Klimat- och miljömål Nynäshamns kommun

Transkript

1 Kf 120, Klimat- och miljömål Nynäshamns kommun Med sikte mot 2045

2 Sammanfattning Klimat-och miljömål Nynäshamns kommun Med sikte mot 2045 är kommunens dokument för att uppnå ett ekologiskt hållbart Nynäshamn till 2020 och styra riktningen mot ett Nynäshamn med netto-noll-utsläpp 1 av växthusgaser år Detta dokument är beslutat i kommunfullmäktige och är en revidering av tidigare gällande Lokala miljömål och Klimatstrategi och Energiplan Nynäshamns kommun. 1 Netto-noll-utsläpp innebär här ingen mänsklig totalpåverkan på klimatet. Netto-noll beräknas innebära minskade växthusgasutsläpp med 85 %, från 1990 års nivå.

3 Innehåll Dokumentets upplägg läsanvisningar... 4 Inledning: därför behövs målen... 4 FN:s globala mål... 4 Sveriges miljömål... 5 Stockholms läns prioriterade miljömål... 5 Avgränsning och ansvar... 6 Koppling till kommunens Mål och Budget... 7 Genomförande och uppföljning av klimat-och miljömålen... 7 Indelning... 8 Måltabeller Klimat, energi och luft Hållbar planering och god bebyggd miljö Fungerande ekosystem och friska vatten Giftfria och resurssnåla kretslopp Fördjupning Koppling till nationella miljömålen Utsläppsmål och miljöeffekter Koppling till FN:s Globala mål Ordlista Förkortningar Begrepp Källor... 28

4 Dokumentets upplägg läsanvisningar I detta dokument beskrivs Nynäshamns kommuns klimat- och miljömål och hur de är uppbyggda och avgränsade. Efter en inledande text består dokumentet av tabeller som ger en enkel överblick över målens uppbyggnad. Måltabellerna börjar på sida 9. Inledning: därför behövs målen Nynäshamns kommuns klimat-och miljömål gäller i första hand hur kommunen som organisation ska agera för att uppnå målen. Målen gäller även för eventuella inköpta och upphandlade tjänster. För att uppnå de övergripande målen krävs dock engagemang och insatser från alla som agerar inom kommunens gränser, från storföretag till enskilda medborgare. Målen har sin grund i de nationella klimat- och miljökvalitetsmål som riksdagen har beslutat om, som i sin tur baseras på internationella åtaganden. Syftet med målen är att senast år 2020 uppnå en god miljö att överlämna till kommande generationer samt att uppnå så kallade netto-noll utsläpp av växthusgaser till Enligt Lagen om kommunal energiplanering ska varje kommun ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Energiplanen bedöms täckas in i klimat- och miljömålen. Figur 1 Figuren ovan visar sambandet mellan de internationella överenskommelserna och kommunens lokala åtaganden. Den röda figuren är de nya sammanslagna klimat- och miljömålen för Nynäshamn. FN:s globala mål FN har enats om 17 globala mål (även kallade Agenda 2030) för hållbar utveckling till 2030, vars syfte bl.a. är att utrota extrem fattigdom och lösa klimatkrisen 2. I Nynäshamns lokala klimat-och miljömål finns dock ett snävare fokus på just klimat- och miljöfrågor. De lokala målen har dock matchats mot FN:s globala mål, som utgångspunkt för kommande arbete med dessa. Se mer under rubriken Fördjupning. 2 Mer finns att läsa på 4

5 Sveriges miljömål Sveriges riksdag har beslutat om ett övergripande generationsmål för ett hållbart Sverige 3. Detta har preciserats i 16 miljökvalitetsmål. Dessa är: Stockholms läns prioriterade miljömål Inom den regionala miljö- och samhällsdialogen har sex nationella miljökvalitetsmål i sin tur prioriterats, eftersom de är av särskild betydelse för just Stockholms län. Dessa är: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Giftfri miljö Ingen övergödning God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv I nuläget finns ett regionalt åtgärdsprogram för Frisk luft, medan de övriga målen är kopplade till strategier. God bebyggd miljö ska vara en övergripande vision för allt arbete inom den regionala miljöoch samhällsdialogen. De regionala målen följs upp av Länsstyrelsen Stockholm enligt Naturvårdsverkets riktlinjer. Till alla nationella miljömål finns ett antal indikatorer kopplade som följer upp om målen nås. I den mån det är praktiskt möjligt använder Nynäshamns kommun sig av samma indikatorer för att följa upp klimat- och miljömålen på lokal nivå. Den lokala uppföljningen kan också tjäna som underlag för de områden där det kommunala arbetet kräver mer stöd från regional och statlig nivå, t.ex. vad gäller skattefrågor. 3 Mer finns att läsa på 5

6 Avgränsning och ansvar Detta dokument tar inte upp den viktiga frågan om klimatanpassning, som bedöms kräva ett eget policydokument. Vissa mål i klimat- och miljömålen, t.ex. det om ekosystemtjänster, berör dock frågan indirekt. Klimat- och miljömålen har formulerats och avgränsats utifrån kommunens egna specifika förutsättningar. Exempelvis har miljömålet Storslagen fjällmiljö uteslutits eftersom det inte anses relevant för Nynäshamn. För mer ingående beskrivning av förhållandet till de nationella miljömålen, se Fördjupning. De nationella klimat- och miljömålen är samtidigt en miniminivå för Nynäshamns lokala mål; skulle t.ex. de nationella klimatmålen ändras, ändras Nynäshamns mål på motsvarande sätt. Även övriga korrigeringar i statistik och liknande angivet i detta dokument behöver inte beslutas politiskt. Utsläppsmålen för växthusgaser fokuserar i huvudsak på utsläpp inom kommunens gränser, s.k. territoriella utsläpp. Detta innebär att t.ex. utsläpp utomlands kopplade till svensk konsumtion inte räknas med. Läs mer under Utsläppsmål och miljöeffekter i fördjupningskapitlet. I klimat- och miljömålen gäller både kommunen och dess helägda bolag som verksamhet, samt kommunen som geografiskt område. I målen omnämns den kommunala organisationen som kommunen och Nynäshamn som hela kommunens geografiska område. Detta innebär att även Nynäshamnsbostäder och eventuella framtida bolagsbildningar ingår. Nynäshamns tillsynsverksamhet (Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund) är dock inte kopplat till målen, utan jobbar efter egna verksamhets- och miljömål. Störst möjlighet har den kommunala organisationen att begränsa sin egen miljöpåverkan, genom t.ex. inköp av miljövänliga produkter och tjänster. Här är det viktigt att kommunen går före och visar övriga samhället vad som är möjligt och att man menar allvar med sina visioner och mål. Kommunen har också en viktig roll att spela inom klimat- och miljöarbetet genom sitt ansvar för fysisk planering, energiplanering, upphandling samt drift av tekniska anläggningar. Kommunen har dessutom goda möjligheter att påverka genom bl.a. informationsspridning, utbildning och rådgivning. Figur 2 Modell som visar ansvarsfördelningen kommunen har för sin egen organisation 6

7 Koppling till kommunens Mål och Budget Klimat- och miljömålen utgår även från de mål som är beslutade i Nynäshamns kommuns Mål och budget-dokument. Det är kommunfullmäktiges styrdokument för övergripande prioriteringar av verksamheternas inriktning, genom de kommungemensamma målen och fördelningen av de ekonomiska resurserna till nämnderna. Främst är det mål 8 och 9 i Mål och Budget som handlar om klimat-och miljöfrågor (se nedan). Detta dokument är därmed också en specificering för att uppnå mål 8 och 9. Klimat och miljömålen i detta dokument gäller dock även om Mål-och budget skulle komma att förändras under perioden Ur Mål och Budget : Mål 8. Nynäshamns kommuns verksamheter främjar utvecklingen av ett långsiktigt hållbart och klimatneutralt samhälle Nynäshamns kommuns verksamheter präglas av hållbar utveckling och är ett föredöme för kommuninvånare och företag i kommunen. Kommunen arbetar förebyggande, anpassar verksamheten så att livsbetingelserna inte försämras och eftersträvar generellt resurseffektiva insatser. Verksamheterna drivs med förnyelsebar energi. Mål 9. Nynäshamns natur- och kulturvärden bevaras, förbättras och utvecklas Nynäshamn har stora natur- och kulturvärden som fortsätter att utvecklas. Tillgängligheten finns till kommunens naturområden för alla invånare och besökare. Viktiga stråk och svaga samband i grönstrukturen är stärkta, kulturvärden synliggjorda och vattenmiljöers ekologiska status är goda. Kalkbrottet vid Stora Vika har blivit ett naturreservat. Verksamheter och aktiviteter på landsbygden och i skärgårdsområdet som går att förena med en god resurshushållning och som bidrar till att stärka värdena främjas. Figur 3 Figuren ovan beskriver klimat-och miljömålens roll i målkedjan till kommunens Mål och Budget. Genomförande och uppföljning av klimat-och miljömålen Målen ska genomsyra allt arbete i kommunen, och arbetet med dem ska ske med ett lösningsorienterat förhållningssätt. Samtliga kommunala verksamheter måste därmed ta till sig målen i detta dokument, och utarbeta konkreta handlingsplaner för att uppfylla de mål mest relevanta för just deras verksamhet. 4 Vissa av målen är särskilt relevanta för vissa verksamheter, medan vissa mål gäller alla. Varje nämnd och förvaltning har till uppgift att tillse att relevanta mål finns med i den 4 I mån av behov bör klimat-och miljöstrategen bidra med kompetens i utformningen av handlingsplanerna 7

8 årliga verksamhetsplanen. I arbetet med Mål- och budgetprocessen ska klimat-och miljömålen användas för att redovisa hur varje verksamhet arbetar mot mål 8 och 9. För varje mål finns en eller flera ansvariga avdelningar eller enheter inom kommunen, som anses extra viktig för att målet ska uppnås. Med de ansvariga görs kontinuerlig avstämning och uppföljning om måluppfyllelse och status. Under de mål där flera ansvariga listas innebär detta att de har ett gemensamt ansvar att uppfylla målen genom samarbete och dialog. Bedömer den/de ansvariga att resurser (t.ex. pengar eller arbetstid) behöver tillföras för att uppnå målet, är man också ansvarig för att påtala detta till den som kan tillföra resursen. Omorganisering, namnbyte av avdelningar eller liknande innebär inte att ansvaret försvinner. Huvuddelen av detta dokument utgörs av tabeller där alla klimat-och miljömål finns sammanställda. Tabellerna innehåller: En målformulering: En eller flera ansvariga: Indikatorer: Nulägen: En kopplingsbeskrivning: Om inte annat anges ska detta mål vara uppfyllt år Med Nynäshamn menas hela kommunen och med kommunen den kommunala organisationen Dessa har huvudansvar för att målen uppfylls. Detta är oftast en avdelning, med tillhörande förvaltning. Ofta är flera avdelningar och förvaltningar ansvariga. Dessa mäter och följer upp hur genomförandet av målet går Detta beskriver hur statusen för indikatorerna i nuläget. Nuläget är baserad på senast tillgängliga siffror, oftast för helåret Denna beskriver kortfattat vilka andra mål målformuleringen kopplar till. De flesta målen i tabellen är kopplade till Sveriges nationella miljömål. 5 Även om den verksamhet man som anställd tillhör, inte står som ansvarig för ett visst mål, så kan målet ändå vara aktuellt i det dagliga arbetet. T.ex. måste alla i organisationen arbeta med att minimera sitt bilresande och källsortera sitt avfall. Målen med tillhörande indikatorer följs upp på årsbasis 6 för samtliga nämnder. Kommunfullmäktige följer inte upp samtliga 28 miljö- och klimatmål, utan uppföljning sker istället genom de fyra målkapitlen som redovisas nedan under rubriken Indelning. Det betyder att kommunstyrelseförvaltningen och kommunstyrelsen väger samman de olika målen under varje målkapitel till ett enda värde, dock med en förklarande text till utvecklingen av måluppfyllelsen. Det beskrivna uppföljningsarbetet är inte möjligt att genomföra under 2018 års Mål och budget, utan blir gällande i samband med uppföljningen av 2019 års Mål och budget. Indelning För att underlätta läsningen är måltabellerna indelade i fyra kapitel. Dessa är: 1. Klimat, energi och luft 2. Hållbar planering och god bebyggd miljö 3. Fungerande ekosystem och friska vatten 4. Giftfria och resurssnåla kretslopp Under varje nytt kapitel presenteras de nationella miljömål som berörs av måltabellerna, tillsammans med den tillhörande bildsymbolen för målet. Specifika förkortningar och begrepp finns förklarade som fotnot eller i Ordlista i fördjupningskapitlet. Med utsläpp menas utsläpp av växthusgaser om inte annat anges. På nästa sida presenteras själva måltabellerna. 5 Det miljömål som i huvudsak berörs redovisas. Många mål och åtgärder har dock positiva effekter på flera miljömål 6 Den mesta statistik har ett års fördröjning, dvs års siffror redovisas Viss utsläppsstatistik har dock två års fördröjning. 8

9 Måltabeller 1. Klimat, energi och luft Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Enligt de svenska miljömålen ska Halten av växthusgaser i stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. 7 Klimatförändringarna kommer för Nynäshamns kommun innebära ökad risk för bl.a. bristande dricksvattenförsörjning, skred och översvämning (se till exempel SMHI:s Framtidklimat i Stockholms län från 2015). Utifrån EU:s mål till 2020 har den svenska regeringen slagit fast att de svenska utsläppen ska minska med 40 % från 1990 års nivå, exklusive EU:s handel med utsläppsrätter. Övriga mål är: Andelen förnybar energi av den totala energianvändningen ska vara minst 50 % Energiintensiteten ska minska med 20 % jämfört med Mål: Ansvarig Indikator Nuläge Kopplar till/följer upp 1.1 Utsläppen per invånare i kommunen minskar med 40 % till 2020, (jämfört med år 1990) och år 2045 har kommunen netto-noll-utsläpp 9 Alla nämnder och förvaltningar; PlS 10, KSF Koldioxidutsläpp (CO2e) per invånare 11 Minus 24% år 2015 Nationella utsläppsmål, regionala mål 12, MoB-mål 8 13 Koldioxidutsläpp (CO2e) totalt per invånare Plus 5% år Miljomal.se Regeringen Officiell statistik över kommunal energiintensitet saknas i dagsläget men en lokal nedbrytning kan göras baserat på övrig energistatistik 9 Till 2020-målet gäller ej handeln med utsläppsrätter. Netto-noll-utsläpp uppskattas till utsläppsminskning med 85% 10 Avdelningen för Planering och Samhällsutveckling 11 exklusive handeln med utsläppsrätter 12 Avser mål satta av länsstyrelse, landsting eller liknande 13 Kommunens Mål och Budget-dokument 9

10 Mål: Ansvarig Indikator Nuläge Kopplar till/följer upp 1.2 År 2021 är den kommunala organisationen fossilbränslefri gällande energianvändning, resor och finansiella placeringar och minskar utsläppen med minst 80 % (jämfört med 2015) 14 Alla nämnder och förvaltningar; HR, KSF; Fastighet, MSF; Ekonomi, KSF; Nynäshamnsbostäder Utsläpp från flyg, tåg och taxi 48,6 ton år 2016 Resepolicy, SEKOM 15, Fossilfritt 2030, MoBmål 8 Utsläpp från kommunal fordonsflotta 328,23 ton år 2016 Utsläpp från privat bil i tjänst 19,19 ton år 2016 Utsläpp från tjänsteresor med bil ton/årsarbetare 0,17 ton år 2016 Utsläpp från energianvändning (värme och el) 404,06 ton år 2016 Andel Bra miljövalmärkt el eller motsvarande i kommunens verksamheter och helägda bolag 100% år 2016 Andel förnybart/återvunnet av inköpt värme 99% år 2016 Kommunens finanspolicy förbjuder investeringar i fossil energi (Ja/Nej) Nej Kommunen har en fungerande plattform för resfria möten (Ja/Nej) Nej 14 Fossilfritt bedöms motsvara utsläppsminskning med cirka 80% 15 Föreningen Sveriges Ekokommuner 10

11 Mål: Ansvarig Indikator Nuläge Kopplar till/följer upp 1.3 Kommunala upphandlingar ska följa Upphandlingsmyndighetens avancerade kravnivå eller spjutspetsnivå 16 gällande hållbarhet Alla nämnder och förvaltningar; Upphandling Södertörn; Ekonomi, KSF Andel upphandlingar som uppfyller "avancerad" eller "spjutspets" Nuläge saknas Nationella miljömål, MoB-mål 8, 9 Mål: Ansvarig Indikator Nuläge Kopplar till/följer upp 1.4 Genom informations- och kunskapsspridning ökar kommunen kunskapen om miljö, klimat och energifrågor Alla nämnder och förvaltningar; PlS, KSF; BuF, VA, MSF; Nynäshamnsbostäder Antal genomförda kampanjer/event/projekt med koppling till klimat och miljö 11 st år 2016 Bidrag för EKR, MoBmål 8 Antal kontakter (procent av invånarantal) till kommunal EKR 17 0,06 per invånare år 2016 Elevenkäten: andel "vi diskuterar miljö" (åk 8) 18 2,36 av 5 år 2016 Mål Ansvarig Indikator Nuläge Kopplar till/följer upp 1.5 Den totala energianvändningen i Nynäshamn minskar med 20 procent till år 2020 (jämfört med 2009) 19 PlS, KSF; Nynäshamnsbostäder Slutanvändning MWh per invånare Minus 37% år 2016 Nationella mål, MoBmål 8 16 Som skall-krav eller utvärderingskriterium beroende på sammanhang 17 Energi-och klimatrådgivning 18 Eleverna graderar undervisningen i miljöfrågor i en enkät, i vilken grad de instämmer från skala Inklusive handeln med utsläppsrätter används som basår eftersom siffror från 2008 saknas 11

12 Mål Ansvarig Indikator Nuläge Kopplar till/följer upp 1.6 Energianvändningen i kommunala lokaler minskar med 20 % till 2020 jämfört med 2009 Fastighet, MSF; VA; MSF El- och värmeförbrukning per m 2 Nuläge saknas Södertörnssamarbetet 20, tidigare lokala miljömål 21, MoB-mål 8 Mål Ansvarig Indikator Nuläge Kopplar till/följer upp 1.7 I Nynäshamn finns år 2020 minst 400 kw installerad effekt solenergi, varav minst 200 kw i kommunala lokaler Fastighet, MSF; PlS, KSF; Planenheten, MSF; Nynäshamnsbostäder Installerad effekt kw i kommunen Installerad effekt på kommunala fastigheter Andel plandokument som tar upp förnybar energi 114 kw år kw Nuläge saknas Nationella mål, MoBmål 8 Mål Ansvarig Indikator Nuläge Kopplar till/följer upp 1.8 All nybyggnation av kommunala fastigheter sker enligt minst Miljöbyggnad Silver (eller motsvarande definition) Fastighet, MSF Andel av påbörjade byggnader 100% år 2016 Tidigare lokala miljömål, Nära Noll-direktivet, MoB-mål 8, 9 Mål Ansvarig Indikator Nuläge Kopplar till/följer upp 1.9 År 2020 har totala antalet publika tankställen för el och/eller biogas minst fyrdubblats Stadsmiljö, MSF; MEX, KSF; Nynäshamnsbostäder Antal publika laddplatser för elfordon Antal publika tankställen för fordonsgas 22 3 år år 2016 Fossilbränslefritt 2030, Södertörnsamarbetet, MoB-mål 8 20 Inom det gemensamma samarbetet Södertörnskommunerna redovisas varje år ett antal miljönyckeltal för samtliga kommuner 21 De lokala miljömål som gällt från 2010 t.om. de nya lokala målens antagande 22 Fordonsgas innehåller ofta biogas i kombination med en viss mängd naturgas 12

13 Mål Ansvarig Indikator Nuläge Kopplar till/följer upp 1.10 År 2020 finns en heltäckande ladd(och/eller biogas)infrastruktur installerad för kommunens interna transporter Fastighet, MSF Antal laddplatser för internt bruk 1 år 2016 Nationella utsläppsmål, regionala mål, MoB-mål 8 Relevanta verksamheter har tillräckligt med laddinfrastruktur: Ja/Nej Nej Mål Ansvarig Indikator Nuläge Kopplar till/följer upp 1.11 Endast fossilbränslefria fordon erbjuds vid nyinköp av fordon till kommunala verksamheter 23 Stadsmiljö, MSF Andel fossilbränslefria fordon av antalet kommunala fordon 4% år 2016 Nationella utsläppsmål, MoB-mål 8 23 Om inte uppenbara tekniska brister finns i förhållande till verksamhetens behov. Fossilbränslefria fordon definieras här som el, laddhybrid eller biogasfordon 13

14 2. Hållbar planering och god bebyggd miljö God bebyggd miljö Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Tätorter och annan bebyggd miljö i Nynäshamns kommun ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, energi och andra resurser främjas. Mål: Ansvarig Indikator Nuläge Kopplar till/följer upp 2.1 Andelen biltrafik i Nynäshamn minskar med minst 10 % till fördel för gång, cykel och kollektivtrafik (jämfört med 2015) PlS, KSF; Planenheten, MSF; Stadsmiljö, MSF Förändring av antalet påstigningar/resor på buss och tåg per invånare och år sedan 2008 Körsträcka per invånare Andel bilresor till och från kommunen som arbetsplats Andelen bilresor i Landstingets Resvaneundersökning Antal genomförda kampanjer/event för hållbart resande Antal cyklar vid pendeltågsstationerna 2% år mil år % år 2016 Cirka 50% år 2015/ år år 2017 Nationella miljömål, SEKOM, RUFS, Intern resepolicy, MoB-mål 8 14

15 Mål Ansvarig Indikator Nuläge Kopplar till/följer upp 2.2 Kommunen prioriterar gång, cykel och kollektivtrafik i all planering och bebyggelse Planenheten, MSF; Stadsmiljö, MSF; MEX, KSF Andel bostäder med maximalt 700 m respektive 1000 m gångavstånd till en buss- eller tåghållplats 24 Andel nybyggda gång och cykelbanor sedan 2008 Nuläge saknas 64% år 2016 Tidigare lokala miljömål, RUFS, FÖP och ÖP 25, MoBmål 8 Mål Ansvarig Indikator Nuläge Kopplar till/följer upp 2.3 All kommunal planering sker utifrån målbilden om ett fossilfritt Nynäshamn till och ett klimatneutralt Nynäshamn till 2045 Planenheten, MSF; Stadsmiljö, MSF; MEX, KSF Andel antagna detaljplaner som tar upp 27 kommunens klimat-och miljömål Nuläge saknas Nationellt utsläppsmål, MoB-mål 8 Andel fossilbränslefria fordon i kommunen 7% år avser "fågelvägen", motsvarar cirka 900 m respektive 1300 m faktiskt avstånd 25 Fördjupning av Översiktsplanen för Nynäshamns stad och Översiktsplan för Nynäshamns kommun 26 Gällandes el, uppvärmning och transporter. Exklusive handeln med utsläppsrätter 27 Grundlig inkludering, genomgång och värdering utifrån planens förutsättningar 15

16 3. Fungerande ekosystem och friska vatten Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödnin Grundvatten av god kvalitet Hav i balans Myllrande våtmarker Ett rikt växt och djurliv Levande skogar Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Den biologiska mångfalden i Nynäshamn ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Ekosystemen samt deras funktioner ska värnas. Djur- och växtarter ska kunna leva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Med sin relativt långa kuststräcka och många öar har kommunen ett stort ansvar för att upprätthålla den biologiska mångfalden och en hållbar produktionsförmåga i såväl hav och skärgård som sjöar och vattendrag. Även mossar, kärr, fuktängar och sumpskogar, som många växt- och djurarter är beroende av, ska skydda. Mål Ansvarig Indikator Nuläge Kopplar till/följer upp 3.1 Värdet av ekosystemtjänster bevaras och utvecklas i all kommunal planering och relevanta ekonomiska ställningstaganden Planenheten, MSF; MEX, KSF; Ekonomi, KSF Andel antagna detaljplaner som tar upp ekosystemtjänster Andel bostäder med maximalt 300 meter till grönområde Nuläge saknas Nuläge saknas Nationella mål, Grönstrukturplan Nynäshamns stad, MoB-mål 9 En tydlig modell finns för att värdera ekosystemtjänster i ställningstaganden kring markfrågor och ekonomi (Ja/Nej) Nej 16

17 Mål Ansvarig Indikator Nuläge Kopplar till/följer upp 3.2 Kommunen värnar värdefull natur genom markskydd och andelen skyddad natur uppgår till minst 12% 28 Planenheten, MSF; MEX, KSF Andel av kommunarea som är skyddad 29 enligt SCB:s definition 7 % år 2016 Nationella mål, SEKOM, MoB-mål 9 Mål Ansvarig Indikator Nuläge Kopplar till/följer upp 3.3 Kommunen tillåter ingen nybyggnation på odlingsbar mark 30 Planenheten, MSF; MEX, KSF Andel areal odlingsbar mark i förhållande till kommunens landareal 14,7% år 2016 Tidigare lokala miljömål, RUFS, ÖP, Trafikverket, MoBmål 9 Mål Ansvarig Indikator Nuläge Kopplar till/följer upp 3.4 Kommunen bibehåller och utvecklar förutsättningarna för lokala indikatorarter och biologisk mångfald MEX, KSF; Planenheten, MSF Andel lövskog (volymandel) på kommunalägd mark Databas finns över ekar (över 40 cm i diameter) på kommunens fastigheter (Ja/Nej) Kommunen frihugger ekar på kommunalägd mark (Ja/Nej) Förekomst av 8 utvalda indikatorarter i olika naturtyper i kommunen (tjäder, mindre hackspett, sånglärka, enkelbeckasin, fiskgjuse, ejder, apollofjäril och havsöring) % år 2017 Nej Ja 7 av 8 arter år 2016 Nationella mål, Grönstrukturplan Nynäshamns stad, Skogsvårdsplan, MoB-mål 9 28 Totalarea, dvs land och marina områden, motsvarande cirka hektar. 12 % skyddad natur innebär cirka 6200 hektar (17%) av landarealen och 9350 hektar (10%) av marina vattenarealen 29 Enligt statistiska centralbyråns definition 30 enligt åkergradering 3-5, undantaget mycket goda kollektivtrafiklägen 31 Representerar olika naturmiljöer som finns i kommunen 17

18 Kommunen arbetar med tillskapande av faunadepåer (Ja/Nej) 32 Ja Mål Ansvarig Indikatorer Nuläge Kopplar till 3.5 Kommunen arbetar löpande för ingen negativ påverkan av näringsämnen och andra föroreningar i sjöar, vattendrag och hav 33 VA, MSF; Planenheten, MSF Förändring av andel fosfor i Fitunaån 34 sedan 2000 Nuläge saknas Nationella mål, MoBmål 9 Förändring av andel kväve i Fitunaån sedan 2000 Nuläge saknas Andel vattenförekomster (sjöar, vattendrag och kustvatten) som uppnår god ekologisk status 8% år 2016 Samarbeten kring vatten med markägare och andra intressenter Nuläge saknas 32 I form av stockar, grenar i minder vältor primärt vid skötselåtgärder i bryn. I syfte att tillskapa substratmiljöer i vind- och solexponerade lägen 33 Enligt EU:s vattendirektiv med åtgärder som stäcker sig till slutår Endast för Fitunaån finns fullständiga data 18

19 4. Giftfria och resurssnåla kretslopp Giftfri miljö Rikt odlingslandskap Ett rikt växtoch djurliv God bebyggd miljö Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Farliga ämnen i t.ex. varor och produkter hamnar lätt i naturliga kretslopp, och tas upp av växter, djur och människor. För att skydda människors hälsa och den biologiska mångfalden behöver spridningen av farliga ämnen förebyggas och minska. Den biologiska mångfalden och kulturmiljöerna är beroende av ett fortsatt jordbruk, men också av vilka metoder som används. Metoderna för att bruka odlingslandskapet i Nynäshamn måste anpassas så att de bevarar och utvecklar natur- och kulturvärdena. Mål Ansvarig Indikatorer Nuläge Kopplat till 4.1 År 2020 är samtliga kommunala skolor miljödiplomerade (enligt Grön Flagg eller motsvarande 35 ) BuF Andel miljödiplomerade skolor 53 % år 2016 SEKOM, tidigare lokala miljömål, MoB-mål 9 35 Med fokus på utfasning av kemikalier 19

20 Mål Ansvarig Indikatorer Nuläge Kopplat till 4.2 Kommunen minskar andelen skadliga ämnen i naturliga kretslopp Planenheten, MSF; VA, MSF; Fastighet, MSF; MEX, KSF Andel ekologiskt odlad mark 10,3% år 2016 Andel ekologiska jordbruk av kommunens utarrenderade mark 0 av 5 år 2016 Tungmetaller i avloppsslam: bly 8,7 mg/kg år 2016 Tungmetaller i avloppsslam: kadmium 0,66 mg/kg år 2016 Tungmetaller i avloppsslam: kvicksilver 0,56 mg/kg år 2016 Antal enskilda avlopp år 2017 Andel vattenförekomster som uppnår god kemisk status 84% år 2016 Verksamheter i kommunen har handlingsplaner för utfasning av så kallade Nej u-ämnen 37 (Ja/Nej) Kommunen arbetar med återvinning av fosfor från slam (Ja/Nej) Ja Kommunen tillämpar kemikaliefri städning i samtliga lokaler 38 (Ja/Nej) Nej Nationella miljömål, MoB-mål 9 Mål Ansvarig Indikatorer Nuläge Kopplat till 4.3 Återanvändningen och återvinningen i Nynäshamn ökar och den totala avfallsmängden minskar till max 500 per invånare VA, MSF; SRV, FTI 39 ; Nynäshamnsbostäder Andel hushållsavfall insamlat för materialåtervinning Total avfallsmängd per invånare 37% år kg år 2016 SRV:s avfallsplan, SEKOM, Avfall Sverige, MoB-mål 8, 9 36 Cirka 2000 enskilda avlopp kommer återstå då utbyggnad enligt gällande VA-plan är färdig 37 U-ämnen står för utfasningsämnen, och är sådana som innebär risk för exempelvis cancer och mutationer. 38 Där detta inte är direkt olämpligt med hänsyn till smittspridning och liknande 39 Förpacknings- och tidningsinsamlingen 20

21 Mål Ansvarig Indikatorer Nuläge Kopplat till 4.4 År 2020 samlas matavfall in från minst 70 % av hushållen i Nynäshamn SRV; VA, MSF; Nynäshamnsbostäder Andel av alla hushåll som sorterar ut matavfall 39% år 2016 Nationella mål, SEKOM, Södertörnssamarbetet, SRV:s avfallsplan, MoB-mål 8, 9 Mål Ansvarig Indikatorer Nuläge Kopplat till 4.5 År 2020 sorterar alla kommunala verksamheter ut matavfall Fastighet, MSF; Kostenheten, BUF; VA, MSF; Alla nämnder och förvaltningar Mått saknas Nuläge saknas Nationella mål, SRV:s avfallsplan, MoB-mål 8, 9 Mål Ansvarig Indikatorer Nuläge Kopplat till 4.6 I Nynäshamn ökar återvinningen av plast och all kommunal verksamhet återvinner plastavfall Fastighet, MSF; VA, MSF; Nynäshamnsbostäder Mängd återvunnen plast från kommunal verksamhet Mängd insamlad plast per capita 0 kg år ,49kg/capita år 2016 Nationella miljömål, Södertörnssamarbetet, MoB-mål 8, 9 Mål Ansvarig Indikatorer Nuläge Kopplat till 4.7 År 2020 är 40 % av kommunens inköpta livsmedel ekologiskt Kostenheten, BuF Andel ekologiskt per helår 31% år 2016 SEKOM, Södertörnssamarbetet, nationella mål, MoB 9 Mål Ansvarig Indikatorer Nuläge Kopplat till 4.8 Kommunen minskar miljöpåverkan (mätt i CO2e) från livsmedelsinköpen med minst 20 %, med fokus på minskning av nötkött 40 Kostenheten, BuF CO2 från inköpta livsmedel 1600 ton år 2016 Nationella miljömål, MoB-mål 8 40 Jämfört med år

22 Mål Ansvarig Indikatorer Nuläge Kopplat till 4.9 Matsvinnet i kommunala verksamheter minskar 41 Kostenheten, BuF Kökssvinn per portion 42 gram/portion år 2016 Nationellt mål, MoB-mål 8 Tallrikssvinn per portion 28 gram/portion år Kökssvinnet i all kommunal verksamhet minskar till minst 32 gram per portion. Tallrikssvinnet minskar till minst 12 gram per portion i skola och förskola. I övrig verksamhet minskar tallrikssvinnet 22

23 Fördjupning Koppling till nationella miljömålen I framtagandet av lokala klimat- och miljömål har bland annat Sveriges nationella miljömål använts som utgångspunkt. Fokus har legat på de prioriterade målen för Stockholms län. Vissa övriga nationella mål har dock också tagits med. Detta beror dels på att vissa åtgärder får positiva effekter på flera mål, t.ex. ger minskade utsläpp från dieselbilar även minskad försurning och övergödning. Det beror även på att Nynäshamn som kommun bedöms ha något andra förutsättningar än många andra kommuner i Stockholmsregionen, eftersom den är relativt glesbefolkad med stora naturområden, vilket bland annat gör målet Levande skoga relevant. Figur 4 Illustration över vilka nationella mål som tagits med i de lokala klimat- och miljömålen Utsläppsmål och miljöeffekter För att kunna jämföra med utsläppsmål och statistik på regional, nationell och internationell nivå, gäller utsläppsmålen för Nynäshamns kommun i huvudsak utsläpp i kommunens geografiska område. Detta innebär alltså att utsläpp från exempelvis Nynäshamnsbornas konsumtion av utländska varor och flygresor inte räknas med. Vissa av målen, exempelvis det om inköpta livsmedels klimatpåverkan, minskar dock utsläppen utanför kommunens geografiska område. Kommunen är i dagsläget också drabbat av relativt stora utsläpp från invånare i andra kommuner i och med hamnverksamheten med tillhörande vägtransporter. Vad gäller det långsiktiga målet om netto-noll-utsläpp till 2045, kräver detta betydligt mer omfattande åtgärder både från nationell och internationell nivå, vad gäller styrmedel som t.ex. miljöskatter. Inte minst eftersom detta mål alltså även inkluderar de verksamheter som omfattas av EU:s handel med utsläppsrätter, som idag berör två verksamheter i Nynäshamn. Koppling till FN:s Globala mål FN:s globala mål är sjutton mål för att uppnå en hållbar utveckling år Under varje mål finns även ett antal mer specifika delmål. Inom ramen för Nynäshamns nya klimat-och miljömål har det inte funnits resurser att göra en djupare integrering av globala målen, eftersom dessa spänner över ett bredare område, med stort fokus på 23

24 social hållbarhet. För att underlätta kommande arbete med globala målen har dock en matchning gjorts, där varje lokalt klimat- och miljömål även anger vilket globalt hållbarhetsmål det bidrar till att uppnå. Detta presenteras i tabellen nedan (fotnoter med förtydliganden anges ej). Lokala mål Nynäshamn 1.1 Utsläppen per invånare i kommunen minskar med 40 % till 2020, (jämfört med år 1990, exkl. EU-ETS) och år 2045 har kommunen netto-noll-utsläpp (dvs. - 85% från 1990) 1.2 År 2020 är den kommunala organisationen fossilbränslefri gällande energianvändning, resor och finansiella placeringar och minskar utsläppen med minst 80 % (jämfört med 2015) 1.3 Kommunala upphandlingar ska följa Upphandlingsmyndighetens avancerade kravnivå eller spjutspetsnivå gällande hållbarhet 1.4 Genom informations- och kunskapsspridning ökar kommunen kunskapen om miljö, klimat och energifrågor 1.5 Den totala energianvändningen i Nynäshamn minskar med 20 procent till år 2020 (inklusive EU-ETS, jämfört med 2009) 1.6 Energianvändningen i kommunala lokaler minskar med 20 % till 2020 jämfört med I Nynäshamn finns år 2020 minst 400 kw installerad effekt solenergi, varav minst 200 kw i kommunala lokaler 1.8 All nybyggnation av kommunala fastigheter sker enligt minst Miljöbyggnad Silver (eller motsvarande definition) 1.9 År 2020 har andelen publika tankställen för el och/eller biogas minst fyrdubblats 1.10 År 2020 finns en heltäckande ladd(och/eller biogas)infrastruktur installerad för kommunens interna transporter 1.11 Endast fossilbränslefria fordon erbjuds vid nyinköp av fordon till kommunala verksamheter 2.1 Andelen biltrafik i Nynäshamn minskar med minst 10 % till fördel för gång, cykel och kollektivtrafik 2.2 Kommunen prioriterar gång, cykel och kollektivtrafik i all planering och bebyggelse 2.3 All kommunal planering sker utifrån målbilden om ett fossilfritt Nynäshamn till 2030 och ett klimatneutralt Nynäshamn till Värdet av ekosystemtjänster bevaras och utvecklas i all kommunal planering och relevanta ekonomiska ställningstaganden Relevanta globala hållbarhetsmål 13 Bekämpa klimatförändringarna 3: Hälsa och välbefinnande, 7: Hållbar energi för alla, 11: Hållbara städer 12: Hållbar konsumtion, 13 Bekämpa klimatförändringarna och produktion, 13 Bekämpa klimatförändringarna, 12: Hållbar konsumtion och produktion 7: Hållbarenergi för alla, 12: Hållbar konsumtion och produktion, 13: Bekämpa klimatförändringarna 7: Hållbarenergi för alla, 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur, 13: Bekämpa klimatförändringarna 12: Hållbar konsumtion och produktion, 13: Bekämpa klimatförändringarna 7: Hållbarenergi för alla, 12: Hållbar konsumtion och produktion, 13: Bekämpa klimatförändringarna 3: Hälsa och välbefinnande, Mål 11: Hållbara städer, 12: Hållbar konsumtion och produktion 7: Hållbar energi för alla, 9: Hållbara industrier, innovationer och infrastruktur, 11: hållbara städer, 12: Hållbar konsumtion och produktion, 13: Bekämpa klimatförändringarna 9: Hållbara industrier, innovationer och infrastruktur, 11: hållbara städer, 12: Hållbar konsumtion och produktion, 13: Bekämpa klimatförändringarna 9: Hållbara industrier, innovationer och infrastruktur, 13: Bekämpa klimatförändringarna 3: Hälsa och välbefinnande, 7: Hållbar energi för alla, 9: Hållbara industrier, innovationer och infrastruktur, 11: hållbara städer, 12: 13: Bekämpa klimatförändringarna 3: Hälsa och välbefinnande, 9: Hållbara industrier, innovationer och infrastruktur, 11: hållbara städer, 12: 13: Bekämpa klimatförändringarna 9: Hållbara industrier, innovationer och infrastruktur, 11: hållbara städer, 12: 13: Bekämpa klimatförändringarna 3: Hälsa och välbefinnande, 9: Hållbara industrier, innovationer och infrastruktur, 11: hållbara städer, 13: Bekämpa klimatförändringarna, 15: Ekosystem och biologisk mångfald 24

25 3.2 Kommunen värnar värdefull natur genom markskydd och andelen skyddad natur uppgår till minst 12% 3.3 Kommunen tillåter ingen nybyggnation på odlingsbar mark (enligt åkergradering 3-5, undantaget mycket goda kollektivtrafiklägen) 3.4 Kommunen bibehåller och utvecklar förutsättningarna för lokala indikatorarter och biologisk mångfald 3.5 Kommunen arbetar löpande för ingen påverkan av näringsämnen och andra föroreningar i sjöar, vattendrag och hav 4.2 År 2020 är samtliga kommunala skolor miljödiplomerade (enligt Grön Flagg eller motsvarande) 4.3 Kommunen minskar andelen skadliga ämnen i naturliga kretslopp 4.4 Återanvändningen och återvinningen i Nynäshamn ökar och den totala avfallsmängden minskar till max 500 kg/inv 4.4 År 2020 samlas matavfall in från minst 70 % av hushållen i Nynäshamn 4.5 År 2020 sorterar alla kommunala verksamheter ut matavfall 4.6 I Nynäshamn ökar återvinningen av plast och all kommunal verksamhet återvinner plastavfall 4.7 År 2020 är 40 % av kommunens inköpta livsmedel ekologiskt 4.8 Kommunen minskar miljöpåverkan (mätt i CO2e) från livsmedelsinköpen med minst 20 %, med fokus på minskning av nötkött 4.9 Matsvinnet i kommunala verksamheter minskar (till 32 gram/portion för kökssvinn samt 12 gram/portion tallrikssvinn) 12: Hållbar konsumtion och produktion, 15: ekosystem och biologisk mångfald 12: Hållbar konsumtion och produktion, 15: Ekosystem och biologisk mångfald 14: Hav och marina resurser, 15: Ekosystem och biologisk mångfald 6: Rent vatten och sanitet, 12: Hållbar konsumtion och produktion, 14: Hav och marina resurser, 15: Ekosystem och biologisk mångfald 3: Hälsa och välbefinnande, 4: God utbildning för alla, 12: hållbar produktion och konsumtion 3: Hälsa och välbefinnande, 4: God utbildning för alla, 12: hållbar produktion och konsumtion, 14: hav och marina resurser, 15: Ekosystem och biologisk mångfald 9: hållbar industri, innovationer och infrastruktur,11. Hållbara städer, 12: hållbar produktion och konsumtion 9: hållbar industri, innovationer och infrastruktur,11. Hållbara städer, 12: hållbar produktion och konsumtion, 13: Bekämpa klimatförändringarna 9: hållbar industri, innovationer och infrastruktur,11. Hållbara städer, 12: hållbar produktion och konsumtion, 13: Bekämpa klimatförändringarna 3. Hälsa och välbefinnande, 12: Hållbar konsumtion och produktion, 15: Ekosystem och biologisk mångfald 3. Hälsa och välbefinnande, 12: Hållbar konsumtion och produktion, 15: Ekosystem och biologisk mångfald 12: Hållbar konsumtion och produktion, 13 Bekämpa klimatförändringarna 2. Ingen hunger, 12: Hållbar konsumtion och produktion, 13 Bekämpa klimatförändringarna 25

26 Ordlista Förkortningar BuF Barn-, utbildning- och fritidsförvaltningen KSF - Kommunstyrelseförvaltningen MEX Mark och exploateringsavdelningen MoB Kommunens mål och budget-dokument MSF Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Plan Planenheten PlS Avdelningen för planering och samhällsutveckling Stadsmiljö Stadsmiljöavdelningen VA Vatten och avfallsavdelningen CO2 kemisk formel för gasen koldioxid CO2e koldioxidekvivalenter. Ett sätt att mäta och kvantifiera växthusgaser FTI Förpacknings- och tidningsinsamlingen. Producenternas bolag för avfallsinsamling enligt producentansvaret EKR kommunal Energi-och klimatrådgivning RUFS - Stockholms Läns Landstings regionala utvecklingsplan för Stockholmsregionen SEKOM Sveriges Ekokommuner. Intresseförening för svenska kommuner SRV Södertörns Renhållnings- och Avfallsbolag Återvinning AB. Gemensamt avfallsbolag för flera Södertörnskommuner. Begrepp Biogas - gasformigt biobränsle. Tillverkas i regel av restprodukter och är fossilfritt Biologisk mångfald variationsrikedomen bland arter. Ofta en förutsättning för en långsiktigt fungerande miljö Ekosystemtjänster processer i naturen till nytta för människan, t.ex. pollinering och vattenrening Energiintensitet - förhållandet mellan den totala energiförbrukningen och bruttonationalprodukten. Ett mått på hur effektivt energin används inom ekonomin Fordonsgas - fordonsgas innehåller ofta biogas i kombination med en viss mängd naturgas Fossila bränslen bränslen som utvinns ur lagrade fossiler i marken. I huvudsak olja, bensin, diesel och naturgas Fossilfritt energianvändning utan fossila bränslen. Kan t.ex. gälla en fordonsflotta eller uppvärmningssystem. Likställs ofta med begreppet fossilbränslefritt Indikatorarter - En art som är särskilt tolerant eller känslig för vissa förhållanden och ger därmed en fingervisning om de förhållandena i en viss miljö 26

27 Klimat Statistik över väder över tid Klimatanpassning anpassning av t.ex. infrastruktur till förändrade väderförhållanden över tid Klimatförändringarna innebär i detta dokument förändringar i väder över tid orsakade av människan Klimatneutralt utan mänsklig påverkan på klimatet Kökssvinn matsvinn som uppkommer vid tillagning av mat samt efter servering av mat i behållare Netto-noll-utsläpp - innebär här ingen mänsklig totalpåverkan på klimatet, dvs. inklusive eventuella kompensationsåtgärder. Netto-noll beräknas innebära minskade växthusgasutsläpp med 85 %, från 1990 års nivå. Nära Noll-direktivet EU-direktiv om minskad energiförbrukning i byggnader Södertörnsamarbetet inom det gemensamma samarbetet Södertörnskommunerna redovisas varje år ett antal miljönyckeltal för samtliga kommuner Tallrikssvinn matsvinn som uppkommer från det en matgäst inte ätit upp på sin tallrik Territoriella utsläpp utsläpp som sker i ett visst geografiskt område, t.ex. Nynäshamns kommun Upphandlingsmyndighetens avancerade nivå mellannivå för hur skarpa miljökrav som ställs vid upphandling Upphandlingsmyndighetens spjutspetsnivå högstanivå för hur skarpa miljökrav som ställs vid upphandling U-ämnen utfasningsämnen som t.ex. tungmetaller. Innebär risk för exempelvis cancer, mutationer eller försämrad reproduktion 27

28 28 (30) Källor Nedan redovisas de externa källor textinnehållet är hämtat från. Andra uppgifter som uppges i texten är internt framtagna. Avfall Sverige 2016 Rapport 2016:33 Hushållsavfall i siffror- Kommun- och länsstatistik 2015, s.67 Förpacknings- och tidningsinsamlingen Insamlingsstatistik Globala målen Jordbruksverket Ekologiskt odlad jordbruksmark i hektar efter kommun. År tatistikdatabas Ekologisk%20produktion 1%20Ekologiskt%20odlad%20jordbruksmark/JO0104C3.px/table/tableViewLayout1/?rxid=5adf4929-f548-4f27-9bc9-78e Kemikalieinspektionen Prioriteringsämnen: tabell Miljomal.se Begränsad klimatpåverkan Begransad-klimatpaverkan/ Nationella Emissionsdatabasen RUS Presentationer: Växthusgaser totalt Stockholms län emissionsdatabas/pages/default.aspx Nynäshamns kommun 2017 Fördjupad översiktsplan Nynäshamns stad: Småstaden vd havet Nynäshamns kommun Mål och Budget Nynäshamns kommun l%20och%20budget% pdf Nynäshamns kommun 2012: Översiktsplan för Nynäshamns kommun iktsplan%20nyn%c3%a4shamns%20kommun.pdf Regeringen Övergripande mål och svenska mål inom Europa RUS Körsträckedata SCB Antal solcellsanläggningar och installerad effekt (kw), efter region. År EN EN0203/SlutAnvSektor/?rxid=6dc a2b31-ec88-4c85-aad4-ae17efdcb196 SCB Fordon i län och kommun vid årsskiftet 2016/2017 Personbilar i trafik efter kommun och drivmedel vid slutet av år

29 29(3) SCB Skyddad natur SCB : Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2016 och befolkningsförändringar SCB : Slutanvändning: Slutanvändning (MWh), efter län och kommun, förbrukarkategori samt bränsletyp. År EN EN0203/SlutAnvSektor/?rxid=6dc a2b31-ec88-4c85-aad4-ae17efdcb196 Stockholms Läns Landsting (2010) Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen: Så blir vi Europas mest attraktiva storstadsregion Sveriges Ekokommuner Miljöbarometern Nynäshamn Sveriges miljömål Trafikförvaltningen Stockholms Läns Landsting 2016 Resvanor i Stockholms m/su/resvaneundersökningen/resvanor-i-stockholms-lan-2015-version pdf 29

30 30(3) Diarienummer KS/2016/0300/219 Datum för antagande Upprättad av Erik Johansson, klimat- och miljöstrateg Granskad/beslutad av Mikael Gustafsson, planeringschef/kommunfullmäktige Version 1 Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Webb Bankgiro/Plusgiro Organisationsnummer Nynäshamn Stadshusplatsen 1 kontaktcenter kontaktcenter@nynashamn.se Bankgiro Nynäshamn Plusgiro fax