Verksamhetsplan

Transkript

1 killa Verksamhetsplan Kulturnämnden 2017 Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

2 Innehållsförteckning 1 Ordförandens inledning Vision och värdegrund Nämndens uppdrag Planeringsanalys Befolkningsökning Demokrati i förändring Ett attraktivt Halmstad Kommunfullmäktiges mål Sociala fonder Framtid Livskvalitet Trygghet Nämndens mål Kulturnämndens verksamhetsmål Hälsa och arbetsmiljömål Jämställdhetsmål Nyckeltal Nyckeltal/resultat som följs av verksamheten Internbudget Bilagor Jämställdhetsplan Internkontrollplan Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

3 1 Ordförandens inledning Halmstad ska vara en av Sveriges främsta kulturkommuner med internationell ryktbarhet inom konsten. Det är kulturnämndens viktigaste mål under planperioden, men för att nå målet krävs insatser från alla kommunala verksamheter. Under 2016 har ett förvaltningsövergripande arbete pågått med Kulturstråk Nissan. Detta är ett bra exempel på hur olika politik- och kompetensområden inom kommunen tillsammans kan bidra till att nå målet om kulturkommunen. I en av de främsta kulturkommunerna ska det självklart finnas ett brett och spännande kulturutbud samt en bredd av kulturutövare, konstnärer, arrangörer och föreningar. Det ska också finnas en väl fungerande infrastruktur med lokaler för kulturlivet. För att möjliggöra för professionella kulturaktörer att vara verksamma i kommunen behövs tillgång till lokaler för produktion, upplevelser och eget skapande. Kulturnämnden och förvaltningen har arbetat intensivt med lokalfrågan under 2016 och förhoppningen är att vi under 2017 kan etablera delar av HP-huset som en resurs för kulturlivet och Halmstadborna. Att skapa förutsättningar för kultur kräver kunskap om hur kulturvanor ser ut idag och i framtiden och vad som krävs för att uppnå ett attraktivt, tillgängligt och inkluderande kulturliv. Kulturen ska bidra till att Halmstad är en bra livsplats, för alla! Kulturnämnden går därmed längre än kommunfullmäktige, som har som mål att Halmstad ska vara en bra livsplats för äldre. Halmstad växer och kommer inom en snar framtid att vara en liten storstad. Det kommer att ställa nya och annorlunda krav på den kommunala kulturverksamheten. Hur den kulturella servicen ska se ut och var den ska finnas, är något som behöver förtydligas framöver. För att navigera rätt i en expansiv tid där kommunen växer behöver Halmstad en långsiktig kulturstrategi. Internationella trender och globaliseringens effekter är också viktigt att fånga upp och analysera. Kulturnämnden ser därför ett behov av att internationella samarbeten inom kultursektorn utvecklas. Hållbarhet är en central fråga för kommunens framtida utveckling. Jämsides med social hållbarhet delaktighet, inkludering och mångfald, talar man idag alltmer om kultur som den fjärde hållbarhetsdimensionen. Kultur i den vidare definitionen som omfattar sociala, antropologiska och platsrelaterade värden krävs också för att ett samhälle ska vara hållbart. I kommunens tema Halmstad för kommande generationer blir denna kulturella dimension särskilt viktig. Sven Palmkvist Ordförande Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

4 2 Vision och värdegrund Halmstads vision har tre hjärtan Vi har en vision om framtiden i Halmstad. Den beskriver hur kommunen vill att Halmstad ska upplevas av alla som bor här och av besökare. Halmstads vision består liksom kommunens vapen av tre hjärtan. De tre hjärtanen bygger tillsammans visionen för Halmstads kommuns utveckling. Hemstaden Vi är en kommun där människor möts med trygghet, respekt och kärlek. Kunskapsstaden Vi är en kommun där människor växer och utvecklas genom livslångt lärande och kreativitet, företagsamhet och innovativt tänkande. Upplevelsestaden Vi har en atmosfär som ger livslust genom aktivitet, gemenskap och livskvalitet. Värdegrund Vår vision om Halmstad bygger på demokratiska värden. Alla halmstadsbor ska ha möjligheten till delaktighet och inflytande i de demokratiska processerna. I Halmstad har alla människor lika värde och vår gemenskaps kännetecken är ömsesidig respekt. Alla som möter kommunens verksamhet ska känna att de har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Halmstads kommuns utveckling ska vara långsiktigt hållbar. Detta innebär att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

5 3 Nämndens uppdrag Kulturnämndens verksamheter ska använda kulturens krafter för kommunens vision. Förvaltningen ska bidra till att kulturen spelar roll för hemstaden, kunskapsstaden och upplevelsestaden. Kulturen ska vara en självklar del av vardagen för kommuninvånarna och betydelsefull för kommunens utveckling och attraktivitet. I hemstaden sker kulturella möten som bidrar och inspirerar till sammanhållning, sammanhang, gemenskap och social hållbarhet. Kulturförvaltningen arbetar inkluderande och möjliggör möten där alla kan mötas för att utbyta tankar, idéer och erfarenheter. Mötena präglas av delaktighet, goda relationer och ett gott bemötande. Kulturförvaltningen arbetar med attraktiva, tillgängliga, kända, funktionella och trygga mötesplatser i egna lokaler, i digital form och med möten i det offentliga rummet eller på andra platser. Kulturförvaltningen är drivande för en gynnsam kulturell infrastruktur och är delaktig i samhällsbyggnadsprocessen. I kunskapsstaden möjliggör kulturen det livslånga lärandet som bidrar till anställningsbarhet, utveckling av det demokratiska samhället och som motverkar utanförskap. Kulturförvaltningen inspirerar till och är ett stöd för lärandet utifrån individens egen erfarenhet, behov och önskan, där lärandet inte behöver vara ett uttalat mål. Kulturförvaltningen berikar allas möjlighet till fri åsiktbildning och inflytande i de demokratiska processerna. I upplevelsestaden finns möjligheter att uppleva, delta och vara medskapande i kulturlivet, vilket skapar mening, lust och identitet för individen. Kulturen bidrar till puls, gynnar utveckling av den kulturella och kreativa sektorn och bidrar till attraktivitet. Kulturförvaltningen inspirerar till medskapande och möjliggör ett vidgat deltagande i kultur- och föreningslivet med fokus på den fria tiden. Kulturförvaltningen tillgängliggör ett brett utbud av estetiska upplevelser, berättelser, och konstnärliga uttryck från alla medier, kulturformer och genrer. Kulturförvaltningen medverkar till att konstnärer och kulturskapare får möjlighet att verka i Halmstads kommun. Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

6 4 Planeringsanalys 4.1 Befolkningsökning Kommunövergripande utmaningar/möjligheter Halmstads befolkning beräknas öka under de närmaste cirka 20 åren till drygt invånare år De senaste åren har även den årliga befolkningsökningen ökat från cirka 700 per år till mellan per år. Detta innebär en betydligt snabbare befolkningsökning än vi är vana vid. Det är framför allt äldre och yngre som ökar snabbt. I absoluta tal är det barn i grundskoleåldern som ökar mest, men de äldre ökar mest i procent. De över 85 år beräknas vara nästan dubbelt så många år Genom en allt yngre och piggare pensionärsgeneration kommer också möjligheter. Gruppen kan t.ex. stärka upp arbetslivet och fortsätta driva företag. En stor andel friska äldre kan också bidra till ett vitalare samhällsoch kulturliv. Genom detta kan en livaktigare plats skapas som även lockar andra generationer. Förutom förändringarna i volym och åldersfördelning kommer även andelen personer med annan bakgrund än svensk att öka. Av dessa är allt fler från utanför Europa och troligen i första hand från Mellanöstern. Andelen utlandsfödda som idag är cirka 15 procent av Halmstads befolkning kommer troligen att ligga på drygt 20 procent år Halmstad växer Att Halmstad växer innebär att fler människor ska ta del av den kommunala servicen, vilket i sin tur ger en ökad konkurrens om kommunens resurser. En större befolkning innebär behov av fler mötesplatser, scener, spelplatser, utställnings- och visningslokaler med mera. Dessutom medför det ett ökat slitage på befintliga lokaler och på material såsom böcker, golv och möbler. Det krävs därför att kulturens resurser anpassas till det ökade befolkningsunderlaget. Ett ökat invånarantal, konkurrensen om resurserna och en föränderlig omvärld kräver också en effektivare organisation och förändrade arbetssätt. Detta är bakgrunden till att kulturförvaltningen genomgår en organisationsförändring som sjösätts Det är viktigt att fundera över andelen och placeringarna av de kulturella mötesplatserna i kommunen för att möta morgondagens utmaningar. Det innebär även att arbeta mer mobilt och agilt för att hantera hastigt uppkomna behov och fenomen i samhället. Kulturvanor För att möta den ökade befolkningstillväxten behövs kunskap om olika målgruppers kulturvanor. Myndigheten för kulturanalys har presenterat en rapport om kulturvanor i Sverige (Samhällstrender och kulturvanor: en omvärldsanalys, rapport 2015:3) som återges i urval nedan. En första trend innebär att samhället utvecklas mot att bli alltmer heterogent som ett resultat av bland annat urbanisering, ökade inkomstklyftor, ökade skillnader i hälsa mellan olika grupper, en ökande andel äldre i befolkningen, migrationsströmmar med mera. Tidigare undersökningar visar att det i Sverige finns Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

7 stora skillnader i kulturvanor mellan exempelvis män och kvinnor, infödda svenskar och utrikes födda, personer med eller utan funktionsvariationer, respektive storstadsbor och glesbygdsbor. Det är av största vikt att olika målgruppers behov tillgodoses för att uppnå ett så tillgängligt och inkluderande kulturliv som möjligt. En annan trend handlar om att vi verkar gå mot en mer deltagarstyrd kultur som drivs fram i synnerhet av den yngre delen av befolkningen. Digitaliseringen har förenklat för människor att själva skapa och vara med och forma kultur. Samtidigt som många kulturvanor är kopplade till internet ser vi dock ett uppsving för det unika kulturarrangemanget som kan upplevas på en fysisk plats tillsammans med andra detta värderas högt både bland unga och äldre. Det urval av trender som beskrivs i rapporten från Myndigheten för kulturanalys visar på behovet av samverkan mellan olika verksamhetsområden. Några strategier för att möta utmaningarna är enligt rapporten att: Identifiera och förebygga vita fläckar på kulturkartan. Verka för allas tillgång till den digitala infrastrukturen. Skapa förutsättningar för kulturell mångfald. Ökad migration En ökad migration innebär att kulturens roll för integrationen blir allt mer betydelsefull, men även för föreningslivet. Utökade resurser behövs för att stötta föreningslivet, samt kulturstödsinsatser i form av coachning till föreningar och kulturaktörer. En ökad migration innebär också en ökad efterfrågan på service och kommunikation på andra språk än svenska. En mångfald bland förvaltningens medarbetare är nödvändig för att kunna möta mångfalden och kulturella skillnader bland Halmstadborna. Barn och unga Enligt ett av de nationella kulturpolitiska målen ska alla ha möjlighet att delta i kulturlivet. I arbetet med att uppnå detta mål ska barns och ungas rätt till kultur särskilt uppmärksammas. Utmaningen innebär att skapa förutsättningar för en meningsfull fritid för alla barn och unga i kommunen. Att investera i barn och ungas fria tid är en investering i framtiden. Det finns dock skillnader även inom gruppen barn och unga. Några av dessa skillnader återges nedan och har hämtats från rapporten Fokus 14 - Ungas fritid och organisering framtagen av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor: 40 procent av de unga är inte medlem i någon förening. Detta gäller särskilt bland utrikes födda, nyanlända och bland unga med funktionsvariationer. En fördjupning i resultaten för utrikes födda visar att det är bland flickor som andelen som inte är aktiva i en förening är särskilt stor (61 procent jämfört med 42 procent bland utrikes födda pojkar). Motsvarande uppgifter för inrikes födda är 39 procent för båda könen. Liknande mönster finns för nyanlända där andelen är 70 procent bland nyanlända flickor och 52 procent bland nyanlända pojkar. Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

8 I socioekonomiskt utsatta områden är det vanligare att aldrig delta i en förening eller kulturskola (aktiviteter med angivna tider och tydliga krav på deltagande som ofta är avgiftsbelagda). Ovanstående faktorer är viktiga att ta hänsyn till i det fortsatta arbetet med barn och unga i kommunen. Äldre Behovet av kultur för äldre ökar, vilket innebär att förvaltningen än tydligare behöver samordna insatser som görs av, för och med äldre. Kulturen bidrar till hälsa och kan skjuta upp eller minska behoven av vårdinsatser för äldre. I syfte att ta vara på äldres engagemang och kunskap kan en möjlighet vara att skapa möten över generationsgränserna, exempelvis genom att träffas kring gemensamma specialintressen oavsett ålder. Äldre kan också bidra med engagemang och tid till kulturlivet. Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

9 4.2 Demokrati i förändring Kommunövergripande utmaningar/möjligheter Utmaningen innebär att medborgarnas politiska beteende förändras. Engagemanget för enskilda frågor ökar, medan stora och komplexa frågor ges mindre uppmärksamhet. De senaste årtiondena har inneburit en förändring i medborgarnas politiska beteende. Valdeltagandet har minskat sedan 1970-talet, och tilltron till politiken har minskat. Dock noteras ett ökat valdeltagande de senaste båda allmänna valen. Färre är medlemmar i ett politiskt parti och det blir allt svårare för partier att rekrytera nya förmågor som vill vara med i politiken. Många ser nya och effektivare möjligheter att påverka utvecklingen och de politiska besluten. Trots denna utveckling är förtroendet för demokratin och de offentliga institutionerna fortsatt högt. De ekonomiska klyftorna mellan äldre och yngre, sammanboende och ensamstående föräldrar, de som har arbete och de som står utanför arbetsmarknaden, samt mellan befolkningarna i attraktiva och mindre attraktiva områden ökar. Det sker en diversifiering vad gäller framtidsmöjligheter för människor med olika bakgrunder. Samhället blir mer och mer beroende av elektroniska kommunikationstjänster. Ständig uppkoppling till internet kommer snart att vara en naturlig del av livet för nästan alla medborgare. När som helst, var som helst och hur som helst kan man kommunicera med allt och alla om allt. Förväntningarna på kommuner och landsting ökar på att viss service alltid ska vara tillgänglig den kommunala servicen ska finnas i fickan! Digitalt utanförskap finns även i Halmstad och det är viktigt att utbyggnaden av elektroniska tjänster sker i ljuset även av detta. Nya sociala mönster bildas också, där kommunen påverkas av t.ex. det hårdnande debattklimatet på nätet och nätmobbning som även förekommer i Halmstads skolor. Senaste LUPPundersökningen visar också att ungas otrygghet på nätet ökar. Kultur och demokrati Kulturen kan vitalisera både demokratin och öka delaktigheten i samhällslivet och därmed bidra till social hållbarhet. En stor utmaning är dock de ökande ekonomiska och sociala klyftor som påverkar människors framtidsmöjligheter och grad av inflytande. För att Halmstad ska vara en inkluderande kommun krävs insatser som tar hänsyn till många olika faktorer, samt samarbeten över förvaltnings- och bolagsgränserna. Genom att motverka utanförskap kan kulturen bidra till att uppnå målet med en inkluderande kommun. Myndigheten för kulturanalys (rapport 2015:3) beskriver en trend mot en mer individanpassad informationsinhämtning. Samtidigt som sociala medier ökar i betydelse ser vi en global trend som innebär minskad tillit till traditionell media. Det här innebär en stor risk för det som brukar kallas filterbubblor, det vill säga slutna informationssystem där människor förses med mer av den typ av information och kultur som de redan känner till och uppskattar. I filterbubblorna möter de personer som är lika dem själva, och deras perspektiv på tillvaron ifrågasätts inte. Att människor fördjupar sig i det som redan intresserar dem kan alltså ske på bekostnad av den breda samhällsorientering som ofta behövs för att kunna delta i de demokratiska processerna i samhället. Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

10 Läsfrämjande I framtiden kommer kunskap vara en nyckeltillgång i ännu högre utsträckning än idag. Detta är en utmaning som kräver ökade investeringar, särskilt för barn och unga. För folkbiblioteken står det lustfyllda och livslånga läsandet och lärandet i fokus. Den nya bibliotekslagen (2013:801) lägger särskilt fokus på folkbibliotekens uppdrag att främja barns och ungas läsning och språkutveckling. Att arbeta med läsinspiration är dock inte bara en angelägenhet för skola och bibliotek utan för alla som möter barn och unga i sina verksamheter. Ny kommunikationsteknik Idag ställs ökade krav på digital delaktighet och digital kompetens hos medarbetarna och invånarna. Kommunikationen via olika medier behöver utvecklas för att nå ut till alla målgrupper, samt för att kunna tillgängliggöra arrangemang och aktiviteter digitalt. Digitaliseringen är i sig en utmaning där hänsyn måste tas till de målgrupper som riskerar att hamna i ett digitalt utanförskap. Här har biblioteken en viktig uppgift för att motverka det digitala utanförskapet. Nätmobbning är ytterligare en utmaning som måste hanteras, särskilt för barn och unga där sociala medier numera är en naturlig del av vardagen. Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

11 4.3 Ett attraktivt Halmstad Kommunövergripande utmaningar/möjligheter Utmaningen berör behovet av att fortsätta utveckla Halmstads attraktivitet som bostads-, etablerings- och besöksort. Hur utnyttjar vi livsplatsen och hur får vi staden och övriga kommunen att hänga ihop? Boendet och livsmiljön får allt större betydelse för människors liv. Från att tidigare sökt sig till platser där det finns arbete finns nu en större dragning att hitta en bra livsmiljö. Goda och varierade boendemiljöer har blivit en mycket viktig konkurrensfördel för kommunerna. Upplevelser är också en allt viktigare del av attraktionskraften i en plats. En upplevelserik plats är en plats där det händer saker. Det bidrar i sin tur till att locka till sig fler invånare, besökare och investeringar. Vissa bedömare menar till och med att utbudet av upplevelser är helt avgörande för att attrahera nya invånare. Kulturens roll för ett attraktivt Halmstad Ett rikt och spännande kulturliv är en faktor som på senare år lyfts fram som en av de absolut viktigaste konkurrensfördelarna för en kommun. Kulturens ökade betydelse föranledde ett tematiskt arbete, Morgondagens kultur, i kommunstyrelsen under Målet var att stärka kommunens attraktionskraft samt människors delaktighet, inflytande och välbefinnande. Arbetet har identifierat ett flertal utvecklingsområden som framöver kommer ställa stora krav på förvaltningen. Under planperioden finns förutsättningar att ta en mer aktiv roll, genom samarbete inom kommunen och externt. Det gäller inte minst en ökad delaktighet i samhällsbyggnadsprocessen för att tydliggöra den kulturella samhällsservicens betydelse. Förvaltningen arbetar utifrån ett brett kulturbegrepp med målbilden: Kulturen spelar roll! Kulturell infrastruktur En väl utbyggd kulturell infrastruktur med mötesplatser, lokaler och scener är en grundförutsättning för ett rikt och aktivt kulturliv. En utmaning är att skapa utrymme och möjligheter för kulturskapare att leva och verka i Halmstad, där billiga lokaler och inspirerande omgivningar är viktiga delar. Halmstads kommun behöver därför ta ett helhetsgrepp kring den kulturella infrastrukturen. Detta uppmärksammades inte minst i den lokalutredning, Plats för X, som presenterades för kulturnämnden under Frågan kring kulturlivets behov av lokaler för produktion, samt behovet av offentliga spelplatser, samt visnings- och utställningslokaler blir en viktig strategisk utvecklingsfråga för kommunen. Vinsten blir att fler kulturaktörer kan etablera sig i Halmstad och att de idag verksamma kulturaktörerna väljer att stanna kvar och berika kulturlivet i Halmstad. Eftergymnasial kulturutbildning Det saknas eftergymnasial utbildning i Halmstads kommun inom samtliga konst- och kulturutövarområden. Idag erbjuds endast konstvetenskap på eftergymnasial nivå. Med utbildningsmöjligheter på högskole- och universitetsnivå skulle kultursektorn kunna utvecklas, inflyttningen öka, samt möjliggöra forskning inom området. Sammantaget skulle det innebära att fler människor får en möjlig framtid i Halmstad med högre studier och arbetstillfällen. Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

12 En av Sveriges främsta kulturkommuner För att Halmstad ska bli en av Sveriges främsta kulturkommuner krävs en bred och gemensam syn på kultur i hela kommunens organisation. Det innebär att gå från att betrakta kultur som ett avgränsat verksamhetsområde med enskilda kulturyttringar och konstformer till att betrakta kultur som bärare av livskvalitet och attraktionsvärden. Det behövs både bredd, spets och tillgänglighet för att vara en kulturkommun. Kulturförvaltningen är en motor i detta arbete som tillsammans med övriga förvaltningar och bolag kan verka för vårt gemensamma mål; ett gott liv för våra invånare och en tillgänglig och attraktiv kommun. Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

13 5 Kommunfullmäktiges mål 5.1 Sociala fonder Konkretiserat mål 1: Kommunen ska vara en attraktiv arbetsplats. Verksamhetsmål: Kommunen ska vara en attraktiv arbetsplats. 5.2 Framtid Konkretiserat mål 3: Barn och unga ska ha tillgång till en god och jämlik elevhälsa. Verksamhetsmål: Alla barn och unga ska ha möjlighet till en jämlik och meningsfull fritid. Konkretiserat mål 5: I Halmstad ska det finnas möjlighet till lärande hela livet. Verksamhetsmål: Kulturförvaltningen ska verka för lärande hela livet. 5.3 Livskvalitet Konkretiserat mål 7: Halmstad ska vara en bra livsplats för äldre. Verksamhetsmål: Kulturen ska bidra till att Halmstad ska vara en bra livsplats. 5.4 Trygghet Konkretiserat mål 9: Kommunens verksamhet ska vara fossilbränslefri år Verksamhetsmål: Kulturförvaltningen ska arbeta med beteendepåverkan genom kunskapsförmedling och informationsspridning inom hållbarhetsfrågor. Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

14 6 Nämndens mål 6.1 Kulturnämndens verksamhetsmål Verksamhetsmål: Halmstad ska vara en av Sveriges främsta kulturkommuner med internationell ryktbarhet inom konsten. Mätetal Målvärde 2017 Målvärde 2018 Målvärde 2019 SCB:s medborgarundersökning: nöjdmedborgar-index Kultur Hälsa och arbetsmiljömål Verksamhetsmål: Kulturförvaltningen ska ha en hållbar och hälsosam organisation med fokus på tillsammans. Mätetal Målvärde 2017 Målvärde 2018 Målvärde 2019 Medarbetarundersökningen: HME (Hållbart medarbetarengagemang) Ökning Ökning Ökning 6.3 Jämställdhetsmål Verksamhetsmål: Kunskapen om jämställdhet och mångfald ska öka hos kulturförvaltningens medarbetare. Mätetal Målvärde 2017 Målvärde 2018 Målvärde 2019 Medarbetarundersökningen: kunskapsökning om jämställdhet och mångfald Startvärde Ökning Ökning Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

15 7 Nyckeltal 7.1 Nyckeltal/resultat som följs av verksamheten Nyckeltal Antal besök på folkbibliotek i Halmstad Varav antal besök på stadsbiblioteket Antal besök (sessioner) på bibliotekswebben Andel invånare som besöker folkbiblioteken Antal e-bokslån Antal lån/omlån totalt Andel flickor som deltar i aktiviteter i gruppverksamhet Andel pojkar som deltar i aktiviteter i gruppverksamhet Antal ärenden, konsumentrådgivning Antal ärenden, budget- och skuldrådgivning Antal ärenden, energi- och klimatrådgivning Antal besök på Mjellby konstmuseum Antal besök på Halmstads konsthall Antal besök på Hallands konstmuseum Antal beviljade kulturstöd Antal evenemang och aktiviteter i kulturförvaltningens regi Nettokostnad kultur/invånare i kr Nöjd-medborgar-index Kultur (Detta är en sammanvägning av de tre nedanstående nyckeltalen) Nöjd-medborgar-index utställnings- och konstverksamheter Nöjd-medborgar-index biblioteksverksamhet Nöjd-medborgar-index teaterföreställningar och konserter Nöjd-region-index tillgången till kulturevenemang Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

16 8 Internbudget Kulturnämndens målsättning är att bedriva verksamheten inom tilldelad budgetram, med 0,5 procents marginal. Ingen budgetmässig inflationskompensation sker under perioden Uppföljning av det ekonomiska läget delrapporteras minst tre gånger per år till nämnden. Ekonomisk rapport tas fram vid fler tillfällen och kan redovisas vid behov på nämndsammanträde Driftbudget år 2017 ca 117 miljoner kronor (Mkr) Enligt Planeringsdirektiv med budget har kulturnämnden fått en nettobudget på 117 Mkr att förhålla sig till. Summan benämns som budgetram eller driftbudget, vilket innebär att kulturnämnden har fått dessa 117 Mkr av skattemedel för att driva verksamhet med. Summan motsvarar ungefär 2,3 procent av den totala budget på drygt fem miljarder kronor, som finns att fördela mellan Halmstads kommuns förvaltningar. Ungefär 0,5 procent av kommunalskatten används till att finansiera kultur i Halmstads kommun. Av en 100-lapp motsvarar detta 50 öre. Den budgetram på ca 117 Mkr, som kulturnämnden fått från kommunfullmäktige att fördela inom sina verksamhetsområden, motsvarar ungefär kronor per invånare 1 på helår. Utifrån Planeringsdirektiv med budget kan vi utläsa förändringar i nämndens budgetram. Nedan följer en redogörelse av de största posterna som påverkar nämndens budgetram år 2017, antingen positivt eller negativt. + Varje år görs en löneuppräkning utifrån avtalsmässiga löneökningar, vilket innebär att vid en stabil grundbemanning beräknas lönekostnaderna öka med ca 1,3 Mkr från år 2016 till år Budgeten är kompenserad med 100 tkr för ökade driftkostnader för Hallands konstmuseum. + Dramalogen övergick till kulturnämnden , år 2017 tillförs verksamheten 2,4 Mkr i budgetmedel. + Personalbudget ökas med 0,5 Mkr med anledning av att differentierat personalomkostnadspålägg upphör. - Budget för kapitalkostnader har minskats med 1,9 Mkr, vilket bland annat tyder på att de stora investeringar som gjordes i samband med det nya stadsbiblioteket nu är avskrivna. - Hyresbudgeten har minskat 2,8 Mkr, där den största minskningen avser hyra för Stadsbiblioteket. Konsument Halmstad har däremot höjt sin hyra, sedan flytt till nya lokaler i Rådhuset. - Effektiviseringsbeting E-förvaltning, 260 tkr - Kostnadsreducering 1,5 Mkr för Viss återanpassning av biblioteksverksamhet" 1 (SCB kvartal 1, befolkning Halmstad: ) Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

17 I sammanställningen nedan anges hur ekonomin sett ut de senaste åren. I kolumnen längst till höger anges preliminär budgetram för år DRIFTBUDGET Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 Verksamhetens Intäkter 11,3 10,3 10,3 Lönekostnader -60,0-61,9-61,9 Lokalkostnader -24,2-26,0-23,0 Kapitalkostnader -3,7-3,6-1,7 Övriga kostnader -40,4-39,7-40,8 NETTODRIFTBUDGET i tkr -116,9-120,9-117,1 Kulturnämndens nettobudget för 2017 uppgår till ca.117 miljoner kronor, vilket är en sänkning med ca 4 miljoner jämfört med 2016 års budget. Verksamheterna beräknas ha intäkter motsvarande 10 miljoner kronor och kostnader på 127 miljoner kronor. Budgetramen kommer under hösten 2016 att justeras med tillägg för lönekostnader, då lönerna i sammanställningen ovan fortfarande ligger i 2016 års lönenivå. Intäkterna på 10,3 miljoner kronor består i huvudsak av driftbidrag från regionen, för skolbibliotek och bidrag från EU och AMS. Nämndens beslut om taxor och avgifter innebär intäkter från bland annat entréavgifter, förseningsavgifter, tillfälliga lokaluthyrningar, samt försäljning av varor och tjänster. Det finns en möjlighet att öka intäkterna ytterligare, genom att söka bidrag för samarbeten och projekt. De senaste åren har summan av intäkterna landat på närmare miljoner kronor, tack vare sökta projektmedel och bidrag för tillfälliga verksamheter. Personalkostnader utgör den största kostnadsposten med sina 62 miljoner kronor. Inom kulturförvaltningen arbetar enligt delårsbokslutets personalstatistik 130 tillsvidareanställda, fördelat på 91 kvinnor och 39 män. Utöver dessa tillsvidareanställda finns det behov av timanställda och uppdragstagare. Den första januari 2017 träder kulturförvaltningens nya organisation i kraft, vilket innebär att verksamheterna kommer att organiseras in i tre avdelningar och en förvaltningsstab. Avdelningarna är: Kunskap och samhälle, Möten och skapande, samt Upplevelser och konst. Lokalkostnader, som budgeterats till 23 miljoner kronor, består av internhyror, tillfälliga hyror och fastighetsskötsel. Totalt sett förfogar nämnden över 9 bibliotek, 7 mötesplatser för unga, 2 konstinstitutioner, ett kulturhus, en medborgarservice, samt kontorslokaler på Kungsgatan 25 och i Rådhuset. Budget för lokalkostnader motsvarar 20 procent av kulturnämndens totala budgetram. Kapitalkostnader består av avskrivningskostnader och internränta. Summan baseras på tidigare års investeringar och budgeteras hamna på 1,7 miljoner kronor under år Övriga kostnader på 41 miljoner kronor är resterande budgetmedel som används för att bedriva verksamhet. Några av de större posterna som kan nämnas är bidrag och stöd (12 Mkr), media (4 Mkr), städkostnader (4 Mkr), samt tele- och datakommunikation (4 Mkr). Här återfinns också kostnader för arrangemang, annonser, transporter, övriga verksamhetskostnader. Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

18 8.2. Investeringsanslag år tkr Kulturnämnden har enligt planeringsdirektiv fått investeringsanslag med tkr tkr är avsatta till konstnärlig gestaltning, 250 tkr till inköp av konst och resterande 500 tkr till övriga inventarier enligt verksamheternas behov. Utifrån prognoser aviseras det att delar av 2016 års investeringsmedel kommer att ombudgeteras till år INVESTERINGSBUDGET i tkr Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 Inköp av konst, hela kommunen Konstnärlig gestaltning i offentlig miljö Inventarier, 10 år Barnrum på Stadsbiblioteket NETTOINVESTERINGAR i tkr Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

19 9 Bilagor 9.1 Jämställdhetsplan Enligt 3 kap 13 Diskrimineringslagen ska arbetsgivaren upprätta en plan för sitt jämställdhetsarbete vart tredje år. Planen ska innehålla en översikt över de strategier som behövs på arbetsplatsen och en redogörelse för vilka av dessa strategier som arbetsgivaren avser att påbörja eller genomföra under de kommande åren. Förvaltningschefen bär det yttersta ansvaret och ska verka för att utvecklingen av jämställdhetsarbetet sker kontinuerligt. Jämställdhetsarbetet ska vara en prioriterad fråga i Halmstads kommun och ses som en naturlig del av vårt personalpolitiska arbete samt vår verksamhetsplanering. Arbetsgivare och arbetstagare ska samverka i denna fråga och tillsammans arbeta aktivt för att uppnå lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter i arbetslivet, oavsett kön. Övergripande mål för jämställdhetsarbetet i Halmstads kommun Med jämställdhet menas att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i fråga om arbete, anställnings- och utvecklingsmöjligheter samt andra arbetsvillkor. Kön ska inte vara ett hinder för personlig utveckling. Vi främjar jämställdheten genom att Utveckla en organisation där människor oavsett kön möts och samverkar utifrån respekt och omtanke. Utveckla ett tryggt och öppet arbetsklimat där mobbning, trakasserier och andra former av utanförskap relaterat till kön aktivt motverkas. Erbjuda tydliga uppdrag med rimliga förväntningar, vilket möjliggör balans i livet för dig som individ samt i de fall verksamheten tillåter erbjuda en sysselsättningsgrad som matchar din livssituation och underlättar kombinationen föräldraskap och arbete. Tillämpa individuell och differentierad lönesättning som speglar ditt ansvar och i vilken grad du bidrar till verksamhetens mål, oberoende av kön. Säkerställa att vid rekrytering fokusera på kompetens som motsvarar verksamhetens behov och krav för att minimera riskerna för diskriminering. Sträva efter att uppnå en jämn könsfördelning inom varje nivå och yrkeskategori. Vi förväntar oss att du som medarbetare Känner till och arbetar i enlighet med kommunens värdegrund och i riktning mot kommunens vision. Bidrar till att uppnå ett tryggt arbetsklimat där trakasserier och särbehandling på grund av kön inte förekommer. Samverkar för att skapa en god arbetsmiljö där kön inte är ett hinder för lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Stödjer dina arbetskamrater och behandlar alla människor i din omgivning oavsett kön med respekt. Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

20 9.2 Internkontrollplan Inför arbetet med internkontrollplan har verksamheterna i en riskanalys kartlagt och prioriterat risker som finns i verksamheten. Riskanalysen delar upp verksamheten i mindre områden och undersöker vilka möjliga risker som finns inom olika perspektiv. Det finns sex perspektiv som stöd för riskanalysen: Verksamhet, styrning, ekonomi, lagar/riktlinjer och planer, administration/it, samt HR/medarbetare. Sammanlagt har 62 risker identifierats och värderats utifrån hur sannolikt är det att risken kan bli verklig, samt vad blir konsekvensen om risken inträffar. Av internkontrollplanen framgår de mest väsentliga riskerna, vilka granskningsmoment som ska genomföras, vem som granskar, när granskning ska ske och till vem avrapportering sker. Perspektiv Risk Kontrollmoment Hur sker granskning Verksamhet Risk att brandskyddsregler inte följs, om brandskyddsdokumentationen inte är aktuell, uppdaterad och känd. Kontroll av att förvaltningens brandskyddsorganisation är aktuell, uppdaterad och känd. Att senast i augusti kontrollera att förvaltningens brandskyddsorganisation är aktuell, uppdaterad och känd vid granskningstillfället. Risk för felprioriteringar om uppdraget inte är tydligt och avgränsat. Kontroll av att tydliga uppdrag har upprättats för förvaltningens tre nya avdelningar. Att senast i februari månad kontrollera att avdelningarnas uppdrag har upprättats. Kontroll av att det upprättats arbetsplaner i linje med avdelningarnas uppdrag. Att senast i mars månad granska två enheters arbetsplaner. Två medarbetare per enhet väljs ut, som tillfrågas om de anser att arbetsplanen är tillräckligt tydlig, avgränsad och i prioriteringsordning. Styrning Risk att åtgärder som identifierats i enheternas riskoch väsentlighetsanalyser inte följs upp enligt plan. För att säkerställa att åtgärderna följs upp, föreslås att uppföljning av risk- och väsentlighetsanalyser införs som en fast punkt på enheternas APT under hösten. Kontroll av två enheters dokumentation av höstens APT, i syfte att se om åtgärdsplanerna diskuterats. Ekonomi Risk att utbetalning av arvoden sker utanför lönesystemet. Kontroll av köp av tjänster, att uppdragstagare som fått ersättning via ekonomisystemet har F-skatt. Att senast under april månad göra tio stickprov av köp av tjänster det senaste halvåret. Kontrollen går ut på att se om uppdragstagare som angett sig ha F-skatt, faktiskt har F-skatt. Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

21 Perspektiv Risk Kontrollmoment Hur sker granskning Lagar, riktlinjer och planer Risk att ramavtal inte följs och att inköp görs av personal som inte ingår i förvaltningens inköpsorganisation. Kontroll av förvaltningens avtalstrohet och nyttjandegrad av beställningsstödet Doris. Tertialvis granskning av den statistik som samlas under kommunens beställningsstöd Doris. Avtalstrohet - att inköp gjorts via avtalsleverantör Nyttjandegrad - att beställningsstöd använts i de fall det varit möjligt. Administration/it Risk för merarbete om information finns i flera olika upplagor, former och platser. Kontroll av att verksamhetspecifik information och interna rutiner på intranätet är aktuella. Att under vår och höst göra stickprov av tio intranätssidor för att se om det är den senaste informationen som finns på intranätet. Risk att medarbetarnas kunskap om sekretess, bisysslor, posthantering och ansvarsförbindelse för IT och attestförsäkran är bristfällig. Kontroll av medarbetarnas kunskaper avseende sekretess, bisysslor, posthantering, ansvarsförbindelse för IT och attestförsäkran. Enklare webb-baserad enkät med frågor enligt kontrollmomentet skickas ut senast juni månad till 30 slumpmässigt utvalda medarbetare. HR/medarbetare Risk att kommunen får dåligt rykte som arbetsgivare, om introduktionen av nyanställda brister. Kontroll av att introduktionen av nya medarbetare fungerat på ett tillfredsställande sätt. Uppföljning av introduktionen ungefär två månader efter anställning för att säkerställa att det fanns introduktionsschema för första arbetsveckan, samt att genom samtal fråga hur medarbetaren upplevt introduktionen. Risk att hög arbetsbelastning resulterar i stressade och utarbetade medarbetare och påverkar kvaliteten på arbetet. Kontroll av att det sker regelbunden dialog med medarbetarna för att uppmärkssamma ohälsosam arbetsbelastning. Samtal under november månad med tre enhetschefer om de haft regelbunden dialog med medarbetarna det senaste halvåret om ohälsosam arbetsbelastning, samt vilka eventuella åtgärder som genomförts. Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun