Akut leukemi, Cytostatikabehandling, Akut inskrivning - kunskapsunderlag, HEM 13620

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Akut leukemi, Cytostatikabehandling, Akut inskrivning - kunskapsunderlag, HEM 13620"

Transkript

1 Godkänt den: Ansvarig: Honar Cherif Gäller för: Hematologi Akut leukemi, Cytostatikabehandling, Akut inskrivning - kunskapsunderlag, HEM Innehållsförteckning Syfte och omfattning... 3 Bakgrund... 3 Termer och förkortningar... 3 Inskrivning... 3 Vitalparametrar... 4 Information och åtgärder i början av vårdtiden... 4 Broschyr om sjukdomen och blodcancerförening... 4 med cytostatikabehandling... 4 Induktionsbehandling... 5 Konsolideringsbehandling... 6 Underhållsbehandling... 6 Kryoterapi... 6 Fertilitet... 6 Håret... 7 Skyddsisolering... 7 Infektionssymtom... 7 Mukosit... 8 Hud/vävnad... 9 Hand-fot syndrom... 9 Centralvenös infart... 9 Omläggning och spolning... 9 Cytostatikaadministrering Utsöndring Vätskeregistrering Biverkningar Akut leukemi, Cytostatikabehandling, Akut inskrivning - kunskapsunderlag, HEM DocPlus-ID: DocPlusSTYR Version: 3.0 Handlingstyp: Instruktion/Rutin Sidan 1 av 58

2 Nutrition Elimination Sexualitet Aktivitet Fatigue Fysisk aktivitet Fysioterapeut Smärta Psykosocialt Närståendes stöd Kurator och annan stödverksamhet Stöd till Utskrivningsplan Hemfärd Egenvård Avsteg från beskriven rutin Åtgärder vid avvikelse Referenser Dokumenthistorik Dokumenthistorik för standardvårdplaner Bilaga 1 SVP HEM Akut leukemi Bilaga 2 SVP HEM Cytostatikabehandling Bilaga 3 SVP HEM Akut inskrivning vid hematologisk sjukdom Akut leukemi, Cytostatikabehandling, Akut inskrivning - kunskapsunderlag, HEM DocPlus-ID: DocPlusSTYR Version: 3.0 Handlingstyp: Instruktion/Rutin Sidan 2 av 58

3 Syfte och omfattning Detta kunskapsunderlag riktar sig till sjuksköterskor vid HEM som vårdar vuxna patienter från och med 18 år och omfattar: patient med nyupptäckt akut leukemi eller återfall patient som behandlas med cytostatika patient med övrig hematologisk sjukdom i behov av akut inläggning Det är kopplat till standardiserade vårdplanerna (SVP) SVP Akut leukemi, HEM, SVP Cytostatikabehandling, HEM och SVP Akut inläggning patient med hematologisk sjukdom, HEM som har lagts in som valbara SVP i Cosmic. SVP väljs under vårdåtagandet vid inskrivning. Omfattar omvårdnadsprocessen kring ovanstående behandlingar i slutenvård. När något sker med patienten som går utöver standardvård ska det dokumenteras separat i lämplig individuell, generell eller avdelningsspecifik vårdplan. Bakgrund Kunskapsunderlaget innehåller ett samlat sflöde med text och länkar till relevanta checklistor och SOP på omvårdnadsområden. All till de tre SVP finns med, dock kan det vara bra att veta att sflödet följer ordningen i SVP Akut leukemi. Termer och förkortningar Blaster Omogna, ej funktionsdugliga blodkroppar CVK HEM IVP SOP SVP TPN VAS Central venkateter Sektionen för Hematologi Individuellt vårdplan Utförandebeskrivning (Standard operating procedures) Standardiserad vårdplan Total parenteral nutrition Visuell analog skala, smärtskattning Inskrivning Omvårdnadsansvarig ssk ansvarar för att kontrollera om all nödvändig har getts. Förvissa dig om att patienten och ev. har förstått en Ge möjlighet till att ställa frågor Använd Inskrivning generell och HSCT, checklista HEM som innehåller förberedelser, kontroller, och dokumentation som krävs inför varje vårdtillfälle, oavsett orsak till slutenvård och inkluderar även förberedelser vid HSCT. Checklistan kasseras efter användning. Dokumentera i SVP Akut leukemi, Cytostatikabehandling, Akut inskrivning - kunskapsunderlag, HEM DocPlus-ID: DocPlusSTYR Version: 3.0 Handlingstyp: Instruktion/Rutin Sidan 3 av 58

4 Vitalparametrar MEWS bör alltid kontrolleras vid inskrivning för att ha ett utgångsvärde. Det finns med på checklistan för inläggning och bör enligt sjukhuset även finnas med i SVP. Beskrivning av MEWS finns i Vitalparametrar, mätning vuxen SOP, HEM Använd storleksanpassad blodtrycksmanschett (förråd vid soprummet) Saturationsmätare ska finnas på varje avdelningsstation. Får inte lämnas kvar på patientrummet. Det finns en öronprob vid akutvagnen som kan användas vid nedsatt perifer cirkulation. Dokumentera resultatet i journaltabell och välj i SVP Kontrollnivå ordineras av läkare utifrån Vitalparametrar, mätning vuxen SOP, HEM Även specifika kontroller görs vid transplantation samt vid försämring av allmäntillståndet. Fråga läkaren vilken kontrollnivå patienten ska ha Fyll i aktuell kontrollnivå i SVP Uppdatera kontrollnivån fortlöpande i SVP vid ändringar Skriv det uppmätta resultatet enbart i journaltabell (på övervakningslista om kontroller tas ofta se SOP ovan) Information och åtgärder i början av vårdtiden Broschyr om sjukdomen och blodcancerförening Muntlig och skriftlig om diagnos ges av patientansvarig läkare, om möjligt tillsammans med ssk. Närstående ska erbjudas att närvara vid en. Ge broschyr om aktuell sjukdom lämpligen i anslutning till ssamtal vid nydebuterad sjukdom (broschyrskåp på Blodmottagningen) Informera om Blodcancerföreningen vid nydebuterad sjukdom (broschyrskåp på röd avd.station) med cytostatikabehandling Läkaren bär huvudansvaret för om cytostatikabehandlingens mål och biverkningar. Det är dock viktigt att ssk känner till detta och vid behov upprepa given till patienten. Nedanstående text är för kännedom för vårdpersonal. Uppskattad behandlingstid, med reservation för olika kurers variation och patientens tillstånd: Akut leukemi induktionskur ca 4 veckor Akut leukemi konsolidering ca 1 vecka Övriga mindre cytokurer ca 2 dagar Hematologisk sjuk patient ca 5 dagar Beroende på indikation ges cytostatika per os, subkutant, intravenöst eller intratekalt. Läkemedlet hämmar celldelningen av cancercellen på olika sätt beroende på vilket cytostatika som används. Akut leukemi, Cytostatikabehandling, Akut inskrivning - kunskapsunderlag, HEM DocPlus-ID: DocPlusSTYR Version: 3.0 Handlingstyp: Instruktion/Rutin Sidan 4 av 58

5 Cytostatikabehandling vid akut leukemi ges intravenöst och syftar till att minska eller helt ta bort de leukemiska cellerna. Cytostatika ges i olika kombinationer beroende på vad för sorts leukemi det rör sig om och ibland används även strålning i kombination med cytostatika. Induktionsbehandling Två eller fler cytostatika ges mellan 3-7 dagar i syfte att få sjukdomen under kontroll eller rent av uppnå komplett remission, vilket betyder att inga eller låg procent (<5 % för akut leukemi) blaster ses i benmärgen. Efter induktionskuren undersöks om det finns blasterceller kvar i benmärgen. Om det finns behandlas patienten med en andra kur, om det inte finns (sanning med modifikation) har patienten kommit i remission. Men så långt är patienten ändå inte botad utan behöver få fler behandlingar som kallas konsolidering. Några vanliga induktionskurer är: ALL AML ABCDV (Cytarabin (Ara-C), betametason, cyklofosfamid, daunorubicin, vinkristin samt metotrexat intratekalt) DA-kur (daunorubicin, cytarabin) Tumörlyssyndrom Tumörlyssyndrom beror på snabbt sönderfall av ett stort antal tumörceller och kan uppstå såväl innan start av cytostatika som under induktionsbehandlingen och kan leda till bland annat akut njursvikt. Detta kan dock oftast undvikas genom riklig vätsketillförsel före och under induktionsbehandlingen (det går självklart bra att dricka per os måste inte vara intravenöst) samt tablett allopurinol som patienten ordineras att ta dagen före cytostatikabehandlingen startar och fortsättningsvis under hela kuren. Det är inte ovanligt att läkemedlet Fasturtec behöver ges om det är stor tumörbörda och risk för snabbt tumorsönderfall och det ges för att förhindra akut njursvikt. Informera om vikten av riklig vätsketillförsel under induktionskuren Var uppmärksam på att patienten får i sig tillräckligt med vätska under induktionskuren, enl ordination av läkare. Patienter med akut leukemi som vid start av induktionsbehandling har mycket höga leukocyter (>100x10 9 /l), löper ökad risk för komplikationer som minitromboser, hjärnblödning och tumörlyssyndrom p.g.a. att blodets viskositet ökar. För att minska risken kan blodet renas från en del av tumörcellerna genom leukaferes i utvalda fall. Det är samma procedur som vid stamcellsskörd och utförs på Patientverksamheten. Det är läkaren som beslutar om detta är nödvändigt samt informerar patienten. I normala fall räcker det dock med allopurinol. Akut leukemi, Cytostatikabehandling, Akut inskrivning - kunskapsunderlag, HEM DocPlus-ID: DocPlusSTYR Version: 3.0 Handlingstyp: Instruktion/Rutin Sidan 5 av 58

6 Konsolideringsbehandling Två eller flera cytostatikabehandlingar ges med cirka en månads mellanrum. Några vanliga konsolideringskurer är: ALL AML BCDE (Betametason, cyklofosfamid, daunorubicin, etoposid, Rituximab) MAP (metotrexate, PEG-asparaginase, Puri-nethol ) VABA (metotrexate, PEG-asparaginiase, Puri-nethol, rituximab) DA-kur (daunorubicin, cytarabin) Underhållsbehandling Efter induktions- och konsolideringskurer ges i vissa fall en underhållningsbehandling av cytostatika som kan pågå upp till två år (NOPHO-protokollet vid ALL t ex). Kryoterapi Kryoterapi används endast vid konditioneringskur inför HSCT och inte vid induktion eller konsolideringskurer (se HSCT slutenvård och poliklinisering, kunskapsunderlag, HEM 13855). Detta för att leukemiceller kan finnas munslemhinnan och kylan kan medföra att leukemicellerna inte nås av cytostatika. Konditioneringskur ges efter att sjukdomen kommit i komplett remission (eller partiell remission för en del diagnoser som autolog HSCT ges för) varför det är tillåtet att ge kryoterapi i detta skede. Fertilitet Gäller endast vid nyinsjuknande och patienter i fertil ålder. Muntlig om risken att bli steril efter cytostatikabehandling ges av läkare. Patienten bör, om tidsmässigt möjligt, få ta ställning till att spara spermier eller ägg för att i framtiden kunna bli förälder. Vid Reproduktionscentrum kan spermaprov lämnas och ägg frysas ner obefruktade eller befruktade. För att ägg ska kunna plockas ut behöver kvinnan behandlas med hormoner, vilket tar minst 4 veckor. Att skjuta upp behandlingsstarten fyra veckor vid diagnosen akut leukemi kan dock vara komplicerat. Informera om informativ film från vävnadsrådet, rekommenderad av personal vid Reproduktionscentrum särskilt till ungdomar men kan även vara bra för fertila vuxna: o Film för unga killar som fått cancer och som erbjuds möjligheten att frysa ned spermier se här (se referenslista för sökväg) o Film för unga flickor som fått cancer "Fertilitet trots cancerbehandling" se här (se referenslista för sökväg) Initiera kontakt med Reproduktionscentrum de ger patienten mer kring detta. Akut leukemi, Cytostatikabehandling, Akut inskrivning - kunskapsunderlag, HEM DocPlus-ID: DocPlusSTYR Version: 3.0 Handlingstyp: Instruktion/Rutin Sidan 6 av 58

7 Håret Hårcellsfolliklarnas epitelceller skadas eller förstörs av cytostatika vilket kan leda till att håret blir tunnare eller faller av. Håravfall kan ibland upplevas mycket svårt. Håret kan tappas på hela kroppen, även ögonbryn och ögonfransar. Håret växer ut igen i de flesta fall efter avslutad behandling. Ge enligt Peruk, hårersättning, till patienter med hematologisk sjukdom SOP, HEM om möjligheten att beställa peruk (gäller endast nyinsjuknade) De patienter som inte vill ha peruk kan t ex använda keps eller sjal istället om de vill. Initiera kontakt med perukmakare enligt SOP Skyddsisolering Även om patienten har vita blodkroppar (LPK) kan de vid t ex leukemi vara omogna (blaster) och inte alltid funktionsdugliga. Därför ska patienten om så är möjligt isoleras från första dag, om inte läkare ordinerat annat. Skyddsisoleringen varar tills blodvärdena har hämtat sig efter cytostatikabehandlingen, när B-Neutrofila är >0,5 X 10 9 /L. Patienten är infektionskänslig och för att minska risken för infektioner sker vården på enkelrum när immunförsvaret är som sämst. Läs Skyddsisolering SOP, HEM Informera. Skriftlig patient: Skyddsisolering, HEM (patient) XD97 När skyddsisoleringen bryts - ge Råd efter intensiv cytostatikabehandling vuxen, HEM XD71 till de som fått cytostatika Dokumentera i SVP Infektionssymtom Cytostatika medför att immunförsvaret ytterligare försvagas och ju mer aggressiv behandling är desto mer ökar risken för infektioner. B-Neutrofila ligger vanligen som lägst 1-2 veckor efter cytostatika och stiger efter ungefär en veckas neutropeni (B-Neutrofila < 0,5), med reservation för variationer beroende på given cytostatikakur. När B-Neutrofila är < 0,5 är risken förhöjd att drabbas av infektion. Vanligast är feber och det är extra viktigt att vara uppmärksam på om patientens allmäntillstånd försämras. Förutom sedvanliga åtgärder som nutrition och hygienrutiner ska följande åtgärder göras. Kontrollera vitalparametrar enligt ordinerad kontrollnivå, se Vitalparametrar, mätning vuxen SOP, HEM Uppdatera SVP fortlöpande om kontrollnivå ändras. Förebygg lungkomplikationer, se Andningsvård, PEP och inhalation SOP, HEM Meddela tecken på infektion till läkare för insättande av adekvat behandling Dokumentera i SVP Var uppmärksam på infektionssymtom och tillfråga patienten och/eller kontrollera dagligen om förekomst av: o temperatur > 38 C o diarré Akut leukemi, Cytostatikabehandling, Akut inskrivning - kunskapsunderlag, HEM DocPlus-ID: DocPlusSTYR Version: 3.0 Handlingstyp: Instruktion/Rutin Sidan 7 av 58

8 o o o o o o o besvär från ändtarm eller urinvägar infektionskänsla yrsel hosta hudutslag eller sår utseende kring central infart även låg kroppstemperatur Vid något symtom på septisk chock - meddela läkare och agera omedelbart enligt Svår sepsis, progredierande, handläggning vid HEM Symtom: frossa och temperaturstegring sänkt medvetande lågt blodtryck hög puls hög andningsfrekvens minskad diures Mukosit Mukosit är ett tillstånd som beskrivs som en diffus inflammation av slemhinnor i mun, svalg och magtarmkanalen. Problemet är mycket vanligt och uppkommer oftast efter ca 4-8 dagar efter cytostatikabehandlingen. Detta är inget tecken på att tillståndet har förvärrats utan är en biverkning på cytostatika. Det är viktigt att hålla munslemhinnan under uppsikt då det kan bli inkörsport för infektion, orsaka smärta och försämra näringsintaget. Läs Mukosit oral förebygga, behandla och lindra, barn och vuxna SOP, HEM Informera. Det finns en del om förebyggande samt behandling av mukosit i Skyddsisolering, HEM (patient) XD97 Kontrollera munstatus dagligen enligt SOP Dokumentera i SVP Meddela försämrat munstatus och smärtupplevelse på rond för insättande av adekvat behandling Det är viktigt med god munhygien eftersom det till viss del kan reducera svårighetsgraden och längden av orala komplikationer. Ge munvårdsprodukter redan vid inskrivning, se Skyddsisolering SOP, HEM Tänk på att inte ta in för mycket utan bara för några dagar i taget, särskilt viktigt ju närmare tagning (B- Neutrofila >0,5) patienten kommer. När skyddsisoleringen bryts har patientens immunförsvar börjat komma tillbaka och en något hårdare tandborste kan användas. Ge något hårdare tandborste när skyddsisoleringen upphör Om vårdtiden blir längre än förväntad bör denna bytas en gång i månaden. Akut leukemi, Cytostatikabehandling, Akut inskrivning - kunskapsunderlag, HEM DocPlus-ID: DocPlusSTYR Version: 3.0 Handlingstyp: Instruktion/Rutin Sidan 8 av 58

9 Hud/vävnad Om huden blir torr är det risk att sprickor uppstår och blir inkörsport för bakterier. Informera. Det finns en del om förebyggande av torr hud och läppar i Skyddsisolering, HEM (patient) XD97 Ge hudlotion och läppcerat då patienten skyddsisoleras Tänk också på att förebygga trycksår genom att uppmuntra till rörelse och att sitta upp, så mycket orken klarar, i stället för att ligga i sängen (läs mer under rubriken Aktivitet). Om tillståndet gör att patienten blir mycket sängliggande ska vändschema och andra insatser initieras för att förhindra att trycksår uppstår. Skapa generell vårdplan. Hand-fot syndrom Det kan vara bra som ssk att känna till hand-fot syndromet, även om det inte är ofta förekommande, så att det kan uppmärksammas utifall patienten uppvisar sådana symtom. Hand-fot syndromet är en biverkning på vissa cytostatika som uppstår av att cytostatikan påverkar omkringliggande vävnad vid kapillärerna i handflatorna och/eller fotsulorna. Symtomen kan variera från lite rodnad till svullnad som gör det svårt att gå. Även blåsor kan förekomma. Här listas några cytostatika som kan orsaka hand-fot syndromet, men inte alla som behandlas med dessa läkemedel utvecklar syndromet. Allvarlighetsgraden kan också variera från person till person, även bland dem som får samma sorts cytostatika. Cytarabin (Cytosar ), darubicin (Idamycin ), doxorubicin (Adriamycin ), sorafenib (Nexavar ) och paclitaxel (Taxol ) Läs mer om Hand-foot Syndrome på cancer.net (se ref.listan om länk inte fungerar). Centralvenös infart Central venös infart behövs för att kunna administrera cytostatika på ett säkert sätt. Andra läkemedel och näring kan också behöva ges intravenöst. Läs sjukhusövergripande rutin om förberedelser, patient och eftervård i Central venkateter, CVK, hantering inom sluten vård vuxen (publiceras maj-17) med tillhörande patienter i dokumentet. Informera, se ovan Specifika förberedelser som behöver journalföras finns med i sjukhusövergripande SVP och journaltabell. Dokumentera där. Det finns en låda med CVK, subkutan venport och stick-cava som kan användas för att demonstrera (röd avd.station ovanför dator 3 i en vit korg märkt studentlåda, med reservation för ändringar). Omläggning och spolning När tunnelerad CVK har läkt fast efter ca 4 veckor är det inte nödvändigt med omläggning längre. Se sjukhusövergripande rutin i Central venkateter, CVK, hantering inom sluten vård vuxen (publiceras maj-17). Akut leukemi, Cytostatikabehandling, Akut inskrivning - kunskapsunderlag, HEM DocPlus-ID: DocPlusSTYR Version: 3.0 Handlingstyp: Instruktion/Rutin Sidan 9 av 58

10 Cytostatikaadministrering Vid administrering av cytostatika är det oerhört viktigt att följa alla säkerhetsföreskrifter! Läs mer i Cytostatika administrering SOP, HEM All beredning och ordination av cytostatika ska signeras av två legitimerad personal innan det är dags för administrering. Denna kontroll kan göras på beredningsrummet. För kur som inte är konditioneringskur räcker det att en ssk kontrollerar mot patient-id före administrering. Backflöde ska alltid kontrolleras före administrering av läkemedel, extra viktigt vid cytostatika då det kan vara vävnadstoxiskt och orsaka stor skada och lidande för patienten om det kommer utanför blodkärlet (extravasering). Om det inte kommer backflöde, följ instruktionerna i sjukhusövergripande rutin Central venkateter, CVK, hantering inom sluten vård vuxen (publiceras maj-17). Se till att kurens Kuröversikt och Att uppmärksamma finns utskriven i kardex under behandlingstiden. Läs igenom! Där finns viktig om vad som behöver uppmärksammas i just den kuren. Ibland kan det vara att ett visst prov måste finnas innan start, ibland upptrappningsschema, annan behandling för att minimera risk för toxicitet osv. Kuröversikterna finns i DocPlus, sök på Cytodose. Dokumentera i SVP Vid behandling med ATG ska särskilt upptrappningsschema ordineras av läkare, se ATGbehandling vuxna SOP, HEM I händelse av spill på hud eller stänk i ögon, hantering av avfall och städning vid spill på ytor, se Cytostatika avfall, spill och städning SOP, HEM för vidare handläggning I händelse av extravasering, se Cytostatika extravasering SOP, HEM för vidare handläggning Utsöndring Patienten utsöndrar cytostatika genom kroppsvätskor upp till fem dagar efter avslutad kur. Särskild hantering av kroppsvätskor för att skydda personal under denna tid. Använd skyddsförkläde. Se Cytostatika avfall, spill och städning SOP, HEM och Cytostatika extravasering, SOP HEM Häng upp en röd skylt på den inre slussdörren då cytostatika påbörjas med en klisterlapp på baksidan där du anger datum 5 dagar efter avslutad kur. Informera patient och vad den röda skylten innebär Informera manlig patient om att helst sitta vid vattenkastning, för att undvika onödig exponering av cytostatika Dokumentera i SVP Vätskeregistrering Vid cytostatikabehandling kan det uppstå njurskador och därför är det viktigt med god vätsketillförsel och urinproduktion. Fråga patienten dagligen hur det går med vätskeintaget Utför vätskeregistrering dagligen under cytostatikadygnen, därefter enligt rubrik Nutrition nedan. Akut leukemi, Cytostatikabehandling, Akut inskrivning - kunskapsunderlag, HEM DocPlus-ID: DocPlusSTYR Version: 3.0 Handlingstyp: Instruktion/Rutin Sidan 10 av 58

11 Observera att patienten inte samlar på sig vätska och går upp i vikt samt har en bra diures. Meddela försämrat vätskeintag eller viktuppgång under cytostatikadygnen till läkare för insättande av adekvat behandling. Uppmuntra patienten att dricka ordentligt. Gärna 3 liter per dag (om möjligt och om inga vätskerestriktioner föreligger) Biverkningar Det som står här är sådant som det inte finns någon egen rubrik om i kunskapsunderlaget. Alla kroppens celler, både friska och sjuka, påverkas av cytostatika. Det angriper främst celler med stor celldelning och stoppar celldelningen. Detta kan ge biverkningar som bland annat hämmar benmärgen, ger illamående, kräkningar, påverkan på mag-tarmkanalen, trötthet och håravfall. Hur stora biverkningarna blir beror till stor del på kombinationen av olika cytostatika samt dosstorlek. Graden av biverkningar är också individuellt och varierar. Blodvärdena (hb och trc) sjunker och det är vanligt med transfusioner av e-konc och trombocyter under vårdperioden. Läkaren ordinerar transfusionsgränser för varje patient och när patientens hbvärde eller trc-värde går under den gränsen ska transfusion ges. Om patienten ska genomgå en undersökning som innebär ingrepp (t ex BAL, benmärgsprov, biopsi) behöver du uppmärksamma om patienten har tillräckligt med trombocyter för ingreppet (ordineras specifikt av läkare inför respektive undersökning). Om trombocytvärdet är för lågt vid undersökningen kan det innebära fara för patienten i form av blödning som inte avstannar! Läs Blodprodukter hantering SOP ssk, HEM Informera om symtom på komplikation vid transfusion Transfundera enligt ordination och rutin i SOP Dokumentera administrerad komponent på avsedd plats (kardex/cosmic och Prosang) Nutrition Vid cytostatikabehandling finns det stor risk för att patienten blir undernärd pga. biverkningar som kan försvåra ett adekvat och balanserat näringsintag. Det finns också risk för akut illamående och kräkningar som kan uppkomma inom 24 timmar. Även fördröjt illamående och kräkning kan förekomma. Läs Nutritionsbedömning och behandling vuxen SOP, HEM Informera om vikten av att äta näringsrik mat, framför allt kaloririk. Det finns mycket om nutrition i Skyddsisolering, HEM (patient) XD97. Kost- och vätskeregistrering enligt SOP Fråga patienten dagligen hur det går med näringsintaget Se till att patienten får näringsrika mellanmål samt näringsdryck vid behov Meddela försämrat nutritionsstatus på rond för insättande av adekvat behandling Dokumentera i SVP Initiera dietistkontakt vid behov Initiera antiemetika vid behov Akut leukemi, Cytostatikabehandling, Akut inskrivning - kunskapsunderlag, HEM DocPlus-ID: DocPlusSTYR Version: 3.0 Handlingstyp: Instruktion/Rutin Sidan 11 av 58

12 Elimination Läkemedel av olika slag kan orsaka förstoppning eller diarré. Cytostatika påverkar tarmslemhinnan och kan orsaka diarré som inte är smittsam. Infektionsbehandling med antibiotika kan orsaka tillväxt av clostridier i tarmen vilket ger en smittsam diarré. På grund av infektions- och blödningsrisk får inte mikrolax eller klyx ges till patienterna annat än på läkarordination. Det finns inte med som generell ordination på denna avdelning. Informera om diarré och förstoppning som biverkan Fråga patienten dagligen om tarmfunktionen Om diarré, följ Diarré, gulisolering vid misstanke om eller bekräftad tarmsmitta, SOP HEM (publiceras våren-17). Informera patient och muntligt och skriftligt om förhållningsregler. Ge Gulisolering vid misstanke om eller bekräftad smitta, HEM XD191 Meddela försämrad tarmfunktion till läkare för insättande av adekvat behandling. Särskilt viktigt vid diarré x flera. Dokumentera i SVP Sexualitet Ökad risk för svampinfektioner i underlivet är en annan biverkning av cytostatika som också ökar om kvinnan dessutom behandlas med antibiotika eller kortison. Cytostatikabehandling kan hos kvinnor ge minskad östrogenhalt vilket kan leda till klimakteriesymtom så som irritabilitet, sömnsvårigheter, torra slidslemhinnor samt vallningar. För mannen kan det bli problem med att få eller behålla erektion. Dessa problem kan även bero på psykologiska orsaker t ex en generell oro och ångest över sjukdomen. Testosteronhalten kan också minska vilket kan leda till minskad sexuell lust. Vid symtom som ovan kan intimiteten i förhållandet ändå upprätthållas med närhet i form av kramar, kyssar och att hålla händer. Ge Sex och samlevnad vid blodsjukdom (dokumentskåp på röd avdelningsstation) Låt patienten läsa igenom för att sedan återkomma och gå igenom det tillsammans. Aktivitet Fatigue De flesta som får cytostatikabehandling upplever en trötthet och kraftlöshet som kan kvarstå lång tid, även efter avslutad behandling. Även saker som man tidigare uppskattat mycket kan vara för ansträngande att orka med. Detta brukar benämnas fatigue. Det är även vanligt att man pga. fatigue får mildare kognitiva nedsättningar, det kan bli svårare att koncentrera sig, komma ihåg detaljer t.ex. datum. Problemlösningsförmågan kan också bli påverkad. Fatigue kan ofta minskas genom att man behandlar eller på andra sätt påverkar bakomliggande faktorer t.ex. depression, anemi, smärta, illamående och sömnsvårigheter. Informera om fatigue efter cytostatikabehandling Akut leukemi, Cytostatikabehandling, Akut inskrivning - kunskapsunderlag, HEM DocPlus-ID: DocPlusSTYR Version: 3.0 Handlingstyp: Instruktion/Rutin Sidan 12 av 58

13 Fysisk aktivitet Behandlingen kan innebära en längre tids vistelse på sjukhus. Se uppskattad/vanlig behandlingstid för de olika behandlingar detta kunskapsunderlag gäller för under rubriken Cytostatika. Det är viktigt att uppmuntra till egen aktivitet och att mobilisera den egna inre styrkan. Det är viktigt att motivera till eget ansvar, men var samtidigt medveten om att för stort ansvar kan leda till skuldkänslor om/när komplikationer ändå uppstår. Informera och motivera om vikten av fysisk aktivitet. Viss finns i Skyddsisolering, HEM (patient) XD97 Fysioterapeut Avdelningen har en leg. fysioterapeut/sjukgymnast på 40 % som regelbundet är på avdelningen på vardagar. Det finns en broschyr, Fysioterapi vid HEM XD512 som delas ut av fysioterapeuten/sjukgymnasten där hon anser att den behövs. Initiera kontakt med fysioterapeut/ sjukgymnast vid behov. Exempelvis vid andningsbesvär, sängliggande patient osv Det går att kontakta fysioterapeut/sjukgymnast på tre olika sätt: via direktkontakt via sökning (viktigt att du får telefonkontakt för att vara säker på att kontakt är initierad) Det finns även två blåa skrivböcker, en på blå avdelningsstation och en på röd, där det går att skriva ett meddelande till fysioterapeuten/sjukgymnasten. Viktigt även här att du kontrollerar ex. nästkommande arbetspass att fysioterapeuten/sjukgymnasten har läst meddelandet. Avdelningen har ett par motionscyklar att låna ut till patienterna Dokumentera i SVP Smärta Det vanligaste smärttillståndet vid cytostatikabehandling är mukosit (se info ovan). Skelettsmärta är också vanligt förekommande vid myelom och akut leukemi. Ångest och oro kan förstärka smärtupplevelsen. Läs Smärta skattning, analys, läkemedelshantering och utvärdering SOP, HEM Informera om att påtala smärta, om smärtlindring osv enlig SOP Förklara VAS-stickan Dokumentera i SVP Observera tecken på smärta dagligen Smärtskattning minst en gång per arbetspass, oftare vid smärta Tillfråga Meddela smärta till läkare för insättande av adekvat behandling Den vanligaste indikationen för morfindropp är mukosit orsakad av cytostatikabehandling. Läs Morfindropp till vuxen patient SOP, HEM Akut leukemi, Cytostatikabehandling, Akut inskrivning - kunskapsunderlag, HEM DocPlus-ID: DocPlusSTYR Version: 3.0 Handlingstyp: Instruktion/Rutin Sidan 13 av 58

14 Det är alltid viktigt att följa ordinerade utdelningstider och för patienter med smärta som t ex myelom är det särskilt viktigt. De behöver ibland läkemedelsutdelning tidigare på morgonen än det normala kl 8 för att de ska vara så smärtlindrade som möjligt innan det är dags att gå upp. Psykosocialt Närståendes stöd Vårdperioden kan vara påfrestande av flera orsaker - cytostatikans påverkan på kroppen, isoleringen och ev personliga omständigheter. Reaktionerna kan dels bero på den nya situationen, dels på bakomligande psykosociala problem. Vid bakomliggande problem behöver patienten hjälp att hantera dessa för att dämpa ytterligare orostillstånd. Från det att patienten skyddsisoleras kan en bo tillsammans med patienten. Se om vad som kan erbjudas som bor på avdelningen i Skyddsisolering SOP, HEM Informera om vikten av s stöd under vårdperioden Dokumentera namn, släktskap, telefonnummer samt rangordning i patientkortet i Cosmic Dokumentera i SVP om bor tillsammans med patienten Var lyhörd för och bekräfta tecken på behov av stöd. Lyssna och ha inte för bråttom, sätt dig ner en stund. Kurator och annan stödverksamhet Kurator finns vanligen på avdelningen på vardagar. I spärmen på patientrummet finns det mer att läsa om kuratorns arbete. Med kuratorn kan patienten, vid behov även, samtala kring patientens och ev. s reaktioner på den uppkomna situationen samt kring att lösa de praktiska problem som kan uppstå vid en längre sjukhusvistelse. Informera om möjlighet att samtala med kurator och ge broschyren Kurator vid HEM XD146 Det finns även sjukhuspräst att tillgå som vid behov även kan förmedla kontakt med andra religioners företrädare Stöd till Det är vår skyldighet som vårdpersonal att även ge stöd och till, både barn och vuxna. Det kan även innebära förmedling av kontakt med t ex kurator, särskilt då en patient vårdas under en längre tid på avdelningen och/eller då en patient har ett stort omvårdnadsbehov. I spärmen på patientrummet finns mer utförlig till. För barn, se Barn som SOP, HEM Tänk på att den inte förväntas ta ansvar för patientens dagliga rutiner det är vårt ansvar som vårdpersonal. Om önskar att involvera sig är det givetvis välkommet. Uppmuntra att bibehålla sina vanliga rutiner i möjligaste mån (t ex träna, äta regelbundet) och se till att få avbrott i vardagen. Det är viktigt att fortsätta träffa/hålla kontakten med familj, vänner och bekanta, att komma ut och röra på sig, få en stund för sig själv och finna avkoppling. Informera om Friskhuset (sjukhusets friskvårdsanläggning) som även är öppet för. Akut leukemi, Cytostatikabehandling, Akut inskrivning - kunskapsunderlag, HEM DocPlus-ID: DocPlusSTYR Version: 3.0 Handlingstyp: Instruktion/Rutin Sidan 14 av 58

15 Informera om Blå korset och andra restauranger/caféer inom sjukhusområdet Uppmuntra till att ibland åka hem och sova ostört några nätter. Som är man till störst hjälp för patienten om man har ork och kraft kvar. Ev. barn och barnbarn är välkomna att hälsa på tillsammans med vuxen (åtminstone för små barn, patienten ska inte behöva ha eget ansvar för barnet). Det finns möjlighet för barn att gå i sjukhusskolan och leka på lekterapin (en vuxen måste dock följa med) Informera om kurator och sjukhuskyrkan och förmedla kontakt om så önskas. Information och initiering av stöd till ska dokumenteras i patientens journal i infosamling ssk 50C i anamnesdelen. Dock syns inte hela mallen från början (den behöver tryckas fram under Närstående). Utskrivningsplan Patienten har troligen en hel del förväntningar på att få komma hem men det är bra att förbereda patienten på att det inte alltid är lätt att komma hem efter en tid på sjukhus. Kroppen orkar inte lika mycket som innan behandlingen. Strategier behövs för att spara på krafterna, t.ex. sitta istället för att stå när man lagar mat, cykla istället för att gå och vila sig en stund om man blir trött. Försöka använda den energi som till sådant man tycker är roligt och genom det få ny energi. Ta hjälp av vänner och med t.ex. städning för att istället orka göra något som ger glädje. Att också under dagen ta kortare vilopauser är bättre än att sova i flera timmar. Läs Utskrivningsklar patient SOP, HEM Använd Utskrivningsklar patient checklista, HEM för planering i samband med utskrivning. Kasseras efter användning. Dokumentera i SVP Hemfärd Det behövs särskilda skäl för att ha rätt till sjukresor vid hemfärd, neutropeni efter cytostatikabehandling är inte automatiskt ett särskilt skäl. Läs Sjukresor SOP, HEM och följ riktlinjerna. Egenvård Egenvård är en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården har bedömt att en person själv kan utföra. Sedan 2012 har Region Uppsala beslutat att hälso- och sjukvårdspersonal ska känna till denna rutin. Se utförlig beskrivning i övergripande dokument för Region Uppsala: Egenvård, bedömning och dokumentation 738. Akut leukemi, Cytostatikabehandling, Akut inskrivning - kunskapsunderlag, HEM DocPlus-ID: DocPlusSTYR Version: 3.0 Handlingstyp: Instruktion/Rutin Sidan 15 av 58

16 Avsteg från beskriven rutin Vid avsteg från beskriven rutin skall orsaken finnas dokumenteras i patientjournal i Cosmic (t ex läkarordination). Åtgärder vid avvikelse Meddela ansvarig läkare. Rapportera avvikelsen i Medcontrol enligt Avvikelserapportering och hantering samt i journal om patient/donator varit direkt eller indirekt involverad. Referenser Alla dokument med DocPlus ID-nummer finns tillgängliga via Region Uppsalas dokumentplattform DocPlus Länkar hämtade där inget annat anges Landstinget i Uppsala. Temasidor. Almås, H. (2002). Klinisk omvårdnad II. Stockholm: Liber. Andningsvård, PEP och inhalation SOP, HEM ATG-behandling vuxna SOP, HEM Barn som SOP, HEM Blodcancerförening. Blodprodukter hantering SOP ssk, HEM Central venkateter, CVK, hantering inom sluten vård vuxen (Gäller Akademiska sjukhuset och publiceras maj-17). Cytodose Att uppmärksamma och kuröversikt för respektive kur finns i DocPlus. Cytostatika administrering SOP, HEM Cytostatika avfall, spill och städning SOP, HEM Cytostatika extravasering SOP, HEM Egenvårdsblankett. Cosmic-Ny blankett-(visa alla blanketter) på specifik patient. Filmer om fertilitet för unga killar och unga flickor som fått cancer. Hämtad från Könsceller Filmer Fysioterapi vid HEM XD512 Garthon, G. & Lundh, B. (2016). Blodsjukdomar. Stockholm: Natur och kultur. Grefberg, N., Johansson, L-G. (2007). Medicinboken: vård av patienter med invärtes sjukdomar. Stockholm: Liber. Grundy, M (ed). (2006). Nursing in Haematological Oncology. Bailliere Tindall: Elsevier Health Sciences. Gulisolering vid misstanke om eller bekräftad smitta, HEM XD191 Gulisolering vid misstanke om/bekräftad smitta, HEM (SOP) XD543 (ej publicerad än) Akut leukemi, Cytostatikabehandling, Akut inskrivning - kunskapsunderlag, HEM Sidan 16 av 58 DocPlus-ID: DocPlusSTYR Version: 3.0 Handlingstyp: Instruktion/Rutin

17 Hassan, M. & Ljungman, P. (2003). Cytostatika. Stockholm: Liber. HSCT slutenvård och HSCT poliklinisering - kunskapsunderlag, HEM Inskrivning generell och HSCT, checklista HEM Kurator vid HEM XD146 Morfindropp till vuxen patient SOP, HEM Mukosit oral förebygga, behandla och lindra, barn och vuxna SOP, HEM Nutritionsbedömning och behandling vuxen SOP, HEM Närstående till patient som vårdas på avdelning 50C ( ). Sophia Wadskog. Informationsblad i Informationspärmen på patientsalarna på 50C. Peruk, hårersättning, till patienter med hematologisk sjukdom SOP, HEM Projektgruppen Egenvårdsrutin (2016). Egenvård, bedömning och dokumentation 738 Råd efter intensiv cytostatikabehandling vuxen, HEM XD71 Sektionen för omvårdnadsinformatik, Sex och samlevnad vid blodsjukdom (röd avd.station) Sjukresor SOP, HEM Skyddsisolering SOP, HEM Skyddsisolering, HEM (patient) XD97 Smärta skattning, analys, läkemedelshantering och utvärdering SOP, HEM Sonis, ST. (2004). The pathobiology of mucositis. Svår sepsis, progredierande, handläggning vid HEM Utskrivningsklar patient checklista, HEM Utskrivningsklar patient SOP, HEM Vitalparametrar, mätning vuxen SOP, HEM Dokumenthistorik Version Orsak / ändring Datum 1 XD128 Författare: Berit Thoudal (klinisk adjunkt), Kerstin Hamberg (ssk) Granskare: Kristina Carlson (progamansvarig öl), Merete Adegunle (kvalitets-utvecklare), Anette Skoglund (AC), Janet Lundqvist (ssk). Kompetens-ansvarig: Dokumentationsgruppens ordförande för genomgång av SVP, kvalitetsutvecklare för e-post 2 Ändrat layout för att underlätta vilken åtgärd som ska göras, anpassats till SVP konsolideringskur, länkar ändrade/borttagna. Tagit bort om hur man dokumenterar. Granskare: Kristina Carlson, Anette Skoglund, Berit Thoudal, Merete Adegunle Tillägg flertal dokumentlänkar, utförligare överlag. Granskare: Kristina Carlson, Janet Lundqvist, Kerstin Hamberg-Levedahl (dokumentationsansvarig ssk, Sofie Blomberg (ssk), Magnus Sigge (ssk), Merete Adegunle Akut leukemi, Cytostatikabehandling, Akut inskrivning - kunskapsunderlag, HEM DocPlus-ID: DocPlusSTYR Version: 3.0 Handlingstyp: Instruktion/Rutin Sidan 17 av 58

18 Överförd från Centuri till DocPlus. Fd. id-nummer: Kunskapsunderlag XD128, SVP Akut leukemi XD78, Cytostatikabehandling XD227, Akut inläggning patient med hematologisk sjukdom XD534 2 Information överflyttad. Borttag: det mesta om CVK (med hänvisning till sjukhusövergripande), fallrisk, heparinisering. Tillägg: varför kryoterapi enbart ges vid HSCT-kurer, GvHD-profylax efter transplantation, utsöndring, solskydd. För granskare, se elektronisk versionshistorik fr o m nu Dokumenthistorik för standardvårdplaner SVP Hem Akut Leukemi Författare: Berit Thoudal, Kristina Lundmark och Beata Larsson ssk 1997 Reviderad: Mars , , , , , , Kerstin Hamberg- Levedahl, Merete Adegunle Godkänd: Ann-Cristine Gedeborg (AC), Kristina Carlson (programansvarig ÖL), datum: Länkar: Akut leukemi, Cytostatikabehandling, Akut inskrivning-kunskapsunderlag HEM SVP Hem Cytostatikabehandling SVP Hem Akut inskrivning hematologisk sjukdom Författare: Berit Thoudahl, Kerstin Hamberg Levedahl, Merete Adegunle ssk Reviderad: , Kerstin Hamberg- Levedahl, Merete Adegunle Godkänd: Ann-Cristine Gedeborg (AC), Kristina Carlson (programansvarig ÖL), datum: Länkar: Akut leukemi, Cytostatikabehandling, Akut inskrivning-kunskapsunderlag HEM Författare: Kerstin Hamberg-Levedahl, Sofie Blomberg, Magnus Sigge, Merete Adegunle ssk Reviderad: Kerstin Hamberg- Levedahl, Merete Adegunle Godkänd: Ann-Cristine Gedeborg (AC), Kristina Carlson (programansvarig ÖL), datum Länkar: Akut leukemi, Cytostatikabehandling, Akut inskrivning-kunskapsunderlag HEM Akut leukemi, Cytostatikabehandling, Akut inskrivning - kunskapsunderlag, HEM DocPlus-ID: DocPlusSTYR Version: 3.0 Handlingstyp: Instruktion/Rutin Sidan 18 av 58

19 Bilaga 1 SVP HEM Akut leukemi Drift i journal: Vårdbehov Standardiserad vårdplan Akut leukemi, nyinsjuknande/recidiv Vård enligt kunskapsunderlag. Trygg och välinformerad. Minimera biverkningar Inga komplikationer et uppfyllt et ej uppfyllt på grund av Vitalparametrar MEWS = 0 Stabil cirkulation Samordning Inskrivning enligt checklista Observation/övervakning MEWS-kontroll vid inskrivning Observation/övervakning Vitalparametrar enligt kontrollnivå och ordination Kontrollnivå 1 Kontrollnivå 2 Kontrollnivå 3 Kontrollnivå 3 + Vikt x 2 Kontroll av saturation Vätskebalans et uppfyllt et ej uppfyllt på grund av

20 Kontroller utökade enligt ordination Kunskap/utveckling Risk för otillräcklig Individuellt behov av tillgodosett et uppfyllt et ej uppfyllt på grund av Information Informera om akut leukemi Fått muntlig Fått skriftlig sig Information

21 Informera om mål med cytostatikabehandling och biverkningar inklusive risker Hänvisa till Skyddsisoleringsbroschyr Fått muntlig Fått skriftlig sig Samordning Initiera kontakt med Reproduktionscentrum Ej aktuellt Samordning Initiera kontakt med perukmakare Ej aktuellt Hjärta/cirkulation Risk för infektioner r.t. nedsatt immunförsvar sekundärt till aktuell medicinsk behandling. Inga infektioner et uppfyllt et ej uppfyllt på grund av

22 Miljö Skyddsisolering vid inskrivning Information Informera om skyddsisolering och infektionssymtom Ge Skyddsisoleringsbroschyr XD97 Medverkan Uppmana att själv påtala förändringar i sitt hälsotillstånd Avslutat Ej aktuellt Fått muntlig Fått skriftlig sig Observation/övervakning Observera tecken på infektion från och med inskrivning Information Informera om förhållningssätt efter bruten skyddsisolering enligt Råd efter intensiv cytostatikabehandling XD71 Fått muntlig Fått skriftlig

23 sig Hud/vävnad Risk för infektioner och blödningar i munnen r.t behandling Frisk munslemhinna. et uppfyllt et ej uppfyllt på grund av Information Informera om skonsam munvård och om mukosit Hänvisa till Skyddsisoleringsbroschyr Fått muntlig Fått skriftlig sig

24 Skötsel Ge munvårdsprodukter vid inskrivning till skyddsisolering bryts Skötsel Ge något hårdare tandborste när skyddsisolering bryts Observation/övervakning Inspektera munslemhinnan dagligen Avslutat Hud/vävnad x Risk för torr hud r.t cytostatikabehandling Risk för trycksår Hel hud et uppfyllt et ej uppfyllt på grund av Information Informera om vikten av att hålla huden mjuk och smidig Hänvisa till Skyddsisoleringsbroschyr Fått muntlig Fått skriftlig

25 sig Skötsel Ge hudlotion och läppcerat vid inskrivning Hjärta/Cirkulation Risk för komplikationer till cytostatikabehandlingen Inga komplikationer Trygg och välinformerad et uppfyllt et ej uppfyllt på grund av Skötsel Skylt för cytostatikarisk (röd) från start av kur till 5 dagar efter avslutad kur Avslutat Läkemedelshantering

26 Cytostatikabehandling enligt ordination. Avslutat OBS Kontroll av ordination och beredning görs av två sjuksköterskor innan administrering. Speciell omvårdnad Kontrollera blodflöde före administrering av intravenös cytostatika Avslutat Observation/övervakning Nutrition x Vätskeregistrering under cytostatikadygnen Ej aktuellt Avslutat Risk för malnutrition r.t. nedsatt aptit, förändringar i munslemhinnan, illamående och kräkningar Uppnå beräknat kcalbehov dvs 25 kcal x vikten/dygn et uppfyllt et ej uppfyllt på grund av Information/undervisning Informera om vikten av näringsrik kost i samband med behandling Fått muntlig Fått skriftlig

27 Hänvisa till Skyddsisoleringsbroschyr Observation/övervakning Kost- och vätskeregistrering måndag och torsdag eller oftare vid behov Speciell omvårdnad Nutritionsbehandling sig Daglig kostregistrering Daglig vätskeregistrering Avslutat Energirika mellanmål Berikning av kosten Energi- och proteinrik kost Konsistensanpassning Anpassa maten efter kulturella och religiösa behov Individuell måltidsordning Ge aptitretare

28 Enteral nutrition Parenteral nutrition Elimination Risk för förändring av tarmfunktion r.t given behandling Uppmärksamma förändrad tarmfunktion Förhindra smittspridning Läkemedelshantering Initiera insättning av antiemetika vid behov Samordning Initiera dietistkontakt vid behov Information Informera om diarré och förstoppning som biverkning Hänvisa till Skyddsisoleringsbroschyr Avslutat Ej aktuellt Fått muntlig Fått skriftlig et uppfyllt et ej uppfyllt på grund av sig

29 Observation/övervakning Fråga om tarmfunktionen dagligen. Information Informera om förhållningsregler vid gulisolering Ge gulisoleringsbroschyren XD191 Diarré Förstoppning Gulisolerad i väntan på odlingssvar Gulisolerad, bekräftad smitta Gulisolering avslutad Fått muntlig Fått skriftlig sig Sexualitet Risk för förändrad sexualitet r.t given behandling Välinformerad et uppfyllt et ej uppfyllt på grund av

30 Information Ge muntlig och skriftlig Ge broschyren Sex och samlevnad vid blodsjukdom samt inbjud till samtal Fått muntlig Fått skriftlig sig Aktivitet Risk för inaktivitet r.t. grundsjukdom och given behandling Behålla förmåga att sköta personlig vård. Inga komplikationer på grund av inaktivitet. Information Informera om vikten av fysisk aktivitet Hänvisa till Skyddsisoleringsbroschyr Fått muntlig Fått skriftlig et uppfyllt et ej uppfyllt på grund av

31 sig Samordning Initiera kontakt med fysioterapeut vid behov Ej aktuellt Smärta Risk för smärta r.t. grundsjukdom och given behandling. Smärtskattning 3 eller < 3 eller för patienten accepterad nivå. Välinformerad om smärtlindring. Information Informera om smärtskattning och smärtlindring Hänvisa till Skyddsisoleringsbroschyr Fått muntlig Fått skriftlig et uppfyllt et ej uppfyllt på grund av

32 sig Observation Observera tecken på smärta dagligen. Smärtskattning minst 1 gång/arbetspass. Läkemedelshantering Avslutat Initiera insättning av analgetika vid behov Psykosocialt Risk för nedstämdhet r.t grundsjukdom och given behandling. Psykiskt och socialt välbefinnande Medverkan Fråga om välbefinnande Information fritext

33 Informera om vikten av medverkan och möjlighet till kuratorskontakt. Ge kuratorsbroschyren XD146 Fått muntlig Fått skriftlig sig Samordning Initiera kontakt med kurator eller annan stödverksamhet vid behov Ej aktuellt Utskrivningsplan Välinformerad och trygg inför utskrivning et uppfyllt et ej uppfyllt på grund av Samordning Egenvårdsbedömning. Egenvårdsblankett vid behov Samordning Ej aktuellt

34 Planera för utskrivning enligt checklista 13730

35 Bilaga 2 SVP HEM Cytostatikabehandling Drift i journal: Vårdbehov Standardiserad vårdplan Cytostatikabehandling Vård enligt kunskapsunderlag. Trygg och välinformerad. Minimera biverkningar Inga komplikationer et uppfyllt et ej uppfyllt på grund av Vitalparametrar MEWS = 0 Stabil cirkulation Samordning Inskrivning enligt checklista Observation/övervakning MEWS-kontroll vid inskrivning Observation/övervakning Vitalparametrar enligt kontrollnivå och ordination Kontrollnivå 1 Kontrollnivå 2 Kontrollnivå 3 Kontrollnivå 3 + Vikt x 2 Kontroll av saturation Vätskebalans et uppfyllt et ej uppfyllt på grund av

36 Kontroller utökade enligt ordination Hjärta/cirkulation Risk för komplikationer i samband med cytostatikabehandling Inga komplikationer et uppfyllt et ej uppfyllt på grund av Information Informera om mål med cytostatikabehandling och biverkningar inklusive risker Hänvisa till Skyddsisoleringsbroschyr Fått muntlig Fått skriftlig sig Skötsel Skylt för cytostatikarisk (röd) från start av kur till 5 dagar efter avslutad kur Läkemedelsbehandling Avslutat

37 Cytostatikabehandling enligt ordination. OBS! Kontroll av ordination och beredning görs av två sjuksköterskor före varje administrering Observation/övervakning Vätskeregistrering under cytostatikadygnen Avslutat Ej aktuellt Hjärta/cirkulation Speciell omvårdnad Kontrollera blodretur före administrering av intravenös cytostatika Avslutat Avslutat Risk för infektioner r.t. nedsatt immunförsvar sekundärt till aktuell medicinsk behandling. Inga infektioner Information et uppfyllt et ej uppfyllt på grund av Informera om skyddsisolering och infektionssymtom Ge Skyddsisoleringsbroschyr XD97 Fått muntlig Fått skriftlig

38 sig Medverkan Uppmana att själv påtala förändringar i sitt hälsotillstånd Miljö Skyddsisolera vid B-neutrofila < 0.5 Observation/övervakning Observera tecken på infektion framför allt när B-Neutrofila är < 0,5 Information Informera om förhållningssätt efter bruten skyddsisolering enligt Råd efter intensiv cytostatikabehandling XD71 Avslutat Ej aktuellt Fått muntlig Fått skriftlig

39 sig Hud/vävnad Risk för infektioner och blödningar i munnen r.t behandling Frisk munslemhinna. Information Informera om skonsam munvård och om mukosit Hänvisa till Skyddsisoleringsbroschyr Fått muntlig Fått skriftlig sig

40 Skötsel Ge munvårdsprodukter vid skyddsisolering till skyddsisolering bryts Skötsel Ge något hårdare tandborste när skyddsisolering bryts Observation/övervakning Inspektera munslemhinnan dagligen Avslutat Nutrition x Risk för malnutrition r.t. nedsatt aptit, infektion, illamående och given behandling. Uppnå beräknat kcalbehov dvs 25 kcal x vikten/dygn Information Informera om vikten av näringsrik kost i samband med behandling Hänvisa till Skyddsisoleringsbroschyr Fått muntlig Fått skriftlig

41 sig Observation/övervakning Kost- och vätskeregistrering måndag och torsdag eller oftare vid behov Speciell omvårdnad Nutritionsbehandling Daglig kostregistrering Daglig vätskeregistrering Avslutat Energirika mellanmål Berikning av kosten Energi- och proteinrik kost Konsistensanpassning Anpassa maten efter kulturella och religiösa behov Individuell måltidsordning Ge aptitretare Enteral nutrition Parenteral nutrition Samordning Initiera dietistkontakt vid behov Ej aktuellt

42 Elimination Risk för förändring av tarmfunktion r.t. grundsjukdom och given behandling Uppmärksamma förändrad tarmfunktion Förhindra smittspridning Läkemedelshantering Initiera insättning av antiemetika vid behov Information Informera om diarré och förstoppning som biverkning Hänvisa till Skyddsisoleringsbroschyr Avslutat Fått muntlig Fått skriftlig et uppfyllt et ej uppfyllt på grund av sig Observation Fråga om tarmfunktionen dagligen. Diarré Förstoppning

Hur får jag behandlingen? Behandlingen tar cirka 1,5 timmar och ges var tredje vecka. Behandlingen ges som dropp.

Hur får jag behandlingen? Behandlingen tar cirka 1,5 timmar och ges var tredje vecka. Behandlingen ges som dropp. EC 60/75 Vad är EC? Cytostatika, även kallat cellgifter avser att döda cancerceller eller hämma deras tillväxt. Cytostatikan förs ut i kroppen via blodet och har därför påverkan på hela kroppen. Även friska,

Läs mer

Behandlingsguide för patienter

Behandlingsguide för patienter MITOXANTRON Behandlingsguide för patienter Viktig obligatorisk information om riskminimering för patienter som börjar med NOVANTRONE (mitoxantron) för behandling av högaktiv recidiverande multipel skleros

Läs mer

Autolog HSCT, ansvarsfördelning mellan remittenter och sektionen för hematologi, HEM 13017

Autolog HSCT, ansvarsfördelning mellan remittenter och sektionen för hematologi, HEM 13017 Godkänt den: 2017-09-10 Ansvarig: Honar Cherif Gäller för: Hematologi Autolog HSCT, ansvarsfördelning mellan remittenter och sektionen för hematologi, HEM 13017 Innehåll Innehåll... 1 Syfte och omfattning...

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

Paclitaxel CYTOSTATIKA

Paclitaxel CYTOSTATIKA Paclitaxel Vad är Paclitaxel? Cytostatika, även kallat cellgifter, avser att döda cancerceller eller hämma deras tillväxt. Cytostatikan förs ut i kroppen via blodet och har därför påverkan på hela kroppen.

Läs mer

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT SÅ FUNGERAR DIN BEHANDLING MED VELCADE VELCADE används för behandling av benmärgscancer (multipelt myelom) hos patienter som fått minst två tidigare behandlingar

Läs mer

Undersköterska Blodavdelning, HEM 13012

Undersköterska Blodavdelning, HEM 13012 Godkänt den: 2018-04-07 Ansvarig: Ann-Cristine Gedeborg Gäller för: Hematologi Utbildning/kompetens Undersköterska Ställning i organisationen Blodavdelning 50C, sektionen för Hematologi, Akademiska sjukhuset.

Läs mer

Hur får jag behandlingen? Behandlingen tar cirka 2 timmar och ges var varannan vecka. Behandlingen ges som dropp.

Hur får jag behandlingen? Behandlingen tar cirka 2 timmar och ges var varannan vecka. Behandlingen ges som dropp. EC, dostät Vad är EC? Cytostatika, även kallat cellgifter avser att döda cancerceller eller hämma deras tillväxt. Cytostatika förs ut i kroppen via blodet och har därför påverkan på hela kroppen. Även

Läs mer

Standardvårdplan Sepsis journalhandling

Standardvårdplan Sepsis journalhandling Standardvårdplan Sepsis journalhandling Direkt handläggning: vid ankomst till avdelningen Patienten informerad om vård enligt SVP Sign:. Åtgärd Utfört: ja Sign PVK 1.3 (vid behov 2 infarter) Blododling

Läs mer

CYTOSTATIKA. Docetaxel

CYTOSTATIKA. Docetaxel Docetaxel Vad är Docetaxel? Cytostatika, även kallat cellgifter, avser att döda cancerceller eller hämma deras tillväxt. Cytostatikan förs ut i kroppen via blodet och har därför påverkan på hela kroppen.

Läs mer

GvHD i tarm, nutritionsbehandling vuxen patient SOP, HEM 13535

GvHD i tarm, nutritionsbehandling vuxen patient SOP, HEM 13535 Godkänt den: 2018-01-07 Ansvarig: Honar Cherif Gäller för: Hematologi GvHD i tarm, nutritionsbehandling vuxen patient SOP, HEM 13535 Innehåll Syfte och omfattning...2 Bakgrund...2 Termer och förkortningar...2

Läs mer

Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg.

Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg. Bilaga 1 Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg. Den vanligaste förekommande strukturen som används vid formuleringen av omvårdnadsdiagnoser är P(R)ES-strukturen.

Läs mer

Autolog HSCT, ansvarsbeskrivning mellan sektionen för Hematologi och remittenter

Autolog HSCT, ansvarsbeskrivning mellan sektionen för Hematologi och remittenter sida 1 (6) Bilaga till Kapitel 13 Samarbetsbeskrivning mellan sektionen för Hematologi och remittenter samt konsulterande verksamhet inom Akademiska sjukhuset XD224 Autolog HSCT, ansvarsbeskrivning mellan

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Central venkateter CVK

Central venkateter CVK Central venkateter CVK Om du ska få läkemedel som dropp kommer du troligen att behöva en central infart till ditt blodomlopp. I den kan du få läkemedel, blodtransfusioner, vätska eller näringsdropp och

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

CVK, CDK eller Subkutan venport inläggning - lokal anvisning Barn

CVK, CDK eller Subkutan venport inläggning - lokal anvisning Barn Godkänt den: 2018-09-02 Ansvarig: Christophe Pedroletti Gäller för: Region Uppsala CVK, CDK eller Subkutan venport inläggning - lokal anvisning Barn Innehåll Anmälan...3 CVK och Subkutan venport...3 CDK

Läs mer

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.

Läs mer

Omvårdnad vid lungcancer

Omvårdnad vid lungcancer Omvårdnad vid lungcancer ING-MARIE NILSSON, OKTOBER 2015 Dagens agenda Något om hur vi jobbar Flera behandlingsmetoder: - Cytostatika - Tyrosinkinashämmare - Immunoterapi Symtomkontroll Venösa infarter

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Bromma Planeten Sjukdomspolicy

Bromma Planeten Sjukdomspolicy Innehållsförteckning 1 Vår Sjukdomspolicy 2 1.1 När är mitt barn så sjukt så att det behöver stanna hemma?.. 2 1.2 När barnet blir sjukt på förskolan................. 2 1.3 Maginfluensa eller magsjuk.....................

Läs mer

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Akut lymfatisk leukemi 5 Hur bildas blodkropparna? 5 Vad är akut lymfatisk leukemi? 5 Varför insjuknar man i ALL?

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Akut lymfatisk leukemi 5 Hur bildas blodkropparna? 5 Vad är akut lymfatisk leukemi? 5 Varför insjuknar man i ALL? Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Akut lymfatisk leukemi 5 Hur bildas blodkropparna? 5 Vad är akut lymfatisk leukemi? 5 Varför insjuknar man i ALL? 5 2 Diagnos 7 Vilka symtom är vanliga vid ALL? 7 Allmänna

Läs mer

Hur får jag behandlingen? Behandlingen tar cirka 2 timmar och ges var varannan vecka. Behandlingen ges som dropp.

Hur får jag behandlingen? Behandlingen tar cirka 2 timmar och ges var varannan vecka. Behandlingen ges som dropp. Docetaxel, dostät Vad är Docetaxel? Docetaxel är cytostatika, även kallat cellgift, och avser att döda cancerceller eller hämma deras tillväxt. Cytostatika förs ut i kroppen via blodet och har därför påverkan

Läs mer

Infektionskänslighet i samband med hematologisk behandling. Information till patient och närstående

Infektionskänslighet i samband med hematologisk behandling. Information till patient och närstående Infektionskänslighet i samband med hematologisk behandling Information till patient och närstående Informationen ska vara en vägledning för dig och dina närstående. Är det något du undrar över - tveka

Läs mer

MITOXANTRON. Patientkort. Viktig obligatorisk information om riskminimering Meda AB (A Mylan Company)

MITOXANTRON. Patientkort. Viktig obligatorisk information om riskminimering Meda AB (A Mylan Company) MITOXANTRON Patientkort Viktig obligatorisk information om riskminimering 2018 Meda AB (A Mylan Company) NOVANTRONE (mitoxantron) För behandling av multipel skleros (MS) med mycket aktiva återfall förknippad

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Din guide till YERVOY (ipilimumab)

Din guide till YERVOY (ipilimumab) Detta utbildningsmaterial är obligatoriskt enligt ett villkor i godkännandet för försäljning av YERVOY TM för att ytterligare minimera särskilda risker. Din guide till YERVOY (ipilimumab) Patientbroschyr

Läs mer

Illamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Illamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Illamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi Vem blir illamående? Illamående och kräkningar är vanliga biverkningar vid behandling av cancersjukdom, men kan också

Läs mer

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt Eva Franzén, Mas 1 2011-06-29 Eva Franzén, Mas 2 2013-08-13 Eva Franzén, Mas Eva Franzén, Mas Riktlinjer för nutrition inom den kommunala hälso- och sjukvården

Läs mer

Omvårdnadsdokumentation på avd 63 Hema/PAVA

Omvårdnadsdokumentation på avd 63 Hema/PAVA Styrande rutindokument Rutin Sida 1 (5) Omvårdnadsdokumentation på avd 63 Hema/PAVA Syfte Att skapa en enhetlig omvårdnadsdokumentation på avdelningen som leder till ökad patientsäkerhet. Omfattning Gäller

Läs mer

MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:

MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad: MAS-riktlinjer Att identifiera och förebygga undernäring Upprättad: 2011-01-01. Reviderad 2017-07-20 Inledning Undernäring är ett tillstånd av obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen. Ett

Läs mer

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt PATIENTINFORMATION om Colrefuz och behandling av gikt Viktig information Tala med läkare eller apotekspersonal innan du tar Colrefuz om du har problem med ditt hjärta, njurar, lever, mag-tarmkanalen, är

Läs mer

Huvudmål: Att varje patient utifrån sina individuella förutsättningar får ett ökat välbefinnande i sitt dagliga liv.

Huvudmål: Att varje patient utifrån sina individuella förutsättningar får ett ökat välbefinnande i sitt dagliga liv. Bilaga 2 HUDDINGE UNIVERSITETSSJUKHUS A-Divisionen Akutvårdsavdelning K41/43, B82 Standardvårdplan För patienter med hjärtsvikt Vårdtid Finns Individuell vårdplan (IVP)? Ja / Nej PATIENTIDENTITET Huvudmål:

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning

Delområden av en offentlig sammanfattning Pemetrexed STADA 25 mg/ml koncentrat till infusionsvätska, lösning 7.5.2015, Version V1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Din guide till YERVOY Patientbroschyr

Din guide till YERVOY Patientbroschyr Innehållet i denna broschyr är förenligt med villkor, enligt marknadsföringstillståndet, avseende en säker och effektiv användning av YERVOY TM Din guide till YERVOY Patientbroschyr Bristol-Myers Squibb

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

SEPSIS PREHOSPITALT. Larma akutmottagningen MISSTÄNKT SEPSIS MISSA INTE ALLVARLIGA DIFFERENTIALDIAGNOSER. Namn:

SEPSIS PREHOSPITALT. Larma akutmottagningen MISSTÄNKT SEPSIS MISSA INTE ALLVARLIGA DIFFERENTIALDIAGNOSER. Namn: 1. SEPSIS PREHOSPITALT När en patient (från 18 år) söker akut vård och uppfyller någon av punkterna nedan, kan du misstänka infektion och ska alltid ha sepsis i åtanke. Feber eller frossa Sjukdomskänsla,

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor. www.bms.se

Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor. www.bms.se Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Guide för anhöriga Svar på dina frågor Att ta hand om någon med avancerat malignt melanom är inte en lätt uppgift. Det kan också kännas oroväckande

Läs mer

Manual för Nutrition, vårdplan

Manual för Nutrition, vårdplan Region Skåne Regional arbetsgrupp journaldokumentation Melior Dokumentslag Informerande Dokumenttyp Informationsmaterial Datum 2017-12-18 Version 0.1 1 (5) Manual för Nutrition, vårdplan Nutritionen är

Läs mer

Till DIG som ska transplanteras med stamceller från donator

Till DIG som ska transplanteras med stamceller från donator Till DIG som ska transplanteras med stamceller från donator Pretransplantationsutredning Alla som ska genomgå en allogen stamcellstransplantation förbereds genom att funktion av kroppens vitala organ som

Läs mer

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning SESYN140130 I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt syncytievirus) och om hur det smittar, symtom på infektion och vad du ska tänka på

Läs mer

Samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården, lokal rutin Håbo kommun

Samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården, lokal rutin Håbo kommun ViS - Vård i samverkan Kommun(er): Håbo kommun Region Uppsala: Primärvården i Håbo, Psykiatrimottagningen i Håbo och Enköpings lasarett Fastställt av: Tjänstemannastyrgruppen för närvårdsamverkan Datum:

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2 Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Frågor kring Cytostatikabehandling

Frågor kring Cytostatikabehandling Frågor kring Cytostatikabehandling En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Broschyren kan beställas inläst på cd, i punktskrift eller på lättläst svenska. Kontakta informationsavdelningen via

Läs mer

P A T I E N T D A G B O K M P N

P A T I E N T D A G B O K M P N PATIENTDAGBOK MPN KÄNN IGEN DINA SYMTOM MPN-dagboken har tagits fram av Novartis i samarbete med Blodcancerförbundet. Syftet med dagboken är att visa vikten av att beskriva sina symtom tydligt och därigenom

Läs mer

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom 61SH01.

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom 61SH01. Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom 61SH01. Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: Gsjuk 17v TentamensKod: Tentamensdatum: 180601 Tid: 09.00-13-00 Hjälpmedel: Inga tillåtna

Läs mer

Handläggning av feber hos neutropena hematologiska patienter

Handläggning av feber hos neutropena hematologiska patienter Vårddokument Vårdrutin Sida 1 (5) Handläggning av feber hos neutropena hematologiska patienter Syfte Patienter med neutropeni sekundärt till hematologisk malignitet eller cytostatikabehandling måste handläggas

Läs mer

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad: Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård Fastställd: 2014-12-11 Reviderad: Innehållsförteckning Inledning... 3 Egenvård... 3 Åtgärd... 4 Ansvarsfördelning... 4 Kommunalt ansvar:... 4 Annan

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

GvHD i tarm, nutritionsbehandling (rekommendation

GvHD i tarm, nutritionsbehandling (rekommendation sida 1 (5) GvHD i tarm, nutritionsbehandling (rekommendation av dietist) Inledning För innehållsförteckning, klicka i Navigeringsfönstret under fliken VISA GvHD är en komplikation som allogentransplanterade

Läs mer

Vaccination efter autolog och allogen HSCT vuxen, HEM 13568

Vaccination efter autolog och allogen HSCT vuxen, HEM 13568 Godkänt den: 2019-04-29 Ansvarig: Honar Cherif Gäller för: Hematologi Vaccination efter autolog och allogen HSCT vuxen, HEM 13568 Innehåll Syfte och omfattning...2 Bakgrund...2 Termer och förkortningar...2

Läs mer

Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept)

Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept) Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept) 2 Om ZALTRAP I denna broschyr kan du läsa om vad behandling med ZALTRAP innebär, så du vet vad du kan förvänta dig av behandlingen. ZALTRAP

Läs mer

OM EGENVÅRD Efter överenskommelse mellan Västkom och VGR Monica Ericson Sjöström 9 maj 2016

OM EGENVÅRD Efter överenskommelse mellan Västkom och VGR Monica Ericson Sjöström 9 maj 2016 OM EGENVÅRD Efter överenskommelse mellan Västkom och VGR Monica Ericson Sjöström 9 maj 2016 Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6 SOSFS Uppdaterad oktober 2012 Bakgrund Hälso-

Läs mer

Informationsbroschyr till patient och närstående

Informationsbroschyr till patient och närstående Informationsbroschyr till patient och närstående Högdosbehandling med cellgifter och efterföljande stamcellsstöd (autolog transplantation) Giltigt i 2 år från 2013-12-02 Sida 1 av 8 Vad är blodbildande

Läs mer

Rutin för personal som arbetar med patienter som är inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård

Rutin för personal som arbetar med patienter som är inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård Rutin för personal som arbetar med patienter som är inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård VID AKUT SITUATION RING 112 Kontakta alltid ansvarig arbetsterapeut och/eller fysioterapeut när det gäller rehabilitering

Läs mer

Hudreaktioner vid Nexavar (sorafenib) behandling. Riktlinjer för identifiering och hantering av hudrelaterade biverkningar under din behandling

Hudreaktioner vid Nexavar (sorafenib) behandling. Riktlinjer för identifiering och hantering av hudrelaterade biverkningar under din behandling Hudreaktioner vid Nexavar (sorafenib) behandling Riktlinjer för identifiering och hantering av hudrelaterade biverkningar under din behandling Så här använder du denna broschyr Cancerbehandlingar kan orsaka

Läs mer

Till dig som ska behandlas med TECENTRIQ

Till dig som ska behandlas med TECENTRIQ Till dig som ska behandlas med TECENTRIQ Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att

Läs mer

PATIENTINFORMATION Infektionskänslighet i samband med hematologisk behandling

PATIENTINFORMATION Infektionskänslighet i samband med hematologisk behandling [Sidhuvud från överkant 1,27 cm, Arial, normal 8] Information om xxx[rubrik 1, Arial, VERSALER, fet 14] [Arial, normal 11] [Arial, normal 11] PATIENTINFORMATION Infektionskänslighet i samband med hematologisk

Läs mer

Patientinformation. Bendamustine medac 100 mg bendamustinhydroklorid. Pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning.

Patientinformation. Bendamustine medac 100 mg bendamustinhydroklorid. Pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning. Patientinformation Bendamustine medac 100 mg bendamustinhydroklorid. Pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning. Bendamustine medac 25 mg bendamustinhydroklorid. Pulver till koncentrat till infusionsvätska,

Läs mer

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning

Läs mer

Vårdhygien i Västra Götaland 2018

Vårdhygien i Västra Götaland 2018 Vårdhygien i Västra Götaland 2018 Vårdhygieniska enheter i Västra Götaland Fyra enheter Södra Älvsborg Skaraborg Göteborg och södra Bohuslän NU-sjukvården: Norra Bohuslän, Norra Älvsborg, Dalsland Vårdhygien

Läs mer

Omvårdnadsvetenskap B III, klinisk kurs, OM1415. Siv Rosén, Anita Ross, Inger James, Karuna Dahlberg

Omvårdnadsvetenskap B III, klinisk kurs, OM1415. Siv Rosén, Anita Ross, Inger James, Karuna Dahlberg Sjuksköterskeprogrammet HT 2016 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B III, klinisk kurs, OM1415 Provkod: 0330 Datum: 2016-04-21 Tid 8.15 12.00 Lärare: Siv Rosén, Anita Ross, Inger James, Karuna Dahlberg INDIVIDUELL

Läs mer

Vak vid palliativ vård i livets slutskede

Vak vid palliativ vård i livets slutskede RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker Hälso och sjukvård och rehabilitering Version: 2 Giltig fr.o.m: 2017 06 01 Ersätter: Fanns i Rutin Palliaitv vård Vö 414/2014, Vv 439/2014 Ansvarig:

Läs mer

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion Vad är RS-virus? RS-virus är ett av våra vanligaste luftvägsvirus och det sprids lätt. I stort

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

Stenkulans enhet Bente Törnqvist Förskolechef 0302-521705 RIKTLINJER VID ALLERGIFRÅGOR/EGENVÅRD Förskolorna på Stenkulans enhet

Stenkulans enhet Bente Törnqvist Förskolechef 0302-521705 RIKTLINJER VID ALLERGIFRÅGOR/EGENVÅRD Förskolorna på Stenkulans enhet 1 RIKTLINJER VID ALLERGIFRÅGOR/EGENVÅRD Förskolorna på Rutiner när vi tar emot barn med allergi/behov av egenvård: (rutinerna är framtagna utifrån skriften:gott, nyttigt och tryggt Allergi och överkänslighet

Läs mer

Riskbedömning av trycksår, fall, nutrition, munhälsa samt blåsdysfunktion

Riskbedömning av trycksår, fall, nutrition, munhälsa samt blåsdysfunktion Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) Riskbedömning av trycksår, fall, nutrition, munhälsa samt blåsdysfunktion Inledning Inom Norrbottens läns landsting sker dokumentation av riskbedömningar

Läs mer

Bedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län

Bedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län för region Jämtland / Härjedalen Version: 4 Ansvarig: 2(12) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2014-12-11 2. 2015-01-12 redigering 3 2015-02-06 4 2015-03-30 Nyutgåva baserad

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt.

Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt. Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt. Till dig som behandlas med VIKTIGT Den här informationen vänder sig till patienter som fått PLENADREN förskrivet på recept.

Läs mer

BESKRIVNING AV EGENVÅRD

BESKRIVNING AV EGENVÅRD RIKTLINJE Dokumentnamn Beskrivning av egenvård Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 151116 RUTIN Gemensam med Regionen: Nej Gäller

Läs mer

Höftfraktur operation med konstgjord höftled, helprotes

Höftfraktur operation med konstgjord höftled, helprotes Medicinsk Patientinformation patientinformation Höftfraktur operation med konstgjord höftled, helprotes Efter fraktur genom lårbenshalsen. Höftfrakturprocessen SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum 2018-10-09.

Läs mer

Ordinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett

Ordinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-05-10 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Primärvård, Hälsa och habilitering Fastställt

Läs mer

Hälsofrämjande slutenvård. Sölvi Vejby

Hälsofrämjande slutenvård. Sölvi Vejby Hälsofrämjande slutenvård Sölvi Vejby Ofta fick patienterna exakta direktiv om kost och fysisk aktivitet. Han individualiserade och följde upp sina ordinationer noga Många patienter vill ligga till sängs

Läs mer

Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY

Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY VAD ÄR SYNJARDY? Din läkare har ordinerat SYNJARDY för att sänka ditt blodsocker.

Läs mer

Information till dig som behandlas med läkemedel som kan leda till biverkningar i munnen

Information till dig som behandlas med läkemedel som kan leda till biverkningar i munnen [Sidhuvud från överkant 1,27 cm, Arial, normal 8] Information om xxx[rubrik 1, Arial, VERSALER, fet 14] [Arial, normal 11] [Arial, normal 11] PATIENTINFORMATION Information till dig som behandlas med läkemedel

Läs mer

Transplantation av allogena blodstamceller

Transplantation av allogena blodstamceller Transplantation av allogena blodstamceller Informationsbroschyr till patient och närstående XD84-4 Giltigt i 2 år från 2018-07-26 Sida 1 av 8 Vad är blodbildande stamceller? Blodbildande stamceller är

Läs mer

Nationell satsning för. Ökad patientsäkerhet

Nationell satsning för. Ökad patientsäkerhet Nationell satsning för Ökad patientsäkerhet Förord I denna broschyr redovisas en kort sammanställning av riskreducerande åtgärder mot vanligt förekommande vårdskador i svensk hälso- och sjukvård. Åtgärderna

Läs mer

2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering

2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering 1(7) 2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering Innehåll 2.1 Ledningssystem... 1 2.2 Vårdgivarens ansvar... 2 2.3 Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar... 3 Legitimerad läkares/tandläkare ansvar

Läs mer

Denna patient. Palliativa pärmen. är inskriven i Palliativa teamet i..

Denna patient. Palliativa pärmen. är inskriven i Palliativa teamet i.. Personnr: Denna patient är inskriven i Palliativa teamet i.. Palliativa pärmen Patienten har med sig denna pärm, som finns i hemmet, vid besök eller inläggning på sjukhus, till hälsocentral eller kommunens

Läs mer

Information till patient och närstående. (autolog transplantation)

Information till patient och närstående. (autolog transplantation) Information till patient och närstående Högdosbehandling med cellgifter och efterföljande stamcellsstöd (autolog transplantation) Giltigt i 2 år från 2018-09-25 Sida 1 av 6 Blodbildande stamceller är moderceller

Läs mer

PATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI

PATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI kraft att leva PATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI Till patienten Din doktor har ordinerat Eprex (epoetin alfa) för behandling av din anemi (blodbrist). Denna information förklarar vad anemi är

Läs mer

Yngre. Frysa dina äggceller? Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in.

Yngre. Frysa dina äggceller? Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in. Yngre Frysa dina äggceller? Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in. Innehållsförteckning Varför ska jag frysa in mina ägg? Hur går det till? Hur tas en bit av äggstocken

Läs mer

Min vårdplan introduktion och manual

Min vårdplan introduktion och manual Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en

Läs mer

KAD-bara när det behövs

KAD-bara när det behövs KAD-bara när det behövs Kort personal utbildning KAD- Region kort Östergötland personal utb, 2015-01-12, Britta Larsson Syfte och mål Minimera skador på urinblåsan Förebygga urinretention Tidigt upptäcka

Läs mer

Malmö stad Medicinskt ansvariga

Malmö stad Medicinskt ansvariga Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning

Läs mer

Patientinformation om Taxotere (docetaxel)

Patientinformation om Taxotere (docetaxel) september 2012 SE-DOC-12-04-01 Patientinformation om xotere (docetaxel) sanofi-aventis AB Box 14142, 167 14 Bromma Tel 08-634 50 00. Fax 08-634 55 00 www.sanofi.se Vid frågor om våra läkemedel kontakta:

Läs mer

Den här broschyren har du fått via din behandlande läkare. Bra att veta om din intravenösa infusionsbehandling med ORENCIA (abatacept)

Den här broschyren har du fått via din behandlande läkare. Bra att veta om din intravenösa infusionsbehandling med ORENCIA (abatacept) Den här broschyren har du fått via din behandlande läkare. Bra att veta om din intravenösa infusionsbehandling med ORENCIA (abatacept) Innehållsförteckning Om ORENCIA 3 Din behandling 7 Användbara delar

Läs mer

Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation

Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent Kort om lunginflammation Du har fått den här broschyren av din läkare eller

Läs mer

Din vägledning för. Information till patienter

Din vägledning för. Information till patienter Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Regelbunden fysisk aktivitet kan minska biverkningar av cancerbehandlingen och lindra symtom på sjukdomen.

Regelbunden fysisk aktivitet kan minska biverkningar av cancerbehandlingen och lindra symtom på sjukdomen. Cancerrehabilitering Syftet med cancerrehabilitering är att förebygga och minska de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av cancersjukdom och behandling. Målet är att du ska fungera och

Läs mer

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig

Läs mer

Information till patient och närstående. (autolog transplantation)

Information till patient och närstående. (autolog transplantation) Information till patient och närstående Högdosbehandling med cellgifter och efterföljande stamcellsstöd (autolog transplantation) Giltigt i 2 år från 2016-10-27 Sida 1 av 6 Blodbildande stamceller är moderceller

Läs mer

PK prov waran. Arbetsordning Dokumentation RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN. Vård och omsorg Örebro kommun orebro.se. Version:

PK prov waran. Arbetsordning Dokumentation RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN. Vård och omsorg Örebro kommun orebro.se. Version: RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Process/aktivitet: Trygg och säker hälso- och sjukvård Processägare: MAS Beslutad av: MAS Användare/roll: Sjuksköterskor, chefer Omfattar enhet/verksamhet: Vård och omsorg Version:

Läs mer

Janssen-Cilag AB. Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER

Janssen-Cilag AB. Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER Janssen-Cilag AB Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER I samband med cancerbehandling kan blodbrist orsaka svår trötthet Trötthet är ett vanligt problem i samband med tumörsjukdom.

Läs mer