PROTOKOLL Sida 1 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum

Transkript

1 PROTOKOLL Sida 1 Sammanträdesdatum Plats och tid Nämndhuset Nynäshamns kommun lokal Landsort, kl. 08: Beslutande Patrik Isestad (S), ordförande Maria Schneider (S), tjänstgör för Thomas Johansson (S) Emma Solander (MP), tjänstgör för Thomas Johansson (S) Inger Andersson (S) Lars-Åke Lundin (S) Daniel Adborn (L) Kristian Ek, (MP), tjänstgör t o m 245 Bernt Månsson (MP), tjänstgör för Kristian Ek (MP) Harry Bouveng (M) Bodil Toll (M), (M) Agneta Tjärnhammar (M) Maria Gard Günster (C) Donald Löfving (SD), tjänstgör för Tony Björklund (SD) Tony Björklund (SD), tjänstgör fr o m 244 Icke tjänstgörande ersättare Emma Solander (MP) tjänstgör , Rolf Hofsten (PP), Bernt Månsson (MP) tjänstgör , Georgios Tsiouras (M), Tommy Cumzelius (M), Marcus Svinhufvud (M) t o m kl 09.00, Antonella Pirrone (KD), Donald Löfving (SD) tjänstgör Övriga deltagare Tommy Fabricius kommundirektör, Christian Wigren kanslichef, Jonas Karlsson näringslivschef , Dan Olén ekonomichef, Mikael Gustafsson planeringschef, David Ulmèr lokalstrateg 220, Sanna Uimonen projektledare , Caroline Thunström mark- och exploateringschef , Linda Öhman HR-strateg 223, Karin Kollberg äldreomsorgschef 223, Andreas Bolt administrativ chef 223, Karin Bohlin Bagge-Bolin 223, Jenny Olsson Enhetschef 223, Rebekka Dominique projektledare 223, Linn Marsten personalchef 223, Sanna Jansson kommunjurist 247, Johan Augustsson ordförande barn- och utbildningsnämnden fr om del av 247, Eva Ryman sekreterare. Paragrafer , Justeringens plats och tid Kommunstyrelseförvaltningen, Kansliavdelningen kl Underskrifter Patrik Isestad (S) ordförande Harry Bouveng (M) justerare Daniel Adborn (L) justerare Eva Ryman sekreterare Anslag Det justerade protokollet offentliggörs genom detta anslag. Beslutsinstans: Sammanträdesdatum: , , Anslaget sätts upp: Anslaget tas ned: Förvaringsplats för protokollet: Kommunstyrelseförvaltningen, Kansliavdelningen Underskrift Eva Ryman

2 PROTOKOLL Sida 2 Plats och tid Nämndhuset Nynäshamns kommun lokal Landsort, kl. 08:30- Beslutande Patrik Isestad (S), ordförande Maria Schneider (S), tjänstgör för Thomas Johansson (S) Inger Andersson (S) Lars-Åke Lundin (S) Daniel Adborn (L) Kristian Ek, (MP) Harry Bouveng (M) Bodil Toll (M), (M) Agneta Tjärnhammar (M) Maria Gard Günster (C) Donald Löfving (SD), tjänstgör för Tony Björklund (SD) Icke tjänstgörande ersättare Emma Solander (MP) Rolf Hofsten (PPiN) Bernt Månsson (MP) Georgios Tsiouras (M) Tommy Cumzelius (M) Marcus Svinhufvud (M) Antonella Pirrone (KD) Övriga deltagare Tommy Fabricius kommundirektör, Christian Wigren kanslichef, Dan Olén ekonomichef, Mikael Gustafsson planeringschef, Yvonne Persson kommunjurist, Eva Ryman sekreterare. Paragrafer 230 Justeringens plats och tid Nämndhuset Nynäshamns kommun lokal Landsort, i samband med mötet. Underskrifter Patrik Isestad (S) ordförande Daniel Adborn (L) justerare Harry Bouveng (M) justerare Eva Ryman sekreterare Anslag Det justerade protokollet offentliggörs genom detta anslag. Beslutsinstans: Sammanträdesdatum: Anslaget sätts upp: Anslaget tas ned: Förvaringsplats för protokollet: Kommunstyrelseförvaltningen, Kansliavdelningen Underskrift Eva Ryman

3 PROTOKOLL Sida 3 Innehållsförteckning 220 Omföring av investeringsmedel för att renovera Tallbackaskolan 221 Yt- och grundvattenplan för Nynäshamns kommun, beslut om granskning 222 Svar på Landsortsfarleden Samrådsunderlag för vattenverksamhet 223 Presentation OSA-dialogen och ESF-projektet Hälsofrämjande arbetsliv samt beslut förlängning folkhälsoprojektet Jaget, laget och uppdraget 224 Remissvar - Läsdelegationens betänkande Barns och ungas läsning - ett ansvar för hela samhället (SOU 2018:57) 225 Uppdrag till Kommunstyrelseförvaltningen att inleda en utredning för att undersöka möjligheterna till ett projekt för samordnad masshantering på Södertörn 226 Förslag till framtida organisering av folkhälsoarbete 227 Gång- och cykelväg mellan Sunnerby och Grödby 228 Revidering av kommunstyrelsens delegationsordning 229 Förändring av förbundsordningen för Södertörns miljö-och hälsoskyddsförbund - förändring av tillsynsansvar 230 Ändring av kommunfullmäktiges sammanträdesdagar Finansiering cirkulationsplats väg 73/Telivägen 232 Förändringar kommunens markinnehav med anledning av exploateringsavtal för utbyggnaden av Norvik hamn 233 Taxa för Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbunds arbete med prövning och tillsyn enligt miljöbalken 234 Taxa för Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbunds verksamhet enligt lagen om sprängämnesprekursorer 235 Taxa för Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbunds arbete med offentlig kontroll inom animaliska biprodukter 236 Taxa för Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbunds kontroll enligt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel 237 Taxa för Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbunds arbete med offentlig kontroll inom livsmedelsområdet 238 Medlemskap i Nynäshamns Stadskärneförening 239 Sammanträdesdagar 2019 för kommunfullmäktige 240 s sammanträdesdagar Skrivelser och beslut 242 Cirkulär 243 Kurser och Konferenser 244 Skattesats 2019 för Nynäshamns kommun 245 Rapport från samordningsgruppen för samhällsbyggnadsprocessen 246 Rapport näringslivsfrågor 247 Övrig fråga

4 PROTOKOLL Sida 4 220/18 Dnr KS/2018/0422/049 Omföring av investeringsmedel för att renovera Tallbackaskolan s förslag till beslut föreslår kommunfullmäktige att omfördela 10 miljoner kr ur 2018 års investeringsram från posten Förskola ersättning Humlan till att återställa Tallbackaskolan för skolverksamhet. Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden och Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har tagit beslut om att inleda en renovering av Tallbackaskolan. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har hemställt om en omföring av investeringsmedel från Ersättning förskola Humlan till renoveringen av Tallbacka. Ärendet Under 2015 upplevde medarbetare hälsoproblem i Tallbacka hus B som inhyste grundsärskolan inriktning träning och gymnasiesärskolans individuella program. En inomhusmiljöutredning genomfördes som visade på riskkonstruktioner. Problematiken handlar i huvudsak om att mikrobiellt skadat material förekommer i byggnadens utfackningsväggar, vilka är belägna vid samtliga fönsterpartiet. Vidare har utfackningsväggarnas träsyllar samt flertalet stående reglar behandlats med träskyddsmedel sinnehållande klofenoler, vilket erfarenhetsmässigt är en känd risk ur lukt- och inomhusmiljösynpunkt. Därutöver har skador i form av lukt- och emissionsskadat material påträffats i byggnadens övergolvskonstruktioner. Hösten 2016 evakuerades F-3 verksamheten från Tallbacka hus A på grund av samma problematik som uppdagats i hus B. F-3-verksamheten flyttades till paviljonger som placerades på Tallbackaskolans skolgård. Verksamheterna i hus B evakuerades till Nornan 29, sjukhuset. Efter detta har vissa åtgärder gjorts, främst avseende dagvattenhanteringen på fastigheten. Problemen i lokalerna i hus B och delar av A kvarstår alltjämt. Tidigare kostnadsuppskattningar beräknar åtgärderna för återställande samt vissa verksamhetsanpassningar i hus B till miljoner kr. Förvaltningen håller på och tar fram ytterligare utredningsmaterial för att klargöra vilka åtgärder som bedöms nödvändiga för hus A. Från barn- och utbildningsnämndens sida är man angelägen om att återställa skolan för att kunna möjliggöra en återflytt till höstterminen Nämnden valde därför att fatta besluta om att inleda en renovering trots att kostnadsbilden inte var klargjord, BUN 122/2018. Nämnden markerade i beslutet att fastighetsavdelningen skulle återkomma med ytterligare underlag när kostnadsbilden var tydligare. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har i sin tur fattat beslut, MSN 250 /2018, villkorat att barn- och utbildningsnämnden tillstyrker, att inleda renoveringen samt att hemställa till kommunstyrelsen om att hemställa hos kommunfullmäktige om att omfördela tio miljoner kr ur årets investeringsram från Ersättning Förskola Humlan till renoveringen av Tallbackaskolan.

5 PROTOKOLL Sida 5 Enligt kommunens lokalförsörjningsplan ska en förskola byggas på fastigheten Humlan 10 men eftersom Humlegårdsskolan fortfarande är i drift är det inte möjligt att bygga förskolan. De avsatta medlen kan därför inte användas under innevarande år. Förhoppningen är att genom att ianspråkta medel i år kan 2019 års investeringsram avlastas något. Förvaltningens bedömning Återställandet av Tallbacka pekas ut som en prioriterad åtgärd i kommunens lokalförsörjningsplan. Förvaltningen tillstyrker därför miljö- och samhällsbyggnadsnämnden hemställan. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att omfördela 10 miljoner kr ur 2018 års investeringsram från posten Förskola ersättning Humlan till att återställa Tallbackaskolan för skolverksamhet. Kopia: Akten

6 PROTOKOLL Sida 6 221/18 Dnr KS/2014/0199/340 Yt- och grundvattenplan för Nynäshamns kommun, beslut om granskning s beslutar beslutar att förslaget godkänns och ställs ut på granskning mellan den 6 november 2018 och 18 januari Sammanfattning Syftet med Yt- och grundvattenplan för Nynäshamns kommun är att visa vad kommunen kan bidra med för att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten, samt förstärka arbetet mot en hållbar utveckling i Nynäshamns kommun genom att kartlägga kommunens vatten. Det finns generella riktlinjer och åtgärder sammanställda men också detaljerade riktlinjer för varje vatten och avrinningsområde. Det övergripande målet är att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten till år En separat handlingsplan ska tas fram när yt- och grundvattenplanen är antagen för att där fastställa åtgärder, prioritera och kostnader. Bakgrund I stort sett samtliga vatten i kommunen är drabbade av övergödning. Övergödning är därför i fokus för yt- och grundvattenplanen men även övriga problemområden som gör att sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten inte uppnår god ekologisk, kemisk, kvantitativ eller kvalitativ status behandlas i planen. Yt- och grundvattenplanen syftar till att samla vattenfrågorna, fungera som underlag för planering, samt skapa struktur för det fortsatta vattenarbetet i kommunen. Arbetssättet för att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten kallas vattenförvaltning. Förvaltningen sker i sexårscykler. Den sexåriga förvaltningscykeln innebär regelbundna kontroller av i vilken utsträckning miljökvalitetsnormerna uppnåtts och om nya normer krävs. Inom vattenförvaltningen tas förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer fram som vägleder arbetet. Åtgärderna som åläggs kommunerna är juridiskt bindande. Det finns åtta åtgärder som kommunerna ska arbeta med i distriktets åtgärdsprogram i nuvarande cykel Planen var ute på samråd vid årsskiftet 2014/2015. Ändringar som gjorts från samrådsförslaget till granskningsförslaget är främst uppdatering av text gällande kommunernas åtgärder inom den nya vattenförvaltningscykeln, omstrukturering av innehållet i del A, utökat kartmaterial, förslag på prioritering av åtgärder, mer renodlade mål, riktlinjer och åtgärder, samt att en konsekvensbeskrivning lagts till. Ärendet Ett förslag till Yt- och grundvattenplan för Nynäshamns kommun har tagits fram förvaltningsövergripande. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har lett projektet under hela processen. Tjänstemän från miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, kommunstyrelseförvaltningen och Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har bidragit med kunskaper inom respektive expertområde.

7 PROTOKOLL Sida 7 Planens syfte är att visa hur Nynäshamns kommun ska arbeta för att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten samt förstärka arbetet mot en hållbar utveckling. Målet med planen är att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten till år Planen innehåller förslag till övergripande och detaljerade riktlinjer som ska användas vid samhällsplanering, tillstånd och prövning, samt förslag på konkreta åtgärder. Det finns generella riktlinjer och åtgärder sammanställda men också detaljerade riktlinjer för varje vatten och avrinningsområde. Planen beskriver bland annat vattenförvaltningscykeln, miljökvalitetsnormer och miljöbedömning. Bilaga A innehåller bland annat en beskrivning av miljöproblemen i kommunens vatten och kort fakta om Nynäshamns vatten och dess värden. I bilaga B finns varje vattendrag och avrinningsområde beskrivet. Yt- och grundvattenplanen ska utgöra ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. Efter yt- och grundvattenplanens antagande ska en handlingsplan arbetas fram där åtgärder, prioriteringar och kostnader ska redovisas. Det övergripande målet för planen är att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten till år Beslutsunderlag - Bilaga Yt_och grundvattenplan Nynäshamns kommun granskning.pdf - Bilaga Bilaga A Yt_ och grundvattenplan Nynäshamns kommun granskning.pdf - Bilaga Bilaga B_Yt- och grundvattenplan Nynäshamns kommun granskning.pdf - Bilaga Samrådsredogörelse Vattenplan för Nynäshamns kommun.pdf Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen beslutar att förslaget godkänns och ställs ut på granskning mellan den 6 november 2018 och 18 januari Kopia: Akten Exp: Msf, kommunekolog, klimatstrateg

8 PROTOKOLL Sida 8 222/18 Dnr KS/2018/0410/431 Svar på Landsortsfarleden Samrådsunderlag för vattenverksamhet s beslutar beslutar att anta förvaltningens bedömning i bilaga 1 ( KS/2018/0410/431-2 ) som kommunens remissvar. Sammanfattning Projekt Landsortsfarleden innebär en uppgradering av den allmänna farleden mellan Landsort och Södertälje Hamn för att öka sjösäkerheten och anpassa farleden för framtida godsvolymer. Projektet består i inrättande av två nya farledsavsnitt samt fördjupning och breddning av befintlig farled. Projekt Landsortsfarleden syftar till att förbättra sjösäkerheten i den allmänna farleden mellan Landsort och Södertälje och anpassa farleden för framtida fartygstrafik genom ökad kapacitet och tillgänglighet. Detta samrådsunderlag tillhör tillståndsprocessen för vattenverksamheter och syftar till att ge en övergripande beskrivning av planerade verksamheter. Samrådsunderlaget ska utgöra ett underlag för avgränsningar i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen. Ärendet Parallellt med ansökan om tillåtlighet har Sjöfartsverket inlett processen för att kunna genomföra de fysiska åtgärder som projektet innebär. Detta samrådsunderlag är en del av det arbetet. Enligt Sjöfartsverket bedöms påverkan i anläggningsskedet huvudsakligen bestå av: Grumling vid muddring och dumpning Förändrade bottenförhållanden vid muddring- och dumpningsområden Övriga störningar för omgivningen framförallt buller och tillfälliga restriktioner för framkomligheten i farleden I kommande MKB planerar Sjöfartsverket att utifrån bedömd påverkan beskriva påverkan, effekter och konsekvenser som fördjupning och breddning av farleden medför i anläggningsskedet men även på längre sikt genom att verksamheterna möjliggör för större fartyg att trafikera farleden. Förvaltningens bedömning Precis som vid tidigare yttrande anser förvaltningen att det är positivt att möjliggöra för en överflyttning av gods från väg till sjöfart samt att öka sjösäkerheten på farleden. Sjöfartsverket har gjort bedömningen att påverkan inom följande områden ska utredas vidare i MKB-processen: Skyddade område och arter Naturmiljön på land och i vatten Miljökvalitetsnormer Rekreation, friluftsliv och närboende Sjöfart, yrkesfiske och andra näringar Kulturmiljö och landskapsbild

9 PROTOKOLL Sida 9 Förvaltningen anser att det är värdefullt att ett flertal olika områden kommer att utredas i kommande MKB samt att både effekter på lång sikt samt under anläggningsskedet kommer vara i fokus. Det bör även utredas konsekvenser av fartygens hastigheter. Sjöfartsverket påtalar att det snarare är hastighet och fartygets skrovform som påverkar svall och avsänkning än fartygets storlek i sig. Men som vid tidigare yttrande hyser förvaltningen en viss oro för hur den nya sträckningen kommer att påverka vissa lokala områden på Nynäshamnssidan i form av svallvågor vid badplatser, bryggor, fiskerättigheter, fiskeplatser och känsliga naturområden. Effekterna av svallvågor och bankeffekt vid Lisökusten bör särskilt uppmärksammas eftersom det kommer att påverka flera fritidsområden med båtklubbar. Beslutsunderlag - Bilaga Sjöv - Samrådsunderlag projekt Landsortsfarleden vattenverksamhet.pdf - Bilaga Bilaga 1.docx, KS/2018/0410/431-2 Arbetsutskottet beslutar Arbetsutskottet beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande. Kopia: Akten Exp: Sjöfartsverket, Msf

10 PROTOKOLL Sida /18 Dnr KS/2018/0413/449 Presentation OSA-dialogen och ESF-projektet Hälsofrämjande arbetsliv samt beslut förlängning folkhälsoprojektet Jaget, laget och uppdraget beslutar beslutar att projekt Jaget, laget och uppdraget förlängs till och med 30 april 2019 samt att förlängningen finansieras med en reservering av projektmedel med kr. Ärendet I januari 2016 startade folkhälsoprojektet Jaget, laget och uppdraget. Projektets syfte var att ta fram en hälsofrämjande arbetsmiljömetod med målet att på längre sikt kunna minska antalet sjukskrivningar och nå det kommunala målet att vår organisation ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Verktygen i metoden har utvecklats och testats i pilotgrupperna Viaskolan och hemtjänsten. Resultatet av Jaget, laget och uppdraget är en uppsättning konkreta verktyg för arbete med organisatorisk och social arbetsmiljö. Dessa verktyg har fått namnet OSA-dialogen. Under våren 2018 har projektet och HR-avdelningen arbetat med en ansökan om medel från Europeiska socialfonden (ESF). Tillsammans med Järfälla kommun, Centrum för arbets- och miljömedicin och Östra samordningsförbundet ansökte Nynäshamns kommun 27 miljoner för att fortsätta utveckla ett hälsofrämjande arbetsliv. I juni blev det klart att ansökan beviljades. Den 1 september startar ESFprojektet Hälsofrämjande arbetsliv och kommer att pågå till 31 december OSA-dialogen kommer vara den största enskilda insatsen inom detta projekt och implementeras i båda kommunerna med start 1 maj För att förhindra ett ofinansierat glapp mellan projekten och säkerställa att erfarenheterna/kunskapen förs över mellan projekten, är förvaltningens förslag att Jaget, laget och uppdraget förlängs till den 30 april Förslaget är vidare att förlängningen finansieras genom att projektmedel sparas under 2018 för att föras över till Under förlängningen arbetar projektledaren för Jaget, laget och uppdraget tillsammans med projektledarna i ESF-projektet i planeringsfasen med att förbereda organisationen för arbete med OSA-dialogen. Bakom förslaget står styrgruppen för projekt Jaget, laget och uppdraget, vid styrgruppsmöte Styrgruppen består av projektägare tillika personalchef Linn Marsten, förvaltningschef barn- och utbildningsförvaltningen Lina Axelsson Kihlblom, förvaltningschef socialförvaltningen Charlotte Dahlbom och förvaltningschef miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Alf Olsson. Förvaltningens förslag till beslut beslutar att projekt Jaget, laget och uppdraget förlängs till och med 30 april 2019 samt att förlängningen finansieras genom att kr av de tilldelade projektmedlen sparas år 2018 för att föras över till år Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen beslutar att projekt Jaget, laget och uppdraget förlängs till och med 30 april 2019 samt att förlängningen finansieras genom att kr av de tilldelade projektmedlen sparas år 2018 för att föras över till år 2019.

11 PROTOKOLL Sida 11 Yrkande Ordförande (S) yrkar att kommunstyrelsen beslutar följande: beslutar att projekt Jaget, laget och uppdraget förlängs till och med 30 april 2019 samt att förlängningen finansieras med en reservering av projektmedel med kr. Proposition Ordförande (S) ställer proposition på bifall eller avslag till sitt eget yrkande och finner att kommunstyrelsen beslutat att bifalla yrkandet. Föredragning Linda Öhman HR-strateg, Karin Kollberg äldreomsorgschef, Andreas Bolt administrativ chef, Karin Bagge- Bolin och Rebekka Dominique projektledare informerar om OSA-dialogen och ESF-projektet Hälsofrämjande arbetsliv samt folkhälsoprojektet Jaget, laget och uppdraget. Kopia: Akten Exp: Ekonomiavd, Linda Öhman HR, personalchef

12 PROTOKOLL Sida /18 Dnr KS/2018/0330/609 Remissvar - Läsdelegationens betänkande Barns och ungas läsning - ett ansvar för hela samhället (SOU 2018:57) beslutar beslutar att anta förvaltningens förslag till yttrande i bilaga 1 som sitt eget och översända det till Kulturdepartementet. Bakgrund Nynäshamns kommun har bjudits in att lämna synpunkter på Läsdelegationens betänkande Barns och ungas läsning - ett ansvar för hela samhället (SOU 2018:57). Kommunens remissvar ska ha inkommit till Kulturdepartementet senast den 31 oktober Det ankommer på kommunstyrelsen enligt 20 i kommunstyrelsens reglemente att avge yttrandet. Ärendet Regeringen beslutade den 22 september 2016 att tillkalla en kommitté i form av en delegation med uppdraget att samla skola, kultur och föreningsliv runt insatser för läsning i och utanför skolan. Syftet med uppdraget var att bidra till att ge alla barn och ungdomar mer likvärdiga förutsättningar för en fullgod läsförmåga och lustfyllda läsupplevelser. Delegationen antog namnet Läsdelegationen. Läsdelegationen överlämnade i juni 2018 betänkandet Barns och ungas läsning- ett ansvar för hela samhället SOU 2018:57 till regeringen. Läsdelegationen föreslår i betänkandet insatser som ska ge barn och unga mer likvärdiga förutsättningar att nå en fullgod läsförmåga och att känna ökad läslust. Läsdelegationen har identifierat ett antal områden med utvecklingspotential, av särskild vikt för barns och ungas läsning. Läsdelegationens förslag innebär i korthet följande. - Skolbiblioteken ska stärkas. Bland annat genom att bemanning av skolbibliotek ska utredas och att skolbiblioteksverksamhet ska definieras på förordningsnivå. - Ett nationellt läsfrämjandelyft för folkbibliotekarier ska genomföras. - Läsning och litteratur ska bli en självklar del av förskolans och fritidshemmets pedagogiska verksamhet. Bland annat genom att läsning av litteratur ska skrivas in i läroplanerna, och att medarbetare i verksamheterna ska ges kompetensutveckling och stöd i arbetet i hur de kan arbeta med litteraturen. - Ett Läsråd ska inrättas som ska arbeta för att samla och samordna aktörer och insatser inom kultur, skola, civilsamhälle, folkbildning och näringsliv kring barns och ungas läsning. Förslagen om ändringar i läroplanen för förskolan samt i de läroplaner där fritidshemmet ingår innebär enligt Läsdelegationen enbart förtydliganden om att arbeta med litteratur respektive läsning, vilket redan ryms inom förskolans och fritidshemmets uppdrag enligt nuvarande läroplaner. Förslagen innebär inte att kommunen som huvudman åläggs några nya åtaganden.

13 PROTOKOLL Sida 13 Läsdelegationens förslag om kompetensutveckling för personalen inom förskolan, fritidshemmen och folkbiblioteken är frivillig att delta i och utgör därmed inte heller några nya åtaganden för huvudmännen. När det gäller bemanningen av skolbiblioteken är Läsdelegationens förslag att frågan ska utredas vidare eftersom ett sådant förslag skulle få konsekvenser för såväl skolhuvudmän som staten. Förslaget innebär i nuläget inte några konsekvenser för huvudmännen. Läsdelegationens betänkande har skickats ut på remiss till bland annat Nynäshamns kommun. För att bereda ärendet har kommunstyrelseförvaltningen begärt in ett yttrande från barn- och utbildningsnämnden för att kunna sammanställa ett gemensamt remissvar från Nynäshamns kommun. Barn- och utbildningsnämnden ställer sig i sitt yttrande positiv till de förslag som presenteras i Läsdelegationens betänkande. Nämnden konstaterar att förslagen inte kommer att leda till några större konsekvenser för huvudmännen, förutom förslaget om bemannade skolbibliotek om det blir aktuellt. Nämnden ser positivt på en ökad satsning på området och har inga vidare anmärkningar på förslagen som presenteras i betänkandet. Förvaltningens bedömning Kommunstyrelseförvaltningen anser att intentionerna med Läsdelegations förslag är goda, samtidigt som förslagen inte innebär inte några nya åtaganden eller leder till några större konsekvenser för kommunen som huvudman. Kommunstyrelseförvaltningen har, utifrån barn- och utbildningsnämndens inkomna yttrande, skrivit fram ett förslag till ett kommungemensamt yttrande (se bilaga 1). Förvaltningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar att anta förvaltningens förslag till yttrande som sitt eget och översända det till Kulturdepartementet. Bilagor 1. Förslag till yttrande över Läsdelegationens betänkande Barns och ungas läsning - ett ansvar för hela samhället (SOU 2018:57) Beslutsunderlag - Bilaga Förslag till remissvar öven betänkandet Barns och ungas läsning - ett ansvar för hela samhället - Bilaga Protokollsutdrag - BUN Yttrande över Läsdelegationsens betänkande Barn och...pdf - Bilaga Missiv - Remiss - Läsdelegationens betänkande Barns och ungas läsning (SOU ).pdf - Bilaga Tj - Bun Yttrande över Läsdelegationens betänkande Barns och ungas läsning- ett ansvar för hela samhället.pdf - Bilaga Barns och ungas läsning - ett ansvar för hela samhället.pdf Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen beslutar att anta förvaltningens förslag till yttrande i bilaga 1 som sitt eget och översända det till Kulturdepartementet. Kopia: Akten Exp: Barn- och utbildningsnämnden Kulturdepartementet (enl remissens missiv)

14 PROTOKOLL Sida /18 Dnr KS/2018/0388/400 Uppdrag till Kommunstyrelseförvaltningen att inleda en utredning för att undersöka möjligheterna till ett projekt för samordnad masshantering på Södertörn beslutar beslutar att ge Kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att undersöka möjligheterna till att initiera ett projekt för samordnad masshantering på Södertörn. Bakgrund I Nynäshamns kommun och i hela Stockholmsregionen pågår stora satsningar på bostäder, arbetsplatser och infrastruktur. Bygg- och konstruktionsverksamheter i Stockholms län genererar stora mängder jordoch schaktmassor per år, under 2011 var det mellan 5-15 miljoner ton jord- och schaktmassor som fraktades runt på länets vägar. Schaktmassorna transporteras ofta till mottagningsanläggningar belägna långt ifrån platsen där de uppkommer, detta gäller framförallt för projekt på Södertörn då flertalet mottagningsanläggningar är belägna norr om Stockholms tätort, och stora mängder naturmaterial används för återfyllnad. Med bakgrund av ovanstående har Södertörnskommunerna Huddinge, Haninge, Botkyrka, Tyresö, Södertälje, Nykvarn och Nynäshamn givit företaget EcoLoop i uppdrag att undersöka vilka möjligheter som finns till samordnad masshantering på Södertörn. Samordnad masshantering går nämligen ut på att geografiskt närliggande byggprojekt samverkar för att spara pengar, material och miljö. I augusti stod EcoLoops förstudie klar och i stort pekar denna på att det finns stora samordningsvinster mellan (och inom) fyra områden; ett i Nykvarn/Södertälje, ett i Huddinge/Botkyrka, ett i Tyresö/Haninge (och eventuellt Huddinge) samt ett i Nynäshamn. I nästa steg föreslår EcoLoop Södertörnssamarbetet att tillsätta en arbetsgrupp, utse pilotområde/n, klarlägga beslutsgången samt analysera andra infrastrukturprojekt och exploateringar som påverkar masshanteringen. Ärendet Inom Södertörnssamarbetet finns en samstämd önskan om att undersöka möjligheterna till att initiera ett projekt för samordnad masshantering på Södertörn. Aspekter som måste klargöras innan ett projekt påbörjas är bland annat under vilka förutsättningar respektive kommun kan gå in i projektet, hur projektet ska organiseras och vem/vilka som ska vara drivande. Förvaltningens bedömning Samordnad masshantering har visats vara förenat med både ekonomiska och miljömässiga fördelar för samtliga kommuner på Södertörn. Att vidare understryka är att reducerade utsläpp av växthusgaser är en förutsättning för att Nynäshamns kommun ska uppnå de klimat- och miljömål som antogs av kommunfullmäktige i juni i år. Förvaltningen ställer sig följaktligen bakom förslaget om fortsatta diskussioner inom Södertörnssamarbetet om möjligheterna och förutsättningarna för ett projekt för samordnad masshantering.

15 PROTOKOLL Sida 15 Beslutsunderlag - Bilaga Förstudie samordnad masshantering i Södertörn.pdf Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen beslutar att ge Kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att undersöka möjligheterna till att initiera ett projekt för samordnad masshantering på Södertörn. Kopia: Akten Exp: Planeringschefen, Msf

16 PROTOKOLL Sida /18 Dnr KS/2018/0301/449 Förslag till framtida organisering av folkhälsoarbete beslutar beslutar att bordlägga ärendet. Bakgrund Nynäshamns kommun har sedan 2006 organiserat folkhälsoarbetet genom så kallade Folkhälsomedel. Det har i korthet inneburit att medel har fördelats till både nämndprojekt och föreningsprojekt i kommunen. Efter kommunstyrelsens beslutat att återremittera den föreslagna folkhälsostrategin (KS/2015/0165/449-17) samt tagit del av utvärderingen av Nynäshamns folkhälsosatsning (KS/2016/0063/449-8) fick kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att se över hur det kommande folkhälsoarbetet ska organiseras. Enligt Folkhälsomyndigheten har 72 % av Sveriges kommuner en organiserad grupp som styr och samordnar folkhälsofrågorna, ofta benämnt som folkhälsoråd. Majoriteten av dem har inkluderat politiken. 68 % av kommunerna har övergripande folkhälsomål. Som bilden nedan visar är det alltså vanligare att kommuner arbetar med folkhälsoråd och / eller förankrade mål kopplat till folkhälsa än handlingsplaner och policys. Idag är det flera mål i Mål och budget som direkt eller indirekt påverkar folkhälsoarbetet. Men det är få indikatorer som har uppföljning av målet kopplat till detta område. Av de indikatorer som finns ser vi att tre av de fyra mål som följts upp med aktuella siffror inte har nått önskade mål och resultat.

17 PROTOKOLL Sida 17 Ovan bild visar att vi har mål som är politiskt förankrade, men att organisationen behöver stöd för att uppnå målen. Beredning av ärendet Kommunstyrelseförvaltningen presenterar här tre modeller som är möjliga när det gäller organisering av kommunens folkhälsoarbete. Alla tre modellerna kan användas oberoende av varandra, men tillsammans kompletterar de varandras styrkor och svagheter. Modellernas konstruktion har vuxit fram efter researcharbete när vi undersökt och tagit del av: Hur har andra kommuner organiserat sig Riktlinjer och undersökningar från myndigheter som Folkhälsomyndigheten och SKL. Tidigare utvärdering av folkhälsoarbetet i Nynäshamns kommun (KS/2016/0063/449-5) Medarbetares åsikter om nuläge och framtid Tre modeller för organisering av folkhälsoarbete Modell 1. Förvaltningsnära arbete Något som ofta gör att implementering av olika modeller för folkhälsoarbete försvåras är att många mål och stort ansvar läggs direkt på förvaltningarna som många gånger saknar kunskap och/eller resurser för att arbeta med dem. Ändå är det i förvaltningarna och ute i organisationerna som arbetet måste bedrivas för att kommunens invånare ska få jämlika möjligheter till en god hälsa. Idag ligger målen som är kopplade till folkhälsa i styrdokumentet mål och budget. Enligt SKL är det en viktig framgångsfaktor för ett tydligt och bra folkhälsoarbete. Men för att kommunen som helhet ska uppnå dessa mål behövs en tydlig röd tråd och ett stöd till förvaltningarna. En strategisk funktion kan stötta förvaltningarna så att avdelningar och kommunen som helhet kan nå uppsatta målen. Det innebär att varje förvaltning får stöd i att anpassa folkhälsoarbetet efter sina förutsättningar och kompetensområde samtidigt som den strategiska funktionen har ett övergripande ansvar för hur arbetet fortlöper. Ambitionen är att folkhälsoperspektivet ska finnas med i den dagliga verksamheten. Möjliga synergieffekter är: Tvärsektoriella samarbeten

18 PROTOKOLL Sida 18 Kunskapsbildning och verksamhetsutveckling Fokus på långsiktighet i verksamhet och projekt Förvaltningarna får en större inblick i hela kommunens folkhälsoarbete Uppföljning Som i alla verksamheter är uppföljning en viktig del som bör prioriteras. I det här fallet behöver vi tänka på uppföljningen redan från start. För att vi ska få en uppfattning om hur förvaltningarna upplever stödfunktionen behöver vi veta nuläge men också följa upp efter en tid. Därför bör man ha en enkätundersökning innan man startar arbetet, en så kallad baseline, och sedan uppföljning efter ett och två år Fördelen med att i ett första skede påbörja ett förvaltningsnära arbete, jämfört med att starta upp någon av de andra två modellerna, är framförallt att hjälpa förvaltningarna att få in folkhälsofrågor i ordinarie verksamhet och öppna upp för att arbeta hälsofrämjande. Med en stöttande organisation kan man sedan utöka antalet mål och indikationer. Det betyder att det behövs en stabil organisation som aktivt arbetar för att uppnå de mål som kommunen har innan vi skapar ytterligare måldokument. Modell 2. Folkhälsoråd Som tidigare nämnt har majoriteten av Sveriges kommuner ett folkhälsoråd. Ofta är det förenat med ett brottsförebyggande råd. De flesta har sina folkhälsoråd med politisk styrning, medan andra har ett folkhälsoråd som stöttar politiken med underlag och statistik. Förslag på aktiviteter för ett lokalt folkhälsoråd: Består av tjänstemän, ej politiker stöttar politiken med underlag Fungera som beredande av mål och indikatorer till Mål och budget Utreda huruvida vi ska ha ett folkhälsoprogram, hållbarhetsprogram eller målintegrerande i Mål och budget Ett folkhälsoråd skulle kunna undersöka möjligheten att ta fram ett måldokument för folkhälsoområdet. Det skulle vara folkhälsorådets primära uppgift förutom att ge råd och stöd. Det är möjligt att denna arbetsgrupp inte behöver benämnas som ett folkhälsoråd då begreppet ofta används till en annan slags sammansatt grupp än vad som är syftet med denna.

19 PROTOKOLL Sida 19 Modell 3. Folkhälsoprogram Omkring hälften av alla kommuner har ett specifikt folkhälsostrategiskt måldokument. Genom ett folkhälsoprogram kan man styra kommunens arbete samt visa på ansvarstagande gentemot såväl nationella som internationella riktlinjer. Det ger en tyngd och ett tydligt besked om vad kommunen vill uppnå inom folkhälsoområdet. Att följa upp indikatorer årligen kan ge god inblick i befolkningens hälsa. Idag finns de mål som rör folkhälsa inkluderat i styrdokument som mål och budget vilket ses som en framgångsfaktor av bland annat SKL. Möjliga måldokument är: Folkhälsoprogram Hålbarhetsprogram för de tre dimensionerna (Social-, ekologisk- och ekonomisk hållbarhet) Fortsatt målstyrning endast via Mål och budget Agenda 2030 integrerat Något att beakta är att vi idag mer talar om social hållbarhet i större omfattning än folkhälsa. Social hållbarhet och folkhälsa är två viktiga områden som ofta tangerar varandra. En god folkhälsa bidrar till en socialt hållbar kommun och inom social hållbarhet ryms folkhälsofrågorna. Även Agenda 2030 har kopplat ihop 17 mål som rör både miljö och hälsa. Därför är det rimligt att utreda om det är ett specifikt folkhälsoprogram som skulle vara relevant eller ett mer omfattande styrdokument för tillexempel kommunens hållbarhetsarbete. Förslag Utvärderingen av folkhälsomedlen genererade rekommendationer som i huvudsak fokuserade på ökad samverkan, intern dialog, att fortsätta vara innovativa och att mål och uppföljning bör sammankopplas med verksamheten. För att skapa ett hållbart folkhälsoarbete i Nynäshamn ser vi att det ledande styrdokumentet för folkhälsa bör vara integrerat i mål och budget. Men det är rimligt att göra en mer genomarbetad utredning för att se vad som kan vara relevant för framtiden. Samtidigt ser vi att vissa av de mål som är kopplade till folkhälsa (6a och 6b, mål och budget 2018) inte uppnås. Därför vill vi börja med att se över kommunens interna arbete med folkhälsofrågor och skapa ett stöd till förvaltningarna för att hitta arbetssätt som främjar folkhälsoperspektiv i verksamheterna. Det förvaltningsnära arbetet bör pågå fram till 2020 med kontinuerlig uppföljning för att sedan utvärderas om och hur det ska fortlöpa. Arbetet med att implementera stödfunktion till förvaltningarna beräknas pågå under Om det i framtiden behöver ett folkhälsoråd eller måldokument blir således en del av diskussionen under Förslag om folkhälsomedel Resultatet av utvärderingen av kommunens folkhälsomedel visar att cirka 40 % av de projekt som startats upp har implementerats i ordinarie verksamhet. Kostnaden beräknas till 64 miljoner kronor över en 10 års tid. I utvärderingen lyfts det fram både framgångsfaktorer och kritik. Samtidigt har det i möten med medarbetare lyfts fram att man vill kunna söka pengar, och att verksamheterna anser att det varit positivt att få testa nya vägar framåt. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att folkhälsomedlen finns kvar, men i en annan form. Ansökningsvillkoren bör specificeras till att ha en tydlig koppling till de folkhälsomål som finns i mål och budget. På så sätt uppmuntras medarbetarna att satsa på projekt och verksamheter som bidrar till måluppfyllelse. För att tydligt markera att pengarna leder till måluppfyllnad och ett folkhälsoarbete som gynnar medborgarna kan det vara lämpligt att ändra namnet på dagens folkhälsofond.

20 PROTOKOLL Sida 20 Redovisning av föreslagen budget Sedan 2006 har folkhälsomedel avsatts i kommunens budget för att nämnder och föreningar skall kunna söka medel för särskilda satsningar inom folkhälsoområdet. Inledningsvis avsattes 10 miljoner kronor per år. Idag är budget för folkhälsomedel 4 miljoner kronor. Den summan används huvudsakligen till att finansiera tre projekt; Jaget, laget och uppdraget, Vidareutveckling av kommunens ANDTförebyggande arbete och Utvecklad öppenvård för personer med beroendeproblematik och dess anhöriga. Man kan säga att medlen i huvudsak används för intern kompetensutveckling. Det är viktigt att ha kompetensutvecklande arbete i organisationen, men de pengar som är avsatta som folkhälsomedel kan fördelas på ett annat sätt. I den budget som kommunstyrelseförvaltningen föreslår finns avsatt minst kronor. Då finns det utrymme för interna utvecklingsmedel, en projektstödjare och folkhälsomedlen. Interna utvecklingsmedel Då en stödfunktion skapas är det viktigt att ge förvaltningarna möjlighet att utvecklas. Det kan handla om organisatorisk utveckling, kunskapsutveckling eller inspiration. Att stötta förvaltningarna i deras folkhälsoarbete handlar om att lyssna till deras behov och tankar kring hur de kan bidra till att vi når våra mål. Det innebär att förvaltningarna kommer att ha olika utvecklingsbehov. Projekstödjare För att genomföra detta förvaltningsnära arbete behövs någon som kan arbeta mer operativt än vad samhällsplaneraren gör idag. Uppgifter som projektstödjaren kan ansvara för: Driva utvärderingsprocessen samt rapportera om det förvaltningsnära arbetet Handläggning av folkhälsomedel (ansökningar, bedömningar och uppföljningar) Aktivt delta som stödjande funktion i beviljade förvaltningsprojekt kopplat till folkhälsomedel. I övrigt vara behjälplig inom folkhälsoområdet Folkhälsomedel Enligt ovan motivering rekommenderar vi att behålla en summa om minst kronor till folkhälsomedel. Detta för att uppmuntra medarbetarna att arbeta vidare utifrån målområden som finns i mål och budget. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Arbetsutskottet beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande. Yrkande Ordförande (S) yrkar att ärendet bordläggs.

21 PROTOKOLL Sida 21 Proposition Ordföranden (S) ställer proposition på bifall eller avslag till sitt yrkande om bordläggning och finner att kommunstyrelsen beslutat att bifalla yrkandet. Kopia: Akten

22 PROTOKOLL Sida /18 Dnr KS/2014/0108/000 Gång- och cykelväg mellan Sunnerby och Grödby s beslut beslutar att återremittera ärendet för att utreda olika dragningar av gång- och cykelväg mellan Sunnerby och Grödby, samt presentera kostnad för köp av mark och etablering av gångoch cykelväg. Redovisa miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens tidigare förhandlingar med markägare, samt även mark- och exploateringsavdelningens hantering av uppdraget att förhandla med berörda fastighetsägare enligt miljö- och samhällsbyggnadsnämndens beslut Bakgrund En motion till kommunfullmäktige, daterad den 9 augusti 2010, föreslog att Nynäshamns kommun tar ansvar för att en gång- och cykelbana byggs utmed länsväg 542. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden beslutade 24 januari 2012, 21 att föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att motionen skulle anses besvarad och att miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen skulle få i uppdrag att kontakta markägare längs den aktuella sträckan, samt att utreda förutsättningarna för att bygga gång- och cykelvägen. Kommunfullmäktige beslutade enligt nämndens förslag. I beslutet noterades även att kontakt med fastighetsägarna tagits redan år 2005, då utan lyckat resultat. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen kontaktade fastighetsägarna, men lyckades inte få godkännande från samtliga. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden föreslog därefter, , att kommunstyrelsen skulle ge mark- och exploateringsenheten uppdraget att förhandla med berörda fastighetsägare. Trafikverket är huvudman för vägen. Ärendet Den aktuella sträckan är cirka 4,5 kilometer lång. Stadsmiljöavdelningen uppger att man för en gång- och cykelväg av det här slaget kan schablonräkna med en anläggningskostnad på 4000 kronor per meter, en siffra som också Trafikverket använder. Det skulle innebära en anläggningskostnad på cirka 18 miljoner kronor. Till det kommer kostnader för inköp av mark samt nedlagt arbete i förvaltningarna. Kostnaderna kan dessutom stiga vid t ex fynd av tidigare okända fornlämningar. Inga medel finns avsatta i investeringsplanen för gång- och cykelvägen. I kommunens gång- och cykelplan (senaste revidering 2011) har åtgärder lyfts in utifrån fyra prioriteringsgrunder: (1) barns skolvägar, (2) arbets- och serviceresor, (3) regionala stråk och (4) rekreationsresor. Här förekommer den aktuella sträckan som en planerad åtgärd, uppdelad i två delsträckor: mellan Grödby och Fagerviks skola, samt mellan Fagerviks skola och Sunnerby. Prioriteringen av dessa sträckor bygger på deras funktion både för skolresor och arbets- och serviceresor. Uppdelningen i delsträckor till och från skolan är också baserad på behovet av säkra skolvägar. Sedan gång- och cykelplanens senaste revidering har skolverksamheten i Fagervik upphört. Ett behov av säkra skolvägar för barn i Grödby som ska färdas till Sunnerbyskolan finns dock kvar. Gång- och cykelplanen har, i likhet med Översiktsplanen, ett stort antal objekt listade utan inbördes prioritering.

23 PROTOKOLL Sida 23 Förvaltningens bedömning Sträckan är utpekad för ett prioriterat framtida cykelstråk i gällande översiktsplan. Gång- och cykelvägen finns dock inte med i den kommunala investeringsplanen. Inte heller Trafikverket, som är väghållare och därmed har ansvar för trafiksäkerheten, har några planer på att bygga gång- och cykelväg längs denna sträcka. Vid tidigare försök att förhandla med markägarna längs vägsträckan har kommunen inte lyckats få med sig samtliga markägare. Förvaltningen bedömer att det inte är meningsfullt att för tredje gången söka kontakt med markägarna innan det föreligger beslut om att denna gång- och cykelväg ryms inom ramen för kommunens investeringsplan i samband med Mål och budget. Därför föreslår vi att uppdraget avslutas/upphävs i väntan på att dessa medel kan tillföras. Om gång- och cykelvägen senare blir en del av investeringsplanen eller på annat sätt tydliggörs att den ska byggas, kan KSF påbörja konkreta förhandlingar med berörda fastighetsägare och ta nödvändiga kontakter med Trafikverket. En annan aspekt att ha med som underlag för beslutet är att stora delar av den tänkta bostadsutvecklingen i Grödby nu blivit omöjliga att bebygga, eftersom försvarsmakten ändrat inställning till nybyggnation inom influensområdet. Därmed kommer det framtida behovet av separata cykelvägar inte bli lika stort som tidigare beräknats. Beslutsunderlag - Bilaga Bilaga 1: Kommunfullmäktige Svar på motion om byggande av gång- och cykelbana utmed väg 542 mellan Grödby och Sunnerby.pdf Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande. Yrkande Ordförande (S) yrkar att återremittera ärendet för att utreda olika dragningar av gång- och cykelväg mellan Sunnerby och Grödby, samt presentera kostnad för köp av mark och etablering av gång- och cykelväg. Redovisa miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens tidigare förhandlingar med markägare, samt även mark- och exploateringsavdelningens hantering av uppdraget att förhandla med berörda fastighetsägare enligt miljö- och samhällsbyggnadsnämndens beslut Proposition Ordförande (S) ställer proposition på bifall eller avslag till sitt yrkande om återremiss och finner att kommunstyrelsen beslutat att bifalla återremissyrkandet. Kopia: Akten Exp: Planeringschefen, Mark- och exploateringschefen

24 PROTOKOLL Sida /18 Dnr KS/2018/0058/002 Revidering av kommunstyrelsens delegationsordning beslutar antar förvaltningens förslag till reviderad delegationsordning för kommunstyrelsen. Förändringarna träder ikraft den 1 december Ärendet beslutade den 25 april 98 om att anta ny delegationsordning för kommunstyrelsen. Delegationsordningen behöver regelbundet ses över och uppdateras så att den överensstämmer med genomförda lagförändringar och organisatoriska förändringar. Vidare kan förändringar vara påkallade av att ett visst arbetssätt behöver justeras för att uppnå en ökad effektivitet eller rättssäkerhet. Föreslagna förändringar i kommunstyrelsens delegationsordning I förslag till reviderad delegationsordning för kommunstyrelsen har samtliga förändringar i delegationsförteckningen markerats med röd text. I det fall förvaltningen har föreslagit att ord, punkt eller mening ska tas bort från delegationsordningen har detta markerats med en genomstruken text. Nedan följer de förslagna förändringarna: 4 Direktupphandling Fatta beslut om köp av vara eller tjänst upp till och med gällande beloppsgräns för direktupphandling Uppsägning eller hävning av avtal som ingåtts vid direktupphandling 4.3 Avropa varor och tjänster från befintligt ramavtal Avropa/beställa varor och tjänster från befintligt ramavtal (ej fastighetsrelaterade ärenden): - Upp till och med kr, Ac 15 kap 3 1 st. LOU Direktupphandling ska ske i enlighet med upphandlingsenhetens policy för direktupphandling. Ac Vid uppsägning/ hävning av avtal bör samråd ske med Södertörns upphandlingsnämnd Ac

25 PROTOKOLL Sida 25 exklusive mervärdesskatt - Upp till och med kr, exklusive mervärdesskatt Fc AU - Över kr, exklusive mervärdesskatt Kommunstyrelseförvaltningen har uppmärksammat att delegationsordningen inte överensstämmer med kommunens Reglemente för ekonomistyrning. 1 Med stöd av punkt 3.6 i reglementet har budgetansvarig rätt att köpa in varor och tjänster inom budgetram och enligt kommunens upphandlingspolicy. Delegationsordningen begränsar budgetansvariga enhetschefers och övriga anställda med budgetansvars rätt att direktupphandla varor och tjänster inom budgetram samt avropa varor och tjänster inom budgetram. Då styrdokumenten inte överensstämmer med varandra finns risk för att det uppstår förvirring vid tillämpningen av dokumenten. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår därför att punkt 4.1.1, samt punkt kompletteras så att även budgetansvarig enhetschef och övriga anställda med budgetansvar på kommunstyrelseförvaltningen omfattas av delegationen. Förvaltningen föreslår dessutom ett tillägg i delegationsordningen genom en ny punkt där avdelningschef samt enhetschef har delegation på att avropa konsulttjänster från befintligt ramavtal inom budget. s arbetsutskott föreslås få delegation i de fall den totala kostnaden överstiger avdelningens/enhetens budget. Kommunstyrelseförvaltningen har även uppmärksammat att det finns behov av att göra vissa justeringar i delegationsordningen avseende kapitel 7 Mark- och exploateringsärenden. 7.3 Exploateringsärenden Försäljning av tomtmark avsedd för småhusbebyggelse Expc Enligt riktlinjer för markanvisning Försäljning av industrimark Expc Enligt riktlinjer för markanvisning Av 17 Gemensamt reglemente för nämnder 2 framgår bland annat att fastighetsförvaltande nämnd har rätt att inom sitt verksamhetsområde besluta om köp, försäljning, byte och fastighetsreglering av fastighet eller fastighetsdel, om ersättningen i varje enskilt fall inte överstiger tre prisbasbelopp. Av 17 2 punkten framgår även att fastighetsförvaltande nämnd 1 Reglemente för ekonomistyrning, antaget av kommunfullmäktige den 11 december Gemensamt reglemente för nämnder i Nynäshamns kommun, antaget av kommunfullmäktige den 11 mars

26 PROTOKOLL Sida 26 har rätt att besluta i ärenden om köp, försäljning och fastighetsreglering av fastighet i enlighet med kommunfullmäktiges fastställda riktlinjer. Regeringen har fastställt prisbasbeloppet för år 2018 till kronor. 3 har därför inte har rätt att sälja industrimark eller tomtmark om fastighetsvärdet överstiger kronor. Detta innebär att punkt samt punkt i stort aldrig kan aktualiseras om kommunfullmäktige inte antar riktlinjer som reglerar försäljningen. I dagsläget finns inga sådana av kommunfullmäktige antagna riktlinjer. Kommunfullmäktiges riktlinjer om markanvisning reglerar inte den ärendegrupp som avses. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår därför att delegationerna plockas bort från delegationsordningen. Ärenden som rör fastighetsförsäljning av tomtmark och industrimark ska således lyftas upp till kommunstyrelsen för beslut om försäljningen inte överstiger tre prisbasbelopp. 7.5 Markförvaltning Markförvaltning inom budget Markf Avser vanlig förvaltning av skogsmark. (ren verkställighet). Mark- och exploateringsenheten har påtalat att enheten ansvarar för förvaltning av även jordbruksmark och alltså inte enbart skogsmark som det står i gällande delegationsordning. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår därför en komplettering i kommentaren till punkt där även jordbruksmark läggs till. För att effektivisera handläggningsprocessen och göra den mer rättssäker vid ärenden kopplade till upplåtelser av jaktarrendeavtal föreslår kommunstyrelseförvaltningen att en ny punkt läggs till i delegationsordningen. Upplåtelse av avtal understigande 5 år föreslås delegeras till exploateringschef och upplåtelser överstigande 5 år föreslås delegeras till kommunstyrelsens arbetsutskott. Beslutsunderlag - Bilaga s delegationsordning 25 april docx Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen antar förvaltningens förslag till reviderad delegationsordning för kommunstyrelsen. Förändringarna träder ikraft den 1 december Kopia: Akten Exp: Mark- och exploateringsenheten, Handläggaren 3 Regeringskansliet, den 20 september 2018.