Verksamhetsplan

Transkript

1 Verksamhetsplan

2 Innehållsförteckning 1 Ordförandens inledning Vision och värdegrund Nämndens uppdrag Planeringsanalys Befolkningsökning - Halmstad växer så det knakar Andelen unga och äldre blir allt fler Demokrati i förändring Digitala utmaningar och möjligheter Kunskap en nyckeltillgång Ett attraktivt Halmstad Nya lagar Kommunfullmäktiges mål Attraktivitet för tillväxt Den inkluderande kommunen Ekologisk hållbarhet En kommun för framtidens välfärd Nämndens mål Jämställdhet Hälsa och arbetsmiljö Prioriteringar Tillit Delaktighet och samverkan Långsiktighet och hållbarhet Nyckeltal Internbudget Ekonomiska förändringar Ekonomiska konsekvenser Investeringar Internkontroll Internkontrollplan Verksamhetsplan

3 1 Ordförandens inledning Halmstad ska vara en av Sveriges främsta kulturkommuner med internationell ryktbarhet inom konsten. Det är ett av Halmstads kommunfullmäktiges mål. För kulturnämnden är det ett av de viktigaste målen under hela planperioden. För att nå målet krävs insatser från alla kommunala verksamheter och berörda intressenter. För förverkligandet av målet om att vara en av landets främsta kulturkommuner har kulturnämnden beslutat att ta fram en långsiktig strategi för kulturen i Halmstad. I arbetet med att ta fram en kulturstrategi har delaktighet varit centralt i processen och omkring personer har deltagit i dialoger och workshops, besvarat enkät m.m. Processen har pågått intensivt under ca 1,5 år, och resulterat i ett förslag som kulturnämnden efter en remissomgång slutgiltigt fastställer under Med Halmstads kulturstrategi vill vi fånga bredden på kulturen. Det innebär att det inte är en avgränsad angelägenhet för kulturnämnden, utan berör i stort sett alla politikområden. Halmstads kommun växer i snabb takt och det ställer särskilda krav på människors välbefinnande, trygghet och trivsel. Men det ställer också krav på att Halmstad ska vara en attraktiv och aktiv kommun som många vill besöka och förhoppningsvis även etablera sig här. Kulturen spelar roll för alla områden och är trygghetsskapande med våra kulturella mötesplatser. I en av de främsta kulturkommunerna ska det självklart finnas ett brett och spännande kulturutbud samt en vid bredd av kulturutövare, konstnärer, arrangörer och föreningar. Lokaler för kulturlivet har varit högt på kulturnämndens agenda de senaste åren och idag har den kulturella infrastrukturen stärkts betydligt i Halmstad med Kulturhuset Najaden, nya lokaler för Dramalogen, pågående om- och tillbyggnad av Hallands konstmuseum, samt förslag till lösning för Mjellby konstmuseums lokalbehov. Det är en mycket bra utveckling, men vi ser exempelvis behov av ytterligare produktionslokaler och utifrån att Halmstad växer så behöver det finnas beredskap för framtida behov. Det är viktigt att Halmstad har en god kulturell infrastruktur. Halmstad växer i snabb takt och kommer inom en snar framtid att vara en liten storstad med invånare. I det växande Halmstad behöver det förtydligas hur den kulturella servicen ska se ut, och var den ska finnas. En betoning måste läggas vid vad det är för kulturell service vi som kommun ska erbjuda alla våra invånare. Kulturen är särskilt viktig när vi ska lyfta det vi är stolta över, vår historia, vår identitet och attraktivitet. Internationella trender och globaliseringens effekter är också viktigt att fånga upp och analysera. ser därför ett behov av att internationella samarbeten inom kultursektorn utvecklas tillsammans med de lokala och interna samarbetena inom kommunen, inom vår regions och inom landets gränser. I årets verksamhetsplan vill jag särskilt lyfta de prioriteringar som är en förutsättning för att nå framgång i det kommande arbetet, internt och externt. För hela kommunens bästa! Ordförande Anna Ginstmark Verksamhetsplan

4 2 Vision och värdegrund Halmstads vision har tre hjärtan Vi har en vision om framtiden i Halmstad. Den beskriver hur kommunen vill att Halmstad ska upplevas av alla som bor här och av besökare. Halmstads vision består liksom kommunens vapen av tre hjärtan. De tre hjärtanen bygger tillsammans visionen för Halmstads kommuns utveckling. Hemstaden Vi är en kommun där människor möts med trygghet, respekt och kärlek. Kunskapsstaden Vi är en kommun där människor växer och utvecklas genom livslångt lärande och kreativitet, företagsamhet och innovativt tänkande. Upplevelsestaden Vi har en atmosfär som ger livslust genom aktivitet, gemenskap och livskvalitet. Värdegrund Vår vision om Halmstad bygger på demokratiska värden. Alla halmstadsbor ska ha möjligheten till delaktighet och inflytande i de demokratiska processerna. I Halmstad har alla människor lika värde och vår gemenskaps kännetecken är ömsesidig respekt. Alla som möter kommunens verksamhet ska känna att de har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Halmstads kommuns utveckling ska vara långsiktigt hållbar. Detta innebär att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Verksamhetsplan

5 3 Nämndens uppdrag s verksamheter ska använda kulturens krafter för kommunens vision. Förvaltningen ska bidra till att kulturen spelar roll för hemstaden, kunskapsstaden och upplevelsestaden. Kulturen ska vara en självklar del av vardagen för kommuninvånarna och betydelsefull för kommunens utveckling och attraktivitet. I hemstaden sker kulturella möten som bidrar och inspirerar till sammanhållning, sammanhang, gemenskap och social hållbarhet. Kulturförvaltningen arbetar inkluderande och möjliggör möten där alla kan mötas för att utbyta tankar, idéer och erfarenheter. Mötena präglas av delaktighet, goda relationer och ett gott bemötande. Kulturförvaltningen arbetar med attraktiva, tillgängliga, kända, funktionella och trygga mötesplatser i egna lokaler, i digital form och med möten i det offentliga rummet eller på andra platser. Kulturförvaltningen är drivande för en gynnsam kulturell infrastruktur och är delaktig i samhällsbyggnadsprocessen. I kunskapsstaden möjliggör kulturen det livslånga lärandet som bidrar till utveckling av det demokratiska samhället och som motverkar utanförskap. Kulturförvaltningen inspirerar till och är ett stöd för lärandet utifrån individens egen erfarenhet, behov och önskan, där lärandet inte behöver vara ett uttalat mål. Kulturförvaltningen berikar allas möjlighet till fri åsiktsbildning och inflytande i de demokratiska processerna. I upplevelsestaden finns möjligheter att uppleva, delta och vara medskapande i kulturlivet, vilket skapar mening, lust och identitet för individen. Kulturen bidrar till puls, gynnar utveckling av den kulturella och kreativa sektorn och bidrar till attraktivitet. Kulturförvaltningen inspirerar till medskapande och möjliggör ett vidgat deltagande i kultur- och föreningslivet med fokus på den fria tiden. Kulturförvaltningen tillgängliggör ett brett utbud av estetiska upplevelser, berättelser och konstnärliga uttryck från alla medier, kulturformer och genrer. Kulturförvaltningen medverkar till att konstnärer och kulturskapare får möjlighet att verka i Halmstads kommun. Verksamhetsplan

6 4 Planeringsanalys 4.1 Befolkningsökning - Halmstad växer så det knakar Halmstad växer Hur påverkar utmaningen/möjligheten oss på kort sikt? Under 2018 passerade Halmstads kommun invånare och befolkningen beräknas fortsätta öka till drygt år Kommunen har satt siktet högre än så och planerar för att nå invånare år Det är en betydligt snabbare befolkningsökning än vi är vana vid. För de närmaste åren råder dock en viss osäkerhet kring befolkningstillväxten, delvis på grund av ett minskat flyktingmottagande. En stor rörlighet och Halmstads attraktiva läge pekar dock på en större årlig befolkningsökning framöver. De äldre i befolkningen blir fler och vi lever allt längre. Särskilt åldrarna över 75 år kommer att öka rejält i Halmstads kommun de närmaste åren. Samtidigt ökar också antalet yngre. I absoluta tal är det barn i grundskoleåldern som ökar mest. Tidigare var det stora antalet asylsökande en stor utmaning. Nu ligger istället ett allt större fokus på integration av de personer som fått uppehållstillstånd i Sverige. Kommuner av Halmstads storlek och karaktär har visat sig vara attraktiva etableringsorter och många söker sig till Halmstad, utöver de som blir kommunplacerade här. Den framtida befolkningen kommer också vara mer rörlig och färre personer kommer leva hela sina liv i Halmstad. Eftersom den större delen av befolkningsökningen kommer bestå av inflyttning minskar också andelen urhalmstadbor. Detta kommer troligen påverka Halmstadbornas syn på sin kommun. Att Halmstad växer innebär att fler människor ska ta del av den kommunala servicen, vilket i sin tur ger en ökad konkurrens om kommunens resurser. Med en större befolkning ökar behovet av kulturell service, med fler mötesplatser, scener, spelplatser, utställnings- och visningslokaler med mera. Med långsiktighet och framförhållning går det att anpassa den kommunala servicen för en befolkning på invånare, men det förutsätter en effektivare organisation och ökad samordning inom kommunkoncernen. Det förutsätter även ett mer mobilt och agilt arbetssätt för att hantera hastigt uppkomna behov och samhällsförändringar. Under våren 2019 kommer Halmstads kommuns kulturstrategi färdigställas. Kulturstrategin innehåller utvecklingsområden och åtgärdsförslag för kulturen, i syfte att skapa just långsiktighet och framförhållning i planeringen. Verksamhetsplan

7 4.1.2 Kulturvanor Hur påverkar utmaningen/möjligheten oss på kort sikt? För att möta den ökade befolkningstillväxten behövs kunskap om olika målgruppers kulturvanor. Myndigheten för kulturanalys genomför kulturvaneundersökningar för den svenska befolkningen i åldrarna år. Rapporten Kulturvanor socioekonomiska analyser och tidstrender, Kulturfakta 2017:2 konstaterar att kulturdeltagandet i Sverige är högt, men att det varierar mellan olika aktiviteter. Lyssna på musik är den vanligaste kulturaktiviteten. Därefter följer att se på film, läsa bok samt fotografera/filma. De kulturaktiviteter som befolkningen ägnar mindre tid åt är bland annat att gå på rock-/popkonsert, balett/dansföreställning, klassisk konsert/opera och teater. Gemensamt för dessa aktiviteter är att de sker utanför hemmet. Detta ska jämföras med de aktiviteter som har högst frekvens som kan utövas var man än befinner sig, och därmed inte kräver att man tar sig till en specifik plats. Rapporten redogör också för att kvinnor i högre utsträckning är delaktiga i kulturlivet jämfört med män. Yngre är dessutom mer aktiva i kulturlivet än äldre. Det gäller framför allt att dansa, gå på bio, se på film, gå på rock-/popkonsert, teckna/måla samt spela datorspel/tv-spel. Vidare rapporteras att personer med högre utbildning också tenderar att vara mer kulturaktiva. Andelen högutbildade bland dem som besöker historisk sevärdhet/byggnad, går på konstutställning, går på museum och läser böcker är betydligt högre än i befolkningen som helhet. Dessutom påverkar social härkomst, klass och inkomst i vilken utsträckning människor deltar i kulturlivet. Det finns också ett högre kulturdeltagande i städer. Det gäller särskilt att gå på konstutställning, besöka bibliotek, gå på museum, teater, bio samt konsert. Skillnaderna i kulturvanor beroende på kön, ålder, utbildning, social härkomst och geografisk hemvist som redovisas ovan är välkända sedan tidigare. Samtidigt är förhållandet till kultur mer komplext än så. Om en person intresserar sig för en typ av kultur, låt säga teater, tenderar personen att gilla även en annan kulturtyp, såsom att gå på konstgalleri. Det finns tydliga mönster för vilka kulturyttringar som hänger samman och vilken publik som attraheras av samma kombinationer av kulturtyper. Teater och konst går bra ihop, men sammanfaller inte alltid med mer populärkulturella aktiviteter som att gå på rockkonsert (Rummet av kultur- och medievanor i Sverige 2015, Kulturfakta 2018:3). 4.2 Andelen unga och äldre blir allt fler Barn och unga Hur påverkar utmaningen/möjligheten oss på kort sikt? Enligt de nationella kulturpolitiska målen ska kulturpolitiken särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. Det innebär bland annat att skapa förutsättningar för en meningsfull fritid för alla barn och unga i kommunen. Verksamhetsplan

8 Rapporten Ung idag 2017 av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor visar att levnadsvillkoren för unga i Sverige som helhet är goda. Vissa ungdomsgrupper möter dock större utmaningar än andra, till exempel vid etableringen på arbetsmarknaden men även i samhället i stort. Det gäller bland annat unga som saknar en fullföljd gymnasieutbildning, unga som är utrikes födda, unga med en funktionsvariation samt unga HBTQ-personer. De löper därmed större risk att hamna i ett utanförskap. Dessutom pekar rapporten på förekomsten av vissa systematiska ojämlikheter, inte minst i skillnader mellan tjejers och killars villkor. En meningsfull och varierande fritid kan bland annat bidra till ungas identitetsutveckling, ge unga möjligheter att träffa likasinnade, men också att skapa en känsla av gemenskap vid sidan av skolan eller arbetet. Ett meningsfullt vardagsliv påverkar också ungas hälsotillstånd positivt. Unga som i större utsträckning uppgav att deras vardagsliv är fyllt av sådant som intresserar dem, har också större sannolikhet att bedöma sin hälsa som bra. Myndigheten för kulturanalys har tagit fram rapporten Barn och ungas kulturaktiviteter, Kulturfakta 2017:5. Här redovisas kulturaktiviteter i årskurserna 5 och 8 samt gymnasiets årskurs 2. Biobesök är den vanligaste besöksaktiviteten på fritiden, där över 80 procent i alla årskurserna gått på bio minst en gång det senaste halvåret. Titta på film eller tv-program/-serier är också mycket vanligt, vilket över 90 procent gör. När det gäller eget utövandet fotograferar omkring 80 procent på fritiden, samt över 60 procent målar/ritar eller sjunger. Över 75 procent spelar också mobilspel eller tv-/datorspel på fritiden. I årskurs 5 hade 91 procent läst minst en bok på fritiden det senaste halvåret. I både årskurs 8 och gymnasiets årskurs 2 uppgav mer än 50 procent att de läst skönlitteratur samt faktalitteratur på fritiden det senaste halvåret. Barn i yngre årskurser är generellt mer kulturaktiva. Under det senaste halvåret deltog 40 procent av eleverna i årskurs 5 i kulturskoleverksamhet på fritiden, i jämförelse med 22 procent i årskurs 8 och 13 procent i gymnasiets årskurs 2. Andelen barn och unga som besöker bibliotek på fritiden är högst i årskurs 5, där 63 procent gjort detta minst en gång det senaste halvåret. I årskurs 8 och gymnasiets årskurs 2 var motsvarande andelar 44 respektive 47 procent. Flickor deltar i högre utsträckning i de flesta kulturaktiviteter på fritiden jämfört med pojkar. De ägnar sig i högre grad åt att besöka teater eller musikal, konserter, dansföreställningar eller konstutställningar än pojkar. Resultaten visar även att flickor läser mer skönlitteratur och bloggar än pojkar, däremot är det inga könsskillnader i läsande av faktalitteratur och dagstidningar. Könsskillnaderna är stora för datoroch tv-spelande i de äldre årskurserna, där pojkar (94 procent) spelar mer än flickor (60 procent). 4.3 Demokrati i förändring Kultur och demokrati Hur påverkar utmaningen/möjligheten oss på kort sikt? Myndigheten för kulturanalys (rapport 2015:3) beskriver en trend mot en mer individanpassad informationsinhämtning. Samtidigt som sociala medier ökar i betydelse syns en global trend av minskad Verksamhetsplan

9 tillit till traditionell media. Det innebär en stor risk för det som brukar kallas filterbubblor, det vill säga att människor förses med mer av den typ av information som de redan känner till och uppskattar. I filterbubblorna möter de personer som är lika dem själva, och deras perspektiv på tillvaron ifrågasätts inte. Att människor fördjupar sig i det som redan intresserar dem kan alltså ske på bekostnad av den breda samhällsorientering som ofta behövs för att kunna delta i de demokratiska processerna i samhället. Engagemanget för enskilda frågor ökar också i samhället. Smala frågor drivs med allt större engagemang, medan stora komplexa frågor inte får samma uppmärksamhet. Trots denna utveckling är förtroendet för demokratin och de offentliga institutionerna fortsatt högt i Sverige. De sociala aspekterna av en växande stad är viktiga att ta med i samhällsplaneringen. I stort sett alla växande städer får problem med ökad segregation mellan olika sociala grupper. Detta är även fallet i Halmstads kommun där vi redan idag har stora utmaningar med segregation. Segregationen finns inte bara mellan olika stadsdelar utan riskerar också att öka mellan olika delar av kommunen där inte minst skillnaden mellan kust och inland redan idag är stor. Att sociala perspektiv tas med i planeringen är centralt för att få en socialt hållbar kommun. Kulturen erbjuder möjligheter att föra samman människor över sociala, ekonomiska och kulturella gränser. Med hjälp av kulturen kan demokratin vitaliseras, delaktigheten i samhällslivet öka och utanförskap motverkas. 4.4 Digitala utmaningar och möjligheter Digitalisering och ny kommunikationsteknik Hur påverkar utmaningen/möjligheten oss på kort sikt? Samhället digitaliseras i en allt snabbare takt och internetanvändandet fortsätter att öka från en redan hög nivå. Enligt Internetstiftelsens rapport Svenskarna och internet 2018 uppger 98 procent av svenskarna att de har tillgång till internet i hemmet. Så gott som alla använder internet i åldrarna 12 till 65 år. Bland de som är 76 år och äldre använder 58 procent internet. Det innebär att många av dem har tillgång till internet i sitt hem utan att använda det. Så gott som alla mellan 12 och 45 år använder internet i mobilen. I åldersgruppen 76 år och äldre använder en minoritet, 38 procent, internet i mobilen. Trots ett högt internetanvändande i Sverige finns det alltså tydliga skillnader utifrån ålder. Digitaliseringen anses vara den enskilt starkaste förändringsfaktorn i samhället fram till år Idag är den digitala kunskapen en förutsättning för att kunna ta del av demokratin, att vara delaktig i samhället samt att inhämta information och behärska källkritik. Vikten av dessa kunskaper bör jämföras med skrivoch läskunnighetens betydelse för människor i övergången från jordbrukssamhället till industrisamhället. Utan den digitala kompetensen finns risk för ett digitalt utanförskap som exkluderar och minskar möjligheterna att vara en del av samhället. Dessa kunskapsklyftor lämnar också spelplanen öppen för antidemokratiska strömningar som behärskar de digitala verktygen. Många människor vänder sig till biblioteken för att få hjälp med digitala tjänster och för Verksamhetsplan

10 informationsinhämtning. Forskningen visar på de tydliga kunskapsklyftor som uppstått och efterfrågan på biblioteken vittnar om detsamma. Forskningen visar också på att dessa klyftor ökar i samma eller högre takt som digitaliseringen. Här är biblioteken en direkt nödvändig instans för att hjälpa de människor som riskerar att hamna i ett digitalt utanförskap. 4.5 Kunskap en nyckeltillgång Kunskap och livslångt lärande Hur påverkar utmaningen/möjligheten oss på kort sikt? Kunskap är redan en central resurs i en föränderlig värld och i framtiden kommer kunskap vara en nyckeltillgång i ännu högre utsträckning än idag. Behovet av livslångt lärande blir alltmer tydligt. Från att ha skaffat en utbildning i unga år som sedan utgjort hela basen för ett yrkesliv, kommer kunskap bli en viktigare komponent genom hela livet. Vi blir aldrig färdiglärda kunskapsmässigt. Detta gäller både akademiska utbildningar och mer yrkesinriktade utbildningar. Grunden för det livslånga lärandet läggs i tidiga år. För folkbiblioteken står det lustfyllda läsandet och livslånga lärandet i fokus. Bibliotekslagen (2013:801) lägger särskilt fokus på folkbibliotekens uppdrag att främja barns och ungas läsning och språkutveckling. Att arbeta med läsinspiration är dock inte bara en angelägenhet för skola och bibliotek utan för alla som möter barn och unga i sina verksamheter. 4.6 Ett attraktivt Halmstad Attraktivitet och kulturell infrastruktur Hur påverkar utmaningen/möjligheten oss på kort sikt? Livsmiljön får allt större betydelse för människors välbefinnande. Från att människor tidigare sökt sig till platser där det finns arbete, syns nu en större dragning till ett attraktivt boende, goda möjligheter till skola och utbildning, goda kommunikationer, god kommunal service och en mångfald i utbudet av kultur, handel och nöjen. Allt fler värdesätter också upplevelser och egen utveckling framför materiell trygghet. En upplevelserik plats är en plats där det händer saker. Det bidrar i sin tur till att locka till sig fler invånare, besökare och investeringar. Ett rikt och spännande kulturliv är en faktor som på senare år lyfts fram som en av de absolut viktigaste konkurrensfördelarna för en kommun. En väl utbyggd kulturell infrastruktur med mötesplatser, lokaler och scener är en grundförutsättning för ett rikt och spännande kulturliv. En utmaning är att skapa förutsättningar för kulturskapare att leva och verka i Halmstad, där billiga lokaler och inspirerande omgivningar är centrala delar. Verksamhetsplan

11 För att Halmstad ska vara en kulturkommun krävs en bred och gemensam syn på kultur i hela kommunorganisation, något som kommande kulturstrategi för Halmstads kommun syftar till. Det innebär att gå från att betrakta kultur som ett avgränsat verksamhetsområde till att betrakta kultur som bärare av både livskvalitet och attraktionsvärden som berör i stort sett alla kommunens verksamheter. I arbetet med att ta fram kulturstrategin har invånarna fått tycka till om kulturen i dag och i framtiden. Totalt 801 personer har besvarat den digitala enkäten som låg ute på kommunens webbplats under sommaren Bibliotek, caféer och matkultur samt offentlig konst är det som flest Halmstadbor och besökare anser är Halmstads främsta styrkor inom kulturen i dag. Även utbudet av musikliv, konserter och konstutställningar rankas högt. På frågan vad man vill att Halmstads kommun ska satsa på i framtiden svarar över 300 personer framförallt musikliv och konserter, något mer efterfrågat av män än av kvinnor. Därefter kommer festivaler och större evenemang, mest efterfrågat av unga, som även vill ha mer av caféer och matkultur. Behovet av ett större teaterutbud är framträdande och hamnar på fjärde plats i enkäten, mest efterfrågat av kvinnor. De är också de som mest efterfrågar marknader, loppisar och möjligheter att utöva kultur själv medan männen lutar mer åt historia och kulturarv, konstutställningar och föreningsliv. 4.7 Nya lagar Museilag (2017:563) Hur påverkar utmaningen/möjligheten oss på kort sikt? Den 1 augusti 2017 trädde lagen som reglerar offentligstyrda museer i kraft. I den fastställs att museerna ska bidra till samhället och dess utveckling genom att främja kunskap, kulturupplevelser och fri åsiktsbildning. Lagen syftar till att skapa långsiktigt tydliga förutsättningar för ett sammanhållet allmänt museiväsende. Att museerna ska främja kunskap innebär att de utifrån sina specifika resurser, i form av samlingar de förvaltar, intern kunskapsuppbyggnad och förmedlingsarbete, ska bidra till kunskap i samhället i stort. Att museerna ska främja kulturupplevelser innebär att de ska tillhandahålla upplevelser av estetisk eller annan kulturell art. Att museerna ska främja fri åsiktsbildning innebär att verksamheten ska understödja ett fritt meningsutbyte, präglas av tolerans och öppenhet för olika perspektiv samt stå fri från censur och andra hindrande åtgärder Dataskyddsförordningen (GDPR) Hur påverkar utmaningen/möjligheten oss på kort sikt? EU har beslutat om ett nytt regelverk för behandling av personuppgifter som började tillämpas i medlemsstaterna i maj Den nya dataskyddsförordningen (GDPR) ersatte den tidigare Verksamhetsplan

12 personuppgiftslagen (PUL) i Sverige och innebär en del förändringar. De personer vars personuppgifter behandlas har ett antal rättigheter enligt dataskyddsförordningen. Dessa rättigheter innebär bland annat att de registrerade ska få information om när, hur och varför deras personuppgifter behandlas, de registrerade ska ha rätt att få felaktiga uppgifter rättade, och i vissa situationer även raderade. Mycket i dataskyddsförordningen liknar dock de regler som fanns i personuppgiftslagen. På samma sätt som idag får man behandla personuppgifter med stöd av samtycke från de registrerade, för att uppfylla ett avtal eller efter en intresseavvägning. De registrerade kommer även i fortsättningen att ha rätt att få information om den personuppgiftsbehandling som sker, och den som behandlar personuppgifter måste ha tillräckliga säkerhetsåtgärder för att uppgifterna skyddas Barnkonventionen blir svensk lag Hur påverkar utmaningen/möjligheten oss på kort sikt? Riksdagen har beslutat att FN:s barnkonvention blir svensk lag från och med den 1 januari Regeringen menar i sin proposition att den nya lagen innebär ett förtydligande av att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen. Det är ett sätt att skapa en grund för ett mer barnrättsbaserat synsätt i all offentlig verksamhet. I väntan på att barnkonventionen blir svensk lag behöver de som arbetar med barns rättigheter i kommuner, landsting och regioner förbereda sig. Regeringen ska ta fram en vägledning som ska hjälpa till med tolkning och tillämpning av konventionen. Regeringen har även tillsatt en utredning som ska kartlägga hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionen. Verksamhetsplan

13 5 Kommunfullmäktiges mål 5.1 Attraktivitet för tillväxt Konkretiserat mål 1: Halmstad ska vara en attraktiv plats att bo på och besöka Halmstad är en kulturkommun med nationell och internationell ryktbarhet Mätetal Periodicitet Målvärde 2019 Målvärde 2020 Målvärde 2021 Antal genomförda aktiviteter och evenemang i Kulturstråk Nissan. (År) Antal internationella kultursamarbeten. (År) Den inkluderande kommunen Konkretiserat mål 5: I Halmstad ska alla känna att de har lika värde, mötas av respekt och har möjlighet att vara delaktiga i samhället I Halmstad ska alla känna att de har lika värde, mötas av respekt och har möjlighet att vara delaktiga i samhället I Halmstad ska vi ha ett förhållningssätt som präglas av mod och nytänkande och av att vi arbetar tillsammans för att göra skillnad för invånare, besökare och företagare Mätetal Varje avdelning ska göra minst en kundundersökning, som mäter bland annat bemötande. Periodicitet Målvärde 2019 Målvärde 2020 Målvärde 2021 (År) Konkretiserat mål 6: I Halmstads kommun ska invånarna känna att de mår bra och att de får ut mer av livet I Halmstad ska alla barn och unga ha möjlighet till en meningsfull fritid Mätetal Periodicitet Målvärde 2019 Målvärde 2020 Målvärde 2021 Upplevd delaktighet på kulturförvaltningens mötesplatser för unga. (År) Andel ungdomsproducerad tid av total verksamhetstid. (År) Verksamhetsplan

14 5.3 Ekologisk hållbarhet Konkretiserat mål 8: I Halmstads kommun ska det vara lätt att vara miljövänlig I Halmstad ska det vara lätt att vara miljövänlig 5.4 En kommun för framtidens välfärd Konkretiserat mål 9: I Halmstad skapas och erbjuds goda välfärdstjänster på ett modigt, nytänkande och framtidsorienterat sätt Kulturförvaltningen ska visa på behovet av kulturell service för utveckling av välfärden Verksamhetsplan

15 6 Nämndens mål 6.1 Jämställdhet Kulturförvaltningens verksamheter ska vara jämställda 6.2 Hälsa och arbetsmiljö Kulturförvaltningen ska vara en hållbar och hälsosam arbetsplats Hållbart arbetsliv - bibehålla friska medarbetare och minska sjukfrånvaron genom ett främjande, förebyggande och rehabiliterande hälso- och arbetsmiljöarbete. Mätetal Minskning av korttidssjukfrånvaron. Periodicitet Målvärde 2019 Målvärde 2020 Målvärde 2021 (Tertial) Minskning Minskning Minskning Verksamhetsplan

16 7 Prioriteringar I årets verksamhetsplan lyfts tre prioriteringar fram, som är en förutsättning för att nå framgång i det kommande arbetet med att utveckla och profilera Halmstad som kulturkommun. Begreppen tillit, samverkan och långsiktighet har utkristalliserats ur de genomförda dialogerna i arbetet med kulturstrategin och skapar grogrund för den konstruktiva kreativitet som ska genomsyra kulturen i Halmstad. 7.1 Tillit Ökat mandat och inflytande ska ges till professioner, verksamheter och utövare som arbetar med kultur. En potentiell framgångsfaktor för Halmstad är att det finns ett stort engagemang hos olika aktörer. En reell framgångsfaktor blir det om engagemanget tas tillvara och ges större utrymme i planering och genomförande. 7.2 Delaktighet och samverkan Samverkan och samarbete ska utvecklas, både internt och externt. Det innebär att kunskap och resurser som finns i kommunens organisation och i övriga samhället ska tas till vara i ökad utsträckning. Delaktighetshandboken utgör ett verktyg för arbetet med invånarnas delaktighet. 7.3 Långsiktighet och hållbarhet För att veta att det vi gör i nutid har relevans och skapar effekter på längre sikt krävs långsiktiga perspektiv. Vet vi vart vi är på väg blir det lättare att fatta beslut i rätt riktning i de årliga verksamhetsplaneringarna. Mot bakgrund av att Halmstad växer i snabb takt ställs ytterligare krav på framförhållning. Verksamhetsplan

17 8 Nyckeltal Kategori Nyckeltal Periodicitet Nyckeltal/resultat som följs av verksamheten Antal besök på folkbibliotek i Halmstad (Tertial) - varav antal besök på stadsbiblioteket (Tertial) Antal besök på bibliotekswebben (sessioner) (Tertial) Antal lån/omlån totalt (Tertial) - varav antal e-bokslån (Tertial) - varav digitala omlån (Tertial) Andel återlämning av media via återlämningsrobot (Tertial) Antal ärenden, konsumentrådgivning (Tertial) Antal ärenden, budget- och skuldrådgivning (Tertial) Antal ärenden, energi- och klimatrådgivning (Tertial) Antal besök på Mjellby konstmuseum (Tertial) Antal besök på Halmstads konsthall (Tertial) Antal besök på Hallands konstmuseum (Tertial) Antal beviljade kulturstöd (Arrangemangs- och projektstöd, flerårsstöd, kulturarvsstöd, (Tertial) studieförbundsstöd och idépengar) - varav antal beviljade idépengar (Tertial) Antal föreningsdrivna mötesplatser för unga (År) Antal besök på mötesplatser för unga (egna och föreningsdrivna) (Tertial) Antal deltagande barn och unga i Aktiv sommars lägerverksamhet (År) Nöjd medborgarindex Kultur (År) Nöjd medborgarindex biblioteksverksamhet (År) Nöjd medborgarindex utställningsoch konstverksamheter (År) Nöjd medborgarindex teaterföreställningar och konserter (År) Nöjd regionindex tillgången till kulturevenemang (År) Nettokostnad kultur/invånare i kr (År) Antal arrangemang i konsertsalen, Kulturhuset Najaden (Tertial) Antal besök i konsertsalen, Kulturhuset Najaden (Tertial) Verksamhetsplan

18 9 Internbudget Driftbudget: tkr s budgetram för verksamhetsåret 2019 har vid årets början fastställts till tkr. Ungefär 0,5 procent av kommunalskatten används till att finansiera kultur i Halmstads kommun. Ingen budgetmässig inflationskompensation sker under perioden s målsättning är att bedriva verksamheten inom tilldelad budgetram med 0,5 procents marginal. Uppföljning av det ekonomiska läget rapporteras minst tre gånger per år till nämnden. Intäkterna (14 Mkr) består i huvudsak av statliga bidrag, driftbidrag från regionen, för skolbibliotek och bidrag från EU och AMS. Nämndens beslut om avgifter och priser innebär intäkter från bland annat entréavgifter, förseningsavgifter, tillfälliga lokaluthyrningar, samt försäljning av varor och tjänster. Kapitalkostnader (2 Mkr) består av avskrivningskostnader och internränta. Summan baseras på tidigare års investeringar och en schablomnässig avskrivningstid på dessa. Lokalkostnader (30 Mkr) består av internhyror, tillfälliga hyror, fastighetsskötsel och städ. Nämnden ansvarar för 9 bibliotek, 5 mötesplatser för unga, 2 konstinstitutioner, ett kulturhus, en medborgarservice, Dramalogens lokaler, samt kontorslokaler på Kungsgatan 25 och i Rådhuset. Lönekostnader (71 Mkr) utgör mer än hälften av den totala budgetramen. Inom kulturförvaltningen arbetar cirka 125 tillsvidareanställda, samt visstidsanställda och ett antal timanställda och uppdragstagare. Personalbudgeten har kompenserats med årets avtalsmässiga löneökningar. Övriga kostnader (38 Mkr) används för att bedriva verksamhet. Några av de större posterna som kan nämnas är bidrag och kulturstöd, samt tele- och datakommunikation. Här återfinns även kostnader för arrangemang, annonser, transporter, försäkringar och övriga verksamhetskostnader. Internbudgeten för kulturförvaltningens verksamheter har fördelats ut enligt följande: Förvaltningsledning Förvaltningsstaben Kunskap och samhälle Möten och skapande Upplevelser och konst SUMMA Intäkter Kapitalkostnader Lokalkostnader Lönekostnader Övriga kostnader Investeringsanslag år 2019 har enligt Planeringsdirektiv med budget fått investeringsanslag med sammanlagt tkr för år 2019, som fördelats enligt följande: Investeringsanslag i tkr Budget Inventarier gemensamt -250 Konstinköp -250 Konstnärlig gestaltning i offentlig miljö Verksamhetsplan

19 Investeringsanslag i tkr Budget Inventarier, Kulturhus Najaden -550 Inventarier, samtliga Bibliotek Verksamhetsplan

20 10 Ekonomiska förändringar Ekonomiska ramar och investeringar fastställs slutligen i kommunfullmäktiges planeringsdirektiv med budget. Utöver första året under planeringsperioden är slutliga beslut inte tagna, varför budgeten kan förändras till innehåll och/eller belopp Ekonomiska konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Effektivisering Kulturell service - Nytt bibliotek/mötesplats Ranagård Utökad budget för kulturstöd Stödfunktioner Aktiv sommar och övriga lovaktiviteter Personella resurser för Meningsfull fritid Öppet året runt på Stadsbiblioteket Utveckling av medborgarkontor Språkstart Nytt bibliotek Simlångsdalen Främsta kulturkommunen Förvaltandet av offentlig konst Ökad drift av Mjellby konstmuseum efter om- och tillbyggnad Hallands konstmuseums framtida behov av anslag Ramförändring Summa Effektivisering Drift 2019 Drift 2020 Drift 2021 Drift 2022 Drift 2023 Enligt Planeringsdirektiv med budget har kulturnämnden fått en ramförändring med anledning av volymförändringar motsvarande tkr. Samtidigt har kulturnämnden en förväntad effektivisering motsvarande tkr för Drift 2024 Ekonomiska konsekvenser utöver ram För att en effektivisering motsvarande tkr ska kunna realiseras, behöver kulturförvaltningens organisation och chefstäthet ses över. Ramförändringen används till att stärka driften för Kulturhuset Najaden, samt till personella resurser inom stöd och bibliotek. Konsekvenser i verksamheten Enligt Planeringsdirektiv med budget föreslås ramen ökas med ytterligare 600 tkr till år 2020 och en fortsatt ökning de kommande åren. Kulturell service - Nytt bibliotek/mötesplats Ranagård Detaljplanen för Ranagård har vunnit laga kraft och nu planeras för 400 bostäder, två förskolor, en skola Verksamhetsplan

21 och ett äldreboende på platsen. Bäckagård/Söndrum är ett av de områden i kommunen som växer snabbast när det gäller antalet barn och unga. Kulturförvaltningen, tillsammans med barn- och ungdomsförvaltningen, har här möjlighet att skapa en mötesplats för unga, skolbibliotek och folkbibliotek i en gemensam lokal. I många av de befintliga folkbiblioteken återfinns idag även skolbibliotek. Idag regleras skolbiblioteken i skollagen och folkbiblioteken i bibliotekslagen. Genom kommunens biblioteksplan, samt avtal mellan barn- och ungdomsförvaltningen och kulturförvaltningen, samarbetar idag de två biblioteksformerna. Förväntat resultat Genom att integrera tre verksamheter i samma lokal skapas möjligheter för längre öppethållande, bemanning med blandade kompetenser, samt effektivt lokalutnyttjande. En framgångsfaktor vore att skapa en mötesplats med kulturella och även vissa tekniska möjligheter för till exempel musikproduktion, en studio, samt en tillgänglig scen. Att integrera mötesplats för unga med bibliotek finns flertalet exempel på, där Biblo Tøyen i Oslo är ett av de senaste och mest framgångsrika exemplen. Ekonomiska konsekvenser utöver ram De ekonomiska konsekvenserna består av resurser för bibliotekspersonal och fritidsledare. Det behövs även ökad drift för lokalkostnader, programverksamhet, arrangemang, medier och förbrukningsmaterial. Att kostnaden förväntas vara störst det första året har att göra med uppstartskostnader för mediabestånd. Det första året behövs tkr och de efterföljande åren tkr i ramökning. För kulturell service i Ranagård tillkommer investeringsbehov motsvarande tkr. Utökad budget för kulturstöd stödjer kulturverksamhet genom olika former av kulturstöd. Stödet utgår från kommunfullmäktiges mål att Halmstad ska vara en av Sveriges främsta kulturkommuner. Syftet med stödet är att ge goda förutsättningar för ett lokalt kulturliv som är dynamiskt och mångsidigt och därmed göra Halmstad till en attraktiv kommun för både invånare och besökare. Kulturstödet ska bidra till ett jämlikt kulturutövande och kulturdeltagande inom hela kommunen. Förväntat resultat Halmstads kommun växer, vilket innebär att det blir fler besökare och fler föreningar i kommunen. Detta bidrar i sin tur till fler kulturverksamheter och arrangemang. Kostnaderna för de som utövar kultur ökar också, inte minst arvoden för den professionella kulturen, men också kostnader för marknadsföring, hyra av teknik och lokaler m.m. En utökning av budgeten för kulturstöd skulle innebära att fler aktörer kan ta del av stödet, vilket generar ett mer levande kulturliv i kommunen. Ekonomiska konsekvenser utöver ram Medel behövs för att stärka kulturstödet. Verksamhetsplan

22 Stödfunktioner Kulturförvaltningens stödfunktioner är begränsade, vilket blir märkbart då förvaltningen förväntas delta i nätverk och ansvara för utredningar i samma grad som större förvaltningar med fler resurser. Som en följd av kravet på kostnadsreduceringar har det föreslagits en översyn av förvaltningens chefstäthet. Med minskat antal chefer ökar behovet av stödfunktioner för de kvarvarande cheferna. Förväntat resultat Ökat stöd till chefer. Chefer på olika nivåer avlastas, då det idag är dessa som utöver sina chefstjänster bland annat får axla de olika roller och funktioner som efterfrågas till nätverk och utredningar. Bättre framförhållning, planering och möjlighet till strategiskt arbete. Ekonomiska konsekvenser utöver ram Det som efterfrågas är medel till personella resurser. Aktiv sommar och övriga lovaktiviteter Kommunens målsättning är att erbjuda alla barn och unga i åldern 9-16 år olika kostnadsfria meningsfulla och efterfrågade sommarlovsaktiviteter. Framförallt gäller detta lägerverksamhet, att erbjuda äldre ungdomar sommarjobb, samt att låta unga mötas oavsett socioekonomiska förutsättningar, etnicitet, kön eller funktion. Att prioritera inkludering av barn och unga med sämre socioekonomiska förutsättningar, utlandsfödda samt unga med funktionsvariationer. Syftet är också att främja integration, motverka segregation samt skapa nya kontaktytor mellan barn med olika social bakgrund. I dagsläget samarbetar sju förvaltningar, föreningar, kulturutövare, olika yrkesgrupper och invånare i kommunen. Förvaltningarna bidrar med olika delar i helheten. Det byggs en långsiktig struktur genom att alla involverade förvaltningar bidrar med insatser inom ordinarie organisation. Genom detta arbete skapas praktikplatser, utbildning och arbetstillfällen för unga som står utanför arbetsmarknaden. Civilsamhället med föreningar och kulturutövare står för en viktig del i arbetet genom sitt bidrag som lägerarrangörer, handledare och för att genomföra aktiviteter. Det krävs extra medel för att nå ännu fler av de unga som inte är så självklara i våra sommarlovsaktiviteter, arbeta med kompetensutveckling av involverad personal och unga ledare. I nuläget finns möjlighet att öppna upp och låta sommarlovsverksamheten vara gratis, vilket medför att cirka 800 barn och unga från hela Halmstads kommun deltar. Detta via statliga medel som löper till Därefter kommer den möjligheten inte längre att finnas utan extra ekonomiskt stöd. Förväntat resultat Att kunna erbjuda gratis lovaktiviteter för Halmstads kommuns barn och unga. Att kunna engagera Verksamhetsplan

23 föreningar, kulturutövare och andra privata aktörer mot en ersättning. Ekonomiska konsekvenser utöver ram Egen finansiering sker bland annat genom lokaler och personalkostnader. Däremot behövs medel för att kunna arvodera föreningar, kulturutövare och andra privata aktörer som är med och skapar innehåll för barn och unga på loven. Personella resurser för Meningsfull fritid Halmstads kommuns befolkning beräknas fortsätta öka till drygt år Kommunen har satt siktet högre än så och planerar för att nå invånare år Det är en betydligt snabbare befolkningsökning än vi är vana vid. Särskilt antalet barn i grundskoleåldern kommer öka mycket snabbt framöver. Kommungemensamma målanalyser har gjorts utifrån planeringsdirektivens två mål om meningsfull fritid och psykisk hälsa för pojkar och flickor. Där framkom värdet av fritidsaktiviteter som når fram till varje barn, samt behovet av att fokusera mer på riktade insatser till prioriterade grupper. Kommunen behöver fortsätta arbeta för att nå ut tillsammans och analysera behoven kopplat till olika geografiska områden. Alla barn och ungdomar ska ha rätt till en meningsfull fritid oberoende av exempelvis funktionsvariationer, boendeplats eller etnicitet. Med fler medarbetare, som till exempel fritidsledare, kan kommunen nå ut över större områden och därmed öka måluppfyllelsen. Förväntat resultat Fler medarbetare som arbetar med målgruppen barn och unga i Halmstad förväntas möta upp de behov och önskemål som finns bland barn och unga. Medarbetarna kommer kunna vara en flexibel resurs som genomför insatser där de behövs som mest. Detta är särskilt angeläget då förändrade behov och önskemål är svåra att förutse på förhand. Eftersom FN:s barnkonventionen blir svensk lag 2020 ökar behovet av att tillgodose barn och ungas rättigheter i kommunen. Ekonomiska konsekvenser utöver ram Resurstillskott av fyra till fem medarbetare för att nå ut till fler barn och unga genom att ha möjlighet att nå en större bredd och därmed öka förutsättningar för delaktighet och tillgänglighet. Det krävs inga investeringskostnader i lokaler, utan den utökade personalen ska utgå ifrån kommunens befintliga mötesplatser för unga, samt skolor. Öppet året runt på Stadsbiblioteket Stadsbiblioteket har idag cirka besökare per år och har kommit att bli en symbol för Halmstad. Verksamheten har en såväl nationell som internationell ryktbarhet både utifrån dess arkitektur och dess verksamhet. Nyligen visade en invånarundersökning att biblioteken är den kulturella verksamhet som Verksamhetsplan

24 Halmstadborna är mest nöjda med. Huset fylls dagligen av evenemang, konst, digital bildning, studier, besökare i alla åldrar och mycket mer. Målsättningen är att huset ska vara öppet alla dagar året om, det vill säga även röda dagar. Stadsbiblioteket rustar allt mer för att arbeta med kommunal service genom samhällsvägledning och digital bildning. Stadsbiblioteket blir genom detta allt mer en arena för kommunens alla verksamheter. Förväntat resultat Större tillgänglighet, utbud som möter efterfrågan, stärkt demokrati och kommunal service. Ekonomiska konsekvenser utöver ram Ekonomiska förändringar består till största del av personalkostnader motsvarande fyra till fem tjänster, men även ökade driftkostnader för städ och förbrukningsmaterial. Utveckling av medborgarkontor Många människor vänder sig till biblioteken för att få hjälp med digitaliserade tjänster och för informationsinhämtning. Forskningen visar på de tydliga kunskapsklyftor som uppstått och efterfrågan på biblioteken vittnar om detsamma. Forskningen visar också på att dessa klyftor ökar i samma eller högre takt som digitaliseringen. Här är biblioteken en direkt nödvändig instans för att motverka dessa klyftor. Halmstad har idag en ord och bildverkstad i Stadsbiblioteket. Här planeras en utbyggnad rent fysiskt men också med bemanning med bibliotekarier och IT-pedagoger. Samtidigt planeras det en utveckling där samhällsvägledare vid vissa tidpunkter bemannar verksamheten för att ge rådgivning likt den verksamhet som idag återfinns i Andersberg. Samma funktioner som planeras i Stadsbiblioteket behöver svara upp även i ytterområdena men i mindre skala och vid bestämda, behovsstyrda, tider. Förväntat resultat Medborgarkontoren förväntas bidra till att tillhandahålla samhällsservice och digital bildning på fler platser i kommunen. Medborgarkontoren innefattar även möjligheter för bland annat Halmstad direkt att befinna sig i ett sammanhang där mycket människor rör sig. Verksamheten planeras ske i befintliga lokaler, såsom Stadsbiblioteket och aktuella närbibliotek. Ekonomiska konsekvenser utöver ram Ekonomiska konsekvenser består till största del av personella resurser, men även vissa kostnader för digitalisering och automatisering. Verksamhetsplan

25 Språkstart En människas förmåga att lära sig språk befästs tidigt. Samma förmåga tar vi med oss hela livet och ligger bland annat till grund för hur vi klarar utbildning och möjligheten att delta i samhället i stort. Forskning har visat på hur stor vikt bland annat högläsning har för små barns språkutveckling. Förhållandet har beskrivits av författarinnan Mem Fox på följande sätt: Om alla föräldrar och vuxna som tar hand om barn läste minst tre böcker om dagen för barn de har i sin närhet så skulle vi förmodligen kunna utplåna analfabetism på en generation. Vad finns det för hinder? Låt oss försöka! (Fox, 2001). Region Halland har tillsammans med kommunerna tagit fram ett förslag på hur man redan i tidig ålder kan stärka små barns språkutveckling, och på så sätt säkerställa en jämlik och kvalitativ process där alla barn ges förutsättningar att utveckla ett rikt och välutvecklat språk. I Halmstads kommun är detta ett samarbete mellan barn- och ungdomsförvaltningen, kulturförvaltningen och regionen. Tillvägagångssättet som används är att göra ett första hembesök när barnet är 6 månader gammalt. Vid 8-10 månaders ålder erbjuds ett biblioteksbesök och vid 12 månaders ålder görs det andra hembesöket. Därefter deltar språkstart på föräldramöten på förskolan och när barnet är 2 år gammalt görs språkscreening på barnavårdscentralen. Vid tre års ålder hålls språkfest på biblioteket. Förväntat resultat Språkstart syftar till att stärka föräldrarnas roll i barns språk-, kommunikations- och läsutveckling. Språkstart vidareutvecklar samverkan mellan folkbibliotek, barnhälsovård och förskola genom en gemensam samverkan med vårdnadshavare. Detta förväntas öka kunskapen om små barns språkutveckling, kommunikations- och läsutveckling hos alla parter, men förväntas också stärka barnens ordförråd i ett tidigt stadium. I ett längre perspektiv förväntas resultat som stärkt demokrati, minskade kostnader för stöd i skolåren, samt ökad integration. Ekonomiska konsekvenser utöver ram För att säkerställa en kvalitativ process kommer satsningen första året koncentreras till mer socioekonomiskt utsatta områden för att år två och tre utvecklas till hela kommunen. De medel som ansöks går uteslutande till personalkostnader. Nytt bibliotek Simlångsdalen Skolan i Simlångsdalen är i behov av större lokaler och önskar ta över lokalen där biblioteket idag är placerat. Bibliotekets nuvarande läge är otillgängligt för besökare och en mer central placering i orten är önskvärd. Simlångsdalen är en av kommunens serviceorter och kommunal service och bibliotek är på sikt Verksamhetsplan

26 nödvändig i större skala. Här kan samhällsvägledning, digital vägledning, bibliotek och arrangemang samsas i samma lokal i ett nytt modernt folkbibliotek. Förväntat resultat En central mötesplats i Simlångsdalen, med kommunal service så som exempelvis samhällsvägledning. Det skulle bidra till minskad segregation och stärkt demokrati. Ekonomiska konsekvenser utöver ram Ekonomiska konsekvenser består främst av personella resurser, städkostnader, kostnader för programverksamhet och förbrukningsmaterial. Det kommer behövas en uppstart av mediabestånd, vilket gör att det första året har större behov än de efterföljande åren. Ett nytt bibliotek i Simlångsdalen innebär också investeringsbehov motsvarande tkr. Främsta kulturkommunen Kulturstrategi 2030 beräknas vara färdig under våren Strategin pekar ut strategiska utvecklingsområden och insatser för kulturen i Halmstad. s ram är i behov av förstärkning, för att påbörja genomförandet av de insatser som anges i kommande Kulturstrategi Förväntat resultat Kulturstrategins insatser bidrar till ett levande kulturliv och kommunens attraktivitet, samt möjliggör för kulturskapare och personer i de kreativa näringarna att leva och verka i Halmstad. Ekonomiska konsekvenser utöver ram Medel motsvarande tkr per år behövs för att förverkliga insatserna som finns med i Kulturstrategi Förvaltandet av offentlig konst Tidigare har teknik- och fritidsförvaltningen skött driften av den offentliga konsten i Halmstad. Driften har inneburit rengöring, skötsel av konstverk som såväl tekniska tillbehör som exempelvis pumpsystem och belysning upphörde detta och lades över på kulturförvaltningen, trots att inga medel överfördes från teknik- och fritidsförvaltningen. Det saknas även medel att restaurera konstverken, vilket innebär att flera konstverk är i stort behov av åtgärder av professionella konservatorer. Parallellt växer den offentliga konsten i Halmstad med många nya verk årligen, vilket på sikt skapar en ohållbar förvaltande situation. Förväntat resultat Skötsel och restaureringar av den offentliga konsten, vilket är en viktig faktor för kommunens Verksamhetsplan