Dnr: KS-2017/ Verksamhetsberättelse 2016 för kommunstyrelsen

Transkript

1 Dnr: KS-2017/ Verksamhetsberättelse 2016 för kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltning/administrativa avdelningen FEBRUARI 2017

2 Innehåll Huddinges vision och mål... 3 Huddinges styrmodell... 3 Sammanvägd måluppfyllelse... 4 Förbättringsområden... 5 Årets händelser... 5 Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län... 6 Kommunstyrelsens mål och resultat... 7 Bra att leva och bo... 8 Utbildning med hög kvalitet Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Systematisk kvalitetsutveckling Intern kontroll Riskreducering Processer och rutiner Åtgärder utifrån rekommendation från revision Systematiska kontroller Källförteckning... 48

3 Huddinges vision och mål Vision: Huddinge - en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Huddinges vision är att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Hållbart Huddinge 2030 I Ett hållbart Huddinge pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år Här beskrivs hur ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit. Mål för Huddinge För att nå det framtida läget i Ett hållbart Huddinge 2030 och visionen om att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län, är fem övergripande mål formulerade som visar utåtriktat vad kommunen åstadkommer för invånare, brukare och kunder. Bra att leva och bo Utbildning med hög kvalitet Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans För att vara framgångsrik i detta arbete ska kommunen ständigt sträva efter att förbättra verksamheterna och detta är formulerat i tre strategiska mål under rubriken effektiv organisation som visar inåtriktat hur och med vilka resurser kommunen genomför sitt uppdrag. Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Systematisk kvalitetsutveckling Huddinges styrmodell Styrmodellen är att med systematik föra dialog på alla nivåer i organisationen, med politiker och invånare för att åstadkomma ständiga förbättringar. Kommunen följer en arbetsprocess som bygger på att systematiskt arbeta i fyra steg: planera, utföra, följa upp och förbättra. I verksamhetsberättelsen följer nämnden upp sin verksamhet utifrån beslutad verksamhetsplan, bedömer måluppfyllelsen för året och föreslås vilka förbättringsområden som behöver prioriteras för en ökad måluppfyllelse. Bedömningen av måluppfyllelse sker utifrån kommungemensamt framtagna kriterier. KOMMUNSTYRELSEN 3

4 Sammanvägd måluppfyllelse Arbetet med kommunstyrelsens mål och utvecklingsåtaganden 2016 har i stor utsträckning genomförts planenligt. Två tredjedelar av alla utvecklingsåtaganden är fullt genomförda och en stor del av de kvarvarande har kommit en god bit på väg. Årets resultat är ett överskott på 11,9 mnkr, vilket är 5,0 mnkr högre än föregående år. Detta beror främst på vakanser men även på lägre kostnader för varor och tjänster samt högre intäkter. Intäkterna är 19,4 mnkr högre än förra året vilket dels beror på högre intäkter för markhyror och arrenden men också på vidarefakturering av projektkostnader inom samhällsbyggnadsprocessen till externa aktörer. Under målen bra att leva och bo, fler i jobb, attraktiv arbetsgivare och systematisk kvalitetsutveckling redovisas avvikelser i form av förseningar för ett antal utvecklingsåtaganden. Förvaltningens bedömning är att förskjutningarna i tid sker med endast smärre konsekvenser. Kommunen har under åren ett nittiotal pågående samhällsbyggnadsprojekt. Generellt sett är det en stor utmaning att hålla ett så stort antal projekt igång sett till de begränsade resurser organisationen har och att verksamheten i stor utsträckning är bemannad med svårrekryterade personalgrupper. I delårsrapporten per 31 mars redovisades omfattande förseningar i många projekt. Efter att ha senarelagt nya projekt som varit avsedda att starta har tidhållningen i pågående projekt kunnat förbättras. För de projekt som skulle ha påbörjats under hösten 2016, men som ännu inte inletts har en ny bedömning av projektets prioritet gjorts i Plan för samhällsbyggnadsprojekt Utgången av pågående förhandling med staten inom ramen för den så kallade Sverigeförhandlingen är avgörande för prioritering av nya projekt. Om avtal tecknas kommer det att innebära behov av omfattande förändring av planeringen för nya bostäder. Läs mer i bilaga 1.1 Uppföljning av plan för samhällsbyggnadsprojekt Förvaltningens resultat i medarbetarenkäten har sjunkit jämfört med föregående år och är för två av tre delmål under de etappmål och de riktvärden som mätmodellen anger. Riktade insatser i syfte att förstärka förvaltningens medarbetarenkätsresultat har genomförts. Fortsatt utbildning och certifiering av förvaltningens chefer inom arbetsmiljö stärker förvaltningens systematiska arbetsmiljöarbete. Sjukfrånvaron har minskat jämfört med föregående år. För att stärka den interna kontrollen genomför förvaltningen ett omfattande arbete med riskreducerande åtgärder. Dock redovisas avvikelser i form av förseningar för över hälften av dem. Därutöver har ett utvecklingsarbete genomförts under året för att vidareutveckla internkontrollprocessen inom förvaltningen. Sammanfattningsvis har kommunstyrelsen bedömt måluppfyllelsen som god för fyra av de fem övergripande målen samt god för ett och godtagbar för två av de strategiska målen. Händelser under året har påverkat måluppfyllelsen för målet systematisk kvalitetsutveckling, bland annat senareläggning av anbudstävlan för byggnation av kommun- och kulturhus på grund av intresseanmälan om att etablera Nationalteatrarnas kulturcentrum i Flemingsberg och beslutet att anskaffa systemstöd för planering och uppföljning genom öppen upphandling istället för avrop. Den sammanvägda bedömningen av kommunstyrelsens arbete med mål, utvecklingsåtaganden och intern kontroll är att måluppfyllelsen för helåret är god. Tillkommande uppdrag under året Intresseanmälan för en etablering av Kungliga Operan och Dramaten för att skapa Nationalteatrarnas kulturcentrum i Flemingsberg. Lokaliseringsutredningar och avtal för bostäder för nyanlända. Ombearbetningar har krävts för implementeringen av Antura, vilket inneburit omprioritering som påverkat arbetet med andra utvecklingsåtaganden och samhällsbyggnadsprojekt. 4 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

5 Förbättringsområden Med utgångspunkt från årets resultat, både mätresultat i måltabellerna och utvecklingsåtaganden, har följande förbättringsområden identifierats för att öka måluppfyllelsen för kommande planeringsperioder. Attraktiv arbetsgivare. Kommunen behöver fortsätta arbetet med personalförsörjningen och med att kommunicera arbetsgivarvarumärket. n kring detta finns med i verksamhetsplanen för Aktiva åtgärder utifrån medarbetarenkätresultatet för 2016 har vidtagits riktat till berörda avdelningar/sektioner och ett fortsatt arbete behöver ske på avdelningarna. Certifiering av förvaltningens chefer i det nya systematiska arbetsmiljöarbetet Förvärvsfrekvensen ökar men är fortfarande låg. Processen för att ta fram en plan för samhällsbyggnadsprojekt behöver utvecklas vidare. Det är främst hur den ska förankras internt och på politisk nivå som behöver utvecklas. Ett första steg togs under 2016, vilket gav planen sin nuvarande form. De planeringssteg som föregår program och detaljplaner behöver utvecklas ytterligare under Kommunen har identifierat digitalisering och processutveckling som viktiga utvecklingsområden för att effektivisera verksamheten och arbeta smartare. Kommunstyrelsen behöver öka tempot i detta arbete. Årets händelser Byggstart har skett för den första etappen av omvandlingen av Storängens industriområde, med nya bostäder i kvarteret Brandstegen. Den första etappen i den nya stadsdelen Flemingsberg har färdigställts. I den ingår 185 hyresbostäder och ICA Maxi. Beslut har fattats om försäljning av bebyggda exploateringsfastigheter samt att upphandla förvaltning av de fastigheter som behålls av kommunen Huddinge kommun är med i Sverigeförhandlingen. De objekt som är med är tågstopp för höghastighetståg och Spårväg syd. Tidpunkt för beslut är oklar, men Sverigeförhandlingens uppdrag ska vara slutfört under Kommunfullmäktige beslutade i juni om strategier för långsiktig finansiering. Kommunstyrelsens förvaltning fick ett antal uppdrag om att genomföra de strategier som fullmäktige beslutat om. Arbetet med detta påbörjades i augusti. Bland annat har ett finansiellt skuldtak som ska gälla fram till år 2022 införts. Tvärförbindelsen för Södertörn gick under året in i ett nytt skede. Tre alternativa sträckningar valdes ut av Trafikverket. Miljöprogram för Huddinge har färdigställts och godkänts av kommunstyrelsen. Under 2017 kommer programmet att implementeras. Samordnad varudistribution är nu införd i Huddinge kommun och hittills är åtta leverantörer anslutna. Cirka 80 procent av Huddinge kommuns varuleveranser sker via den södertörnsgemensamma distributionscentralen i Västberga. Det nya transportsättet reducerar kommunens koldioxidutsläpp för varudistribution med över 50 procent. Den nya kommunövergripande personalpolicyn, som lyfter fram en modern syn på medarbetarskap och ledarskap, började gälla den 1 mars. Policyn ersätter flera tidigare dokument. Införande av nytt systematiskt arbetsmiljöarbete pågår i form av e-utbildning, seminarier och kunskapscertifiering av kommunens chefer. Huddinge kommun har lämnat in en intresseanmälan för en etablering av Kungliga Operan och Dramaten för att skapa Nationalteatrarnas kulturcentrum i Flemingsberg. För närvarande är det fyra kommuner som är kvar i dialog för att få denna etablering. Svar om Huddinge kan bli aktuellt för denna etablering beräknas komma under det första kvartalet KOMMUNSTYRELSEN 5

6 Under året har kommunstyrelsens förvaltning samordnat arbetet kring nyanlända och flyktingar i kommunen. En flyktingsamordnare vid kommunstyrelsens förvaltning utsågs i december Fokus under våren var att skapa en fungerande organisering och samordna insatser inom civilsamhället. Under andra halvåret 2016 kom boendelösningar för nyanlända i fokus i samband med nya bosättningslagen. Social- och äldreomsorgsförvaltningen fick huvudansvaret att säkerställa mottagande och boende för de personer som anvisats till Huddinge kommun. I maj blev Huddinge kommun som första kommun i landet godkänd av E-legitimationsnämnden som utfärdare av Svensk e-legitimation. Det innebär att kommunens anställda har en e-legitimation som kan användas i tjänsten för digital samverkan med myndigheter och medborgare. Kommunfullmäktige har givit kommunstyrelsen i uppdrag att upprätta ett förfrågningsunderlag för att uppföra ett nytt kommun- och kulturhus jämte Forellgaraget i Huddinge centrum. Med anledning av intresseanmälan för att Operan och Dramaten ska förlägga vissa verksamheter till Flemingsberg så har arbetet kring kommunhuset avstannat i väntan på beslut. Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Visionen att Huddinge ska vara en av de tre populäraste kommunerna i länet att bo, besöka och verka i, ställer stora krav på alla våra medarbetare och samtliga förvaltningar. För att sträva mot visionen måste kommunen utföra sina uppdrag mycket bra, tåla jämförelser med andra kommuner i länet, samt bemöta invånare och företag på ett positivt och professionellt sätt. Arbetet med att nå mot visionen kräver delaktighet från alla medarbetare och verksamheter. Alla nämnder har i uppdrag att fortsätta arbetet med att förankra visionen. Huddinges vision är offensivt formulerad och en viktig förutsättning för framgång i visionsarbetet är att kommunen visar uthållighet. Uppföljning Det pågår fler arbeten inom kommunstyrelsens förvaltning som har bäring på visionen samt bilden av Huddinge. Ett stort arbete pågår för att förbättra samhällsbyggnadsprocessen vilket kan ge påtagliga förbättringar kring upplevelsen av Huddinge. Under 2016 har flera insatser genomförts för att ytterligare stärka kännedomen om visionen bland medarbetare och chefer. Huvuddelen av arbetet har skett inom ramen för åtagandet kring arbetsgivarvarumärket. Både visionen och kommunens kärnvärden lyfts fram på ett tydligt sätt i den nya samlade personalpolicyn som började gälla den första mars Årets planerade insatser har genomförts. En grundläggande plan för marknadskommunikation upprättades under hösten Aktiviteter kopplade till planen har påbörjats och kopplas i hög grad till Flemingsberg och arbetet med att försöka få Operan och Dramaten att etablera sig i Flemingsberg. En utvecklad strategi och aktivitetsplan finns som utvecklingsåtagande under Visionen och kärnvärden har diskuterats både i chefs- och medarbetarleden i workshops. Ett särskilt fokus på visionen har även varit på de arbetsmöten som genomförts enhets- och sektionsvis gällande förvaltningens värdegrund. En viktig del är den förstärkning av vår kommunikativa förmåga gällande samhällsbyggnad som genomfördes under våren VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

7 Kommunstyrelsens mål och resultat Resultat redovisas, där så är möjligt och relevant, för områden med högst respektive lägst värden och alltid med värden för Vårby och Flemingsberg. Kommunens resultat redovisas och analyseras utifrån följande geografiska områden: Flemingsberg, Segeltorp, Sjödalen-Fullersta, Skogås, Stuvsta-Snättringe, Trångsund och Vårby. Nämndens mål utgår från de lagar och förordningar som gäller för verksamheten, kommunfullmäktiges vision och mål i Mål och budget. Den gemensamma strukturen och innehållet i nämndens verksamhetsplan utgår från kommunfullmäktiges övergripande och strategiska mål. De aspekter som kommunfullmäktige valt att beskriva under respektive mål/delmål är vägledande för var nämnden beskriver sina mål och åtaganden. För att skapa bäst möjlighet att verka för jämlika levnadsvillkor är kunskap om våra invånares förutsättningar och möjligheter viktigt. Resultaten analyseras och relevanta åtgärder beskrivs utifrån ett jämlikhetsperspektiv, det vill säga en analys görs vad gäller eventuella omotiverade skillnader mellan geografiska områden, kön och ålder, där barn och unga särskilt står i fokus. Jämlika levnadsvillkor mellan geografiska områden ska eftersträvas och insatser ska genomföras för att stärka Vårby och Flemingsberg. Kommunstyrelsens tolkning av målen Kommunstyrelsen har systematiskt gått igenom alla kommunfullmäktiges mål och delmål och prövat vilka som har relevans för den egna verksamheten och därmed är ett ansvar för styrelsen. Under det övergripande målet Utbildning med hög kvalitet har kommunstyrelsen valt att inte ta med några av kommunfullmäktiges delmål eftersom de berör utbildningsnämndernas verksamhetsområden. Istället har ett eget nämndmål lagts till, Stärka samarbetet med akademierna, som handlar om förbättrad samverkan mellan näringsliv, högskola, skola och kommun. På samma sätt har inte delmålet Färre försörjningsstödstagare tagits med under det övergripande målet Fler i jobb. Detsamma gäller delmålet Fler upplever god vård och omsorg under det övergripande målet God omsorg för individen. Under det strategiska målet Sund ekonomi har nämnden lagt till ett eget nämndmål Effektiv och rättssäker upphandling för att förtydliga styrningen och underlätta uppföljning. Verksamhetsplanens och uppföljningsrapporternas röda tråd Under respektive övergripande och strategiskt mål redovisas kommunstyrelsens nämndmål och delmål. Under varje nämndmål och delmål finns en inledande text (i uppföljningsdokumenten markerad med kursiv stil) ur Mål och budget tillsammans med bakgrund till årets utvecklingsåtagande/n samt måttabeller. Av tabellerna framgår hur målen mäts, senaste mätresultat samt ambitioner (etappmål) för planeringsåret. Måtten i tabellerna mäter direkt eller indirekt hur nära kommunstyrelsen är att uppfylla de olika nämndmålen. I många fall används flera olika mått som mäter delaspekter av målet och som tillsammans ger en större bild. Ambitioner i form av etappmål eller åtaganden I de fall kommunstyrelsen genom egna insatser direkt kan påverka mätresultat så kan etappmål sättas för vilket resultat som ska nås under året. Etappmål är med andra ord ett av kommunstyrelsens sätt att uttrycka ambitioner för året och de används för att tala om hur mycket, utifrån planerade åtgärder som mätresultaten kan förväntas förbättras. n är ett annat sätt att uttrycka vad kommunstyrelsen vill uppnå. Dessa kopplas till nämndmålen, men behöver inte ha direkt koppling till specifika mått och mätresultat. n beskriver satsningar som görs för att förbättra verksamheten. När måtten används som indikatorer Kännetecknande för bra mått är att de specifikt mäter hur nära man är att uppfylla nämndmålet. För vissa nämndmål KOMMUNSTYRELSEN 7

8 är det svårt att hitta bra mått. I sådana lägen kan det vara nödvändigt att använda mer indirekta mått som indikerar att utvecklingen går i önskvärd riktning. De mått som i måttabellerna anges som indikatorer bedöms vara intressanta att följa, men de har så indirekt koppling mellan de insatser kommunstyrelsen genomför och effekterna av dessa insatser i form av förändrade mätresultat att det inte är lämpligt att sätta etappmål för dem. Om mätresultatet för en indikator inte är tillfredsställande så är detta en impuls till att insatser inom området bör prioriteras. Kopplingen mellan nämndmål, måttabeller och de förklarande texterna Efter varje nämndmål och måttabell förtydligas nämndmålen och här redovisas vad kommunstyrelsen åtagit sig att åstadkomma under året. Här finns även analyser, bakgrundsbeskrivningar, eventuell motivering till etappmål samt planerade utvecklingsåtaganden. Delårsrapporternas innehåll I delårsrapporterna följer nämnden upp mål, delmål, mått och utvecklingsåtaganden som beslutats i verksamhetsplanen för året. Tidigt på året finns få nya resultat och fokus i delårsrapporten per 31 mars är att följa upp arbetet med nämndens utvecklingsåtaganden och ekonomin. Avvikelser mot den planering som är gjord, inklusive åtgärder och prognos för helåret, ska rapporteras. För de mål där det finns nya resultat redovisas och analysera dessa resultat. Bra att leva och bo Ett grundläggande mål för att Huddinge ska upplevas som en av de tre mest populära kommunerna i Storstockholm att bo i är att invånarna är nöjda med att leva i kommunen och med den verksamhet som kommunen bedriver. Huddinge ska vara en bra kommun att leva och bo i oavsett geografiskt område. Invånarna ska känna att de lever och bor i ett öppet, tryggt och trivsamt samhälle. Arbetet kring ökat bostadsbyggande har kommit igång ordentligt under 2016, och processerna kring samhällsplanering blir allt bättre. I slutet av året pågick planläggning av cirka bostäder. Därutöver beslutade kommunstyrelsen den 1 februari 2017 om uppdrag för program för KF Fastigheter omfattande cirka lägenheter. Marknadsföringen och kommunikationen kring Huddinges stora stadsbyggnadsområden har påbörjats och en utvecklad marknadsstrategi är under framtagande. Flera av de återstående utvecklingsåtagandena kommer att kunna avslutas under våren Det gäller till exempel gestaltningsprinciper för Huddinge och arbetet kring markanvisningar. Arbetet kring ökad delaktighet och jämlikhet har varit framgångsrikt genom lyckade demokratidagar samt att ett integrerat jämlikhetsarbete är framtaget. Kommunen har också gjort framsteg när det gäller bemötande. Detta genom framtagande av en ny serviceinriktad webbplats samt lanseringen av ett enhetligt servicecenter. Flera digitala satsningar har också gett resultat och vi ser en ökad användning av kommunens e-tjänster. Få nya mätresultat har kommit under året, men sammantaget har väldigt många insatser genomförts under året som främjar detta mål, och kommunen har tagit ett tydligt steg framåt. Den samlade måluppfyllelsen för målet Bra att leva och bo bedöms därför som god. Ökat bostadsbyggande Huddinge har en stor potential att bygga fler bostäder. Kommunen kan, fram till 2030, genom förtätning i kollektivtrafiknära områden och med en takt om 770 bostäder per år i enlighet med den regionala utvecklingsplanen (RUFS), bygga drygt bostäder för att bidra till att motverka bostadsbristen i länet. En ökad ambition i bostadsbyggandet förutsätter en betydligt bättre planering av offentligt finansierad service, som skolor, förskolor och äldreboenden, som möter behoven. För att finansiera de investeringar i nya lokaler som krävs i och med ett kraftigt ökat bostadsbyggande ska externa aktörer beredas möjlighet att vara med och bygga för framtidens Huddinge. Läs mer i bilaga 1.1 Uppföljning av plan för samhällsbyggnadsprojekt Antal nytillkomna bostäder (Nya resultat i maj 2017) Etappmål Totalt (antal) 675* Varav (antal) Småhus Flerbostadshus 621* Antal bostäder för vilka planläggning pågår Totalt (antal) December 2016: lgh* * Antal bostäder kan förändras under planering av ett projekt. Detta är en uppskattning av hur många bostäder som omfattas av pågående planer utifrån aktuell status. Under hösten 2016 startade planarbete för Generatorn 2 (305 lgh), Sjödalsbacken/Klockarbacken 10 (ca 200 lgh) Därutöver inleddes programarbete för KF Fastigheter i Kungens kurva som omfattar ca 4000 lägenheter. Formellt beslutade kommunstyrelsen om uppdrag för program för KF Fastigheter den 1 februari VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

9 Byggrätter för bostäder som ej är utbyggda Måttet utgår.* Byggrätter för industrimark som ej är utbyggda Totalt (antal) Antagna och lagakraftvunna detaljplaner m2 tomtyta m 2 tomtyta** samt m2 BTA m2 tomtyta samt m2 BTA m 2 tomtyta * Tidigare har detta mått räknats fram med utgångspunkt från manuellt insamlad data. Detta har varit ett omfattande jobb. Det insamlade underlaget fanns på en dator som stals 2015 och förvaltningen bedömer att det skulle ta orimligt mycket tid att återskapa informationen och föreslår därför att måttet ska utgå. ** Inga större detaljplaner för företagsmark har antagits. Förbättrad samhällsplanering Dagens samhällsplanering styrs främst av kommunens översiktsplan, men också av andra viktiga politiska styrdokument. Kommunen tar också varje år fram en ny plan för samhällsbyggnadsprojekt (före detta projektplanen) som ska ses som en beställning över de enskilda projekt som kommunfullmäktige anser att kommunen ska bedriva och investera i för att förverkliga kommunens ambitioner. I denna styrkedja finns i dagsläget stora inbyggda avstånd mellan den strategiska övergripande styrningen och hur detta ska förverkligas, samt i vilken takt. Exempelvis så behöver kommunen arbeta mer med taktisk och operativ planering i implementeringen av översiktsplanen så att kommunens övriga förvaltningar kan bedöma behoven allt eftersom att Huddinge växer. - Genomföra en kommungemensam satsning för att förbättra samordning och planering i tidigt skede av samhällsbyggnadsprocessen. Formalisera involvering i samhällsbyggandet av alla kommunens förvaltningar och utveckla en systematik som ligger i linje med kommunens ordinarie planerings- och uppföljningsprocess. Åtagandet är genomfört. Kommunens ledningsgrupp har godkänt ett förslag till nytt förvaltningsövergripande arbetssätt. En portföljgrupp för kommunens planeringsprojekt, med representanter från samtliga förvaltningar, har inrättats. Portföljgruppen har därefter tillämpat det nya arbetssättet vid framtagandet av ny plan för samhällsbyggnadsprojekt. Gestaltningsprinciper för Huddinge Huddinge växer i en snabb takt. För att överbrygga avståndet mellan den strategiska styrningen och de konkreta projekten och för att konkretisera implementeringen av översiktsplanen, samtidigt som kommunen tillgodoser behoven från alla kommunens verksamheter, behövs en metod för att systematisera arbetet och underlätta prioriteringar. Metoden ska vara tillämpningsbar i alla geografiska områden. - Utifrån intentionerna i översiktsplanen och lämplig indelning i kommundelar ta fram en metodik (arbetssätt) för hur arbetet med gestaltning kan ske i kommande programarbeten och kommande detaljplaner. Ett testområde ska utses inför verksamhetsplanen för Arbetet löper huvudsakligen enligt plan. Dock har förseningar uppstått på grund av resursbrist. Inriktningen är att kunna presentera ett förslag till samhällsbyggnadsutskottet under det andra kvartalet Förvaltningarna kommer att få programmet på remiss innan det tas upp för beslut och godkännande. Kommunicera Huddinge bygger Ett behov av ökad kommunikation kring Huddinges prioriterade stadsutvecklingsområden har identifierats. En övergripande strategi för att kommunicera Huddinge bygger togs fram under hösten Formulera en marknadsplan med aktiviteter samt genomföra aktiviteterna. I marknadsplanen ska det framgå hur kommunen väljer att profilera sig i stadsbyggnadsfrågor samt hur kommunikationen av Flemingsberg, Kungens kurva samt centrala Huddinge kopplar till den övergripande marknadsplanen. t är genomfört. En grundläggande plan för marknadskommunikation upprättades under hösten Aktiviteter kopplade till planen har påbörjats och kopplas i hög grad till Flemingsberg och arbetet med att försöka få Operan och Dramaten att etablera sig i Flemingsberg. En utvecklad strategi och aktivitetsplan finns som utvecklingsåtagande under Markanvisningar och strategiska markförvärv Översiktsplan 2030 anger att 770 bostäder behöver byggas varje år. Detta är en stor utmaning för kommunen, eftersom det innebär en betydande ökning från vad som hittills byggts. Utfallet beror också på marknaden och dess efterfrågan eftersom det finns en stor potential i redan antagna detaljplaner. Förvaltningen har under ett par år arbetat med ett större antal åtgärder specificerade inom projektet Ökat bostadsbyggande för att förbättra systematik och beredskap inom kommunens samhällsbyggnadsprocess. KOMMUNSTYRELSEN 9

10 Enligt lag ska det finnas riktlinjer för markanvisningar vilket kommunen har sedan tidigare. Dessa är fullgoda, men är i behov av förtydliganden samt anpassning utifrån ny plan- och bygglagstiftning. n I verksamhetsplanen redovisades nedanstående punkter som ett samlat utvecklingsåtagande, men för att underlätta rapportering och uppföljning har de under året bedrivits som separata åtaganden. - Revidera riktlinjer för markanvisningar samt exploatering. Åtagandet är genomfört. Riktlinjerna godkändes i kommunfullmäktige under det andra kvartalet Ta fram en metodik för att arbeta med markanvisningar mer situationsanpassat. Arbetet pågår, men tidplanen har förskjutits. En omvärldsanalys har genomförts och arbetet innebär fortsatt bland annat utvärdering av genomförda markanvisningar och dialog. Arbetet finns med som ett utvecklingsåtagande i verksamhetsplanen för 2017 och det beräknas kunna slutföras under det andra kvartalet Ta fram en systematik för strategiska markförvärv. Arbetet pågår, men tidplanen har förskjutits. Under 2016 har framför allt förutsättningarna för hur geografisk information kan användas studerats. Arbetet finns med som ett utvecklingsåtagande i verksamhetsplanen för 2017 och det beräknas kunna slutföras under det tredje kvartalet Förbättrad infrastruktur För att Huddinge kommun ska kunna bidra med en omfattande byggnation av bostäder och arbetsplatser krävs statliga och regionala investeringar. Aktuella och nödvändiga infrastrukturprojekt i Huddinge är: Förbifart Stockholm, Spårväg syd, Tvärförbindelse Södertörn, Huddingevägen, trafikplats Högskolan, nytt järnvägsspår vid Flemingsbergs station samt ett resecentrum i Flemingsberg. Enligt Huddinge kommuns trafikstrategi ska gång-, cykeloch kollektivtrafik prioriteras och vara utgångspunkt vid all planering och tas i beaktande vid samtliga infrastrukturprojekt. Utbudet av kommunikationer i Huddinge ska vara anpasssat efter resandebehov och underlätta för personer att välja att åka kollektivt, cykla eller gå samtidigt som det skapar utrymme för dem som är beroende av bilen. I det lokala vägnätet ska fokus ligga på trafiksäkerhet, framkomlighet, tillgänglighet och miljö. Goda kommunikationer och bra infrastruktur är avgörande för kommunens utveckling och en viktig del i all exploatering. Huddinge kommun ska aktivt delta i denna process och bevaka invånarnas intresse av att viktiga satsningar som Spårväg syd och Tvärförbindelse Södertörn kommer på plats. Andel invånare som har max 500 m gångavstånd till kollektivtrafikhållplats med en turtäthet på 20 minuter eller bättre i rusningstid Etappmål Totalt (Index 0 100) 82 86* 86 Indikator Andel invånare som är nöjda med kommunens kommunikationer (nästa mätning 2017) Etappmål Totalt (Index 0 100) Indikator Kvinnor Män Ranking i länet 8/17 7/20 8/21 Andel bostäder som har max 400 meter gångavstånd till en dagligvarubutik Etappmål Totalt (%) Indikator Betygsindex för gång och cykelvägar Etappmål Totalt (index) Flemingsberg Segeltorp Sjödalen Fullersta Skogås Stuvsta Snättringe Trångsund Vårby Ranking i länet 11/20 11/21 8/26 * Justerad efter omräkning. Sverigeförhandlingen Sverigeförhandlingen är en statligt tillsatt förhandling för att skapa framtidens järnvägsnät och för att skapa fler bostäder, bättre arbetsmarknad och ett hållbart resande. En del avser åtgärder i storstad och i det ingår att titta på infrastrukturprojekt som ska förbättra tillgängligheten och öka bostadsbyggandet i Malmö, Göteborg och Stockholm. Huddinge kommun lämnade under 2015 in intresseanmälan för tre objekt i Sverigeförhandlingen: Spårväg syd, tågstopp vid Flemingsberg för höghastighetståg och förlängning av tunnelbana från Fruängen till Kungens kurva via Segeltorp, varav de två förstnämnda kom med i förhandlingen. 10 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

11 - Ta fram den information som behövs för att Sverigeförhandlingen ska kunna få ett fullgott beslutsunderlag inför sitt ställningstagande om ingående objekt. Arbetet löper enligt plan. Förhandlingar pågår med staten om avtal avseende Spårväg syd och infrastruktur som stödjer stopp för höghastighetståg i Flemingsberg. Kommunens deltagande och agerande i Sverigeförhandlingen har varit beroende av andra aktörers agerande och samordning av olika ingående objekt. Förvaltningen har deltagit i förhandlingen och arbetat med olika typer av underlag för ställningstaganden till förhandlingsbud. Beslutsunderlag har förberetts. Tidpunkt för beslut är oklar, men Sverigeförhandlingens uppdrag ska vara slutfört under Konkretisering av trafikstrategi För ett ökat bostadsbyggande och etablering av arbetsplatser är det helt avgörande med en god tillgänglighet. Kommunen har en antagen trafikstrategi och ett flertal åtgärdsplaner som är antagna eller under arbete, till exempel parkeringsplan, trafiksäkerhetsplan och gångplan. För att den regionala och statliga transportinfrastrukturen ska stödja kommunens mål krävs bland annat en samplanering mellan infrastruktur och bebyggelse och att finansiering säkerställs. Kommunens nya parkeringsprogram antogs av kommunfullmäktige i mars. Parkeringsprogrammet är en av åtgärdsplanerna som tas fram för att konkretisera kommunens trafikstrategi och det första steget av två för att ta fram en parkeringsplan. Syftet med parkeringsprogrammet är att ta fram verkningsfulla och användbara redskap för att kunna fatta väl avvägda beslut som leder mot översiktsplanens inriktning samt trafikstrategins mål och vision. Parkeringsprogrammet ska bidra till att fler väljer kollektivtrafik för längre resor och gång- och cykeltrafik för kortare resor. - Konkretisera trafikstrategin genom att färdigställa trafiksäkerhetsprogrammet samt gångplan. Arbetet med att ta fram en gångplan och en trafiksäkerhetsplan löper på, men är något försenat. Trafiksäkerhetsplanen är på remiss och en plan färdig för politisk behandling beräknas finnas innan sommaren Gångplanen kommer att skickas på remiss under det första kvartalet 2017 och vara färdig för politisk behandling efter sommaren. Förseningen beror på resursbrist. Fler ska få sitt förstahandsval till förskola och skola Föräldrar ska känna sig trygga i att deras barn kommer erbjudas plats i förskolan i tid. För att klara av detta måste befolkningsutvecklingen tas i beaktande i ett tidigt skede av samhällsplaneringen och alla berörda delar i organisationen behöver samverka kring planering och genomförande. För att kunna bedöma behovet av tillkommande enheter i skola och förskola är det angeläget att det görs omfattande analyser i samarbete mellan kommunstyrelsen och utbildningsnämnderna. Ambitionen är att yngre barn och elever ska ha nära till sin förskola och skola. Förvaltningen inledde under 2015 ett arbete med att se över den tidiga planeringsprocessen med fokus på tidigare kraftsamling av synpunkter på beslutsunderlaget (exempelvis från barn- och utbildningsförvaltningen). Läs mer under rubriken Förbättrad samhällsplanering på sidan 9. Förvaltningen har också arbetat med frågor kring interna arbetssätt och förståelse för de olika roller som måste samspela i en komplex process som denna. Genom att ändra samhällsbyggnadsprocessen i enlighet med tidigare utvecklingsåtaganden samt skapa en gemensam målbild över förvaltningsgränserna kommer Huddinge att kunna skapa en mer proaktiv planering och bättre kunna förutspå framtida behov. Ökad trivsel och trygghet i Huddinges områden Huddinge ska vara en bra kommun att leva och bo i oavsett geografiskt område. Invånarna ska känna att de bor i ett öppet och trivsamt samhälle. För invånarna är en ren, trygg och funktionell utemiljö angelägen. Skadegörelse och nedskräpning ska åtgärdas effektivt med ett särskilt fokus på klotter. Lekplatser, parker och gemensamma grönområden ska vara trygga, attraktiva och funktionsdugliga. Ljusdesign kan användas för att förstärka känslan av trivsel och trygghet i den offentliga miljön. Att färre människor känner rädsla för att utsättas för brott och att färre brott begås är viktiga faktorer i trygghetsarbetet. Samarbetet med föräldrar, polisen och andra myndigheter, organisationer och föreningar både strategiskt och lokalt har stor betydelse i detta arbete. Här har kommunstyrelsen ett särskilt ansvar att samordna och utveckla detta arbete i alla kommundelar. KOMMUNSTYRELSEN 11

12 Betygsindex för bostäder (möjligheten att hitta bra boende, utbudet av olika boendeform, hur trivsam bebyggelsen är) (nästa mätning 2017) Etappmål Totalt (Index 1 100) * Flemingsberg Segeltorp Sjödalen Fullersta Skogås Stuvsta Snättringe Trångsund Vårby Ranking i länet 13/20 9/21 6/26 * Minskad skillnad mellan områden NKI nya bostadsområden* Etappmål Totalt (Index 1 100) 61 Andel invånare som anser att kommunens parker är attraktiva och trevliga att besöka (nästa mätning 2018) Etappmål Totalt (%) ** 60 Flemingsberg * Segeltorp Sjödalen Fullersta Skogås Stuvsta Snättringe Trångsund Vårby *Enkäten skulle ha genomförts 2015, men ställdes in på grund av arbetsbelastningen. Ingen mätning planerad. ** Se kommentar nedan. I den senaste gatuenkäten har frågan om kommunens parker förändrats. Det finns nu två frågor där den ena handlar om hur ofta man besöker parker i sitt närområde och den andra om hur nöjd man är med utformningen av parker i sitt närområde, detta för att få mer kunskap om nöjdheten med parker. Förändringen i frågan gör att resultatet inte är direkt jämförbart mellan åren. Förändringen har gjorts för att öka informationen om parkerna och få den mer konkret kopplat till närområdet. Angivet etappmål togs fram innan förändringen. Ett nytt etappmål har tagits fram inför Utbyggnaden av parker pågår i den takt som planerades inför Andel vuxna som trivs mycket bra i sitt bostadsområde (Nästa mätning 2018) Etappmål Totalt (%) Kvinnor Behåll Män Stuvsta Snättringe Behåll Vårby Andel vuxna som upplever sitt område som tryggt kvällstid (Nästa mätning 2018) Totalt (%) Kvinnor Öka Män Behåll Stuvsta Snättringe Behåll Vårby Andel elever i åk 9 som trivs mycket bra i sitt bostadsområde (Nästa mätning 2018) Etappmål Totalt (%) Flickor 51 Öka Pojkar 60 Behåll Trångsund 76 Vårby 29 Andel elever i åk 9 som upplever sitt bostadsområde som tryggt på kvällstid (Nästa mätning 2018) Etappmål Totalt (%) 81 90* Behåll Flickor 71 84* Öka Pojkar 91 96* Behåll Segeltorp 88 Vårby 66 Ranking i länet 12/18 Betygsindex, trygghet (Nästa mätning 2017) Etappmål Totalt (index 1 100) ** 58 Kvinnor Öka Män Behåll Ranking i länet 15/22 12/21 Öka Andel som känner tillit till andra människor (Nästa mätning 2018) Etappmål Totalt (%) Kvinnor Män Flemingsberg Öka Segeltorp Behåll Sjödalen Fullersta Behåll Skogås Öka Stuvsta Snättringe Behåll Trångsund Öka Vårby Öka * En ny mätmetod kan ha påverkat ökningen. Det finns inget som tyder på att resultatet ska ha förändrats så mycket över tid som kan förklaras utöver detta. Skillnader ur ett jämställdhetsperspektiv visar att skillna 12 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

13 derna mellan kön fortfarande är stor och att mer insatser behöver komma till stånd för att minska skillnaden. ** Tryggheten är fortfarande låg i kommunen i jämförelse med andra kommuner och det skiljer sig både vad gäller kön och område. Särskilda insatser behöver göras i Flemingsberg, Skogås och Vårby på en rad olika områden. De insatser som har gjorts över tid verkar ha gett liten effekt. Nytt styrdokument för trygghets- säkerhets- och krisberedskapsarbete Huddinge kommun har en rad olika styrdokument för trygghets- säkerhets och krisberedskapsarbetet. En utredning som genomfördes under 2015 visade att det saknas en röd tråd och kopplingar mellan dem. Slutsatsen var att det behövs ett samlat styrdokument på övergripande nivå som tydliggör vem som ansvarar för vad och hur kommunen arbetar med frågorna på övergripande nivå. - Ta fram ett samlat program för trygghet, säkerhet och krisberedskap i Huddinge kommun, vilket utgår från rekommendationer i den utredning kring frågan som genomfördes Åtagandet är genomfört. Förslaget till program kommer att skickas ut på remiss i januari Formellt beslut i kommunfullmäktige förväntas senast i september. Samverkansavtal med polis och Södertörns brandförsvar Att färre människor känner rädsla för att utsättas för brott och att färre brott begås är viktiga faktorer för trygghet. Arbetet för att förebygga och hantera dessa frågor återfinns inom ramen för det samverkansavtal som upprättats mellan kommunen, polisen och räddningstjänsten, där samtliga förvaltningar är involverade och handlar om att genomföra olika insatser med fokus på ungdomsbrottslighet, bostadsområdena Vårby och Flemingsberg, trafik, organiserad brottslighet samt insatser mot klotter och för en ökad trygghet i kollektivtrafiken. - Genomföra åtaganden i samverkansavtal med polis och Södertörns brandförsvarsförbund samt samordna och följa upp arbetet. Åtagandet är genomfört med undantag av några enskilda aktiviteter som i samförstånd mellan avtalsparterna prioriterats bort huvudsakligen på grund av resursbrist. Baserat på en uppdaterad lägesbild har parterna träffat en ny överenskommelse för Prioriterade områden är ungdomsbrottslighet och ungdomsutsatthet, trygghet i offentlig miljö, bostadsinbrott, trafiksäkerhet samt trygghet och säkerhet för nyanlända. Den nya överenskommelsen innehåller också gemensamma medborgarlöften för 2017 avseende trygghet i offentlig miljö och trafiksäkerhet. Utveckla och implementera Tillsammans för - konceptet Arbetet med Tillsammans för -konceptet bedrivs i två av kommunens områden, i Vårby sedan 2013 och i Flemingsberg sedan Målet med arbetet är att bostadsområdena ska blir tryggare och trivsammare och att detta sker genom samverkan mellan fastighetsägare och kommunala aktörer. Satsningen riktar sig primärt mot skollediga ungdomar som är utan arbete. Det övergripande målet är dels att ungdomar och unga vuxna som arbetar i projektet ska få arbetslivserfarenhet och därigenom bättre möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden, dels att de arbetande unga och övriga boende ser att området förbättras och därigenom ökas stoltheten för att bo i området. Ökad stolthet leder till minskad skadegörelse och nedskräpning vilket också medför att det blir snyggare och trivsammare för boende och besökare att vistas i området. Samverkan mellan fastighetsbolagen och kommunen leder till att området ses som en gemensam angelägenhet och att det blir lättare att fortsätta områdesutvecklingen. - Utveckla och implementera "Tillsammans för"- konceptet i Vårby och vidareutveckla det i Flemingsberg. Utreda förutsättningarna för att starta ett likande arbete i Skogås. Åtagandet är delvis genomfört. Konceptet har genomförts och vidareutvecklats i Flemingsberg och Vårby, däremot har det ännu inte implementerats i ordinarie verksamhet. Under våren gjordes en bedömning att det inte fanns förutsättningar att starta Tillsammans för Skogås under 2016, men det kommer att ske under Plan för klimatanpassning I klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) konstateras att Sverige kommer att påverkas kraftigt av klimatförändringarna. Slutsatsen i utredningen är därför att anpassningen till ett förändrat klimat bör påbörjas snarast. I samband med att ny översiktsplan togs fram gjorde kommunen en klimat- och sårbarhetsanalys. I denna föreslås en rad åtgärder som kommunen behöver vidta. - Ta fram en plan för klimatanpassning utifrån klimatoch sårbarhetsanalysen. Ett förslag till handlingsplan för klimatanpassning har tagits fram och remissbehandlats. Behovet av bearbetning efter remiss har visat sig mer omfattande än beräknat och arbetet är något försenat. Handlingsplanen beräknas kunna var färdig för politisk behandling under andra kvartalet KOMMUNSTYRELSEN 13

14 Ökad delaktighet De politiska partierna och deras förtroendevalda utgör grunden i den representativa demokratin. De förtroendevalda ska ges goda förutsättningar för sitt arbete så att demokratin kan fungera. Huddinge kommun ska utveckla arbetet med att göra invånare och brukare mer delaktiga. Kommunens närvaro i sociala medier och andra digitala fora behöver utvecklas. Särskild vikt ska läggas vid att nå de som i vanliga fall inte deltar samt göra barn och ungdomar mer delaktiga. Andel invånare som kan tänka sig att arbeta politiskt i Huddinge kommun (Nästa mätning 2017) Etappmål Totalt (%) Indikator Kvinnor Män Invånarnas förtroende för kommunen Totalt (index 0 100) Behåll Kvinnor Män Ranking i länet 10/17 6/20 9/21 Invånarnas möjlighet till påverkan Totalt (index 1 100) Behåll Kvinnor Män Ranking i länet 11/17 6/20 10/21 Andel förtroendevalda som är nöjda med arbetsförutsättningarna (Politikerenkäten, skala 1 5, Nästa mätning 2020) Etappmål Totalt (skala 1 5) 4,0 3,8 Behåll Kvinnor 4,1 3,7 Män 3,9 3,9 Resultatet för måttet andel förtroendevalda som är nöjda med arbetsförutsättningarna har sjunkit sedan Kvinnors helhetsbedömning, (3,7) om hur det är att arbeta politiskt i Huddinge kommun är lägre än männens och har sjunkit med 0,4 enheter sedan politikerenkäten Sänkningen av kvinnors helhetsbedömning syns, när man jämför med tidigare resultat från 2012, framförallt inom området utbildning och fortbildning, det vill säga om man anser sig tillräckligt kompetent inom sitt område, om man förstår hur den kommunala organisationen och beslutsprocessen fungerar och om den fortbildning som erbjudits varit tillräcklig. Enkätrapporten har sänts till samtliga nämnder och Demokratiberedningen har i ett följebrev till de politiska församlingarna bett dem reflektera över sju olika frågeställningar i sin beredning av ärendet, bland annat hur fler från Vårby ska kunna engageras i det politiska arbetet och varför kvinnors helhetsbedömning om hur det är att arbeta politiskt i Huddinge kommun är lägre än männens och har sjunkit sedan politikerenkäten Rapporten från enkätundersökningen presenterades och diskuterades i kommunstyrelsen i november. Demokratidagar Huddinges demokratidagar är en viktig årlig mötesplats för att skapa dialog och förtroende med brukare och invånare för kommunen och mellan invånare i Huddinge. n - Genomföra Demokratidagar 2016 i samarbete med alla förvaltningar. Åtagandet är genomfört. Demokratidagar genomfördes för femte gången i oktober med samverkan mellan politiska partier, kommunala verksamheter och civilsamhälle. Närmare personer deltog. Speciellt dialogerna mellan förtroendevalda och elever på Huddinges gymnasier var mycket uppskattade. Kommunen har dessutom utvecklat medborgardialogerna, där invånarna ges möjlighet att vara delaktiga i den fysiska planeringen. - Utvärdera tidigare demokratidagar och effekter av dem samt fastställa ambitioner kring fortsatt arbete med medborgardialoger i Huddinge. Åtagandet är genomfört. En samlad utvärdering av effekter kopplade till demokratidagarna tidigare år samt fortsatt arbete med medborgardialog har genomförts under året. Utredningen presenterades för kommunalråden i oktober samt delgavs demokratiberedningen i november. Ökad jämlikhet Jämlikhet i Huddinge betyder att alla ska ha likvärdig service och jämlikt bemötande oavsett bostadsort, ålder, kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionsnedsättning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Alla anställda inom kommunen ska vara orienterade i jämlikhetsfrågor och utbildas i diskrimineringslagstiftning samt normkritik. I Huddinge ska verksamheter mäta och analysera statistik och resultat utifrån köns-, ålders- och områdesperspektiv. Omotiverade skillnader ska redovisas och åtgärdas. Jämställdhet är en självklar del i jämlikhetsarbetet och arbetet med jämställdhetsintegrering ska fortsätta. Kommunens arbete ska utformas så att barns intressen tillvaratas. Att möjliggöra jämlika uppväxtförhållanden för unga är en viktig del i jämlikhetsarbetet. 14 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

15 För att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och inflytande i vardagen krävs att den fysiska miljön är tillgänglig. Kommunen har ett särskilt ansvar för att värna om det finska språkets ställning och att erbjuda finsktalande personer information och service på finska och ge möjlighet till inflytande och samråd i de frågor som berör. Andel invånare som under de senaste 12 månaderna har känt sig utsatta för diskriminering, trakasseri eller mobbning (Nästa mätning 2018) Etappmål Totalt (%) 7* 7 9 Indikator Funktionsnedsatta Ålder 65+ 3* 4 3 Andel personer som upplever att de blivit diskriminerade i mötet med Huddinge kommuns verksamhet Totalt (%) 1 2 Indikator Andel tillgänglighetsanpassade busshållplatser på kommunala gator Etappmål Totalt (%) Andel tillgänglighetsanpassade övergångsställen på kommunala gator Totalt (%) * år Tillgänglighetsanpassning av busshållplatser och övergångsställen har genomförts/genomförs i den omfattning som planerats. Att etappmålet inte nås för 2016 beror på att en busshållplats blev klar under 2015 och rapporterades på det året istället för som planerats när etappmålet 74 sattes. För andel tillgänglighetsanpassade övergångsställen har det blivit någon feltolkning när etappmålet sattes upp. Under året har arbetet med jämställdhetsintegrering fortsatt, kommunen har deltagit i SKLs nätverk för städer mot rasism, kommunen har startat ett nätverk för HBTQcertifierade verksamheter och Myndigheten för delaktighets arbete med en ny nationell strategi för funktionshinderpolitiken har följts. Rutin för arbetet med nationella minoriteter har implementerats i organisationen och kommunen har idag olika insatser i syfte att lyfta fram minoriteterna, främst den finska, samt en kommungemensam samordning. Jämlikhet 2.0 Under 2015 togs en jämlikhetsutbildning fram i projektform. En gedigen behovsinventering låg till grund för framtagande av ett utbildningskoncept. Parallellt uppdrag i projektet var att ta fram en långsiktig plan för fortsatta utbildningsinsatser inom jämlikhet. Denna plan beslutades i samband med projektavslutet i mars Under framtagande av utbildningskonceptet har det tydliggjorts en efterfrågan på bättre stöd i det konkreta genomförandet. - Ta fram en kommungemensam struktur för stödinsatser för ett långsiktigt integrerat jämlikhetsarbete i förvaltningarnas ordinarie verksamheter. Åtagandet är genomfört. Ett förslag till en kommungemensam struktur för stödinsatser för ett långsiktigt integrerat jämlikhetsarbete är framtaget. Därutöver är stora delar av innehållet också framtaget. Lansering av stödstrukturen planeras till Ökad nöjdhet med bemötandet vid kontakt med kommunen Kommunens webbplats ska ge bra och tydlig målgruppsinriktad information om den kommunala verksamheten och beslutsprocessen samt vart man vänder sig i olika frågor. På webbplatsen ska det finnas möjligheter att lämna synpunkter, förslag och klagomål. I syfte att förbättra servicen till invånare och företag fortsätter arbetet med att utveckla smarta e-tjänster. Servicecentret har en nyckelroll i arbetet med att ge invånare och besökare snabb och korrekt information och tar nu ett helhetsgrepp över kommungemensam service mot våra invånare. Alla medarbetare har ett ansvar att bemöta invånare och brukare enligt gällande värdegrund. Medelbetyg (1 10) för bemötande i kontakt med kommunen (Nästa mätning 2017) Etappmål Totalt (skala 1 10) 6,6 6,4 6,5 7,0 Kvinnor 6,9 6,3 6,7 Män 6,2 6,5 6,4 Medelbetyg (1 10) på frågan: Hur lätt det är att komma i kontakt med tjänstemän eller annan personal i kommunen (Nästa mätning 2017) Totalt (index 1 10) 6,2 6,1 6,0 6,3 Kvinnor 6,4 5,9 6,2 Män 6 6,2 5,9 Ranking i länet 6/12 11/21 Medelbetyg (1 10) på frågan: Hur nöjd är du med möjligheten att komma i kontakt med kommunens politiker (Nästa mätning 2017) Totalt (index 1 10) 5,2 5,3 5,4 Behåll Kvinnor 5,1 5,2 5,4 Män 5,3 5,4 5,4 Ranking i länet 8/22 8/22 KOMMUNSTYRELSEN 15