Klimat-och miljömål Nynäshamns kommun Med sikte mot 2045
|
|
- Anita Jonasson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Klimat-och miljömål Nynäshamns kommun Med sikte mot 2045
2 Sammanfattning Klimat-och miljömål Nynäshamns kommun Med sikte mot 2045 är kommunens dokument för att uppnå ett ekologiskt hållbart Nynäshamn till 2020 och styra riktningen mot ett Nynäshamn med netto-noll-utsläpp 1 av växthusgaser år Detta dokument är en revidering av tidigare gällande Lokala miljömål och Klimatstrategi och Energiplan Nynäshamns kommun. 1 Netto-noll-utsläpp innebär här ingen mänsklig totalpåverkan på klimatet. Netto-noll beräknas innebära minskade växthusgasutsläpp med 85 %, från 1990 års nivå.
3 Innehåll Dokumentets upplägg läsanvisningar... 4 Inledning: därför behövs målen... 4 Sveriges miljömål... 5 Stockholms läns prioriterade miljömål... 5 Avgränsning och ansvar... 6 Koppling till kommunens Mål och Budget... 7 Genomförande och uppföljning av klimat-och miljömålen... 7 Indelning... 8 Måltabeller Klimat, energi och luft Hållbar planering och god bebyggd miljö Fungerande ekosystem och friska vatten Giftfria och resurssnåla kretslopp Fördjupning Koppling till nationella miljömålen Utsläppsmål och miljöeffekter Koppling till FN:s Globala mål Ordlista Förkortningar Begrepp Källor... 28
4 Dokumentets upplägg läsanvisningar I detta dokument beskrivs Nynäshamns kommuns klimat- och miljömål och hur de är uppbyggda och avgränsade. Efter en inledande text består dokumentet av tabeller som ger en enkel överblick över målens uppbyggnad. Måltabellerna börjar på sida 9. Inledning: därför behövs målen Nynäshamns kommuns klimat-och miljömål gäller i första hand hur kommunen som organisation ska agera för att uppnå målen. Målen gäller även för eventuella inköpta och upphandlade tjänster. För att uppnå de övergripande målen krävs dock engagemang och insatser från alla som agerar inom kommunens gränser, från storföretag till enskilda medborgare. Målen har sin grund i de nationella klimat- och miljökvalitetsmål som riksdagen har beslutat om, som i sin tur baseras på internationella åtaganden. Syftet med målen är att senast år 2020 uppnå en god miljö att överlämna till kommande generationer samt att uppnå så kallade netto-noll utsläpp 2 av växthusgaser till Enligt Lagen om kommunal energiplanering ska varje kommun ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Energiplanen bedöms täckas in i klimat- och miljömålen. Figur 1. Figuren ovan visar sambandet mellan de internationella överenskommelserna och kommunens lokala åtaganden. Den röda figuren är de nya sammanslagna klimat- och miljömålen för Nynäshamn. 4
5 FN:s globala mål FN har enats om 17 globala mål (även kallade Agenda 2030) för hållbar utveckling till 2030, vars syfte bl.a. är att utrota extrem fattigdom och lösa klimatkrisen 3. I Nynäshamns lokala klimat-och miljömål finns dock ett snävare fokus på just klimat- och miljöfrågor. De lokala målen har dock matchats mot FN:s globala mål, som utgångspunkt för kommande arbete med dessa. Se mer under rubriken Fördjupning. Sveriges miljömål Sveriges riksdag har beslutat om ett övergripande generationsmål för ett hållbart Sverige 4. Detta har preciserats i 16 miljökvalitetsmål. Dessa är: Stockholms läns prioriterade miljömål Inom den regionala miljömålsdialogen har sex nationella miljökvalitetsmål i sin tur prioriterats, då de är av särskild betydelse för just Stockholms län. Dessa är: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Giftfri miljö Ingen övergödning God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv I nuläget finns ett regionalt åtgärdsprogram för Frisk luft, medan de övriga målen är kopplade till strategier. God bebyggd miljö ska vara en övergripande vision för allt arbete inom den regionala miljömålsdialogen. 3 Mer finns att läsa på 4 Mer finns att läsa på 5
6 Till alla nationella miljömål finns ett antal indikatorer kopplade som följer upp om målen nås. I den mån det är praktiskt möjligt använder Nynäshamns kommun sig av samma indikatorer för att följa upp klimat- och miljömålen på lokal nivå. Avgränsning och ansvar Detta dokument tar inte upp den viktiga frågan om klimatanpassning, som bedöms kräva ett eget policydokument. Vissa mål i klimat- och miljömålen, t.ex. det om ekosystemtjänster, berör dock frågan indirekt. Klimat- och miljömålen har formulerats och avgränsats utifrån kommunens egna specifika förutsättningar. Exempelvis har miljömålet Storslagen fjällmiljö uteslutits eftersom det inte anses relevant för Nynäshamn. För mer ingående beskrivning av förhållandet till de nationella miljömålen, se Fördjupning. De nationella klimat- och miljömålen är samtidigt en miniminivå för Nynäshamns lokala mål; skulle t.ex. de nationella klimatmålen ändras, ändras Nynäshamns mål på motsvarande sätt. Utsläppsmålen fokuserar i huvudsak på utsläpp inom kommunens gränser, s.k. territoriella utsläpp. Detta innebär att t.ex. utsläpp utomlands kopplade till svensk konsumtion inte räknas med. Läs mer under Utsläppsmål och miljöeffekter i fördjupningskapitlet. Målen gäller både kommunen och dess helägda bolag som verksamhet, samt kommunen som geografiskt område. I målen omnämns den kommunala organisationen som kommunen och Nynäshamn som hela kommunens geografiska område. Detta innebär att även Nynäshamnsbostäder och eventuella framtida bolagsbildningar ingår. Nynäshamns tillsynsverksamhet (Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund) är dock inte kopplat till målen, utan jobbar efter egna verksamhets- och miljömål. Störst möjlighet har den kommunala organisationen att begränsa sin egen miljöpåverkan, genom t.ex. inköp av miljövänliga produkter och tjänster. Här är det viktigt att kommunen går före och visar övriga samhället vad som är möjligt och att man menar allvar med sina visioner och mål. Kommunen har också en viktig roll att spela inom miljö- och klimatarbetet genom sitt ansvar för fysisk planering, energiplanering, tillsyn samt drift av tekniska anläggningar. Kommunen har dessutom goda möjligheter att påverka utvecklingen genom informationsspridning, utbildning och rådgivning. Figur 2. Modell som visar ansvarsfördelningen kommunen har för sin egen organisation och kommunen som helhet i miljöfrågor. 6
7 Koppling till kommunens Mål och Budget Klimat- och miljömålen utgår även från de mål som är beslutade i Nynäshamns kommuns Mål och budget-dokument. Det är kommunfullmäktiges styrdokument för övergripande prioriteringar av verksamheternas inriktning, genom de kommungemensamma målen och fördelningen av de ekonomiska resurserna till nämnderna. Främst är det mål 8 och 9 i Mål och Budget som handlar om klimat-och miljöfrågor (se nedan). Klimat och miljömålen i detta dokument gäller dock även om Måloch budget skulle komma att förändras under perioden Ur Mål och Budget : Mål 8. Nynäshamns kommuns verksamheter främjar utvecklingen av ett långsiktigt hållbart och klimatneutralt samhälle Nynäshamns kommuns verksamheter präglas av hållbar utveckling och är ett föredöme för kommuninvånare och företag i kommunen. Kommunen arbetar förebyggande, anpassar verksamheten så att livsbetingelserna inte försämras och eftersträvar generellt resurseffektiva insatser. Mål 9. Nynäshamns natur- och kulturvärden bevaras, förbättras och utvecklas Nynäshamn har stora natur- och kulturvärden som både bevaras och utvecklas. Tillgängligheten finns till kommunens naturområden för alla invånare och besökare. Viktiga stråk och svaga samband i grönstrukturen är stärkta, kulturvärden synliggörs och vattenmiljöers ekologiska status är goda. Verksamheter och aktiviteter på landsbygden och i skärgårdsområdet, som förenar en god resurshushållning och som bidrar till att stärka värdena främjas. Figur 3. Figuren ovan beskriver klimat-och miljömålens roll i målkedjan till kommunens Mål och Budget. Genomförande och uppföljning av klimat-och miljömålen Målen ska genomsyra allt arbete i kommunen. Samtliga kommunala verksamheter måste därmed ta till sig målen i detta dokument, och utarbeta konkreta handlingsplaner för att uppfylla de mål mest relevanta för just deras verksamhet. Vissa av målen är särskilt relevanta för vissa verksamheter, medan vissa mål gäller alla. I arbetet med Mål-och budgetprocessen ska klimat-och miljömålen användas för att redovisa hur varje verksamhet arbetar mot mål 8 och 9. 7
8 För varje mål finns en eller flera ansvariga avdelningar eller enheter inom kommunen, som anses extra viktig för att målet ska uppnås. Med de ansvariga görs kontinuerlig avstämning och uppföljning om måluppfyllelse och status. Bedömer den/de ansvariga att resurser (t.ex. pengar eller arbetstid) behöver tillföras för att uppnå målet, är man också ansvarig för att påtala detta till den som kan tillföra resursen. Omorganisering, namnbyte av avdelningar eller liknande innebär inte att ansvaret försvinner. Huvuddelen av detta dokument utgörs av tabeller där alla klimat-och miljömål finns sammanställda. Tabellerna innehåller: En målformulering: En eller flera ansvariga: Indikatorer: Nulägen: En kopplingsbeskrivning: Om inte annat anges ska detta mål vara uppfyllt år Dessa har huvudansvar för att målen uppfylls. Detta är oftast en avdelning, med tillhörande förvaltning. Ofta är flera avdelningar och förvaltningar huvudansvariga. Dessa mäter och följer upp hur genomförandet av målet går Detta beskriver hur statusen för indikatorerna i nuläget. Nuläget är baserad på senast tillgängliga siffror, oftast för helåret. Denna beskriver kortfattat vilka andra mål målformuleringen kopplar till. De flesta målen i tabellen är kopplade till Sveriges nationella miljömål. Viktigt att komma ihåg är att även den verksamhet man själv tillhör inte står som ansvarig för ett visst mål, så måste man ha med sig målet i bakhuvudet i sitt dagliga arbete. T.ex. måste alla i kommunen jobba med att minimera sitt bilresande och källsortera sitt avfall. Målen med tillhörande indikatorer följs upp på årsbasis 5 för samtliga nämnder och i kommunfullmäktige. Detaljer kring exempelvis utvecklingstrender bland indikatorerna redovisas också i ett separat dokument, som är att betrakta som internt arbetsmaterial. Indelning För att underlätta läsningen är måltabellerna indelade i fyra kapitel. Dessa är: 1. Klimat, energi och luft 2. Hållbar planering och god bebyggd miljö 3. Fungerande ekosystem och friska vatten 4. Giftfria och resurssnåla kretslopp Under varje nytt kapitel presenteras de nationella miljömål som berörs av måltabellerna, tillsammans med den tillhörande ikonen. Specifika förkortningar och begrepp finns förklarade som fotnot eller i Ordlista i fördjupningskapitlet. På nästa sida presenteras själva måltabellerna. 5 Den mesta statistik har ett års fördröjning, dvs års siffror redovisas Viss utsläppsstatistik har dock två års fördröjning. 8
9 Måltabeller 1. Klimat, energi och luft Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Enligt de svenska miljömålen ska Halten av växthusgaser i stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. 6. Klimatförändringarna kommer för Nynäshamns kommun innebära ökad risk för bl.a. bristande dricksvattenförsörjning, skred och översvämning (se till exempel SMHI:s Framtidklimat i Stockholms län från 2015). Utifrån EU:s mål till 2020 har den svenska regeringen slagit fast att de svenska utsläppen ska minska med 40 % från 1990 års nivå, exklusive EU:s handel med utsläppsrätter. Övriga mål är: -Andelen förnybar energi av den totala energianvändningen ska vara minst 50 % -Energiintensiteten ska minska med 20 % jämfört med Mål: Ansvarig Indikator Nuläge Kopplar till/följer upp 1.1 Utsläppen per invånare i kommunen minskar med 40 % till 2020, (jämfört med år 1990) och år 2045 har kommunen netto-noll-utsläpp 8 Alla nämnder och förvaltningar; PlS 9, KSF Koldioxidutsläpp (CO2e) per invånare 10 Koldioxidutsläpp (CO2e) totalt per invånare Minus 24% år 2015 Plus 5% år 2015 Nationella utsläppsmål, regionala mål, MoB-mål Miljomal.se Regeringen Officiell statistik över kommunal energiintensitet saknas i dagsläget men en lokal nedbrytning kan göras baserat på övrig energistatistik 8 Till 2020-målet gäller ej handeln med utsläppsrätter. Netto-noll-utsläpp uppskattas till utsläppsminskning med 85% 9 Avdelningen för Planering och Samhällsutveckling 10 exklusive handeln med utsläppsrätter 11 Kommunens Mål och Budget-dokument 9
10 Mål: Ansvarig Indikator Nuläge Kopplar till/följer upp 1.2 År 2020 är den kommunala organisationen fossilbränslefri gällande energianvändning, resor och finansiella placeringar och minskar utsläppen med minst 80 % (jämfört med 2015) 12 Alla nämnder och förvaltningar; HR, KSF; Fastighet, MSF; Ekonomi, KSF; Nynäshamnsbostäder Utsläpp från flyg, tåg och taxi 48,6 ton år Utsläpp från kommunal fordonsflotta 328,23 ton år Utsläpp från privat bil i tjänst 19,19 ton år Utsläpp från tjänsteresor med bil ton/årsarbetare Utsläpp från energianvändning (värme och el) Andel Bra miljövalmärkt el eller motsvarande i kommunens verksamheter och helägda bolag Andel förnybart/återvunnet av inköpt värme Kommunens finanspolicy tillåter inga investeringar i fossil energi (Ja/Nej) 0,17 ton år 404,06 ton år 100% år 99% år Nej Resepolicy, SEKOM 13, Fossilfritt 2030, MoBmål 8 12 Fossilfritt bedöms motsvara utsläppsminskning med cirka 80% 13 Föreningen Sveriges Ekokommuner 10
11 Kommunen har en fungerande plattform för resfria möten (Ja/Nej) Nej Mål: Ansvarig Indikator Nuläge Kopplar till/följer upp 1.3 Kommunala upphandlingar ska följa Upphandlingsmyndighetens avancerade kravnivå eller spjutspetsnivå gällande hållbarhet Alla nämnder och förvaltningar; Upphandling Södertörn; Ekonomi, KSF Andel upphandlingar som uppfyller "avancerad" eller "spjutspets" Nuläge saknas Nationella miljömål, MoBmål 8, 9 Mål: Ansvarig Indikator Nuläge Kopplar till/följer upp 1.4 Genom informations- och kunskapsspridning ökar kommunen kunskapen om miljö, klimat och energifrågor Alla nämnder och förvaltningar; PlS, KSF; BuF, VA, MSF; Nynäshamnsbostäder Antal genomförda kampanjer/event/projekt med koppling till klimat och miljö Antal kontakter (procent av invånarantal) till kommunal EKR 14 Elevenkäten: andel "vi diskuterar miljö" (åk 8) st år Bidrag för EKR, MoBmål 8 0,06 per invånare år 2,36 av 5 år 14 Energi-och klimatrådgivning 15 Eleverna graderar i en enkät i vilken grad de instämmer från skala
12 Mål Ansvarig Indikator Nuläge: Kopplar till/följer upp 1.5 Den totala energianvändningen i Nynäshamn minskar med 20 procent till år 2020 (jämfört med 2009) 16 PlS, KSF; Nynäshamnsbostäder slutanvändning MWh per invånare, exkl. industri- och byggverksamhet Minus 24% år 2015 Nationella mål, MoBmål 8 Mål Ansvarig Indikator Nuläge: Kopplar till/följer upp 1.6 Energianvändningen i kommunala lokaler minskar med 20 % till 2020 jämfört med 2009 Fastighet, MSF; VA; MSF el- och värmeförbrukning per m2 Nuläge saknas Södertörnssamarbetet, tidigare lokala miljömål 17, MoB-mål 8 Mål Ansvarig Indikator Nuläge: Kopplar till/följer upp 1.7 I Nynäshamn finns år 2020 minst 400 kw installerad effekt solenergi, varav minst 200 kw i kommunala lokaler Fastighet, MSF; PlS, KSF; Planenheten, MSF; Nynäshamnsbostäder Installerad effekt kw i kommunen Installerad effekt på kommunala fastigheter Andel plandokument som tar upp förnybar energi 114 kw år 0 kw Nuläge saknas Nationella mål, MoBmål 8 16 Inklusive handeln med utsläppsrätter används som basår eftersom siffror från 2008 saknas 17 De lokala miljömål som gällt från 2010 t.om. de nya lokala målens antagande 12
13 Mål Ansvarig Indikator Nuläge: Kopplar till/följer upp 1.8 All nybyggnation av kommunala fastigheter sker enligt minst Miljöbyggnad Silver (eller motsvarande definition) Fastighet, MSF andel av påbörjade byggnader 100% år Tidigare miljömål, Nära Nolldirektivet, MoB-mål 8, 9 Mål Ansvarig Indikatorer Nuläge Kopplar till/följer upp: 1.9 År 2020 har andelen publika tankställen för el och/eller biogas minst fyrdubblats Stadsmiljö, MSF; MEX, KSF; Nynäshamnsbostäder Antal publika tankställen för fordonsgas antal publika laddplatser för elfordon 0 år Fossilbränslefritt 2030, Södertörnsamarbetet, MoBmål 8 3 år Mål Ansvarig Indikator Nuläge: Kopplar till/följer upp 1.10 År 2019 finns en heltäckande ladd(och/eller biogas)infrastruktur installerad för kommunens interna transporter Fastighet, MSF Antal laddplatser för internt bruk Relevanta verksamheter har tillräckligt med laddinfrastruktur: Ja/Nej 1 år Nationella utsläppsmål, regionala mål, MoB-mål 8 Nej Mål Ansvarig Indikatorer Nuläge Kopplar till/följer upp: 1.11 Endast fossilbränslefria fordon erbjuds vid nyinköp av fordon till kommunala verksamheter 18 Stadsmiljö, MSF Andel fossilbränslefria fordon av antalet kommunala fordon 4% år Nationella utsläppsmål, MoB-mål 8 18 Om inte uppenbara tekniska brister finns i förhållande till verksamhetens behov. Fossilbränslefria fordon definieras här som el, laddhybrid eller biogasfordon 13
14 2. Hållbar planering och god bebyggd miljö God bebyggd miljö Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig Tätorter och annan bebyggd miljö i Nynäshamns kommun ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, energi och andra resurser främjas Mål: Ansvarig Indikator Nuläge Kopplar till/följer upp 2.1 Andelen biltrafik i Nynäshamn minskar med minst 10 % till fördel för gång, cykel och kollektivt (jämfört med 2015) PlS, KSF; Planenheten, MSF; Stadsmiljö, MSF Förändring av antalet påstigningar/resor på buss och tåg per invånare och år sedan 2008 Körsträcka per invånare Andel nybyggda gång och cykelbanor sedan 2008 Andel bilresor till och från kommunen som arbetsplats Andelen bilresor i Landstingets Resvaneundersökning Antal genomförda kampanjer/event för hållbart resande 2% år mil år 43 km/64 % år 47% år Cirka 50% år 2015/ år Nationella miljömål, SEKOM, RUFS, Intern resepolicy, MoB-mål 8 14
15 Antal cyklar vid pendeltågsstationerna 175 år 2017 Mål Ansvarig Indikator Nuläge Kopplar till/följer upp 2.2 Kommunen prioriterar gång, cykel och kollektivt i all planering och bebyggelse Planenheten, MSF; Stadsmiljö, MSF; MEX, KSF Andel bostäder med maximalt 700 m gångavstånd till en busseller tåghållplats 19 Andel nybyggda gång och cykelbanor sedan % år 64% år Tidigare miljömål, RUFS, Fördjupad översiktsplan Nynäshamns stad, MoBmål 8 Mål Ansvarig Indikator Nuläge Kopplar till/följer upp 2.3 All kommunal planering sker utifrån målbilden om ett fossilfritt Nynäshamn till 2030 och ett klimatneutralt Nynäshamn till 2045 Planenheten, MSF; Stadsmiljö, MSF; MEX, KSF Andel antagna detaljplaner som avhandlar kommunens klimat-och miljömål Andel fossilbränslefria fordon i kommunen Inget nuläge 7% år Nationellt utsläppsmål, MoB-mål 8 19 avser "fågelvägen", motsvarar cirka 900 m faktiskt avstånd 15
16 3. Fungerande ekosystem och friska vatten Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödnin Grundvatten av god kvalitet Hav i balans Myllrande våtmarker Ett rikt växt och djurliv Levande skogar Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Den biologiska mångfalden i Nynäshamn ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Ekosystemen samt deras funktioner ska värnas. Djur- och växtarter ska kunna leva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Med sin relativt långa kuststräcka och många öar har kommunen ett stort ansvar för att upprätthålla den biologiska mångfalden och en hållbar produktionsförmåga i såväl hav och skärgård som sjöar och vattendrag. Även mossar, kärr, fuktängar och sumpskogar, som många växt- och djurarter är beroende av, ska skyddas Mål Ansvarig Indikator Nuläge Kopplar till/följer upp 3.1 Värdet av ekosystemtjänster bevaras och utvecklas i all kommunal planering och relevanta ekonomiska ställningstaganden Planenheten, MSF; MEX, KSF; Ekonomi, KSF Andel antagna detaljplaner som avhandlar ekosystemtjänster Andel bostäder med maximalt 300 meter till grönområde En tydlig modell finns för att värdera ekosystemtjänster i Inget nuläge 98% år Nej Nationella mål, Grönstrukturplan Nynäshamns stad, MoB-mål 9 16
17 ställningstaganden kring markfrågor och ekonomi (Ja/Nej) Mål Ansvarig Indikator Nuläge Kopplar till/följer upp 3.2 Kommunen värnar värdefull natur genom strand- och markskydd och andelen skyddad natur uppgår till minst 15% 20 Planenheten, MSF; MEX, KSF Andel av kommunarea som är skyddad 21 enligt SCB:s definition 7 % år Nationella mål, SEKOM, MoB-mål 9 Mål Ansvarig Indikator Nuläge Kopplar till/följer upp 3.3 Kommunen tillåter ingen nybyggnation på odlingsbar mark 22 Planenheten, MSF; MEX, KSF Andel areal odlingsbar mark i förhållande till kommunens landareal 14,7% år Tidigare miljömål, RUFS, ÖP, Trafikverket, MoBmål 9 Mål Ansvarig Indikator Nuläge Kopplar till/följer upp 3.4 Kommunen bibehåller och utvecklar förutsättningarna för lokala nyckelarter och biologisk mångfald MEX, KSF; Planenheten, MSF Andel lövskog (volymandel) på kommunalägd mark Kommunen arbetar med tillskapande av faunadepåer (Ja/Nej) Databas finns över ekar (över 40 cm i diameter) på kommunens fastigheter (Ja/Nej) Kommunen frihugger ekar på kommunalägd mark (Ja/Nej) 22 % år 2017 Ja Nej Ja Nationella mål, Grönstrukturplan Nynäshamns stad, Skogsvårdsplan, MoB-mål 9 20 Totalarea, dvs land och marina områden, motsvarande cirka hektar. 20 % skyddad natur motsvarar cirka 6200 hektar av landarealen och 9350 hektar av marina vattenarealen 21 Enligt statistiska centralbyråns definition 22 enligt åkergradering 3-5, undantaget mycket goda kollektivtrafiklägen 17
18 Förekomst av 8 utvalda nyckelarter i olika områden i kommunen (tjäder, mindre hackspett, sånglärka, enkelbeckasin, fiskgjuse, ejder, apollofjäril och havsöring) 23 Kommunen arbetar med tillskapande av faunadepåer (Ja/Nej) 24 7 av 8 arter år Ja Mål Ansvarig Indikatorer Nuläge Kopplar till 4.1 I Nynäshamn finns Ingen negativ påverkan finns av näringsämnen och andra föroreningar i sjöar, vattendrag och hav VA, MSF; Planenheten, MSF Förändring av andel fosfor i Fitunaån sedan 2011 Förändring av andel kväve i Fitunaån sedan 2011 Andel vattenförekomster (sjöar, vattendrag och kustvatten) som uppnår god ekologisk status Kampanjarbete gentemot markägare kring Fitunaån Minus 57% år 2017 Minus 53% år 8% år Nej Nationella mål, MoBmål 9 23 Representerar olika naturmiljöer som finns i kommunen 24 I form av stockar, grenar i minder vältor primärt vid skötselåtgärder i bryn. I syfte att tillskapa substratmiljöer i vind- och solexponerade lägen 18
19 4. Giftfria och resurssnåla kretslopp Giftfri miljö Rikt odlingslandskap Ett rikt växtoch djurliv God bebyggd miljö Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Farliga ämnen i t.ex. varor och produkter hamnar lätt i naturliga kretslopp, och tas upp av växter, djur och människor. För att skydda människors hälsa och den biologiska mångfalden behöver spridningen av farliga ämnen förebyggas och minska. Den biologiska mångfalden och kulturmiljöerna är beroende av ett fortsatt jordbruk, men också av vilka metoder som används. Metoderna för att bruka odlingslandskapet i Nynäshamn måste anpassas så att de bevarar och utvecklar natur- och kulturvärdena. Mål Ansvarig Indikatorer Nuläge Kopplat till 4.2 År 2020 är samtliga kommunala skolor miljödiplomerade (enligt Grön Flagg eller motsvarande 25 ) BuF Andel miljödiplomerade skolor 21 % år SEKOM, tidigare miljömål, MoB-mål 9 25 Med fokus på utfasning av kemikalier 19
20 Mål Ansvarig Indikatorer Nuläge Kopplat till 4.3 Kommunen minskar andelen skadliga ämnen i naturliga kretslopp Planenheten, MSF; VA, MSF; Fastighet, MSF; MEX, KSF Andel ekologiskt odlad mark 10,3% år Nationella miljömål, MoB-mål 9 Andel ekologiska jordbruk av kommunens 0 av 5 år utarrenderade mark Tungmetaller i avloppsslam: bly 8,7 mg/kg år Tungmetaller i avloppsslam: kadmium 0,66 mg/kg år Tungmetaller i avloppsslam: kvicksilver 0,56 mg/kg år Antal enskilda avlopp 3490 år 2017 Andel vattenförekomster som uppnår god kemisk status Verksamheter i kommunen har handlingsplaner för utfasning av så kallade u-ämnen 26 (Ja/Nej) Kommunen arbetar med återvinning av fosfor från slam (Ja/Nej) Kommunen tillämpar kemikaliefri städning i samtliga lokaler(ja/nej) 84% år Nej Ja Nej Mål Ansvarig Indikatorer Nuläge Kopplat till 4.4 Återanvändningen och återvinningen i Nynäshamn ökar och den totala avfallsmängden minskar till max 500 per invånare VA, MSF; SRV, FTI 27 ; Nynäshamnsbostäder Andel hushållsavfall insamlat för materialåtervinning Total avfallsmängd per invånare 37% år kg år SRV:s avfallsplan, SEKOM, Avfall Sverige, MoB-mål 8, 9 26 U-ämnen står för utfasningsämnen, och är sådana som innebär risk för exempelvis cancer och mutationer. 27 Förpacknings- och tidningsinsamlingen 20
21 Mål Ansvarig Indikatorer Nuläge Kopplat till 4.4 År 2020 samlas matavfall in från minst 70 % av hushållen i Nynäshamn SRV; VA, MSF; Nynäshamnsbostäder Andel av alla hushåll som sorterar ut matavfall 39% år Nationella mål, SEKOM, Södertörnssamarbetet, SRV:s avfallsplan, MoB-mål 8, 9 Mål Ansvarig Indikatorer Nuläge Kopplat till 4.5 År 2020 sorterar alla kommunala verksamheter ut matavfall Fastighet, MSF; Kostenheten, BUF; VA, MSF; Alla nämnder och förvaltningar Mått saknas Nuläge saknas Nationella mål, SRV:s avfallsplan, MoB-mål 8, 9 Mål Ansvarig Indikatorer Nuläge Kopplat till 4.6 I Nynäshamn ökar återvinningen av plast och all kommunal verksamhet återvinner plastavfall Fastighet, MSF; VA, MSF; Nynäshamnsbostäder Mängd återvunnen plast från kommunal verksamhet Mängd insamlad plast per capita 0 kg år Nationella miljpmål, Södertörnssamarbetet, MoB-mål 8, 9 4,49kg/capita år Mål Ansvarig Indikatorer Nuläge Kopplat till 4.7 År 2020 är 40 % av kommunens inköpta livsmedel ekologiskt Kostenheten, BuF Andel ekologiskt per helår 31% år SEKOM, Södertörnssamarbetet, nationella mål, MoB 9 21
22 Mål Ansvarig Indikatorer Nuläge Kopplat till 4.8 Kommunen minskar miljöpåverkan (mätt i CO2e) från livsmedelsinköpen med minst 20 %, med fokus på minskning av nötkött Kostenheten, BuF CO2 från inköpta livsmedel 1600 ton år Nationella miljömål, MoB-mål 8 Mål Ansvarig Indikatorer Nuläge Kopplat till 4.9 Matsvinnet i kommunala verksamheter minskar 28 Kostenheten, BuF Kökssvinn per portion 42 gram/portion år Tallrikssvinn per portion 28 gram/portion år Nationellt mål, MoB-mål 8 28 Kökssvinnet i all kommunal verksamhet minskar till minst 32 gram per portion. Tallrikssvinnet minskar till minst 12 gram per portion i skola och förskola. I övrig verksamhet minskar tallrikssvinnet 22
23 Fördjupning Koppling till nationella miljömålen I framtagandet av lokala klimat- och miljömål har bland annat Sveriges nationella miljömål använts som utgångspunkt. Fokus har legat på de prioriterade målen för Stockholms län. Vissa övriga nationella mål har dock också tagits med. Detta beror dels på att vissa åtgärder får positiva effekter på flera mål, t.ex. ger minskade utsläpp från dieselbilar även minskad försurning och övergödning. Det beror även på att Nynäshamn som kommun bedöms ha något andra förutsättningar än många andra kommuner i Stockholmsregionen, eftersom den är relativt glesbefolkad med stora naturområden, vilket bland annat gör målet Levande skoga relevant. Figur 4. Illustration över vilka nationella mål som tagits med i de lokala klimat- och miljömålen Utsläppsmål och miljöeffekter För att kunna jämföra med utsläppsmål och statistik på regional, nationell och internationell nivå, gäller utsläppsmålen för Nynäshamns kommun i huvudsak utsläpp i kommunens geografiska område. Detta innebär alltså att utsläpp från exempelvis Nynäshamnsbornas konsumtion av utländska varor och flygresor inte räknas med. Vissa av målen, exempelvis det om inköpta livsmedels klimatpåverkan, minskar dock utsläppen utanför kommunens geografiska område. Kommunen är i dagsläget också drabbat av relativt stora utsläpp från invånare i andra kommuner i och med hamnverksamheten med tillhörande vägtransporter. Vad gäller det långsiktiga målet om netto-noll-utsläpp till 2045, kräver detta betydligt mer omfattande åtgärder både från nationell och internationell nivå, vad gäller styrmedel som t.ex. miljöskatter. Inte minst eftersom detta mål alltså även inkluderar de verksamheter som omfattas av EU:s handel med utsläppsrätter, som idag berör två verksamheter i Nynäshamn. Koppling till FN:s Globala mål FN:s globala mål är sjutton mål för att uppnå en hållbar utveckling år Under varje mål finns även ett antal mer specifika delmål. Inom ramen för Nynäshamns nya klimat-och miljömål har det inte funnits resurser att göra en djupare integrering av globala målen, eftersom dessa spänner över ett bredare område, med stort fokus på 23
24 social hållbarhet. För att underlätta kommande arbete med globala målen har dock en matchning gjorts, där varje lokalt klimat- och miljömål även anger vilket globalt hållbarhetsmål det bidrar till att uppnå. Detta presenteras i tabellen nedan. Lokala mål Nynäshamn 1.1 Utsläppen per invånare i kommunen minskar med 40 % till 2020, (jämfört med år 1990, exkl. EU-ETS) och år 2045 har kommunen netto-noll-utsläpp (dvs. - 85% från 1990) 1.2 År 2020 är den kommunala organisationen fossilbränslefri gällande energianvändning, resor och finansiella placeringar och minskar utsläppen med minst 80 % (jämfört med 2015) 1.3 Kommunala upphandlingar ska följa Upphandlingsmyndighetens avancerade kravnivå eller spjutspetsnivå gällande hållbarhet 1.4 Genom informations- och kunskapsspridning ökar kommunen kunskapen om miljö, klimat och energifrågor 1.5 Den totala energianvändningen i Nynäshamn minskar med 20 procent till år 2020 (inklusive EU-ETS, jämfört med 2009) 1.6 Energianvändningen i kommunala lokaler minskar med 20 % till 2020 jämfört med I Nynäshamn finns år 2020 minst 400 kw installerad effekt solenergi, varav minst 200 kw i kommunala lokaler 1.8 All nybyggnation av kommunala fastigheter sker enligt minst Miljöbyggnad Silver (eller motsvarande definition) 1.9 År 2020 har andelen publika tankställen för el och/eller biogas minst fyrdubblats 1.10 År 2019 finns en heltäckande ladd(och/eller biogas)infrastruktur installerad för kommunens interna transporter 1.11 Endast fossilbränslefria fordon erbjuds vid nyinköp av fordon till kommunala verksamheter* 2.1 Andelen biltrafik i Nynäshamn minskar med minst 10 % till fördel för gång, cykel och kollektivt 2.2 Kommunen prioriterar gång, cykel och kollektivt i all planering och bebyggelse 2.3 All kommunal planering sker utifrån målbilden om ett fossilfritt Nynäshamn till 2030 och ett klimatneutralt Nynäshamn till Värdet av ekosystemtjänster bevaras och utvecklas i all kommunal planering och relevanta ekonomiska ställningstaganden Relevanta globala hållbarhetsmål 13 Bekämpa klimatförändringarna 3: Hälsa och välbefinnande, 7: Hållbar energi för alla, 11: Hållbara städer 12: Hållbar konsumtion, 13 Bekämpa klimatförändringarna och produktion, 13 Bekämpa klimatförändringarna, 12: Hållbar konsumtion och produktion 7: Hållbarenergi för alla, 12: Hållbar konsumtion och produktion, 13: Bekämpa klimatförändringarna 7: Hållbarenergi för alla, 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur, 13: Bekämpa klimatförändringarna 12: Hållbar konsumtion och produktion, 13: Bekämpa klimatförändringarna 7: Hållbarenergi för alla, 12: Hållbar konsumtion och produktion, 13: Bekämpa klimatförändringarna 3: Hälsa och välbefinnande, Mål 11: Hållbara städer, 12: Hållbar konsumtion och produktion 7: Hållbar energi för alla, 9: Hållbara industrier, innovationer och infrastruktur, 11: hållbara städer, 12: Hållbar konsumtion och produktion, 13: Bekämpa klimatförändringarna 9: Hållbara industrier, innovationer och infrastruktur, 11: hållbara städer, 12: Hållbar konsumtion och produktion, 13: Bekämpa klimatförändringarna 9: Hållbara industrier, innovationer och infrastruktur, 13: Bekämpa klimatförändringarna 3: Hälsa och välbefinnande, 7: Hållbar energi för alla, 9: Hållbara industrier, innovationer och infrastruktur, 11: hållbara städer, 12: 13: Bekämpa klimatförändringarna 3: Hälsa och välbefinnande, 9: Hållbara industrier, innovationer och infrastruktur, 11: hållbara städer, 12: 13: Bekämpa klimatförändringarna 9: Hållbara industrier, innovationer och infrastruktur, 11: hållbara städer, 12: 13: Bekämpa klimatförändringarna 3: Hälsa och välbefinnande, 9: Hållbara industrier, innovationer och infrastruktur, 11: hållbara städer, 13: Bekämpa klimatförändringarna, 15: Ekosystem och biologisk mångfald 24
25 3.2 Kommunen värnar värdefull natur genom strandoch markskydd och andelen skyddad natur uppgår till minst 15% 3.3 Kommunen tillåter ingen nybyggnation på odlingsbar mark (enligt åkergradering 3-5, undantaget mycket goda kollektivtrafiklägen) 3.4 Kommunen bibehåller och utvecklar förutsättningarna för lokala nyckelarter och biologisk mångfald 4.1 I Nynäshamn finns Ingen negativ påverkan finns av näringsämnen och andra föroreningar i sjöar, vattendrag och hav 4.2 År 2020 är samtliga kommunala skolor miljödiplomerade (enligt Grön Flagg eller motsvarande) 4.3 Kommunen minskar andelen skadliga ämnen i naturliga kretslopp 4.4 Återanvändningen och återvinningen i Nynäshamn ökar och den totala avfallsmängden minskar till maz 500 kg/inv 4.4 År 2020 samlas matavfall in från minst 70 % av hushållen i Nynäshamn 4.5 År 2020 sorterar alla kommunala verksamheter ut matavfall 4.6 I Nynäshamn ökar återvinningen av plast och all kommunal verksamhet återvinner plastavfall 4.7 År 2020 är 40 % av kommunens inköpta livsmedel ekologiskt 4.8 Kommunen minskar miljöpåverkan (mätt i CO2e) från livsmedelsinköpen med minst 20 %, med fokus på minskning av nötkött 4.9 Matsvinnet i kommunala verksamheter minskar (till 32 gram/portion för kökssvinn samt 12 gram/portion tallrikssvinn) 12: Hållbar konsumtion och produktion, 15: ekosystem och biologisk mångfald 12: Hållbar konsumtion och produktion, 15: Ekosystem och biologisk mångfald 14: Hav och marina resurser, 15: Ekosystem och biologisk mångfald 6: Rent vatten och sanitet, 12: Hållbar konsumtion och produktion, 14: Hav och marina resurser, 15: Ekosystem och biologisk mångfald 3: Hälsa och välbefinnande, 4: God utbildning för alla, 12: hållbar produktion och konsumtion 3: Hälsa och välbefinnande, 4: God utbildning för alla, 12: hållbar produktion och konsumtion, 14: hav och marina resurser, 15: Ekosystem och biologisk mångfald 9: hållbar industri, innovationer och infrastruktur,11. Hållbara städer, 12: hållbar produktion och konsumtion 9: hållbar industri, innovationer och infrastruktur,11. Hållbara städer, 12: hållbar produktion och konsumtion, 13: Bekämpa klimatförändringarna 9: hållbar industri, innovationer och infrastruktur,11. Hållbara städer, 12: hållbar produktion och konsumtion, 13: Bekämpa klimatförändringarna 3. Hälsa och välbefinnande, 12: Hållbar konsumtion och produktion, 15: Ekosystem och biologisk mångfald 3. Hälsa och välbefinnande, 12: Hållbar konsumtion och produktion, 15: Ekosystem och biologisk mångfald 12: Hållbar konsumtion och produktion, 13 Bekämpa klimatförändringarna 2. Ingen hunger, 12: Hållbar konsumtion och produktion, 13 Bekämpa klimatförändringarna 25
26 Ordlista Förkortningar BuF Barn-, utbildning- och fritidsförvaltningen KSF - Kommunstyrelseförvaltningen MEX Mark och exploateringsavdelningen MoB Kommunens mål och budget-dokument MSF Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Plan Planenheten PlS Avdelningen för planering och samhällsutveckling Stadsmiljö Stadsmiljöavdelningen VA Vatten och avfallsavdelningen CO2 kemisk formel för gasen koldioxid CO2e koldioxidekvivalenter. Ett sätt att mäta och kvantifiera växthusgaser FTI Förpacknings- och tidningsinsamlingen. Producenternas bolag för avfallsinsamling enligt producentansvaret EKR kommunal Energi-och klimatrådgivning SEKOM Sveriges Ekokommuner. Intresseförening för svenska kommuner SRV Södertörns Renhållnings- och Avfallsbolag Återvinning AB. Gemensamt avfallsbolag för flera Södertörnskommuner. Begrepp Biologisk mångfald variationsrikedomen bland arter. Ofta en förutsättning för en långsiktigt fungerande miljö Ekosystemtjänster processer i naturen till nytta för människan, t.ex. pollinering och vattenrening Energiintensitet - förhållandet mellan den totala energiförbrukningen och bruttonationalprodukten. Ett mått på hur effektivt energin används inom ekonomin Fossila bränslen bränslen som utvinns ur lagrade fossiler i marken. I huvudsak olja, bensin, diesel och naturgas Fossilfritt energianvändning utan fossila bränslen. Kan t.ex. gälla en fordonsflotta eller uppvärmningssystem Indikatorarter - En art som är särskilt tolerant eller känslig för vissa förhållanden och ger därmed en fingervisning om de förhållandena i en viss miljö Klimat Statistik över väder över tid 26
27 Klimatanpassning anpassning av t.ex. infrastruktur till förändrade väderförhållanden över tid Klimatförändringarna innebär i detta dokument förändringar i väder över tid orsakade av människan Klimatneutralt utan mänsklig påverkan på klimatet Kökssvinn matsvinn som uppkommer vid tillagning av mat samt efter servering av mat i behållare Netto-noll-utsläpp - innebär här ingen mänsklig totalpåverkan på klimatet, dvs. inklusive eventuella kompensationsåtgärder. Netto-noll beräknas innebära minskade växthusgasutsläpp med 85 %, från 1990 års nivå. Nära Noll-direktivet EU-direktiv om minskad energiförbrukning i byggnader Tallrikssvinn matsvinn som uppkommer från det en matgäst inte ätit upp på sin tallrik Territoriella utsläpp utsläpp som sker i ett visst geografiskt område, t.ex. Nynäshamns kommun Upphandlingsmyndighetens avancerade nivå mellannivå för hur skarpa miljökrav som ställs vid upphandling Upphandlingsmyndighetens spjutspetsnivå högstanivå för hur skarpa miljökrav som ställs vid upphandling U-ämnen utfasningsämnen som t.ex. tungmetaller. Innebär risk för exempelvis cancer, mutationer eller försämrad reproduktion 27
28 28(3) Källor Nedan redovisas de externa källor textinnehållet är hämtat från. Andra uppgifter som uppges i texten är internt framtagna. Avfall Sverige Rapport :33 Hushållsavfall i siffror- Kommun- och länsstatistik 2015, s.67 Förpacknings- och tidningsinsamlingen Insamlingsstatistik Globala målen Jordbruksverket Ekologiskt odlad jordbruksmark i hektar efter kommun. År tatistikdatabas Ekologisk%20produktion 1%20Ekologiskt%20odlad%20jordbruksmark/JO0104C3.px/table/tableViewLayout1/?rxid=5adf4929-f548-4f27-9bc9-78e Kemikalieinspektionen Prioriteringsämnen: tabell Miljomal.se Begränsad klimatpåverkan Begransad-klimatpaverkan/ Nationella Emissionsdatabasen RUS Presentationer: Växthusgaser totalt Stockholms län emissionsdatabas/pages/default.aspx Nynäshamns kommun Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalernas förslag till Nynäshamns kommuns Mål och budget %20och%20budget% pdf Regeringen Övergripande mål och svenska mål inom Europa RUS Körsträckedata SCB Antal solcellsanläggningar och installerad effekt (kw), efter region. År EN EN0203/SlutAnvSektor/?rxid=6dc a2b31-ec88-4c85-aad4-ae17efdcb196 SCB Fordon i län och kommun vid årsskiftet /2017 Personbilar i trafik efter kommun och drivmedel vid slutet av år SCB Skyddad natur SCB : Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december och befolkningsförändringar 28
29 29(3) SCB : Slutanvändning: Slutanvändning (MWh), efter län och kommun, förbrukarkategori samt bränsletyp. År EN EN0203/SlutAnvSektor/?rxid=6dc a2b31-ec88-4c85-aad4-ae17efdcb196 Sveriges Ekokommuner Miljöbarometern Nynäshamn Sveriges miljömål Trafikförvaltningen Stockholms Läns Landsting Resvanor i Stockholms m/su/resvaneundersökningen/resvanor-i-stockholms-lan-2015-version-0817.pdf 29
30 30(3) Diarienummer KS//0300/219-1 Datum Upprättad av Erik Johansson, klimat- och miljöstrateg Granskad/beslutad av Namn, titel Version 1 Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Webb Bankgiro/Plusgiro Organisationsnummer Nynäshamn Stadshusplatsen 1 kontaktcenter kontaktcenter@nynashamn.se Bankgiro Nynäshamn Plusgiro fax
Konkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar
1(5) Datum Diarienummer 2018-10-31 KS/2018/0076/041-16 Upprättad av Julia Nordström Version 1.0 Konkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar Den här bilagan syftar till att konkretisera
Klimat- och miljömål Nynäshamns kommun
Kf 120, 2018-06-13 Klimat- och miljömål Nynäshamns kommun 2018-2021 - Med sikte mot 2045 Sammanfattning Klimat-och miljömål Nynäshamns kommun 2018-2021 Med sikte mot 2045 är kommunens dokument för att
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna
Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:
MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation
Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö
Klimat- och miljöpolitiskt program. Bilaga 1: Etappmål och ansvar
Klimat- och miljöpolitiskt program Bilaga 1: Etappmål och ansvar 1 Etappmål och ansvar Det klimat- och miljöpolitiska programmet är ett övergripande styrdokument som ger den samlade bilden av kommunens
Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Trollhättan & miljön
Trollhättan & miljön Prognosen för att nå miljömålen i Västra Götalands län till år 2020 Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö
Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten
Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens
Miljömål för Luleå tekniska universitet
1(7) Miljömål för Luleå tekniska universitet 2017-2020 Luleå tekniska universitet har ett miljöledningssystem för sin verksamhet i enlighet med Förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.
Klimat- och miljöpolitiskt program. Bilaga 1: Etappmål och ansvar Uppdaterad:
Klimat- och miljöpolitiskt program Bilaga 1: Etappmål och ansvar Uppdaterad: 20171213 1 Etappmål och ansvar Det klimat- och miljöpolitiska programmet är ett övergripande styrdokument som ger den samlade
Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet
Miljööverenskommelse
Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera miljö- klimatutmaningar! Nu skrivs miljööverenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt synliggöra kommunernas Landstinget
Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?
Gotlands miljö Hur går det och vad kan vi göra? Titel: Gotlands miljö - Hur går det och vad kan vi göra? Foto omslagsbild: Mostphotos. Foto inlaga: Sidan 3, foton från vänster: 1 Scandinav Bildbyrå, 2
Temagruppernas ansvarsområde
Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en
Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014
Bilaga 1 Ekohandlingsprogram 2014-2018 Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014 Illustrationer av miljökvalitetsmålen:tobias Flygar HALMSTADS KOMMUN KS 2014 169 Samhällsbyggnadskontoret 2014-05-13 Samhällsbyggnadskontoret
Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till
BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING
Miljöbedömning av gemensam avfallsplan för Karlshamns, Sölvesborgs och Olofströms kommuner En ny avfallsplan för kommunerna Karlshamn, Olofström och Sölvesborg för perioden 2018 2025 är under framtagning.
Bilaga 5 Miljöbedömning
Beslutad av: Dokumentansvarig: Renhållningsenheten Dokumenttyp: Välj i listan... Giltighetstid: Välj i listan... Gäller från: Diarienr: KS.2017.203 Ändringsförteckning Datum Ändring Bilaga 5 Miljöbedömning
Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog
Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete Vetlanda 21 maj Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Sankey-diagrammet Energiplan/klimatstrategi - övergripande mål Förbrukning av
Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22
Datum Sida 2010-02-22 1(16) Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22 2(16) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Strategiskt miljöarbete... 4 Miljöpolitiskt
Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram
Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *
Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun
KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och
Klimat- och miljömål Nynäshamns kommun , remiss
1 (4) Handläggare: Helena Näsström Tillväxt- och regionplanenämnden Klimat- och miljömål Nynäshamns kommun 2017 2020, remiss Ärendebeskrivning Nynäshamns kommun har tagit fram ett förslag till Klimat-
miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete
Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska
Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26
Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat
Långsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden
Långsiktigt klimatarbete i Göteborg Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs Stads arbete för att nå de lokala miljömålen Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs miljömålsarbete
BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH
BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år
Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?
miljö energi natur Strategiskt och långsiktigt arbete & vardagens pågående arbete Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljöfrågor energifrågor naturvård energirådgivning (diversearbetare )
LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020
LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.
Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun
Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Miljödiplomering - steg för steg Samtliga verksamheter samt bolagen i kommunen. Aktivt och strukturerat arbeta med miljöpåverkan. 1. Miljöutredning = Miljöförvaltningen
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2
Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2006-12-18 124 2007-01-01 2004/396-403 Kf 2012-10-29 170 2012-10-30 2011/120 LOKALA MILJÖMÅL FÖR BROMÖLLA
Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun
Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Finns det miljöproblem? Klimatförändringen vår tids största miljöproblem! Utsläpp av ämnen som är hälsofarliga, förorenar, övergöder och försurar Avfall
Bilaga 4 Miljömål, strategier, och lagstiftning globalt, inom EU samt på nationell nivå
Bilaga 4 Miljömål, strategier, och lagstiftning globalt, inom EU samt på nationell nivå Bilagan omfattar de globala, nationella, regionala och kommunala miljömål som identifierats och som varit vägledande
Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
Hur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
Vad handlar miljö om? Miljökunskap
Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift
Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen
1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2
Gapanalys delmål i miljöprogrammet 2020
Gapanalys delmål i miljöprogrammet 2020 2017-09-11 2017-09-14 Fossilfritt och energieffektivt Falun - Delmål minska energianvändandet med 20% mot snitt 2001-2005 Källa: SCB - Slutanvändning (MWh) efter
Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder
Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra
God bebyggd miljö - miljömål.se
Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och
Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?
Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga
Miljööverenskommelse
Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera - och klimatutmaningar! Nu skrivs överenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt och synliggöra kommunernas och Landstinget
ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021
ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 Innehåll DEL 1 - Inledning 1 Miljöplan för Ängelholms kommun 1 De nationella miljökvalitetsmålen 1 De regionala målen i Skåne 2 De lokala miljömålen för Ängelholms kommun
Miljömålen i Västerbottens län
Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild
Grundläggande Miljökunskap
Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella
VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne
VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsens miljömålsuppdrag Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion: 5
Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal
Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som
Förslag till energiplan
Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850
Miljöarbete i Lunds kommun Lisiane Küller och Linda Birkedal, Miljöstrategiska enheten Mira Norrsell, Lunds skolförvaltningar
Miljöarbete i Lunds kommun 2018-11-07 Lisiane Küller och Linda Birkedal, Miljöstrategiska enheten Mira Norrsell, Lunds skolförvaltningar Goda exempel - Lund Sveriges bästa avfallskommun 2017 och årets
Miljöbokslut 2014 kortversion
Miljöbokslut 2014 kortversion Fördelningen av måluppfyllelse för delmålen i Miljöstrategiska programmet Energi Transporter Konsumtion och avfall Mark och bebyggd miljö Natur Vatten Information och utbildning
Hur går det med våra miljömål och miljöprogrammets åtgärder? Viktoria Viklander och Lotta Silfver
Hur går det med våra miljömål och miljöprogrammets åtgärder? Viktoria Viklander och Lotta Silfver 1 ? 2 Det goda livet är målet! $ $ $ $ $ $ $ $ 3 Systematiken bakom miljömålsarbetet Planera Strategiska
Göteborgs Stads miljöprogram Aktualiserat 2018
Göteborgs Stads miljöprogram 2013-2020 Aktualiserat 2018 Göteborgs Stads styrsystem Utgångspunkterna för styrningen av Göteborgs Stad är lagar och författningar, den politiska viljan och stadens invånare,
MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER
MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER Bilaga 5 till avfallsplan för fyra Dalslandskommuner 2018-2025 2018-06-26 Miljöbedömning av avfallsplanen För Dalslands
Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet
Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner
Frågor för framtiden och samverkan
En dag om Framtidens lantbruk Frågor för framtiden och samverkan Anita Lundström Naturvårdsverket Ultuna, Uppsala, 18 oktober 2011 Framtidens lantbruk står inför stora utmaningar och förändringar såväl
Avfallsplan
Renhållningsordning Avfallsplan 2018-2022 Bilaga 1. Miljöbedömning Datum: 2018-04-20 1 Innehåll Bakgrund... 3 Bedömningsgrunder och avgränsning... 3 Alternativ... 5 Nollalternativ... 5 Planalternativ...
Policy för ekologisk hållbarhet
2018-11-21 Policy för ekologisk hållbarhet Samlande ramverk för styrdokument Antagen av: Kommunfullmäktige 248, 2018-12-17 Dokumentägare: Kommundirektör Ersätter dokument: Del av Miljö- och energistrategi
Nynäshamns kommuns miljömål
Nynäshamns kommuns lokala miljömål 2010-2016 1 Nynäshamns kommuns miljömål 2010-2016 Fyra miljömålsområden Nynäshamns kommuns lokala miljömål 2010-2016 är ett styrande dokument upprättat utan lagkrav.
MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET
MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET Stockholm 27 januari, 2016 Cecilia Mattsson, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-02 1 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET GENERATIONSMÅLETS
Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06
Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas
Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06
Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas
VERKSAMHETSPLANERING 2019 RELATION TILL GLOBALA MÅLEN & MILJÖMÅLEN
11. Hållbara städer 15. Ekosystem och 4. God utbildning för alla 12. Hållbar 6.Rent vatten och 14. Hav och marina 3. Hälsa 10.Minskad ojämlikhet 5.Jämställdhet 13. Bekämpa 9.Hållbar industri 8.Anständiga
HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030
1/5 HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Uppdraget Regeringen gav i april 2016 Havs- och vattenmyndigheten och 84 andra myndigheter i uppdrag 1 att bidra med underlag för Sveriges genomförande
Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra
Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra DET UNIKA MILJÖMÅLSARBETET Ett systematiskt systematiskt miljöarbete En enig riksdag stod bakom beslutet 1999. Största politiska samordningsprojektet
2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen
ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET
ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella
Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning
Miljööverenskommelse
Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera - och klimatutmaningar! Nu skrivs överenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt och synliggöra kommunernas och Landstinget
Antaget av Regionfullmäktige RS 2016/1414
2017 2019 Antaget av Regionfullmäktige 2016-12-07 RS 2016/1414 Innehåll Ett hållbart Gävleborg 3 Miljöpolicy 4 Våra miljömål 6 Energi & byggnader 7 Kemikalier & läkemedel 8 Möten & transporter 9 Produktval
Mål och handlingsplan för miljöarbete
UFV 2018/1649 Mål och handlingsplan för miljöarbete 2019-2021 Fastställd av rektor 2019-02-26 Innehållsförteckning Utgångspunkt och syfte 3 Lokalt klimatarbete med långsiktiga utmaningar 3 Utmaningar inom
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelse om åtgärder inom miljömål, klimat och energi samt klimatanpassning Länsstyrelsen har i samverkan med bland annat
Miljööverenskommelse
Länsstyrelsen Värmland IKJNNEKOmiJiM ^OiyiiViLINSTYRELSEN i,ä 2018-03- 2 2 r,:..s,iål l... Öi Miljööverenskommelse - för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera miljö- och klimatutmaningar! Nu
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelse om åtgärder inom miljömål, klimat och energi samt klimatanpassning Länsstyrelsen har i samverkan med bland annat
Dnr:2018/129. Säffle kommuns. Energi- & klimatplan. Med målsättningar till år Version Beslutad i kommunfullmäktige
Dnr:2018/129 Säffle kommuns Energi- & klimatplan Med målsättningar till år 2030 Version 2018-12-03 Beslutad i kommunfullmäktige 2018-12-17 Innehåll 1. Varför Energi- och klimatplan... 3 1.1. Omfattning
Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).
Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.
Klimatpolicy Laxå kommun
Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken
miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se
Sida 1 av 8 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och
OMVÄRLDSBEVAKNING OCH LAGSTIFTNING ATT FÖRHÅLLA SIG TILL I ARBETET MED KOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER
2013-06-14 OMVÄRLDSBEVAKNING OCH LAGSTIFTNING ATT FÖRHÅLLA SIG TILL I ARBETET MED KOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER Bilaga 1 till avfallsplan för fyra Dalslandskommuner
Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24
Miljöprogram 2030 Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Vänersborgs kommun - attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet Vi har en vision om att Vänersborgs kommun ska vara attraktiv och
Miljöplan 2014-2020. Inledning
Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta
Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015
Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.
Fastställd av kommunfullmäktige 2013-09-30 90
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr MB 31 a 1 (6) MILJÖPLAN 2014-2020 Fastställd av kommunfullmäktige 2013-09-30 90 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att
STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun
STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun
Övergripande miljömål för Uddevalla kommun
BILAGA TILL DNR: KS/2012:464 14 MARS 2013 UDDEVALLA KOMMUN MILJÖ OCH STADSBYGGNAD Övergripande miljömål för Uddevalla kommun Uddevalla kommuns miljöarbete Uddevalla kommun har under många år arbetat med
Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern
Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan
Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun
Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande
Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet
PLAN. Miljöplan. Grundläggande plan för lokala miljömål och miljöarbete i Vallentuna kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET
KS 2017.425 PLAN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Miljöplan Grundläggande plan för lokala miljömål och miljöarbete i Vallentuna kommun Antagen av kommunfullmäktige 2016-10-24 149 Revidering (avsnitt 3 och 4) antagen
Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun
12 BILD! Mål 13 Här listas målsättningar och styrdokument som har påverkat framtagandet av innehållet i denna översiktsplan. Uddevalla kommuns vision Uddevalla hjärtat i Bohuslän där människor växer och
Ny klimat- och energistrategi för Skåne
Ny klimat- och energistrategi för Skåne Landskrona Miljöforum 4 oktober 2017 Tommy Persson, Länsstyrelsen Skåne Ny klimat- och energistrategi för Skåne Strategin ska ge vägledning och stöd för att utveckla
Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från