Social hållbarhet, ömsesidigt ansvar och inkludering tillit som smörjmedel i en komplex välfärdsekonomi.

Transkript

1 Region Dalarna 1 september 2017 Social hållbarhet, ömsesidigt ansvar och inkludering tillit som smörjmedel i en komplex välfärdsekonomi. Tomas Axelson, Docent religionssociologi Högskolan Dalarna Verksamhetsledare Interkulturellt Utvecklingscentrum Dalarna, IKUD

2 Interkulturella studier (ISTUD) Interkulturellt utvecklingscentrum Dalarna (IKUD) Forskning om etnicitet, språk och språkkompetens, interkulturell kompetens, religion, genus, jämställdhet, klass, kulturella representationer och gestaltningar i medier och litteratur, kulturmöten, identitetskonstruktioner, stereotyper, diskriminering, majoritet-minoritetsrelationer, mänskliga rättigheter, social hållbarhet, migration-integrationutanförskap, språkutveckling, svenska som andraspråk, avancerad läsförståelse, demokrati, jämlikhet, social polarisering, ideologisk extremism, myndighetsutmaningar liksom perspektiv på den injektion i samhället inflyttning av nya människor innebär.

3 Samverkansprojekt Högskola Offentlig verksamhet Ny kunskap Näringsliv Civilsamhälle

4 SAMVERKANSFORSKNING SAMSKAPANDE MED DET OMGIVANDE SAMHÄLLET (A) Sociala risker fokus rasism och extremism Samverkanspartner Länsstyrelsen Dalarnas län Högskolan Dalarna Helen Ohlsson, Jonas Stier, Tomas Axelson (B) Utvärdering Kunskapshus Sthlm, Gbg, Ö-bro, Blge Samverkanspartner Nationella samordnaren Högskolan Dalarna Liselotte Frisk, Torsten Hylén, Tomas Axelson, Jonas Stier (C) Demokratiforskningsprojekt Samverkanspartner Falu kommun Högskolan Dalarna Anna Parkhouse, Thomas Sedelius, Jonas Stier (D) Följeforskningsprojekt Interreligiöst råd i Borlänge (IRIB): Samverkanspartner Svenska kyrkan Borlänge kommun Högskolan Dalarna Tomas Axelson, Thomas Sedelius, Jonas Stier

5 SAMVERKANSFORSKNING På gång (X) Ludvika Lokal kartläggning Nationella samordnaren/ludvika Kommun/Högskolan Dalarna Kontaktperson: Jonas Stier (X) Avesta Arbetsplatssamtal grund för reflekterande samtal, samt att ge fakta som underlag för dessa samtal. Birgitta Hägg, Avesta. Kontaktperson: Tomas Axelson (X) Vägen in Länsstyrelsen social delaktighet, jämlik regional tillväxt, diskriminering Erik Arrhén, Pablo Vilches, Landstinget Dalarna/Region Dalarna Kontaktperson: Tomas Axelson (X) Dalarnas Bildningsförbund Hur nå ut till människor i PUT vida studieförbund? Karin Örjes Kontaktperson: Jonas Stier

6

7 Dan Korn DN-debatt : Så kan glädjen över det svenska skapa en ny gemenskap för alla Svensk självförnekelse det sämsta sättet att skapa ett öppet och inkluderande samhälle Författaren Dan Korn. Kulturhistoriker och författare, senast till boken Kalle Anka på kräftskiva. Berättelser från landet utan kultur (2017).

8

9

10 Interkulturalitet Mångkulturalitet Etnopluralism

11 Interkulturalitet Def: Interaktion mellan personer med olikartade kulturella bakgrunder. Kulturmöten ger möjligheten till ett ömsesidigt givande möte. Potentiellt dynamiskt och (i grunden positivt) samhällsförändrande. Interkulturellt förhållningssätt: studera det specifika i det generella, generalisera och samtidigt misstänkliggöra generaliseringar Mångkulturalitet Def. Ett förhållande eller tillstånd där flera grupper med olika kulturer finns representerade inom samma geografiska område i ett samhälle. Mer statiskt, olika kulturer från varandra isolerade. Etnopluralism Def. Ingen ras eller etnisk grupp är mer värdefull än någon annan, men att de måste leva åtskilda för att undvika påstått negativa konsekvenser av kulturell sammanblandning. Nyrasistiskt ord om kulturers essentiella inkompatibilitet

12 Jämlik regional tillväxt Påverkas det av dessa perspektiv alls? I så fall på vilket sätt? Motstånd mot förändring? Smygrasism i korridorerna? Oformulerade gruppidentiteter för majoritetssamhällets traditionella aktörer?

13

14 Svendsen & Svendsen (2016) Trust, Social Capital and the Scandinavian welfare state. Explaining the Flight of the Bumblebee. Lubricator Master Capital Provision of wealth TRUST SOCIAL CAPITAL CULTURAL SYMBOLIC ECONOMIC CAPITAL

15 Grundfråga? Varför ett välfärdssystem med så generösa bidragssystem inte kollapsar av överutnyttjande av free riders? Hur kommer det sig att man fortsätter att bidra till systemet med sin skatt och sitt arbete? Svar: Tillit och tro att andra bidrar (och inte i onödan åker snålskjuts. Studie av lokalsamhällen Behov av mötesplatser generösa och gränsöverskridande OBS: inte slutna alltför ideologiskt täta grupper (super-glue). Lokala skolan lokala biblioteket viktiga ytor.

16 #somgu

17 Öppen fråga om oro 2016 jämfört med 2015 Om du ser till läget i Sverige idag, vad upplever du själv som mest oroande inför framtiden? Integration/immigration EU/Internationella frågor Styrelseskick Lag och ordning Sociala frågor/problem Miljö Utbildning Äldrefrågor Sjukvård Arbetsmarknad Ekonomi Ämnesområden som nämns av minst 2 procent av svarspersonerna. Samtliga svarspersoner ingår i procentbasen Oro, öppen fråga Oro öppen fråga Källa: Den nationella SOMundersökningen 2015 & 2016

18 Svensk samhällsoro: Topplistan 2016 Andel som upplever läget idag som mycket oroande inför framtiden (procent) förändringar i jordens klimat ökad antibiotikaresistens terrorism miljöförstöring ökad främlingsfientlighet ökat antal flyktingar bostadsbrist ökad stress i arbetslivet organiserad brottslighet situationen i Ryssland religiösa motsättningar försämrad välfärd försvagad demokrati politisk extremism stor arbetslöshet ökade sociala klyftor osäkra anställningsvillkor ökad alkoholkonsumtion militära konflikter utbredd korruption ekonomisk kris nytt världskrig globala epidemier Källa: Den nationella SOM-undersökningen Om du ser till läget idag, hur oroande upplever du själv följande inför framtiden?

19 Andel mycket oroliga: ökat antal flyktingar, sociala klyftor och ökad främlingsfientlighet Ökat antal flyktingar Sociala klyftor Ökad främlingsfientlighet Om du ser till läget idag, hur oroande upplever du själv följande inför framtiden? Svarsalternativen är: mycket oroande"; "ganska oroande"; "inte särskilt oroande" samt "inte alls oroande". Resultaten redovisar de som svarat mycket oroande". Procentbasen utgörs av de som besvarat frågan. Källa: Den nationella SOM-undersökningen

20

21 Tecken i tiden politiska attityder

22

23 En samtidshistorisk process under 2000-talet med stark känslomässig laddning svår att hantera intellektuellt. Två händelser tidigt september 2001 och Fadimes död Terrorism med global räckvidd och hedersvåldsoffer i Sverige

24 Fotograf David Lagerlöf när Tess Asplund kliver framför NMR 1 maj 2016 i Borlänge

25 Nationalism Föreställd gemenskap

26 Taimour Abdulwahab 11 december Stockholm 2010 Attack mot Lars Vilks i Köpenhamn 14 februari 2015

27 Skolattack Kronans skola Trollhättan 22 oktober 2015 Anton Lundin Pettersson 21 år, utklädd i hjälm och svärd. Anders Behring Breivik, Utöya 22 juli 2011

28 Rahmat Akhilov 7 april 2017 Drottninggatan

29 Föreställningar om vilka som ingår i folket. Flygblad i brevlådan i oktober. Nordiska motståndsrörelsens demonstration 12 november. Organiserade nynazister från Sverige, Finland och Norge på talarlistan. främlingar folk folkutbyte svensk mark Björn Söder (SD) i DN december Det är ju så att Sverige i dag inrymmer andra nationer. Vi har ju till exempel den samiska nationen. De är svenska medborgare, men tillhör den samiska nationen. Vi har också tornedalsfinnar och så vidare. Vi accepterar dem. Men om det blir för många nationer i nationalstaten då kan det bli problem. den judiska nationen, den arabiska nationen, den kurdiska nationen

30

31 I dagens värld konflikt mellan sekularister (ateister) och (viss) religionstolkning

32

33 Vad ser man i burkinin?

34 Bo Rothsteins fråga KVA Ht 2016 Vem hejar på domaren?

35 Föreställningar om det mångkulturella Kollektiva identiteter Majoritet minoritet Etnisk kategorisering Utmaning: Vägen framåt för ett gemensamt pluralistiskt progressivt ramverk Varför så svårt och infekterat? Varför så utmanat av högerextremism och religiös extremism?

36 Diskussionsfråga Nyhetsuppläsare i TV: synligt kors, Davidstjärna, hijab? Vilka principer krockar? Vilken är en rimlig ståndpunkt i dagens Sverige? Konsekvenser på en inkluderande arbetsplats?

37 1. Imperialismens rasistiska diskurs 1. Imperialismens rasistiska diskurs Föreställd gemenskap Mänskligheten, Föreställd dvs den gemenskap: europeiska människan Mänskligheten, dvs den europeiska människan RAS Doktrin Evolutionsteori, biologi, antropologi (rashierarkier som åtskilljer mänskligt/ickemänskligt) Diskriminering Politisk och juridisk fördelning av rättigheter på basis av hudfärg, slaveri Källa: Behtoui, Alireza & Jonsson, Stefan (2013). Rasism särskiljandets och rangordningens praktik i Dahlstedt M. & Neergaard, A. Migrationens och etnicitetens epok. Stockholm: Liber

38 2. Nazismens rasistiska diskurs 1. Imperialismens rasistiska diskurs Föreställd gemenskap Arisk Föreställd ras, das gemenskap: Volk, Tyskland Mänskligheten, dvs den europeiska människan RAS Doktrin Hela dåtidens tyska vetenskap från historia till genetik och medicin. (rashierarkier som åtskiljer överlägsenhet/ underlägsenhet; tyskt, ariskt/judiskt, zigenskt, slaviskt) Diskriminering Nürnberglagarna Legaliserad antisemitism Auschwitz

39 3. Kulturalistisk nyrasism (ca 1993) 1. Imperialismens Föreställd gemenskap rasistiska diskurs Nationen/kulturen La France Föreställd francaise gemenskap: (J-M Le Pen) Blånda och blåögda svenska (Sven-Olle Svensson) Mänskligheten, dvs den europeiska människan INVANDRING Doktrin Kulturdifferentialistiskt, sociolbiologi, antropologi, etnologi, villkor för medborgarskap och viss invandringsforskning (kulturell skillnad) Diskriminering Flyktingpolitik, invandringspolitik, uppehållstillstånd

40 4. Universalistisk nyrasism 1. Imperialismens rasistiska diskurs Föreställd gemenskap Det internationella Föreställd gemenskap: samfundet Mänskligheten, dvs den europeiska människan VÄRDEN Doktrin Universalistisk etik. Nyorientalism, Invandringens ekonometri, (Universell/partikulär) Diskriminering Antiterroristlagar, flyktingpolitik, villkor för medborgarskap och uppehållstillstånd

41 5. Universalistisk inkluderande princip 1. Imperialismens rasistiska diskurs Föreställd gemenskap Det internationella Föreställd gemenskap: samfundet Mänskligheten, dvs den europeiska människan VÄRDEN Doktrin Mänskliga rättigheter för alla Människans värde värdighet Inkluderande? Kulturneutral? Emancipatorisk?

42

43

44

45 Behov av ny metafor för samhällskontraktet Gammal obrukbar metafor lojalitet med nationen Enhet - homogen Stabilitet, trygghet Sluten exklusiv Tradition religion Monoidentitet ett modersmål Gruppidentitet Provinsiell - partikularistisk Behov av ny metafor lojalitet med medborgarskapet Mångfald - heterogen Föränderlig, flytande Öppen - inklusiv Mänskliga rättigheter (MR) Hybrididentitet - flerspråkighet Individuell identitet Kosmopolitisk - universalistisk Styrka Känsla av samhörighet, medfödd Svaghet Aggressiv, het Styrka Förhandlad öppen tillhörighet Svaghet Artificiell, sval

46 Den stora omdaningen i ett historiskt perspektiv Globalisering, det politiska rummet och nationalstatens förändrade roll Var finns nyckeln? nånannanism Fram t.o.m trettioåriga kriget pre-westfalisk Ordning Disorder Påve Kyrka Kung Feudal herrar Städer Westfalisk Ordning Government Nationalstaten Post-Westfalisk ordning Governance Flernivå - partnerskap Transnationella Företag Multilaterala Organisationer (IMF/WB) Gränsöverskridande nätverk G8, G20 ICLEI, UCLG Regioner EU - Eurocities Nationalstater - SKL Krigsherrar / Maffia Städer, Kommuner,Landsting Urbana regioner Västra Götaland När staten drar sig tillbaka från det politiska rummet ökar utrymmet för urbana regioner liksom för städer och deras transnationella nätverk. Från en efterfrågestyrd regional omfördelningspolitik till en utbudsstyrd tillväxtfrämjande regional utvecklingspolitik

47 Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan skall vara icke-konfessionell. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. (Lpo 94, s.3).

48 Svenska värderingar? Universella värderingar? Universalismens paradox

49 Inkluderande interkulturellt samhälle: Multipla kulturella identiteter är vägen framåt. Gruppidentitet, hemspråk, tradition (tro) Kombinerat med kosmopolitisk medvetenhet Minoritet majoritet hybrididentiteter

50 Hijabistas och mipsters (moslem hipsters)

51

52 Betraktat i det här perspektivet kan social oro och ökad antagonism ses som delar av djupare förändringsprocesser i det senmoderna samhället och ett resultat av en komplex samhällsprocess som myndigheter i sig är utsatta för, själva rör sig i och samtidigt i någon mån ska bemästra i sin egenskap av myndighetsaktörer. Arbetet med frågor om tillit, social oro och rasism är frågor som Sverige inte är ensamt om att hantera i dagens Europa. Ett näraliggande exempel kan hämtas från Nederländerna med en målskrivning för sitt arbete med social stabilitet som man definierar enligt följande: [T]he continued existence of a social climate in which groups of people can live together successfully, without disruption, within the framework of the rule of law and shared values. Formuleringen innebär i sig ett högt ställt mål som kräver en genomtänkt strategi för hur människors sökande efter starka gruppidentiteter på ett trovärdigt sätt kan kombineras med ett fungerande pluralistiskt samhällskitt, som inkluderar alla i samhället, det som sociologen Nira Yuval-Davis kallar me, us and the many others (Yuval-Davis 2010, s. 277). Rapport (2017). Arbetsformer kring sociala risker med fokus på rasism och extremism. Av Olsson, Helén, Axelson, Tomas & Stier Jonas. IKUD Högskolan Dalarna

53 Medborgarskapsceremoni 6 juni 2016

54 DNs Kulturchef Björn Wiman i Storkyrkan Sveriges nationaldag I dag firar vi Sveriges ljusa sida kompromissförmågan, tilliten och respekten för andra

55 Svendsen & Svendsen (2016) Trust, Social Capital and the Scandinavian welfare state. Explaining the Flight of the Bumblebee. Lubricator Master Capital Provision of wealth TRUST SOCIAL CAPITAL CULTURAL SYMBOLIC ECONOMIC CAPITAL

56 Slutsats Spänning mellan etniskt orienterad, grupp- och identitetspolitiskt slutenhet pluralistisk, individualistisk och kosmopolitisk öppenhet. Politisk vision om morgondagens Sverige Pluralism, etnisk mångfald och kamp för en kosmopolitisk anda. Kamp för gemensamma kontaktytor. Arbetslivet och skola centrala för att häva segregering. Sverige förlorar långsamt sina kontaktytor, i skolan, i bostadsområden, civilsamhället och föreningslivet.

57 Jämlik regional tillväxt Påverkas det av dessa perspektiv alls? I så fall på vilket sätt? Motstånd mot förändring? Smygrasism i korridorerna? Oformulerade gruppidentiteter för majoritetssamhällets traditionella aktörer? (Vita medelålders män)

58 Tack för er uppmärksamhet! Tomas Axelson, Docent i religionssociologi Verksamhetsledare IKUD (Interkulturellt Utvecklingscentrum Dalarna) Dalarna University Centre for Intercultural research and Development (DUCID)