Verksamhetsplan

Transkript

1 Verksamhetsplan Kulturnämnden 2018 Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

2 Innehållsförteckning 1 Ordförandens inledning Vision och värdegrund Nämndens uppdrag Planeringsanalys Halmstad växer Demokrati och digitalisering Ett attraktivt Halmstad Nya lagar Kommunfullmäktiges mål Med sikte på invånare Utbildning, näringsliv och arbete Socialt hållbar utveckling Ekologiskt hållbar utveckling Nämndens mål Hälsa och arbetsmiljö Jämställdhet Nyckeltal Internbudget Driftbudget år tkr Investeringsanslag år tkr Övriga anslag för kultur Bilagor Bilaga 1 - Ekonomiska förändringar Bilaga 2 - Internkontrollplan Bilaga 3 - Konkurrensutsättningsplan Bilaga 4 - Tolkning av mätetal och nyckeltal från SCB Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

3 1 Ordförandens inledning Halmstad ska vara en av Sveriges främsta kulturkommuner med internationell ryktbarhet inom konsten. Det är ett av Halmstads kommunfullmäktiges mål för För kulturnämnden är det ett av de viktigaste målen under planperioden, och för att nå målet krävs insatser från alla kommunala verksamheter och berörda intressenter. Under 2017 har kulturnämnden beslutat att en kulturstrategi skall tas fram som ett led i förverkligandet av målet om att vara en av landets främsta kulturkommuner. En strategi är viktig för att identifiera kulturens betydelse för samhällsutvecklingen, särskilt i en tid av social oro och segregerande krafter. Ur ett attraktionsperspektiv blir det också allt viktigare att identifiera stadens eller platsens unika kulturella kvaliteter. Kulturarvets betydelse, platsens identitet, konstens och kulturens infrastruktur, olika målgruppers möjligheter, digitalisering samt kulturens betydelse för stads- och tätortsutveckling är några av de områden som skall utvecklas. I arbetet med kulturstrategin, kommer kulturnämnden att arbeta i nära samband med föreningar, enskilda kulturutövare, institutioner, m fl. I en av de främsta kulturkommunerna skall det självklart finnas ett brett och spännande kulturutbud samt en vid bredd av kulturutövare, konstnärer, arrangörer och föreningar. Det skall också finnas en väl fungerande infrastruktur med lokaler för kulturlivet. För att möjliggöra för kulturaktörer att vara verksamma i kommunen behövs tillgång till lokaler för produktion, upplevelser och eget skapande. Kulturnämnden kommer under 2018 att sjösätta projekt Söder, vilket innebär att etablera delar av det gamla HP-huset som en resurs för kulturlivet och för Halmstadborna. Under 2016 pågick ett förvaltningsövergripande arbete med Kulturstråk Nissan. Delar av detta skall konkretiseras under planperioden och här kommer aktiveringen av Österskans, (kommunstyrelsens uppdrag till kulturnämnden) att vara en viktig motor för förverkligandet av Kulturstråket. Halmstad växer och kommer inom en snar framtid att vara en liten storstad med invånare. Det kommer att ställa nya och annorlunda krav på den kommunala kulturverksamheten. Hur den kulturella servicen skall se ut, och var den skall finnas, är något som behöver förtydligas. Internationella trender och globaliseringens effekter är också viktigt att fånga upp och analysera. Kulturnämnden ser därför ett behov av att internationella samarbeten inom kultursektorn utvecklas, och kommer att verka för detta. Sven Palmkvist Ordförande Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

4 2 Vision och värdegrund Halmstads vision har tre hjärtan Vi har en vision om framtiden i Halmstad. Den beskriver hur kommunen vill att Halmstad ska upplevas av alla som bor här och av besökare. Halmstads vision består liksom kommunens vapen av tre hjärtan. De tre hjärtanen bygger tillsammans visionen för Halmstads kommuns utveckling. Hemstaden Vi är en kommun där människor möts med trygghet, respekt och kärlek. Kunskapsstaden Vi är en kommun där människor växer och utvecklas genom livslångt lärande och kreativitet, företagsamhet och innovativt tänkande. Upplevelsestaden Vi har en atmosfär som ger livslust genom aktivitet, gemenskap och livskvalitet. Värdegrund Vår vision om Halmstad bygger på demokratiska värden. Alla halmstadsbor ska ha möjligheten till delaktighet och inflytande i de demokratiska processerna. I Halmstad har alla människor lika värde och vår gemenskaps kännetecken är ömsesidig respekt. Alla som möter kommunens verksamhet ska känna att de har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Halmstads kommuns utveckling ska vara långsiktigt hållbar. Detta innebär att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

5 3 Nämndens uppdrag Kulturnämndens verksamheter ska använda kulturens krafter för kommunens vision. Förvaltningen ska bidra till att kulturen spelar roll för hemstaden, kunskapsstaden och upplevelsestaden. Kulturen ska vara en självklar del av vardagen för kommuninvånarna och betydelsefull för kommunens utveckling och attraktivitet. I hemstaden sker kulturella möten som bidrar och inspirerar till sammanhållning, sammanhang, gemenskap och social hållbarhet. Kulturförvaltningen arbetar inkluderande och möjliggör möten där alla kan mötas för att utbyta tankar, idéer och erfarenheter. Mötena präglas av delaktighet, goda relationer och ett gott bemötande. Kulturförvaltningen arbetar med attraktiva, tillgängliga, kända, funktionella och trygga mötesplatser i egna lokaler, i digital form och med möten i det offentliga rummet eller på andra platser. Kulturförvaltningen är drivande för en gynnsam kulturell infrastruktur och är delaktig i samhällsbyggnadsprocessen. I kunskapsstaden möjliggör kulturen det livslånga lärandet som bidrar till utveckling av det demokratiska samhället och som motverkar utanförskap. Kulturförvaltningen inspirerar till och är ett stöd för lärandet utifrån individens egen erfarenhet, behov och önskan, där lärandet inte behöver vara ett uttalat mål. Kulturförvaltningen berikar allas möjlighet till fri åsiktsbildning och inflytande i de demokratiska processerna. I upplevelsestaden finns möjligheter att uppleva, delta och vara medskapande i kulturlivet, vilket skapar mening, lust och identitet för individen. Kulturen bidrar till puls, gynnar utveckling av den kulturella och kreativa sektorn och bidrar till attraktivitet. Kulturförvaltningen inspirerar till medskapande och möjliggör ett vidgat deltagande i kultur- och föreningslivet med fokus på den fria tiden. Kulturförvaltningen tillgängliggör ett brett utbud av estetiska upplevelser, berättelser och konstnärliga uttryck från alla medier, kulturformer och genrer. Kulturförvaltningen medverkar till att konstnärer och kulturskapare får möjlighet att verka i Halmstads kommun. Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

6 4 Planeringsanalys 4.1 Halmstad växer Halmstads befolkning beräknas öka under de närmaste åren till att vara drygt år De senaste åren har den årliga befolkningsökningen ökat från cirka 700 per år till mellan personer per år. Detta innebär en betydligt snabbare befolkningsökning än vi är vana vid. De äldre blir fler och vi lever allt längre. Särskilt åldrarna över 75 år kommer att öka rejält i Halmstads kommun de närmaste åren, vilket kommer att belasta välfärdsystemen. Men genom en allt yngre och piggare pensionärsgeneration kan gruppen stärka upp arbetslivet och fortsätta driva företag. En stor andel friska äldre kan också bidra till ett vitalare samhälls- och kulturliv. Samtidigt som vi får allt fler äldre blir också antalet yngre fler. Detta inte minst genom en stor immigration av människor i yngre åldrar. I absoluta tal är det barn i grundskoleåldern som ökar mest. Detta ställer redan krav på barnomsorg och utbildningssystem. På längre sikt kan detta dock bidra till att skapa en bättre balans mellan olika åldersgrupper. Tidigare var det stora antalet asylsökande den stora utmaningen. Nu ligger istället ett allt större fokus på integration och att ta hand om de personer som får uppehållstillstånd i Sverige. Kommuner av Halmstads storlek är mycket attraktiva etableringsorter och många söker sig till Halmstad. Detta ställer stora krav på fungerande integration i utbildningssystem, arbetsmarknad, fritid och inte minst bostäder. Samtidigt som det är en utmaning skapar också migrationsrörelsen ett tillskott av potentiell arbetskraft som kommer att behövas i framtiden. Den framtida befolkningen kommer också att vara mer rörlig och färre personer kommer leva hela sina liv i Halmstad. Eftersom större delen av befolkningsökningen kommer att bestå av inflyttning kommer också andelen urhalmstadbor att minska. Detta kommer troligen att påverka Halmstadbornas syn på sin stad Halmstad växer Ett ökat invånarantal och en föränderlig omvärld förutsätter en effektivare organisation och förändrade arbetssätt. Det är viktigt att fundera över den kulturella servicen i kommunen för att möta morgondagens utmaningar. Det innebär även att arbeta mer mobilt och agilt för att hantera hastigt uppkomna behov och fenomen i samhället. Att Halmstad växer innebär att fler människor ska ta del av den kommunala servicen, vilket i sin tur ger en ökad konkurrens om kommunens resurser. En större befolkning innebär behov av fler mötesplatser, scener, spelplatser, utställnings- och visningslokaler med mera Kulturvanor För att möta den ökade befolkningstillväxten behövs kunskap om olika målgruppers kulturvanor. Myndigheten för kulturanalys har presenterat en rapport om kulturvanor "Socioekonomiska analyser och Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

7 tidstrender Kulturfakta 2017:2", som handlar om kulturvanor och kulturaktiviteter i den svenska befolkningen i åldrarna år. Kulturvanorna har delats upp i fyra övergripande kategorier: traditionell kultur, kulturmiljö, eget utövande och bred populärkultur. I rapporten konstateras att befolkningen ägnar mindre tid åt kulturaktiviteter som sker utanför hemmet. Rapporten redogör också för att kvinnor i högre utsträckning är delaktiga i kulturlivet jämfört med män. Yngre är dessutom mer aktiva i kulturlivet än äldre. Det gäller framför allt att dansa, gå på bio, se på film, gå på rock-/popkonsert, teckna/måla samt spela datorspel/tv-spel. Vidare rapporteras att personer med högre utbildning också tenderar att vara mer kulturaktiva. Andelen högutbildade bland dem som besöker historisk sevärdhet/byggnad, går på konstutställning, går på museum och läser bok är betydligt högre än i befolkningen som helhet. Dessutom påverkar social härkomst, klass och inkomst i vilken utsträckning människor deltar i kulturlivet. Det finns också ett högre kulturdeltagande i städer. Det gäller särskilt att gå på konstutställning, besöka bibliotek, gå på museum, teater, bio samt konsert. Lyssna på musik är den vanligaste kulturaktiviteten. Därefter följer att se på film, läsa bok samt fotografera/filma. De kulturaktiviteter som befolkningen ägnar mindre tid åt är bland annat att gå på rock- /popkonsert, balett/dansföreställning, klassisk konsert/opera och teater. Gemensamt för dessa aktiviteter är att de sker utanför hemmet. Detta ska jämföras med de aktiviteter som har högst frekvens som kan utövas var man än befinner sig, och därmed inte kräver att man tar sig till en specifik plats Barn och unga Enligt de nationella kulturpolitiska målen ska kulturpolitiken bland annat särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. Utmaningen innebär att skapa förutsättningar för en meningsfull fritid för alla barn och unga i kommunen. Att investera i barn och ungas fria tid är en investering i framtiden. Rapporten Ung idag 2017 av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor visar att levnadsvillkoren för unga som helhet är goda, men att vissa ungdomsgrupper möter större utmaningar än andra. De löper därmed större risk att hamna i ett djupt och varaktigt utanförskap. Dessutom pekar rapporten på förekomsten av vissa systematiska ojämlikheter, inte minst i skillnader mellan tjejers och killars villkor. En meningsfull och varierande fritid kan bland annat bidra till ungas identitetsutveckling, ge unga möjligheter att träffa likasinnade, men också att skapa en känsla av gemenskap och erbjuda möjligheter att pröva olika aktiviteter, vid sidan av skolan eller arbetet. Ett meningsfullt vardagsliv påverkar ungas hälsotillstånd. Unga som i större utsträckning uppgav att deras vardagsliv är fyllt av sådant som intresserar dem, har också större sannolikhet att bedöma sin hälsa som bra. Unga som känner att de har lagom med fritid och hinner med det de vill göra, har större sannolikhet att må bra jämfört med dem som känner att de har lite fritid. Utifrån rapporten Fokus 14 - Ungas fritid och organisering av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, framgår det att 40 procent av de unga inte är medlem i någon förening. Detta gäller särskilt bland utrikes födda, nyanlända och bland unga med funktionsvariationer. Fritiden behöver fyllas med meningsfulla aktiviteter och intressen för att den ska bidra till en positiv hälsoutveckling. Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

8 4.2 Demokrati och digitalisering Valdeltagandet har minskat sedan 1970-talet, och så även tilltron till politiken. Väljarna är inte längre lika partibundna som tidigare, utan röstar på olika partier i de olika valen. Engagemanget ökar för enskilda frågor i samhället. Smala frågor drivs med allt större engagemang, medan stora komplexa frågor inte får samma uppmärksamhet. Många ser nya och effektivare möjligheter att påverka utvecklingen och de politiska besluten. Trots denna utveckling är förtroendet för demokratin och de offentliga institutionerna fortsatt högt. Digitalisering och automatisering handlar i allt större grad om mycket avancerade lärande system där teknik kompletterar eller ersätter allt mer av det som traditionellt varit mänskliga arbetsuppgifter. Detta skapar enorma möjligheter, men också stora utmaningar. Smarta robotar som arbetar allt mer autonomt kommer att dyka upp under de närmaste åren. Detta innebär en utmaning på arbetsmarknaden när fler arbetstillfällen som kräver ingen eller låg utbildning kan automatiseras bort. Kunskap är en central resurs i en föränderlig värld. I den globala konkurrensen pekas ofta kunskap ut som en mycket viktig konkurrensfördel. Att ge en stabil och säker kunskapsbas har alltid varit viktigt, men blir nu allt viktigare. Den tekniska utvecklingen har gett oss tillgång till enorma mängder data, så kallad Big data. Detta innebär en omvälvande förändring för vårt sätt att förstå världen. Vi kommer alltmer att förlita oss på statistiska samband och allt mindre på orsakssamband. Samtidigt sker en utveckling mot ett tydligare behov av livslångt lärande. Från att ha skaffat en utbildning i unga år som sedan utgjort hela basen för ett yrkesliv, kommer kunskap bli en viktigare komponent genom hela livet. Vi blir aldrig färdiglärda kunskapsmässigt. Basen vi står på måste ständigt uppdateras. Detta gäller inte enbart långa akademiska utbildningar utan även i allra högsta grad mer yrkesinriktade utbildningar Kultur och demokrati Kulturen kan vitalisera både demokratin och öka delaktigheten i samhällslivet och därmed bidra till social hållbarhet. En stor utmaning är dock de ökande ekonomiska och sociala klyftor som påverkar människors framtidsmöjligheter och grad av inflytande. För att Halmstad ska vara en inkluderande kommun krävs insatser som tar hänsyn till många olika faktorer, samt samarbeten över förvaltnings- och bolagsgränser. Genom att motverka utanförskap kan kulturen bidra till att uppnå målet med en inkluderande kommun. Myndigheten för kulturanalys (rapport 2015:3) beskriver en trend mot en mer individanpassad informationsinhämtning. Samtidigt som sociala medier ökar i betydelse syns en global trend av minskad tillit till traditionell media. Det här innebär en stor risk för det som brukar kallas filterbubblor, det vill säga slutna informationssystem där människor förses med mer av den typ av information och kultur som de redan känner till och uppskattar. I filterbubblorna möter de personer som är lika dem själva, och deras perspektiv på tillvaron ifrågasätts inte. Att människor fördjupar sig i det som redan intresserar dem kan alltså ske på bekostnad av den breda samhällsorientering som ofta behövs för att kunna delta i de demokratiska processerna i samhället. Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

9 4.2.2 Ny kommunikationsteknik Idag ställs ökade krav på digital delaktighet och digital kompetens hos medarbetarna och invånarna. Kommunikationen via olika medier behöver utvecklas för att nå ut till alla målgrupper, samt för att kunna tillgängliggöra arrangemang och aktiviteter digitalt. Digitaliseringen är i sig en utmaning där hänsyn måste tas till de målgrupper som riskerar att hamna i ett digitalt utanförskap. Här har biblioteken en viktig uppgift för att motverka det digitala utanförskapet. Nätmobbning är ytterligare en utmaning som måste hanteras, särskilt för barn och unga där sociala medier numera är en naturlig del av vardagen Digitalisering och demokrati Samhället digitaliseras i en allt högre takt. Antalet internetanvändare i världen har idag ökat från 30 miljoner 1994 till 3,6 miljarder Digitaliseringen anses vara den enskilt starkaste förändringsfaktorn i samhället fram till år Idag är den digitala kunskapen i västvärlden en förutsättning för att kunna ta del av demokratin, att vara delaktig i samhället samt att inhämta information och behärska källkritik. Vikten av dessa kunskaper bör jämföras med skriv- och läskunnighetens betydelse för människor i övergången från jordbrukssamhället till industrisamhället. Utan den digitala kompetensen finns risk för en slags digital analfabetism som exkluderar och minskar möjligheterna att vara en del av samhället, vilket i nästa steg medför risker för ett demokratiskt fungerande samhälle. Dessa kunskapsklyftor lämnar också spelplanen öppen för antidemokratiska strömningar som behärskar de digitala verktygen. Många människor vänder sig till biblioteken för att få hjälp med digitala tjänster och för informationsinhämtning. Forskningen visar på de tydliga kunskapsklyftor som uppstått och efterfrågan på biblioteken vittnar om detsamma. Forskningen visar också på att dessa klyftor ökar i samma eller högre takt som digitaliseringen. Här är biblioteken en direkt nödvändig instans för att motverka dessa klyftor Kunskap och livslångt lärande För folkbiblioteken står det lustfyllda och livslånga läsandet och lärandet i fokus. Den nya bibliotekslagen (2013:801) lägger särskilt fokus på folkbibliotekens uppdrag att främja barns och ungas läsning och språkutveckling. Att arbeta med läsinspiration är dock inte bara en angelägenhet för skola och bibliotek utan för alla som möter barn och unga i sina verksamheter. I framtiden kommer kunskap vara en nyckeltillgång i ännu högre utsträckning än idag. Detta är en utmaning som kräver ökade investeringar, särskilt för barn och unga. Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

10 4.3 Ett attraktivt Halmstad Boendet och livsmiljön får allt större vikt för människors liv och välbefinnande. Från att människor tidigare sökt sig till platser där det finns arbete, syns nu en större dragning att hitta en bra livsmiljö. Detta har i sin tur lett till att en bra livsmiljö drar till sig företag och arbetstillfällen då det ofta är där som den attraktiva kompetensen finns. Goda och varierade boendemiljöer har därmed blivit en mycket viktig konkurrensfördel för kommunerna. Allt fler värdesätter också upplevelser och egen utveckling framför materiell trygghet. Vi söker upplevelser inte bara för att tillfredsställa våra behov, utan också begär. Nya upplevelser kan till och med bidra till att skapa mening i livet. Då upplevelser ofta är platsberoende bidrar det till en ökad rörlighet såväl inom som utom landet. Upplevelse- och besöksindustrin är också en växande näringsgren. I Sverige står den för cirka fem procent av BNP och sysselsätter cirka människor eller sju procent av arbetskraften. En andel som spås öka i framtiden Kulturens roll för ett attraktivt Halmstad Ett rikt och spännande kulturliv är en faktor som på senare år lyfts fram som en av de absolut viktigaste konkurrensfördelarna för en kommun. Kulturens ökade betydelse föranledde ett tematiskt arbete, Morgondagens kultur, i kommunstyrelsen under Målet var att stärka kommunens attraktionskraft samt människors delaktighet, inflytande och välbefinnande. Under planperioden finns förutsättningar att ta en mer aktiv roll, genom samarbete inom kommunen och externt. Det gäller inte minst en ökad delaktighet i samhällsbyggnadsprocessen för att tydliggöra den kulturella servicens betydelse. Förvaltningen arbetar utifrån ett brett kulturbegrepp med målbilden: Kulturen spelar roll! Kulturell infrastruktur Upplevelser är också en allt viktigare del av attraktionskraften i en plats. En upplevelserik plats är en plats där det händer saker. Det bidrar i sin tur till att locka till sig fler invånare, besökare och investeringar. Tillsammans med livsmiljön är upplevelser mycket viktiga för en plats attraktivitet. Vissa bedömare menar till och med att utbudet av upplevelser är helt avgörande för att attrahera nya invånare. Redan under planperioden realiseras projekt Söder (före detta HP-huset) med möjligheten att erbjuda lokaler för kultur. En väl utbyggd kulturell infrastruktur med mötesplatser, lokaler och scener är en grundförutsättning för ett rikt och aktivt kulturliv. En utmaning är att skapa utrymme och möjligheter för kulturskapare att leva och verka i Halmstad, där billiga lokaler och inspirerande omgivningar är viktiga delar. Halmstads kommun behöver därför ta ett helhetsgrepp kring den kulturella infrastrukturen. Detta uppmärksammades inte minst i den lokalutredning, Plats för X, som presenterades för kulturnämnden under Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

11 4.3.3 Eftergymnasial kulturutbildning Det saknats eftergymnasial utbildning i Halmstads kommun inom samtliga konst- och kulturutövarområden. Högskolan i Halmstad har nu tagit ytterligare ett steg i att möta den digitala utvecklingen genom att skapa en stark digital miljö för forskning, utbildning och utveckling DLC med fokus på lärande, pedagogik och kultur. Där möjliggörs kreativa miljöer i kombination med den senaste digitala tekniken för både kreativt skapande och synliggörande av ny kunskap. DLC vänder sig både till målgrupper inom högskolan forskare, lärare och studenter och till externa samarbetsparter. Det kan till exempel vara yrkesverksamma lärare, elevgrupper inom skolan, kulturinstitutioner, företag och andra intresseorganisationer. Med utbildningsmöjligheter på eftergymnasial nivå skulle kultursektorn kunna utvecklas, inflyttningen öka, samt forskning inom området möjliggöras. Sammantaget skulle det innebära att fler människor får en möjlig framtid i Halmstad med högre studier och arbetstillfällen En av Sveriges främsta kulturkommuner För att Halmstad ska bli en av Sveriges främsta kulturkommuner krävs en bred och gemensam syn på kultur i hela kommunens organisation. Det innebär att gå från att betrakta kultur som ett avgränsat verksamhetsområde, med enskilda kulturyttringar och konstformer, till att betrakta kultur som bärare av livskvalitet och attraktionsvärden. Det behövs både bredd, spets och tillgänglighet för att vara en kulturkommun. Kulturförvaltningen är en motor i detta arbete som tillsammans med övriga förvaltningar och bolag kan verka för kommunfullmäktiges mål; att Halmstad ska vara en av Sveriges främsta kulturkommuner med internationell ryktbarhet inom konsten. Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

12 4.4 Nya lagar Museilag (2017:563) Den 1 augusti 2017 trädde lagen som reglerar offentligstyrda museer i kraft. I den fastställs att museerna ska bidra till samhället och dess utveckling genom att främja kunskap, kulturupplevelser och fri åsiktsbildning. Lagen syftar till att skapa långsiktigt tydliga förutsättningar för ett sammanhållet allmänt museiväsende. Att museerna ska främja kunskap innebär att de utifrån sina specifika resurser, i form av samlingar de förvaltar, intern kunskapsuppbyggnad och förmedlingsarbete, ska bidra till kunskap i samhället i stort. Att museerna ska främja kulturupplevelser innebär att de ska tillhandahålla upplevelser av estetisk eller annan kulturell art. Att museerna ska främja fri åsiktsbildning innebär att verksamheten ska understödja ett fritt meningsutbyte, präglas av tolerans och öppenhet för olika perspektiv samt stå fri från censur och andra hindrande åtgärder. Museerna ska bidra till målen utifrån sina ämnesområden Skuldsaneringslag (2016:675) Svenskarnas skuldbörda ökar, vilket är stort samhällsproblem, men framför allt är det ett hårt slag för den enskilde. För att underlätta för dem som hamnat i skuld att få hjälp att komma ur sin situation så fattade regeringen beslut om att ändra i skuldsaneringslagen. Den nya lagen trädde i kraft den 1 november 2016 och är en del av regeringens strategi för att motverka överskuldsättning. Den nya lagen om skuldsanering innehåller bland annat att det är enklare att ansöka, samt möjlighet att betala direkt vid kronofogdens beslut om att inleda skuldsanering. Juni och december införs som betalningsfria månader och har man goda skäl kan man få betala under kortare tid än de vanliga fem åren. Chansen att få skuldsanering mer än en gång är också något större än tidigare Dataskyddsförordningen maj 2018 EU har i april 2016 beslutat om ett nytt regelverk för behandling av personuppgifter som ska börja tillämpas i medlemsstaterna i maj Regelverket kommer att innebära en del förändringar för de som behandlar personuppgifter. Mycket i dataskyddsförordningen liknar dock de regler som finns i personuppgiftslagen. På samma sätt som idag får man behandla personuppgifter med stöd av samtycke från de registrerade, för att uppfylla ett avtal eller efter en intresseavvägning. De registrerade kommer även i fortsättningen att ha rätt att få information om den personuppgiftsbehandling som sker, och den som behandlar personuppgifter måste ha tillräckliga säkerhetsåtgärder för att uppgifterna skyddas på rätt sätt. Om det är fråga om uppgifter om hälsa, etniskt ursprung, politisk uppfattning eller religiös tro ställs särskilda krav. Ett av syftena med dataskyddsförordningen är just att skydda enskildas grundläggande rättigheter och friheter, särskilt deras rätt till skydd av personuppgifter. Rätten till privatliv uttrycks i den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

13 Dataskyddsförordningen har också till syfte att skapa en enhetlig och likvärdig nivå för skyddet av personuppgifter inom EU så att det fria flödet av uppgifter inom unionen inte hindras. Detta uppnås genom att förordningen är direkt tillämplig i de olika medlemsstaterna och att samma regler gäller inom hela unionen. Andra syften med att ta fram en ny dataskyddsförordning har varit att modernisera dataskyddsdirektivets regler från 1995 och att anpassa dessa till det nya digitala samhället. Förordningen ska börja tillämpas i Sverige (liksom i övriga medlemsstater) den 25 maj Barnkonventionen blir svensk lag Det finns ett förslag att FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen, ska bli svensk lag. Utredningen som arbetar med förslaget föreslår att barnkonventionen ska bli svensk lag från den 1 januari år Redan i sin första regeringsförklaring 2014 slog statsminister Stefan Löfven fast att barnkonventionen ska bli svensk lag, men nu föreslår man att det ska ske först 1 januari Om barnkonventionen blir svensk lag skulle det innebära att det enskilda barnets rättssäkerhet stärks och att barnets bästa kommer i främsta rummet på ett tydligare sätt än idag. Vidare skulle de svenska reglerna tolkas utifrån konventionen sedd i sin helhet. Viktigt att komma ihåg är att de åtgärder som redan har vidtagits i svensk lagstiftning inte skulle vara betydelselösa utan kvarstå och kompletteras med fler ändringar. Regeringen föreslår att barnkonventionen inkorporeras i svensk lag den 1 januari I väntan på att barnkonventionen ska bli svensk lag bör vi som arbetar med barns rättigheter i kommuner, landsting och regioner förbereda oss Bibliotekslag (2013:801) Bibliotekslagens syfte är att sätta ramarna för Sveriges biblioteksverksamhet. Den betonar bibliotekens utveckling och den grundläggande roll som biblioteken spelar för kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Den nu gällande bibliotekslagen trädde i kraft den 1 januari Bibliotekslagen omfattas av arton paragrafer för kommuner och landsting att följa. Den första paragrafen anger bestämmelser för vilka bibliotek som omfattas av lagen. I stort sett gäller det all biblioteksverksamhet som är finansierad med offentliga medel såsom folkbibliotek, skolbibliotek (kommunala och privata), regional biblioteksverksamhet, högskolebibliotek, lånecentraler och övriga offentligt finansierade bibliotek. Utöver det övergripande ändamålet att det ska vara avgiftsfritt att låna litteratur ska också det allmänna biblioteksväsendet verka för det demokratiska samhällets utveckling, det vill säga att främja litteraturens ställning och intresse för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt att annan kulturell verksamhet ska finnas tillgänglig. Dessutom riktar bibliotekslagen också särskild uppmärksamhet till olika grupper i samhället, såsom personer med funktionsnedsättning, de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska. Biblioteksväsendet ska erbjuda litteratur på de nationella minoritetsspråken, andra språk än svenska, lättläst svenska samt anpassade medier. Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

14 5 Kommunfullmäktiges mål 5.1 Med sikte på invånare Halmstad växer i snabb takt. Allt fler föds här, allt fler blir äldre här och till vår stora glädje flyttar också många hit. Halmstad är attraktivt. Vår uppgift är att skapa förutsättningar för att det ska fortsätta att vara så. År 2050 ska vi vara invånare. Redan under 2017 kommer vi att passera invånare. Det gör oss till en större stad. Men utmaningarna blir med detta också större. Vi måste växa smart och hållbart. Våra välfärdstjänster ska vara fortsatt goda. Kvaliteten på skolan ska vara så hög att den ger skäl för barnfamiljer att flytta hit. De äldre, som blir allt friskare och aktivare, ska erbjudas moderna bostäder och ett liv med stor valfrihet. I år kan vi utifrån planeringsdirektiv med budget läsa om riktningar, de olika områden som är särskilt angelägna för att Halmstad ska vara en hållbar och attraktiv kommun även när vi är invånare. Det finns tio riktningar, som ger just en riktning i vilken kommunens politiker och medarbetare ska arbeta för att skapa utveckling Konkretiserat mål 1: I Halmstad ska vi ha ett förhållningssätt som präglas av mod och nytänkande och av att vi arbetar tillsammans för att göra skillnad för invånare, besökare och företagare. Mätetal Målvärde 2018 Målvärde 2019 Målvärde 2020 Andel medarbetare som upplever att vi arbetar tillsammans. 75 % 75 % 75 % Andel ärenden som hanteras genom digital självservice. Ökning Ökning Ökning Varje avdelning ska göra minst en kundundersökning, som mäter bland annat bemötande Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

15 5.2 Utbildning, näringsliv och arbete Rätten till utbildning är en av grundbultarna i ett demokratiskt samhälle. Utbildningssystemet spelar en avgörande roll för människors chanser att få ett arbete eller försörja sig genom eget företagande. Utbildning skapar möjligheter och ger färdigheter som gör att människor kan delta aktivt i samhället och fatta egna beslut. Ett framgångsrikt näringsliv har avgörande betydelse för tillväxten och jobben och är en förutsättning för en bra välfärd. Riktningen Ändamålsenliga lokaler för framtiden - är att gemensamt lösa framtida behov av lokaler utifrån ledorden framförhållning, kreativitet, flexibilitet och resurshushållning. Våra lösningar ska fokusera på hur verksamheterna på ett nytänkande sätt kan bedrivas liksom på hur våra lokaler kan nyttjas effektivt. Riktningen Stadskärna i ständig utveckling - är en levande stadskärna för invånare och besökare. En spännande mötesplats med känsla, där människor vill vistas och där företag vill verka och dit nya etableringar vill söka sig. Stadskärnan ska vara en plats för aktiviteter. Riktningen - Ett växande Halmstad som attraherar - är ett växande Halmstad där människor och företag vill bo och verka. Halmstad är en regional tillväxtmotor och attraktivt besöksmål. Strategiskt viktigt är att profilera Halmstad som en attraktiv boende-, etablerings- och besöksort samt regionalt centrum. Kulturlivets roll för attraktiviteten är också stor. Halmstad ska vara den smarta, större staden som har en storstads utbud men där närheten är central. Vi ska tillsammans med regionen, näringslivet, Högskolan och andra aktörer som till exempel Försvarsmakten skapa ett klimat med talanger och entreprenörer som bidrar till förnyelse i näringslivet Konkretiserat mål 5: I Halmstad ska alla barn och unga ha möjlighet till en meningsfull fritid Mätetal Målvärde 2018 Målvärde 2019 Målvärde 2020 Barn och unga som har möjlighet till en meningsfull fritid. Ökning Ökning Ökning Upplevd delaktighet på kulturförvaltningens mötesplatser för unga. 55 % 56 % 57 % Konkretiserat mål 6: Halmstad ska ha stränder, en stadskärna och evenemang som attraherar både Halmstadbor och besökare Verksamhetsmål: Genomföra aktiviteter och evenemang utifrån Kulturstråk Nissan Mätetal Målvärde 2018 Målvärde 2019 Målvärde 2020 Antal genomförda projekt i Kulturstråk Nissan Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

16 5.3 Socialt hållbar utveckling De sociala aspekterna av hållbar utveckling handlar om att alla invånares grundläggande mänskliga behov tillgodoses. Det rör inflytande och jämlikhet, trygghet och delaktighet, att ha en livssituation som skapar livsglädje, att hälsan är god. För att skapa förutsättningar för social hållbarhet krävs ett samspel mellan en rad olika aktörer i samhället. Kulturen är en viktig del i att bygga broar mellan människor. Riktningen - Integration för framtidens Halmstads kommun - är ett effektivt, samordnat och framgångsrikt mottagande av nyanlända i samverkan med andra aktörer som civilsamhället och näringslivet. Den nyanländas kompetens ska tidigt identifieras för att komma till användning, vilket både samhället och den enskilda tjänar på. Den nyanländas motivation och egna ansvar ska skapa förutsättningar för att bli självförsörjande. Riktningen - Framtidens digitala Halmstad - är att Halmstads kommun ska vara bland de ledande kring att använda ny teknik för innovativa arbetssätt och lösningar. Att alltid först pröva digitala lösningar i utvecklingen av Halmstad kommuns verksamheter är strategiskt viktigt. Digitaliseringen ska ge en enklare, effektivare och bättre vardag för invånare, verksamheter och medarbetare samtidigt som den ska bromsa ökande kostnader. Riktningen All kompetens behövs - är att Halmstads kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. Smart rekrytering, att erbjuda ett hållbart arbetsliv, en organisation med höga frisktal och goda utvecklingsmöjligheter är strategiskt viktigt för att säkra framtidens behov av kompetens. Vi anställer utifrån morgondagens behov av kompetens, inte enbart dagens. Delaktighet och påverkan samt ett gott ledarskap är förutsättningar för att vara en attraktiv arbetsgivare Konkretiserat mål 9: Halmstad ska vara en av Sveriges främsta kulturkommuner med internationell ryktbarhet inom konsten Verksamhetsmål: Utveckla kulturstaden Halmstad Verksamhetsmål: Utarbeta kulturstrategi för Halmstad Mätetal Målvärde 2018 Målvärde 2019 Målvärde 2020 Andel Halmstadbor som upplever att de bor i en konststad. (2014: 63 %, 2015: 61 %) 67 % 68 % 68 % Antal internationella kultursamarbeten Halmstad som kulturkommun. Kvalitativ bedömning av vilka kriterier kring att vara en kulturkommun som Halmstad uppfyller. SCB:s medborgarundersökning: nöjd-medborgarindex Kultur. (2015: 72, 2016: 73) Konkretiserat mål 10: I Halmstad ska alla känna att de har lika värde, möts av respekt och har möjlighet att vara delaktiga i samhället Mätetal Målvärde 2018 Målvärde 2019 Målvärde 2020 SCB:s medborgarundersökning: nöjd-inflytandeindex. (2015: 44, 2016: 39) Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

17 5.4 Ekologiskt hållbar utveckling Den ekologiska aspekten av hållbar utveckling handlar om att vi måste hushålla med naturresurser; bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och minska den negativa påverkan på naturen och människors hälsa. Det är vår ambition att naturvärdena i kommunen ska vara stora och att den bebyggelse som finns ska vara ekologiskt hållbar. Riktningen - Allt vatten behövs - är att både öka tillgången till och minska förbrukningen av vatten. Vi har alla, invånare och medarbetare i Halmstads kommun, ett personligt ansvar för att hushålla med vårt vatten. Riktningen - Ett klimatanpassat Halmstad - innebär att vara ett mer robust samhälle som på ett proaktivt sätt har förmågan att hantera klimatförändringarna. Kommunens organisation ska samverka internt och externt samt arbeta aktivt för att genomföra åtgärder för att minska konsekvenserna av klimatförändringarna Konkretiserat mål 16: I Halmstad ska det vara lätt att vara miljövänlig Mätetal Målvärde 2018 Målvärde 2019 Målvärde 2020 Antal insatser för att kommuninvånarna ska kunna leva miljövänligt Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

18 6 Nämndens mål 6.1 Hälsa och arbetsmiljö Kulturförvaltningen ska vara en hållbar och hälsosam arbetsplats Mätetal Målvärde 2018 Målvärde 2019 Målvärde 2020 Medarbetarundersökningen: HME Hållbart medarbetarengagemang nuläge Ökning Ökning Medarbetarundersökningen: HME Motivation nuläge Ökning Ökning Medarbetarundersökningen: HME Ledarskap nuläge Ökning Ökning Medarbetarundersökningen: HME Styrning nuläge Ökning Ökning Korttidssjukfrånvaro (2016: 4.9 sjukdagar (dag 1-14) per tillsvidareanställd) Minskning Minskning Minskning 6.2 Jämställdhet Kulturförvaltningens verksamheter ska vara jämställda Mätetal Målvärde 2018 Målvärde 2019 Målvärde 2020 Antal insatser för att öka jämställdheten i verksamheternas utbud Kunskapen om mångfald ska öka hos kulturförvaltningens medarbetare Mätetal Målvärde 2018 Målvärde 2019 Målvärde 2020 Medarbetarundersökningen: Kunskapsökning om mångfald. 77 Ökning Ökning Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

19 7 Nyckeltal Utöver de mätetal som knyts till de olika målen finns ett antal nyckeltal i kulturnämndens verksamheter som är viktiga att följa. Syftet med nyckeltal är snarare att följa utvecklingen än att styra verksamheten. Utfall redovisas för de nyckeltal som samlats in under Resterande utfall redovisas vid uppföljning av verksamhetsplanen. Nyckeltal Utfall 2016 Antal besök på folkbibliotek i Halmstad varav antal besök på stadsbiblioteket Antal besök på bibliotekswebben (sessioner) Andel invånare som besöker folkbiblioteken 83 % Antal lån/omlån totalt varav antal e-bokslån varav digitala omlån Andel återlämning av media via återlämningsrobot Antal ärenden, konsumentrådgivning Antal ärenden, budget- och skuldrådgivning 459 Antal ärenden, energi- och klimatrådgivning 100 Antal besök på Mjellby konstmuseum Antal besök på Halmstads konsthall Antal besök på Hallands konstmuseum Antal beviljade kulturstöd (Arrangemangs- och projektstöd, flerårsstöd, kulturarvsstöd, 90 studieförbundsstöd och idépengar) - varav antal beviljade idépengar 19 Antal föreningsdrivna mötesplatser för unga Antal besök på mötesplatser för unga (egna och föreningsdrivna) Antal deltagande barn och unga i Aktiv sommars lägerverksamhet Antal offentliga konstverk i offentlig miljö Antal inköpta konstverk till konstsamlingen under året Nöjd-medborgar-index Kultur 73 - Nöjd-medborgar-index biblioteksverksamhet 8,4 - Nöjd-medborgar-index utställnings- och konstverksamheter 7,3 - Nöjd-medborgar-index teaterföreställningar och konserter 7,1 Nöjd-region-index tillgången till kulturevenemang 6,8 Nettokostnad kultur/invånare i kr Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

20 8 Internbudget 2018 Kulturnämndens målsättning är att bedriva verksamhet inom tilldelad budgetram, med 0,5 procents marginal. Ingen budgetmässig inflationskompensation sker under perioden Uppföljning av det ekonomiska läget rapporteras tre gånger per år till nämnden. Driftbudgeten kommer att justeras i december, utifrån avtalsmässiga löneökningar och hyreskompensationer, som inte fanns med vid beredning av planeringsdirektiv med budget. 8.1 Driftbudget år tkr Enligt Planeringsdirektiv med budget har kulturnämnden fått en nettobudgetram på tkr att förhålla sig till. Summan benämns som budgetram eller driftbudget, vilket innebär att kulturnämnden har fått dessa skattemedel att driva verksamhet med. Summan motsvarar ungefär 2,3 procent av den totala budget på drygt fem miljarder kronor, som finns att fördela mellan Halmstads kommuns förvaltningar. Ungefär 0,5 procent av kommunalskatten används till att finansiera kultur i Halmstads kommun. Utifrån Planeringsdirektiv med budget kan vi utläsa förändringar i nämndens budgetram. De största posterna är: + Budgeten är kompenserad med tkr för utökat bidrag till Hallands konstmuseum med anledning av tillbyggnation, halvåret En ramförstärkning med 600 tkr, som inte är öronmärkt till något. Effektiviseringar och kostnadsreduktioner tkr, som grundar sig på 3 procent av nämndens nettobudget, efter det att lönekostnaderna räknats bort från ramen. + Nya lokaler för kulturverksamhet, medel för att täcka kostnader för kulturhus Söder, tkr. DRIFTBUDGET i tkr Utfall 2016 Budget 2017 Budget 2018 Verksamhetens intäkter Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Övriga kostnader NETTODRIFTBUDGET Intäkterna på 13 miljoner kronor består i huvudsak av driftbidrag från regionen, för skolbiblioteksavtal och bidrag från EU och AMS. Nämndens beslut om taxor och avgifter innebär intäkter från bland annat entréavgifter, förseningsavgifter, tillfälliga lokaluthyrningar, samt försäljning av varor och tjänster. Personalkostnader utgör den största kostnadsposten med 65 miljoner kronor. Inom kulturförvaltningen arbetar cirka 130 tillsvidareanställda, samt ett antal timanställda och uppdragstagare. Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

21 Lokalkostnader, som budgeterats till 30 miljoner kronor, består av internhyror, tillfälliga hyror, FMservice och köp av städ. Nämnden ansvarar för 9 bibliotek, 5 mötesplatser för unga, 2 konstinstitutioner, ett kulturhus, medborgarservice, samt kontorslokaler på Kungsgatan 25 och i Rådhuset. Budget för lokalkostnader motsvarar 25 procent av kulturnämndens budgetram. Kapitalkostnader består av avskrivningskostnader och internränta. Summan baseras på tidigare års investeringar och budgeteras hamna på nästan 2 miljoner kronor under Övriga kostnader på 39 miljoner kronor används för att bedriva verksamhet. Några av de större posterna som kan nämnas är bidrag och stöd, samt tele- och datakommunikation. Här återfinns även kostnader för arrangemang, annonser, transporter, försäkringar och övriga verksamhetskostnader. 8.2 Investeringsanslag år tkr Kulturnämnden har enligt planeringsdirektivet fått investeringsanslag med tkr tkr är avsatta till konstnärlig gestaltning och 250 tkr till inköp av konst. Meröppna bibliotek har fått 800 tkr i investeringsmedel tkr har beviljats för inventarier och utrustning kulturverksamhet, med koppling till det nya kulturhuset på Söder. Resterande 500 tkr har beviljats till övriga inventarier enligt verksamheternas behov. I tabellen nedan visas en jämförelse med 2017 års investeringsmedel och de medel som beviljats för INVESTERINGSBUDGET i tkr Budget 2017 Budget 2018 Inköp av konst, hela kommunen Konstnärlig gestaltning i offentlig miljö Inventarier, 5 år Inventarier och utrustning kulturverksamhet, 10 år Tillgängliga bibliotek -800 NETTOINVESTERINGAR i tkr Övriga anslag för kultur Det bör kommenteras att medel i 2018 års budget även anslagits till andra nämnder, som kommer kulturnämndens verksamheter till godo: Samhällsbyggnadskontoret tkr till Kulturstråk Nissan Fastighetskontoret 300 tkr Utrymningsramp Stadsbiblioteket Fastighetskontoret 350 tkr RWC Söndrums bibliotek Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

22 9 Bilagor 9.1 Bilaga 1 - Ekonomiska förändringar Ekonomiska förändringar ersätter det tidigare arbetet som gjorts med verksamhetsförändringar. Ekonomiska ramar och investeringar fastställs slutligen i kommunfullmäktiges planeringsdirektiv med budget. Utöver första året under planeringsperioden är slutliga beslut inte tagna, varför budgeten kan förändras till innehåll och/eller belopp Ekonomiska konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Drift 2021 Drift 2022 Drift 2023 Kulturell service - Nytt bibliotek/mötesplats Bergsgård 1:6 m. fl. RANAGÅRD Meningsfull fritid Tillhandahålla samhällsservice och digital bildning, genom utveckling av medborgarkontor på Stadsbiblioteket med mobila team. Språkstart Vård- och underhåll av Halmstads offentliga konst För en stärkt kulturell infrastruktur: lokaler och scener i Halmstad Mjellby konstmuseum: utökat driftanslag under förutsättning att politiska beslut tas Summa Kulturell service - Nytt bibliotek/mötesplats Bergsgård 1:6 m. fl. RANAGÅRD Detaljplanens syfte är att skapa möjligheter för uppförande av en ny stadsdel inom Bergsgård 1:6. I granskningshandlingen tillhörande detaljplanen (s. 35) står följande: Avsikten är att det ska finnas ett varierat bostadsutbud för alla åldrar som kompletterar befintligt bostadsbestånd. Här planeras för 400 nya bostäder. Den nya stadsdelen ska även erbjuda service i form av skola, förskolor och äldreboende både för det nya områdets behov men även för boende i övriga delar av Halmstads kommun. Möjligheter ska också skapas för viss kommersiell service i området. ( ) Behov bedöms även finnas av service genom t. ex. ett bibliotek eller en mötesplats för unga kan lämpligen inrymmas i skolans lokaler. Kulturförvaltningen, tillsammans med barn- och ungdomsförvaltningen, har här möjlighet att skapa en mötesplats för unga, skolbibliotek och folkbibliotek i en gemensam lokal. I många av de befintliga folkbiblioteken återfinns idag även skolbibliotek. Idag regleras skolbiblioteken i skollagen och folkbiblioteken i bibliotekslagen. Genom kommunens biblioteksplan, samt avtal mellan barn- och ungdomsförvaltningen och kulturförvaltningen, samarbetar idag de två biblioteksformerna. Detta samarbete möjliggör för skolbiblioteken att bland annat ta del av hela folkbibliotekens medieutbud. Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

23 Genom att integrera tre verksamheter i samma lokal skapas möjligheter för längre öppethållande, bemanning med blandade kompetenser samt effektivt lokalutnyttjande. Att integrera mötesplats för unga med bibliotek finns flertalet exempel på, där Biblo Tøyen i Oslo är ett av de senaste och mest framgångsrika. Bäckagård/Söndrum är ett utav våra mest växande områden demografiskt sett när det gäller barn och unga. Att skapa en mötesplats med kulturella och även vissa tekniska möjligheter för till exempel musikproduktion tror vi skulle vara en framgångsfaktor. Att ha en studio samt tillgänglig scen ser vi som nödvändigt. Ekonomiska konsekvenser: Utökade driftkostnader i form av personalresurser, initiala investeringar, uppstartskostnad för mediabestånd, effektivt lokalutnyttjande. Bibliotekspersonal: tkr Fritidsledare: tkr Medier: -280 tkr Uppstartskostnader första året för mediabestånd: -900 tkr (egentligen är behovet tkr, men genom effektivt nyttjande av befintligt bestånd minskas den initiala kostnaden). 2021: tkr 2022: tkr 2023: tkr Meningsfull fritid I kommunens OPUS beräknas en fortsatt hög befolkningstillväxt i Halmstads kommun, med en prognos på drygt invånare år Det innebär en betydligt snabbare befolkningstillväxt än vi är vana vid. Särskilt antalet barn i grundskoleålder, 6-15 år, kommer öka mycket snabbt framöver. Redan år 2020 beräknas gruppen öka med närmare individer. Under 2015 genomfördes gemensamma målanalyser utifrån planeringsdirektivens två mål om fritid och psykisk hälsa för pojkar och flickor. I de förvaltningsövergripande analyserna inom båda dessa mål framkom värdet av fritidsaktiviteter som når fram till varje barn, samt behovet av att fokusera mer på riktade insatser till prioriterade grupper. Kommunen behöver fortsätta arbeta på att nå ut tillsammans och analysera utifrån behoven kopplat till olika geografiska områden. Alla barn och ungdomar ska ha rätt till en meningsfull fritid oberoende av exempelvis funktionsvariationer eller etnicitet. Både kulturnämnden och teknik- och fritidsnämnden har målformuleringar kring alla barns möjlighet till en meningsfull fritid. Med fler fritidsledare kan kommunen nå ut över större områden och på så vis öka måluppfyllelsen gällande bredden. Ett team med fritidsledare förväntas möta upp de behov och önskemål som finns bland barn och unga. Dessa kommer vara en flexibel resurs som genomför insatser där de behövs som mest. Detta är särskilt angeläget då förändrade behov och önskemål är svåra att förutse på förhand. Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

24 Ekonomiska konsekvenser: Resurstillskott av fem personal för att nå ut till fler barn och unga genom att finnas på ett större geografiskt område. Det krävs inga investeringskostnader i lokaler, utan teamet ska finnas i skolans lokaler. 2021: tkr 2022: tkr 2023: tkr Tillhandahålla samhällsservice och digital bildning, genom utveckling av medborgarkontor på Stadsbiblioteket med mobila team Biblioteken i Halmstad har idag en Ord- och bildverkstad på Stadsbiblioteket. Vid öppnandet 2006 låg ord- och bildverkstaden långt framme på ett nationellt plan, men idag ligger man efter och kan inte svara upp till de behov som finns. Här planeras en utbyggnad rent fysiskt men också med bemanning med bibliotekarier och IT-pedagoger. Samtidigt planeras det för en utveckling där samhällsvägledare vid vissa tidpunkter bemannar verksamheten för att ge rådgivning, likt den verksamhet som idag återfinns endast i Andersberg. Samma funktioner som planeras i Stadsbiblioteket behöver finnas även i ytterområdena men i mindre skala och vid bestämda, behovsstyrda, tider. Medborgarkontoren innefattar även möjligheter för bland annat Halmstad direkt att befinna sig i ett sammanhang där mycket människor rör sig och dit många går för att få ett kommunalt stöd. Kompetensutveckling av befintlig personal samt utökning av personalresurser behövs. Verksamheten sker i befintliga lokaler så som Stadsbiblioteket och aktuella närbibliotek. Minibuss för transport och möjlighet att verka på spontana platser efter behov. Ekonomiska konsekvenser: Kompetensutveckling och lokalkostnader finansieras inom ram. Däremot behövs utökning av ram för: 3 heltidstjänster: tkr Minibuss: -120 tkr IT/digitalisering/automatisering: -320 tkr 2021: tkr 2022: tkr 2023: tkr Språkstart En människas förmåga att lära sig språk befästs tidigt. Samma förmåga tar vi med oss hela livet och ligger bland annat till grund för hur vi klarar utbildning och möjligheten att delta i samhället i stort. Forskning har visat på hur stor vikt bland annat högläsning har för små barns språkutveckling. Förhållandet har beskrivits av författarinnan Mem Fox på följande sätt: Om alla föräldrar och vuxna som tar Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

25 hand om barn läste minst tre böcker om dagen för barn de har i sin närhet så skulle vi förmodligen kunna utplåna analfabetism på en generation. Vad finns det för hinder? Låt oss försöka! (Fox, 2001). Region Halland har tillsammans med kommunerna tagit fram ett förslag på hur man redan i tidig ålder kan stärka små barns språkutveckling, och på så sätt säkerställa en jämlik och kvalitativ process där alla barn ges förutsättningar att utveckla ett rikt och välutvecklat språk. I Halmstads kommun är detta ett samarbete mellan barn- och ungdomsförvaltningen, kulturförvaltningen och regionen. Språkstart syftar till att: Stärka föräldrarnas roll i barns språk-, kommunikations- och läsutveckling Vidareutveckla samverkan mellan folkbibliotek, barnhälsovård och förskola genom en gemensam samverkan med vårdnadshavare Öka kunskapen om små barns språk-, kommunikations- och läsutveckling hos alla parter Med utgångspunkt i den kartläggning som gjorts över pågående satsningar inom kommunen och regionen på små barns språkutveckling föreslås följande tillvägagångssätt: Hembesök 1 (vid 6 mån) Biblioteksbesök ca 8-10 mån (bibliotek, bvc, logoped) Hembesök 2 (12 mån) Föräldramöte förskolan (prioriterade områden inom Språkstart) (ca 18 mån) Föräldramöte förskolan utifrån efterfrågan BVC språkscreening (2 år) Språkfest på biblioteket (cirka 3 år) Ekonomiska konsekvenser: För att säkerställa en kvalitativ process kommer satsningen första året koncentreras till mer socioekonomiskt utsatta områden för att år två och tre utvecklas till hela kommunen. Personalkostnader: År 1: -670 tkr (regionen bidrar med lika mycket) År 2: tkr (regionen bidrar med lika mycket) År 3: tkr (regionen bidrar med lika mycket) Leasingkostnad/år: -20 tkr Tolk/år: -35 tkr (regionen bidrar med lika mycket) 2021: -725 tkr 2022: tkr 2023: tkr Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

26 Vård- och underhåll av Halmstads offentliga konst Halmstads kommuns offentliga konstsamling expanderar kraftfullt och utgör en viktig faktor för stadens attraktivitet och för att Halmstad ska kunna bli en av Sveriges främsta kulturkommuner. Många av konstverken behöver, förutom ett kontinuerligt driftunderhåll, även omfattande restaureringar. Tidigare har teknik- och fritidsförvaltningen uppburit ansvar och också tagit kostnaden för driften. I dag är det FM-service som utför detta arbete, men kulturförvaltningen står för den löpande kostnaden. Inga medel har förts över från teknik- och fritidsförvaltningen. Det finns en plan upprättad med långsiktiga strategier kring restaurering. Denna plan kan realiseras från och med 2020 om medel tillsätts för vård/restaurering. Driftsmedel är nödvändiga utifrån det övertagna ansvarsområdet från teknik- och fritidsförvaltningen och möjliggör fortsatt samverkan med FM-service. Att Halmstads offentliga konstverk presenteras i ett bra skick är kopplat till stadens attraktivitet och bidrar väsentligt till att Halmstad kan bli en av Sveriges främsta kulturkommuner. Ekonomiska konsekvenser: Årlig kostnad för drift -400 tkr och för vård/reparation -400 tkr. 2021: -800 tkr 2022: -800 tkr 2023: -800 tkr För en stärkt kulturell infrastruktur: lokaler och scener i Halmstad Ett attraktivt Halmstad har ett levande kulturliv i grunden. Ett levande kulturliv kräver en god kulturell infrastruktur, där bland annat lokaler ingår. Halmstad växer och fler medborgare innebär även fler kulturskapare. Kulturnämnden och kulturförvaltningen driver ett aktivt arbete med att utveckla Halmstad till en av Sveriges främsta kulturkommuner. Centralt i det arbetet är lokal- och scentillgången för kulturlivet, det vill säga en stark kulturell infrastruktur. Satsningen på Projekt Söder (före detta HP-huset), som innebär en samlokalisering av kulturell produktion och verksamhet med kulturskolan och konsertsal, utgör starten på ett stärkande av Halmstads kulturella infrastruktur och lokalförsörjning för kulturlivet. Trots detta föreligger det ytterligare behov, bland annat en plats för att uppleva och producera scenkonst. Även en lokal riktad till verksamma bild- och formkonstnärer med verkstäder och ateljéer är önskvärd. En stark kulturell infrastruktur möjliggör för kulturskapare och andra personer i de kreativa näringarna att leva och arbeta i Halmstad. Ett levande kulturliv har en stark bidragande effekt till en stads attraktivitet och innovationskraft. Ekonomiska konsekvenser: Kompensationskostnader för ökade hyres- och driftskostnader för ytterligare lokal/er. 2021: drift tkr 2022: drift tkr 2023: drift tkr Till den ekonomiska förändringen hör även en årlig investeringskostnad på -500 tkr. Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

27 Mjellby konstmuseum: utökat driftanslag under förutsättning att politiska beslut tas Museernas roll som kunskapsförmedlare stärks i den nya museilagen som trädde i kraft i juli Mjellby konstmuseums verksamhet genererar både kunskap kring det lokala, nationella och internationella kulturarvet. Mjellby konstmuseum utgör idag en stark reseanledning till Halmstad. En stark kulturell infrastruktur med ett museum i nationell och internationell klass bidrar till ett attraktivt Halmstad, men också till kommuninvånarnas stolthet och nöjdhet. I planeringsdirektiv med budget slogs fast att det skulle göras en utredning kring Mjellby konstmuseums framtid. Beslut i frågan tas under Utvecklingsförslaget i utredningen tar höjd för en fördubbling av antalet besökare och en utökning av verksamheten, bland annat med ytterligare ytor för utställningar. En utökning av drift och verksamhetsmedel kommer därför också behövas. Redan i dag utgör Mjellby konstmuseum en stark reseanledning till Halmstad och Halland. Många Halmstadbor känner också en stolthet över museet och inte minst över kulturarvet Halmstadgruppen som förvaltas där. Den investering som utvecklingsförslaget föreslår innebär att verksamheten både kan säkerställas för framtiden samt utökas och utvecklas. Ett utökat drift- och verksamhetsanslag från 2021 möter upp utvecklingen. Ekonomiska konsekvenser: 2021: tkr 2022: tkr 2023: tkr En konsekvens av satsningen är att cirka 40 miljoner kr genereras årligen till Halmstads besöksnäring. Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

28 9.1.2 Investeringar Investeringar Investering 2021 Investering 2022 Investering 2023 Nytt bibliotek/mötesplats Bergsgård 1:6 m. fl. RANAGÅRD Tillhandahålla samhällsservice och digital bildning, genom utveckling av medborgarkontor på Stadsbiblioteket med mobila team För en stärkt kulturell infrastruktur: lokaler och scener i Halmstad Inköp till konstsamlingen Inventarier, 5 år Återlämningsrobot till stadsbiblioteket Konstnärlig gestaltning i offentlig miljö Utveckling av Mjellby konstmuseum, under förutsättning att politiska beslut tas Summa Nytt bibliotek/mötesplats Bergsgård 1:6 m fl. RANAGÅRD Investeringskostnader som tillhör den ekonomiska förändringen om nytt bibliotek/mötesplats. Hyllor och möbler: -950 tkr IT/digitalisering/automatisering: -800 tkr Studio, blackbox, inklusive mindre scen med fullständig teknik: tkr Tillhandahålla samhällsservice och digital bildning, genom utveckling av medborgarkontor på Stadsbiblioteket med mobila team. Investeringsmedel för inskaffande av minibuss för transport och möjlighet att verka på spontana platser efter behov. För en stärkt kulturell infrastruktur: lokaler och scener i Halmstad Teknik och scenutrustning för nya lokaler för kultur. Kapitalkostnaden för investeringen ryms inte inom förvaltningens ekonomiska ram. Inköp till konstsamlingen Fortsatt behov av inköp till konstsamlingen. Ingen avskrivning på konst, enbart real räntesats på 1,00 procent. Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

29 Inventarier, 5 år Sedan tidigare finns 500 tkr upptagna som investeringsmedel i planeringsdirektiv med budget , för åren 2018 och Önskemål finns om en utökning till 800 tkr för att kunna möta framtida investeringsbehov kopplat till kulturnämndens lokaler och mötesplatser. Kapitalkostnaden för investeringen ryms inte inom förvaltningens ekonomiska ram. Återlämningsrobot till stadsbiblioteket Den nuvarande återlämningsroboten inskaffades år Det är nu dags att investera i en ny sådan för att kunna fortsätta hantera återlämnade media på ett effektivt sätt. Kapitalkostnaden eller hyran för investeringen ryms inte inom förvaltningens ekonomiska ram. Konstnärlig gestaltning i offentlig miljö Fortsatt behov av investeringsmedel för konstnärlig gestaltning i offentlig miljö. Utveckling av Mjellby konstmuseum Investeringsbeloppen är beroende av de politiska beslut som tas om utveckling av Mjellby konstmuseum. Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

30 9.2 Bilaga 2 - Internkontrollplan 2018 Perspektiv Kontrollmoment Hur sker granskning Verksamhet Styrning Ekonomi Lagar, riktlinjer och planer HR/medarbetare Kontroll av att förvaltningens brandskyddsorganisation är aktuell, uppdaterad och känd. Introduktionen ska uppfylla kraven på information om hot och våld, samt brandrutiner. Kontroll av att ledningens handlingsplan, kopplat till medarbetarundersökning 2017, följs upp. Kvartalsvis granskning av inköp Rutiner ska finnas för hantering av personuppgifter utifrån dataskyddsförordningens bestämmelser. Kontroll av att AJoch OJ-situationer rapporteras in enligt rutin. Att senast i augusti genom stickprov kontrollera att förvaltningens brandskyddsorganisation är aktuell, uppdaterad och känd vid granskningstillfället. Under hösten ska granskning ske av två enheters introduktion av nya medarbetare, med fokus på vikarier och timanställd personal. Kontroll av att ledningens handlingsplan följts upp. Detta görs genom granskning av minnesanteckningar från ledningsgruppens fyra APT under Stickprov av first card-inköp, samt köp som görs utanför direktupphandlingssystemet, ska göras minst tre gånger om året. Granskning under hösten genom stickprov i verksamheten, om att rutiner finns och att dessa följs. Granskning under september månad av samtliga tillbuds- och skaderapporteringar som kommit in, samt analys om rapportering skett enligt rutin. Vem granskar kontrollmomentet HR Utredare Staben Utredare Enhetschef Avrapportering till Brandskyddssamordnare Brandskyddsorganisationens huvudansvarig, förvaltningschefen. Avdelningschefen Förvaltningschefen Representant i inköpsrådet Stabschefen Avdelningschef Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

31 9.3 Bilaga 3 - Konkurrensutsättningsplan Kulturna mndens plan fo r konkurrensutsa ttning För perioden Enligt kommunens riktlinjer för konkurrensutsättning (KF 6, 2008) ska varje nämnd upprätta och besluta om en plan för konkurrensutsättning inom sitt verksamhetsområde. Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

32 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Syfte med konkurrentsättning Vad får konkurrensutsättas Nuläge Förstudie Utmanarrätt Förutsättningar för genomförande Organisation Inventering av möjliga verksamheter att konkurrensutsätta Konkurrensutsättning Strategiska funktioner Konsekvenser för den egna organisationen Uppföljning Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

33 1 Inledning Enligt kommunens riktlinjer för konkurrensutsättning (KF 6, 2008) ska varje nämnd upprätta och besluta om en plan för konkurrensutsättning inom sitt verksamhetsområde. Kulturnämndens ansvar regleras i reglemente för kulturnämnden. Syftet med riktlinjer för konkurrensutsättning är att ge nämnderna vägledning med att konkurrensutsätta verksamhet, samt att skapa enhetliga rutiner som möjliggör konkurrensutsättning på likartat sätt oavsett verksamhetsområde. 2 Bakgrund 2.1 Syfte med konkurrensutsättning Kommunfullmäktige har beslutat om riktlinjer för konkurrensutsättning med tillhörande tillämpningsanvisningar. Enligt riktlinjerna ska varje nämnd upprätta och besluta om en plan för konkurrensutsättning inom sitt verksamhetsområde. Enligt riktlinjerna kan konkurrensutsättning ses som ett sätt att utveckla och förbättra verksamheterna. Riktlinjerna pekar på att ökad konkurrens är ett av flera medel för att nå hög effektivitet och god kvalitet på kommunens tjänster. Genom konkurrensutsättning kan företagande komma att stimuleras. Det pekas också på att arbetstagarna kan få fler arbetsgivare att välja mellan och de kan även starta företag som får möjlighet att sälja tjänster till kommunen. En konkurrensutsättning av en verksamhet kan vitalisera och sporra till kvalitetsutveckling och nya sätt att organisera verksamheten kan leda till en kostnadseffektivare verksamhet. 2.2 Vad får konkurrensutsättas Enligt kommunfullmäktiges riktlinjer för konkurrensutsättning är det nämnderna som fattar beslut om konkurrensutsättning inom sitt verksamhetsområde. Detta kan ske på nämndens eget initiativ, eller genom utmanarrätt. Mål och riktlinjer ska enligt kommunallagen kommunen besluta om, det innebär att även om andra utför verksamheten så är kommunen ansvarig för målen och därmed kvaliteten. Nämnden får lämna över driften av en kommunal angelägenhet till ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening, en ideell förening, en stiftelse eller en enskild individ, om det inte finns några speciella föreskrifter. Däremot får frågor som innefattar myndighetsutövning inte överlämnas. Nämnden ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt, samt de föreskrifter som gäller för verksamheten även om driften av en kommunal angelägenhet överlämnats till någon annan. Nämnden ska genom avtal tillförsäkra sig information som gör det möjligt för allmänheten att få insyn i hur verksamheten utförs. När verksamhet drivs av andra än det offentliga gäller inte alltid samma förutsättningar. För den upphandlade verksamheten gäller till exempel inte offentlighetsprincipen eller meddelarfrihet för dess personal. Laglighetsprövningen försvinner, sekretesslagen gäller inte på samma vis, förvaltningslagen gäller inte heller och tjänsteansvaret försvinner. Meddelarfrihet kan dock regleras av kommunen i avtalet. Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

34 Lagen om offentlig upphandling (LOU) styr den offentliga upphandlingen av varor och tjänster. Det innebär att kulturnämnden måste följa lagen. Lagens grundprinciper är att all offentlig upphandling ska ske i konkurrens, vara affärsmässig och ske på ett objektivt sätt. 2.3 Nuläge I nuläget finns inga alternativa utförare inom kulturnämndens verksamheter, inte heller några som drivs genom intraprenad. I viss mån utförs kulturverksamhet via exempelvis föreningar och kulturutövare, som finansieras genom kulturstöd. Kulturförvaltningen arbetar även med kultur genom bidrag till Hallands konstmuseum och studieförbunden. Tillfälliga projekt eller samarbetsformer som sker utöver kulturnämndens basverksamhet och är av tillfällig karaktär, bedöms inte omfattas av dessa riktlinjer. 2.4 Förstudie Innan nämnden tar beslut om eventuell konkurrensutsättning ska en förstudie ha genomförts. I förstudien ska följande punkter redovisas: Syfte Intressenter Hur ser aktuell marknad ut Egna och andras erfarenheter Kvalitetskrav Konsekvenser för arbetstagarna Konsekvenser i den egna organisationen Påverkan på övriga nämnders verksamhet Ekonomiska kalkyler Tidplan Förstudien utgör nämndens beslutsunderlag, när beslutet om att genomföra en upphandling tas. Stadskontoret ska konsulteras inför en konkurrensutsättning. 2.5 Utmanarrätt Utmanarrätten innebär att den som vill överta driften av en kommunal verksamhet kan utmana kommunen genom att lämna in en begäran om detta. Den nämnd som är ansvarig för verksamheten som utmanas är skyldig att pröva utmaningen och avgöra om den ska leda till en förstudie eller annan åtgärd. All verksamhet får utmanas med undantag av myndighetsutövning, strategiska ledningsfunktioner och vad som enligt lag eller förordning inte kan läggas ut på entreprenad utan måste utföras av kommunens egna medarbetare. Praxis ska vara att alltid behandla utmaningar seriöst, vilket innebär att en förstudie alltid ska genomföras. Omfattningen av denna kan dock variera från fall till fall. Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

35 3 Förutsättningar för genomförande 3.1 Organisation Kulturförvaltningen består av tre avdelningar och en förvaltningsstab. Avdelningen Kunskap och samhälle ansvarar för folkbiblioteksverksamhet, konsumentrådgivning, ekonomisk rådgivning, energirådgivning, samt skuldsanering. Avdelningen Möten och skapande ansvarar för mötesplatser och kulturverksamhet för barn och unga. Avdelningen Upplevelser och konst har i uppdrag att förbereda och besluta om att fördela bidrag till kulturföreningar, studieförbund, och andra av kulturnämnden godkända bidragstagare. Vidare ansvarar avdelningen för att bereda ärenden inför kulturnämndens beslut i frågor rörande teater, musik, dans, konst, film, offentlig miljö, samt museifrågor. Förvaltningsstaben består av förvaltningens stödfunktioner, strategiskt arbete och administration. Staben förbereder underlag till kulturnämnden inför beslut om utdelning av kulturpris och kulturstipendier, samt utdelning ur kulturnämndens fonder. Handläggarna följer plan- och byggarbete och yttrar sig vid behov i ärenden om offentlig miljö, att verka för bevarande av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och anläggningar. 3.2 Inventering av möjliga verksamheter att konkurrensutsätta Det finns egentligen inga hinder att konkurrensutsätta de flesta verksamheter som bedrivs inom kulturförvaltningen. Verksamheter som är principiellt möjliga att konkurrensutsatta är exempelvis: Folkbiblioteksverksamhet Konsumentrådgivning och ekonomisk rådgivning Samhällsrådgivning Energirådgivning Skuldsanering Mötesplatser för barn och unga Kulturverksamhet, planering och utförande Konstinstitutioner Däremot kan det ses som olämpligt att konkurrensutsätta strategiska ledningsfunktioner och vad som enligt lag eller förordning inte kan läggas ut på entreprenad utan måste utföras av kommunens egna medarbetare. Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun