Synpunkter på Förslag till handlingsprogram för den professionella dansen Dnr 2005/2366

Transkript

1 Synpunkter på Förslag till handlingsprogram för den professionella dansen Dnr 2005/2366 Allmänna synpunkter på handlingsprogrammet Nr 2 Dansnät Sverige Dansnät Sverige anser förslaget väl genomtänkt och därför kan utgöra ett gott underlag för statens framtida danspolitik. Nr 5 Dansstationen Handlingsprogrammet är en bra och nödvändig genomlysning av danskonsten som eget område. Nr 8 Dansens hus Handlingsprogrammet saknar en visionär bärande tanke, ett tankesätt där man ifråga sätter nuvarande strukturer och normer. Danskonsten är en ung konstform med få strukturer, därför borde man arbeta visionärt, rebelliskt och med ett internationellt perspektiv, för att finna lösningar ex.: fyra nationella centra för danskonstens spridning, visionärt arbete med de nationella kompanierna, treåriga bidrag till de turnerande grupperna och ett växthus för de unga. Eftersom förslagen är många skulle vi gärna lyfta fram några förslag och föreslår att man bildar en arbetsgrupp, som i framtiden arbetar med att utveckla vissa frågeställningar. Nr 10 Västsvenska Teater och Dans Det är svårt att se vad som behöver prioriteras under de kommande åren. Det är av vikt att handlingsprogrammet lyfter fram både lång- och kortsiktiga mål. Handlingsprogrammet för den professionella dansen i Sverige ska omfatta den professionella dansen. Dans i skola och Dans och hälsa är i sig viktiga nyttoaspekter, men dessa verksamheter har inte det professionella utövandet som mål. Nr 11 Svensk Teaterunion Vi välkomnar denna grundliga genomlysning av dansområdet. Det har varit ett stort behov, sedan länge framfört från branschen, att lyfta fram och analysera dansens villkor i Sverige. Nr 12 Linköpings kommun Kultur och fritidsnämnden beslutar att uttala sitt stöd för Kulturrådets handlingsprogram Får jag lov? Ett dansförslag, som ett gott underlag för statens framtida danspolitik

2 Nr 13 Jan Vesala, dansare Jag är överlag mycket nöjd med förslaget till handlingsplan för dansen. Det är ett mycket viktigt dokument som arbetades ihop under stor tidspress. Trots tidspressen beskriver den många positiva möjligheter för dansen. Nr 15 Landstinget Dalarna Det är många glädjande förslag som formuleras i handlingsprogrammet och de kan säkert samverka till att lyfta dansområdet i landet. Nr 16 Svensk Svenkonst Förslag om tydligare prioriteringar i handlingsprogrammet och att analyserna fördjupas. Det kan dessutom vara lämpligt att begränsa handlingsprogrammet till den professionella dansen och utelämna avsnitt om Dans i skolan och Dans och hälsa. Nr 17 Landstinget i Uppsala län Handlingsplanen är en inspirerande läsning och det är naturligtvis positivt att dansen lyfts fram som konstart, liksom dess betydelse för hälsa och integration. Nr 18 Samarbetsnämnden för folklig dans Bra med ett heltäckande dokument för den professionella dansen i Sverige. Vi kan också se att alla förslag i programmet mycket väl även gäller folkdansen. Vad menas med den professionella dansen? Det finns ingen definition vad som krävs för att de skall räknas till den professionella dansen. Vilka kriterier gäller och vem avgör om verksamheter inom de olika genrerna skall räknas som professionell? Dansens som konstart, hur definierar KUR det? Vem eller vilka har tolkningsföreträde när det gäller att avgöra om det är Danskonst eller inte, och vilka kriterier gäller? För att göra handlingsplanen tydlig behövs här en definition. I tabellen Statens insatser för dans 2003 vill vi påstå att det inte stämmer. Den visar möjligtvis statens insatser för vissa delar av den professionella dansen. Detta skulle kunna ses som en härskarteknik som markerar en maktordning i svenskt dansliv. Nr 19 Cullbergbaletten Cullbergbaletten ser en rad positiva förslag i Kulturrådets handlingsprogram och vi är glada för att det finns en vilja att stärka utvecklingen för den professionella dansen i Sverige. Dokumentets värde påverkas i stor utsträckning av helheten och dess olika delar. Allt finns med för att kartlägga olika behov men det görs ingen direkt analys av olika behov, prioriteringar av förslag eller konkreta ställningstaganden

3 Nr 20 Danshögskolan Danshögskolan uppfattar uppdraget som ett erkännande av den professionella dansen och att de olika politikområden som berörs nu på allvar kommer att tas upp och arbeta med förhållanden och visioner för den professionella dansen. Danshögskolan ser mycket positivt på att handlingsprogrammet, som förutom att det riktar sig till nationella beslutsorgan, även riktar sig till beslutsfattare i landsting, regioner och kommuner. Handlingsplanen är en utmärkt genom gång av frågor som drivits inom dansområdet under en lång följd av år. Danshögskolan saknar en skrivning om dansens konstnärliga högskolenivå. Vi tycker det är anmärkningsvärt att förslaget inte relaterar till den enda konstnärliga högskola där frågorna som behandlas bedrivs. Danshögskolan saknar ett kraftfullare förslag på hur förslagen skall genomföras. Förslagen måste konkretiseras och ges en tänkbar finansiering. Nr 21 Teaterförbundet En inledande synpunkt gäller omslaget och titeln på handlingsprogrammet. Vi anser att denna fått en olycklig formulering, den förminskar danskonsten redan i ansatsen till förslaget. Det vore bättre att helt enkelt benämna den Handlingsprogram för den professionella dansen i Sverige... bilderna på omslaget borde presentera bredden i den samtida dansen. En ansvarsförskjutning från staten kräver att de professionella utövarna ges möjlighet att påverka de konstnärliga och ekonomiska beslut på regional och kommunal nivå, att konstnärerna blir delaktiga. Regioner och kommuner har ofta mer kunskap om amatördansen och den pedagogiska verksamheten än om den professionella danskonsten. Nr 22 Teaterförbundets Dansavdelnings Styrelse Förslaget sägs behandla den professionella dansen men innehåller även och lägger tämligen stor vikt vid saker som dans i skolan, dans och hälsa och det egna deltagandet. Vi håller med Cecilia Olsson som i samma förslag till handlingsprogram skriver att detta raster som konsekvent gör en koppling mellan det egna dansandet, amatör- och fritidsverksamhet och den professionella dansen har fått förödande följder. Vi anser också att en tydligare inriktning på den professionella danskonsten i det nationella handlingsprogrammet sänder ut mycket viktiga signaler till regionerna, som har en tendens att rikta in sig mot pedagogisk och fritidsbaserad dans. Den professionella danskonsten är i sig enormt bred och mångfacetterad och vi tycker att förslaget inte hinner med att vara specificerat och detaljerat nog i fråga om just den professionella konstnärliga verksamheten, eftersom det försöker visa en, säkert välvillig och politiskt korrekt, vilja att omfatta precis allt som har med dans att göra

4 Vi tycker att det behövs en ordentlig genomgång av olika begrepp, vad de står för och i vilka sammanhang de bör användas. Ex: modern nutida dans, fria grupper, fria koreografer, dansensembler.vi förslår att Kulturrådet inför revideringen tillsätter en grupp personer som diskuterar sig fram till en användning av begrepp som stämmer och är konsekventa. Vi tycker att handlingsprogrammet inte får stanna vid att vara en utredning som fastslår att åtgärder behövs, utan i större utsträckning förslår hur och när det ska genomföras och av vem, så att förslagen går att ta ordentlig ställning till på ett mer seriöst sätt. Kraften bör läggas på vilka åtgärder som ska förbättra, utveckla och fördjupa konstnärernas arbete och hur de ska kunna nå en större publik, inte att förklara varför dansen behövs. Det saknas i förslaget ett adekvat system för referenser och hänvisningar till källor. Avsnitten om projektarbetet och källor är alltför bristfälliga. Och hur kan det egentligen komma sig att så få dansare har tillfrågats som mer officiella samarbetspartners? Nr 23 Anders Jacobson, dansare Ge oss vettiga förhållanden att arbeta i, kring och för vår konstart. På våra premisser. Lyft bort gamla myter om dansen som flummig och exotisk ur programmet, lyft bort dansen i skolan, på bryggan och på discot. Lyft fram konstnärernas perspektiv och visioner och ge oss möjligheter att arbeta professionellt i ordets rätta bemärkelse. Då kommer dansens status att höjas, intresset att öka, konsten och konstnärerna att utvecklas. Nr 26 E=mc2 danskonst och 24 kvadrat Texten danskonsten och kulturpolitiken bör tjäna som utgångspunkt för förslaget. Alla hänsyftningar på Dans i skola, fysisk nytta etc. (2.4.3) bör i enlighet med inriktningen på scenkonst i genomlysningen plockas bort. Nr 28 E.L.D. Det är ett stort arbete som lagts ner på att kartlägga och utreda villkor och förutsättningar som påverkar möjligheten att verka som professionell dansare och koreograf inom de olika genrer som dansen representerar. Vi är positiva till initiativet och uppdraget men har en del kritiska synpunkter. Handlingsprogrammet tenderar enligt vår mening att kapsla in dansområdet i ett isolat och tar inte på allvar till vara utvecklingstendenser inom konstområdet. Vi saknar en fördjupad och systematisk analys som grund för kommande ställningstaganden och prioriteringar. En allmän brist är också en återkommande sammanblandning av efterfrågan och kvalitet. Vi vill ha bort fokuseringen på pedagogiken till förmån för ett ställningstagande för dansen som konstform

5 Sammanfattningsvis vill vi ha ett starkare ställningstagande för dansen som konstform och för dess möjligheter till samverkan med andra konstområden och genrer. Vi skulle också vilja se en skrivning i handlingsprogrammet som aktualiserar danskonst som en angelägen fråga även för andra statliga myndigheter som t ex Stiftelsen för Kunskap och kompetensutveckling, Stiftelsen Framtidens kultur, Arbetsmarknadsstyrelsen, Statens konstmuseer, Riksarkivet, Sveriges Radio, Sveriges Television, Svenska Filminstitutet, Svenska Institutet, Svenska Riksteatern, Riksutställningar, Rikskonserter m.fl. Ett visionärt handlingsprogram kan möjliggöra en utveckling där danskonsten blir tillgänglig för alla oavsett ålder, kön och social status. Ett visionärt handlingsprogram ska försvara nybörjarens behov parallellt med de behov ett långt yrkesliv skapar. Nr 29 Svensk Danskommitté Våra förväntningar på ett nationellt handlingsprogram för den professionella dansen är att det ska vara ett konst- och kulturpolitiskt långlivat styrdokument med tydliga tidsperspektiv för angivna mål, på kort och lång sikt. Vi ställer oss frågande till den form som förslaget har fått, pendlande mellan kartläggning/inventering, historiebeskrivning och förslag. Den text av Cecilia Olsson som nu ligger som bilaga till förslaget till handlingsprogram ger en utmärkt historisk och kulturpolitisk tillbakablick som utgångspunkt och argumenten för danskonsten. Texten skulle med fördel kunna redigeras in som inledning till handlingsprogrammet. Vi anser att ett handlingsprogram för den professionella dansen i Sverige ska omfatta just denna del av dansen. Verksamheter som Dans i Skola och Dans och Hälsa som i sig har viktiga nytto- och samhällsaspekter har inte det professionella utövandet som mål. Detta sagt med största respekt för de danspedagoger och dansterapeuter som är professionellt utbildade inom dansen. Förhoppningsvis kommer den reviderade versionen av Kulturrådets handlingsprogram att få en titel som bättre associerar till den professionella danskonsten. Nr 32 Riksteatern, Birgitta Englin, VD Inledningsvis vill Riksteatern tydliggöra att vi uppskattar och delar Kulturrådets tankar om att lyfta dansen som konstområde och hitta former för att stärka den utveckling inom scenkonstområdet som dansen stått för under det senaste decenniet. Trots den utveckling och trots att dansen är ett konstområde som utvecklat ett stort internationellt utbyte råder inte jämställdhet mellan dansen och de övriga konstområdena. Redan idag har vi ett stort system av konsulentverksamhet vars effektivitet eller förmåga att samverka med varandra och övriga samhällssektorer inte är tillräckligt utvärderat

6 Utifrån Ekonomistyrningsverkets rapport Att styra med generella krav i staten ESV 2003:30 ser Riksteatern att tydliga uppdragsbeskrivningar och tydlig återrapportering skulle ge betydligt mer kostnadseffektiv och snabbare metod att prioritera dansen. På så sätt skulle regionteatrarna, stadsteatrarna, teaterföreningar med regionala och kommunala uppdrag kunna ansvara för att dansen får ett större och synligare utrymme i repertoaren. De skattefinansierade institutioner och organisationer vi har bör utnyttjas effektivare och har en skyldighet att förverkliga och förvalta de kulturpolitiska målen. Nr 33 Region Blekinge, Regionförbundet i Kalmar län och Landstinget Kronoberg Vår farhåga är att flera av de målsättningar som föreslås i det nationella programmet kommer att innebära ekonomiska satsningar i storstadsregionerna. Med föreliggande förslag är också risken uppenbar att storstäderna förbehålls rätten till den kreativa processen och att regionernas roll inskränks till att tillhandahålla lokaler, teknik och arrangörsskap. Nr 34 Norrbottens läns landsting Handlingsprogrammet präglas helt av storstadsregionernas behov och möjligheter. Det som föreslås i handlingsplanen passar för regioner, där dansen redan är etablerad och där en helt annan befolkningsstruktur råder. I handlingsplanen nämns inte heller den utveckling av dansutbildningar, som sker vid Musikhögskolan i Piteå. Det är svårt att lägga ytterligare ansvar på regionerna för utveckling av dansområdet, särskilt ekonomiskt och särskilt som planen inte ger möjlighet till utveckling efter varje regions erfarenheter och visioner. I handlingsplanen finns inga nya djärva tankar för dansens framtid i Sverige. Det långsiktiga perspektivet borde ha fått större utrymme. Kulturrådet anser att statens insatser i regionerna handlar om att utrusta scener och stödja turnéer, alldeles oavsett vad regionerna själv anser behöver utvecklas. I korthet stöder handlingsplanen scenkonsten och de professionella dansarna, då med utgångspunkt från storstädernas perspektiv. Den pedagogiska aspekten berörs inte nämnvärt, trots att den utgör själv avgrunden för det dansintresse, som skapar både publik och aktiva utövare

7 Nr 35 Landstinget Sörmland Kulturpolitiskt måste man verka för goda strukturella förutsättningar för dansen under flera år och att dansen får en annan plats i strukturen. Nr 36 Lars Anderstam, koreograf/dansare, administratör/producent och Katarina Lion, fil dr dansvetenskap, forskare/föreläsare Sammanfattningsvis föreslår vi att den slutgiltiga planen: -Tydligare kartlägger dansmiljöns olika aktörer med uppdrag och målsättningar. - Cecilia Olssons text Danskonsten och kulturpolitiken bör utgöra förord för planen. - ser över internationella erfarenheter av politiska och strukturella åtgärder som positivt påverkar förutsättningarna för danskonstutövande. - redovisar en prioriteringsordning av föreslagna åtgärder. - Att föreslagna åtgärder som enbart omfattar enskilda delar av dansutövandet väl motiveras - - Låta utbildning forskning och internationellt kulturutbyte utgöra en och samma kategori och införlivas i skrivningen under de andra paragraferna. - tydligt kommer att uttrycka vilka krav till yrkeskompetens inom dansarutbildningarna man menar att konstutövandet har och att översynen av utbildningarna kommer att omfatta all yrkesdansar-,pedagog- och koreografutbildning, såväl statlig, kommunal som statsbidragsfinansierad privatutbildning. - Föreslår att ett fungerande nätverk upprättas för samarbete mellan dansteori/forskning och konstnärlig dans, förslagsvis inom organisationen Dansens hus. Nr 37 Konstnärsnämnden Konstnärsnämnden ser med tillfredsställelse att danskonsten genom Förslag till handlingsprogram för den professionella dansen får ett startdokument för en genomgripande analys inför kommande offentligt engagemang och offentlig finansiering. Nämnden anser det speciellt tillfredsställande att landets landsting och kommuner nu aktivt har arbetat med sina planer för danskonsten. I stort delar Konstnärsnämnden handlingsplanens utgångspunkter, beskrivning av dansområdet och dess problematik. Nämnden ser även positivt på merparten av planens förslag till utveckling. Konstnärsnämnden vill påpeka att handlingsprogrammet ett flertal gånger felaktigt refererar till Kulturrådets insatser för dansen som varande de enda statliga medlen för danskonsten. Nämnden saknar ett resonemang runt koreografernas villkor och de kulturpolitiska stipendier och bidrag som är riktade mot denna grupp konstnärer. Nr 38 Västerbottens läns landsting Västerbottens läns landsting ser med tillfredsställelse att det nationella handlingsprogrammet framhåller flera av de områden och åtgärder som vi anser utgör väsentliga delar i den

8 professionella dansens utveckling och som vi i vårt regionala handlingsprogram identifierat som nyckelfaktorer för dansen utveckling i norra Sverige. Nr 39 Musik i Västernorrland Vi ser det som positivt att dansen ges ökade möjligheter i vårt samhälle. Förslaget är digert med många bra idéer. Förslaget i sin helhet kräver naturligtvis en rejäl ekonomisk insats. Vi protesterar mot omprioriteringen av medel och förutsätter att nya pengar kommer till för denna viktiga satsning. Nr 40 Landstinget i Jönköpings län Vi tillstyrker huvudinriktningen i de förslag som presenteras i handlingsprogrammet. För vårt läns del är det mycket angeläget i ett första steg att resurser för en danskonsulenttjänst tillskapas. Vi hoppas att detta ska bli möjligt under Nr 41 Locomotion Det saknas en visionär kulturpolitik i Sverige idag för dansområdet och dess närliggande uttryck. Kulturrådet har fått i uppdrag att föreslå mål för de danspolitiska insatserna på kortare och längre sikt. Varför ska tjänstemännen stå för målen? Varför finns det inte tydligare visionära mål från politiskt håll? Nr 42 Stockholms läns landsting Utifrån vårt perspektiv vill vi ändå peka på några punkter som är av särskild vikt dock utan att nu lämna några ekonomiska utfästelser. Målet att utveckla dansen som scenkonst för barn och unga är bra och att i det sammanhanget ge ett nationellt uppdrag på dansområdet med inriktning mot barn och unga är en utveckling. Vidare är det viktigt att danskonsulentverksamheten byggs ut och utvecklas att stärka produktionsledet och arrangörsledet att verka för permanent scen för dans för den unga publiken att stärka möjligheterna till fortsatta dansresidens. Nr 43 Region Värmland Handlingsprogrammet är ett efterlängtat dokument som ska ge oss statens syn på hur arbetet inom detta konstområde skall bedrivas för att bli framgångsrikt. Vi önskar större uppmärksamhet på de förutsättningar som krävs för ett professionellt scenkonstliv skulle kunna utvecklas, d.v.s. genom pedagogisk verksamhet, ledd av professionella utövare för framtida förmågor. Handlingsprogrammets beskrivning av utvecklingen av dansområdet fokuserar och redovisar istället på de institutioner, frigruppsanslag och gamla strukturer som finns inom området och som är starkt storstadscentrerat. Vi anser att om en utveckling av dansområdet skall komma till stånd på riktigt, måste man se möjligheter till utveckling utanför de redan etablerade institutionerna och att i en

9 utvecklingsstrategi tänka i nya alternativ. Denna dialog ska föras utifrån varje regions egna förutsättningar. Nr 44 Torbjörn Stenberg Torbjörn Stenberg ger i sitt mycket omfattande yttrande värdefulla synpunkter beträffande språkbruk, begrepp och analyser. Han påpekar också att Kulturrådets statistik är ofullständig på vissa punkter. Nr 45 Danscentrum Sverige Inledningsvis vill danscentrum Sverige framhålla att det är med stor tillfredsställelse vi tar del Kulturrådets förslag till handlingsprogram för den professionella dansen. De senaste åren har vi sett att danskonsten har fått ett större utrymme, inne minst inom rådets egen verksamhet. Danscentrum Sverige har valt att lämna dels synpunkter ur ett nationellt perspektiv men också att låta respektive region lämna sina synpunkter med just det regionala perspektivet. Detta ska inte ses som ett motsatsförhållande utan avser att spegla mångfald och bredd i organisationen. Danscentrum Sverige är idag den enda demokratiska organisation som företräder det fria professionella danslivet i Sverige. Nr 46 Rasmus Ölme., koreograf, dansare verksam i bl.a. i Bryssel och i Sverige Till att börja med vill jag applådera initiativet (handlingsprogrammet). Turnéverksamhet är definitivt ett bra sätt att sprida dansen. Centraliseringen i storstäderna av verksamma konstnärer är oundviklig. Jag är tveksam till decentralisering av danskompanier. Residensverksamheten tillsammans med större turnerande tror jag är bättre rent konstnärligt. Nr 48 Länsteatrarnas samarbetsråd Några länsteatrar har eller har haft egenproduktion och eller nära samarbete med dansensembler. Det som länsteatrarna diskuterat i anslutning till handlingsprogrammet för dansområdet är framför allt behovet av en konkretisering av förslagen. Detta skulle innebära, att Kulturrådet borde initiera undersökning av faktiska och praktiska möjligheter till samarbeten mellan länsteater och dans. Till exempel: undersök hur erfarenheter från redan befintlig eller genomförd dansproduktion vid länsteatrarna konstnärligt, praktiskt och snabbt kan få en utveckling, som gagnar såväl produktion, tillgänglighet och anställningsförhållanden; allt enligt handlingsprogrammets grundtankar. Teatrarna inser väl att en utveckling av teaterproduktion mot scenkonst, som omfattar både musik och dans, är nödvändig. Både den egna kreativiteten och publikens krav på mångsidighet och överraskningar/nyheter skulle tillfredsställas av detta

10 3 Danskonsten och utbudet Danskonsten Nr 6 CCAP Man påstår att ungdomar uppskattar dansen för dess visuella, språklösa kroppslighet. Detta är en missuppfattning. Att betrakta dansen som ungdomskultur är en underskattning av både dansens och ungdomens intressen. När ungdomar vill se dans, ser dom dans, och dansen bör finnas att ses, i vuxenvärlden. Kulturpolitiken bör värdesätta dansens eget värde och därmed bekräfta och utnyttja dess specifika samhälleliga värde. Främst av allt genom att ställa höga kvalitativa krav. Nr 8 Dansens hus Danskonsten riktar sig till alla sorters åskådare, den är inte enbart en konstform för de unga, vilket ofta påstås. Danskonsten saknar en idéburen diskussion, en intellektuell stimulans till gagn för konstformens utveckling. Bredd och kvalitet är svåra att kombinera, därför måste man differentiera dessa begrepp. En bredd kräver en spjutspets (och tvärtom) och en konstnärlig utveckling kräver en frontlinje. Alla utryck ska få existera. Hög kvalitet är primärt om danskonsten skall utvecklas. Det handlar om väl genomförda och genomarbetade scenframträdanden som skall ifrågasätta, utmana och inspirera publiken. Det handlar inte om dans i skolan, folkdans eller överviktiga barn. Nr 28 E.L.D. Att definiera danskonst som i första hand en angelägenhet för den unga publiken är alldeles för begränsat och naivt. Vi vill föreslå en utveckling av argumentationen till en frågeställning : Varför satsa på dans? Danskonst är kulturellt och socialt betingad som alla andra konstnärliga uttryck. Däremot är den ordlös och därför icke bunden till språkliga gränser. Danskonstens uttryck är mångfasetterat och spänner över historiska uttryck i traditionellt arv till nyskapande konst som bryter terräng för helt nya kommentarer av samtiden. Genom en ökad satsning på konstformen, stärker vi medvetenheten om det kulturella arvet, bidrar till en ökad kunskap om det kommunikativa i mänsklig rörelse och bidrar till stimulans av både kreativitet och intellektuell reflektion. Vi vill se danskonst som en del av det offentliga samtalet och det som motiverar en satsning på konst som konst! Danskonstens utveckling Nr 28 E.L.D. Att söka arbetsformer för nya betraktelsesätt, ger rum för publikens öga och som ger reella förutsättningar för en kreativ dialog mellan utövaren och den som möter verket, är en del av

11 det vi vill se som handlingsprogrammets utgångspunkter. Att utveckla vår definition av kunskap till att omfatta även den kroppsliga/praktiska erfarenheten som meningsbildande, en tillit till en annan form av vetande och därmed ett utvecklat språkbegrepp, är en annan. Detta kan åstadkommas genom att via den statliga kulturpolitiken och bidragssystemet skapa möjlighet till fördjupade konstnärliga processer, där tid erbjuds för kring det som ger rum för processer som integrerar ett omvärldsperspektiv och skapar förståelse och legitimitet för danskonstens specifika möjligheter. Vi vill att handlingsprogrammet ska ta ställning för det genreöverskridande som en självklar del av den konstnärliga friheten. Ny former för både den kulturpolitiska och den kulturbyråkratiska hanteringen av vårt arbete är nödvändigt om vi ska kunna utveckla området. Som det nu är styr byråkratin över den konstnärliga praktiken på ett begränsande och hämmande sätt. I vår vision som vi också skulle vilja se som KURs, är det konstområdets behov som skall styra prioriteringarna. 3.2 Fria dansgrupper/koreografer Nr 41 Locomotion Att fria grupper, fria koreografer och dansensembler får en tydlig definition. Det finns inga fria grupper inom dansområdet i Sverige idag om man med det menar en grupp dansare med koreograf i ledningen som har tillsvidareanställning och en regelbunden verksamhet med nyproduktion och spelperioder. Att det möjliggörs i bidragsgivningen för enskilda projektkonstellationer/koreografer att ansöka om inhyrning av teknik i samband med turnéer och gästspel nationellt och internationellt. Nr 45 Danscentrum Sverige Terminologin för det fria danslivet är till stor del hämtat från teaterns. Därför den ofta missvisande och ger ett intryck av stabilitet där sådan inte finns. Då fria dansgrupper i realiteten inte finns i samma bemärkelse som fria teatergrupper bör den korrekta benämningen vara fria grupperingar De fria gruppernas ekonomi Nr 25 Åsa Söderberg, projektledare scen för dans, Norrlandsoperan Påståendet att regioner/landsting utanför storstadsregionerna endast i mycket begränsad omfattning bidrar till finansieringen av produktion måste ställas i relation till ytterligare faktorer:

12 1. De svenska koreograferna bor i och väljer att förlägga sin produktion i storstadsområdena. Så länge den situationen kvarstår kan man inte kräva eller förvänta sig en större medfinansiering från regioner/landsting och/eller kommuner utanför storstadsområdena. 2. Det finns ett antal regionalt/kommunalt finansierade produktioner som jag inte vet i vilken utsträckning de kommer med i den statistik som ligger till underlag för analysen då den inte uppbär statligt produktions- eller verksamhetsbidrag. Nr 26 E=mc2 Danskonst och 24 kvadrat Något om de specifika skillnaderna i bidragsnivåer och villkor mellan de olika regionerna skrivs dock inte. De högsta bidragsnivåerna är dessutom generellt högre till fria grupper i Stockholm. Den regionala snedfördelningen av bidragen till det fria danslivet bör beskrivas och kommenteras. Målet är att snarast justera denna obalans i de statliga bidragen för att skapa likartade produktionsförhållanden och konkurrensvillkor över landet. Nr 29 Svensk Danskommitté Möjligheten att söka stöd från Kulturrådet för återuppsättning av tidigare verk är viktig och resurser måste finnas för detta vid sidan av de medel som ska gå till nyproduktion. Nr 35 Landstinget Sörmland Även danskonstnärer utanför storstadsregionerna måste få bättre ekonomiska och praktiska förutsättningar för att utveckla sin danskonst och göra den tillgänglig för en större allmänhet. Nr 45 Danscentrum Sverige Anslaget till fria koreografer behöver fördubblas! Treåriga bidrag Nr 8 Dansens hus Beträffande treåriga bidrag: En utökning av de treåriga bidragen och höjning av bidragsnivån. Nr 20 Danshögskolan Danshögskolan stöder de förslag som ges för att öka utbudet av danskonsten. Särskilt viktigt är en fortsatt satsning på treåriga bidrag för att möjliggöra konstnärlig utveckling och tryggare arbetsvillkor

13 Nr 37 Konstnärsnämnden Konstnärsnämnden ställer sig bakom målsättningen att Kulturrådet ökar antalet treåriga verksamhetsbidrag för fria grupper/koreografer och ser mycket positivt på förslaget att rådet även skall stödja nyuppsättningar av dansverk. Nr 45 Danscentrum Sverige Det är bra med treåriga bidrag men de binder mycket av bidragspotten därför behövs en rejäl ökning så att även bidrag för kortare perioder är möjliga dansen behöver en bredd. Nr 45 Danscentrum Väst Kulturrådet säger sig vilja att 50% av medlen till den fria danskonsten skall ges som treåriga verksamhetsbidrag inom 3 år. Vad som är oklart är vilka kriterier som skall styra urvalet och på vilka grunder man kommer att få bidragen? Hur skall Kulturrådet kunna bedöma vilka grupper som bör få treåriga verksamhetsbidrag om Kulturrådet inte har tillfälle att ta del av, vare sig i första eller andra hand, danslivet i väst? Samtidigt skulle vi vilja att det förtydligas vad som kommer att ske med de dansgrupper som inte får treåriga bidrag? Det skulle vara en oroväckande utveckling om resultatet blev att ett fåtal ges tillfälle att utvecklas på bekostnad av flertalet. På sikt tror vi att denna utveckling gör att det mer etablerade skiktet inte heller kommer att utvecklas på grund av att det inte finns någon rekryteringsbas. Alla skikt och nivåer behövs inom danslivet för att danskonsten skall utvecklas. Producenter m.fl. Nr 8 Dansens hus Dansen behöver professionella utövare inom alla områden såsom producenter, marknadsförare, informatörer för att driva danskonsten framåt. Detta löses inte genom att omskola dansare. Nr 32 Riksteatern, Birgitta Englin, VD Riksteatern ser förslaget om producentstöd till det fria danslivet som mycket bra och det skulle på ett bra sätt förvalta idéer och talang så att den inte går till spillo. Nr 37 Konstnärsnämnden Nämnden styrker bilden av att de fria grupperna saknar de kringpersoner som behövs för produktionen och att det offentliga stödet måste ge utrymme för nödvändiga administrativa insatser. Nämnden vill framhålla att dagens teaterproducentutbildning istället bör breddas för att vara en scenproducentutbildning som öppnar sig mot talteatern, dansen och musiken

14 Nr 45 Danscentrum Norr Bristen på producenter är akut, även här i Norr. Producenter behövs för att kunna ta ett helhetsansvar för de dansproduktioner som produceras. Nr 45 Danscentrum Syd Flera egna initiativ till producentutveckling i regionen bör nämnas. Rörelsen har anställt en producent till deras koreografkooperativ och Lisa Torun Dance Company har i egen regi samt med AF Kultur utbildat en producent med dansbakgrund till verksamheten. Med det ökade antalet produktioner som skapas här är behovet av producenter stort. Malmö Högskolas utbildning Kreativ producent utgör möjligheter Produktionskontor Nr 8 Dansens hus Det är viktigt att man finner nya strukturer som gör att många fler kan samnyttja tjänster och den kunskap som olika produktionskontor kan stå till tjänst med. Dessa kontor kan vara koreografbaserade eller drivas av ex. producenter, ekonomer. Nr 22 Teaterförbundets Dansaravdelnings Styrelse Det finns inte bara skäl att följa utvecklingen på detta område, utan mycket starka skäl för ett aktivt arbete för att på alla sätt öka förutsättningarna på produktionssidan. Nr 28 E.L.D. Hos oss finns en produktionsmodell och flera koreografer arbetar under samma tak. Att E.L.D. inte nämns måste bero på bristande kunskap hos KUR och vi ska göra vad vi kan för att ge bättre information. Nr 41 Locomotion Att en statligt finansierad försöksverksamhet inrättas där en koreograf/dansare får praktikplats hos Locomotion i fortbildningssyfte, ett sk. Advisory scheam. Nr 45 Danscentrum Sverige Finns det subventionerade lokaler att repetera i, finns det också en möjlighet att producera en föreställning. Därför bör tillgången till lokaler knytas ihop med produktionsledet på ett tydligare sätt. Detta skulle kunna göras genom att delar av Kulturrådets produktionsmedel ges till att bekosta delar av Danscentrum Sveriges repetitionsstudior i Umeå/Luleå, Göteborg, Stockholm och Malmö. Medlen för detta tas nu ur vårt verksamhetsbidrag, som vi istället skulle kunna använda till att marknadsföra och distribuera dansgruppernas produktioner, informera om dans, stärka kompetensen hos våra medlemmar, anlita eftertraktade pedagoger till träning m.m. Nr 45 Danscentrum Stockholm Behovet är stort av produktionsservice. Danscentrum Stockholm skulle vilja ta upp trådarna från Danscentralenprojektet och tillskapa ett produktionskontor/en producentpool

15 Stockholms stad säger i sitt PM till regionalt handlingsprogram att man är villig att stötta en sådan verksamhet vilket vore värdefullt. Nr 45 Danscentrum Väst För det fria danslivet är grunden för att kunna producera att det finns lokaler. Finns det subventionerade lokaler att repetera i finns det också en möjlighet att producera en föreställning. Därför bör tillgången till lokaler knytas ihop med produktionsledet på ett tydligare sätt. Lokaler Nr 22 Teaterförbundets Dansavdelnings Styrelse Förutom att det inte finns i närheten av tillräckligt många repetitionslokaler är det näst intill omöjligt att hitta nya former för att lösa lokalbristen, p.g.a. ointresse och okunskap på olika myndigheter och hos tjänstemän och politiker på olika nivåer. Teaterförbundet efterlyser en seriös och målinriktad debatt kring frågan, samt kraftfulla och konkreta åtgärder. Kulturrådet bör också betänka vikten av att tillräckliga bidrag ges för att grupper ska kunna ha möjlighet att betala hyra av dessa repetitionslokaler. Nr 35 Landstinget i Sörmland Tillgången på bra repetitionslokaler till rimliga kostnader för danskonstnärerna ska finnas i hela Sverige, även i storstäderna. Nr 45 Danscentrum Stockholm I Stockholm verkar många koreografer, ca 70 % av utövarna finns här, och tillgången till studio är mycket begränsad. Här spelar DC Stockholm en viktig roll. Våra medlemmar och andra behöver ha tillgång till studio och vi skulle kunna tänka oss en funktion av samordnare av lämpliga lokaler som finns i staden och länet. Dock går en mycket stor del av våra verksamhetsbidrag till att subventionera studiohyra. Kostnadsläget är ju också mycket högt då vi måste ha vår verksamhet centralt som det ser ut idag. Nr 45 Danscentrum Norr Vi behöver lokaler för repetition samt bedriva Daglig Träning i. Vi behöver lokaler på flera platser, inte bara ett ställe, t.ex. Umeå, Piteå, Luleå, Sundsvall. Lokalerna skulle kunna upprättas, inredas och utrustas i samarbete med existerande institutioner, t.ex. Norrlandsoperan, Norrdans, Teaterhögskolan/ Norrbottensteatern eller Musikhögskolan i Piteå. Daglig träning Nr 21 Teaterförbundet Stödet till dagliga träningen för frilansare är oerhört viktigt. Av stor vikt för danskonsten är också att fler lokaler ställs till förfogande för träning och repetitioner, med rimliga kostnader för konstnärerna

16 Nr 22 Teaterförbundets Dansaravdelnings Styrelse Daglig träning är extremt viktigt, vilket också påpekas men styckets ospecificerade påståenden om nivåproblem med arbetssökande och problem som präglat träningen är förvirrande. Menar man att arbetssökande håller en lägre nivå? Om det finns problem varför beskrivs de inte? Nr 45 Danscentrum Sverige Anslaget till den dagliga träningen måste dock räknas upp för att fortsätta vara daglig. Det är också viktigt att träningen utgår från dansarnas behov. Nr 45 Danscentrum Väst Ett problem är att bidragen urholkas av att lokalkostnaderna ökar och att löner för danslärare höjs på grund av löneökningar, detta medför bland annat kortare träningsterminer. Bidragen måste höjas för att kunna följa löneutvecklingen för danslärarna De fria utövarnas/konstnärernas avtals- och pensionsvillkor och andra pensionsfrågor Nr 13 Jan Vesala, dansare Jag vänder mig mot att den beskrivning som görs i förslaget till handlingsprogram under punkt där står att det är fysiskt och konstnärligt omöjligt för en dansare att arbeta vidare inom sitt yrke till 65 års ålder... vad jag vill är att de meningar där det står att dansare inte kan arbeta fram till 65 års ålder antingen stryks eller att det görs ett tillägg med att de beskriver den nuvarande repertoar- och arbetsbelastningssituationen på Operan. Nr 20 Danshögskolan Danshögskolan vill kraftigt understryka vikten av att avtals och pensionsöverenskommelser på dansområdet inte förblir ofinansierade, utan åtföljs av en motsvarande uppräkning av det offentliga stödet. Nr 16 Svensk scenkonst Det är av yttersta vikt att frågorna skyndsamt får sin lösning, det gäller både former för yrkesväxling samt den garantiordning som parterna på området föreslagit. Svensk scenkonst vill vidare framhålla att en långsiktig hållbar lösning på pensionsproblemen förutsätter att tidigare uttalade löften om finansiering för en fullt utbyggd KÅPA infrias. Nr 19 Cullbergbaletten Prioriterade frågeställningar: Att pensionsfrågan löses så snabbt som möjligt Att dansmedicinfrågan lyfts upp på allvar Direkt kopplad till de två ovan punkterna ligger tankarna kring yrkesväxling. Det är viktigt att det kommer tydliga politiska signaler om synen på dansaryrket

17 Nr 22 Teaterförbundets Dansaravdelnings Styrelse Skillnaderna på pensionsvillkor mellan institutionsanställda och frilansare bör preciseras. När det gäller yrkesbyte finns problem för många dansare som bör uppmärksammas när det gäller låntagning hos CSN, eftersom man redan har förbrukat sin lånekvot under sin dansutbildning. Nr 37 Konstnärsnämnden Tilläggas bör att det endast är när den frilansande konstnären är i anställning av en ansluten frigrupp som avtalspensionen betalas. All den tid mellan anställningar när individen arbetslös eller försörjer sig med extraknäck ger inga premier. Ett ännu större problem måste anses vara alla de frilansande dansare och koreografer som redan har ett långt yrkesliv inom området före avtalen och som fullt ut kommer att omfattas av det nya pensionssystemet. Nr 45 Danscentrum Sverige Den professionella nivån på den fria danskonsten är idag hög och ett kollektivavtal ger utövarna den status de förtjänar på arbetsmarknaden. Pensionsfrågan för de utominstitutionella dansarna har fallit på DC Sveriges lott att ta ansvar för. På inga vägar är denna fråga löst. Vi vänder oss emot beskrivningen av dansaryrket som en kort begränsad karriär. Vi står inte bakom formuleringen att det av rent fysiska och konstnärliga skäl är omöjligt för en dansare att arbeta kvar i sitt konstnärliga yrke fram till 65 års ålder. Istället är det så att det är ett föråldrat sätt att betrakta dans som ett ungdomsfenomen. En anledning till dansområdets svagare ställning jämfört med andra konstområden är utövarnas låga ålder som gör det svårt att hävda sig i olika sammanhang. Inom det fria danslivet är det i högre grad den i längden ohållbara ekonomiska situationen som gör att man väljer att avsluta sin danskarriär snarare än fysiska orsaker. Dansarnas hälsa Nr 19 Cullbergbaletten Dansare drabbas ofta av yrkesskador. Ett dansmedicinskt centrum, där medicinsk kunskap och de bästa behandlingarna skulle kunna erbjudas. Förslag till hur detta skulle kunna organiseras och finansieras bör inarbetas i handlingsprogrammet. Nr 21 Teaterförbundet Vi vill i detta sammanhang särskilt lyfta fram betydelsen av dansmedicin. På detta område krävs inte enbart mera kunskaper utan det är också nödvändigt att frågan om tillgången av förberedande behandlingar och skadebehandlingar för professionella dansare får en tillfredsställande lösning

18 Nr 30 Anna-Karin Larsson Hörde en läkare häromdan säga att det finns bara en yrkesgrupp som skadar sig mer än dansare. Svar: Rugbyspelare Residens Nr 8 Dansens hus Ett dansresidens är i första hand ett arbetstillfälle för koreografen och gruppen. Det primära är den färdiga föreställningen, som arbetas fram lokalt. Som en effekt av detta tillkommer kringarrangemang som workshops, publiksamtal m.m. Nr 21 Teaterförbundet De regionala och lokala teatrarna måste ges tydliga förutsättningar och ramar för dansresidens. Det kan t ex vara att en uppsättning per år är dansföreställning. Regler för finansiering, anställningsförfarande, risktaganden m.m. vid dansresidens bör utarbetas och bli allmänt gällande. Nr 22 Teaterförbundets Dansavdelnings Styrelse Villkoren för residens borde formuleras utförligare och tydligare, för att säkerställa gruppernas rättigheter, dela upp ekonomiskt risktagande på ett rättvist sätt osv. Diskussionen måste även öppnas upp för många olika varianter av residens och särskilt puscha för de varianter där teatrarna också står för gruppernas löner. Många konstnärer vill arbeta där de bor, för att sedan turnera. Vi uttrycker oss positivt om residenstanken och vill samtidigt peka på vikten av att förbättra gruppernas möjligheter att arbeta där de bor eller vill bo, samt förbättra turnémöjligheterna generellt. Det vore bra att i detta sammanhang även nämna möjligheter till residens på teatrar på hemorten. Nr 25 Åsa Söderberg projektledare Scen för dans, Norrlandsoperan Det är förvisso vanligt att det i ett residens ingår flera typer av kringaktiviteter. Men att lägga in dessa i själva begreppet residens ger en onödig begränsning av handlingsfriheten. Låt oss begränsa oss till att definiera residens som ett samarbete kring en produktion av föreställning/ar mellan en koreograf (och dennes juridiske person) och en residensvärd (som kan vara en scen, en institution eller annan liknande organisation) som utspelar sig hos residensvärden. Hur det samarbetet ser ut och vad det innehåller bör även fortsatt få vara upp till dessa parter att komma överens om. Som exempel kan nämnas att de residens som gjorts på Norrlandsoperan har i mångt och mycket haft en sluten karaktär med det koncentrerade arbetet (som ett residens ger möjligheten till) i fokus. Trots (eller tack vare) den slutna formen har residensen haft en ovärderlig betydelse för den utveckling som skett och fortfarande sker på Norrlandsoperan. Nr 26 E-mc2 Danskonst och 24 kvadrat Istället för att betona en stödform som residens, vilken under lång tid kommer att fungera konserverande, måste målet vara att öka stödet till de fria koreograferna. Möjligheten till

19 många olika lösningar, samarbetsformer och stödformer t ex utvecklingsbidrag för koreografer som väljer att etablera sig utanför Stockholmsområdet bör istället betonas. Nr 28 E.L.D. Även Stockholm behöver Residens. På E.L.D. har vi tre koreografer på E.L.D.:RESIDENS: Malin Hellqvist, Carl Olov Berg och Anders Jacobson. Nr 29 Svensk Danskommitté Residenstanken bör utvecklas i tid och flexibilitet utifrån ett synsätt som ger plats för många olika och nytänkande/experimenterande former för residens. Det är angeläget att pröva längre residens, uppåt 1 år för att förstärka förankringen av dansen på plats. Föreställningen som arbetas fram och presenteras för publik bör varar kärnan i residenset, som inte nödvändigtvis måste kopplas till kringverksamhet av större eller mindre omfattning. Nr 32 Riksteatern, Birgitta Englin, VD Residens produktionen är en mycket bra metod att möta och förvalta en publik men det vore synd att blunda för det faktum att det är en dyr affär att bekosta bostäder och traktamenten under hela produktionsprocessen. Däremot skulle fleråriga verksamhetsbidrag kunna kopplas till krav på residensverksamhet. Nr 38 Västerbottens läns landsting Vi instämmer i kulturrådets syn på residens som en viktigfaktor för utveckling och tillgängliggörande av danskonsten utanför storstadsområdena. Vi tror att det är viktigt att understryka att residensen kan utformas på olika sätt. Nr 45 Danscentrum Sverige När det gäller dansresidens menar vi att nya former för detta borde prövas. Inte minst skulle längre residens på upp till ett år kunna prövas. Vi menar att i residensplaneringen måste uppföljningen tänkas in. Vad händer när produktionen är klar och gruppen lämnar regionen? Hur bevaras och förstärks intresset för dansen framöver? Nr 45 Danscentrum Väst Residens är en bra tanke, om den följs av en strategi för hur intresset följs upp efter residenset är det ännu bättre. Men vad Kulturrådet måste fråga sig är om det är bästa sättet att utveckla det fria danslivet på? Hur har effekterna av residens kunnat mätas? Vår upplevelse är att det saknas en grundstruktur för att producera dans på ett likvärdigt sätt i landets olika regioner, och där borde istället mer resurser sättas in

20 3.3 Dansinstitutioner och dansensembler Kungliga baletten Nr 32 Riksteatern, Birgitta Englin, VD När det gäller turné av Operabaletten så finns redan idag möjligheten att hyra in turnétjänster och förmedling hos Riksteatern. Nr 45 Danscentrum Sverige Då det redan finns ett uppdrag att turnera för dessa borde det vara möjligt att för exempelvis Kungliga baletten visa blandprogram med modern balett och utdrag ur den klassiska repertoaren snarare än att visa kostsamma helaftonsbaletter. Då skulle det troligen vara mindre krävande för arrangörer att även arrangera dessa vid festivaler och olika danssatsningar Samverkan Nr 21 Teaterförbundet Viktigt att förtydliga samverkan, vi menar att det ska tolkas som utbyte, något som är till bådas gagn. Vid utbyte/samverkan då fria grupper arbetar på institution ska avtalen vid institutionerna gälla. Nr 22 Teaterförbundets Dansavdelnings Styrelse Vi ser mycket positivt på att man vill utveckla samarbetsformerna mellan institutioner och den fria sektorn, men vill poängtera att den måste vara till gagn för båda parter. Som det ser ut idag sker det alltför ofta på institutionernas premisser, t.ex. projektanställs frilansare inte sällan vid institutioner på mycket dåliga villkor. Nr 28 E.L.D. E.L.D. har genom åren samarbetet med Kungliga teatern, Sörmlands Musik och Teater, Moderna museet m.m. Under denna punkt exkluderas E.L.D. ur historiebeskrivningen. Nr 29 Svensk Danskommitté Nya samarbetsformer mellan det fria danslivet och institutionerna behöver stimuleras och möjligheter skapas för annorlunda strukturer och flexibla organisationsformer. Möjligheter måste därför skapas så att dansen kan komma åt resurser som motsvarar andra konstområdens institutioner. I samtal med regionerna skulle man kunna utveckla idéer om regionala uppdrag som frigör resurser till verksamhet. Exempel finns i Västra Götaland och i Region Skåne, där man prövar regionala uppdrag för fria verksamheter på scenkonstområdet. Nr 29 Svensk Danskommitté De nya scener i regionerna som kommer att kunna ta emot gästspel och residens se vi som en klar förstärkning av tillgängligheten för dansen. Är regionens dansscen dessutom producerande inom scenkonsten bör den i större eller mindre omfattning kunna tillhandahålla lokal, teknik, marknadsföring etc. också för den egna regionens fria scenkonst samt för

21 mindre scener i regionen. Detta skulle medföra en förstärkt samverkan mellan institution och fri sektor. Nr 37 Konstnärsnämnden Att Sveriges offentligt finansierade dansensembler framför koreografiska verk av i landet verksamma koreografer bör ses som en självklarhet och ingå i ensemblernas uppdrag. Nr 38 Västerbottens läns landsting Vi anser att det förslag som lyfts fram gällande samverkan mellan det fria danslivet och dansensembler kommer att kunna ge goda resultat genom den kompetens och nätverk som de etablerade dansensemblerna kan erbjuda, men även att annan samverkan kan vara mycket gynnsam. Här skulle förslaget kunna förtydligas, eftersom förslagstexten dels lyfter fram samverkan mellan det fria danslivet och dansensembler och dels samarbete med andra typer av scenkonstinstitutioner som det som skall prioriteras inom ramen för utvecklingsbidragen. Nr 45 Danscentrum Norr Det skall vara lättare att få tillgång till scenerna och kunna möta sin publik. Ett förbandstänkande skulle vara bra att uppmuntra hos de arrangörer/scener som finns. Det skulle kunna gå till så att när en dansgrupp gästar en scen skulle en lokal dansgrupp/dansare/koreograf kunna uppträda som uppvärmare för publiken. På samma sätt som samverkan med scener skulle man kunna samverka kring gemensamma turnéer med existerande institutioner och ta del av existerande resurser. På detta vis kan återigen mervärde skapas för dansarrangören samtidigt som den kunskap som institutionerna har om att turnera kommer de fria dansgrupperna till del. 3.4 Dansallians 16 Svensk Scenkonst Svensk Scenkonst ser positivt på skapandet av en dansallians. Svensk Scenkonst anser dock att en dansallians kan inrättas först sedan den nuvarande teateralliansens finansiering är långsiktigt tryggad. Kostnaden för att inrätta en dansallians är sannolikt tilltagna i underkant om avsikten är att dansarna i alliansen skall infogas i PISA-förordningen. Nr 20 Danshögskolan Danshögskolan stödjer Kulturrådets förslag om bildandet av en dansallians och ser mycket positivt på att denna fråga äntligen skall genomföras. Förslaget bör finansieras via arbetsmarknadsmedel och genomföras snarast

22 Nr 21 Teaterförbundet Inrättandet av en dansallians ser vi som en väldigt viktig punkt i programmet. Det är nödvändigt att finansieringen av dansalliansen är långsiktig och säkrad. Nr 22 Teaterförbundets Dansavdelnings Styrelse Vi tror att alliansen är ett mycket viktigt steg i mot att höja dansarens status som yrkesutövare. Vissa delar i underlaget till alliansen behöver naturligtvis diskuteras och utredas ytterligare, såsom vilka dansare som har rätt till anställning i alliansen. Det känns viktigt att arbetet får en konkret form och kommer till skott snarast för att sedan utvecklas under tiden. Nr 26 E=mc2 Danskonst och 24 kvadrat Dansallians för dansare, javisst men också en rejäl konstnärslön till koreograferna! Vad vi kan se är villkoren för deltagande i dansalliansen sådana att flera av de mest efterfrågade dansarna i Göteborg t ex inte kommer att platsa. De låga statliga bidragen till stadens fria grupper och koreografer tvingar dansarna att arbeta också inom den privata showsektorn för sin överlevnad. Koreografernas löne- och arbetssituation bör uppmärksammas på samma sätt om dansarnas. Målet måste vara statliga bidrag som innefattar helårslön till koreografer som får verksamhetsbidrag och att en samordning med andra bidragsgivare görs. Frågan om konstnärslön till koreografer bör aktualiseras. Nr 29 Svensk Danskommitté Vi stöder argumentationen för och planerna på en dansallians. De kvalifikationsregler som ställs upp för anställning i alliansen måste omfatta professionella dansare inom olika genrer. Nr 37 Konstnärsnämnden I förslaget om dansallians ingår inte koreografer. För att stärka den ekonomiska situationen för områdets upphovsmän bör istället Konstnärsnämndens arbetsstipendier och de 10-åriga långtidsstipendierna förstärkas. Delvis kan detta göras med omprioriteringar inom nämnden. Nr 41 Locomotion Att en dansallians inrättas för artister som verkar inom det rörelsebaserade området såsom dans, performance, mim och dansmusikteater. Nr 45 Danscentrum Sverige Danscentrum Sverige ser positivt på tillskapandet av en dansallians. Det är oerhört viktigt för branschen att åtminstone några frilansande dansare får möjligheter till tryggare villkor. Detta är statushöjande för yrket och hela området. Exempelvis känns det inte aktuellt med en genreindelning eller att göra skillnad på olika arbetsgivare. Idag är dansarna mångsidigare än tidigare och, inte minst yngre, växlar mellan genrer, inte minst framtvingat av den allt hårdare konkurrensen om jobben. Det bör dock