Säkerhetsrutiner. Framtagen av Individ- och familjeomsorg, Angered Stadsdelsförvaltning, Göteborgs Stad. Mars 2012

Transkript

1 Säkerhetsrutiner. Framtagen av Individ- och familjeomsorg, Angered Stadsdelsförvaltning, Göteborgs Stad. Mars 2012 Innehåll 1 Inledning Förebyggande insatser Förebyggande insatser/kontoret Förebyggande insatser/reception Förebyggande insatser/hembesök Förebyggande insatser/bilresor Akut situation Agerande vid akut situation på kontoret eller vid hembesök Larm Hot över telefon Oförutsägbara händelser Efter en situation Ärendet Polisanmälan Rättegång... 7 Sid 1 (13)

2 1 Inledning Huvudansvaret för att ordna och utforma arbetsmiljön så att risker för ohälsa på grund av hot och våld förebyggs ligger på arbetsgivaren. Grunden i lagstiftningen finns i arbetsmiljölagen (AML) som beslutas av riksdagen. Arbetsmiljölagen ger de yttre ramarna för vad som gäller för miljön på jobbet. Arbetsmiljöverket har fått i uppdrag av regeringen att mer i detalj reglera vad som ska gälla, vilket görs i Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS). I AFS 1993:2 finns utarbetade föreskrifter avseende hot och våld i arbetsmiljön. I Göteborgs stad har man ett samverkansavtal som är ett lokalt kollektivavtal där rättigheter och skyldigheter enligt medbestämmandelagen (MBL) och arbetsmiljölagen (AML) hanteras. Inom ramen för samverkan möts arbetsgivaren och de fackliga organisationerna som parter i en partssamverkan. För ett bra arbetsmiljöarbete krävs det samarbete mellan alla som jobbar på arbetsstället. Som medarbetare har du krav på dig att medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Som medarbetare måste du vara uppmärksam och följa de rutiner eller instruktioner som har tagits fram. Du ska dessutom använda de skyddsanordningar och iaktta den försiktighet i övrigt som behövs för att undvika och förebygga ohälsa och olycksfall. Alla anställda har en skyldighet att följa de säkerhetsföreskrifter som finns på arbetsplatsen. Om du, som medarbetare, bedömer att en arbetsuppgift kan medföra risk att drabbas av hot eller våld ska du underrätta arbetsgivaren. Inom sektorn individ- och familjeomsorg samt funktionshinder ska vi genom ett bra bemötande, kunskap och gott omdöme gentemot våra brukare skapa en trygg och säker mötes- och arbetsplats. Alla blanketter och stödverktyg som nämns i detta material finns som bilagor. 2 Förebyggande insatser När du arbetar med myndighetsutövning är ditt uppdrag reglerat av rådande lagstiftning på området. I ditt arbete är du i en maktposition gentemot brukaren. Det är därför särskilt viktigt att arbeta med ett bra bemötande, rättssäkerhet och kunskapsbaserade metoder i vårt möte med brukarna. 2.1 Förebyggande insatser/kontoret När du behöver göra en riskbedömning kan du använda checklistan Individuell riskidentifiering. Du kan göra den tillsammans med din metodhandledare. Larm hämtas ut i receptionen inför besök. Kontrollera batterinivån i larmet inför varje besök. (Batterimätare finns installerad på varje våningsplan, E-plan i receptionen). Vid behov av batteribyte finns batterier i receptionen på E-plan. Till och från arbetsplatsen: Besöksentrén är nr 5 och alternativ entré endast för personal är nr 6. Gör alltid en riskbedömning innan du går med en klient till olarmade ytor som hiss och trapphus. Du kan alltid möta upp via innervägen, vilket innebär att klienten går eller tar hiss till besöksplanet och du tar personalhiss/-trappa och öppnar dörren från insidan. Sid 2 (13)

3 Vid eventuella besök efter kontorstid behöver du kontrollera med kollegor att det finns fler på plats i huset. Ta aldrig emot besök efter kontorstid när du identifierat risker. Vid hemgång samt vid lunchtid ska du kontrollera att ingen kollega sitter kvar med besök.i besöksarenan ansvarar receptionspersonalen för att kontrollera att ingen sitter kvar med besök. Var och en ansvarar för att fönster och dörrar till tjänsterummen är stängda och låsta efter dagens slut. Fönster ska alltid stängas i besöksrummen efter avslutat besök. På tjänsterummen bör inte kort på familj eller vänner vara synliga. Se till att eventuellt sekretessmaterial är inlåst i aktskåpet, då du kan behöva lämna klienter kvar i rummet vid en larmsituation. Se över rummet inför besök. Besöksbordet ska vara rent från saker som skulle kunna användas som tillhyggen. Möbleringen i rummet ska vara sådan att du lätt når flyktvägen. Kontrollera alltid att flyktvägen inte är blockerad. Tänk på hur du placerar dig och besökaren i rummet. Besökarna ska sitta så att de inte upplever sig som instängda i rummet. Planera besök som du i förväg vet riskerar bli oroliga ellerobehagliga. Gör en bedömning om du ska ta besöket tillsammans med en kollega och/eller se till att det finns personal i anslutning till besöksrummet. Var lyhörd! Om du hör något som kan verka hotfullt från ett besöksrum gör dig ett ärende till rummet och ta reda på vad som händer. Ha uppbackning av ytterligare kollegor. Följ alltid klienten från avdelningen till utgången efter besöket. 2.2 Förebyggande insatser/reception Handläggare ska alltid meddela receptionspersonalen om de väntar besök som kan uppträda hotfullt eller våldsamt, så att beredskap finns. Receptionspersonalen ska alltid meddela handläggare om de misstänker att en hotfull situation kan uppstå. Handläggare bör därför ta personalgången för att stämma av med receptionspersonalen inför ett besök. Verktygsbälten eller liknande föremål som kan användas som tillhyggen ska besökaren lämna hos receptionspersonalen för förvaring under besöket. Hundar får inte vistas i våra lokaler. Detta beror inte enbart på säkerheten utan även på allergirisken. Vid incidenter i receptionen tillkallas polis. Vid behov kan receptionspersonalen ta hjälp av tillgänglig chef. Det interna larmet används inte om personen befinner sig utanför våra lokaler. Undantaget är om det finns personal i receptionen som trycker på sitt larm för att få hjälp. 2.3 Förebyggande insatser/hembesök Vid hembesök måste ni vara minst två kollegor från förvaltningen, alternativt samarbetspartner om verksamheten inte har annan rutin. Tolkar räknas inte som kollegor eller samarbetspartner. Notera på gemensam besökstavla? hembesöksblankett? Lotus? vem ni besöker, adress, våningsplan, lägenhetsnummer och vilken tid besöket ska vara färdigt. Varje enhet ska ha en nedskriven rutin för hur hembesök hanteras. Din telefon, alternativt tjänstetelefon, ska alltid vara påslagen och välladdad när du är på uppdrag i någons hem. Ring 112 för att larma SOS Alarm. Lägg in numret i din telefon! Om ni gör hembesök i slutet av dagen och inte tänker återvända till kontoret efteråt ska ni ha kommit överens med någon på kontoret som ni ringer och meddelar när besöket är avslutat. Om ni inte ringer den person som ni har kommit överens med och inte går att nå via telefon tillkallas polis. Sid 3 (13)

4 Om det finns andra personer i bostaden som inte ingår i ditt uppdrag ska du göra följande två bedömningar: 1. Gör en riskbedömning om besöket går att genomföra. Återkom hellre med en ny besökstid än att chansa. 2. Gör en sekretess-/integritetsbedömning. Återkom med en ny besökstid om risk föreligger. Om det vid ett hembesök kommer personer till bostaden när ni redan befinner er där ska ni göra en riskbedömning samt sekretess-/integritetsbedömning som avgör om ni ska stanna kvar eller avbryta besöket. I ärenden där det förekommer våld i nära relationer ska du alltid diskutera med din arbetsledare hur besök ska genomföras. 2.4 Förebyggande insatser/bilresor Gör alltid en riskbedömning när du ska åka bil med en brukare. Bedöm om det är lämpligt att åka själv eller med en kollega. Tänk även igenom vägval! Använd i första hand kollektivtrafiken, tjänstebil eller taxi. Om du använder din privata bil ska du vara medveten om att det är enkelt att ta reda på vem som äger den. 3. Akut situation 3.1 Agerande vid akut situation på kontoret eller vid hembesök Om det finns ett larmsystem ska det användas enligt rutin (se 3.2 Larm) Vid hotfull eller obehaglig situation ska du om möjligt lämna besöksrummet eller bostaden omedelbart Vid hembesök ska du larma polisen via mobiltelefonen (112) om det är möjligt Försök behålla lugnet Skapa andrum föreslå nytt möte på annan plats, arbetsledares medverkan etcetera Lyssna aktivt, prata lugnt och ta den aggressiva personen på allvar Håll dig till sakfrågan Undvik vinnar-/förlorarsituationer Respektera revir kring den aggressiva personen håll avstånd Självskydd förhåll dig så att du inte blir skadad. 3.2 Larm Eftersom den myndighetsutövande personalen inom IFO-FH sitter i två separata hus finns det två vägar att välja på för den personal i hus 1 som använder besöksarenan i hus nr 5: innervägen och utomhusvägen. Om du går innervägen från hus 1 till hus 5 ska du vara medveten om att du kommer direkt in i receptionen. Var därför uppmärksam på om det pågår en incident innan du öppnar dörren till receptionen. Eftersom vi är många som rör oss i lokalerna behöver alla ha kunskap om larmrutinen. Tveka aldrig att trycka på larmet! Du får inte utsätta dig för onödiga risker! Sid 4 (13)

5 Vid larm Samtliga anställda går till de displayer som finns på varje våningsplan för att se från vilket våningsplan och rum larmet kommer. Vi tar endast personalvägen till det våningsplan som larmet kommer ifrån, för att undvika kollision med den som hotar. De första tio personerna som kommer till platsen/rummet stannar kvar övriga återvänder genast till sina arbetsplatser för att undvika att det blir för många personer i situationen. En person ställer sig vid personalvägen när tio personer är på plats och meddelar att övriga kan återvända till sina arbetsplatser. Två tre personer går in i det rum som larmet kommer ifrån. Övriga står i beredskap och bereder fri flyktväg för den som hotar. En person ringer 112 och ansvarar även för att ta emot polisen. Ljudet på larmet kan stängas av när tio personer är på plats.detta görs på larmmodulen som finns på varje våningsplan (håll in Summer i tio sekunder). Larmet ska inte återställas helt förrän situationen är löst (håll in Larm i tio sekunder) Vid larm kan det bli aktuellt att evakuera besökare som befinner sig i receptionen. Två personer tar med eventuella besökare via glasgången till den stora receptionen. 3.3 Hot över telefon Använd Checklista vid telefonhot (finns på sida 11) och lämna till enhetschef. Alla medarbetare ska ha sådana checklistor lättillgängliga på arbetsplatsen (under skrivbordsunderlägget, i arbetsfack eller liknande på skrivbordet). 3.4 Oförutsägbara händelser Det kan uppstå situationer som är svåra att förbereda sig på och där vi också kan reagera väldigt olika. Det viktigaste är att så snabbt som möjligt larma polis och, vid behov räddningstjänst, ambulans. Utse en person på plats som ringer 112 och som även ansvarar för att ta emot dem. Det är viktigt att följa ordinarie rutiner om larmet går. Det innebär att de första tio personerna på plats stannar kvar resten återvänder genast till sina arbetsplatser eller förflyttar sig till annat våningsplan. Om personen befinner sig inne på kontoret ska strategin vara att försöka få ut honom/henne därifrån om det bedöms vara möjligt. Om händelsen inträffar uppe på en avdelning ska några medarbetare bege sig ner till receptionen och evakuera eventuella besökare från receptionen via glasgången. Om personen befinner sigpå E-plan, i besöksarenan, ska några medarbetare evakuera eventuella besökare i receptionen via glasgången innan man försöker få ut personen i receptionen om det bedöms vara möjligt. Ta aldrig några onödiga risker. Om du bedömer att situationen inte går att hantera ska du backa och invänta polis och/eller räddningstjänst. Men lämna inte någon kollega ensam i situationen. Om det föreligger brandrisk ska hela kontoret utrymmas se Rutiner för brandsäkerhet. Sid 5 (13)

6 4. Efter en situation Enhetschefen tar hand om den som har utsatts för hot- eller våldsincident. Vid behov kan medarbetaren friställas från sina arbetsuppgifter under resten av dagen. Det är inte alltid lämpligt att åka hem till en tom bostad om man har utsatts för en hot- eller våldsincident. Stanna hellre kvar med kollegor tills någon kan ta emot dig i bostaden. Det viktigaste är att den som har blivit utsatt inte lämnas ensam. Planera hemresa i samråd med enhetschefen. Det kan vara aktuellt med taxi till och från arbetet gör en bedömning av situationen tillsammans med din enhetschef. Byråsekreteraren på enheten hjälper till med bokningen. Skriv ned händelsen så detaljerat som möjligt gör det medan du har den färskt i minnet. Detta kan du sedan använda som stöd vid en eventuell rättegång, både som målsägande och vittne. Enhetschefen skasamla den närmaste arbetsgruppen och informera om vad som har hänt så snart som möjligt efter händelsen. Om det uppstår en hot- eller våldsincident är det viktigt att ansvarig handläggare informerar eventuella ytterligare personer i förvaltningen som är inblandade i ärendet, så att informationen snabbt når dem (glöm inte utförarenheter som exempelvis resursenheten, Gunnilse Ungdomskollektiv, Fenix och Trappa Upp). Vid en larmsituation ska samtliga personalgrupper inom IFO-FH i hus informeras via e-post. Den drabbade erbjuds avlastningssamtal med företagshälsovården. Vid större incidenter kan flera medarbetare påverkas av händelsen och ska då också erbjudas kontakt med företagshälsovården enskilt eller i grupp. Arbetsskade- eller tillbudsanmälan ska alltid göras vid hot- eller våldsincidenter. Anmälan görs i LISA-systemet (gå till personalingången så hittar du länken på förstasidan). Du kan få hjälp med att fylla i blanketten av enhetschefen och skyddsombudet. Uppföljningssamtal med enhetschefen ska ske inom två tre månader efter händelsen. Boka en tid i samband med händelsen. 4.1 Ärendet Enhetschefen kontaktar den som har begått en hot- eller våldshandling mot personalen och informerar vilka åtgärder som förvaltningen har tagit. Den som har begått en hot- eller våldshandling mot personalen kan stängas av från våra besökslokaler under minst en månad. Efter en månad gör enhetschefen enbedömning om avstängningen ska förlängas ytterligare. Identifierade högriskbesök ska förläggas till sociala jouren efter överenskommelse. Gör en bedömning om handläggarbyte tillsammans med enhetschefen. 4.2 Polisanmälan Det är viktigt att polisanmäla om du blir utsatt för hot eller våld i din tjänsteutövning. Förvaltningen/enhetschefen står som anmälare, men medarbetaren som har utsatts blir målsägande och kan inte vara anonym avseende namn. Lämna dock inte ut personnummer. Polisen brukar vilja lägga in den målsägandes personnummer. Det finns tyvärr ingen garanti för att hemadressen inte kommer att registreras, även om förvaltningens boxadress uppges. Det är främst på som det kan uppstå diskussion eller när polisen ska ta upp anmälan på plats. Om de kräver personnumret för att ta upp anmälan, gör den då i stället via det lokala poliskontoret. Sid 6 (13)

7 Om hemadressen blir registrerad går det att ändra i handlingarna så länge ärendet ligger hos polisen eller åklagaren, men när handlingarna registreras i tingsrätten går det inte att ändra adressuppgifterna eftersom det har blivit en offentlig handling. Undantaget från detta är om tingsrätten själva har lagt in hemadressen utifrån att personnumret finns med. Polis och åklagare har då lagt in förvaltningsadressen i handlingarna, men tingsrätten har självmant gått in och gjort ändringar. Var därför uppmärksam på om kallelser till tingsrätten skickas till medarbetarens hemadress då bör man kontakta åklagare och kontrollera att det är förvaltningens adress som är registrerad i deras insända handlingar till tingsrätten. Om det är förvaltningens adress som är registrerad, kontakta tingsrätten och be dem ta bort hemadressen från handlingarna (om de inte gör det, kontakta åklagaren som får ta diskussionen med dem eftersom det då är tingsrätten som har gjort fel). Allt detta undviker vi genom att inte uppge personnumret hänvisa till våra säkerhetsrutiner. För att göra en polisanmälan finns följande alternativ: (via centrexmobil, ring ) anmälan via telefon (enhetschef ringer upp). Lämna endast namn och förvaltningens boxadress lämna inte ut personnummer. Faxa incidenten till polisen, ange namn på medarbetaren och telefonnummer till arbetet samt förvaltningens boxadress, men inte medarbetarens personnummer. Uppge var händelsen inträffade och tidpunkten. Beskriv händelsen sakligt och informativt. Uppge förövarens uppgifter om dessa finns. Enhetschefen och den utsatta medarbetaren åker till polisen och gör anmälan på plats. Fördelen är att eventuella frågetecken kan redas ut direkt. Polisen kan kontakta medarbetare via telefon för att göra förhör.även då är det viktigt att inte lämna ut personnummer hänvisa till våra säkerhetsrutiner. 4.3 Rättegång Minst två personer följer med som stöd, varav en från arbetsledningen. Förbered dig inför rättegången genom att gå igenom polisanmälan, arbetsskadeanmälan, arbetsanteckningar och eventuella egna noteringar kring händelsen tillsammans med någon av stödpersonerna. Som målsägande kan du få ett vittnesstöd.det framgår av kallelsen till rättegången hur du kommer i kontakt med vittnesstöd. I vissa fall kan du få ett målsägandebiträde som hjälper till vid rättegången och med eventuella skadeståndskrav. Det är domstolen som förordnar ett målsägandebiträde och det kan göras först när förundersökningen har inletts. Om du känner obehag eller rädsla inför att vittna i samma rum som den åtalade under rättegången ska du komma till tingsrätten i god tid och meddela att du inte vill att den åtalade ska närvara i rummet under ditt vittnesmål. Om de vill ha ett skäl kan du ange att du inte kan vittna fritt på grund av obehag/rädsla inför den åtalade. Rätten har specifika rutiner för detta, så att man inte riskerar mötas mellan vittnesmålen eller innan rättegången startar. (Om ärendet gå vidare till hovrätten får den tilltalade se det inspelade förhöret från tingsrätten och då kan man inte döljas.) Om det finns åhörare som man känner sig hotad eller rädd för kan de visas ut från rättssalen också med hänvisning till att man annars inte kan vittna fritt. Sid 7 (13)

8 Checklista vid telefonhot Datum Plats Lyssna noggrant Var lugn och vänlig Avbryt inte Försök att ställa följande frågor: När ska hotet genomföras? Mot vem/vad riktas hotet? Var ska hotet genomföras? Vilken typ av hot? Varför? Vad heter ni, eller vad representerar ni? Verkar den uppringande känna till myndighetens lokaler? Personer? Ja Nej Hur lät hotet exakt? Vet du vem som framför hotet? Ange namn och personnummer: Personens identitet man kvinna pojke flicka Personens röst högljudd mörk sluddrig tystlåten/svag ljus mjuk/behaglig Personens tal snabbt distinkt stammande långsamt läspande verkar förvrängt välvårdat annat svordomar Personens dialekt lokal dialekt utländsk brytning/ språk annat Sid 8 (13)

9 Personens attityd lugn upphetsad annat Bakgrundsljud oväsen från maskiner musik gatutrafik röster Kontakta din chef! Checklista för enhetschef vid hot- eller våldsincidenter Berörd medarbetare: Datum för händelsen: Samtal med enhetschef Datum Sign Arbetsskadeamälan/tillbudsanmälan via LISA Akuta stödinsatser: Taxiresa till och från arbetet Skjuts med kollega Annat: Polisanmälan Ja Nej Företagshälsovården kontaktad för avlastningssamtal Områdeschef och sektorschef informerad Informationsmail till övriga enhetschefer Uppsamlingsmöte med personalgruppen Uppföljningssamtal två tre månader efter händelsen Klienten byter handläggare Ja Nej Klienten informeras om socialtjänstens åtgärder via: Telefonsamtal Brev Besök Vid eventuell rättegång samtal och stöd under rättegång Ansvarig enhetschef.... Underskrift Sid 9 (13)

10 Om kamratstöd checklista Det är bra om den som har utsatts får möjlighet att berätta om vad som hände. Inte bara en gång, utan ofta. Det underlättar för den drabbade att återhämta sig. Viktigt att tänka på: Den som har drabbats kan befinna sig i chock. Symptomen kan vara olika. En del reagerar med förvirring, andra kan verka helt frånvarande. Varsamhet, vila, värme och vätska (inte vid kroppsskada) är nyckelord för omhändertagande vid befarad chock. Fråga vad han eller hon tänker just nu, men tvinga inte fram ett samtal om personen inte vill/kan. Var närvarande och visa omsorg utan att vara påträngande. Var beredd på att den drabbade kan ge uttryck för reaktioner som ilska, rädsla, sorg och osäkerhet. Låt den drabbade prata själv. Lyssna noga och ta inte över samtalet. Acceptera reaktioner och det som den drabbade berättar. Visa förståelse och empati. En person som har utsatts för hot eller våld kan ibland skuldbelägga sig själv eller andra för vad som hänt. Försök att avvärja sådana tankar. De fyra faserna vid en krisreaktion Hur en människa påverkas av en kris beror på personlighet och social situation, kunskap om den egna yrkesrollen, egna tidigare obearbetade upplevelser samt arbetsledningens och omgivningens agerande. Behovet av stöd och bearbetning av händelsen är påtagligt i de tidiga faserna. Beredskapen att göra egna ställningstaganden hör till de senare faserna. Detta är viktigt att ta hänsyn till i krishanteringen. Personligt medmänskligt stöd är grundläggande och kan vara av avgörande betydelse för hur en kris hanteras av den berörda personen och vilka följder den får. I detta innefattas kamratstöd, avlastningssamtal och chefens uppföljningssamtal, samt vid allvarliga incidenter eventuellt debriefing. Även professionellt stöd kan behövas och har ofta stor betydelse. Vid allvarliga incidenter bör sådant stöd regelmässigt erbjudas. Initiativ till professionellt samtalsstöd kan i vissa fall behöva tas om en drabbad person uppvisar mycket påtagliga symtom eller förändrat beteende. Sid 10 (13)

11 De fyra faserna går in i varandra, men brukar kunna urskiljas. 1. Chockfasen Denna fas kan pågå några minuter eller i flera dygn. Du känner igen chockfasen på att medarbetaren antingen fortsätter att vara som ingenting hänt, stänger in sig helt, gråter hejdlöst eller är extremt behärskad. Du kan visa omsorg, vänlighet, ta ögonkontakt och försöka få den drabbade att prata om det som hände och ge sin bild av händelsen. Försök däremot inte att pressa fram känslomässiga reaktioner! 2. Reaktionsfasen Medarbetaren börjar förstå vad som har hänt och uppträder ofta ologiskt i förhållande till sitt normala beteende. Han eller hon är rastlös, får känsloutbrott, är pockande eller undflyende. Den drabbade upprepar det som hänt och/eller är rädd för verkligheten. Vad kommer härnäst? Varför hände det just mig? De flesta som drabbats av hot eller våld begär ingen hjälp i reaktionsfasen. Snarare kan omgivningen bli måltavla för olösta problem. Initiativet att kommunicera ligger hos dig och det är du som måste försöka närma dig den drabbade. Uppmuntra berättande och detaljerade beskrivningar. Hjälp till med detaljeringen genom att ställa frågor som exempelvis Hur såg han ut? Vad sade han då? Hur kändes det? Vad hände sen? 3. Reparationsfasen Fasen kan utsträcka sig till några månader eller ett år. Läkningen pågår, men det är viktigt att chef och arbetskamrater följer upp och fortsätter att stötta med framåtblickande åtgärder. Sakta med säkert kan den drabbade visa tecken på att lämna det som hänt och själv börja se framåt. 4. Nyorienteringsfasen Denna fas pågår resten av livet. Möjligen har den drabbade fått psykiska ärr, men kanske också en plattform för att bättre förstå sig själv och andra som drabbas. Det är också nu det visar sig om det som har hänt har hanterats på rätt sätt. Bra att veta när något har hänt checklista Lämna aldrig någon ensam En arbetskamrat bör omedelbart ta hand om den som drabbats och kanske tillsammans gå undan till ett lugnare ställe. Nyckelord för ett bra omhändertagande är varsamhet, vila, värme och vätska (inte vid kroppsskada). Chockförebyggande. Kontakta chefen När en medarbetare har blivit hotad ska närmast berörda chef infinna sig så fort som möjligt. Om han eller hon är långt ifrån arbetsplatsen bör det finnas en rutin för vem som går in i chefens ställe. Låt inte den drabbade åka hem direkt Var vaksam på tendenser till att drabbade vill isolera sig eller låtsas som ingenting hänt och vill fortsätta som vanligt. Den som har blivit hotad kanske vill lämna arbetsplatsen Sid 11 (13)

12 genast, men bör helst stanna kvar om det inte är så allvarligt att det behövs omedelbar läkarvård. Ge den drabbade tillfälle att berätta om händelsen så konkret och detaljerat som möjligt Ge tid. Förklara att just noggrannhet och detaljering underlättar bearbetning och återhämtning. Detta kan vara särskilt viktigt om personen helst vill slippa tala om det som hänt. Det är viktigt att någon lyssnar och att arbetskamrater ger stöd. På så sätt kan man minska risken för att personen själv tar på sig ansvaret för händelsen. Se till att den drabbade kan få ringa till sina närmaste och berätta vad som hänt. Informera berörda arbetskamrater Det är viktigt att alla får korrekt information om vad som hände och vad som kommer att göras. Det minskar risken för ryktesspridning. Bestäm vem som ska göra vad det närmaste dygnet Vem följer den drabbade till sjukhus eller hem? Vem ringer den drabbade under kvällen? Ska polisanmälan göras omedelbart? Behövs skyddsåtgärder för den drabbade och dennes familj? Texten hämtad från ( Partsrådet och Brottsförebyggande rådet) Denna checklista bygger huvudsakligen på professor Johan Cullbergs teorier om förlopp vid känslomässiga krisreaktioner. (Cullberg, J och Kris och utveckling. Natur och Kultur) Sid 12 (13)

13 BEKRÄFTELSE 3 kap 4 arbetsmiljölagen Arbetstagaren skall medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Medarbetarna skall följa givna föreskrifter samt använda och iaktta den försiktighet i övrigt för att förebygga ohälsa och olycksfall. Jag har tagit del av informationen och förstår mitt ansvar som innebär: Att följa instruktioner, skyddsföreskrifter och rutiner enligt säkerhetsrutinerna. Att rapportera eventuella risker i arbetsmiljön till arbetsledningen. Att rapportera tillbud och arbetsskador till arbetsledningen. Jag har tagit emot enhetens säkerhetsrutiner för tryggare och säkrare arbetsplats. Att följa arbetsmiljöregler är en del av de skyldigheter jag har i min anställning..... Underskrift Lämnas underskriven till närmaste chef. Sid 13 (13)