Bredbandsstrategi för Mölndals stad

Transkript

1 1 Bredbandsstrategi för Mölndals stad Styrdokument Strategi Ansvarig IT-chef Beslutat av Kommunfullmäktige 2017, 174 Dnr Ks 308/17 Gäller för Mölndals stad Gäller från och med Senast uppdaterat

2 2 Innehåll Sammanfattning Bakgrund Syfte Mål Målbild Uppdrag Långsiktiga mål Omvärldsanalys Samhällsutmaningar Den pågående digitaliseringen Bredbandsutbyggnaden i Sverige Nöjesnät som möjliggörare för välfärdstjänster Robusthet Landsbygd Marknadsaktörers roll på landsbygden Kommunala vägval för utbyggnad av bredband Marknaden ansvarar för utbyggnaden Sänka kostnaderna för att bygga fiber Nuläge Mölndals stads förvaltningsnät Allmännyttan (Mölndalsbostäder) Fiberaktörer i Mölndals stad Nätkartläggning i Mölndal Landsbygdsbidrag i Mölndals stad Strategi Fas 1 - Mölndal låter marknaden verka i konkurrens Fas 2 - Alla i Mölndals stad erbjuds bredbandsanslutning Fas 3 - Alla har tillgång till bredband med höga hastigheter Förvaltning och uppföljning av bredbandsstrategin Målbild Uppdrag Erbjudande om bredband med höga hastigheter Tillgång till bredband med höga hastigheter Kompletterande uppföljning för bättre beslutsunderlag Handlingsplan för bredbandsstrategin... 19

3 3 Bredbandsstrategi Regeringen har beslutat om en bred och sammanhållen strategi för IT-politiken, IT i människans tjänst en digital agenda för Sverige. Nyligen presenterades även en ny bredbandsstrategi som omfattar alla som bor i Sverige. Målet till år 2020 har höjts till att 95 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s samt att till år 2025 bör hela Sverige ha tillgång till snabbt bredband. Mölndals stad har tagit beslut om en lokal digital agenda som visar riktningen och tydliggör ansvar och styrning för utvecklingen mot e-samhället. Agendan beskriver ett antal insatsområden där staden och medborgarna kan dra nytta av digitaliseringens möjligheter. För att alla ska inkluderas och därmed kunna dra nytta av digitala utvecklingen är en bredbandsinfrastruktur med hög kapacitet en av grundförutsättningarna. Denna bredbandsstrategi visar vilken väg och hur Mölndal ska nå uppsatta mål kring bredband. Tillgången till bredband i Mölndals stad är i dag relativt hög. Den senaste bredbandskartläggning från Post- och Telestyrelsen (PTS) 2016 visar att 81 % av alla hushåll och företag har tillgång till bredband med hög kapacitet vilket är en ökning med nästan 8 procentenheter från Under 2016 har känslan varit att det byggs fiber överallt. I dagsläget är det de två enskilt största aktörerna i Sverige, Telia och IP-Only som tillsammans med Svenska Stadsnät erbjuder bredband via fiber i Mölndal. Sammanfattning I denna bredbandsstrategi formuleras tre bredbandsmål för Mölndals stad under perioden Alla hushåll och företag i Mölndal bör senast 2019 erbjudas möjlighet att ansluta sig till bredband om minst 100 Mbit/s. 95 % av alla hushåll och företag i Mölndal bör senast 2019 ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. 98 % av alla hushåll och företag i Mölndal bör senast 2022 ha tillgång till bredband om minst 1000 Mbit/s. En genomförd nätkartläggning visar att det finns ca 700 byggnader av intresse som bedöms att marknaden inte kommer att ansluta på marknadsmässiga grunder. Mölndals stad kommer tillsammans med marknaden att ta ansvar för att dessa byggnader ska erbjudas bredband med hög kapacitet. Mölndals stad ser det inte som ett kommunalt uppdrag att bygga bredband utan ska uppmuntra och stimulera marknaden att bygga ut fiber till hushåll och företag. Bredbandsstrategin har detta som utgångspunkt och kan sammanfattas i tre faser.

4 4 Första fasen innebär att utbyggnadsintresset som finns bland marknadsaktörer att bygga ut fiber behöver stöttning från staden att hjälpa dem minska sina kostnader genom ökad tydlighet, information och snabbhet. Andra fasen innebär att även de hushåll och företag som marknaden inte kan bygga ut till på marknadsmässiga villkor skall inkluderas och erbjudas möjligheten till bredband med höga hastigheter. Staden kommer överväga att upphandla bredband till de områden som ännu inte erbjudits fiber. Tredje fasen innebär att alla ska ha tillgång till bredband med höga hastigheter för att inkluderas i digitaliseringen och därmed kunna ta del av e-samhället. 1. Bakgrund Regeringen har stakat ut riktningen genom IT i människans tjänst en digital agenda för Sverige och 2015 antog VGR en regional digital agenda för Västra Götalands län, "Smart region Västra Götaland". Regeringen presenterade i mitten av december 2016 en ny bredbandsstrategi som omfattar alla som bor i Sverige. Tidigare mål angav att 90 % av alla hushåll skulle ha tillgång till bredband med en kapacitet av minst 100 Mbit/s senast år Nya målet för 2020 är att 95 % av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s samt att hela Sverige bör ha tillgång till snabbt bredband Man räknar då även med att 98 % av befolkningen har bredband om minst 1000 Mbit/s år Ett ytterligare mål anger att hela Sverige år 2023 bör ha tillgång till mobila tjänster av god kvalitet på platser där människor, företag och saker normalt befinner sig såsom vid fritidshus, i friluftsområden och längs vägar och räls. Mölndal stad har tagit fram en digital agenda som tydliggör ansvar och styrning för utvecklingen mot e-samhället och beskriver ett antal insatsområden. Den digitala agendan utgår från Mölndal Vision 2022 och gäller under åren Mölndal vill genom digitaliseringen och den digitala agendan skapa en effektiv e-förvaltning och möjliggöra ett funktionellt arbetssätt. Mölndal vill utveckla digitala tjänster som ska vara förstahandsvalet för dem som bor och verkar i staden. Mölndal vill även minska det digitala utanförskapet bland sina medborgare. För att fler ska inkluderas och därmed kunna dra nytta av digitala utvecklingen är ett insatsområde i digitala agendan att Mölndals stad tar ett ökat ansvar för en god digital infrastruktur genom bredband med hög kapacitet. Mölndals tidigare bredbandsmål som sattes i Mölndals IT-strategi 2012 löd: Staden skall via sina partners verka för att alla hushåll och företag i Mölndal skall ha möjlighet att ansluta sig till internet med en hastighet av minst 100 Mbit/s senast I handlingsplanen för den nya digitala agendan fastslår Mölndals stad att det inte är ett kommunalt uppdrag att bygga bredband men att man ska uppmuntra och stimulera marknaden att genomföra utbyggnaden av bredband för att nå målsättningen.

5 5 2. Syfte Syftet med bredbandsstrategin är att fastställa en långsiktig och övergripande strategi avseende bredband till slutanvändare i förhållande till de mål och åtaganden som antas. Strategin ska även ange en målbild för bredbandsutvecklingen och belysa utvecklingsbehoven ur ett samhällsperspektiv samt vara ett stöd i kommande planarbete. 3. Mål Bredbandsstrategin tar avstamp i politisk avsiktsförklaring, prioriterade mål och styrindikatorer i Mölndals Digitala Agenda. Utifrån detta formuleras en målbild, uppdrag och långsiktiga mål för Bredband inom staden Målbild Alla som bor, verkar och besöker Mölndals stad ska inom stadens geografi ha tillgång till bredband med kapacitet som krävs för att ta tillvara de möjligheter som e-samhället erbjuder Uppdrag Mölndals stad ska aktivt arbeta för att alla hushåll, företag och besökare ska få tillgång till bredbandstjänster med kapacitet som krävs för att ta tillvara de möjligheter som e-samhället erbjuder Långsiktiga mål Mölndals stad har valt att följa målen som regeringen har satt upp i sin bredbandsstrategi men att tidigarelägga när de ska uppnås. Detta innebär att: alla hushåll och företag i Mölndals stad bör senast 2019 erbjudas möjlighet att ansluta sig till bredband om minst 100 Mbit/s. 95 % av alla hushåll och företag i Mölndals stad bör senast 2019 ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Tillgång - se punkten 3.4 nedan. 98 % av alla hushåll och företag i Mölndals stad bör senast 2022 ha tillgång till bredband om minst 1000 Mbit/s. Samtidigt bör alla hushåll och företag i staden ha tillgång till minst 100 Mbit/s. Tillgång till bredband I dagsläget tolkar Post- och Telestyrelsen (PTS) regeringens skrivning om att ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s enligt följande: Tillgång till bredband definieras här som att ett internetabonnemang på kort tid och utan särskilda kostnader kan beställas till adressen för en stadigvarande bostad eller ett fast verksamhetsställe (dvs. till adressen för ett hushåll eller ett arbetsställe). Till särskilda kostnader räknas kostnader utöver vad som normalt debiteras slutkunder vid försäljning av internetabonnemang, dvs. utöver abonnemangs-, anslutnings-, uppsägningsavgifter med mera, samt mindre kostnader i syfte att förbättra bithastigheten. Ett exempel på en särskild kostnad, som alltså inte ska behövas enligt definitionen, är installation av fiber från tomtgränsen till huset (ca kr).

6 6 Detta innebär i praktiken att alla lägenheter i flerfamiljshus och villor samt arbetsställen ska ha fiber indraget hela vägen till lägenheten eller att fiber ansluter ett fastighetsnät som är indraget hela vägen till lägenheten. 4. Omvärldsanalys 4.1. Samhällsutmaningar Lokalsamhället står inför flera utmaningar som ligger på kommunernas ansvar att förhålla sig till och hitta lösningar för: En förändrad demografisk struktur med allt fler äldre kommer att medföra ökade kostnader för bland annat vård och omsorg samt göra tillgången till arbetskraft mindre Omflyttning av människor från landsbygd till städer Behov av en hållbar livsstil och ett hållbart samhälle Högre konkurrenstryck för företag genom de senaste årtiondenas globalisering där vikten av geografisk placeringen av arbetskraft tenderar att minska Digitaliseringen spelar en viktig roll för att hantera dessa utmaningar och det behöver hittas nya tjänster som bidrar till att utmaningarna kan hanteras på ett rimligt sätt för samhället, såväl praktiskt som ekonomiskt. Ur offentlig verksamhets perspektiv är det viktigt att: skapa förutsättningar för rationalisering, samordning och effektivisering av offentliga verksamhetssystem möta ökade krav på offentlig service till oförändrade eller sänkta kostnader och ge lika bra offentliga digitala tjänster på landsbygd som i tätort vårdgivare kan leverera den patientservice som förväntas i hemtjänsten, sjuk- och tandvård samt för sjuka som vårdas hemma skolor, högskolor och universitet fortsätter ha bra tillgång till bredband med hög kapacitet för att ge elever, studenter och forskare bra förutsättningar för sina studier och sitt arbete Ur näringslivsperspektiv är det viktigt att: skapa förutsättning för expansion och utveckling av befintliga företag ge möjlighet för företagsetablering av moderna företag i alla delar av staden säkerställa inflyttning av arbetskraft Ur invånarnas perspektiv är det viktigt att: få tillgång till effektiva samhällstjänster som ger en enklare och tryggare vardag få tillgång till TV, underhållning och att möjliggöra för distansutbildning möjliggöra ökat arbete hemifrån och distansmöten vilket ger hållbar utveckling boende i tätorten och landsbygden har samma förutsättningar för elektronisk kommunikation få ökade möjligheter att delta i den demokratiska processen

7 Den pågående digitaliseringen Samhället blir allt mer digitaliserat. Denna utveckling inleddes egentligen redan när manuella register började ersättas med de tidiga hålkortsbaserade datorerna. Digitaliseringen har genomgått några olika faser som har tillfört nya möjligheter. Stordatorns inträde skapade förutsättningar för en effektiv administration och persondatorns inträde gav den enskilde tillträde till den digitala arenan som då effektiviserade företagen på individnivå. Internets genomslag kopplade samman människor, företag, organisationer och datorer över hela världen och har skapat helt nya förutsättningar för en globaliserad ekonomi Bredbandsutbyggnaden i Sverige Bredbandsutbyggnaden i Sverige har också genomgått en utveckling i olika faser. Först ut var det uppringda modemet där användare ringde upp en modempool för anslutning till internet. Denna tjänst fanns tillgänglig om användaren hade ett fast telefoniabonnemang men tekniken satte gränser för effektiviteten max 0,05 Mbit/s var möjligt att överföra. I slutet av 90-talet och i början av 00-talet byggdes ADSL-näten ut. ADSL är en teknik som även det använder kopparnätet som telefonin använder. ADSL har byggts ut till en mycket stor del av Sveriges hushåll. Tekniken medger dataöverföring på hastigheter på upp till ca 50 Mbit/s. Ägaren av kopparnäten (Telia Company) har dock påbörjat en nedmontering av kopparnäten och inom en 10-årsperiod kommer stora delar av dessa nät att vara ur drift. Sedan slutet av 00-talet pågår en fiberutbyggnad av storformat i Sverige, där kommuner/stadsnät och operatörer bygger fiber till villor, flerfamiljshus och företag var ca 33 % av Sveriges småhus anslutna till fiber och utbyggnadstakten är hög Nöjesnät som möjliggörare för välfärdstjänster Utbyggnaden av bredbandsnäten i Sverige har i första hand varit drivet av hushållens och operatörernas investeringsvilja. Genom att hushållen haft en hög efterfrågan och betalningsvilja för effektiva bredbandstjänster har operatörerna och stadsnäten drivit stora mängder kapital in i fiberutbyggnaden. De efterfrågade tjänsterna från hushållen har i huvudsak varit tripleplay-baserade med internet, tv och telefoni. Framåt är förväntningarna att bredbandsnäten i allt större utsträckning ska användas för digitala nyttotjänster parallellt med nöjestjänster. På så sätt har nöjesnäten varit en möjliggörare för digitaliserad offentlig välfärdsproduktion och utveckling av företagande samt för att kunna främja en hållbar utveckling av vård- och omsorgstjänster, säkerhet, offentliga tjänster och medborgarens tillträde till den offentliga arenan. Mognadsgraden bland aktörerna är dock fortfarande låg. Det saknas affärsmodeller, teknisk standardisering och branschpraxis vilket gör att utvecklingen fortfarande går långsamt, trots att såväl privata som offentliga aktörer diskuterar digitalisering och produktion av digitaliserade tjänster genom bredbandsnät i allt större utsträckning. EU konstaterar från ett antal pilotprojekt i Danmark, Sverige och Finland att ett antal fokusområden behöver genomarbetas för att utvecklingen inom området ska ta fart:

8 8 Stöd utbyggnaden av FTTH-nät (Fiber To The Home) Främja operatörsneutralitet Definiera en ekonomiskt hållbar affärsmodell för hemvårdstjänster Förbered organisatoriska förändringar och utbildningsprogram Definiera en specifik digital tjänsteklass inklusive nätverkskrav Standardisera den tekniska plattformen En absolut grundförutsättning för att det offentliga ska kunna använda bredbandsnäten för framtida produktion av digitaliserade nyttotjänster är att utbyggnaden når så många som möjligt. Målsättningen för det offentliga Sverige kommer därför vara att utbyggnaden ska ske till så många som är ekonomiskt försvarbart att koppla upp vilket innebär väldigt nära 100 % i praktiken Robusthet Kraven från slutkunderna är måttliga och den tillgänglighetsnivå som tillämpas av aktörerna i bredbandsnäten är baserad på så kallad best effort, det vill säga att parterna hanterar förebyggande drift och underhåll samt incidenthantering så gott det går utan att affären lastas med för höga kostnader. Vi har redan sett initiativ som pekar ut riktningen. PTS har initierat projektet Robust fiberanläggning som syftar till att etablera en miniminivå vid byggnation av fibernät. I de nya föreskrifterna om krav på driftsäkerhet, som PTS meddelade under 2015, höjs nivån avsevärt för hur nätägare ska strukturera arbetet som rör tillhandahållandet av allmänna kommunikationsnät. Från PTS gör man idag ingen skillnad mellan tätort och landsbygd avseende driftsäkerhet. I takt med att elektroniska kommunikationer blir en allt viktigare samhällsfunktion såväl för kommunala som för företag och hushåll kommer robustheten att bli allt mer viktig Landsbygd Som en del av att uppnå den nationella Digitala Agendan satsar regeringen 3,25 miljarder kronor för bredbandsutbyggnad på landsbygden mellan Stödet hanteras av Länsstyrelsen och styrs av Jordbruksverkets Landsbygdsprogram. För Västra Götalands län finns totalt 540 miljoner kronor i stödmedel från denna satsning. Genom landsbygdsprogrammet kan byalag, ideella och ekonomiska föreningar, operatörer, organisationer och kommuner söka stöd för att anlägga bredband i områden där utbyggnad inte sker på ren kommersiell grund och där det inte finns tillgång till någon form av bredbandsnät med hög kapacitet. I Västra Götalands län är stödnivån 40 % av investeringskostnaden, resterande 60 % ska täckas av privata medel och eventuella kommunala bidrag. Det nuvarande programmet om 3,25 miljarder till bredbandsstöd har bedömts som helt otillräckligt för att bredbandsmålen i den nationella Digitala Agendan ska kunna uppfyllas. Därför har regeringen beslutat att tillföra ytterligare 1 miljard till utbyggnad av bredband till landsbygden.

9 9 Beslut om stöd till enskilda områden kommer tidigast att ske under 2018 vilket då kan ge marknadsaktörer större möjlighet att ansluta hushåll och företag på landsbygden Marknadsaktörers roll på landsbygden Under den pågående stödperioden har operatörernas roll och intresse för fiberetablering på landsbygden ökat avsevärt. Inom många stödberättigade områden på landsbygden har marknadsaktörer och stadsnät beviljats stöd. Det är även många byalag som väljer att överlåta beviljade stöd till operatör för genomförande av projekten och uppföljande av regelverket som kommer med stödet. Anledningen till detta är att de projekt som prioriteras för stöd idag är så pass stora geografiskt och ekonomiskt att det är svårt för ett byalag att genomföra. Byalagen är generellt sett dessutom inte intresserade av att äga och förvalta ett fibernät. För att kunna etablera och förvalta fibernät krävs att man har branscherfarenhet och en etablerad organisation vilket byalag ofta saknar och därmed ses det som en stor risk att stå som projektägare. De områden som beviljas stöd har också en hög intressegrad, ofta uppåt % vilket har stor betydelse för om operatörerna vill genomföra projektet eller inte. Vissa operatörer väljer att bygga utan statligt stöd på landsbygden. Detta kan då ske i samråd med en förening eller att kommunen går in och bidrar för att öka intresset för att bygga bredband på landsbygden Kommunala vägval för utbyggnad av bredband Kommunerna i Sverige tillämpar flera olika förhållningssätt för hur man driver och utvecklar sin bredbandsverksamhet. Syftet med att bedriva en bredbandsverksamhet varierar också. En del driver verksamheten primärt för att säkerställa att bredband verkligen byggs ut även i mer perifera områden, andra fäster blicken på framtiden och menar att en ökad digitalisering av samhällstjänster kräver en digital ryggrad som bara samhället kan ta ett fullt ansvar för. Spännvidden är stor. Olika kommuners val av utbyggnadsstrategi Olika kommuner gör också olika val i hur de bedömer att de bäst kan hantera utbyggnaden för att belasta den kommunala budgeten i så liten utsträckning som möjligt. En del kommuner nöjer sig med att samverka med privata aktörer medan andra tycker att de gör mest nytta som infrastrukturägare och väljer att stanna på denna nivå i värdekedjan.

10 10 Andra kommuner menar att de måste inkludera en större del av värdekedjan för att få rätt förutsättningar och ekonomi i utbyggnaden. Dessa kommuner blir i allmänhet egen kommunikationsoperatör och omfattar då ca 2/3 av utbyggnadens totala omsättning. Man tar då både rollen som nätägare och kommunikationsoperatör i den öppna modellen. En del kommuner väljer att samverka med omkringliggande kommuner genom regional samverkan för att få ännu bättre ekonomiska förutsättningar för sin nätutbyggnad Marknaden ansvarar för utbyggnaden Att förlita sig på att marknadens aktörer löser bredbandsutbyggnaden i kommunen kan vara riskfyllt då en marknadsaktör främst drivs av två faktorer: Att ansluta så många kunder som möjligt för att skapa en anläggningstillgång och en potentiell intäkt som därmed bygger ett finansiellt värde. Värdet på anläggningstillgången är också kopplad till lönsamheten. Ju bättre lönsamt desto högre värde. Marknadsaktörerna tenderar därför att skjuta över finansieringsansvaret på den enskilde kunden. Om inte tillräcklig lönsamhet kan uppnås i ett utbyggnadsprojekt är sannolikheten låg att detta projekt genomförs. Detta kan marknadsaktören styra genom att sätta anslutningskostnaden orimligt högt för den enskilde kunden i områden med sämre lönsamhet. Marknadsaktören tenderar därför att främst fokusera sin utbyggnad på de mest lönsamma projekten vilket medför att risken är stor att de mindre lönsamma områdena inte byggs ut. Det enda sättet för en kommun att garantera en utbyggnad i detta scenario är genom att i ett samverkansavtal ställa krav på utbyggnad även i områden med sämre lönsamhet utan att anslutningskostnaden för den enskilde kunden för den skull blir orimligt hög. Det finns idag inga kända exempel på en sådan utformning i ett avtal mellan en kommun och en marknadsaktör där utbyggnad faktiskt garanteras. Om man ska teckna ett samverkansavtal måste det finnas tillräckliga incitament för operatören att det blir ekonomiskt intressant att bygga ut till 100 %. Den största fördelen med att överlåta bredbandsutbyggnaden på marknadsaktörerna är att kommunen själv inte behöver finansiera en utbyggnad. Risken är dock att det då enbart genomförs i de lönsammare tätorterna. En annan fördel är att det är juridiskt oantastligt att överlåta på marknaden att genomföra bredbandsutbyggnaden Sänka kostnaderna för att bygga fiber Det finns ett antal saker som kommuner kan göra för att minska kostnaderna för marknadsaktörer i deras utbyggnad utan att detta får negativa konsekvenser för kommunen. Tillåt marknadsaktörerna att återställa marken själva efter förläggning Ge tydliga schaktföreskrifter och ställ samma krav på marknadsaktörer som på kommunens egna entreprenörer samt kräv förlängd garantitid på återställningen Tillåt alternativa förläggningsmetoder som fräsning och microtrenching

11 11 Kommunicera planer för samförläggning med marknadsaktörer och vilka priser och villkor som gäller för samförläggning Kommunicera internt inom kommunen om att det är viktigt att nå uppsatta bredbandsmål och vad som kan göras för att kostnaderna ska minska för marknadsaktörerna 5. Nuläge Mölndal är den tredje största kommunen i Västra Götaland, befolkningsmässigt. Jämfört med övriga Sverige ligger en mycket stor andel av stadens drygt hushåll och arbetsställen i tätort. Mölndal har även en klart större andel av hushåll som bor i flerfamiljshus än rikssnittet. Mölndal har kommit långt i att nå det nationella bredbandsmålet hade 81 % av hushåll och företag tillgång till bredband om 100 Mbit/s vilket är en ökning med nästan 8 % -enheter jämfört med Inom tätort och småort hade 83 % tillgång 100 Mbit/s. Inom ej tätort och småort är det endast 4 % som har tillgång till 100 Mbit/s. Dock är byggnaderna få. 100 % av hushållen och arbetsställen har tillgång till bredband upp till 10 Mbit/s, i huvudsak via ADSL. 99 % av tätort och småort och 90 procent av ej tätort och småort har tillgång till 30 Mbit/s. (PTS, oktober 2016). Totalt (st) Andel Hushåll (st) Andel Företag (st) Andel Tillgång 100 MBit/s % % % Varav tätort, småort % % % Varav ej tätort, småort 24 4% 14 3% 10 6% Antal hushåll och företag som har tillgång till 100 Mbit/s i Mölndals stad (Källa: PTS Bredbandskartläggning 2016) Antal hushåll och företag som har tillgång till fiber i Mölndals stad (Källa: PTS Bredbandskartläggning 2016) I tätort och småort sker utbyggnad av fiber i snabb takt och under 2016 har andelen med tillgång till fiber ökat med 10 % -enheter till 76 % vilket är en mycket stor ökning. Utbyggnaden av fiber i ej tätort och småort är fortfarande låg och endast 4 % har tillgång till fiber. Den begränsande andelen anslutna beror sannolikt på bristande lönsamhet i att förlägga fiber på landsbygd där hushåll och företag är relativt få. Under 2016 är dock upplevelsen, av tekniska förvaltningen som beviljar grävtillstånd, att det byggs fiber överallt i Mölndal.

12 12 Marknadsdriven utbyggnad inom tätort kommer att avta i takt med att full utbyggnad nås till följd av ökad komplexitet och minskad lönsamhet. Eftersom tätorten idag har ett väl utbyggt fibernät, även om inte alla hushåll och företag är anslutna ännu, är det svårt för en ny aktör att gå in här och bygga nät med bra ekonomi. I tätorten handlar det primärt om att befintliga aktörer ska förtäta sitt nät och ansluta de fastigheter som idag inte är anslutna. Figuren till vänster visar tillgång till 100 Mbit/s och figuren till höger visat tillgången till fiber. Nedre delen av figuren visar nödvändig utbyggnadstakt för att nå det nuvarande nationella bredbandsmålet. Underlaget till figurerna är PTS bredbandskartläggning Mölndals stads förvaltningsnät Mölndal Energi AB byggde fibernätet fram till 2007 varefter nätet förvärvades av Svenska Stadsnät AB. Svenska Stadsnät, som nu är en del av Teliakoncernen, är idag leverantör av svartfiber till ca 150 arbetsställen inom stadens organisation Allmännyttan (Mölndalsbostäder) Allmännyttan i Mölndal, Mölndalsbostäder, består idag av ca lägenheter. Fastighetsnäten i allmännyttan har i huvudsak fiber med kapacitet upp till 1000 Mbit/s. Tjänsteleverantörer till allmännyttan är idag Com Hem via dubbelriktat kabel-tv nät samt Bredbandsbolaget, Telia och Canal Digital via fiber. Mölndalsbostäder har beslutat att övergå till en öppen lösning och har Teliaägda Zitius som kommunikationsoperatör.

13 Fiberaktörer i Mölndals stad I Mölndal agerar tre bredbandsaktörer; Svenska Stadsnät, Telia och IP-Only. Telia och IP- Only har aviserat att investera stora belopp i fiberutbyggnaden i Sverige. Dels genom att bygga egen fiber men också genom att växa via förvärv av både kommunala och privata stadsnät, fiberföreningars fibernät samt fiberetableringsbolag och kommunikationsoperatörer. Båda bolagen tecknar samverkansavtal med kommuner och stadsnät. Svenska Stadsnät Svenska Stadsnät agerar i kommuner som privat stadsnät och har hela kommunen som målgrupp; hushåll, företag, fastighetsägare, samfälligheter/byalag och kommunala verksamheter. Man bygger fiber, hyr ut fiber och kapacitet, agerar kommunikationsoperatör och har flera tjänsteleverantörer i sin öppna lösning. Svenska Stadsnät förvärvades av Telia 2012 och är sedan dess en del i Teliakoncernens fibersatsning. Telia Telia agerar på alla nivåer i värdekedjan då man är både nätägare, tjänsteleverantör och kommunikationsoperatör. Telia agerar med olika bolag och varumärken på olika delar i värdekedjan och på marknaden. Telia Öppen fiber är Telias varumärke när man bygger ut fiber till villor, flerfamiljshus och företag och agerar kommunikationsoperatör. Telia levererar slutkundstjänster för internet, telefoni och TV tillsammans med andra tjänsteleverantörer i sitt fiberkoncept. Skanova är Telia infrastrukturbolag som äger, bygger och driver Telias koppar- och fibernät. Kommunikationsoperatören Zitius, som Telia förvärvade 2014, har bland annat kontrakt med stora kommunala bostadsbolag men har sedan 2015 även fått utökat ansvar att göra infrastrukturaffärer på landsbygden. Telia erbjuder ett brett utbud av slutkundstjänster till både privat- som företagskunder inom både fast- och mobila nät. IP-Only IP-Only bygger ut fiber till villor, flerfamiljshus och företag och agerar på två nivåer i värdekedjan, nätägare och kommunikationsoperatör. IP-Only använder namnet som varumärke i kombination med ort- eller regionnamn. För etablering av fibernät på landsbygden används ByNet som IP-Only förvärvade IP-Only levererar slutkundstjänster för internet, telefoni och TV tillsammans med andra tjänsteleverantörer i sitt fiberkoncept.

14 14 6. Nätkartläggning i Mölndal En kartläggning av nuläget för fiber har gjorts för att belysa de områden som kommer att vara svårare för marknaden att bygga ut fibernätet till. Kartläggningen ska även ge en uppskattning av resterande kostnad för att bygga fiber till de byggnader och hushåll som inte har tillgång idag. För fördjupning, se Bilaga 1 Nätkartläggning. De områden som är utbyggda eller som marknaden troligen kommer att bygga ut (gröna) och de områden som kräver mer resurser (röda). Streckad linje anger ej tätort. Underlaget är PTS bredbandskartläggning 2016 tillsammans med Mölndals stads bedömning Resultat av nätkartläggningen Nätkartläggningen visar att det är relativt få byggnader kvar i framförallt tätort som marknaden troligtvis inte kommer att erbjuda fiber till. Detta beror på att de områden som marknaden redan har byggt ut fiber till eller troligen kommer att bygga ut är de som är mest attraktiva ur ett lönsamhetsperspektiv. De områden som är kvar har få möjliga kunder (få byggnader) och är relativt glest bebyggda (långa avstånd mellan byggnader) vilket innebär högre medelkostnad och lägre lönsamhet. Det finns idag ca byggnader av intresse i Mölndals stad. Av dessa är det nu knappt 700 som marknaden troligtvis inte kommer att erbjuda fiber. Medelkostnad per byggnad att ansluta i dessa områden hamnar i tätort på drygt kr och på landsbygd på drygt kr.

15 15 Tabellen nedan visar totalkostnad för byggnation av ett nytt passivt nät (inklusive kostnader för projektering och byggledning men exklusive eventuella större områdesnoder) till samtliga byggnader av intresse som idag inte redan har tillgång till bredband och inte ligger i en trolig närhet till fiberanslutna byggnader (homes passed-område) som innebär att fastigheten är förberedd för fiber genom kanalisation vid tomtgräns. Byggnader kvar* Total kostnad kvarvarande** Marknaden anses kapabel att investera*** Resterande investering som krävs 100% 75% 100% 75% Landsbygd ,5 Mkr 12,2 Mkr 9,2 Mkr 3,3 Mkr 6,3 Mkr Tätort ,9 Mkr 10,7 Mkr 8,0 Mkr 8,2 Mkr 10,9 Mkr Total ,4 Mkr 22,9 Mkr 17,2 Mkr 11,5 Mkr 17,2 Mkr * Byggnader av intresse, se avsnitt om indata i Bilaga 1 - Nätkartläggning. I områden där marknaden troligen inte kommer att kunna nå tillgångsmålet. ** Kostnad för nät till samtliga kvarvarande byggnader, med hänsyn till den andel som redan har tillgång i området (enligt PTS). *** Slutkunder i form av anslutningsavgifter, och byggnationsinvestering från nätägare/operatör, baserat på 75% respektive 100% anslutningsgrad. Gapet mellan vad marknaden anses kunna investera och kostnaden för att erbjuda fiber till byggnader av intresse ligger mellan 11,5 och 17,2 miljoner kronor Landsbygdsbidrag i Mölndals stad Mölndal har totalt ca 420 folkbokförda hushåll och ca 150 företag som kan anses bidragsberättigade enligt PTS bredbandskarta för stödberättigade områden. Regeringens beslut om ytterligare stöd om 1 miljard kronor till bredband på kan ge marknadsaktörer större möjlighet att ansluta hushåll och företag på landsbygden. I Mölndals stad finns ännu inga medel sökta inom landsbygdsprogrammet och de bredbandsföreningar som drivs i staden finns i tätorter och är inte bidragsberättigade. Utifrån Mölndals stads förutsättningar är landsbygden relativt liten men det finns fortfarande möjlighet att söka bidrag. Kravet för att få bidrag är att det finns mellan hushåll i området och att bredbandsprojektet uppfyller minst 345 poäng utifrån Länsstyrelsens prioriteringsgrunder. Några områden i kommunen har mellan hushåll och för att de ska uppfylla kravet på 345 poäng ska det finnas: 1. en anslutningsgrad på minst 85 procent av de folkbokförda hushållen 2. kompetens, kunskap och kapacitet för att genomföra investeringen 3. en budget för områdeskostnaderna, projektplan och beskriven projektorganisation I ansökan ska också en lista med de intresseanmälda bifogas.

16 16 De landsbygdsområden som skulle kunna vara möjliga att söka stöd för är de som i kartläggningen är benämnda som nummer 104 och 105 (se figur nedan) vilka är de enda områden som har tillräckligt många folkbokförda hushåll för att kunna komma upp i 345 poäng, enligt beskrivningen ovan. I område 104 finns 111 byggnader av intresse kvar att ansluta. För dessa kan sökas bidrag för ca 1,7 miljoner kronor. Det blå området markerar Långås fiberförening som delvis är utbyggt. I område 105 finns 89 byggnader av intresse kvar att ansluta. För dessa kan sökas bidrag för ca 1,6 miljoner kronor. Bidragen som kan sökas baseras på 40 procent av projektens kostnad. Om marknaden inte visar intresse att ansluta dessa byggnader eller söka stöd för dessa, kan kommunen söka bidragen och agera projektägare. 7. Strategi Med den utbyggnadstakt av bredband som pågår i Mölndal är det stor sannolikhet att det nationella bredbandsmålet uppnås år Att nå målsättningarna i denna bredbandsstrategi, att alla bör ha möjlighet att ansluta sig till bredband med minst 100 Mbit/s senast 2019 och att alla bör ha tillgång till 1000 Mbit/s senast 2022, oavsett om man bor och verkar i tätort eller på landsbygd beskrivs i tre faser nedan.

17 Fas 1 - Mölndal låter marknaden verka i konkurrens Mölndal låter marknaden verka i konkurrens under 2017 och 2018 och underlättar för aktörer att upprätthålla det intresse och den utbyggnadstakt som finns idag. Mölndal följer noga bredbandsutvecklingen i staden. Mölndals stad uppfyller följande: Tillåter alternativa förläggningsmetoder Låter marknadsaktörer återställa vid fiberutbyggnad Skapar tydligt regelverk för grävtillstånd och snabbar upp processen Kommunicerar planer vid utbyggnad av el, vatten- och avlopp till marknadsaktörer där det är möjligt med samförläggning för bredbandsutbyggnad samt redovisar priser och villkor för samförläggning Vid utbyggnad av VAIO (Vatten och Avlopp I Omvandlingsområden) bör staden tillse att tomrör läggs ner för framtida bredband, om det inte är uppenbart onödigt Kommunicerar inom stadens förvaltningar att det är viktigt att nå uppsatta bredbandsmål och vad som kan göras för att kostnaderna ska minska för marknadsaktörerna Mölndal tillsätter en roll som bredbandssamordnare med ansvar att följa bredbandsutvecklingen i staden enligt uppsatta mål samt fånga upp eventuella problem vid utbyggnad och där söka gynnsamma lösningar. Bredbandsamordnaren ska även lotsa mölndalsbor och lokala företagare vidare vid förfrågningar om bättre bredband Fas 2 - Alla i Mölndals stad erbjuds bredbandsanslutning När marknaden inte på marknadsmässiga villkor längre kan bygga ut fiber i Mölndal så kommer det att finnas ett antal återstående hushåll och företag som inte erbjuds möjlighet till bredband med höga hastigheter. Mölndals stad kommer under kvartal tre 2018 ta ställning till att upphandla bredband med eventuellt kommunala bidrag för att även de återstående hushållen och företagen skall inkluderas och erbjudas möjligheten till bredband med höga hastigheter. Målet med en upphandling är att alla under 2019 som inte tidigare fått ett erbjudande om bredband med höga hastigheters ska erbjudas detta. Genomförd nätkartläggning indikerar vilka dessa områden och byggnader kommer att vara, samt till vilken kostnad dessa byggnader kan anslutas med fiber. Ett alternativ till fiber i en sådan upphandling kan vara radiolänk till områden som är svåra att nå på annat sätt. Nätkartläggning framöver, i kombination med dialog med marknadsaktörer, blir ett hjälpmedel för att göra en bedömning kring respektive område. Efteranslutning i områden som redan byggts förväntas marknadsaktörer efterhand ansluta i eftermarknadskampanjer Fas 3 - Alla har tillgång till bredband med höga hastigheter För att alla hushåll och företag ska ha möjlighet att inkluderas digitaliseringen och ta del av e-samhället krävs tillgång till bredband med höga hastigheter. För att tillse att alla i Mölndals stad får denna möjlighet kommer en komplettering av bredbandsstrategin att tas fram under 2020.

18 18 8. Förvaltning och uppföljning av bredbandsstrategin Bredbandsstrategin har en livslängd på 3-5 år beroende på hur bredbandstillgången utvecklas, politikens inriktning, prioriteringar hos aktörer som bygger fiber och prioriteringar inom Mölndals stad. Kommunstyrelsen ansvarar för Bredbandsstrategin och IT-avdelningen förvaltar densamma Målbild Målbilden bör ses över i samband med att Mölndals digitala agenda förändras eller att bredbandsstrategin ses över i sin helhet. Utför: Ansvarar: IT-avdelningen Kommunstyrelsen 8.2. Uppdrag Uppdraget bör ses över vartannat år eller senast i samband med att Mölndals digitala agenda förändras eller att bredbandsstrategin ses över i sin helhet. Uppföljning av relevanta nyckeltal ska ske varje år. Utför: Ansvar: IT-avdelningen Kommunstyrelsen 8.3. Erbjudande om bredband med höga hastigheter Nyckeltal kring hushåll och företag som blivit erbjudna bredband om minst 1000 Mbit/s följs upp varje år. Utför: Ansvar: IT-avdelningen tillsammans med andra enheter inom staden Kommunstyrelsen 8.4. Tillgång till bredband med höga hastigheter Nyckeltal kring hushåll och företag med tillgång till bredband om minst 1000 Mbit/s följs upp varje år i april genom PTS Bredbandsuppföljning. Utför: Ansvar: IT-avdelningen Kommunstyrelsen

19 Kompletterande uppföljning för bättre beslutsunderlag PTS Bredbandsuppföljning har en eftersläpning med ett halvår från insamlandet av information från nätägare, kommunikationsoperatörer och tjänsteleverantörer till att den publiceras. Det kan det då ha gått drygt ett och ett halvt år sedan hushåll och företag fått tillgång. Därför kommer denna uppföljning kompletteras med information som samlas in från aktörer som bygger bredband i Mölndals stad, hur många som anslutits mellan oktober och mars för att addera denna volym anslutna till PTS Bredbandsuppföljning. För att få ett bättre beslutsunderlag kommer även prognoser att göras där ansökningar av grävtillstånd och beviljade sådana ger underlag för bedömningar om vilka som kommer att anslutas det närmsta året. Mölndals stad kommer även att följa var försäljningskampanjer görs, vilket kan ge indikationer om hur mycket som kommer att anslutas inom 1-2 år. Utbyggnadsplaner för vatten, avlopp och el kan ge indikationer om samförläggning vilket kan ge en uppskattning om vad som kan anslutas 2-5 år framåt. 9. Handlingsplan för bredbandsstrategin En översiktlig handlingsplan för perioden Förankra bredbandsstrategi i Mölndals stad Definiera mätetal kring hur Mölndal verkar för och stimulerar bredbandsutbyggnad i staden Utse bredbandssamordnare 2018 Gör eventuellt upphandling under kvartal tre med mål att alla som inte tidigare fått ett erbjudande om bredband om minst 1000 Mbit/s ska erbjudas detta under Formulera strategi och handlingsplan under kvartal tre med mål att alla hushåll och företag i Mölndals stad ska ha tillgång till bredband om minst 1000 Mbit/s senast 2022