Möjlighet till fler lediga dagar. Nya avtalet öppnar för att byta semesterpengar mot mer fritid

Transkript

1 FOTO: MATS SAMEULESSON Fokus KYRKAN Aktuellt På plats i Alvesta Trendspaning Fem frågor REDAKTÖR lasse.nilsson@vision.se 8 sidor för dig som jobbar inom kyrkan Kommunikatören Ingela Stewén skulle tillbringa mer tid med barnen Mio och Nellie om hon fick flera lediga dagar på jobbet. Möjlighet till fler lediga dagar Nya avtalet öppnar för att byta semesterpengar mot mer fritid LEDIGHET Vision har länge kämpat för att medlemmarna ska kunna byta pengarna i semesterdagstillägget mot fler lediga dagar. Möjligheten har blivit populär i kommunerna men hittills har arbetsgivarna i Svenska kyrkan sagt nej. Men nu finns möjligheten till semesterväxling inskriven i det nya avtalet. Vi vet att den här möjligheten är efterfrågad hos medlemmarna så det känns jättebra att vi har lyckats få in den i avtalet efter flera försök, säger Joakim Harnesk, ombudsman på Visions funktion för löner och yrkesvillkor. Tidningen Vision nr För att kunna byta pengar mot mer ledighet måste fack och arbetsgivare först teckna ett lokalt kollektivavtal om semesterväxling. Därefter kan den som vill ta upp frågan med sin arbetsgivare. Är man överens gäller överenskommelsen ett år i taget. De som har 27 semesterdagar får fem extra dagar, de som har 31 dagar eller fler får sex dagar. INGELA STEWÉN JOBBAR om informatör i Växjö pastorat. Hon kommer att utnyttja möjligheten om den införs på hennes arbetsplats. Jag är småbarnsförälder och ser det som en möjlighet till extra återhämtning. Småbarnsföräldrar har en väldigt aktiv fritid och tid är värt mer än pengar för mig för tillfället. SÅ MYCKET KOSTAR DET Tillägget som anställda får är 0,605 procent av lönen per semesterdag. Den som tjänar kronor och har 27 semesterdagar får alltså kronor i semesterdagstillägg. Bytet minskar inkomsten och påverkar därför pension och sjukpenning marginellt. Fokus Kyrkan I

2 Aktuellt Det känns tråkigt att inte få upp lönen när man jobbar kvällar, nätter och helger., säger Ingrid Benjamaa. Svårt att höja lönen Diakoner och assistenter har sämst lönespridning LÖNESPRIDNING 2016 Yrke Spann Spridning Assistent % Diakon % Ekonomiassistent % Fastighetsförvaltare % Fritidsledare % Församlingsassistent % Församlingspedagog % Församlingsvärd % Förvaltningsassistent % Informationssekr % FÖR ATT DET ska gå att höja lönen inom sitt yrke under ett arbetsliv krävs rejäla skillnader mellan den lägsta och högsta lönen. Men så ser det bara ut i ett fåtal yrken i Svenska kyrkan. Störst lönespridning har kanslichefer och fastighetsförvaltare. Minst lönespridning har diakoner, vaktmästare, församlingsvärdar och assistenter. Ingrid Benjamaa jobbar som diakon i Skellefteå pastorat. Hon känner tydligt av att det är svårt att höja lönen och säger att kolleger hon talat med har samma problem. Efter 23 år i yrket tjänar Ingrid Benjamaa kronor. Det känns surt. Jag har jobbat här länge och har ännu inte kommit upp i kronor. Enligt lönestatistik jag sett ligger jag på ungefär samma lönenivå som en nyvigd diakon. Vision har som riktmärke att lönespridningen ska vara mellan 40 och 50 procent för att anställda ska kunna ha en bra löneutveckling under ett arbetsliv. Diakonerna i Svenska kyrkan har en lönespridning på 17 procent. Det är definitivt en för låg lönespridning, säger Karl Lundberg, biträdande förhandlingschef i Vision. Vad kan man göra om lönespridningen är så dålig på arbetsplatsen? Jag tycker man ska kontakta de lokala Visionombuden om det ser ut så här. Vi måste ställa krav på arbetsgivarna att de strategiskt avsätter pengar för att öka lönespridningen, säger Karl Lundberg. Yrke Spann Spridning IT-tekniker % Kamrer/ekonom % Kanslichef % Komminister % Kyrkogårdsförestå % Kyrkoherde % Kyrkokamrer % Kyrkvaktmästare % Löneassistent % Personalsekr/HR-spec % Källa: Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, FOTO: TOMAS BERGMAN Här finns finaste kyrkogården Harplinge-Steninge församling i Halmstad har utsetts Årets kyrkogårdsförvaltning Enligt motiveringen har personalen med sitt intresse för växtlighet och besökarnas bästa skapat en botanisk upplevelsepark som retar sinnena och stimulerar till umgänge och aktivitet. Bakom tävlingen står bland andra Sveriges kyrkogårdsoch krematorieförbund, Föreningen Sveriges Kyrkogårdschefer och Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. 14 präster anmälde under 2016 att de blivit sjuka av jobbet på grund av organisatoriska eller sociala faktorer var antalet fem. Nytt avtal för pensionerna Anställda i Svenska kyrkan har fått ett nytt pensionsavtal som är helt premiebestämt, det vill säga att en viss procent av lönen sätts av till en pensionsförsäkring. Tidigare hade de som tjänar över kronor en del som var förmånsbestämd, att man på förhand bestämde storleken på pensionen. Det nya avtalet gäller alla som är yngre än 60 år 2018 och innebär inga direkta förändringar om man tjänar under kronor. Avtalet innehåller övergångsregler med garantier för att ingen som varit anställd före 2018 ska drabbas av försämringar. Få lönesamtal i frikyrkorna Var fjärde Visionmedlem i frikyrkorna har inte pratat lön med chefen på fem år. Enligt avtalet har anställda rätt till lönesamtal varje år. Vi ska vända på alla stenar. Vi måste titta på vem som har ansvaret här. Åklagaren Åse Schoultz, till Kyrkans tidning, som har inlett en förundersökning om arbetsmiljöbrott i Tyringe pastorat efter misstankar om mobbning av en anställd. Hallå NICLAS FREDRIKSSON, antikvarie i Linköpings stift som monterar in lås på drygt 140 medeltida träskulpturer för att förhindra stölder. Hur fungerar låsen? Det vill vi inte tala om i media, men det är en raffinerad smidesanordning som inte går att komma åt, inte syns framifrån och som I löneavtalet mellan Vision och Arbetsgivaralliansen står att medarbetarna i frikyrkorna ska ha ett lönesamtal med sin chef varje år. Där ska chefen ge ett förslag till ny lön kopplat till den anställdes arbetsresultat under året. Men så ser det inte ut i verkligheten. En undersökning som Vision har gjort visar att 26 procent inte haft ett enda lönesamtal på fem år. Knappt 60 procent hade lönesamtal förra året. Jag tycker inte att det är acceptabelt, säger Mats Carlsson, ordförande i Vision Ekumeniska. Mats Carlsson tror att faktorer som att många arbetsplatser i frikyrkorna är små och att arbetsgivarna ofta arbetar ideellt och har bristande kunskaper om avtalet kan ligga bakom. Det kan också handla om att församlingen har en tajt ekonomi och att arbetsgivarna inte tycker att det finns utrymme för löneökningar, säger Mats Carlsson. Vad gör ni i Vision för att fler ska få ha lönesamtal? Dels informerar vi medlemmarna om avtalet och Mats Carlsson vilka rättigheter de har. Dels måste vi och arbetsgivarna ta ett samlat grepp om att utbilda alla arbetsgivare och anställda om avtalet. Vad kan man som anställd göra om man inte har haft ett lönesamtal på länge? Ta upp det med arbetsgivaren. Finns det inget utrymme till löneökningar måste man kanske ta en diskussion om att gå ner i tid eller ändra på arbetsbeskrivningen i stället. Många av våra medlemmar är väldigt lojala och 90 procent trivs bra på jobbet, men alla måste ha bra förutsättningar och bra arbetsmiljö för att klara jobbet. FOTO: MOSTPHOTOS inte går att öppna utan nyckel. Hur kom ni på den här metoden? Det är en teknik som har använts tidigare i norra Sverige som vi har vidareutvecklat med pengar från Kyrkoantikvarisk ersättning. Kan andra som jobbar med stöldsäkerhet få tips av er? Självklart, vi har redan fått frågor från flera stift och länsmuseer. Vill ha gräns för diakoner Inför ett reglerat minimiantal för diakoner i pastoraten enligt samma modell som redan finns för präster. Det föreslår kyrkopolitikern Anna-Karin Westerlund i en motion till årets kyrkomöte som hålls under oktober och november. Diakonerna har en otroligt viktig roll i Svenska kyrkan. Jag hoppas min motion går igenom, säger hon. Anna-Karin Westerlund är orolig för kyrkan riskerar att tappa diakoners kompetens eftersom vissa församlingar, enligt henne, ersätter dem med diakonassistenter eller präster med diakonal inriktning. 6,5 Så stor löneökning ska medlemmarna i Svenska kyrkan minst få i genomsnitt de kommande tre åren enligt det nya löneavtalet. Färre präster i kyrkan Antalet anställda i Svenska kyrkan har minskat med nästan sju procent de senaste tio åren var antalet anställda nu är det nere i Störst är nedgången i prästyrken så som kyrkoherde och komminister. Inom mark- och fastighetsförvaltning samt administration har dock trenden vänt till en ökning de senaste åren. Under de senaste tio åren har antalet medlemmar i Svenska kyrkan minskat från 6,8 till 6,1 miljoner personer. FOTO: MOSTPHOTOS II Fokus Kyrkan Tidningen Vision nr Tidningen Vision nr Fokus Kyrkan III

3 På plats På plats Alvesta församling har under sex månader arbetar med hbtq-frågor. Nu ska märkningen regnbågsnyckeln sättas upp i församlingens alla kyrkor. Här startar regnbågen Har du någon gång känt dig annorlunda? Den och andra frågor har personal och förtroendevalda i Alvesta reflekterat över under våren. Som första församling i Sverige har de fått märkningen regnbågsnyckeln. text Carina H Ahnstedt foto Mats Samuelsson Hbtq-frågor är en het potatis i kyrkan. Därför måste vi prata om dem extra mycket, säger kyrkoherde Elisabet Cárcamo Storm. ELISABET CÁRCAMO STORM dukar fram fika med regnbågsservetter i sitt arbetsrum i den gula prästgården med vita knutar. På hennes vänstra handled lyser armbandet i regnbågsfärger. Små, men viktiga markörer. Vi vill att alla ska känna sig välkomna, säger hon och serverar kaffe i kopp med guldkant. Här i Växjö stift, i hjärtat av Småland, förr känt för sin högkyrklighet, har hon tillsammans med sin personal som första församling i Sverige fått märkningen regnbågsnyckeln. Svenska kyrkan är 500 år. Det är dags nu. Vad väntar vi på? säger hon med eftertryck och berättar om sina år som volontär i Honduras. En tid som har präglat henne mycket. Där kan man bli dödad på grund av sin homosexuella läggning. Men även den svenska kyrkan har dömt och fördömt homosexualitet och hbtq-personer under århundraden. Därför måste vi prata om detta. ÅR 2009 TOG Svenska kyrkan ett beslut om att viga samkönade par, ett beslut som också innebar att personalen måste utbildas. Men sedan dess har inte mycket hänt, säger Elisabet Cárcamo Storm. Därför tackade hon ja med en gång när Växjö stift frågade om Alvesta ville vara pilotförsamling i Svenska kyrkans arbete med hbtq-frågor. När jag såg materialet insåg jag att det kommer att ge min personal oerhört mycket. Jag fick också med mig kyrkorådet som tog ett snabbt beslut, säger hon. Märkningen innebär att all personal samt kyrkorådet har gått en utbildning i studiecirkelform. De 24 anställda i församlingen delades in i mindre grupper med en samtalsledare i varje och fick tillsammans läsa om olika livsberättelser och diskutera kring egna och andras normer och värderingar. Det här är konstigt och svårt för många. Det finns de som inte alls förstår exempelvis transpersoner, som till och med tycker att vissa saker är äckliga, eller som tycker att det vore hemskt om deras barn visade sig vara homosexuella. Men om en utbildning ska ge något måste alla olika tankar få komma fram och bemötas med respekt, säger Elisabet Cárcamo Storm. DÄRFÖR MYNTADE DE begreppet provtänka. Det innebär att det är okej att ventilera alla olika tankar utan att bli dömd och i stället förklara och resonera Jag upplever att det finns en åsiktskorridor, att man säger det som förväntas. kring varför man känner som man gör. Jag upplever att det finns en åsiktskorridor, att man säger det som förväntas vare sig det gäller rasism, hbtq eller mångfaldsfrågor. Vi ville komma ifrån det och skapa ett tryggt samtalsklimat där det är okej att tycka annorlunda, förklarar Helena Kronstrand som är församlingspedagog och en av samtalsledarna. Alla var inte positiva från början. I startskedet fick de en del synpunkter som: Inom kyrkan bemöter vi redan alla på samma sätt och ser till människans lika värde. Vi behöver inte detta. Men alltefter utbildningens gång uppskattade de anställda diskussionerna och kunde också relatera till utanförskap på ett djupare sätt när de själva fick dra sig till minnes sammanhang där de känt sig utanför eller malplacerade. Det blev en del starka berättelser, där många blottade sig, som mynnade IV Fokus Kyrkan Tidningen Vision nr Tidningen Vision nr Fokus Kyrkan V

4 På plats Elisabet Cárcamo Storm och Helena Kronstrand har tillsammans med församlingens övriga anställda ventilerat utanförskap och hbtq-frågor. Trendspaning Nu tassar hunden in i kyrkan Hundar har blivit ett allt vanligare inslag inom vården och omsorgen. Nu har de även börjat dyka upp i kyrkan. Diakonhunden Mio jobbar i Älta kyrka i Nacka församling. HUNDAR SOM ANVÄNDS inom vård och omsorg har olika kompetenser. Det finns allt ifrån professionellt arbetande vårdhundar med utbildning och certifiering som har vårdutbildade förare till besökshundar med kortare utbildning som hjälper till sporadiskt inom äldreomsorg, på skolor och i dagliga verksamheter. Hundarna ska kunna motivera, uppmuntra, aktivera och vara sällskap. Tvååriga Golden retrievern Mio jobbar sedan en tid tillbaka som diakonhund i Älta kyrka i Nacka tillsammans med husse Håkan Calmroth. Mio har genomgått ett lämplighetstest och ska nu gå på utbildning till besökshund. Han går med på hembesök, främst på äldreboenden, vi har varit på hospice och vi har träffat dagisgrupper. Två gånger i veckan är han med och hälsar välkommen till aktiviteter som morgonandakt och yoga. Han kan skänka glädje åt människor som har varit med om jobbiga saker, säger Håkan Calmroth. Vi har en mörk historia. Om vi inte utgår från de här frågorna kommer de att försvinna i något av de andra. ut i samtal om hur vi vill bemöta andra och hur vi kan göra för att alla ska känna sig välkomna, säger Helena Kronstrand. UNDER ÅRET HAR de också pratat om hbtq-frågor i samtliga aktivitetsgrupper inom församlingen: föräldragrupper, ungdomsgrupper, konfirmander, syföreningen och äldregrupper. Det brukar gå jättebra. Ibland har ju vi fördomar om att exempelvis äldre ska förfasa sig över vissa saker. Men vi fick inga sådana reaktioner. I stället så några av nittioåringarna: Ja det fanns ju på vår tid också, men då kallade man det väninnor, berättar hon. NU HAR ARBETET mynnat ut i en mångfaldsvision som bland annat innebär att märkningen regnbågsnyckeln ska hängas upp i vapenhuset i församlingens sex kyrkor och att de ska se över att texter, bilder, språkbruk och gudstjänstfirande är inkluderande. Det är nu det verkliga arbetet börjar, konstaterar Elisabet Cárcamo Storm. Och på frågan om det i en tid med många akuta samhällsfrågor rasism, integration, ensamhet, tiggeri och fattigdom verkligen är mest relevant för kyrkan att lägga fokus på könsidentitet och könstillhörighet, svarar hon blixtsnabbt: Vi har en mörk historia. Om vi inte utgår från de här frågorna kommer de att försvinna i någon av de andra. De är obekväma och besvärliga för kyrkan att ta i. Bibeltolkningarna är olika och det finns många präster som är emot samkönade äktenskap och det finns fortfarande de som ser homosexualitet som en synd. Därför måste vi börja här. REGNBÅGSNYCKELN Regnbågsnyckeln är en märkning av en process där församlingar får öka sin kompetens inom hbtq-området. Processen tar cirka sex månader och innebär föreläsningar, studiecirklar och visionsarbete. Utbildningsmaterialet Så att jag kan komma in kristen tro och hbtq har tagits fram i ett samarbete mellan Riksförbundet EKHO kristna hbtq-personer och studieförbundet Sensus. Alvesta församling har tillsammans med södra Ölands pastorat varit pilotförsamling. Processmodellen kommer nu att erbjudas alla församlingar inom Svenska kyrkan. Vårdhunden firar tioårsjubileum Uppsala kommun var först i landet när man för tio år sedan startade ett certifierat hundvårdsteam inom vård och omsorg. I dag arbetar 13 hundar och fem förare med att motivera barn, unga och äldre. Teamen finns bland annat inom äldreomsorg, demensvård och socialpsykiatri. 200 certifierade vårdhundteam finns i Sverige i dag. Det finns betydligt fler besöks-/ terapihundar. Hunden har varit med länge Redan på 1800-talet nämnde den legendariska sjuksköterskan Florence Nightingale betydelsen av kontakt med djur för svårt sjuka patienter i skriften Notes on nursing what it is and what it is not. Inom psykiatrin började djur användas i behandling redan under slutet av 1700-talet. Nytt radarpar i kyrkan. Mio hänger med husse Håkan Calmroth på diakonjobb i Älta. FOTO: LASSE NILSSON Han skapar lugn och glädje och han stimulerar minnet också. Vårdhunden Charlies förare Annette Lindberg i Hallandsposten. VI Fokus Kyrkan Tidningen Vision nr Tidningen Vision nr Fokus Kyrkan VII

5 Fem frågor Lars Öhrn Är det fullt på kyrkogården? Ja, och vi har stött på patrull när vi ska bygga ut kyrkogården i Brämhult, främst från boende som inte vill ha den så nära sina hus. Då kom vi på att vi måste integrera begravningsplatsen så att den blir till nytta för alla. Vi vill samarbeta med förskolorna runtomkring och bygga en naturlekplats och ett promenadstråk genom skogen där det finns mycket grodor och fåglar. Vi ska också göra en allmän sittyta där äldre kan ta med sig fika och promenera som i en park. Vad får man göra på en kyrkogård egentligen? På S:t Sigfrids här i Borås kan man sitta i gräset och fika, vi har konserter, motionärer som springer och många andra aktiviteter. Vi försöker göra begravningsplatsen till en naturlig del i samhället. Har ni bara fått positiva reaktioner? Nej det finns de som tycker att man inte ska få springa på kyrkogården. Men det är klart att det ska finnas lugna platser där man kan minnas och sörja i lugn och ro också. Finns det något man inte får göra på begravningsplatsen? Jag tycker inte att man kan sitta och festa och dricka alkohol, men det finns de som tycker annorlunda. Det är till exempel helt okej i Danmark. Hur ser det ut med plats framöver? Vi börjar få ont om mark, år 2043 är det fullt. Vi behöver 35 till 40 hektar till en ny begravningsplats helt enkelt. Det måste vi lösa tillsammans med kommunen. LARS ÖHRN Yrke: Kyrkogårdschef. Arbetsplats: Borås pastorat. Bor: Gånghester. Bästa arbetsredskap: Mobilen. Favoritkyrkogård: S:t Sigfrids griftegård i Borås. Vi börjar få ont om mark, år 2043 är det fullt. Vi behöver 35 till 40 hektar till en ny begravningsplats helt enkelt. På S:t Sigfrids griftegård i Borås är det fritt fram både för picknick, konsert och löprunda. FOTO: C. ELISSON VIII Fokus Kyrkan Tidningen Vision nr