantering redovisad i internkontrollplanen är resultatet av kombinerade insatser från verksamheten respektive trafikförvaltningens ledning. Den slutliga versionen av internkontrollplanen för det kommande verksamhetsåret fastställs av trafiknämnden.

11 10 (65) 3. Mål Landstingets mål och indikatorer för trafiknämndens verksamhetsområden utgår från olika strategidokument, såsom det regionala trafikförsörjningsprogrammet för Stockholms län, Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen med flera. Landstinget och trafiknämnden ska ha en god ekonomisk hushållning och därmed en ekonomi i balans för att trygga verksamheten på kort och lång sikt. Kollektivtrafiken har stor betydelse för länets befolkning och utveckling. Då befolkningen i Stockholms län ökar ställs allt högre krav på kollektivtrafiken. Resorna ska vara attraktiva och tillgängliga för att invånarna ska välja att åka kollektivt. Resorna behöver vara effektiva för att inte kollektivtrafikens kostnader ska öka i alltför hög grad. Genom att fler åker kollektivt, samtidigt som andelen förnybar energi ökar, bidrar landstinget till en hållbar utveckling. 3.1 Ekonomi i balans Mål och indikator EKONOMI I BALANS Utfall aug Uppfyllt aug Utfall 2016 aug Trafiknämnden redovisar ett positivt utfall och en prognos över budgetmålet för. Prognos Finansiell stabilitet Resultat: Ett positivt resultat före omställningskostnader, mkr 1) Ja 406 Uppfylls 250 Mål 3.2 Attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem Mål och indikator Utfall aug Uppfyllt aug Utfall 2016 aug Prognos Mål ATTRAKTIV KOLLEKTIVTRAFIK I ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM Attraktiva resor Andel nöjda resenärer i allmän kollektivtrafik (1) 82% Ja 80 % 80 % 75 % Andel nöjda resenärer i särskild kollektivtrafik (2) 85% Nej 84 % 85 % 90 % Andel nöjda resenärer i kollektivtrafiken på vatten (3) 97% Ja 94 % 94 % 91 % Tillgänglig och sammanhållen region Andel spårfordon med tillgängligt insteg (4) 100% Ja 98 % 100% 96 % 1) SL-ombord undersökning, Upplevd kvalitet. Utfall jan-maj. Utfall jan-jul. 3) Utfall och prognos avser skärgårdstrafik. Mål avser skärgårdstrafik och hamntrafik. 4) Utfall 2016 avser december Trafikförvaltningen arbetar kontinuerligt med att utveckla trafiken för att successivt öka andelen nöjda resenärer. Det sker genom att ständigt effektivisera upphandlingarna och att aktivt förvalta befintliga avtal med trafik- och underhållsentreprenörerna.

12 11 (65) Nöjdheten med SL-trafiken är fortsatt hög. Medelvärdet, det vill säga den genomsnittliga andelen nöjda, hittills år ökar med två procentenheter från 80 procent för helår 2016 till 82 procent för perioden januari till maj. Färdtjänst har förbättrat nöjdheten relativt de nivåer som uppnåddes i slutet av 2016, bland annat som en effekt av leverantörernas arbete avseende information, utbildning samt uppföljning av förare, men når inte upp till målnivån för. För vidare information om andel nöjda resenärer se i avsnitt Kvalitet i kollektivtrafiken. Andel spårfordon med tillgängligt insteg är per augusti 100 procent efter det att de sista pendeltågsvagnarna av modell X10 tagits ur bruk under våren. 3.3 Hållbar tillväxt och utveckling Effektivt miljöarbete Under perioden har trafikförvaltningen arbetat med att ta ett större och bredare grepp om extern miljö- och hållbarhetskommunikation till intressenterna resenärer och länsmedborgare. Förvaltningens miljöredovisning för 2016, tillsammans med en sammanställning över de viktigaste miljömålen för trafikförvaltningen finns sedan början av mars på en ny sida på landstingets externa hemsida. En utredning om Energieffektivisering är i planeringsstadiet och beräknas komma igång under försommaren. Under våren har ett examensarbete avseende solel på SL:s takytor påbörjats. Arbetet omfattar beräkning av den potential som finns utifrån tillämpliga takytor, vidare görs även en djupare analys av några utvalda takytor. Därtill föreslås ett typtak/modelltak i syfte att i framtida nybyggnationer möjliggöra installation av solceller. Säkra processer En handlingsplan för informationssäkerhetsområdet har tagits fram och kommer att fastställas under hösten. Ett arbete med kartläggning av informationssäkerhetskrav i känsliga informationsmängder och IT-system inom trafikförvaltningen har påbörjats. Innan årets slut kommer trafikförvaltningen att införa etjänstekort för IT-inloggning för all personal och alla konsulter, vilket avsevärt kommer att höja informationssäkerheten genom att tvåfaktorsidentifiering åstadkoms med åtgärden. En utveckling av den befintliga Compliance Processen till att omfatta även produktionssatta IT-system är under införande. Inom säkerhetsområdet har en förbättrad tertialrapport för säkerhet tagits fram som omfattar alla trafikslag, från att tidigare huvudsakligen fokuserat på spårtrafiken. För att på ett bättre sätt kunna bedriva ett systematiskt

13 12 (65) förbättringsarbete inom säkerhet har de årliga säkerhetsmålen inom spårtrafiken brutits ned till lokala måltal per bana. Under arbetas nedbrutna säkerhetsindikatorer fram även för vägtrafik, sjötrafik och projekt för att kunna kvalitetssäkra avvikelseinformationen inför sättning av mål. En modell för successiv sänkning av trafiksäkerhetsmålens maxantal håller på att arbetas fram till ett strategiskt mål En risk- och sårbarhetsanalys inom området tunnelbanans byggnader och anläggningar påbörjas under hösten. 3.4 Punktlighet och kvalitet samt övriga lokala mål Punktlighet i kollektivtrafiken 3 Diagram. Punktlighet per trafikslag. Utfall avser perioden jan- juli respektive jan-juli En av de indikatorer som är viktig för resenärerna är trafikens punktlighet. Punktligheten mäts procentuellt i antal avgångar i rätt tid. Se vidare fotnot. Punktligheten i tunnelbanan visar en jämn och hög punktlighet över årets första månader om totalt cirka 98 procent. I juli månad sågs, i enlighet 3 I trafikavtalen finns regler som definierar om en avgång ska räknas som punktlig eller inte. Normalt tillåts att avgången är högst 1 minut för tidig och 3 minuter för sen. Om den mätta tiden inte håller sig inom det intervallet så betraktas avgången som ej punktlig. En inställd avgång betraktas också som ej punktlig. Antal punktliga/totalt antal beställda avgångar=andel punktliga.

14 13 (65) med tidigare bedömning, en något försämrad punktlighet till följd av avstängning på sträckan Slussen Gamla stan för röd linje. I övrigt är utvecklingen fortsatt stabil och bedöms fortsätta på samma sätt även om kommande avstängning av gröna linjen under höstlovsveckan riskerar att ge en viss negativ effekt. För pendeltåg uppgår punktligheten till 90,0 procent under perioden, vilket är en nedgång från 91,6 procent samma period i fjol. Under perioden april till och med juni drabbades pendeltågstrafiken av ett flertal infrastrukturfel, och ett ökat antal obehöriga spårbeträdelser, vilket reducerade punktligheten. Under juli och augusti har punktligheten återgått till mer normala nivåer. Lokalbanorna har generellt haft en god punktlighet trots att flera av lokalbanorna genomgår upprustningar som för med sig störningar i trafiken och ibland helt nya trafiklösningar. Trafikförvaltningen arbetar löpande med att förbättra punktligheten och under årets avstängningar genomförs korrigerande arbeten i spårmiljön, samt en grundlig genomgång av de avställda fordonen för att minimera framtida störningar i trafiken. Punktligheten förväntas kunna hållas på goda nivåer även framöver. En risk är dock höstens trafikstart av Tvärbanans Sicklagren, då fler resenärer i kombination med bibehållen regularitet i trafiken, förmodas ge en ökad trängsel och längre stationsuppehåll. Punktligheten i busstrafiken ligger på en stabil nivå, dock under målnivån. Anledningen till att punktligheten inte når upp till målet är den låga punktligheten i innerstaden beroende på framkomlighetsproblem till följd av ombyggnationer. Inom bussverksamheten pågår omfattande arbete med framkomlighet tillsammans med kommunerna och Trafikverket, men då trafiken i länet ökar för varje år har endast en bibehållen nivå på punktligheten lyckats uppnås. För sjötrafiken avses skärgårdstrafiken där punktligheten mäts genom tidspassning vid de större knutpunkterna. Punktligheten är generellt högre under lågsäsong till följd av färre passagerare samt mindre godshantering. Till följd av den stora tillströmningen av resenärer under sommaren gick punktligheten ned under sommarmånaderna men förväntas stiga under årets resterande månader. Punktigheten för färdtjänsttaxi har ökat från förhållandevis låga värden i slutet av 2016 till att under juli månad närma sig målvärdet, en tidspassning om 94 procent. Ackumulerad tidspassning för färdtjänsttaxi under perioden är 89 procent. Förbättringen kan härledas till leverantörernas aktiviteter kopplade till trafikledning samt information, utbildning och uppföljning av förare.

15 14 (65) Kvalitet i kollektivtrafiken Diagram. Andel nöjda resenärer per trafikslag. Utfall avser perioden jan- maj respektive jan- maj Upplevd kvalitet är trafikförvaltningens månatliga ombordundersökning som mäter nöjdheten bland kollektivtrafikresenärer i allmän kollektivtrafik. En mätning omfattar allmän kollektivtrafik på land och pendelbåtar, inom SL-trafiken, och genomförs varje månad med uppehåll för juni och juli månad. En motsvarande mätning omfattar skärgårdstrafiken, inom WÅAB, och följs upp tertialvis på motsvarande sätt. Utfallet rapporteras med cirka en månads fördröjning därav blir senaste rapporterade månad maj. Nöjdheten med SL-trafiken är fortsatt hög. Medelvärdet, det vill säga den genomsnittliga andelen nöjda, hittills år ökar med två procentenheter från 80 procent för helår 2016 till 82 procent för perioden januari till maj. För helåret 2015 uppgick andelen nöjda till 78 procent. Samtliga trafikslag i SL-trafiken har ökat andelen nöjda resenärer under perioden januari till maj jämfört med helår Andelen resenärer som är nöjda med tunnelbanan ökar med en procentenhet, från 84 procent helår 2016 till 85 procent januari till maj. Resenärernas nöjdhet med tunnelbanan ökar generellt inom alla områden. Det sammanfattande betyget Nöjd Kund når mycket högt. Det finns en stark korrelation mellan en mer robust trafik med lägre andel inställd trafik och hög punktlighet.

16 15 (65) Mest ökar andelen nöjda med pendeltågen. För helår 2016 uppgav 68 procent att de var nöjda med pendeltågstrafiken. För perioden januari till maj uppgår andelen nöjda till 75 procent, vilket innebär en ökning på sju procentenheter. Pendeltågtrafikens nya avtal, bedöms ge fortsatt positiva effekter. Delområdena tidhållning och turtäthet har ökat vilket antas förklaras av en relativt stabil trafik under perioden med en totalpunktlighet över 90 procent för majoriteten av dagarna. Valet att vid reduceringar köra korta tåg istället för att ställa in kan också ha haft positiv inverkan på både upplevelsen av turtätheten och tidhållningen, men då på bekostnad av den upplevda trängseln som i sin tur minskar kundnöjdheten. Det är ännu för tidigt att utvärdera effekterna av Citybanan. Lokalbanorna och busstrafiken ökar andelen nöjda resenärer med två procentenheter vardera mellan perioderna; från 84 till 86 procent respektive 78 till 80 procent. Busstrafiken har haft en positiv utveckling avseende nöjdhet, vilket förväntas fortsätta allt eftersom nya avtal träder i kraft. Högst andel nöjda resenärer har pendelbåtarna som ökar med enprocentenhet; från 96 procent helår 2016 till 97 procent januari till maj. Skärgårdstrafiken sammanställs per tertial. Helår 2016 var nöjdheten 93 procent för skärgårdstrafiken. Under perioden januari till maj uppgick andelen nöjda till 97 procent. Ackumulerat värde för Nöjd kund för färdtjänsten under perioden är 85 procent. Förbättringen från de värden som uppmättes under slutet av 2016 kan bland annat härledas till leverantörernas arbete avseende information, utbildning samt uppföljning av förare Lokala mål För lokala mål, se bilaga Mål- och verksamhetstal.

17 16 (65) 4. Verksamhet 4.1 Resande Resandeutvecklingen, mätt som antal påstigande i SL-trafiken, prognostiseras öka 0,9 procent gentemot utfall 2016 vilket leder till cirka resor per vardag år. Prognosen baseras bland annat på statistik om befolkningsökning från Tillväxt- och regionplaneförvaltningen samt på utveckling av den reala disponibla inkomsten enligt Ekonomistyrningsverkets prognoser. Resande: Utfall per trafikslag jämfört med budget och föregående år Resanderedovisning Ack utfall 1708 Ack utfall 1608 Föränd % Period Budget Avvik % Prognos Budget Avvik % Bokslut 2016 Allmän kollektivtrafik på land, tusental: Genomsnitt påstigande en vardag* ,9% ,1% Antal sittplatskilometer, miljoner ,9% ,1% Särskild kollektivtrafik: Antal resenärer/tillstånd per perioden ,3% ,0% ,7% Totalt antal resor, tusental ** ,6% ,0% ,3% Kollektivtrafik på vatten: Passagerare tusental ,2% ,4% ,0% varav skärgårdstrafik ,5% ,1% ,0% varav pendelbåtstrafik*** ,1% ,6% ,0% * Redovisningen för kollektivtrafik på land sker med en månads fördröjning ** Innefattar färdtjänstresor, sjuk- och tjänsteresor *** Pendelbåtslinje 80, 81,82, 85 och 89 i SL och WÅAB Kollektivtrafiken på land

18 17 (65) Antalet påstigande varierar med tid på året. Under sommaren har alla trafikslag färre påstigande än under vintermånaderna. Jämfört med samma period tidigare år har tunnelbana, pendeltåg och buss fler påstigande under, medan lokalbanor har färre påstigande. Det beror på att flera lokalbanor varit avstängda under våren och sommaren. För lokalbanor minskade exempelvis utbudsmåttet antal sittplatskilometer med 48 procent jämfört med samma period 2016, bland annat till följd av avstängningar på Saltsjöbanan och Roslagsbanan Färdtjänsttrafik Antalet personer med färdtjänsttillstånd uppgick i augusti till , vilket är 738 färre tillstånd än augusti 2016, då antalet tillstånd för perioden var Tilldelningen av resor, vilket betyder den minimivolym resor som alla färdtjänstresenärer har tillgång till, har varit 198 resor per person och år sen 2010 för färdtjänsttaxi. Årets totala antal utförda resor till och med augusti för färdtjänsten (inklusive sjukresor) var resor, vilket understiger budget med resor Kollektivtrafik på vatten Antalet resenärer i skärgårdstrafiken har ökat med omkring resenärer, 10 procent, jämfört med föregående år. En orsak är den strejk som varade under våren i fjol. En annan orsak är att antalet resenärer under de tre sommarmånaderna har varit fler i jämförelse med samma period föregående år. Antalet resenärer i pendelbåtstrafiken har ökat med cirka passagerare, 6 procent, jämfört med ifjol. Den största orsaken är att linje 80, Sjövägen, har ökat passagerarantalet med omkring passagerare, 22 procent, jämfört med ifjol, vilket är en följd av en utökad turtäthet sedan slutet av mars, fler inflyttade i Nacka samt ombyggnationen av Slussen. En annan orsak är att trafiken utökades i augusti 2016 med linje 89, Ekerö-Stockholm. 4.2 Genomförd verksamhet och verksamhetsförändringar Avtal och upphandlingar Bussverksamhet Upphandling av E31 och E32, trafikområdena Ekerö samt Sigtuna/Upplands Väsby, pågår och kvalificering av anbudsgivare är genomförd. Trafikstart för avtalen är augusti 2019.

19 18 (65) En utvärdering är genomförd av avtalen inom E20, där bussområdena Solna, Sundbyberg, Sollentuna, Bromma och Norrort ingår, inför eventuell förlängning. Beslut har tagits om att förlänga Solna, Sundbyberg, Sollentuna och Bromma. Grundtrafiken i avtalen E23 och E27 på Södertörn utökas. Förändringen innebär en förhandling med trafikentreprenören för att kompensera för de uteblivna effektiviseringarna som entreprenören planerat och prissatt i anbuden. Tunnelbana Ett tilläggsavtal mellan MTR och trafikförvaltningen slöts i juni vilket innebär att energiförbrukning för tunnelbanefordonens drivström nu regleras enligt en ny schablonmodell. Sjötrafik Interimsavtal (E29x) inom skärgårdstrafiken löper vidare inom vissa områden. Förberedelser för att göra om upphandlingarna inom dessa områden har påbörjats (E39). Annons om samråd inför upphandling och allmän trafikplikt har publicerats. Upphandling av godstrafiken har påbörjats. Trafikstart beräknas till våren Färdtjänst Trafiknämnden beslutade i juni att avtalet gällande färdtjänsttaxi förlängs med ett år och övriga avtal inom färdtjänst med två år. Drift och underhåll Genomförandeprojekt avseende upphandling av drift och underhåll av fastigheter (UH2014) pågår inom samtliga fem delområden; tunnelbana, spärrar, lokalbana, hissar och rulltrappor. Tilldelningsbeslut avseende kontrakt tunnelbana och lokalbana fattades under 2016 och implementationen av de nya avtalen slutfördes under första kvartalet. Tilldelning av kontrakt för spärrar genomfördes under mars men har överprövats. Tilldelning av drift och underhåll avseende hissar i område norr och syd skedde i augusti. Upphandling av rulltrappor och hissar i resterande områden pågår, anbud har inkommit. Projektet beräknas vara klart under hösten. Upphandling av drift och underhåll av högspänningsanläggningar har avslutats. Tilldelningsbeslutet överklagades men överprövningen avslogs vilket innebär att det nya avtalet vann laga kraft i juni. Ett avtal avseende spårövervakning i tunnelbanan har tecknats. Avtalet omfattar realtidsbaserad övervakning av buller och spårfel genom fordonsmonterade sensorer.

20 19 (65) Intäkter och övrigt Nya reklamavtal startade i januari. Clear Channel erhöll avtalen för spårtrafiken och bussväderskydden medan Wallstreet Media erhöll avtalen för bussar. Stationerna på Citybanan har också försetts med reklam via reklamavtalet för spårtrafik. Trafikförvaltningen har under våren haft diskussioner med entreprenören (Wallstreet Media) avseende lönsamheten i avtalet för buss insida. För att långsiktigt säkra förvaltningens intäkter på området sägs avtalet upp och en ny reklamentreprenör upphandlas. Nya försäljningsavtal med förmånsförmedlare (företag som bland annat förmedlar SL-biljetter till andra företag) startade i januari. Försäljning via förmånsförmedlare är en kanal som ökar och de nya avtalen bidrar till förbättrad intäktssäkring. Avtal för biljettkontroll har tilldelats ISS. Diskussion pågår med leverantören av trygghetspersonal inom spårtrafiken, CSG, angående justeringar av uppdraget. Verksamhetsförändringar Två större omorganisationer har skett under. I april bildades en ny ITavdelning inom trafikförvaltningen med syfte att ta ett helhetsgrepp kring IT-relaterade frågor. Fastighetsutredningen som startade 2016 har bland annat resulterat i att en ny fastighetssektion bildas under trafikavdelningen i september. Trafikförvaltningen arbetar kontinuerligt med personal- och kompetensförsörjning. Arbetet med att växla konsulter till anställda har resulterat i att över 100 tjänster har identifierats för konsultväxling, bland annat projektledare och projektadministratörer. Av dessa har i dagsläget hälften rekryterats. Se även avsnitt 6. Ledningens åtgärder samt 4.3 Personal och kompetensförsörjning. Övriga händelser och speciella satsningar Övergripande aktiviteter, händelser, projekt med mera Trafikförvaltningen har i samverkan med tillväxt- och regionplaneförvaltningen under året arbetat med förberedelser för framtagandet av RUFS utställningshandling, inom ramen för arbetet med kommande regional utvecklingsplan (RUFS 2050). Utställningen pågår mellan juni och november. Den 30 mars blev förhandlingarna i Sverigeförhandlingen klara och för Stockholmsregionens del fanns ett paket med storstadsåtgärder och en överenskommelse mellan parterna om att satsa på kollektivtrafik-

21 20 (65) utbyggnader och nya bostäder. Överenskommelsen omfattar fyra utbyggnader i kollektivtrafiksystemet: Tunnelbana mellan Fridhemsplan och Älvsjö Ny tunnelbanestation Hagalund Förlängning av Roslagsbanan till T-centralen via Odenplan Spårväg syd mellan Älvsjö och Flemingsberg Program Samordning utbyggd tunnelbana inom trafikförvaltningen arbetar tillsammans med förvaltningen för utbyggd tunnelbana (FUT) för att utveckla och tydliggöra samverkansmodellen. Vidare fortsätter programmet att byggas upp med resurser för att hantera det åtagande som trafikförvaltningen har med anledning av utbyggd tunnelbana. Programmets ingående projekt bedriver utrednings- och planeringsarbete. En utredning avseende kollektivtrafikförsörjningen av stadsutvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden har startat efter beslut i trafiknämnden i februari. I utredningen studeras hur Norra Djurgårdsstaden kan trafikförsörjas på kort och lång sikt, samt att aktualitetspröva tidigare beslut om enkelspår på nya Lilla Lidingöbron. En delrapport presenterades för trafiknämnden i augusti och slutrapport är förväntad under våren Under mars har en utredning om anropsstyrd trafik med fokus på landsbygdstrafik presenterats för trafiknämnden. Avsikten är att utarbeta förslag på nya planeringsriktlinjer för kollektivtrafik på landsbygden. Buss Beslut har tagits i Trafiknämnden om att införa en ny stomlinje i innerstaden linje 6. Förhandling om införande har initierats med trafikentreprenören. Planering pågår för åtgärder avseende stombussframkomlighet samt enskilda framkomlighetssatsningar bland övriga busslinjer i samråd med berörda kommuner. Förslag om elektrifiering av delar av trafiken i Stockholms innerstad och Norrtälje har diskuterats. Beslut har fattats att gå vidare med elektrifiering i Norrtälje. Tunnelbana En överenskommelse om fordonsförvaltningen slöts i juni mellan MTR och trafikförvaltningen. Överenskommelsen innebär att entreprenören ska vidta ett antal åtgärder i C20-fordonen samt ska påbörja utveckling av förvaltningsplan för C20. Förvaltningen har tillsatt särskilda resurser för att samordna arbetet. Renoveringen av Söderströmsbron innebar att resenärer under perioden juli hänvisades till grön linje mellan Slussen och T-centralen då röd linje vändes vid Mariatorget respektive T-centralen. Några förbättringsåtgärder har identifierats inför nästa framtida avstängning.

22 21 (65) Under sommarens trafikavstängningar i pendeltågstrafik och lokalbanor förstärktes tunnelbanetrafiken. Förberedelse för tidtabell T18 (från december ) har förberetts under året och förvaltningen har fått offert på förändringar som diskuterats. Störst arbete har lagts på en förändrad tidtabell med jämnare intervall för grön linje som bättre ska möta det ökade resenärsflödet. Lokalbana Roslagsbanans Kårstalinje har i augusti åter öppnats för trafik efter att ha varit avstängd på grund av utbyggnad av dubbelspår. Österskärslinjen är fortsatt avstängd till och med december. I augusti öppnade delar av tvärbanan åter efter att ha varit avstängd för upprustning. Ett nytt enhetligt signalsystem knyter nu ihop södra och norra delen av banan vilket möjliggör resande förbi Alvik utan tågbyte. I oktober slutförs även förlängningen av Tvärbanan från Sickla udde till Sickla. Tvärbanan och Saltsjöbanan får då en gemensam station i Sickla som ska invigas hösten. Arbete pågår med att se över turtätheten för att möta ett förändrat resenärsflöde till följd av de nya bytesmöjligheterna. Ersättningstrafiken för Tvärbanan hade en del utmaningar med bland annat stora framkomlighetsproblem i Gröndal och vägarbeten på Stora Essingen vilket resulterade i ytterligare förlängda restider. För att lösa detta användes flera olika trafiklösningar med omdirigerad trafik, ibland med kort varsel. Förvaltningen följer löpande upp ersättningstrafiken för att kunna optimera framtida trafiklösningar. Saltsjöbanan har varit avstängd från midsommar fram till 17/9. Resten av året trafikeras banan åter med undantag av sträckan Henriksdal Slussen som är avstängd ett ytterligare antal år framåt. Lidingöbanan har nått sin maxkapacitet av resande med nuvarande trafikering under rusningen. Ett ytterligare fordon som planeras trafikera sträckan AGA Ropsten under morgonen underlättar trängseln något, men märkbar positiv effekt förväntas inte uppnås förrän 2019 då fler vagnar tillförs banan. Arbetet med förlängningen av Linje 7, sträckan från Kungsträdgården till T-centralen, fortlöper med planerad trafikstart december Pendeltåg Efter Citybanans trafikstart den 10 juli har ett stort fokus legat på anläggningens drift där trafikförvaltningen tillsammans med dess entreprenörer arbetar med att bevaka och åtgärda eventuella brister som uppkommer. Ur ett trafiksäkerhetsperspektiv har antalet resenärsskador per miljoner påstigande fortsatt att minska. Även antal obehöriga stoppsignalpassager

23 22 (65) har gått ned märkbart. Antal tillfällen med obehöriga i spårområdet är däremot fortsatt kvar på en hög nivå och ett nytt initiativ har startats i samarbete med Trafikverket och andra järnvägsföretag för att analysera orsaker och identifiera, prioritera samt genomföra åtgärder. Sjötrafik Trafiken har förstärkts på pendelbåtslinje 80, Sjövägen, från och med 27 mars med ett extra fartyg och flera avgångar i rusningstrafik. Försöket med Nord/Syd-linjen har fortsatt under sommaren. Upplägget har förbättrats dels genom trafikering med större fartyg och dels översyn av rutt och tidtabell. Nya allmänna villkor gällande all godstrafik är framtaget och implementerat. Villkoren har anpassats efter gällande sjölagar beträffande ansvar av gods vid transporter och tydliggör ansvarsförhållanden mellan olika parter. Trafikförvaltningen är sedan 2016 partner i EU/Central Baltic-projektet ADAPT, tillsammans med Sjöfartsverket och Ålands landskapsregering. Projektet löper under perioden mars 2016 till augusti Syftet med projektet är att sjömäta och uppdatera sjökort och farleder i Stockholms och Ålands skärgård, där stor del av skärgården inte är sjömätt sedan slutet av 1800-talet. Detta leder till att båtarna kan trafikera både mer bränsleoch tidseffektivt, samt bidrar till större säkerhet inom sjötrafiken för våra resenärer och gods. Färdtjänst Flera indikatorer tyder på en förbättrad leverans inom färdtjänsten. Bland annat märks högre nöjdhetstal samt bättre tidspassning. Även svarstiderna till kundservice och resegarantin blir allt kortare. Handläggningstiden på tillståndsansökningar ligger nu stadigt på 1 till 2 veckor. Under våren har förvaltningen fortsatt arbetet med en utredning om framtida inriktning för färdtjänstverksamheten i Stockholms län. Trafiknämnden beslutade i mars att godkänna utredningen och att genomföra en planeringsstudie inför upphandling av ett nytt trafikhanteringssystem. IT, Infrastruktur, fastighet och fordon I syfte att långsiktigt förbättra kontrollen av anläggningarna implementeras ett system för asset management. Systemet förväntas leda till stora förbättringar av avtalsuppföljning, spårbarhet, planering av reinvesteringar med mera. Trafikförvaltningen har fattat beslut om att påbörja en utredning avseende Älvsjödepåns utveckling med målsättning att utöka livslängden med ytterligare 50 år.

24 23 (65) Stora delar av förvaltningens IT-nät (PCM-nätet) behöver bytas ut då det har nått sin end-of-life, vilket innebär att det är svårt att finna reservdelar och upprätthålla funktionaliteten. Nätet som bland annat används av system som har en direkt koppling till förutsättningarna för att bedriva spårtrafik, beräknas vara utbytt i sin helhet till årsskiftet /2018. Trafikförvaltningen har under en tid arbetat med att hitta en lösning för en ny integrationsplattform för IT-system. Beslut har nu tagits om att köpa tjänsten från SLL IT. Avtal har tecknats och pilotinstallation påbörjas under hösten. Trafikförvaltningen påverkades inte av den virusattack som drabbade företag över hela världen i maj. Dock konstaterades att förvaltningens servrar saknade den säkerhetslösning som skyddar mot viruset. Efter ett intensivt arbete mellan förvaltningens IT-avdelning och ITdriftleverantören kunde bristen åtgärdas. Biljetter och intäkter SL gick över till ett zonlöst taxesystem den 9 januari, vilket innebär att en resa har samma pris oavsett resans längd. Syftet med förändringen är att förenkla för resenärerna och på så sätt göra trafiken än mer tillgänglig. Biljettpriserna höjdes dessutom vid samma tillfälle med cirka 5 procent. Prishöjningen beräknas öka intäkterna med 250 mkr. Detta var den första höjningen av biljettpriset sedan september Trafiknämnden beslutade i mars att permanenta försöket med biljettvalidering på Tvärbanans och Nockebybanans plattformar. Nämnden beslutade också att valideringsstolpar ska införas på motsvarande sätt på Roslagsbanan, Saltsjöbanan och Lidingöbanan. Implementering av valideringsstolpar pågår på dessa banor och beräknas vara klart hösten När det gäller spårvagnslinje 7 (Spårväg City) skiljer sig förutsättningarna i förhållande till övriga lokalbanor, då majoriten av resenärerna på linje 7 är sällanresenärer. Förutsättningarna för biljettvalidering ombord på linje 7 utreds för närvarande. I samband med Citybanans öppnande i juli öppnade också fem nya kommersiella ytor på station Stockholm City. Nuvarande mobilbiljettsystem kommer att ersättas med ett nytt system anpassat för Samtrafikens biljett- och betalstandarder. Därigenom skapas goda förutsättningar för trafikhuvudmän i Sverige att sälja och validera varandras biljetter. Forskning Trafikförvaltningen deltar under i olika projekt för forskningssamverkan. K2, nationellt centrum för kollektivtrafik, har genomfört en utlysning för forskningsprojekt under där

25 24 (65) medarbetare på trafikförvaltningen har inkommit med projektskisser för olika forskningsuppslag. Under bedrivs tre forskningsprojekt inom hållbar trafik- och regionplanering i samarbete med Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms läns landsting. - The impacts of multi-modal travel on door-to-door travel satisfaction - Real-time Crowd Estimation in Stockholm s Public Transportation System - Modellering av samband mellan trängsel i bytespunkter och i fordon Trafikförvaltningen är under även involverat i två forskningsprojekt på Stockholms universitet. - Integration eller åtskillnad? En studie av mobilitet och mångfald - Urbanomics: Defining the microbiome of Stockholm's built environment, studerar hur den byggda miljön påverkas av mikroorganismer Miljö och energi Trafikförvaltningen har under våren samarbetat med landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) och SLL Hållbarhet, inför framtagande av ny utfasningslista för kemikalier inom SLL. Efter beslut i förvaltningens ledningsgrupp i november 2016 om tidplan för omcertifiering av trafikförvaltningen mot nya miljöstandarden ISO 14001:2015, har en GAP-analys tagits fram med förslag på aktiviteter för genomförande eller påbörjan under tertial 1 och 2 under år. Under perioden har förvaltningen arbetat med att ta ett större och bredare grepp om extern miljö- och hållbarhetskommunikation till intressenterna resenärer och länsmedborgare. Sedan början av mars finns trafikförvaltningens miljöredovisning för 2016, tillsammans med en sammanställning över förvaltningens viktigaste miljömål, på en ny sida av landstingets externa hemsida. En utredning om övergång till eldriven busstrafik har startat under början av. Utredningen omfattar hela länets busstrafik med tillhörande infrastruktur, och syftar till att studera olika möjligheter och varianter av elektrifiering. Syftet med att elektrifiera busstrafiken är att uppnå övergripande mål om bland annat energiförbrukning, ekonomisk effektivitet och kollektivtrafikens attraktivitet. Övrigt Trafiknämnden beslutade i januari att, inom ramen för nuvarande uppdrag som kollektivtrafikmyndighet, möjliggöra kombinerande

26 25 (65) mobilitetstjänster i en roll som producent. Arbetet under inkluderar fortsatta analyser och genomförande av pilotprojekt. Trafikförvaltningen har under de senaste åren tillsammans med de övriga nordiska huvudstäderna tagit fram ett förslag till gemensamma bussfordonskrav vid upphandling av trafik, NordicBus. Detta projekt utvecklas under med målet att ta fram en gemensam, harmoniserad, kravsamling för de nordiska länderna, inte bara huvudstäderna. Kategoristyrt inköp är en metodik för tillämpning av strategiskt inköp, med mål att bland annat öka fokus på kunskapsåterföring, medge strukturerad uppföljning av resultat, arbeta med affärer baserat på marknadssegmentering, fokus på minskad totalkostnad samt stärkt avdelningssamverkan genom tvärfunktionella arbetssätt i team. Ett pilotprojekt för kategoristyrt inköp pågår enligt nuvarande plan till och med Beslut har fattats för utrullning av arbetssättet i linjen och då inom samtliga kategorier. Handbok och process har fastställts och till hösten inleds utrullning av inköpskategorier med fokus på trafikaffärer. I februari påbörjades en risk- och sårbarhetsanalys på temat antagonistiska hot. Arbete med framtagandet av en säkerhetsskyddsplan har också påbörjats i enlighet med lagen och förordningen om säkerhetsskydd. Under arbetet kommer även trafikförvaltningens säkerhetsskyddsanalys från 2015 att uppdateras. En pilot på SL Center Sergels torg har startat där ett nytt koncept för SL Center skapas. Större kommunikationsinsatser I januari genomfördes kommunikationsinsatser med anledning av justerade priser och zoner i trafiken. Insatserna omfattade kampanjer, informationsmaterial i trafiken och kundmöten med personal ute vid knutpunkter. I samband med motionsloppet Tunnel Run som genomfördes i mars inleddes informationsarbetet inför öppnandet av de två nya stationerna för pendeltågen (Stockholm City och Odenplan). Vid sidan av aktiviteter kopplade till loppet gjordes ett utskick gjorts till 1,1 miljoner stockholmare för att informera om pendeltågens nya väg genom staden. I juni intensifierades kommunikationsarbetet kopplat till Citybanans öppnande. Insatserna omfattade både resenärsinformation och marknadsföring av de nya stationerna. Under året har flera trafikpåverkande byggarbeten krävt informationsinsatser. I informationsarbetet har trafikförvaltningen samarbetat nära berörda trafikentreprenörer. I april genomfördes en uppföljande kampanj kring säkra spärrpassager och i maj genomfördes en uppföljande kampanj kring trygghet i trafiken.

27 26 (65) 4.3 Personal och kompetensförsörjning Antalet anställda inom trafikförvaltningen per augusti är 726 och antalet vakanser är 122 stycken. Förvaltningen arbetar kontinuerligt med personaloch kompetensförsörjning för att nå de måltal som finns gällande attraktivoch konkurrenskraftig arbetsgivare. För närvarande är rekryteringstakten mycket hög då konsultväxling pågår samt att personalomsättningen är fortsatt hög och ligger för närvarade på 13,5 procent. Antalet tillsatta tjänster under året är cirka 150 varav 30 med interna kandidater, vilket ger en intern rörlighet på 21 procent. Mot bakgrund av pågående konsultväxling, vakanser samt nya uppdrag i verksamheten finns ett fortsatt stort rekryteringsbehov. Vissa befattningar har krav på kompetens som är svårrekryterad. Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare Trafikförvaltningen arbetar kontinuerligt med att stärka arbetsgivarvarumärket och har tillsammans med sektion Kommunikation, lanserat en kampanj på sociala medier i syfte att marknadsföra projektledarrollen med syftet att rekrytera fler projektledare till trafikförvaltningens omfattande investeringsverksamhet. Utbildningar genomförs med syftet att trafikförvaltningens chefer ska ha kunskap om de avtal, den lagstiftning och de krav som finns inom ramen för sitt arbetsgivar- och arbetsmiljöansvar. Ett arbete pågår inom trafikförvaltningen att införa landstingens kompetensplaneringmodell KOLL och dess IT-stöd ProCompetence. Vidare har förvaltningen under året som lönekartläggningsverktyg övergått till BAS från Broadbanding. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaromått Ack utfall 1708 Ack utfall 1608 Förändr %-enh Procentuell sjukfrånvaro TF 4,9 5,4-0,5 Sjukfrånvaron som är beräknad enligt SKL:s definition ligger på ungefär samma nivå som föregående år. En rad aktiviteter pågår för att jobba än mer proaktivt kring arbetsmiljö och hälsa med ambitionen att sänka nivån kring framförallt den långa sjukfrånvaron.

28 27 (65) 5. Ekonomi 5.1 Resultatutveckling och prognos Resultaträkning: Trafiknämndens resultat jämfört med budget samt resultat Verksamhetsinterna intäkter och kostnader ingår ej i resultaträkningen nedan. Resultaträkning Mkr Ack utfall 1708 Ack budget 1708 Avvik utf-bu 1708 Ack utfall 1608 Föränd % Progn Budget Avvik pr-bu Boksl 2016 Tillskott fr SLL/Landstingsbidrag ,3% Biljettintäkter/resenärsintäkter ,3% Uthyrning fordon ,1% Uthyrning lokaler ,1% Reklam ,7% Övriga intäkter ,4% Verksamhetens intäkter ,1% Personalkostnader ,5% Köpt landtrafik (SL) ,7% Köpt färdtjänsttrafik (Ftj) ,5% Köpt sjötrafik (WÅAB) ,7% Drift och underhåll ,1% Övriga kostnader ,5% Verksamhetens kostnader ,5% Avskrivningar ,9% Finansnetto ,3% Resultat Nettokostnad Resultatet per augusti uppgår till mkr jämfört med 406 mkr föregående år och ett budgeterat resultat för perioden om 317 mkr. Prognos i augusti för årets resultat uppgår till 550 mkr vilket överstiger årets budget om 250 mkr med 300 mkr, samt föregående prognos om 350 mkr med 200 mkr. Utfall vs budget Periodens utfall överstiger periodens budget med 713 mkr vilket huvudsakligen beror på ökade biljettintäkter inom SL-trafiken och lägre kostnader avseende VBP-avtal inom busstrafiken och Roslagsbanan samt färdtjänsttrafiken till följd av färre resande. Därutöver minskar kostnaderna till följd av omprioriteringar av det planerade underhållet samt ett minskat behov av akut underhåll. Därtill kommer lägre kapitalkostnader till följd av lägre avskrivningar då Citybanans stationer och Fredriksdals bussdepå tas i bruk senare än förväntat, samt lägre räntekostnader.