Kommunrevisionen i Åstorp RAPPORT FRÅN BOKSLUTSGRANSKNINGEN Bengt Sebring ÅSTORPS KOMMUN

Transkript

1 ÅSTORPS KOMMUN RAPPORT FRÅN BOKSLUTSGRANSKNINGEN 2006 Bengt Sebring Tord Sturesson Stig Andersson Nils Persson Ulf Persson ordf. 1:e v ordf. 2:e v ordf. APRIL 2007 Sida: 1

2 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Resultaträkning Jämförelsestörande poster Övergripande finansiell analys Budgetutfall och prognosträffsäkerhet Nyheter för året nya rekommendationer Balansräkning Byggnader och mark Maskiner och inventarier Kortfristiga placeringar Kundfordringar Interimsskulder Periodiseringskontroll av inkomster och utgifter Summering av påträffade avvikelser Årsredovisning Uppföljning av granskningen av årsbokslut/årsredovisning Förvaltningsberättelse Resultat- och balansräkning Finansieringsanalys Sammanställd redovisning Redovisningsprinciper Redovisning av mål och måluppfyllelse enligt nya regler i KL Inledning Budget Avstämning av balanskravet Finansiella mål Verksamhetsmål Revisorernas sammanfattande bedömning av om verksamheten bedrivits enligt god ekonomisk hushållning...12 APRIL 2007 Sida: 2

3 Sammanfattning Resultatet av granskningen av årsbokslut och årsredovisning för 2006 redovisas i denna rapport. De väsentligaste synpunkterna sammanfattas i punktform nedan. Det redovisade resultatet för kommunen uppgår till 38,6 Mkr (44,6 Mkr för koncernen). I balanskravsutredning sker återläggning av tidigare nedskrivning av kapitalförvaltning med 0,3 Mkr. I balanskravsutredningen görs reservering för framtida pensionsutbetalningar med 37,0 Mkr (f å 5,0 Mkr). Redovisat balanskravsresultat uppgår till 0,6 Mkr. Påträffade avvikelser från god redovisningssed uppgår till sammanlagt +5,6 Mkr. Det redovisade resultatet skulle med beaktande av dessa uppgått till 44,2 Mkr (50,3 Mkr för koncernen). Kommunallagen anger att kommunen från år 2006 i delårsrapport och årsredovisning skall redovisa och följa upp, av fullmäktige beslutade, finansiella mål samt mål och inriktning för verksamheten med avseende på god ekonomisk hushållning. Lagstiftningen har överlåtit till varje kommun att själv (lämpligen i ett särskilt avsnitt i budgeten) definiera hur begreppet god ekonomisk hushållning skall tolkas för den egna kommunen och att i samband härmed ange vilka finansiella mål samt övergripande mål och riktlinjer för verksamheten som fullmäktige anser skall följas upp. Uppföljningen skall göras i förvaltningsberättelsen, alltså av kommunstyrelsen. Denna skall sedan bedömas av revisorerna. Någon tolkning av synen på begreppet god ekonomisk hushållning för Åstorps kommun finns inte angivet i budgeten för Enligt vår uppfattning finns inte heller explicit angivet finansiella mål eller vilka verksamhetsmål fullmäktige ansett skall följas upp utifrån kommunallagens nya krav. Någon uppföljning och utvärdering av verksamhetsmål görs inte i förvaltningsberättelsen, utan hänvisning görs till verksamhetskommentarerna. I väntan på av fullmäktige preciserade mål i detta avseende borde kommunstyrelsen ändå kunnat i förvaltningsberättelsen göra en övergripande utvärdering av nämndernas måluppfyllelse utifrån nämndernas verksamhetsmål och sammanfatta vad som fungerar väl och framför allt vad som inte uppnåtts och vilka åtgärder som avses vidtas. Detta kunde då ligga till grund för revisorernas bedömning. Detta kan ses som ett led i kommunstyrelsens uppsiktsplikt och skulle förtydliga rollerna mellan fullmäktige, kommunstyrelsen, nämnderna och revisorerna. I likhet med tidigare år visar vår kontroll av periodiseringar av fakturor (att intäkter och kostnader redovisas på rätt år) endast små avvikelser. Detta tyder på bra rutiner avseende periodiseringar. Vid genomgång av anskaffningar som gjorts under året har vi funnit att investeringar som uppgår till mindre än ett prisbasbelopp, vilket enligt kommunens interna policy utgör beloppsgränsen för aktivering, har aktiverats. Avskrivning av aktiverade projekt påbörjas först året efter aktiveringen. Vi anser att avskrivning skall påbörjas fr o m då tillgången tas i bruk. Upparbetad flextid bör betraktas som en löneskuld. Vi rekommenderar, i likhet med föregående år, att kommunen gör en inventering av flextidssaldot och, om beloppet är väsentligt, bokför detta som en skuld. APRIL 2007 Sida: 3

4 1 Inledning På uppdrag av kommunrevisionen s kommun har en granskning av årsbokslut och årsredovisning skett. Efter ändringar i kommunallagen ska revisorerna fr o m 2005 även bedöma om resultatet i årsbokslutet är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning ska biläggas årsbokslutet. Motsvarande gäller för granskning av delårsbokslutet Granskningsrapport och bedömning avseende delårsrapporten har lämnats separat. Denna rapport behandlar ur revisionssynpunkt väsentliga iakttagelser och belopp. 2 Resultaträkning 2.1 Jämförelsestörande poster Resultatet för 2006 för kommunen uppgår till 38,6 Mkr mot f å 16,2 Mkr. Resultatet innehåller följande poster som försvårar jämförelse mot andra år (belopp i Mkr): Omorganisation -4,4 - Utbildningsvikariat ,6 - Nedskrivning av anläggningstillgångar -2,9 - Reavinst avyttring värdepapper, netto 19,3 6,5 Reavinster försäljning tomtmark/exploateringsfastigheter 8,4 1,6 Summa positiv resultatpåverkan 18,8 8,1 2.2 Övergripande finansiell analys Vi har valt att titta på följande nyckeltal: Ökningstakt skatteintäkter 7,3% 7,6% 0,03% Ökningstakt nettokostnader 5,7% 3,4% 2,4% Nettokostnadernas andel av skatteintäkter 98,9% 100,3% 104,3% Eget kapital per invånare, kronor Balanskravsresultat, Mkr 0,6 0,6-7,2 Soliditet 23,2% 21,4% 21,1% Eget kapital har justerats för pensionsskuld redovisad som ansvarsförbindelse. Balanskravsresultatet 2006 är positivt. Soliditeten visar en uppåtgående trend bl a pga amortering av långfristiga skulder (10 Mkr). Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna har fortsatt att sjunka och ligger nu under 100%. Detta betyder att verksamheterna inte längre finansieras delvis av finansnettot där bl a reavinster från kapitalförvaltningen bidrar. 2.3 Budgetutfall och prognosträffsäkerhet Utfall jämfört mot budget respektive prognos har de senaste åren varit följande (Mkr): Utfall 38,6 16,2-1,9 Budget 5,8 0,9 0,1 Budgetavvikelse 32,8 15,3-2,0 Prognos från 30 juni 16,7 0,3-8,4 Prognosavvikelse 21,9 15,9 6,5 APRIL 2007 Sida: 4

5 Budget har definierats som ursprunglig budget inkl tilläggsanslag. En tydlig trend framstår enligt ovan, nämligen att utfallet blir bättre än prognos. Den största förklaringen ligger i försiktighet i samband med upprättandet av prognoserna. Resultatprognosen för 2006, som gjordes efter delårsbokslutet , visade på ett resultat på 16,7 Mkr. Utfallet 38,6 Mkr innebär en avvikelse på 32,8 Mkr jämfört med budget och 21,9 Mkr jämfört med prognos. Prognosavvikelsen är huvudsakligen hänförbar till ökade skatteintäkter 4 Mkr och förbättrat finansnetto 19,4 Mkr. Verksamhetskostnader har däremot ökat 1,5 Mkr vari ingår jämförelsestörande poster på 8,9 Mkr (se ovan). Avvikelsen fördelar sig enligt följande (belopp i kkr): Avv. Avv. Budget Utfall/ Utfall/ inkl kb Prognos Utfall budget. prognos Kommunfullmäktige Revision Valnämnd Kommunstyrelse Kommunledningskontor Samhällsbyggnadskontor anslagsfinansier Samhällsbyggnadskontor affärsdrivande Samhällsbyggnadskontor, exploatering Byggnadsnämnd Kultur- o fritidsnämnd Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Vård- och omsorgsnämnd Miljönämnd Räddningstjänst Summa Finansiering Totalt Avvikelsen mot budget uppgår till 32,8 Mkr. Inom nämnderna återfinns avvikelserna främst inom exploatering (+8,1 Mkr), socialnämnden (-5,3 Mkr) samt vård- och omsorgsnämnden (+3,9 Mkr). För 2006 liksom för 2005 kan konstateras att avvikelsen inom vård- och omsorgsnämnden är positiv. Den tidigare negativa avvikelsetrenden verkar därmed ha brutits. Två år är dock kanske en för kort period att bedöma om trenden kommer att bestå. Betr socialnämndens negativa avvikelse är den huvudsakligen hänförbar till ökade kostnader för institutionsplaceringar, familjehemsvård samt extern psykiatrisk vård. Ökade intäkter för tomtförsäljning samt ändrad redovisningsprincip medför positiv avvikelse för exploateringsverksamheten. APRIL 2007 Sida: 5

6 Finansiering (innehåller främst statsbidrag och liknande ej förvaltningsspecifika intäkter och kostnader samt finansiella poster) visar en positiv avvikelse på 19,4 Mkr jämfört med prognos och 23,6 Mkr mot budget inkl. kompletteringsbudget. Avvikelsen härrör sig främst till reavinster på försäljning av kapitalplaceringsaktier samt ökade skatteintäkter. 3. Nyheter för året nya rekommendationer Ett antal rekommendationer har under året omarbetats av Rådet för kommunal redovisning. De viktigaste avser materiella anläggningstillgångar, leasing och pensionsredovisning. Dessa har dock inte inneburit någon påverkan för Åstorps kommuns redovisning. 4. Balansräkning 4.1 Byggnader och mark Avskrivning av aktiverade projekt påbörjas året efter aktiveringen. Vi anser i likhet med tidigare år att avskrivning skall påbörjas då tillgången tas i bruk. I övrigt bedöms att rimliga avskrivningstider används. Årets avskrivning är 37% lägre än föregående år vilket motsvarar 1,9 Mkr. Förklaringen är att en post avseende gator och vägar blivit färdigavskriven Under 2006 har samhällsbyggnadskontoret genomfört en utredning av dess fastighetsregister. Utredningen konstaterade att det bokförda värdet på fastigheterna i ekonomisystemet var 2,9 Mkr högre än det granskningen påvisade. Ansvariga på samhällsbyggnadskontoret hävdar att skillnaden beror på att investeringar under en längre tid bokförts i kategorin fastigheter då de borde hänföras till gator, vägar och VA-anläggningar. Grunden i uppkommet fel bedöms vara en bristfällig hantering av exploateringsredovisning. Kommunen är medveten om den tidigare bristfälliga hanteringen och arbete pågår för att effektivisera denna rutin. Kommunen har låtit uppkommen skillnad, 2,9 Mkr, belasta årets resultat i sin helhet. Vår bedömning är att kommunen borde, för att nå en mer rättvisande bild, omklassificera investeringarna till dess kvarvarande restvärde och skriva av över återstående nyttjandeperiod. Vi rekommenderar kommunen att fortsätta det pågående arbetet med att förbättra redovisningen av exploateringsverksamheten. 4.2 Maskiner och inventarier Föregående år rekommenderade vi att respektive förvaltning under 2006 skulle gå igenom det centrala anläggningsregistret för att säkerställa att de maskiner och inventarier som finns med där stämmer med de maskiner och inventarier som kommunen har. Vi noterar att någon genomgång ej skett. Således kvarstår vår rekommendation. Vid genomgång av anskaffningar som gjorts under året har vi i likhet med tidigare funnit investeringar som uppgår till mindre än ett prisbasbelopp aktiverats, vilket enligt kommunens interna policy utgör beloppsgränsen för aktivering. Ett sätt att få ordning på detta är att ombesörja att korrekta bedömningar av investeringsbehov sker vid antagande av investeringsbudget så att man i ett tidigt skede bestämmer om den tänkta utgiften tillhör investeringar eller tillhör driften (exempelvis inköp av leksaker mm). APRIL 2007 Sida: 6

7 4.3 Kortfristiga placeringar Inför framtagandet av ny finanspolicy har de kortfristiga placeringarna övergått från aktier till räntebärande värdepapper. I samband med övergången realiserades en vinst motsvarande ca 14 Mkr. Per översteg anskaffningsvärdet marknadsvärdet med ca 1,5 Mkr varför nedskrivning skett med motsvarande belopp. 4.4 Kundfordringar Kontroll av reserv för osäkra kundfordringar tyder på att för lite reserverats. Enligt vår bedömning borde reserven varit 0,4 Mkr högre då dessa fordringar är förfallna mer än 90 dagar. 4.5 Interimsskulder Per har en reservering på 4,4 Mkr gjorts för kostnader i samband med organisationsöversyn. Reserveringen avser kostnader som ej motsvaras av en inträffad händelse varför den strider mot grundläggande redovisningsprinciper. Reservering har även skett med 1,6 Mkr för kostnader för utbildningsvikariat kopplat till projektet Fri Sikt. Reserveringen avser även i detta fall kostnader som ej motsvaras av en inträffad händelse varför den strider mot grundläggande redovisningsprinciper. 4.6 Periodiseringskontroll av inkomster och utgifter Vid vår granskning av fakturor för kontroll av att kostnader och intäkter har redovisats på rätt räkenskapsår upptäcktes endast ett fåtal felaktigheter uppgående till mindre belopp. Upparbetad flextid bör betraktas som en löneskuld. Vi rekommenderar att kommunen gör en inventering av flextidssaldot och, om beloppet är väsentligt, bokför detta som en skuld. 5. Summering av påträffade avvikelser Följande väsentliga avvikelser som påverkar redovisningen av ett rättvisande resultat har konstaterats vid granskningen (Mkr): Redovisat resultat 38,6 Osäkra kundfordringar -0,4 Omorganisation 4,4 Utbildningsvikariat ,6 Summa avvikelser 5,6 5,6 Korrigerat resultat 44,2 6. Årsredovisning 6.1 Uppföljning av granskningen av årsbokslut/årsredovisning 2005 Från föregående års granskningsrapport har vi valt att följa upp följande synpunkter: Aktiveringar sker av inventarier understigande ett prisbasbelopp, vilket enligt kommunens interna policy utgör beloppsgränsen för aktivering. Kommentar Även 2006 har aktiveringar skett i strid med gällande policy. Avskrivning av investeringar påbörjas först året efter aktiveringen. Vi anser att avskrivning skall påbörjas fr o m då tillgången tas i bruk. APRIL 2007 Sida: 7

8 Kommentar Avskrivningar sker fortfarande med eftersläp. Upparbetad flextid bör betraktas som en löneskuld. Vi rekommenderar att kommunen gör en inventering av flextidssaldot och, om beloppet är väsentligt, bokför detta som en skuld. Kommentar Inga åtgärder har vidtagits under Förvaltningsberättelse I Lag om kommunal redovisning 4 kap. anges vad som skall ingå i förvaltningsberättelsen. Förvaltningsberättelsen skall innehålla en översikt över utvecklingen av kommunens verksamhet. Upplysningar skall även lämnas om 1. sådana förhållanden som inte skall redovisas i balansräkningen eller resultaträkningen men som är viktiga för bedömningen av kommunens resultat eller ställning, 2. sådana händelser av väsentlig betydelse för kommunen som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut, 3. kommunens förväntade utveckling, 4. väsentliga personalförhållanden, 5. andra förhållanden som är av betydelse för styrningen och uppföljningen av den kommunala verksamheten, 6. en utvärdering av om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Dessutom skall förvaltningsberättelsen innehålla en samlad redovisning av kommunens investeringsverksamhet, en redovisning av utfall i f h t budget samt en balanskravsutredning. Ytterligare krav på förvaltningsberättelsens innehåll framgår av rekommendationer utgivna av Rådet för Kommunal Redovisning RKR. Förvaltningsberättelsen för Åstorps kommun innehåller enligt vår bedömning i allt väsentligt dessa uppgifter. Upplysningar om pensionsförpliktelser mm bör dock förtydligas i enlighet med RKR 7. Se även avsnitt 7 nedan betr utvärdering av om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. 6.3 Resultat- och balansräkning Resultat- och balansräkningarna följer den uppställning som framgår av Lag om kommunal redovisning 5 kap. 6.4 Finansieringsanalys Åstorps kommun redovisar även finansieringsanalys för koncernen vilket enligt vår uppfattning ökar läsvärdet. Uppställning följer i allt väsentligt det exempel som redovisas i RKR Sammanställd redovisning I kommunkoncernen ingår det helägda dotterbolaget Björnekulla Fastigheter AB med dess dotterbolag Kvidingebyggen AB, Björnekulla Bostads AB samt Björnekulla IT AB. Ytterligare förbättrade rutiner för avstämning av mellanhavanden inom de i koncernen ingående kommunala bolagen bör utvecklas. 6.6 Redovisningsprinciper Vid granskningen av angivna redovisningsprinciper har följande synpunkter framkommit: APRIL 2007 Sida: 8

9 Upplysning om jämförelsestörande poster saknas (RKR 3). Uppgifter om leasing saknas (RKR 13). 7. Redovisning av mål och måluppfyllelse enligt nya regler i KL 7.1 Inledning Enligt ändringar i kommunallagen (med följdändringar i kommunala redovisningslagen) ska revisorerna bedöma om resultatet i delårsrapporten och årsbokslutet är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning ska biläggas delårsrapporten och årsbokslutet. Granskningsrapport och bedömning avseende delårsrapporten har lämnats separat. De nya reglerna slår igenom fullt ut Ändringar i lagstiftningen fokuserar på god ekonomisk hushållning och på att öka långsiktigheten i den ekonomiska och verksamhetsmässiga planeringen. Lagen ställer därför krav på att budgeten ska innehålla finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten, kopplade till begreppet god ekonomisk hushållning. Lagstiftningen har överlåtit till varje kommun att själv (lämpligen i ett särskilt avsnitt i budgeten) beskriva hur begreppet god ekonomisk hushållning skall tolkas för den egna kommunen och att i samband härmed ange vilka finansiella mål samt övergripande mål och riktlinjer för verksamheten som fullmäktige anser skall följas upp. De finansiella målen får anses ange de ekonomiska ramarna för verksamheten medan verksamhetsmålen avser kvalitén och inriktningen. Genom en ny bestämmelse 4 kap 5 i kommunala redovisningslagen införs ett krav på att förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Att uppföljningen skall göras i förvaltningsberättelsen klarlägger att det är kommunstyrelsen som ansvarar för uppföljningen och utvärderingen härav och att det är detta som revisorerna skall yttra sig över. Således räcker det inte att hänvisa till uppföljning i nämndsrapporterna. Dessa får anses vara ett underlag för kommunstyrelsens övergripande bedömning. Denna uppföljning kan anses vara ett led i kommunstyrelsens uppsiktsplikt. Det nya uppdraget att bedöma resultatet i delårsrapporten och årsredovisningen innebär att revisorerna fått en kompletterande roll i processen att säkerställa att god ekonomisk hushållning uppnås. Uppdraget har syftet att vid årsbokslutet bedöma om ett balanserat resultat har nåtts, bedöma om de av fullmäktige antagna finansiella målen uppnåtts, samt bedöma om verksamheten drivits så att fullmäktiges beslutade mål och inriktningar för verksamheten har uppnåtts 7.2 Budget 2006 Någon precisering av vad som skall anses vara god ekonomisk hushållning för Åstorps kommun finns inte i 2006 års budget. Inte heller anges vilka verksamhetsmål som fullmäktige anser är de övergripande av betydelse för god ekonomisk hushållning och som är de som skall följas upp enligt lagens mening. Några explicita finansiella mål finns inte angivna i budgeten. Utifrån den ekonomiska och finansiella beskrivning som legat till grund för budgeten kan man APRIL 2007 Sida: 9

10 dock utläsa ett underförstått mål att ökningen av det egna kapitalet ska uppgå till minst en procent av verksamhetens nettokostnader. 7.3 Avstämning av balanskravet Enligt avstämning av balanskravet mot helårsresultatet uppgår det officiella balanskravsresultatet till 0,6 Mkr. I avstämningen ingår öronmärkning för pensionsutbetalning avseende pensioner intjänade före 1998 redovisade som ansvarsförbindelse med 37 Mkr gjordes motsvarande öronmärkning med 5 Mkr varefter totalt 42 Mkr finns reserverade inom balanskravsutredningen. Följande avstämning av balanskravet görs (Mkr) Helårsresultatet uppgår till 38,6 - Återföring av nedskrivning kapitalplaceringsaktier 1,5 - Öronmärkning av överskott för framtida pensioner -37,0 - Resultatreservering, VA-verksamheten -2,5 Officiellt balanskravsresultat 0,6 Bedömning Vi konstaterar att balanskravet för 2006 har uppfyllts. 7.4 Finansiella mål Som framgår ovan har Åstorps kommun inte explicit fastställt några finansiella mål i budgeten. Uppföljning görs dock utifrån den ekonomiska och finansiella beskrivning som legat till grund för budgeten: 1. Balanskravet ska uppfyllas 2. Det egna kapitalet ska öka med 1% av nettokostnaden 3. Skattesatsen ska vara oförändrad, dvs 20:29 kr 4. Amortering av lån Bedömning Ovanstående mål har uppfyllts. I budgeten för 2007 finns angivet tre finansiella mål: resultatet för kommunkoncernen under en femårsperiod ska uppgå till minst 30 Mkr, koncernens anläggningslån ska inte överstiga 20 kkr/invånare och amortering ska ske med 100 Mkr under en tioårsperiod, kommunens investeringar avs de skattefinansierade verksamheterna ska inte överskrida avskrivningarna. Vi uppmanar kommunen att arbete vidare på att se över och utveckla de finansiella målen för att täcka ytterligare finansiella aspekter. 7.5 Verksamhetsmål Som angetts i inledningen ovan fokuserar ändringarna i lagstiftningen på god ekonomisk hushållning och på att öka långsiktigheten i den ekonomiska och verksamhetsmässiga planeringen. Lagen ställer därför krav på att budgeten ska innehålla finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten, kopplade till begreppet god ekonomisk hushållning. Förvaltningsberättelsen innehåller ingen uppföljning av verksamhetsmål. I budgeten som KF antagit finns ett stort antal inriktningar och effektmål för respektive nämnd/förvaltning. Det är APRIL 2007 Sida: 10

11 dessa mål som följs upp i nämndernas verksamhetsberättelser i årsredovisningen, som närmast formellt får ses som en bilaga till förvaltningsberättelsen. Flera effektmål följs inte upp. Revisorernas tolkning av hur uppdraget skall fungera Vi tolkar den nya lagstiftningen på följande sätt. Fullmäktige skall i budgeten uttolka vad man för Åstorps kommun lägger in i begreppet god ekonomisk hushållning. Man skall sedan, utifrån sina långsiktiga mål och inriktningar, för det enskilda året precisera övergripande finansiella mål samt mål och inriktningar för verksamheten, som har koppling till begreppet god ekonomisk hushållning. Dessa skall följas upp och utvärderas av kommunstyrelsen centralt i förvaltningsberättelsen. Det är denna uppföljning och utvärdering som revisorerna skall bedöma och lämna utlåtande över. Fullmäktige formulerar uppdraget i budgeten. En underhandsrapportering med bedömning av sannolikheten att uppfylla målen lämnas av kommunstyrelsen i delårsrapporten och en slutredovisning av uppdraget görs i årsredovisningen. Som underlag för sin uppföljning använder kommunstyrelsen uppföljningarna från verksamheterna i nämndskommentarerna. Till delårsrapporten lämnar revisorerna en bedömning och till årsredovisningen en revisionsberättelse. För att både kommunstyrelsen och revisorerna skall veta vilka mål som fullmäktige anser är de som skall följas upp och utvärderas centralt bör dessa preciseras i budgeten. Detta görs lämpligen i ett särskilt avsnitt i samband med att man beskriver begreppet god ekonomisk hushållnings tolkning för den egna kommunen. Det kan varken vara praktiskt möjligt eller anses vara lagstiftarens mening att kommunstyrelsen respektive revisorerna skall följa upp och bedöma alla de hundratals mål som finns inom nämnderna. Lämpligen väljs ett mindre antal med övergripande strategisk innebörd ut. Bedömning Formellt sker idag ingen utvärdering av verksamhetsmål i förvaltningsberättelsen. Detta kan tolkas som att kommunstyrelsen inte heller vet vilka övergripande mål som fullmäktige vill skall följas upp, baserat på den nya lagstiftningen. I avsaknad av en uppföljning och utvärdering i förvaltningsberättelsen har revisorerna tvingats göra en egen uttolkning utifrån de utvärderingar som görs i verksamhetskommentarerna. Med tanke på det positiva resultatet 2006 liksom för 2005, och efter att ha gjort en allmän genomgång av de verksamhetsmål/uppföljning som presenterats i nämndskommentarerna kan vi inte göra annan bedömning än att verksamheten har bedrivits så att målen för god ekonomisk hushållning i huvudsak har uppnåtts. Denna bedömning har fått göras på allmänna grunder i avvaktan på att fullmäktige preciserat hur begreppet god ekonomisk hushållning skall tolkas för Åstorps kommun. Enligt vår uppfattning är en förutsättning för att uppdraget skall kunna fungera att fullmäktige i budgeten klarlägger vilka som skall vara de övergripande mål som skall följas upp, i enlighet med vad vi ovan beskrivit. I avsaknad härav går det inte heller att fastställa vilka verksamhetsmål som revisorerna skall uttala sig om och bedöma. Det är inte lagstiftarens mening att revisorerna själva skall bedöma vilka mål man skall välja att bedöma utan denna APRIL 2007 Sida: 11

12 uppgift måste preciseras från fullmäktige. Annars kan varken kommunstyrelsen eller revisorerna fullfölja sina uppgifter härvidlag. I väntan på av fullmäktige preciserade mål i detta avseende borde kommunstyrelsen ändå kunnat i förvaltningsberättelsen göra en övergripande utvärdering av nämndernas måluppfyllelse utifrån deras verksamhetsmål och sammanfatta vad som fungerar väl och framför allt vad som inte uppnåtts och vilka åtgärder som avses vidtas. Detta kunde då ligga till grund för revisorernas bedömning. Detta kan ses som ett led i kommunstyrelsens uppsiktsplikt och skulle förtydliga rollerna mellan fullmäktige, kommunstyrelsen, nämnderna och revisorerna. 8. Revisorernas sammanfattande bedömning av om verksamheten bedrivits enligt god ekonomisk hushållning Efter granskningen av årsredovisningen för 2006 är det revisorernas uppfattning att de av kommunfullmäktige antagna finansiella målen för 2006 har uppfyllts, att det lagstadgade balanskravet har uppfyllts, att de av kommunfullmäktige antagna målen för verksamheten i huvudsak har uppnåtts och att verksamheten därmed kan anses ha bedrivits enligt god ekonomisk hushållning. Vi har därvid gjort en övergripande bedömning utifrån samtliga nämnders verksamhetsmål, att bokslutet och årsredovisningen i alla väsentliga delar är korrekt upprättat och visar en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning med undantag för de avvikelser mot god redovisningssed som påträffats vilket medför att redovisat resultatet är 5,6 Mkr för lågt. APRIL 2007 Sida: 12